Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitd, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

1896-02-14 · 21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1896:3, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitd, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

I

N:o 3.

Ank. till Riksd, kansli den 14 februari 1896, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

andra hufvudtitd, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Svea och Göta hofrätter med derunder lydande justltiestater.

l:o. I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof den 16

januari 1896 har Kongl. Maj:t i punkterna l:o och 2:o under andra hufvud- a/anslag

titeln föreslagit Riksdagen: . hofrätt M

att minska anslaget till Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat, svea hofrätt

i nu gällande stat upptaget till 514,313 kronor, med dels aflöningar till 2J™***£

hofrättsråd, 3 assessorer och 2 notarier, 35,900 kronor, dels ock ett belopp af ansiaqet

af 1,500 kronor, hvarmed anslaget till amanuenser och extra biträden skulle tllrlä%v™ h£f''

nedsättas, eller tillhopa 37,400 kronor, samt alltså i 1897 års riksstat upp- [t 0 2.]

föra ifrågavarande anslag med 476,913 kronor;

att deremot höja anslaget till Svea hofrätt med derunder lydande

justitiestat, nu upptaget till 626,187 kronor, med dels nyssnämnda aflöningar

till 2 hofrättsråd, 3 assessorer och 2 notarier 35,900 kronor, dels ock aflöningar

till 1 fiskal och 1 andre aktuarie enligt den i statsrådsprotokollet

intagna tilläggsstat 5,900 kronor eller tillhopa 41,800 kronor, samt alltså i

1897 års riksstat uppföra ifrågavarande anslag med 667,987 kronor;

Bih. till Biksd. Frat. 1896. 4 Samt. 1 Afd. 3 Haft. (N:o 3.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets Utlåtande Ko 3.

samt att för åtnjutande af de i nyssnämnda tilläggsstat upptagna löneförmåner

stadga enahanda vilkor, som äro föreskrifna för innehafvare af

löner å 1876 års aflöningsstat, med förklaring derjemte, att skyldighet att

mot ersättning för flyttningskostnaden låta sig till annan hofrätt förflyttas

skall åligga, utötver förut stadgadt antal tjensteman i Svea hofrätt, ytterligare

1 fiskal och andre aktuarien, hvadan hädanefter de 2 yngste fiskalerna

i hofrätten varda underkastade flyttningsskyldighet.

I två inom riksdagen väckta motioner, nemligen i motionen n:o 24 i

Första Kammaren af herr A. H. Öländer och i motionen n:o 201 i Andra

Kammaren af herr L. Dahlstedt m. fl., har sammanstämmande föreslagits, att

Riksdagen måtte, med afslag å Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition, i

skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes efter föregående

utredning till en kommande Riksdag göra framställning om beviljande af medel

för inrättande i någon af de norrländska städerna af en särskild hofrätt för

Norrland.

Lti det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver

justitiedepartementsärenden den 13 januari 1896 har statsrådet och chefen

för justitiedepartementet till en början erinrat, hurusom Riksdagen i skrifvelse

den 3 maj 1895, jemte det den förklarade sig icke kunna godkänna af Kongl.

Maj:t framlagdt förslag, afseende Vermlands och Gotlands läns skiljande från

Svea hofrätts domvärjo och förläggande under Göta hofrätt, anfört, bland

annat, att Riksdagen ansage sig böra ifrågasätta annan åtgärd för utjemnandet

af arbetsbördan mellan Svea och Göta hofrätter, och att, så framt

olikheten i arbetsbördan kunde antagas komma att allt framgent fortfara,

den erforderliga utjemningen syntes kunna ske genom öfverflyttning af en

utaf Göta hofrätts divisioner till Svea hofrätt, samt att, vid det förhållande

att de fem yngste assessorerna i Göta hofrätt samt de två yngste notarierna

och den yngste fiskalen derstädes vore pligtige att låta sig förflyttas till

annan hofrätt, en dylik åtgärd läte sig genomföra utan att derigenom vållades

någon afsevärd kostnad för staten.

Angående den af Riksdagen sålunda ifrågasatta öfverflyttningen af en

division från Göta till Svea hofrätt, hade, på Kongl. Maj:ts befallning, Goto

hofrätt, afgifvit utlåtande, deruti hofrätten af skäl, som i statsrådsprotokollet

(sidd. 2 — 8) finnas atergifna, hemstält, att Riksdagens ifrågavarande skrifvelse,

så vidt den anginge Göta hofrätt, icke måtte till någon Kongl. Mai:ts

åtgärd föranleda.

För den händelse åter, att Kongl. Maj:t skulle finna statsverkets tillgångar

icke medgifva, att den förstärkning af Svea hofrätt, som kunde

påkallas af de norrländska provinsernas ökade befolkning och växande

näringslif, bereddes annorlunda än på bekostnad af Göta hofrätts och Göta

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

3

rikes intresse, så ville hofrätten i afseende på indragningens omfattning och

verkställighet hemställa,

att, då, vare sig hofrätten hestode af fyra eller fem divisioner, brottmål

alltid måste samtidigt föredragas på två sessionsrum af en fiskal på hvardera

rummet och desse måste hafva hvarannan vecka ledig för målens beredande

och expedition, det nuvarande antalet af fyra fiskaler i alla händelser måtte

bibehållas;

att, då behofvet af amanuenser och andra extra biträden icke genom

en divisions indragning underginge någon förändring, det för extra ordinarie

personalens aflöning å stat uppförda anslaget måtte bibehållas oförminskadt;

samt att, då det hvarken för den ena eller den andra hofrätten vore

fördelaktigt, om de fem yngste assessorerna öfverflyttades, det vid en eventuel

öfverflyttning måtte tillåtas äfven äldre ledamöter, som kunde vara dertill

villiga, att öfvergå till Svea hofrätt med rätt till säte bland sina nya

kolleger efter fullmagts datum.

