Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående o försäljning af förra komministersbostället i Als församling af Kopparbergs län.

1896-03-03 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1896:29, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående o försäljning af förra komministersbostället i Als församling af Kopparbergs län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

1

N:o 29.

Ank. till Biksd. kansli den 3 mars 1896, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

o

försäljning af förra komministersbostället i Als församling

af Kopparbergs län.

(I. A.)

Med åberopande af bilagdt protokoll öfver ecklesiastikärenden

för den 24 januari innevarande år, har Kongl. Maj:t i en samma dag

aflåten, till statsutskottet remitterad proposition (n:o 29) föreslagit

Riksdagen att medgifva,

att det af Åls församling i Kopparbergs län disponerade, förut

åt komministern derstädes upplåtna klockarebolet Vid mantal krono i

Åls församling måtte försäljas på följande vilkor:

att försäljningen skulle ega rum å offentlig auktion inför Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i länet;

att köpare, som sådant åstundade, måtte ega att efter derom

vid auktionen gjord anmälan inbetala köpeskillingen under loppet af

sex år med en sjettedel årligen, såvida han för fullgörandet deraf

stälde säkerhet vid auktionen;

att högsta anbudets antaglighet skulle underställas Kongl. Maj:ts

pröfning;

Bill. till Biksd. Prot. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 26 Haft. (N:o 29, 30).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

att försäljningen skulle ega rum utan förbehåll om kronotionde

eller sådan grundränta, som utginge endast af kronoskatte egendomar;

att, sedan köpebref utfärdats, hemmanet i jordeboken skulle

upptagas under titel allmänt frälse och för betecknande af denna dess

natur påföras ränta till kronan i likhet med andra frälseegendomar

i orten;

samt att köpeskillingen skulle öfverlemnas till församlingens

kyrkoråd för att, intill dess annorlunda kunde varda af Kongl. Maj:t

förordnadt, förvaltas efter de för kyrkokassors medel vedertagna grunder,

med rätt för församlingen att under tiden uppbära den derå upplöpande

årliga räntan.

Af förenämnda statsrådsprotokoll inhemtas, att i sammanhang

med fastställande af lönereglering för presterskapet i Åls församlings

pastorat af Kopparbergs län Kongl. Maj:t den 21 oktober 1870 förordna!,

att komministerstjensten derstädes skulle indragas, samt lemnat

församlingen tillstånd att disponera det till boställe åt komministern

dittills upplåtna klockarebolet Vis mantal krono mot skyldighet för församlingen

att sjelf aflöna klockaren. Redan år 1882 hade af församlingen

hos Kongl. Maj:t gjorts framställning om försäljning af detta

boställe. Frågan hade då stälts i samband med begäran om fastställelse

å ett af församlingen fattadt beslut rörande utgörande till dess klockare

af en aflöning af 150 kronor, hvartill i främsta rummet afkastningen

af bostället skulle användas. Sedan kammarkollegium häremot anmärkt,

att i ärendet saknades utredning, huruvida den föreslagna aflöningen

motsvarade hvad som författningsenligt borde åt klockaren

utgå, eller i hvad mån boställets försäljning skulle blifva för församlingen

fördelaktigare, än om detsamma disponerades med den rätt,

hvarunder det vore åt församlingen upplåtet, hade Kongl. Maj:t, som

ansett ärendet, i hvad det anginge bedömandet af klockarens aflöning,

i den ordning det då förekommit, icke utgöra föremål för Kongl. Maj:ts

pröfning, den 24 augusti 1883 förklarat, att ansökningen om boställets

försäljning icke kunde af Kongl. Maj:t bifallas.

Efter det regleringen af klockarelönen egt rum, utan att bostället

dervid tagits i anspråk, hade församlingen i början af år 1892 till

Kongl. Maj:t inkommit med ansökning om tillstånd antingen att å offentlig

auktion försälja ifrågavarande boställe för att af köpeskillingen bilda

en fond, som skulle ställas under kommunens vård och garanti och

hvaraf årliga räntan skulle af församlingen disponeras, eller att, för

såvidt denna framställning i sin helhet icke kunde bifallas, församlingen

måtte berättigas försälja åbyggnaderna och sjelfva gårdsskiftet, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

3

innehölle 29,2-4 kappland reducerad åker, 1,462 kappland lika beskaffad

äng och 9 kappland impedimenter, eller ock att, derest en sådan försäljning

ej heller kunde bifallas, församlingen måtte åtminstone befrias

från vidare underhåll af boställets åbyggnader samt erhålla rätt att

försälja dessa i då befintligt skick. Såsom stöd för sistnämnda ansökning

hade församlingen anfört hufvudsakligen följande.

