Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

1896-04-24 · 41 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 40 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1896:48, Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 48.

1

i

N:o 48.

Ank. till Riksd. kansli den 24 april 1896, kl. 6 e. m.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i

det nya reglementet för riksgäldskontor et.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i det

nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka angå: riksgäldskontorets föremål;

riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda

eller godtgjorda lån; återstående utgifter till följd af beslut vid föregående

riksdagar; med statsregleringen gemenskap egande utgifter; riksgäldskontorets

inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne; redovisningen af

de till riksgäldskontoret ingående medel; styrelsen för riksgäldskontoret; fullmäktiges

sammankomster; hetjeningen vid riksgäldskontoret; lediga tjensters bestridande

och tillsättande; behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser

m. m.; samt pensioneringen af riksgäldskontorets betjening.

De sålunda föreslagna stadgandena äro af lika innehåll med motsvarande

stadganden i gällande reglemente, hvarur uteslutits §§ 6, 9, 11 och 14, som innehålla

uppdrag, hvilka blifvit fullgjorda.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning,

om sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer

utskottet,

Bill. till Riksd. Prot. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 39 Höft. (N:o 48.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial tho 48.

att det nu öfverlemrtade förslag till stadganden må af

Riksdagen godkännas.

Stockholm den 24 april 1896.

På statsutskottets vägnar:

Olof Jonsson.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen

enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen

blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och

inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott

och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å

Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt

af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontoret» skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta

eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfven
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 48. 3

som de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till

kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att

i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos

enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres

framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand

vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras

gällande i hvarje innehafvares band, allt under de vilkor i afseende på behöriga

anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige

cga föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer

och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena

i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål

Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som

kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige

ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets

medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer

har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret

utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör

1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp

i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper

och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års

slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de

föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,

fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års

svenska tre procent statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 48.

vältning stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en

annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna

valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån

främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst

ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 4.

Enligt 1895 års Riksdags beslut skall till de under Riksgäldskontorets förvaltning

stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med år 1896

årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å

1894 års svenska 3-procents statslån och återstoden användas till amortering derå

på tider och sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna lämpligast, dock

att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 5-

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas

belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,

för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente

bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna

uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 6.

Riksdagen har år 1879 till Kong], Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i

den ordning, Kongl. Maj;t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill börer, så väl fast

som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vag
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 48.

5

nar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält

ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare

sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för

att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret

att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej

lyftats.

§ 7.

Riksdagen har år 1890

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en

köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer,

inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande

byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den

vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L.

Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra

bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited“, till Kongl.

Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven

för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor,

att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,

dels ock anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,

att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när

Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ 8.

Till låneunderstöd för enskilda jernväg ar har 1891 års Riksdag beviljat

och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att

utgå under fem år från och med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen, dock

så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för

ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å

detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsauläggningar,

anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga

kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,

hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 48.

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång

på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

deraf, att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande

till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa

låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen

innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse

med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen

för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för

allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd

till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall

vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan

och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar

hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt

aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till

jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra

å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år, dock

icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg

senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta,

med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan

genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd

icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids

förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet

af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt;

och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af

staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den

jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande

ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolags
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 48.

7

ordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens

fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför

hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet

innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats

för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörda sista tredjedel

ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot

i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse

en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper,

samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl.

Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och

kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild

person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af

bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla;

och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att behörigen utbetala de

belopp, Kongl. Maj:t må komma att å detta anslag anvisa.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter

å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition

af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till

fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor

årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den

ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret

förorsakas.

§ 10.

Riksdagen har år 1893 beslutat, att till odlingslånef onden må under

hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuite
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 48.

ter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontor, i män af behof och uppå reqvisition

af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till

fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor

årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den

ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret

förorsakas.

§ 11.

För anläggning af en bibana från norra stambanan vid Vännäs till Umeå och

vidare till Storsandskär och denna bibanas utrustning med trafikmateriel har sistone

års Riksdag beviljat ett belopp af 2,600,000 kronor att, i mån af behof,

utgå från Riksgäldskontoret under åren 1896 och 1897; och åligger det till följd

häraf Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition behörigen utbetala det

sålunda anvisade beloppet.

§ 12.

Med bifall till en af Kongl. Maj;t till Riksdagen aflåten proposition har

sistlidne års Riksdag bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, på det

Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i

det propositionen bilagda statsrådsprotokoll öfver civilärenden angifna grunder

åt staten förvärfva Skåne—Hallands, Mellersta Hallands, Göteborg—Hallands, Landskrona—Engelholms

och Malmö—Billesholms jernvägar, till Kongl. Maj:t, efter ingången

af år 1896, på reqvisition utanordna de medel, som erfordras för gäldande

af hvad för jernvägarne skall kontant till jernvägarnes egare utbetalas, äfvensom

fullgöra ränteliqvider och kapitalafbetalningar å de i Skåne—Hallands och Malmö

—Billesholms jernvägar intecknade obligationslån samt de kommunallån, hvilka af

staten i följd af ifrågavarande banors förvärfvande öfvertagas.

