Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maf.ts proposition angående upp f, >;. ; låtelse till Jemtlands fåltjågarereqementes mötesplats af mark, tillhörig f. d. militiebostället Kungsgården n:o 1 i Jemtlands lön.

1896-04-21 · 10 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1896:42, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maf.ts proposition angående upp f, >;. ; låtelse till Jemtlands fåltjågarereqementes mötesplats af mark, tillhörig f. d. militiebostället Kungsgården n:o 1 i Jemtlands lön.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

1

H)

N:o 42.

Ank. till Riksd. kansli den 21 april 1896, kl. 7 e. in.

jijxu >*}''!,''tf; <*:■■ •;t''r:.t tt.ssni 1 • : i; > :>f / i: ''-.till

. ’ n;;. ''fn! ''• i-»* lfa ‘»••ii U''i till ■ >t!l i il {i

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maf.ts proposition angående upp
f,

>;. ;

låtelse till Jemtlands fåltjågarereqementes mötesplats af

mark, tillhörig f. d. militiebostället Kungsgården n:o 1 i

Jemtlands lön.

(I. Af ''

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden för den 31 januari innevarande år har Kongl. Maj:t

i en samma dag aflåten, till statsutskottet remitterad proposition (n:o 36)

föreslagit Riksdagen att medgifva, att af f. d. corpschefsbostället 27* mantal

n:o 1 Kungsgården följande områden, nemligen dels lägenheten Svenstorpet,

dels den af Jemtlands fältjägareregemente till skjutbana för närvarande

använda mai''k och dels de områden, som å en i statsrådsprotokollet

omförmäld karta öfver Frösö läger och trakten deromkring

vore betecknade med litt. A och litt. B, måtte för tiden från och med

den 14 mars 1897 få upplåtas till nämnda regemente för att med dess

mötesplats å Frösön sammanläggas.

Af det åberopade statsrådsprotokollet inhemtas, att, då utvidgning

af Jemtlands fältjägareregementes å Frösön belägna mötesplats visat sig

nödvändig, Kongl. Maj:t uti proposition den 26 januari 1894 föreslagit

Riksdagen att medgifva, att af f. d. corpschefsbostället 27* mantal n:o 1

Bih. till Riksd. Prat. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 36 Haft. (Nös 42-44.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

Kungsgården vissa områden, som betecknats med röd färg å eu vid

statsrådsprotokollet i ärendet fogad karta, måtte för tiden från och med

den 14 mars 1895 få upplåtas till omförmälta regemente för att med

dess mötesplats sammanläggas.

De områden, som enligt Kongl. Maj:ts berörda förslag skulle med

mötesplatsen förenas, hade omfattat boställets hela egoområde med undantag

allenast af dels en på långt afstånd från sjelfva bostället belägen

fyllnadsord, benämnd Kånkbacken, och dels större delen af ett till

hufvudgården hörande skogsskifte?, ''benämndt Bynässkiftet. Allt det

öfriga, i areal innehållande omkring 500 tunnland, till stor del odlad

jord, skulle med mötesplatsen förenas.

I skrifvelse den 5 påföljande maj anmälde Riksdagen, att Riksdagen

visserligen funnit mötesplatsens utvidgning af omständigheterna

påkallad, men likväl icke ansett sig böra för närvarande bifalla hvad

Kongl. Maj:t sålunda föreslagit.

Riksdagen hade nemligen inhemtat, att å egendomen funnos åtskilliga

dagsverkstorp, deraf på hufvudgården 18 stycken, hvilka alla

blifvit anlagda under föregående boställsinnehafvares och arrendatorers

tid samt till största delen blifvit af torparne sjelfve upparbetade och

bebyggda med virke från boställets skog, men att utredning saknades,

huruvida desse torpare möjligen skulle kunna till en del medgifvas att

tills vidare qvarsitta å torpen äfven vid markens upplåtelse till lägerplats,

eller i hvad mån platser skulle kunna dem beredas å andra områden

af ifrågavarande eller ett närgränsande boställe. Härtill komme,

att utredning jemväl saknades, huru med de å bostället befintliga, kronan

tillhöriga byggnader skulle vid markens öfverlemnande till mötesplatsen

förfaras, äfvensom beträffande användningen af virket från den å

det till skjutbana afsedda området växande skogen.