Enligt vid storskifte i Åls socken år 1818 upprättad karta med

beskrifning hade bostället då tilldelats inegor i tre särskilda skiften,

innehållande tillsammans 6 tunnland 26 kappland åker, uppskattade

till 3 tunnland 17,423 kappland, 1 tunnland 22 i kappland äng, uppskattade

till 3,774 kappland, samt 7 tunnland 23 kappland hagmark

och impedimenter, varande en del af åkern och ängen belägen omkring

en mil från boställsgården och den öfriga åkerjorden. På grund af

Kongl. Maj:ts den 6 maj 1886 lemnade bifall hade dock från bostället,

för utvidgning af församlingens kyrkogård och för att tilläggas kyrkoherdebostället

i utbyte för jord, som derifrån skulle upplåtas för samma

ändamål, utan vilkor om afgäld afsöndrats ett tunnland 7 kappland

åker, i areal motsvarande en uppskattning af 31,032 kappland; i följd

hvaraf af åkerjorden återstode i areal 5 tunnland 19 kappland eller i

uppskattning 2 tunnland 18,391 kappland. Den till bostället hörande

afrösningsjord utgjorde 42 tunnland 3 M kappland och vore belägen å

tre olika trakter af socknen, ingen närmare gården än en half mil.

Abyggnaderna å bostället voro, med undantag af en lada, så förfallna,

att flere af dem måste nybyggas och öfriga undergå en dyrbar reparation,

hvarför sammanlagda kostnaderna beräknats uppgå till 2,110 kronor.

I hyra och arrende lemnade boställshusen och inegorna en årlig inkomst

af allenast 195 kronor 32 öre, hvilken inkomst antagligen än ytterligare

komme att nedgå. Församlingen, hvars ställning i ekonomiskt hänseende

vore sådan, att den behöfde draga nytta af bostället, kunde

sålunda icke bereda sig någon behållen afkastning af bostället, utan

finge tvärt om derför vidkännas kostnader, betydligt öfverstigande inkomsterna.

Blefve bostället deremot försåldt, skulle försäljningssumman,

som med all säkerhet kunde antagas komma att uppgå till minst 7,000

kronor, om derå beräknades 4 procent ränta, lemna församlingen en

årlig behållning af 280 kronor.

Efter det vederbörande myndigheter blifvit i ärendet hörda, hade

Kongl. Maj:t den S september 1893 förklarat äfven denna af församlingen

sålunda gjorda ansökning icke kunna vinna afseende
Församlingen

hade nu å kyrkostämma den 7 juli 1895 beslutit

att genom utsedt ombud hos Kongl. Maj:t förnya sin anhållan om rätt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

att försälja bostället och att af försäljningsmedlen bilda en fond, som

finge af församlingen disponeras. Till stöd för denna återupprepade

ansökning hade församlingen, med erinran att ingen bestämd upplysning

kunnat vinnas rörande boställets tillkomst och natur, und-er åberopande

af förut anförda skäl, som icke allenast fortfarande egde full giltighet,

utan till och med vunnit ökad styrka, ytterligare framhållit, att särskilda

förhållanden å orten icke möjliggjorde boställets utbytande mot annan

för församlingen fördelaktigare jordegendom, att boställets egentliga

försäljningsvärde läge dels i dess skog och dels i dess gårdsskifte,

att detta sistnämnda, till största delen bestående af en grus- eller

stenbacke, hvaraf vid en utarrendering icke kunde erhållas någon afkomst,

deremot skulle, såsom lämpligt till byggnadsplatser, beläget som

det vore i församlingens centrala del vid dess mest trafikerade plats,

vid en försäljning visa sig vara af stort värde; att församlingens tryckta

ekonomiska ställning än ytterligare försvårats, sedan Siljans jernväg,

från hvilken till församlingen förr utgjorts betydande kommunala skattebidrag,

till följd af öppnad konkurrerande jernväg, icke lemnade någon

vinst, samt att församlingen, för att icke de gamla åbyggnaderna å

bostället skulle alldeles förfalla, nu jemväl nödgats å desamma låta

vidtaga en del reparationer, som ytterligare minskat den redan obetydliga

inkomst, bostället lemnade.