Efter det detta Gröta hofrätts yttrande ingått, hade jemväl Svea

hofrätt beredts tillfälle att till Kong! Maj:t afgifva utlåtande i ärendet,

dervid hofrätten, efter att hafva lemnat en jemförelse mellan Svea och Göta hofrätters

arbetsbörda, anfört, bland annat (sid. 11 statsrådsprotokollet), att

hofrätten ej kunde inse, att den ogynsamma ställning, i hvilken de under

hofrättens domvärjo förlagda delar af riket länge befunnit sig i fråga om

möjligheten att vid öfverdomstol få sina rättstvister inom skälig tid afgjorda,

skulle kunna under nuvarande förhållanden på annat sätt upphjelpas och förbättras

än genom en stadigvarande förstärkning af hofrättens arbetskrafter.

Huruvida en sådan förstärkning borde beredas genom öfverflyttning af en

division från Göta hofrätt eller genom anslag till en ny division, vore en

fråga, hvarpå det icke tillkomme hofrätten att närmare ingå. I hvilketdera

fallet som helst tilläte sig hofrätten framhålla angelägenheten deraf, att

jemte vanligt antal notarier en fiskal blefve anstäld vid den division, hvarmed

hofrätten kunde komma att utvidgas. Hofrätten hade för närvarande till

sex divisioner endast fem fiskalslöner, och behofvet af en sjette vore lätt

att inse vid jemförelse mellan antalet af de till de begge hofrätterna inkommande

kriminella mål. Att, i den mån göromålens mängd ökades och domstolens

utvidgning förorsakade tillopp af ett större antal extra ordinarie

tjensteman, behofvet af medel till arfvcden och gratifikationer åt dessa

växte, kunde ej heller bestridas. Det anslag, som nu vore upptaget i hofrättens

stat till amanuenser och extra ordinarie biträden med 9,000 kronor,

eller 1,500 kronor för hvarje division, borde derför, om divisionernas antal

ökades med ei>, höjas med 1,500.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

I sammanhang härmed hade hofrätten ansett sig höra å nyo upptaga en

fråga, som väcktes redan då hofrätten i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 18

november 1889 hemstälde om anslag till en ordinarie sjette division, men

som då icke erhöll en definitiv lösning: frågan om inrättande inom hofrätten

af en andre aktuarietjenst.

Det väsentligaste af hvad hofrätten dervid andragit finnes återgifvet i

statsrådsprotokollet å sid. 11 —14.

I enlighet med hofrättens förslag hade också anslag till en andre

aktuarie-befattning upptagits i den kongl. propositionen till 1890 års Riksdag.

I skrifvelse den 14 maj 1890 förklarade emellertid Riksdagen sig anse

den i staten uppförda andre aktuarie-befattningen kunna undvaras, helst om,

såsom hofrätten sjelf förutsatt och hvilket Riksdagen jemväl funnit skäligt,

anslaget till amanuenser och extra ordinarie biträden ökades med 1,500 kronor.

1 enlighet med den anvisning, som låg i detta Riksdagens beslut,

hade sedermera de göromål, som enligt hofrättens omförmälda skrifvelse

skulle uppdragits åt en andre aktuarie, i stället öfverlemnats åt aktuariens

amanuens att på eget ansvar fullgöra. Men arbetet hade på den, som skulle

utföra detsamma, stält så stora fordringar, att hofrätten för att få behålla

honom på sin post nödgats höja arfvodet till 2,400 kronor årligen och alltså

för detta ändamål anlita mer än skäligt af det anslag, som vore afsedt för

aflöning jemväl af andra amanuenser och tillfälliga biträden. Äfven med

denna förhöjning hade det säkerligen icke varit möjligt att qvarhålla amanuensen

vid en sä lågt aflönad befattning, som ej tilläte honom att vid sidan

deraf utöfva annan inkomstgifvande verksamhet, om han ej hyst den förhoppning

att vid aktuariens snart förestående inträde i pensionsåldern få

efterträda honom i tjensten. Men det vore föga antagligt att, sedan tjensten

blifvit besatt med en yngre innehafvare, en amanuens skulle vilja under

en följd af år binda sig vid ett uppdrag af ifrågavarande slag mot ett arfvode,

som icke kunde med tillgängliga medel uppbringas till högre belopp än 2,400

kronor. Ett tätare ombyte af amanuens blefve då att förvänta, men dermed

försvunne ock möjligheten att åt honom uppdraga utförandet på eget ansvar

af en del af aktuariens göromål, hvilka vore af allt för grannlaga art för

att kunna på sådant sätt anförtros åt någon annan än en med göromålen

fullt förtrogen tjensteman. Hofrätten ansåge sig på dessa skäl, och då ökadt

antal divisioner skulle ytterligare öka aktuariens arbete, böra förnya sitt år

1889 väckta förslag om inrättande i hofrätten af en andre aktuarie-tjenst

med lön 2,000 kronor, tjenstgöringspenningar 1,200 kronor och rätt till

ålderstillägg efter fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare

500 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

5

1 händelse af bifall härtill skulle tillökningen i anslaget till amanuenser

med mera, 1,500 kronor, icke behöfva ifrågakomma.

Derest öfverflyttning af en division från Göta hofrätt till Svea hofrätt

komme att ega rum, hade hofrätten icke något att erinra deremot, att, på

sätt Göta hofrätt hemstält, det Ange tillåtas äldre ledamöter i sistnämnda

hofrätt, hvilka kunde vara dertill villiga, att öfvergå till Svea hofrätt, med

rätt till säte i hofrätten efter fullmagts datum, under förutsättning att sådan

rätt icke inom hofrättsgraden toges i anspråk af flere än två ledamöter.

Vid öfvervägande af hvad sålunda af hofrätterna anförts, hade föredragande

departementschefen funnit det vara obestridligt, att Svea hofrätt

vore i behof af ökade arbetskrafter, och att, med hänsyn särskilt till de

norrländska landsdelarnas nu raskt fortgående utveckling,^ detta behof voie

af stadigvarande art. Så länge Svea hofrätts domsområde förblefve oförändradt,

kunde alltså rättskipningen inom denna hofrätt ej utan menlig tidsutdrägt

uppehållas, med mindre sju divisioner der ständigt vore i verksamhet.