3:o. Med statsreglering»!! gemenskap egande utgifter.

§ 17.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,

sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,

för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 48.

9

ändamål finner" för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,

så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontor sålunda

förskjutit.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarnc.

§ 33.

De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under

någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas

till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot

strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets

fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 34.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning

af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen

för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof

eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit

af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 35.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,

bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga

verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år

1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande

vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till

Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla

värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret

erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång

derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande

skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret

inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344

kronor 60 öre; och

Bih. till Riksd. Prot. 1896. d Sami. 1 Afd. 39 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 48.

c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes

före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af

detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande äf befrielsen

från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda

vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;

så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda

vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 36.

Om Kongl. Statskontoret erbåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger

Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller

på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af

Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 37.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1896 och 1897 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från

Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader

samt afloningar, äfvensom till räntor å statsskulden och afbetalningar å de fonderade

statslånen, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;

börande i den liqvid, som enligt § 48 skall för det sistförfluten

året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras

eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda

anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda

utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret

utgått.

§ 38.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte

för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter

och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret

levereras till Riksgäldskontoret att der särskilt bokföras, intill dess Riksdagen

fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling

tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,

hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde

beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ända
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 48. 11

mål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.

Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra

mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna försäljning

inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd

tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde

inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående

köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den

29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning

jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande

medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1

Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret

att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.

Riksdagen år 1891 har medgifvit, dels att ytterligare vissa andra mindre

kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om försäljningsmedlens

användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering

till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke

omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarne för de kronoegendomar,

rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888 fattades

under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarne för de

egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Riksdags med
gifvande

beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Riksgäldskontoret att,

uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 39.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de

för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de

icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;

hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.

Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 40.

Sistlidne års Riksdag har medgifvit, att nettobehållningen å Skåne—Hallands,

Mellersta Hallands, Göteborg—Hallands, Landskrona—Engelholms och

Malmö—Billesholms jernvägars till staten ingående trafikinkomster för år 1896 af

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottds Memorial N:o 48.

jernvägsstyrelsen inbetalas till Riksgäldskontoret, med skyldighet för Riksgäldskontor

att af den öfverlemnade nettobehållningen till Statskontoret under år 1897

utbetala hvad som icke åtgått till bestridande af Riksgäldskontoret åliggande ränteoch

kapitalbetalningar å lån i följd af berörda jernvägars öfvertagande af staten.

§ 41.

(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut angående Riksgäldskontorets

upplåning.)

§ 42.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontor

företedda, skola de medel, bvilka för infriande af sådana obligationer

och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,

öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till

fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 43.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar äfvensom

de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta

tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk

åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande

genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige

i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige

i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl

att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,

som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta

företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans

förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån

skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningställningen

som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 44.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk

att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 48. 13

*

tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet

derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 45.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel

genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af

krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte

att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,

i mån af behof upplåna medel mot vare sig Kontorets skuldförbindelser eller

obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller

efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige

öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter

och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna

för dessa obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar

Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 46.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och

dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje

år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap

öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken

skall dock summari it redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets

början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Så väl

hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna

skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper

omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen

granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret

till banda, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må

kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 48.

§ 47.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål

lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom

trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 48.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket

för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret

tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör

derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning

om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,

för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 49.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf

Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den

ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen

blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice

Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 50.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen

bestämd ordning.

§ 51.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad

här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal

suppleanter.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 48.

15

§ 52.

Fullmäktige äro förbundne att vid Biksgäldskontorets förvaltning ställa sig

till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga

rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt

hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 53.

o n v.i.l 1 ‘.r> r f)_:,. 4 r yfj,> ‘j:;-1; .j*;; /

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att

han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må

såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-hefattningen,

och suppleant inträda i hans ställe.

§ 54.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontor

och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt

vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt

vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten

af de i sådant afseende meddelade beslutsamt Fullmäktige gifna uppdrag; börande

Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill gifves, söka förebygga, att

med statslån understödt jernvägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets

skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till Riksgäldskontoret, användas

till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för jernvägsdriftens

uppehållande, än äfven, derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom,

uti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så

förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets

fordran af köpeskillingen varder betäckt.

§ 55.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 64 innehåller, två

Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa

de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel

till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar

med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som

Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa

dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade

redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst

förflutna tid.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 48.