I ansökningen hemstäldes slutligen, att, derest Kongl, Maj:t på

grund deraf, att boställets natur vore outredd, först efter Riksdagens

medgifvande ansåge ifrågavarande tillstånd böra lemnas, Kongl. Maj:t

täcktes i ärendet aflåta proposition till Riksdagen.

Öfver denna ansökning hade infordrade yttranden afgifvits af t. f.

kronofogden i orten, domkapitlet i Vesterås, Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet äfvensom kammarkollegium, hvarefter, på Kongl. Maj:ts

befallning, verkstälts värdering af omförmälda boställe så till jord som

skog, dervid särskild hänsyn tagits dertill, att en del af jorden kunde

blifva användbar för byggnadstomter. Af instrumentet öfver värderingen

bekräftades de af församlingen lemnade, här ofvan intagna uppgifter

angående boställets areal, och inhemtades för öfrigt, att åker, äng

och impedimenter uppskattats till 2,200 kronor, skogen till 3,100 kronor

och åbyggnaderna till 1,635 kronor eller hela bostället till 6,935 kronor.

Enligt hvad departementschefen vidare till statsrådsprotokollet

anfört, hade redan, då församlingen andra gången framstälde sin begäran

om boställets försäljning, de i ärendet hörda myndigheterna uttalat

sig för dylik försäljning, och något sakligt skäl syntes ej kunna anföras

för den obetydliga lägenhetens bibehållande. Det ovissa förhållande,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 29.

6

som emellertid vore rådande rörande lägenhetens jordnatur, gjorde, att

departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka Kongl. Maj:t att bifalla

den gjorda ansökningen om försäljning utan Riksdagens medgifvande.

Beträffande denna jordnatur hade kammarkollegium yttrat följande:

Sedan vid upprättande af förslag till den af Kongl. Maj:t den

21 oktober 1870 faststälda lönereglering för presterskapet i Als församling

olika meningar yppats angående tillkomsten och naturen af

ifrågavarande, allt sedan år 1725 i jordeboken såsom krono-och kaplansbord

upptagna boställe, hvilket af församlingen ansetts såsom klockareboställe,

enär enligt 1685 års reduktionsjordebok inom församlingen

väl funnes klockarebord, men icke något kaplansbord, samt af pastor

förmenats utgöra en afsöndring från kyrkoherdebostället, hade kollegium

uti häröfver den 21 juli 1870 afgifvet utlåtande förklarat sig i afseende

å bostället icke hafva annat, utöfver hvad löneregleringshandlingarna

innehölle, att meddela, än att bostället redan den 29 november 1707

blifvit af häradsrätten i orten såsom kaplansbord åsatt Vi6 mantal, utan

att något klockarebord uppgåfves vara derunder inbegripet, hvilket likväl

syntes sannolikt, enär i derefter följande jordeböcker upptoges icke

klockarebord, utan kaplansbord, men att dock, på sätt då företedt utdrag

af 1697 års biskopsvisitationsprotokoll antydde, någon särskild jord

syntes vara åt komministern anslagen, emedan Vesterås stifts herdaminne

af J. F. Munktell för komministern i Ål år 1679 innehölle, att

han brukade »den lilla jorden till sysslan och klockarebordet».

Då något behof att bibehålla ifrågavarande boställe för klockarens

räkning icke förefunnes samt detsamma för annat allmänt ändamål

icke syntes erforderligt, hade departementschefen, på grund af hvad i ärendet

förekommit och med särskild hänsyn till den ringa afkomst, bostället

under nuvarande förhållanden lemnade, tillstyrkt, det Kongl. Maj:t

täcktes utverka Riksdagens medgifvande till den ifrågasatta försäljningen

af omförmälda boställe, på ofvan anförda vilkor.

Utskottet, som ej haft något att erinra vid hvad i förevarande

proposition blifvit föreslaget, hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts ofvanberörda framställning må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 3 mars 1S96.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1896:34 Skrifvelse till Konungen, i anledning af liongl. Majds proposition angående försäljning af förra komministers o bostället i Als församling af Kopparbergs län. s. 1 i texten