Annorlunda hade förhållandena inom Göta hofrätt under de senare

åren gestaltat sig. Allt sedan 1887 hade antalet inkommande instämda och

vädjade mål, hvilka utgjorde den hufvudsakligaste delen af arbetsmaterialet,

stadigt minskats och Under år 1894 sjunkit till 685, den lägsta siffra som

förekommit sedan 1852. Under år 1895 hade inkommit 696 dylika mål. Om

under femårsperioden 1890—1894 Göta hofrätt arbetat allenast å 4 divisioner,

skulle en hvar af dem haft att emottaga i medeltal årligen 188 dylika mål.

Att under dessa förhållanden Göta hofrätt skulle varit i tillfälle att äfven

med en besättning af 4 divisioner nöjaktigt uppehålla rättskipningen, låter

sig icke bestrida. Nu vore visserligen sant, såsom Göta hofrätt äfven framhållit,

att denna minskning i arbetsmaterialet möjligen icke vore konstant,

och att ett eller annat dåligt år kunde medföra, att arbetsmaterialet äter

sprunge upp. Men äfven med beräkning af dylika .normala fluktuationer

syntes dock åtskilliga tecken tyda på, att man näppeligen kunde emotse

en stegring af Göta hofrätts arbetsmaterial till likhet med hvad det förut varit.

I detta hänseende vore anmärkningsvärdt, att vid ingen föregående tid sedan

1852 antalet inkomna instämda och vädjade mål under så många på hvarandra

följande år visat en under 1,000 mål stadigt sjunkande siffra eller

nedgått så lågt som under åren 1890—1894. Vidare saknades icke vissa

anledningar till en dylik mera konstant nedgång af målen. Såsom sådana

kunde tvifvelsutan angifvas, att numera den ojemförligt största delen i enskild

ego varande jord inom Göta hofrätts domvärjo undergått sådant skifte, som

ej kunde rubbas, hvadan rågångs- och jordatvisterna numera torde utgöra ett

fåtal; att, i den mån vattenverken finge sina rättigheter definitivt bestämda,

anledningarna till dylika tvister alltjemt aftoge; att, sedan verkningarna af

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

nya utsökningslagen hunnit framträda, antalet civila besvärsmål nedgått till

ett fatah Skulle emellertid emot förmodan de till Göta hofrätt inkommande

målen så° ökas, att fyra divisioner ej kunde med nödig skyndsamhet behandla

dem, så återstode alltid samma utväg, att anordna extra division, som redan

nu måste tillgripas för Svea hofrätts räkning, om ej på annat sätt ökade

arbetskrafter der bereddes.

Under dessa förhållanden och då Riksdagen icke velat gifva sitt samtycke

till den af Kongl. Maj:t föreslagna åtgärden att, för utjeranande af

arbetsbördan de begge hofrätterna emellan, öfverflytta en del af Svea hofrätt^

jurisdiktionsomrade till Göta hofrätt, syntes departementschefen annan

utväg för åstadkommande af en snabbare rättskipning i Svea hofrätt ej

kunna eller böra af Kongl. Maj:t nu föreslås, än att en af Göta hofrätts

divisioner dit öfverflyttades.

Hvad nu anginge de i anledning af en divisions öfverflyttning från

Göta hofrätt till Svea i dessa hoträtters stater erforderliga förändringar, så

borde till en början anslaget till Göta hofrätt minskas med aflöningarna till

1 hofrättsråd

1 d:o

1 assessor

2 d:o

1 notarie

1 d.o

lön

4,400: —

4,400: —

3,300: —

6,600: —

2,000: —

2,000: —

tjenstgörings
pe.

nningar

2,000: —

2,000: —

2,000: —

4,000: —

1,200: —

1,200: —

renskrifnings
penningar
-

Summa

6,400: —

6,400: —

5,300: —

10,600: —

3,600: —

3,600: —

35,900: —

400: —

400: —

Summa kronor

t

e Denna minskning kunde i sin helhet inträda redan från och med 1897

ars början, enär två hofrättsråd i Göta hofrätt vore enligt gällande bestämmelser

pligtige att under ar 1896 från sina beställningar afgå.

Betiäflande det a Göta hofrätts stat nu uppförda anslag för aflöning

af 4 fiskaler, funne departementschefen, på det af hofrätten angifna skäl,

detta anslag fortfarande vara i sin helhet för hofrätten behöfligt, och förty icke

någon minskning i samma anslag böra föreslås.

Deremot ansage departementschefen Göta hofrätts begäran att fortfarande

vara bibehållen vid det å dess stat med 7,500 kronor nu uppförda

anslaget till amanuenser och extra biträden oafkortad! icke kunna tillerkännas

samma befogenhet, utan syntes honom en mot den öfverflyttade divisionen

svarande del af samma anslag, eller 1,500 kronor, kunna och böra i

sammanhang med öfverflyttningen indragas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stutsutskottets Utlåtande N:o 3.

7

Hvad derefter vidkomme anslaget till Svea hofrätt, så borde detsamma

ökas med ofvan omförmälda aflöningar till 2 hofrättsråd, 3 assessorer och 2

notarier eller tillhopa 35,900 kronor.

Att Svea hofrätt, som med nuvarande 6 divisioner hade 5 fiskaler,

efter ökning med en sjunde ordinarie division hade behof af ytterligare en

fiskal, vore uppenbart.

I fråga om anslagen till hofrättens öfriga tjenstemannapersonal hade

hofrätten gjort framställning om antingen att erhålla anslag till aflöning af

en andre aktuarie med lön 2,000 kronor, tjenstgöringspenningar 1,200 kronor

samt ålderstillägg efter 5 år 500 kronor och efter 10 år ytterligare 500

kronor eller att nuvarande anslaget till amanuenser och extra biträden, 9,000

kronor, måtte ökas med 1,500 kronor till 10,500 kronor. Hvad hofrätten i

detta hänseende anfört, borde, enligt departementschefens mening, föranleda till

bifall till det förstnämnda af berörda två alternativ.