I anledning af Riksdagens berörda beslut hade Kongl. Maj:t den

18 maj 1894 anbefalt arméförvaltningen å ifftendentsdepartementet att,

efter vederbörandes hörande, till Kongl. Maj:t inkomma med utredning

i nyssberörda, af Riksdagen angifna hänseenden, hvarjemte åt domänstyrelsen

uppdragits att på de för kronan fördelaktigaste vilkor, som

kunde betingas, ombesörja boställets skötsel och vård under ett år från

den 14 mars 1895. På grund häraf vore bostället, enligt hvad domänstyrelsen

anmält, utarrenderadt till den 14 mars innevarande år.

Sedan arinéförvaltning"en i ärendet inhemtat yttrande från chefen

för sjette arméfördelningen, hvilken i sin ordning skriftvexla! med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

8

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Jemtlands län och chefen för Jemtlands

fältjägareregemente, hade arméförvaltningen den 11 januari 1895

afgifvit utlåtande i ärendet och dervid till eu början erinrat, att, då det

förut ifrågasatts, att så godt som hela boställets område skulle till lägerplats

upplåtas, förvaltningen antagit, att Norrlands dragonregemente fortfarande

skulle vara förlagdt å mötesplatsen. Då det emellertid numera

blifvit bestämdt, att detta regemente skulle förläggas till Umeå, hade

arméförvaltningen ansett, att det område af bostället, som borde förenas

med mötesplatsen, kunde för närvarande betydligt inskränkas, i hvilket

afseende förvaltningen föreslagit, att med mötesplatsen måtte ''förenas den

mark, som erfordrades för utvidgning af fältjägareregementets skjutbana,

samt den del af bostället, på hvilken torpen n:is 10, 11 och 13 äfvensom

åtskilliga af fältjägareregementets byggnader voro belägna. Arméförvaltningen

hade derför ansett sig kunna inskränka den begärda utredningen

till allenast detta område.

Härvid hade arméförvaltningen upplyst:

att de å den till skjutbana afsedda marken belägna torpen

n:is 14 och 15 kunde utan olägenhet för öfningarne tills vidare

bibehållas; ■ '' !: ''

att deremot innehafvarne af torpen n:ris 10, 11 och 13 borde

uppsägas till afflyttning;

att åbyggnaderna å torpet n:o 10, som tillhörde torpinnehafvaren,

borde inlösas af kronan, enär denna lägenhet synnerligen väl lämpade

sig till bostad åt regementets förrådsförvaltare;

att några platser å bostället eller angränsande boställen ej torde

kunna beredas de torpare, som måste afflytta;

att virket i kronans hus å de torp, som innehades af sistnämnda

torpare, borde vid uppkommande behof få af regementet användas;

att, då någon skog ej kunde få qvarstå på sjelfva skjutbanan,

utan endast i dess förlängning, der den gränsade omedelbart till Bynässkiftet,

lämpligt vore, att ifrågavarande skog fortfarande finge tillhöra

berörda skifte och förvaltas af domänstyrelsen;

att, till förekommande af olyckshändelser vid skjutöfningarne,

stängsel borde uppsättas i södra gränslinien mot Bynässkiftet; samt

att vid innehafvarnes af torpen n:is 14 och 15 rätt att qvarsitta

å torpen borde fästas det vilkor, att innehafvarne såsom godtgörclse för

nu utgående dagsverksskyldighet, erlade den afgift, som domänstyrelsen

torde böra bestämma.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o i2.

1 häröfver afgifvet utlåtande hade domänstyrelsen anfört, bland

annat, att om arméförvaltningens berörda förslag godkändes, komme

deraf ej att föranledas någon väsentlig rubbning i boställets nuvarande

egoområde, och borde derför bostället i öfrigt genom domänstyrelsens

försorg i vanlig ordning utarrenderas; dock borde dessförinnan fördelning

af boställets mantal ega rum mellan den del af bostället, som

skulle upplåtas på arrende, och den öfriga delen. Den afgäld, som

skulle utgå för torpen n:is 14 och 15, borde ej bestämmas af domänstyrelsen,

som ju ej skulle få någon befattning med torpen. Den skog,

som ej finge qvarstå å skjutbanan, borde försäljas för statsverkets räkning.