En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det sätt,

hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut

varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan

Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms-

eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja

tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton

dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges

nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets

värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 56.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet

af Biksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke

af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder

i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo

skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning

och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar

och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 57.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för

hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och

yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 58.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.

Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant

fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid

hvarje sammankomst skall protokoll föras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial fao 48.

1?

§ 59.

Med undantag af de enligt § 55 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och

åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige

vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§ 60.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,

bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då

tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 61.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter

hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 62.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må

ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro

om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda

kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej

heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige

äro närvarande.

§ 63.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af

Konungens omhud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle

vid deras sammankomst sig infinna.

§ 64.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra

samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per

capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan

närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal

röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid

sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter

börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då

fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill

någon bland Fullmäktige kan utses.

Bih. till Riksd. Prot. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 39 Käft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 48.

§ 65.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman

eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa

beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär,

dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom

trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje

deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,

åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst

eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär

ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne

eller Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet

eller Revisorerne inlemnas.

Angående betj eningen vid Riksgäldskontor.

§ 84.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:

en sekreterare och ombudsman;

en kamrerare;

en kassör;

en revisor;

en kassabokhållare;

en länsbokhållare;

en registrator och kanslist samt

en kammarskrifvare.

§ 85.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och

tre vaktmästare.

s. 19 Kontrollera mot PDF

''Statsutskottets Memorial N:o 48.

19

Angående lediga tjänsters bestridande ocli tillsättande.

§ 86.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till

sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden

förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 91

förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;

dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna

lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden

mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit

förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt

förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna

tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda

förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,

samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten

anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag

af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken

uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning

blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan

vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att

upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 87.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit

tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande

under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 88.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med

samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega

att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontor.

Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,

dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom

den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig

sökande sig icke anmält.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 48.

§ 89.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att

hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra

de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska

examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;

äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort

hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må

begagnas.

§ 90.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,

som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande

; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster

endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,

under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten

för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser

in. m.

§ 91.

Om någon Biksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej

låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd

med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lefvernet

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,

ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande

omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från

innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden

må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 92.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat

förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på

Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 48.

21

honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande

tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huru vida tjensteman,

som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla

och utöfva sin beställning.

§ 93.

Tjensteman, som begått ärerörigt trött eller annan förseelse i eller utom

tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, bär derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 94.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på ett

tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen

af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas

till suspension eller entledigande.

§ 95.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.

Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid

skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen

meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den

afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,

icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne

afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande

dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med

densamma förenade löneförmåner åtiyuta.

§ 96.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse

eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra

följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt

biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontor

vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,

som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 48.

och, efter att, på sätt i § 91 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras

vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman

eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare

beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 97.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas

efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.

§ 98.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under

femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en

hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman

eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio

år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt

tillstånd.

§ 99.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder

af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring

fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar

utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare

uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af

bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.

I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att

för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel

från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som

fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp

med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjenstår, eller med en

sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för

afskedssökande mera förmånligt,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 48.

23

§ 100.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen

nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt

sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna

verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,

efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,

ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock

tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf

äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande

bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak

blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige

att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och

förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till

högst två tredjedelar af lönen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 48.

Reglemen
tets
-

Årtal. §.

1866 5

1880 38

1886 42

1887 40

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1895 års slät utbalanserade skulder.

Skulden för 1860 års premielån

mot obligationer å

2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda

till fem sjettedelar

deraf, eller 2,000,000 Thlr

Obligationer för 1880 års

jernvägslåns tre emissioner,

tillhopaKr. 119,790,000, motsvarande

£ St. 6,600,000,

Francs 166,320,000 eller

Rmk 134,640,000 ...............

Obligationer för 1886 års

jernvägslån å 72,000,000

Er. eller 81,000,000 Rmk,

hvaraf till 1895 års slut

blifvit utlemnade obligationer

å tillhopa 60,673,333,83

Er. eller 68,257,500 Rmk

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

Räntefot.

1860 d. Vs

1880 d. >/« 3»/, %

1886 d. Vs 3''/2 %

Obligationer, ouppsägbara

från innehafvarens sida,

men stälda att af Riksgälds
-

Återstående kapitalskuld den 31 December

1895.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

Thlr

169,000

(Er.

375,555: se)

Er.

104,761,800

]£ St.

5,772,000

|Frcs

145,454,400

Rmk

117,748,800

Er. 59,088,444: 4s

Rmk 66,474,500

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 48.

25

Reglemen-

tets

•Uj J'''':

Tiden, då för-

Återstående kapitalskuld den 31 December

1895.

jindelserna blif- vit utfärdade.

Räntefot.

Icke fonderad

skuld.

Årtal.

§■

J '' Ju. • ■

Fonderad skuld.