Vid sådana förhållanden borde framställning göras derom, att anslaget

till Svea hofrätt ytterligare ökades enligt följande tilläggsstat:

lön

tjenstgöring- renskrifnings- s

pennignar penningar

1 fiskal.................. 1,500:— 1,000:- 200:— 2,700:

1 andre auktarie... 2,000: — 1;200: — — —■ 3,200:

efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor

och efter 10 år med

ytterligare 500 kronor.

Summa kronor 5,900: —-

Då enligt kongl. kungörelserna den 19 maj 1876 och 30 maj 1890

inom Svea hofrätt 8 assesorer och 4 notarier vore underkastade skyldighet

att låta sig till annan hofrätt förflyttas, syntes den nu ifrågasatta öfverflyttningen

af en division från Göta till Svea hofrätt icke böra föranleda

någon ändring i redan meddelade stadganden beträffande skyldighet för vissa

ledamöter och tjensteman i samma hofrätter att låta sig till annan hofrätt

förflyttas.

Deremot borde en dylik skyldighet lämpligen föreskrifvas för den fiskal

och den andre aktuarie, som genom tillämpning af ofvan föreslagna tilläggsstat

blefve inom Svea hofrätt tillsatta.

Uti ofvannämnda inom Riksdagen väckta motioner har till stöd för

deri gjorda framställningar sammanstämmande anförts, bland annat, att Svea

hofrätts ökade göromål hade, efter hvad den förebragta utredningen utvisade,

nästan uteslutande tillförts hofrätten från de norrländska provinserna, hvilkas

växande folkmängd och mer och mer utvecklade näiingslif på senare tider

åstadkommit rättstvister i betydligt större mängd än förut varit fallet; att

Norrlands industri och dess derur uppkomna affärsförhållanden vore af en

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

beskaffenhet, som i mycket skilde sig från hvad i sådant afseende förekomme

inom öfriga delar af landet, och de rättstvister, som der uppstode, derigenom

också finge helt naturligt en säregen, från tvister inom mellersta och södra

Sverige skild karakter, för hvars bedömande erfordrades inblick i och kännedom

om de norrländska förhållandena; att, då nu den genom det ökade antalet

mål från Norrland ökade arbetsbördan för Svea hofrätt gjorde en annan fördelning

af hofrätternas arbetskrafter erforderlig, tiden syntes vara inne att påpeka

nu nämnda förhållanden och söka till en början åtminstone förhindra

vidtagande af åtgärder, som, om de också i någon mån utjemnade denna

arbetsbörda, likväl ej undanröjde de anmärkta olägenheterna i öfrigt; att en

så stor personal och en så vidlyftig apparat, som Svea hofrätt genom tillförande

till densamma af ytterligare en division komme att erhålla, skulle

icke kunna vara för ändamålet fullt lämplig, i det formerna blefve för tunga

och långsamma, sammanhållningen slappades, kontrollen försvårades och det

så att säga administrativa arbetet inom hofrätten komme att sakna tillräckliga

arbetskrafter, äfven om, såsom föreslaget blifvit,, en andre aktuarietjenst skulle

inrättas; samt att sålunda inrättandet af en särskild hofrätt för Norrland

vore lämpligare än den föreslagna öfverflyttningen.

Några särdeles betydliga kostnader skulle ej heller enligt motionärernas

åsigt komma att härmed blifva förenade. Likasom inom Göta hofrätt vore

äfven de yngste ledamöterna inom Svea hofrätt underkastade skyldighet att

låta sig till annan hofrätt förflytta. Den nya hofrätten kunde således bildas

dels af en division från Svea hofrätt, dels af den nu till öfverflyttning föreslagna

divisionen från Göta hofrätt, Den föreslagna andre aktuarie-befattningen

inom Svea hofrätt kunde utbytas mot en aktuariebefattning inom

den nya hofrätten, och de kostnader, som för de öfriga erforderliga tjenstemännen

erfordrades, vore ej af den betydenhet, att vinnande af ett så vigtigt

mål som det nu ifrågasatta derför borde åsidosättas.

Af hvad i statsrådsprotokollet anförts och utskottet i öfrigt inhemtat

har utskottet funnit sig öfvertygadt om nödvändigheten, att åtgärder vidtagas

för åstadkommande af snabbare rättskipning i afseende å de mål, som

det tillkommer Svea hofrätt att handlägga. Den af 1895 års Riksdag antydda,

af Kongl. Maj: t nu föreslagna utvägen i sådant syfte har utskottet ansett

antaglig, helst derigenom icke vållas afsevärda ökade kostnader och icke

heller hinder läggas i vägen för vidtagande af andra åtgärder, som åt förhållandena

framdeles må finnas nödiga för åstadkommande af snabb rättskipning

inom hofrätterna. Enligt 1876 och 1890 årens Riksdagars beslut

är nemligen den, som, efter det den nya lönestaten för hofrätterna faststälts,

utnämnes till assessor, notarie eller fiskal i hofrätt, underkastad skyldigheten

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3. 9

att låta sig till annan hofrätt förflyttas, hvilken skyldighet dock endast gäller

de 8 yngsta assessorerna, de 4 yngsta notarierna och den yngste hskalen

inom Svea hofrätt, de 5 yngste assessorerna, de 2 yngste notarierna och den

yngste fiskalen inom Göta hofrätt samt de 2 yngste assessorerna^ de tva

yngste notarierna och den yngste fiskalen inom hofrätten öfver Skane och

Blekinge. Häraf följer visserligen, att icke mera än nu nämnda antal åt

tiensteinnehafvare vid hofrätterna kan på en gång till annan hofrätt forflyttas

och att den, som en gång vid fråga om sådan förflyttning blifvit

berättigad att qvarstanna, sedermera icke kan åläggas att flytta, men att,

i den mån nyutnäihningar af ifrågavarande tjensteinnehafvare ske, ytterligare

tillgång erhålles å sådana, som kunna till annan hofrätt forflyttas. 1 betraktande