Hvad angingo skogen utom skjutbanan, så vore denna af så

ringa omfattning, att, äfven om densamma vore afsedd uteslutande för

skogsproduktion, någon hushållningsplan derför ej vore behöflig, och

då för öfrigt den del af skogen, som vore belägen i skjutbanans förlängning,

borde för all framtid lemnas orörd till skydd för trafikerande

å Storsjön, och således vården af denna skog kunde inskränkas till

bevakning mot åverkan, kunde domänstyrelsen ej biträda arméförvaltningens

hemställan, att styrelsen skulle omhänderhafva skogens

vård. Deremot tillstyrktes förslaget om uppsättande af stängsel i skjutbanans

södra gräns, hvilken stängsel borde af regementet för framtiden

underhållas.

I anledning af emellertid uppkommen fråga om eu ytterligare

mindre utvidgning af mötesplatsen, hvarigenom äfven torpen n:is 8 och

!) skulle med mötesplatsen förenas, hade domänstyrelsen afgifvit nytt

utlåtande i ärendet den 22 mars 1895, och dervid förklarat, att styrelsen

ej hade något att häremot erinra.

1 anseende till den långt framskridna tiden, då sistnämnda

utlåtande inkom, hade proposition i ämnet icke blifvit till 1895 års

Riksdag aflåten.

I maj 1895 hade chefen för sjette arméfördelningen med tillstyrkan

af bifall till Kongl. Maj:t öfverlemnat en till Kongl. Maj: t stöld

skrifvelse, deruti chefen för Jemtlands fältjägareregemente, med förmälan,

att åtgärder för förnyadt utarrenderande af bostället från den 14 mars

1896 inom kort borde vidtagas, och då önskvärdt vore, att regementet,

så snart ske kunde, erhölle dispositionsrätt till de under bostället lydande

områden, som borde tilläggas lägerplatsen, hvaribland vore dels den mark,

hvarå regementet tillhöriga byggnader, såsom förråds- och sjukhus, vore

belägna, och dels de egor, som för öfningarnas obehindrade gång vore

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

o

för regementet erforderliga, hemstält, att vid förnyadt arrendeaftal rörande

egendomen sådant förbehåll om dispositionsrätt för regementets behof

måtte göras, att, i likhet med hvad förut skett i afseende å det s. k.

Svenstorpet och det till skjutbana upplåtna området, dels de under bostället

lydande, å eu bifogad »karta öfver Frösö läger och trakten deromkring»

med n:is 8, 9, 10, 11 och 13 betecknade torplägenheterna

äfvensom den del af den söder om figurerna iris 7 och 8 belägna skogsmark,

som begränsades af fig. 8, 9 och 10, landsvägen till Kungsgården

och skiljelinien mellan fig. 7 och 8 framdragen till nämnda landsväg

(dessa områden å kartan betecknade med Litt. A) samt en omkring 50

meter bred skogsremsa på hvardera sidan om skjutbanan (å kartan betecknade

med Litt. B), blefve allt framgent undantagna och utan inskränkning

tillagda regementets lägerområde, dervid nuvarande lägenhetsinnehafvare

kunde få qvarsitta, intill dess annan öfverenskommelse kunde

med dem träffas, och dels all den till Kungsgården hörande skogsmark,

utom det s. k. Bynäset, äfvensom egofigurema n:is 5, 7 och 12 (å kartan

utmärkta med Litt. C) finge af regementet på sådant sätt disponeras,

att dessa egor fingo under öfningarna obehindradt beträdas, dock med

bibehållen rätt för lägenhetsinnehafvarne, på sätt nyss vore sagdt.

Såsom skäl hade anförts, bland annat, att torpens n:is 5, 7 och

12 afskiljande från bostället och utläggande till utmark skulle för statsverket

vara förmånligt, enär derifrån utgående dagsverken ej motsvarade

värdet af skogseffekter och stängsel till torpen, samt att under nuvarande

förhållanden nödig kontroll från regementsbefälets sida ej kunde utöfvas

öfver hvad som förefölle vid berörda torplägenheter, hvilket ofta vore af

beskaffenhet att störa sedligheten vid regementet.

Häröfver hade utlåtande infordrats från domänstyrelsen, som inhemta!

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes och t. f. domänintendentens

i länet yttranden.