,1.

kontoret infrias efter sex

månaders föregången upp- sägning, å 50,000,000 Kr.,

hvaraf till 1895 års slut

blifvit utlemnade obliga- tioner å .....

1887 d. 3#/,2

3 6/io %

Kr. 37,313,500

1888

40

ObligationeråRmk30,000,000,

ouppsägbara från innehaf- vare^ sida, men stälda att

af Riksgäldskontor infrias

efter minst tre månaders fö- regången uppsägning .........

1888 d. >/s

3 %

Kr. 26,666,666:87

JRmk 30,000,000

)£ St. 1,470,000

Frcs 37,020,000

1890

39

Obligationer för 1890 års

jernvägslån å Kr. 35,555,555

5/9, motsvarande 40,000,000

Rmk, 1,960,000 £ St. eller

(Kr. 34,100,000

j;*1 - J 1 '' f\ .- 1 1 .!.•(*•

49,360,000 Francs...............

1890 d. Vs

3 Va *

(Rmk 38,362,500

1891

44

Obligationer för 1891 års

\£ St. l,879,762:io

tillfälliga jernvägslån, för- fallna d. ''/t 1896, å Kr.

Frcs 47,339,325

7.200.000, motsvarande

10.000. 000 Francs...............

1891 d. »/t

4 %

L i'',:''. 1 * ; it ■ n

/Kr. 7,200,000

\Fr. 10,000,000

1894

42

Obligationer för 1894 års

jernvägslån åKr. 36,000,000,

motsvarande 50,000,000

francs, 1,980,000 £St. eller

40,400,000 Rmk., hvaraf till

1894 års slut blifvit ut-

lemnade obligationer å till- hopa 18,000,000 Kr., mot- svarande 25,000,000 francs,

990,000£St. eller 20,200,000

Rmk. .......................

1894 d. ,6/10

3 %

IKr. 18,000,000

JFrcs 25,000,000

\£ St. 990,000

18G6

13

Obligationer, hvilka i an- seende till sin ordalydelse

|Rmk 20,200,000

Bill. till Biksd. Bröt. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 89 Haft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 48.

26

Reglemen-

tets

Tiden, då för-

Återstående kapitalskuld den 31 December

1895.

Räntefot.

vit utfärdade.

loke fonderad

skuld.

Årtal.

§■

Fonderad skuld.

1890

14

icke kunna uppsägas, eller

det s. k. gamla lånet .......

Obligationer, ouppsägbara

11798 d. •/,

|1811 d. 30/12

5 %

—

Kr. 10,125

från innehafvare^ sida,

utfärdade såsom grundfond

för Sveriges allmänna hypo- teksbank, bokförda inom

linien med Kr. 30,000,000

1890 d. 18/ä

3‘/a %

1866

15

Ännu icke till inlösen före-

tedda Trollhätte slussverks

lottsedlar å tillhopa 5,000

daler silfvermynt, bokförda

inom linien med R:mt 1,250

R:dr, jemte upplupen ränta

Runt 2,286: 88....................

1750 d. Va

6 %

1866

16

Årliga anslaget till H. M.

Konungen300,000 R:dr(icke

kapitaliseradt)

1815 d. 9/„

1866

17

Ränta å H. K. H. Hertigens

af Södermanland, seder- mera Konung Carl XHI,

hemgiftskapital, bokfördt

inom linien medR:mtl50,000

R:dr . . ...............

1778

5 %

1866

18

Innestående fond för Göta

kanals underhållande.........

1833 d. 31/i2

5 %

—

Kr. 140,889

Diverse skulder.....................

__

—

--■

* 7,511,962:73

1866

20

Fondför Hjelmarekanals och

slussverks underhållande

(utgör blott ett depositum

af fordring shandlingar)......

1866

21

Dito för Stromsholms kanals

dito (dito) .........................

—

—

—

1882

3

D:o för Söde rtelje kanals (d:o)

—

—

—

1866

22

Lappmarks ecklesiastikfonds

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 48.

27

Reglemen-

tets

Tiden, då för-

Återstående kapitalskuld den 31 December

1895.

vit utfärdade.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

Årtal.

§•

skuld.

1866

1869

25

77

behållning, bokfördj inom

linien med R:mt 100,777:16

(statsutskottets utlåtande

n:o 23 vid 1869 års riksdag)

Brudgåfvovinsten (kapital- skulden afskrifven); (stats- utskottets utlåtande n:o 15

vid 1859—60 årens riksdag)

Post-assuransfonden (ingår

bland Riksgäldskontorets

öfriga tillgångar, men med

den förbindelse, som § 77

i 1869 års reglemente inne- håller).................................

—

—

—

—

Summa Kr.

280,305,966:67.

—

Inom liuien balanserade skulder Kr........ 30,254,314:<m.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial N:o 48,

Bil. B.