af dessa förhållanden kan Kongl. Maj:ts förevarande förslag icke anses

medföra någon ökad svårighet att, när så finnes nödigt, upprätta särskild hofrätt

för Norrland. Men att redan nu, såsom motionärerna föreslagit, ga i

författning om upprättande af en sådan hofrätt, hvithet naturligtvis skulle

medföra icke obetydliga kostnader, har utskottet icke funnit päkalladt, enär

ju genom Svea hofrätts förstärkning med ytterligare en division snabbare

afgörande af jemväl de norrländska målen är att förvänta. Härtill kommer,

att ett bifall till motionärernas framställning skulle, under den tid fragan

om särskild hofrätt för Norrland utreddes, nödvändiggöra fortsatt anordnande

af en extra division i Svea hofrätt och således medföra kostnader, som genom

bifall till Kongl. Maj:ts förslag undvikas. . „ .

I afseende å Kongl. Maj:ts förevarande förslag i öfngt har utskottet

funnit nödigt, att, dä Svea hofrätt förstärkes med en division, hofrätten jemväl

erhåller ytterligare en fiskal, och lämpligt att i sammanhang dermed foreskrifves,

att de två yngsta fiskalerna i nämnda hofrätt skola vara underkastade’

skvldigheten att till annan hofrätt förflyttas. Deremot kan utskottet,

i likhet med hvad 1890 års Riksdag med anledning af då gjord framställning

i ämnet ansåg, icke finna inrättandet af en andra, med pensionsrätt förenad

aktuarietjenst inom Svea hofrätt af något synnerligt behof päkalladt flor

närvarande bestridas aktuariegöromålen derstädes af aktuarien med biträde

af en amanuens, hvilken hofrätten tilldelat ett årligt arfvode af 2,400

kronor Någon klagan från allmänhetens sida ötver denna anordning har

icke försports, och någon svårighet att under nuvarande stärka tillopp

till den juridiska banan mot nämnda arvode erhålla dugligt biträde

torde icke vara att befara, helst som arvodet är dubbelt så stort som de

föreslagna tjenstgöringspenningarna för eu andre aktuarie, med hvilka eu

vikarie under dennes ledighet skulle sig åtnöja. Utskottet har deitör ansett

lämpligare att, på sätt jemväl Svea hofrätt alternativt ifrågasatt, dess anslag

Bih. till Rilcsd. lJrot. 1896. 4 Samt. 1 Afd. 3 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

till amanuenser och extra biträden, som för närvarande utgår med 9,000

kronor eller alltså 1,500 kronor för hvarje division, i sammanhang med en

ökning af divisionernas antal förhöjes med 1,500 kronor, eller samma belopp

hvarmed^ motsvarande anslag för Göta hofrätt minskas.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet:

a) att, med afslag å herrar Öländers och Dahlstedts

motioner, anslaget till Göta hofrätt med derunder lydande

justitiestat, i nu gällande stat upptaget till 514,313 kronor,

må minskas med dels aflöningar till 2 hofrättsråd, 3 assessorer

och 2 notarier, 35,900 kronor, dels ock ett belopp

af 1,500 kronor utaf anslaget till amanuenser och e. o.

biträden, eller tillhopa 37,400 kronor;

b) att, vid bifall härtill, anslaget till Svea hofrätt med

derunder ledande justitiestat, nu upptaget till 626,187

kronor, må ökas med dels nyssnämnda aflöningar till 2

hofrättsråd, 3 assessorer och 2 notarier, 35,900 kronor,

dels aflöning till 1 fiskal 2,700 kronor, dels ock anslag

till amanuenser och e. o. biträden 1,500 kronor, eller tillhopa

40,100 kronor, enligt bilagda tilläggsstat för Svea

hofrätt; samt

c) att för åtnjutande af de i nyssnämnda tilläggsstat

upptagna löneförmåner må stadgas enahanda vilkor, som äro

föreskrift^ för innehafvare af löner å 1876 och 1890 årens

aflöningsstater med förklaring derjemte, att skyldighet att

mot ersättning för flyttningskostnaden låta sig till annan hofrätt

förflyttas skall åligga utöfver förut stadgadt antal

tjensteman i Svea hofrätt ytterligare en fiskal, hvadan

hädanefter de 2 yngste fiskalerna i hofrätten varda underkastade

flyttningsskyldighet.

Vid bifall till hvad utskottet i denna punkt föreslagit, kommer alltså

i riksstaten för år 1897 anslaget till Göta hofrätt med derunder lydande

justitiestat, 514,313 ^ kronor, att uppföras till ett med 37,400 kronor minskadt

belopp eller således till 476,913 kronor, samt anslaget till Svea hofrätt

med derunder lydande justitiestat, 626,187 kronor, att uppföras till ett

med 40,100 kronor ökadt belopp eller således till 666,287 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3. 11

Öfriga ordinarie anslag.

2:o. I afseende å öfriga ordinarie anslag under denna hufvudtitel har .Angående

Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring; och får utskottet hemställa,nariTantlag.

att samtliga de ordinarie anslagen under denna hufvudtitel,

i hvilka förändring här ofvan icke hlifvit ifrågasatt,

må i 1897 års riksstat upptagas till oförändrade belopp,

dock att anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. må få till beloppet jemkas i den mån, som det för

jemnande af hufvudtitelns slutsumma kan finnas erforderligt.

Extra anslag.

3:o. Under tillstyrkan af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, för fortsatt uppehållande af lagbyråns

. verksamhet, på extra stat för år 1897 anvisa 25,000

kronor.

Angående

anslag till

lagbyrån.

