Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändring af gällande bestämmelser rörande förräntandet af Hjelmare kanaloch slussverks reparationsfond.

1896-02-14 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1896:20, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändring af gällande bestämmelser rörande förräntandet af Hjelmare kanaloch slussverks reparationsfond.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

1

N:o 20.

Ank. till llikäil. kansli den 14 febr. 1896, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

ändring af gällande bestämmelser rörande förräntandet

af Hjelmare kanal- och slussverks reparationsfond.

(R. A.)

I proposition af den 6 december sistlidna år (n:o 11) har Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att, när enligt gifna bestämmelser

direktionen för Hjelmare kanal- och slussverks bolag hade att för nämnda

kanal- och slussverks reparationsfonds tillväxt och fruktbargörande till

riksgäldskontoret öfverlemna låne- eller andra värdehandlingar af föreskrifven

beskaffenhet, direktionen finge aflemna sådana handlingar, som

med afseende å rådande förhållanden kunde af fullmägtige i riksgäldskontoret

anses i kapitalvärde motsvara det belopp, som skulle till fonden

redovisas;

hvarjemte Kongl. Maj:t meddelat, att, om Riksdagen härtill lemnade

bifall, ändring i vissa delar af nu gällande utlåningsreglemente

blefve nödig och borde ega rum.

Af det vid propositionen fogade utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden ofvan nämnda dag inhemtas hufvudsakligen följande.

Då vid 1828—1830 års riksdag rikets ständer beviljade afskrifning

af de från banken och riksgäldskontoret till ett sammanräknadt

belopp af 730,000 riksdaler banko utlemnade lånebidrag till Hjelmare

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 4 Sand. 1 Afd. 18 Höft. (N:o 20).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

kanal- och slussverks nybyggnad, förordnade rikets ständer, såsom

vilkor för denna afskrifning, att eu summa af 15,000 riksdaler samma

mynt borde till fond för kanalens framtida underhåll afsättas, hvarefter

rikets ständer vid 1834 års riksdag medgåfvo, att denna fond finge till

riksgäldskontoret före år 1840 aflemnas uti eu, å Hjelmare kanal- och

slussverks bolags vägnar, af bolagets direktion utgifven och i bolagets

fastigheter stora Vallby och Oppeby intecknad skuldförbindelse å förutnämnda

belopp med derå löpande fem procent årlig ränta.

Hjelmaie kanaldirektion ingaf derefter till fullmägtige i riksgäldskontor!,

en den 30 december 1840 upprättad, för en tidrymd af 100

år beräknad och i 75 särskilda perioder eller serier indelad samt på

nämnda skuldförbindelses förräntning efter 5 procent grundad plan för

reparationsfondens bildande, enligt hvilken denna, så vida icke inträffande

olyckshändelser eller andra tillfälligheter föranledde ett oundvikligt

tillitande af densamma, skulle vid 1939 års slut uppgå till mer än

två millioner riksdaler banko och, äfven om nedsättning i den till 5

procent beräknade räntan framdeles måste medgifvas, likväl då utgöra

ett så betydligt belopp, att densamma borde icke allenast öfverstiga

den kostnad, som kunde erfordras till ombyggandet af slussar och andra

byggnader samt sjelfva kanalens förbättring, då dessa arbeten, i följd

åt tidens åverkan, måste företagas, utan äfven bereda tillgångar till

andra för allmänheten önskvärda åtgärder och nyttiga företag.

Efter det denna plan af fullmägtige, som i hufvudsak tillstyrkte

bifall till densamma, öfverlemnats till rikets vid 1840—1841 års riksdag

församlade ständers statsutskott, samt rikets ständer, med bifall till

statsutskottets den 30 mars 1841 afgifna utlåtande (n:o 484), fattat beslut

i ämnet, blef den 12 januari 1852 reglemente för utlåningen af

fondens medel faststäldt af Kongl. Maj:t, som deri stadgade, dels att

direktionen egde att vid utlåningen antaga såsom säkerhet, utom inteckningar

i brandförsäkrade fastigheter inom Stockholm samt i jordegendom

på landet och i städs]ord, jemväl Hjelmare kanal-aktier och

obligationer af riksbanken, riksgäldskontoret, arméns ackordsamorteringstond,

nya Trollhätte kanalbolag, Stockholms stads drätselkommission,

bruksegarnes hypotekskassa samt andra sådana svenska hypoteksföreningar,

som redan vore eller kunde blifva bildade; dels att räntefoten tills

vidare icke finge vid sådan utlåning understiga 5 procent; dels att de

lån, som mot hypotek af omförmälda obligationer meddelades, icke

finge öfverstiga 90 procent af de hypotisera^ obligationernas kapitalbelopp,

så framt obligationerna vore förskrifna med lägre ränta än 5

procent; och dels att berörda slags obligationer kunde för fondens räk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