T. f. domänintendenten hade tillstyrkt förslaget och hemstält:

att uppgörelse borde genom chefsembetets försorg träffas med innehafvarne

af lägenheterna n:is 8, 9, 10, 11 och 13 i fråga om den besittningsrätt

eller den ersättning derför, som möjligen borde dem tillkomma;

att området Litt. B visserligen borde till regementet upplåtas, men skötseln

af skogen derå för undvikande af obehörig afverkning fortfarande

handhafvas af revirförvaltningen; att både norra och södra gränserna för

Litt. B borde förses med hägnad på regementets bekostnad; att medel,

som intlöte för försålda skogseffekter från Litt. B. borde ingå bland

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

statens skogsmedel; och att, hvad anginge de å lätt. C belägna torpen

n:is 5, 7, 12, 14 och 15, det borde åligga chefsembetet att, intill dess

dessa torp kunde utläggas till utmark, hvilket såväl för exercisöfningarna

som för minskad åtgång af virke och vedbrand från boställets skog

vore fördelaktigt, med innehafvarne af torpen uppgöra i fråga om det

intrång och den skada, som genom regementets öfningar kunde dem

tillskyndas.

Äfven Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet hade tillstyrkt

förslaget under vitsordande af behofvet af lägerplatsens utvidgning, samt

påpekat, att det ifrågavarande förslaget afsåge att åt regementet med

oinskränkt dispositionsrätt förvärfva allenast ett jemförelsevis obetydligt

område, under det att hufvudgården till sin väsentligaste del fortfarande

skulle kunna för statsverkets räkning utarrenderas. De områden, som

skulle till regementet upplåtas, utgjordes hufvudsakligen och, så vidt

Ditt. A anginge, nästan uteslutande af torplägenheter. Ehuru lägenhetsinnehafvarnes

besittningsrätt utginge den 14 mars 1896 och de allt hitintills

vid arrendeombyten varit beroende af den ^tillträdande arrendator^

godtycke, då ju de aftal, hvarigenom lägenheterna blifvit till dem

upplåtna, blott galt under hvarje arrendator arrendetid, samt härtill

komme, att det på torpen nedlagda arbetet hade blifvit torpinnehafvarne

ersatt genom lägenheternas afkastning och de öfriga förmåner, besittningsrätten

medfört, hade regementschefen dock föreslagit, att nuvarande torpinnehafvare

skulle tillåtas qvarsitta, till dess annan öfverenskommelse

kunde med dem trätfas, genom hvilken anordning torparnes anspråk syntes

blifva behörigen tillgodosedda. Kunde emellertid öfverenskommelse under

hand ej med torpinnehafvare trätfas och kunde han anses berättigad

till någon ersättning för å torpet nedlagdt arbete, så borde denna ersättning

bestämmas vid laga syn, som förrättades af kronofogde med biträde

af två nämndemän och i närvaro af vederbörande allmänna ombud och

torpinnehafvaren. Beträffande det virke, som komme att afverkas å skjutbaneområdet,

borde detsamma försäljas för statsverkets räkning, och försäljningsmedlen

ingå bland skogsmedlen.

Domänstyrelsen hade erinrat, att styrelsen uti sina föregående

utlåtanden yttrat sig i fråga om upplåtelse af den mark, som betecknades

med Ditt. Ä och B, hvadan styrelsen nu endast hade att yttra sig öfver

framställningen, så vidt den afsåge rätt att få beträda områdena Litt. C;

och då någon nämnvärd olägenhet deraf ej föranleddes, hemstälde styrelsen,

under förutsättning att Kongl. Maj.t beslöte, att hvad af egen
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

7

domen ej komme att till regementets uteslutande disposition upplåtas,

skulle fortfarande för kronans räkning utarrenderas, om bifall till regementschefens

framställning, dock med vilkor, att lägenhetsinnehafvarne

af regementet kölles skadeslösa för det intrång och de olägenheter, som

genom möjligen företagna öfningar inom lägenheternas områden kunde

innehafvarne tillskyndas, äfvensom att skarpskjutning å områdena Litt. C

ej finge ega rum.