Biksgäldskoutorets vid 1895 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1895 års

Årtal.

§•

a) Byggnadslån.

i Bill

1866

39

Lån till staden Kristine-

‘ • f > » t '', * t > ; ,

* >1 In.!.. i»

hamn och Varnums lands- församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn ...................................

jl849\

1.2 % 1

{ jemte >

l ränta. J

3 %

37,500

4,500

|1854j

43

Lån till Vesterås domkyrka,

för densammas reparation

1860

—

—

28,000

—

28,000

—

36

Lån till staden Jönköping,

för uppförande derstädes af

ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket.................

1861

5 %

4 %

120,000

50,447

49

»

90

Lån till Apotekare-societe-

ten, för uppförande af en

byggnad åt Farmaceutisk^

institutet..............................

1862

»

»

50,000

16,896

90

Transport

—

—

—

—

—

99,844

39

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 48.

29

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot,

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1896 års

slut.

Årtal.

§■

'' i

Transport

—

- 1

» ''

—

—

99,844

39

1866

37

Lån till staden Umeå, för

uppförande af byggnader för

Umeå läroverk...................

1864

f

5 %

4 %

25,000

13,890

99

2>

»

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nytt läro- verkshus derstädes............

1864

»

40,000

22,281

05

»

Lån till staden Sala, för upp-

förande af ett nytt läro- verkshus derstädes......

1865

»

12,000

6,648

63

» 1

Lån till staden Halmstad, för

uppförande af byggnad för

ett fullständigt elementar- läroverk derstädes..............

1866

»

»

25,000

1 ■ Y f r''. ■ 1

15,208

!

81

Lån till Kalmar Domkapitel,

för uppförande af en ny bygg- nad för läroverket i Kalmar

1866

» >

40,000

24,300

34

»

148'')

Lån till staden Venersborg,

för uppförande af en ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ......

1867, 1868

»

»

40,000

!

25,390

88

»

1482)

Lån till staden Vestervik, för

1 i tf r*r*.

uppförande af ny byggnad

åt elementarläroverket der-

städes....................................

1867, 1868

»

• l

20,000

—

12,894

50

»

1483)

Lån till Upsala Domkapitel,

för uppförande af ny bygg-

Transport

---

—

—

—

—

220,459

59

) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.

!) Jfr § 16 mom. i i 1867 års Reglemente.

’) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial N:o 48.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1896 års

Årtal.

§•

BlUli

Transport

—

—

—

220,459

59

nåd för högre elementar- läroverket derstädes.......

1867, 1868

5 %

4 %

140,000

90,222

1866

148'')

Lån till Karlstads Domka-

pitel, för uppförande af ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ......

1868

40,000

26,364

86

1482)

Lån till Skara Domkapitel,

för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks-

byggnaden derstädes...........

1868, 1869

»

40,000

__

32,344

13

1868

47 3)

Lån till domkyrkan i Karl-

stad, för densammas repa- ration....................................

1869

6 %

V

23,500

2,673

47

1866

148«)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden der- städes....................................

1873, 1875

5 %

20,000

15,660

82

1874

5

Lån till direktionen för se-

minarium för bildande af

lärarinnor, för inköp af

byggnad åt nämnda semi-

narium .................................

1875

59,000

41,431

25

1882

17

Lån till föreståndarne för

Linköpings domkyrka, för

fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan .........

1883

30,000

25,492

64

Transport

—

—

—

—

454,648

76

*) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

a) Jfr § 27 1 1869 års Reglemente.

8) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

4) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 48.

31

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

läntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1895 års

slut.

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

—

454,648

76

1887

15

Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka till betäc- kande af den brist, som

uppkommit i den beräknade

kostnaden för tornbyggna- den å nämnda domkyrka

jemte dermed i samman- hang stående arbeten.........

1888

5 %

4 %

30,000

27,630

90

1892

17

Lån till Skara domkyrka,

för fullbordande af restau- rationsarbetet å densamma

1893

»

»

40,000

—

39,194

34

= 521,474: —

b) Tomtregleringslån.

1866

142

Lån till staden Karlstad,

•

för reglering af torg, gator

och tomter efter 1865 års

eldsvåda..............................

1867

6 %

50,000

—

8,354

12

1872

32

Lån till staden Strengnäs,

för ny tomtreglering efter

1871 års eldsvåda...............

1872

»

30,000

_

12,133

14

18771)

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda...............

1878

»

5 %

50,000

_

44,486

72

|18 7 7

8

Lån till staden Söderhamn,

(1878

6

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ...........

1878, 1879

»

200,000

_

164,574

04

{1880

13

Lån till staden Hudiksvall,

(1881

10

för ny tomtreglering efter

Transport

—

—

—

751,022

02

M Se vidare § il i 1881 Ära Reglemente.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Memorial N:o 48.