3

ning inköpas under vilkor likaledes, att räutan å densamma tills vidare

icke understege fem procent.

Sedan allmänna liypoteksbankens 5 procent obligationer, af hvilka

ett belopp af 115,500 kronor blifvit af direktionen hos riksgäldskontoret

för fondens räkning deponeradt, blifvit uppsagda att under år 1881 inlösas

eller utbytas mot andra kypoteksbaukens med allenast 4 1/2 procent

ränta löpande obligationer, ingaf direktionen till Kongl. Maj:t en

framställning, deri, med hänvisande jemväl till den omständigheten, att

det dag för dag blefve svårare att utan betungande uppgäld finna till

köps obligationer, som, förskrifna med 5 procent eller högre ränta, erbjöde

otvifvelaktig säkerhet, hemstäldes om förändring i stadgandet om

5 procent räntas beräkning tills vidare å fondens medel.

I anledning häraf beslöt 1881 års Riksdag, på framställning af

Kongl. Maj:t, medgifva, förutom att de hos riksgäldskontoret deponerade

5 procent obligationerna finge utbytas mot dylika till 4 V2 procent, vidare

att den ändring i dåvarande bestämmelser om fondens bildande

och tillväxt finge vidtagas, att obligationer af den i utlåningsreglementet

bestämda beskaffenhet derefter och tills vidare finge i riksgäldskontoret

för fondens räkning emottagas till sådan kurs, som å det kapital, hvilket

borde förräntas och hvarmed fondens tillväxt borde ega rum, lemnade

en verklig ränta af minst 41/2 procent för år; samt att beträffande

fondens tillväxt vidare skulle, till undvikande af särskild plans uppgörande

för fondens framtida bildande, lända till efterrättelse, att fonden

tillökades med beloppet af den ränta, som å de fonden tillhöriga värdepapper

i verkligheten utfölle, jemte de mindre tillskott från kanalbolaget,

som kunde erfordras för afrundning till närmast högre hundratal

af slutsumman i hvarje års inbetalning till fonden.

Derefter utfärdades den 16 oktober 1884 nu gällande förnyade

reglemente beträffande sättet och vilkoren för förräntandet af Hjelmare

kanal- och slussverks reparationsfond, hvaruti stadgades, bland annat,

att ifrågavarande fond fortfarande skulle förblifva under kanaldirektionens

vård och förvaltning i så måtto, att direktionen skulle åligga att derefter

såsom dittills göra fruktbärande de årliga räntebeloppen å fondens

i riksgäldskontoret under näst föregående år innestående värdehandlingar

samt att till fondens ökande ärligen inom den 1 december

aflemna till riksgäldskontoret låne- eller andra värdehandlingar för

belopp, motsvarande den ränta, som å de fonden tillhöriga värdepapper

sålunda i verkligheten utfallit, jemte de mindre tillskott från

kanalbolaget, som kunde erfordras för afrundning till närmast högre

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

hundratal kronor af slutsumman i hvarje års inbetalning till fonden; att

obligationer eller andra värdehandlingar, som till följd af utlottning

eller eljest till betalning förfölle, skulle af direktionen ofördröjligen

efter deras inlösen ersättas med andra värdehandlingar af nedannämnda

beskaffenhet, hvilka värdehandlingar genast borde till riksgäldskontoret

öfverlemnas; att direktionen egde att antingen utlåna ifrågavarande

räntemedel eller ock för desamma inköpa räntebärande obligationer;

att, derest medlen utlånades, såsom säkerhet derför finge antagas: a)

inteckning uti för all framtid i Stockholms stads brandförsäkringskontor

försäkrad fastighet, fallande inom halfva brandförsäkringssumman; b)