Jemväl arméförvaltningen hade i anledning af regementschefens

ifrågavarande framställning afgifvit utlåtande och dervid, med åberopande

af sina föregående yttranden i ämnet, tillstyrkt regementschefens förslag,

dock med hemställan:

att innehafvarne af torpen n:is 10, 11 och 13 måtte uppsägas

till afflyttning, hvarvid hänsyn likväl borde tagas till ersättningsanspråk

för å torpen nedlagdt arbete enligt bestämmelse vid laga syneförrättning;

att de å torpet n:o 10 befintliga byggnader, hvilka tillhörde

torparen, måtte för kronans räkning få inlösas;

att innehafvarne af torpen n:is 8 och 9 finge å torpen qvarsitta,

till dess annan öfverenskommelse, efter förslag af regementschefen och

med arméförvaltningens godkännande, kunde med dem träffas, men att,

om dylik öfverenskommelse icke kunde åvägabringas och vederbörande

lägenhetsinnehafvare ansåges berättigad till någon ersättning för å torpet

nedlagdt arbete, denna ersättning måtte få bestämmas genom laga syneförrättning

;

att virket i kronans hus å de torplägenheter, hvilkas innehafvare

sålunda måste uppsägas till afflyttning, finge vid uppkommande behof

af regementet användas;

att å skjutbaneområdet växande skog skulle af domänstyrelsen

förvaltas och af skogsförsäljning inflytande medel ingå till och redovisas

bland statens skogsmedel;

att, till förekommande af olyckshändelser, stängsel skulle på regementets

bekostnad uppföras i skjutbanans nya gränslinie!’, såväl den

södra som den norra;

att den till bostället hörande skogsmarken, med undantag af det

så kallade Bynäset, måtte få af regementet så disponeras, att densamma

finge i och för regementets öfningar obehindradt beträdas, men skarpskjutning

der icke ega rum; samt

att, derest de inom nämnda skogsmark belägna torplägenheterna

n:is 5, 6, 7, 12, 14 och 15 skulle för militära öfningar behöfva beträdas,

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Statsutskottets Utlåtande N;o 42.

det borde åligga regementschefen att med vederbörande träffa aftal om

de ersättningsanspråk, som derigenom kunde uppkomma.

Hvad arméförvaltningen sålunda i dess sist omförmälda utlåtande

hemstält, har departementschefen, enligt hvad i statsrådsprotokollet vidare

förmäles, ansett sig böra i allo tillstyrka. Att en utvidgning af Jemtlands

Mtjägareregementes nuvarande mötesplats vore af behofvet påkallad,

vore uppenbart, och Riksdagen hade äfven erkänt detta, ehuru Riksdagen,

på ofvan omnämnda skäl, ansett sig icke kunna bifalla Kongl. Maj:ts

år 1894 aflåtna proposition i ämnet. Den utredning, Riksdagen då ansett

nödvändig, vore emellertid nu åstadkommen.

Hvad först anginge lägenhetsinnehafvarne å bostället och huruvida

dem kunde tillåtas å sina innehafvande lägenheter qvarsitta eller om

dem kunde beredas platser å andra områden af bostället eller något annat

boställe, så ifrågasattes nu, att allenast tre lägenhetsinnehafvare skulle

nödgas från sina lägenheter afflytta, nemligen innehafvare af torpen

iris 10, 11 och 13. Beträffande dessa tre torplägenheter, framginge af

protokollet öfver eu den 27 maj 1895 vid ifrågavarande boställe hållen laga

af- och tillträdessyn, hvilket protokoll funnes handlingarna bifogadt:

att torpet n:o 10 innehades af regementskommissarien P. Långström och

att alla husen derå tillhörde honom; att husen å torpet n:o 11, hvilka

syntes vara kronan tillhöriga, vore gamla och förfallna och att å torpets

område vore uppförda 9 st. regementet tillhöriga byggnader; samt att

torpet n:o 13 innehades af en skollärare Sundqvist och att mangårdsbyggnaden

å torpet tillhörde honom, men öfriga byggnader kronan.

Då nu husen å torpet n:o 10 skulle af kronan inlösas samt skälig hänsyn

toges till lägenhetsinnehafvarnes ersättningsanspråk för å torpen nedlagdt

arbete, syntes någon betänklighet ej böra möta mot den ifrågasatta

upplåtelsen af den anledning, att några platser ej kunde beredas

dessa tre lägenhetsinnehafvare å hvarken ifrågavarande eller något angränsande

boställe.

Beträffande de kronan tillhöriga åbyggnaderna å det område, som

skulle upplåtas, utgjordes dessa allenast af hus å de torplägenheter, livilkas

innehafvare måste afflytta; och kunde hvad arméförvaltningen i afseende

å användandet af dessa hus föreslagit godkännas.