[3-1

4:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till arfvoden åt krigs- Angåendei

hofrättens ordförande och militäre ledamöter, på extra stat för är 1897

anvisa 3,250 kronor. rättens ord
Såsom

vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t erinrats, hade ^-^r°ech

Riksdagen i skrifvelse den 4 maj 1895 i afseende å förevarande anslagshehof ledamöter.

anfört, att, ehuruväl det för ändamålet äskade anslaget, 3,250 kronor, [4.]

synts Riksdagen högre än som nödvändigt vore erforderligt, Riksdagen emellertid

velat den gången bevilja beloppet, dock under anhållan att Kongl.

Maj:t måtte vidtaga fullständig utredning, huruvida icke bestridandet af

ifrågavarande föga omfattande göromål kunde ske medelst dagaflöning eller

på annat sätt, som komme att medföra mindre kostnad för statsverket, och

derom till Riksdagen afgifva förslag.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet vidare inhemtas hade krigshofrätten

anbefalts att i anledning af hvad Riksdagen sålunda anfört inkomma med

utlåtande. T afseende å innehållet af detta utlåtande, hvari krigshofrätten

redogjort för omfattningen af dess göromål och framhållit svårigheten att

annorledes än medelst fasta arfvoden aflöna dess ordförande och militäre

ledamöter, får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet (sid. 20—22). Sedan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

statsråden och cheferna för landt- och sjöförsvarsdepartementen till statsrådsprotokollet,

pa anförda skäl, yttrat, det de ansåge formen för dagaflöning eller

dagtraktamente vara olämplig för ifrågavarande ersättning, anför föredragande

departementschefen å sid. 23, att han ansåge att af hvad sålunda förekommit

framginge, att en anordning, hvarigenom ersättningen till krigshofrättens

militäre ledamöter bestämdes att utgå i form af dagaflöning eller dagtraktamente

för tjenstgöringsdagarna, skulle medföra så många svårigheter i tilllämpningen

och på ett så betänkligt sätt rubba de grunder, hvarå bestämmelserna

om dylika aflöningsförmåner hittills fotats, att han icke tilltrodde

sig tillstyrka Kongl. Maj:t att hos Riksdagen göra framställning om införande

af en dylik aflöningsform i nu föreliggande fall. Det syntes alltså icke

återstå annat än att föreslå Riksdagen att fortfarande bibehålla den hittills

använda, tvifvelsutan fullt lämpliga formen af fast arfvode. Hvad anginge

detta arfvodes belopp, så hade detsamma från och med år 1895 undergått en

icke obetydlig nedsättning, och anledning att nu föreslå ytterligare minskning

deri syntes departementschefen så mycket mindre förekomma, som de under

senare aren genomförda reformerna inom försvarsväsendet antagligen komme

att i viss mån öka krigshofrättens göromål.

Af den utredning i ämnet, statsrådsprotokollet innehåller, har utskottet

visserligen icke öfvertygats om att ifrågavarande anslag icke lämpligen skulle

kunna minskas, men som en komité den 20 december 1895 af Kongl. Maj:t erhållit

i uppdrag att vidtaga en revision åt den militära rättegångsordningen i syfte

att bringa densamma i tull öfverensstämmelse med krigsmagtens nuvarande

organisation sa väl på fältfot som i fredstid, och således ytterligare utredning

och förslag i ämnet kan vara att redan vid nästa riksdag motse, föranlåtes

utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till arfvoden åt krigshofrättens ordförande

och militäre ledamöter, på extra stat för år 1897

anvisa 3,250 kronor.

Aminom 5:0; ^ en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 1) har herr

Andra Kam-Hedm gJort framställning om skrifvelse till Kongl. Maj t med begäran om

maren vackt anskaffande och framläggande af upplysningar rörande embets- och tjenstemown-

mans dagliga arbetstid samt anvisande af anslag för detta ändamål.

Öfver berörda motion kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande;

hvilket utskottet skolat redan i utlåtandet angående regleringen af utgifterna''

under denna hufvudtitel för Riksdagen

anmäla.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3. 13

6:o. Uti en inom Första Kammaren väckt, till statsutskottet remitterad j^iZn

motion (no 20) har herr G. Rudebcck föreslagit, att Riksdagen ville besluta att Forsta Kami

skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta uppsätta

och för Riksdagen framlägga förslag till inrättande af allmänna uppfostringsanstalter

för minderåriga brottslingar.

Öfver berörda motion kommer utlåtande framdeles att afgifvas; hvilket

utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 14 februari 1896.

På statsutskottets vägnar:

OHR. LUNDEBERG.

Reservationer:

vid punkten l:o (angående öfverforing af anslag från Göta hoträtt till

Svea hofrätt m. m.):

af herrar Lundeberg, Kerfstedt, Tamm, lätting, Bohnstedt, Tosser,

friherre von Otter, Wijk, Tornerhjehu, Fränekel, Pettersson och friherre Klmgspor,

hvilka yrkat att utskottets yttrande och förslag måtte erhålla följande

lydelse:

»Af hvad i statsrådsprotokollet anförts och utskottet i öfrigt inhemtat

har utskottet funnit sig öfvertygadt om nödvändigheten, att^åtgärder vidtagas

för åstadkommande af snabbare rättskipning i afseende å de mål, som

det tillkommer Svea hofrätt att handlägga. Den af 1895 års Riksdag antydda,

af Kongl. Maj:t nu föreslagna utvägen i sådant syfte har utskottet ansett

antaglig, helst derigenom icke vållas afsevärda ökade kostnader och icke

heller hinder läggas i vägen för vidtagande af andra åtgärder, som af förhållandena

framdeles må finnas nödiga för åstadkommande af snabb rättskipning

inom hofrätterna. Enligt 1876 och 1890 årens Riksdagars beslut

är nemligen den, som, efter det den nya lönestaten för hofrätterna faststälts,

utnämnes till assessor, notarie eller fiskal i hofrätt, underkastad skyldigheten

att låta sig till annan hofrätt förflyttas, hvilken skyldighet dock endast gäller