Eeglemen- te ts

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Eäntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1895 års

Årtal.

§.

Transport

—

—■

—

—

751,022

02

1878 och 1879 årens elds- vådor .......... . . .

1881, 1882

6 %

5 %

200,000

174,844

22

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny reglering efter 1887

ars eldsvåda.........

1889

5 %

4 o/.

100,000

97,960

1889

17

Lån till staden Umeå, för ny

reglering i följd af den staden

år 1888 öfvergångna brand

1890

»

7>

200,000

195,920

= 698,272: 24

c) Län till kanal- och

slussanläggningar.

1866

93'')

Lån till Dalslands kanalak-

tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid

#

Venern till sjön Stora Lee

1865,1867

5 %

3 %

800,000

307,665

62

»

94‘-)|

Lån till Kinda kanalaktiebo-

»

118

lag, för utsträckning af Kin-

»

143

da båtled medelst kanalise- ring af Stångån från sjön

j 1865 \

»

»

437,500

359,692

05

Rengen till Linköpingshamn

\18671870j

1866

1433)

Lån till Dalslands kanalak-

tiebolag,för kanal-ocb sluss- anläggning mellan sjöarne

•*'' i i

Transport

—

T"1 i ''., t

— |

—

1,887,103

91

*) Se vidare § 134 inom. 13 i 1863 års Eeglemente,

2) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Eeglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Eeglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Eeglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Eeglemente.

s) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Eeglemente.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 48.

33

Reglemen-

tets

\ Tiden, då lånet

! utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1895 års

Årtal.

§•

i

Transport i

—

—

—

—

—

1,887,103

91

Östra och Vestra Silen på

Dalsland..............................

1868,1869

6 %

4 %

51,200

3,440

46

= 670,798: 13

d) Lån till jernvägs-

anläggningar.

1866

79

Lån till Borås jernvägsak- tiebolag, för anläggning af

jernväg mellan Borås och

Herrliunga...........................

1862, 1863

5 %

»

1,377,055

24

375,912

05

»

80

Lån till Vexiö—Alfvestads

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Vexiö och Alfvestads station

på Södra stambanan .........

1864

10 *>)

434,000

23,884

85

»

Lån tillHelsingborg—Lands- krona—Eslöfs (Helsingborg

—Billeberga, äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af

jernväg mellan Helsingborg

och Årup..............................

1864, 1865

5 %

1,100,000

544,704

98

»

7>

Lån till Kristianstad—Hess-

leholms jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

mellan Kristianstad och

i i '' : (

Hessleholms station på Sö- dra stambanan.....................

1864, 1865

»

720,000

—

331,566

96

Transport

—

—

—

—

3,166,613

21

5

'') Enligt Kongl. bref af d. “/u 1890.

Bih. till Riksd, Prof. 4 Samt. 1 Afä. 39 Höft.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Memorial N:o 48.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloDDet.

Kapitalåterstod

vid 1896 års

Slut.

Årtal.

§.

Transport

—

—

—

—

3,166,613

21

1866

80

Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs

station på Södra stamba- nan till Ystad............

1864—1866

5 %

4 %

2,450,000

1,229,995

47

i

»

Lån till Landskrona—Eslöfs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan

1864—1866

7>

1,200,000

596,016

89

82

Lån till Uddevalla—Veners-

borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Herrljunga

öfver Venersborg till Ud- devalla.....

1865—1867

»

»

3,240,000

1,971,054

40

1871

31

Lån till Karlskrona—Vexiö

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

11872]

städerna Karlskrona och

|l873>

Vexiö..........

Il 874)

5 * ■)

4''/, %

2,600,000

_

2,037,589

38

y>

»

Lån till Krylbo—Norbergs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

11872]

Krylbo och Norberg ........

]l873(

6 %

5 %

406,000

—

282,011

62

y>

Lån till Upsala—Margrete-

hillsjernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg från

Upsala till Gefle ...............

1873

»

500,000

359,338

07

Transport

—

—

—

9,642,619

04

'') Se § 3 af 1886. Ars Reglemente,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 48.

35

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1895 års

slut.

Årtal.

§.

Transport

—

—

—

—

—

9,642,619

04

1871

31

Lån till Bergslagernas jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud- vika till Kil, mot skuldför- bindelse .............................

11874)

118 7 5 >

(l 8 7 6J

5•/, *»)

5 %

5,000,000

—

4,415,901

39

1878

11

Lån till Bergslagernas jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun

till Göteborg, mot obliga-

tioner å nominelt 5,988,600

Kr., efter 90 %..................

1878, 1879

»

2)

6,078,240

5,389,740

_

1891

7

Samma bolags obligationer

af den 31/i2 1891 för in- lösen af utelöpande oin- friade kuponger tillhörande

ofvannämnda obligations- lån af den lä|i 1874 .........