Likaså vore hvad arméförvaltningen hemstält i fråga om den å

det till skjutbanans utvidgning afsedda området (litt. B) växande skogen

tillfredsställande.

Det syntes således, som skulle något hinder icke förefinnas för

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets Utlåtande &ko 43.

upplåtelse till Jemtlands fåltjägareregemente af de å kartan med litt. A

och B betecknade områdena.

Genom en sådan upplåtelse ''skulle regementet erhålla dispositionsrätten

till den mark, hvarå åtskilliga regementet och officerscorpseu

tillhöriga byggnader voro belägna, hvarjemte lägerområdet skulle erhålla

lämpligare form samt eif väl behöflig och för närvarande någorlunda

tillfredsställande utvidgning. Skulle en ytterligare utvidgning af mötesplatsen

framdeles visa sig nödvändig, borde donna,'' såsom arméförvaltningen

antydt, ske i nordlig rigtning, å egor till hemmanen Vesterhus

nås 2 och 3. Departementschefen ansåge sig derför böra tillstyrka, ■ ätt

de å den af regementschefen ingifna kartan med litt. A och litt. B

betecknade dtrirådenå måtte för framtiden få förenas med mötesplatsen.

Emellertid borde samtidigt föreslås, att jemväl ett par andra områden

måtte från bostället afskiljas och med mötesplatsen definitivt sammanläggas.

Dessa områden vore dels det till skjutbana för regementet för

närvarande upplåtna området, hvilket område, innehållande i längd 1,400

meter och i bredd 100 meter, enligt kongl. bref den 15 november 1884

mot ersättning till dåvarande arrendatorn af bostället upplåtits för nämnda

ändamål med föreskrift, att domän styrelsen skulle vid förnyadt utarrenderande

af bostället iakttaga, att regementet förbehölles rätt att fortfarande

begagna området, och dels det så kallade Svenstorpet, beläget

omedelbart intill regementets nuvarande lägerplats, i afseende å hvilket

torp Kongl. Maj:t den 27 januari 1888 medgifvit, att brukningsrätten

under återstående arrendetiden till den 14 mars 1895 af den till torpet

hörande jorden äfvensom eganderätten till derå befintliga byggnader

finge för kronans räkning inlösas för att till bostad för regementets

förrådsvaktmästare användas; och hade Kongl. Maj:t sedermera den 13

juli 1894 föreskrifvit, att domänstyrelsen skulle vid förnyadt utarrenderande

af bostället iakttaga, att regementet uti arrendekontraktet förbehölles

rättighet att fortfarande disponera ifrågavarande lägenhet. Såväl

skjutbaneområdet som Svenstorpet vore visserligen på grund häraf för

närvarande från arrendet undantagna, men det vore dock lämpligt, att

de, i likhet med områdena litt. A och B, för framtiden helt och hållet

afskiljdes från bostället och förenades med mötesplatsen, allra helst som,

derest upplåtelse till mötesplatsen vunne Riksdagens bifall, det vore önskvärdt,

att, på sätt domänstyrelsen hemstält, en fördelning af boställets mantal

egde rum mellan den del af bostället, som fortfarande skulle utarrenderas,

och den del deraf, sou) inginge i mötesplatsen.

Bill. till Riksil. Prut. 1890. 4 Sami. 1 Afd. HG Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

Hvad arméförvaltningen hemstält i fråga om rätt för regementet

att i och för dess öfningar på visst sätt disponera de med Utt. C å

kartan betecknade områdena, vore icke af beskaffenhet, att Riksdagens

samtycke dertill erfordras.

■"... ■ ■ 1 • '' i • i; i s i, ■ >‘i i < i ■ ti .. ni ■■/ i ii.u;i! , ilil

Då den utredning, Riksdagen, enligt skrifvelse den 5 maj 1894,

ansett nödvändig före besluts fattande angående ifrågavarande marks

upplåtelse till Jemtlands Mtjägareregemente, numera åvägabragts, och

derigenom enligt utskottets mening ådagalagts lämpligheten af den ifrågasatta

upplåtelsen, får utskottet hemställa,

• t »; * 1!'' i i) J .Iil 1»■> 111 :1 .1 •, i: ; i i r ! i ■)

,.,^i „• att hvad Kongl. Maj:t i förevarande proposition

Uf föreslagit, må af Riksdagen bifallas.

j , Stockholm den 21 april 1896.

i . \ UUI* * -iMlldiiiilOUlM > 11;; i; f i •) i .• 1 ,'',i ,n Sill ■ :;iM, M i ,4 '': 11i; / . j; 11

i,,.:, På statsutskottets vägnar.