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

de 8 yngste assessorerna, de 4 yngste notarierna och den yngste fiskalen

inom Svea hofrätt, de 5 yngste assessorerna, de 2 yngste notarierna och den

yngste fiskalen inom Göta hofrätt samt de 2 yngste assessorerna, de två

yngste notarierna och den yngste fiskalen inom hofrätten öfver Skåne och

Blekinge. Häraf följer visserligen, att icke mera än nu nämnda antal af

tjensteinnehafvare vid hofrätterna kan på en gång till annan hofrätt förflyttas

och att den, som en gång vid fråga om sådan förflyttning blifvit

berättigad^ att qvarstanna, sedermera icke kan åläggas att flytta, men att,

i den män nyutnämningar af ifrågavarande tjensteinnehafvare ske, ytterligare

tillgång erhålles å sådana, som kunna till annan hofrätt förflyttas. I betraktande

af dessa förhållanden kan Kongl. Maj:ts förevarande förslag icke anses

medföra någon ökad svårighet att, när så finnes nödigt, upprätta särskild hofrätt

för Norrland. Men att redan nu, såsom motionärerna föreslagit, gå i

författning* om upprättande af en sådan hofrätt, hvilket naturligtvis skulle

medföra icke obetydliga kostnader, har utskottet icke funnit påkalladt, enär

ju genom Svea hofrätts förstärkning med ytterligare en division snabbare

afgörande af jemväl de norrländska målen är att förvänta. Härtill kommer,

att ett bifall till motionärernas framställning skulle, under den tid frågan

om särskild hofrätt för Norrland utreddes, nödvändiggöra fortsatt anordnande

af en extia division i Svea hofrätt och således medföra kostnader, som genom

bifall till Kongl. Majrts förslag undvikas.

Emot Kongl. Maj:ts förslag i öfrigt har utskottet icke något att erinra,

. da detsamma maste anses vara betingadt af öfverflyttningen af en

division från Göta till Svea hofrätt och sista tidens betydande tillväxt af

göromålen för sistnämnda hofrätt. Särskilt finner utskottet det vara i allmänhetens

intresse afvigt, att det biträde, hvaraf aktuarien är i behof, får

fast anställning och sådana löneförmåner, att han kan för längre tid bindas

vid platsen och förvärfva nödig erfarenhet och vana vid på honom an

kommande göromål, hvarför utskottet funnit Kongl. Maj:ts förslag om inrättandet

af eu andre aktuarie-tjenst lämpligt.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att, med afslag å herrar Öländers och Dahlstedts omförmälda

motioner, anslaget till Göta hofrätt med derunder lydande

justitiestat, i nu gällande stat upptaget till 514,318 kronor,

må minskas med dels aflöningar till 2 hofrättsråd, 3

assessorer och 2 notarier, 35,900 kronor, dels ock ett belopp

af 1,500 kronor utaf anslaget till amanuenser och e. o.

biträden, eller tillhopa 37,400 kronor;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

15

h) att, vid bifall härtill, anslaget till Svea hofrätt med

derunder lydande justitiestat, nu upptaget till 626,187

kronor, må höjas med dels nyssnämnda aflöningar till 2

hofrättsråd, 3 assessorer och 2 notarier, 35,900 kronor,

dels ock aflöningar till 1 fiskal och 1 andre aktuarie,

5,900 kronor, eller tillhopa 41,800 kronor enligt bilagda

tilläggsstat för Svea hofrätt; samt

c) att för åtnjutande af de i nyssnämnda tilläggsstat

upptagna löneförmåner må stadgas enahanda vilkor, som

äro föreskrifna för innehafvare af löner å 1876 och 1890 årens

aflöningsstater, med förklaring derjemte att skyldighet att

mot ersättning för flyttningskostnaden låta sig till annan

hofrätt förflyttas skall åligga, utöfver förut stadgadt antal

tjensteman i Svea hofrätt, ytterligare 1 fiskal och

andre aktuarien, hvadan hädanefter de 2 yngste fiskalerna

i hofrätten varda underkastade flyttningsskyldighet.

Vid bifall till hvad utskottet i denna punkt föreslagit, kommer alltså

i riksstaten för år 1897 anslaget till Göta hofrätt med derunder lydande

justitiestat, 514,313 kronor, att uppföras till ett med 37,400 kronor minskadt

belopp eller således till 476,913 kronor, samt anslaget till Svea hofrätt

med derunder lydande justitiestat, 626,187 kronor, att uppföras till ett med

41,800 kronor ökadt belopp eller således till 607,987 kronor.»

»Tilläggsstat för Svea hofrätt.

'' •

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Ren-

skrifnings-

penningar.

Summa.

1 hofrättsråd ...

4,400

2,000

6,400

-1

1 d:o

4,400

—

2,000

—

—

—

6,400

-1

1 assessor .........

3,300

—

2,000

—

—

—

5,300

-1

2 d:o .........

6,600

—

4,000

—

—

—

10,600

-1

1 notarie............

2,000

—

1,200

—

400

—

3,600

_ |

1 do

2,000

1,500

1 200

400

3,600

2,700

— 1

1 fiskal...............

_

1,000

_

200

.