1891

, _ i

4 %

1,707,800

1,707,800

j 1876

5

Lån till Vestervik—Åtvida-

berg—Bersbojernvägsaktie- bolag, för anläggning af

jernväg från Vestervik öfver

Jenny, Gamleby och Åtvida-

(1877)

1,720,835

46

berg till Bersbo, med bi-

{18781

5 %3)

4 ''It %

1,865,000

—

bana till Storsjön...............

1879

»

Lån till Hultsfred—Vester-

viks jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jennymed

''

i

!

Transport

! —

—

—

1-

22,876,895

89

i) Se § 3 af 1883 års Reglemente.

s) Motsvarande, å 90 •/,, ett primitivt belopp af kr. 6,753,600.

3) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Memorial N:o 48.

Reglemen-

tets

Årtal.

§■

1876

5

»

»

1 »

* \

(1879

13/

1876

5

1881

15

Transport

bibana till sjön Yxern, sidospår

till Ankarsrum och

hamnspår vid Verkebäck...

Lån till Vislanda—Bolmens

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg från

Vislanda öfver Ljungby till

sjön Bolmen.......................

Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Visby till

Hemse kyrka.......................

Lån till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Krylbo

station på statens Norra

stambana öfver Avesta, Hedemora

och Säter genom

Gustafs och Tuna socknar

till Borlänge station å

Bergslagernas jern vägsaktiebolags

jernväg jemte bibana

till Bispbergs gruffält

......................................

Lån till Varberg—Borås

jernvägsaktiebolag för anläggning

af jernväg öfver

Fritsla till Borås...............

Lån till Lenna—Norrtelje

jernvägsaktiebolag, för an
-

Tiden, då lånet

utbetalts.

Jl877|

\1878/

(18771

1878}

(1879J

1879

1880

1881(

1882]

(18791

<1880 >

|l 8 81J

Transport

Annuitet,

5 s;1)

5 %'')

'')

>)

'')

Räntefot.

4 ''It %

Ursprungliga

beloppet.

1,750,000

785,000

500,000

2,375,000

2,600,000

Kapitalåterstod

vid 1896 års

slut.

22,876,895

1,628,923

772,832

469,288

2,210,547

2,419,968

30,378,456

89

41

50

70

76

07

33

*) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o d8.

37

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalte.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1895 års

slut.

Årtal.

§.

I

Transport

—

—

—

—

—

30,378,456

33

läggning af jernväg mellan

Lenna station på Upsala—

1883

Lenna jernväg och Norr-

1884

1

4 ''/a %

a)

94

telje ....................................

1885

5 %

746,197

94

746,197

1881 ;

15

Lån till Siljans jernvägs- aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Borlänge

station å Bergslagernas

jernvägsaktiebolags jern-

1886

f ----- ..

sill: '' *■! iif* |

väg till Insjön i Dalarne...

1883 — 1886

950,000

—

918,094

77

»

»

Lån till Skåne—Hallands

; ■

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernvägar från

Helsingborg öfver Engel- holm till Halmstad, från

''r ‘ I

uU ■

Höganäs till Kattarp och

från Kattarp till Åstorp ...

1883—1886

V

1,500,000

1,439,856

36

»

Lån till Hvetlanda—Säfsjö

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

i

Hvetlanda till Säfsjö sta-

fl 883)

1 .

tion å statens Södra stam-

1885

f

»

| 300,000

289,924

66

bana ....................................

*1886

J

Lån till Fiaspong—Nors-

holms jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

från Finspongs station å

Pålsboda—Finspongs jern- vägsaktiebolags bana til

1

1

!

1

''

1

T rånspor

—

—

1 -

I__

1-

|33,772,530

06

a) Återstoden, Kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 760,000 Kronor eger bolaget ej rättighet

att utbekomma.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Memorial N:o 48.

Reglemen-

1

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1895 års

slät.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

33,772,530

06

Norsholms station å statens

Östra stambana och Nors- liolm—Ristens kommunika- tionsaktiebolags bana.........

1883—1886

5 %

4>/j %

500,000

479,952

11

1881

15

Lån till Stockholm—Rimbo

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Stockholm till Rimbo gäst- gifvaregård ................

/1883—1885|

500,000

479,952

11

j 1887 /

»

>

Lån till Kinds härads jern-

vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg mellan Bo- rås och Svenljunga

^ O- OO 00

00 oo

t-H v-H

500,000

492,157

44

I

1884

14

Ytterligare lån till Skåne—

''

Hallands jernvägsaktiebo- lag för anläggning af jern- vägar från Helsingborg öf- ver Engelholm till Halm- stad, från Höganäs till Katt-

arp och från Kattarp till

Åstorp .........................

J1885}

jl886/

■

»

795,500

763,603

82

»

15

Lån till Mellersta Hallands

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mellan

städerna Halmstad och

Varberg ..................