inteckning i jordegendom på landet eller i stadsjord inom hälften af

gällande taxeringsvärde; c) obligationer eller förskrifningar, utgifna af

riksgäldskontoret, riksbanken, Stockholms stad eller andra kommuner,

allmänna hypoteksbanken eller enskilda bankinrättningar och hypoteksföreningar,

för hvilkas förvaltning reglementen blifvit af Kongl. Maj:t

fastställa, allt i den mån och till det värde kanaldirektionen funne

dem innefatta fullgod säkerhet; att lån från fonden tills vidare icke

finge af direktionen utlemnas mot lägre ränta än 5 procent för år, samt

att obligationer af ofvan augifna beskaffenhet finge af direktionen tillsvidare

inköpas och för fondens räkning i riksgäldskontoret emottagas

till sådan kurs, att de å det kapital, som skulle förräntas och hvarmed

fondens tillväxt borde ega rum, lemnade en verklig ränta af minst

4 1/2 procent för år.

Uti en till Kongl. Maj:t ingifven skrift har emellertid Hjelmare

kanaldirektion gjort framställning om ändring i dessa bestämmelser

och dervid — med åberopande att, då, såsom bekant vore, alla sådana

obligationer, som för ifrågavarande inbetalningar kunde enligt nu gällande

utlåningsreglemente användas, blifvit under den sedermera förflutna

tiden antingen konverterade eller af nyo utfärdade till 4 procent

eller ännu lägre ränta, samma svårighet, som år 1881 gälde i fråga

om obligationer, löpande med 5 procent eller högre ränta, ånyo inträdt,

när det gälde anskaffande af obligationer, som lemnade 4 */*

procent effektiv ränta; att en varaktig återgång af den sänkning i

räntan, som länge pågått, icke syntes vara att vänta, samt att reparationsfonden

hunnit en i direktionens tanke mer än nödig höjd, sedan

den inom innevarande års utgång vuxit till omkring 345,000 kronor —

i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen

medgifva en sådan ändring i de för bildandet af Hjelmare kanal- och

slussverks reparationsfond vid 1881 års riksdag meddelade föreskrifter:

l:o) att de belopp af allmänna hypoteksbankens och Stockholms

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

ii

inteckningsgarantiaktiebolags obligationer, som redan funnes i riksgäldskontor

deponerade för fondens räkning, finge i mån af skeende

konvertering eller utlottning i riksgäldskontor utbytas mot samma

banks och bolags eller andra i 1884 års utlåningsreglemente omförmälda

slag af obligationer, beräknade efter sådan kurs, att de lemnade

en effektiv ränta af 3 procent eller, om detta icke kunde medgifvas,

af 3,6 procent; samt

2:o) att Allmänna hypoteksbankens, Stockholms inteckningsgarantiaktiebolags

eller andra i utlåningsreglementet angifna obligationer samt

inteckningar i fast egendom, der sådana af stadgad beskaffenhet stode

att erhålla, hädanefter finge i riksgäldskontoret för fondens räkning

emottagas till nyssnämnda kurs och räntefot samt fonden, så länge

densammas ökande kunde finnas böra fortgå, ökas medelst inbetalning

till riksgäldskontoret årligen såsom hittills af de räntebelopp, som å

fonden tillhöriga värdepapper i verkligheten utfölle, tillika med de

mindre tillskott från kanalbolaget, som kunde erfordras för afrundande

till närmast högre hundratal af slutsumman i hvarje års inbetalning till

fonden.

Fullmägtige i riksgäldskontoret, som af Kongl. Maj:t lemnats tillfälle

att i ärendet sig yttra, upplyste dervid till en början, att Hjelmare

kanal- och slussverks i riksgäldskontoret innestående reparationsfond

utgjordes af:

dels en å Hjelmare kanal- och slussverksbolags vägnar utgifven

och i bolagets fasta egendomar Stora Vallby och Oppeby intecknad,

med 5 procent ränta löpande skuldförbindelse å...... kronor 22,500: —

dels en af G. Strokirk till bolaget utfärdad,

med 5 procent ränta löpande skuldförbindelse å ... „ 22,500: —

med säkerhet af två i egendomen V2 mantal

Hållunda i Visnums härad af Vermlands län intecknade

skuldförbindelser å tillhopa samma belopp;

dels ock följande obligationer nemligen:

med, 5 procent ränta:

Sveriges allmänna hypoteksbanks af år 1877 å

med 4 1/2 procent ränta:

Sveriges allmänna hypoteksbanks

.................... kronor 228,900:

af åfr 1880 å.

och af år 1883 å.

