Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ersättning till länsmannen N. M. H. Sunding för mistad åklaqareandel.

1896-02-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1896:16, Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ersättning till länsmannen N. M. H. Sunding för mistad åklaqareandel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 16.

1

N:o 16.

Ank. till Riksd. kansli den 11 febr. 1896, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ersättning till

länsmannen N. M. H. Sunding för mistad åklaqareandel.

(I. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottets förberedande

behandling öfverlemnad motion (n:o 54) har herr J. Bromée föreslagit,

att Riksdagen måtte besluta att till länsmannen N. M. H. Sunding

bevilja såsom godtgörelse för honom frångångna åklagareandelar —

utgörande enligt Offerdals häradsrätts utslag den 10 oktober 1890 i

mål emellan honom och Lewis Miller 37,621 kronor 33 öre — ett

belopp af 3,760 kronor att till länsmannen Sunding utbetalas på tid

och sätt, som statsutskottet funne lämpligt föreslå.

På sätt i motionen omförmäles, har förslag i likartad! syfte med

den nu föreliggande motionens förut varit föremål för statsutskottets

och Riksdagens pröfning med anledning af en vid 1892 års lagtima

riksdag i samma ämne väckt motion; och får utskottet, beträffande de

i sjelfva saken förekomna omständigheter, erinra, hurusom, enligt hvad

i utskottets utlåtande vid frågans föregående behandling meddelades,

länsmannen Sunding på grund af kongl. förordningen den 23 september

1887, å tjenstens vägnar, den 1 augusti 1890 verkstält beslag å ett

parti sågade trävaror, tillhörigt storbrittaniske undersåten Lewis Miller

och upplagdt vid hans sågverk i Trångsviken inom Jemkande län; och

hade Sunding genom stämning samma dag mot Miller väckt åtal vid

Bih. till Riksd. Prof. 1866. 4 Sami. I Afd. 15 Haft. (N:o 16.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 16.

Offerdals häradsrätt med yrkande, att han måtte fällas till laga ansvar

för det han, ehuru utländing, i riket drefve sågverks- och handelsrörelse

utan att dertill hafva utverkat sig Kongl. Majrts tillstånd samt att det

i beslag tagna trävarupartiet måtte dömas förbrutet. Genom utslag den

10 oktober 1890 godkände häradsrätten åtalet och dömde Miller, på

grund af 26 § 1 mom. äfvensom 18 och 31 §§ i kongl. förordningen

den 18 juni 1864, såsom dessa lagrum lydde i ofvannämnda förordning

af den 23 september 1887, att, för det han, ehuru utländing, utan tillstånd

här i riket idkat sågverksrörelse och dermed sammanhängande

handtering, höta 200 kronor samt förklarade de i beslag tagna trävarorna,

som uppskattats till ett värde af 56,432 kronor, vara förverkade;

och skulle af nämnda värde, liksom af bötesbeloppet, tvåtredjedelar

tillfalla åklagaren och en tredjedel kronan. Mot detta utslag

anförde Miller icke besvär; och vann alltså utslaget laga kraft. Men

på derefter af Miller gjord nådeansökan förklarade Kongl. Maj:t genom

utslag den 14 november 1890, att de i beslag tagna trävarorna icke

skulle anses vara förverkade.

Vid 1895 års riksdag blef visserligen en väckt motion om godtgörelse

till länsmannen Svenonius för under liknande förhållanden

mistad åklagareandel i förbrutet gods, ehuruväl af utskottet afstyrka

af Riksdagen bifallen; men då utskottet icke varit i tillfälle att bedöma,

huruvida sådana ömmande omständigheter, som vid frågan om godtgörelse

till Svenonius åberopats, i nu ifrågavarande ärende föreligga,

finner sig utskottet, under hänvisande till hvad utskottet i sitt vid 1892

års riksdag afgifna utlåtande angående ersättning till Sunding anfört,

böra hemställa,

att herr Bromées förevarande motion icke må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 11 februari 1896.

På statsutskottets vägnar:

*

CHR. LUNDEBERG.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 16.

3

*

Reservation

af herrar O. Jonsson, H. Andersson, S. G. von Frusen och P. Norberg,

hvilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att herr Bromées förevarande motion må på det

sätt bifallas, att Riksdagen till länsmannen N. M. H.

Sunding, såsom godtgörelse för honom frångången

åklagareandel, beviljar ett belopp af 2,000 kronor,

att uppföras bland de extra ordinarie anslagen å riksstatens

sjette hufvud titel.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1896:30 Skrifvelse till Konungen, angående ersättning till länsmannen N. M. H. punding för mistad åklagareandel. a1 i texten