1885

»

»

1,550,000

1,507,602

1886

16

Lån till Skara—Kinnekulle

—Venerns jernvägsaktie- bolag för anläggning af

jernväg från Skara till

/18871

Kinnekulle och Venern ...

/I888/

»

324,000

315,137

45

Transport

—

—

—

—

37,810,934

99

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 48.

39

Reglemen
tets
-

Årtal, i §.

Tiden, då lånet

utbetalts.

1886

16

Annuitet.

Räntefot.

17

16

Transport

jLån till Svartelfs jernvägsaktiebolag

för anläggning

af jernväg mellan Carlsdahl

och Grythyttehed

m. m.....................................

Lån till Halmstad—Bolmens

jernvägsaktiebolag för anläggning

af jernväg från

Halmstad till Byholma och

Bolmen med sidospår till

sjön Södra Unnen .......

Lån till Göteborg—Hallands

jernvägsaktiebolag

för anläggning af jernväg

mellan Varberg och Göte

borg ...................................

Lån till Fogelsta—Vadstena

—Ödeshögs jernvägsaktiebolag

för anläggning af

jernväg mellan Fogelsta

och Vadstena till Ödeshög

Lån till Mellersta Blekinge

jernvägsaktiebolag för jernvägsanläggning

från Karls

hamn till Ronneby och

GullbäAia .......................

Transport

J1887\

\1888j

f 1 8 8 7 \

}l888|

1887

1888

1888

1889

1890

1893

4''/-i %

341,000

Kapitalåterstod

yid 1896 års

slut.

37,810,934

99

341,000

a)

! 824,915

2,068,000

300,000

b)

1,102,250

807,269

27

2,011,432

86

293,582

1,078,678

42,342,897 84

71

01

a) Enligt K. Br. af d. »/a 1888 är statslånets belopp nedsatt med 86 Kronor.

b) Återstoden, 18,000 kr„ af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottds Memorial N:o 48.

Reglemen
tets
-

Årtal. §,

1886

16

1891

18

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1896 års

slut.

Transport

—

—

—

—

42,342,897

84

Lån till Mora—Venerns jern-

vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg från Mora

strand vid sjön Siljan till

Ostra Yermlands jernväg

med bibana...........

118891

<1892 >

|l 893J

5 *

4 V* %

1,000,000

995,000

Lån till Mariestad—Kinne-

kulle jernvägsaktiebolag för

anläggning af jernväg från

Mariestads jern vägsstation

till Gössäters jernvägssta- tion med bispår

1890

»

305,000

301,881

37

Lån för anläggning af jern-

väg mellan Vittsjö och

Hessleholm ...

118901

(1892/

»

»

404,000

397,663

21

Lån till Skymnäs—Munkfors

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mellan

Björndalsbron och Munk- fors .....

»

»

/1891(

(1892/

90,835

90,380

82

Lån till Klippan—Röstånga

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från

Klippans station å Helsing- borg—Hessleholms jernväg

förbi Ljungbyhed till Röst- ånga by ..............................

/1892(

(1893/

»

290,000

290,000

Lån till Malmö—Tomelilla

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från

Transport

---

—

—

—

—

44,417,823

24

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 48.

41

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

!

Kapitalåterstod 1

vid 1895 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

''

—

44,417,823

24

Malmö öfver Staffanstorps

j1892 j

a)

station till Tomelilla.........

11893/

5 %

4Vj %

1,300,000

—

866,600

—

1891

18

Lån tillNorra Södermanlands

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från Ny-

by bruk till Södertelje med

bibanor till Åkers stycke- bruk, Strengnäs, Mariefred

b)

och Igelstaviken ...............

1892—1895

»

1,800,000

—

1,784,000

—!

»

19

Lån till Hernösands — Sol-

lefteå jernvägsaktiebolag

för anläggning af jernväg

från Hernösand till Sollef-

[1892,18931

teå .......................................

i 1895 1

»

2,350,000

—

2,350,000

—

18

Lån till Norrköping—Söder-

köping—Vikbolandets jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg från Norr- köping till Söderköping

m. m. .................................

1893—1895

»

653,000

—

653,000

—

»

Lån till Uddevalla—Lelån-

gens jernvägsaktiebolag för

anläggning af jernväg mel- lan Uddevalla och sjönLe- lången .................................

1895

7>

»

C)

1,247,000

247,000

= 48,427,878: 87

Summa

—

—

—

—

—

50,318,423

24

a) Hvaraf vid 1895 års slut återstodo ej lyftade Kr. 433,400: —

b) D:o vid d:o d:o Kr. 16,000: —

o) D:o vid d:o d:o Kr. 1,000,000: —

Bill. till Riksd. Prof. 4 Sami. 1 Afd. 39 Häft.

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.