1 andre aktuarie

2,i)00

—

1,200

—

3,200

j

Summa kronor

~

—

41,800

;»

Efter 5 år kan lönen

Efter 5 år kan lönen

|höjas med 500 kronor.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor

och efter 10 år med

ytterligare 500 kronor.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor

och efter 10 år med

ytterligare 500 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

af herr Näslund, som ansett, att utskottet bort hemställa, att Riksdagen,

med anledning af herrar Öländers och Dahlstedts motioner, må i

skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes föranstalta om

utredning rörande inrättande af en hofrätt i Norrland.

vid punkten 3:o (angående anslag till lagbyrån):

af herr friherre KUnpspor, som ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort hafva följande lydelse:

»Med anledning af missnöje med nya lagberedningens verksamhet,

hvilket föranledde Andra Kammaren att vid 1893 års riksdag för sin del

vägra äskadt anslag för uppehållande af beredningens fortsatta verksamhet,

samt enär, efter hvad erfarenheten visat, flere af den sjelfständigt arbetande

beredningens lagförslag, under senare åren af dess verksamhet förfallit, och

då för öfrigt svårighet mötte att finna för ordförandebefattningen lämplig

man, hade chefen för justitiedepartementet, enligt hvad statsrådsprotokollet

den 13 januari 1894 utvisar, tillstyrkt Kongl. Maj:t en återgång till den

anordning, som åren 1872—1874 var antagen, eller det förberedande lagstiftningsarbetets

öfverlemnande till en under justitiedepartementet lydande

och således under chefens för samma departement ledning stäld lagbyrå.

Denna justitieministerns hemställan har Kongl. Maj:t gillat, hvarefter

äskade anslag för lagbyråns verksamhet af 1894 och 1895 års Riksdagar

beviljats. Men då samma förhållanden som de, under hvilka anslag för

uppehållande af den under chefens för justitiedepartementet ledning stälda

lagbyrån af föregående Riksdagar beviljats, nu mera icke synas vara för

handen, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning för närvarande

icke måtte bifallas».

af herr F. E. Pettersson:

»Då jag anser lagstiftningsarbetet icke kunna fullt nöjaktigt bedrifvas

genom nu existerande lagbyrå, hvilket torde framgå bland annat deraf, att

större lagförslag måst utarbetas af särskilda komitéer, och icke heller i öfrigt

finner nämnda byrå bättre bereda lagförslag än förut brukliga institutioner

för sådant ändamål, har jag för min del instämt i det yrkande, som i friherre

Klingspors förestående reservation blifvit hemstäldt.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilagor.

*

Vill. till Rilcsd. Vrot. 1896.

4 Sami.

1 Afd. 3 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

1896 års

riksstat

anslår:

Anvisning

i kontant.

Kronor.

Ö.

17,000

_

35,800

-1

6,000

—

162,700

—

18,800

—

134,000

—

626,187

—

514,313

—

208,713

11,100

—

55,000

—

1,705,200

84,000

12,000

—

18,000

—

135,000

—

64,237

—

4,500

—

3,812,550

—

B

Tabell öfver ordinarie anslagen und

Justi

Departementschefen.......................................

Departementets afdelning af Kongi. Maj:ts kansli ........

Högst^domT]16^118 0ml,U^ *ör tillsyn öfver skrifters allmängörande, förslagsanslag

Justitiekanslersexpeditionen.......................................’

Nedre justitierevisionen......................................

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat. Nuvarande belopp''’^’"’''"’''”’”''''"''''''"’’"’’’

Okas med dels aflöningar till två hofrättsråd, tre assessorer och två notarier äfvens

och dels å anslaget till amanuenser och e. o. biträden med.....................................r.

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat. Nuvarande belopp...........

Minskas dels med aflöningar till två hofrättsråd, tre assessorer och två nötarier

och dels å anslaget till amanuenser och e. o. biträden med.....

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat

Krigshofrätten................................................................. J ............................

Ålderstillägg, förslagsanslag......................................................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen........................................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag................................................................

Förslagsanslag ......................................................

éldjr8t,i!8ggj del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anstälde embets- oc

Våld och underhåll åt läns- och kronohäkten, reservationsanslag ..................................

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya str

Medi kol egala besigtningar, förslagsanslag .....................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ..............................................................

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ...............................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.....................

Extra utgifter, reservationsanslag ................................................................

S:a

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

19

Lift. A.

riksstatens Andra hufvudtitel.

Förslag till

blifvande

riksstat:

Anvisning

i kontant.

epartementet.

Kronor.

ö.

17,000

—

35,800

6,000

—

—

162,700

—

18,800

—

134,000

—

626,187: —

38,600: —

1,500: —

40,100: —

666,287

514,313: —

35,900: -

1,500: —

37,400: —

476,913

208,713

—

11,100

—

55,000

—

59,500: —

.. 5W),900: —

.. 1,049,800: -

1,550,700: - 65,a)0: —

30,000: —

1,705,200

84,000

_

—

12,000

—

18,000

—

135,000

—

64,237

—

4,500

—

Summa

3,815,250

1-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statutshottets Utlåtande N:o 3.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslag under riksstatens

Andra hufvudtitel.

J ustitiedeparte meutet.

För fortsatt uppehållande af lagbyråns verksamhet

Kronor.

Ö.

25,000

3,250

—

Till artvoden åt krigshoträttens ordförande och militäre ledamöter

Summa

28,250

—

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

21

Bil.

Tilläggsstat för Svea hofrätt.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Ren-

skrifnings-

penningar.

Summa.

1 hofrättsråd ...

4,400

2,000

__

_

6,400

_

1 d:o

4,400

—

2,000

_

__

—

6,400

—

1 assessor .........

3,300

—

2,000

—

—

—

5,300

—

2 d:o .........

6,600

—

4,000

—

— -

10,600

—

1 notarie............

2,000

—

1,200

—

400

—

3,600

—

1 d:o ............

2,000

—

1,200

—

400

—

3,600

—

1 fiskal...............

1,500

1,000

—

200

—

2,700

_

Anslag till ama- nuenser och e. o.

biträden...........

1,500

Summa kronor

—

—

—

—

—

40,100

—

Efter 5 år kan lönen

med 600 kronor.

Efter 5 år kan lönen

med 500 kronor

1 Efter 5 år kau lönen

(höjas med 500 kronor

och efter 10 år med

] ytterligare 500kronor.

{Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor

och efter 10 år med

ytterligare 500 kronor.

liih. till Riksd. Prof. 1896. i Sami. 1 Afd. 3 Käft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1896:41 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riks statens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet. s. 3 i texten