30,000:

24,500:

258,900:

Summa kronor 328,400: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

För egen del anförde fullmägtige, bland annat, att samma anledning,

som år 1881 förorsakat nedsättning af den dittills bestämda

räntan å de obligationer, hvilka finge till fondens ökande inköpas, äfven

nu förelåge i fråga om såväl den i gällande reglemente faststälda ränta

å lån från fonden, 5 procent, som den effektiva ränta af 4 1/2 procent,

efter hvilken obligationer finge emottagas i riksgäldskontoret för fondens

räkning, samt att, enär Kongl. Maj:t och Riksdagen förut, då fråga

varit om bestämmande af den räntefot, som borde ligga till grund för

fondens fruktbargörande och tillväxt, sökt fastställa densamma i öfverensstämmelse

med den vid tillfället gällande räntefoten, direktionens

förevarande underdåniga ansökning syntes förtjena afseende; att, ehuru

värdepapper af den beskaffenhet, 1884 års reglemente stadgade, för

närvarande endast med erläggande af uppgäld kunde anskaffas till ränta

af 4 procent, det likväl, då en höjning af den allmänna räntefoten syntes

åtminstone för någon tid kunna inträda, vore mindre lämpligt att

redan nu för en längre framtid fastslå någon af de utaf direktionen angifna

räntesatser; att, med hänsyn härtill och vid det förhållande, att af

1881 års Riksdag den grundsats beträffande fondens tillväxt blifvit uttalad,

att fonden årligen skulle tillökas med beloppet af den ränta, som

å de fonden tillhöriga värdepapper i verkligheten utfölle, fullmägtige

ansåge, att den lämpligaste anordningen vore att ålägga direktionen att

för hvarje år till fonden öfverlemna värdehandlingar, som efter rådande

förhållanden i kapitalvärde motsvarade det belopp, hvilket skulle till

fonden redovisas; att ett sådant tillvägagående, till hvilket motsvarighet

funnes i det den 28 april 1842 för Strömsholms nya kanalbolag utfärdade

privilegium, skulle stå i närmaste öfverensstämmelse med ofvan

omförmälda grundsats och syntes böra ega rum icke blott med afseende

å de årliga tillskotten till fonden, utan äfven då fonden tillhöriga

obligationer eller andra värdehandlingar, som efter utlottning eller eljest

till betalning förfölle, skulle af direktionen ersättas med andra; samt

att derigenom dessutom vunnes den fördel, att sättet för fondens förräntning

blefve en gång för alla definitivt bestämdt och ett rättande

af reglerna derför efter den å olika tider rådande räntefoten icke vidare

ifrågakomme.

Såsom tillägg till ofvan intagna uppgifter angående reparationsfondens

storlek är utskottet i tillfälle att meddela, att, efter det kanaldirektionen

i november 1895 verkstält den föreskrifna inbetalningen till

fonden under samma år, fonden numera uppgår till 343,500 kronor.

I likhet med hvad fullmägtige i riksgäldskontoret andragit i sitt

till Konungen afgifna yttrande i ämnet, har utskottet funnit den efter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

i

år 1881 inträdda betydliga sänkning af den allmänna räntefoten och

den deremot svarande höjningen i priset på sådana obligationer, som

kunna för fondens räkning inköpas, nu innefatta giltig anledning till

ändring af bestämmelserna angående förräntandet af fondens medel;

och då Kongl. Maj:ts förslag synes utgöra en följdrigtig tillämpning

af de förut af Riksdagen godkända grundsatser med afseende å fondens

bildande och förräntning, har utskottet icke haft något att dervid

erinra och hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 14 februari 1896.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1896:117 Skrifvelse till fullmägtige i riksgäldskontor et, angående ändring af gällande bestämmelser rörande förräntandet af Hjelmare kanaloch slussverks reparationsfond a1 i texten
  2. Rskr. 1896:14 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändring af gällande bestämmelser rörande förräntandet af Hjelmare kanaloch slussverk a1 i texten