CHR. LUNDEBERG.

11 ) I ‘Uil • 1 . i»i t i*ll'' n iP ‘.“7P 1 ■ :. m ! ( /< ^ 1 * ’ i »■ »it; • r.. :

i i 0*1 tilVl - i|l*“il ul-fiit i •»J t !-• > i * • i>!>;j fn! I r. , ■. iil ’1. ''.*l>m.r''»j*

•••Hjul''»'' .,<•!! .>.||T;<< lii.t.iii;,! |> i.,. V -,S i! •)• > ! tl> > .:. f <J , ■(? '' »i t • ?r: i (;I

t''» W 1 < / ti i: »bil''* ••-.II. i ! I-!i i''! • ■ n i. ■ • * J /XI iil,; / (! tf • i!l I * * is! ■ i''_ i ilitiii i »t: • i • < i»?». * * * ■

11 •'') fJ.ii''I*SgU, !! >f .: i! )t); Il fli-iil-Hri •*-***-■—“TT“ r | II.]/

OWjTtl) ilr* It*»!.* ''h; <''.»''(-![ *-.!l!i!; ! I i T: ii > Iil! irtill !‘d>n iTI j; •)! >0*1 I. I".i <. :, •; 4 n.l

r.iäii hnt-ul triol* i!il it i u*»*>*J**i -jI>fr*..■ *,i

■ •;•»! ,UiMi».j In! !li; löl - ■ ■''»*. j r VII II! Å ii''» -i\■; • ■ i * i A ''i * ■ t il in!

i ! ii jii iv: Min ,i. - r;i i. 1 /. *110VI •! it-•*. . / in; ■ ri;: f-<u 1 .!i:v*i>i; i ; ‘l.

1 tii;;''; iim''i’1 Jdv '' ’»i in .1/; a''.*-.'' :, / 1''iiii.tiiu!'' liv. ,»l /''In/'' —»''in! I *!>• I /ini

.illftt in I it exil O * /i In ! ■ 11 if‘ 11U'' i ''i''! in; , eg 1; 1 ni1 1 ; ■ > j * ■ * < • ■ t

Il liv?'' I T i 11! T.nil * 11 |!''U;7 L .gji’i''11 :;''l i;’i •« f-liit .j i:n. i . ;. 11 ii.'' t*.j 11 ...> ••''iiili

•löl t in in! InTirig n*| ti • ■.»ih-V/o ! tim/ !•»- j-|; »: • •• mh .•»l»<i''tfini‘MUidfi*;.-''

In; .leiiijunil /i -j j..-/ |m!i nuti: . 1 • 1; *4;; J: i * l ; > 1 f f 1 lobiiorii; it», tf -.rf «n eu av

! »ils;il lian livil tro In I illa;'': i nVI .‘1 il1 » /. . i t; i ;;i 11 *i < * . »•» u* »«»> i >f 1 i ; ,■< 1

i-: ''il .filt: . 1; )'' |i;iil-.‘i (■'', ill i i11 it! --ii iiili 11 • > l-, i I:: |.H i11 ili 11 •••!>. ii ,i<.ii;

,l-!i<i t‘»ii .: 11 ;l i< i ^;i »-;;!*> ;ir*i tniiuv .•.>>-*>; i *; ti'',,,! i|j) . -; -. 1; ,ni in

;»till:.*»! -u »!ijit—! It; ;."tii : -i. till ti .iil'' ''.it.! »m-O -''iv *, ii:aii..fi f; .ji- i

f 1 11 om 11 ! 11 .Ii;,,! (,;<.> , i i j; i ,;•»!, , i .It- .n.r. ''ib-i-j

,11. i till.. ITI I I HM It .il! * lli-k ,''h. • ti, ti >''

\ I \

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1896:77 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till Jemtlands fältjägareregementes mötesplats af mark, tillhörig f. d. m s. 1 i texten