Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.

1896-03-19 · 41 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 40 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1896:6, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1

N:o 6.

Ank. till Kiksd. kansli den 19 mars 1896, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.

(ha U. A.)

Ordinarie anslag.

Aflöning för flottans corpser och stater.

l:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att — med upp- Angående afförande

i riksstaten för år 1897 af anslaget till flottans corpser och fl1^ f0urrp.

stater till oförändradt belopp, 1,732,052 kronor — medgifva att hvad ser och stater.

af anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län [1.]

och Södra Möre härad af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och

1876 årens riksdagsbeslut borde inräknas bland tillgångarne till aflöning

för flottans corpser och stater finge likasom löregående år för

fyllande af behofvet under denna anslagstitel under år 1897 användas.

Bih- till ltiksd. Prot. 1886. 4 Band. 1 A/d. 6‘ Bä/t. (N:o 6.J 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har, enligt hvad af

statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13 januari innevarande

år inhemtas, statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet anfört,

bland annat, att om gällande stater toges till utgångspunkt, skulle

enligt marinförvaltningens beräkning, mot hvilken departementschefen

icke hade något att erinra, till aflöning för flottans corpser och stater

erfordras ett sammanlagdt belopp af 1,878,986 kronor 45 öre.

Till bestridande af denna utgiftssumma hade marin förvaltningen

beräknat

det ordinarie aflöningsanslaget.................................... kronor 1,732,052:_

anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer

i Blekinge län och Södra Möre härad af

Kalmar län ......................................................... » 114,000: —

samt tillgång i följd af vakanser m. m................... » 32,934: 45

Summa kronor 1,878,986: 45.

Sålunda skulle, fortsätter departementschefen, för fyllande af behofven

under denna anslagstitel icke erfordras det extra anslag till

genomförande af senast beslutade lönereglering för flottan, hvilket af

1895 års Riksdag beviljades med 15,000 kronor, dock endast i afvaktan

på att motsvarande belopp blefve genom ytterligare afgång å reservoch

indragningsstaterna tillgängligt. På dessa stater hade, sedan berörda

anslag för år 1896 beviljades, blifvit tillgängligt ett belopp af

9,930 kronor, och enligt marinförvaltningens beräkning skulle under år

1896 ytterligare åtminstone 5,070 kronor blifva disponibla å samma

stater. Vid sådant förhållande ansåge departementschefen något extra

anslag till löneregleringens genomförande icke böra äskas för år 1897.

Emot Kongl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet icke

något att erinra.

Då Riksdagen år 1887 beslöt, att båtsmanshållet skulle sättas på

vakans och en ny sjömanscorps i dess ställe inrättas, blef på Kongl.

Maj:ts derom gjorda framställning af Riksdagen dels medgifvet, att till

anställande af daglönare vid flottans varf i båtsmännens ställe förhöjning

i anslaget till flottans nybyggnad och underhåll framdeles måtte efter

hand ega rum med högst 100,000 kronor, att utgå i den mån, som det

dittills vanligen vid varfven använda antalet båtsmän icke kunde genom

uppfordring af qvarvarande manskap vid båtsmanshållet erhållas, och

således till hela beloppet först sedan sådant arbetsbiträde icke vidare i

följd af vakanssättningen funnes att tillgå, dels ock beslutadt, att vakanssättningen

skulle ega rum i mån af uppkommande afgång inom båts
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

3

manshållet äfvensom af skeende öfverflyttning af båtsmän till den nya

sjömanscorpsen, dock icke under öfvergångstiden till den nya organisationen

med mera än en åttondedel af dåvarande effektiva rotar årligen,

Kongl. Maj:t likväl obetaget att, om sådant erfordrades och

funnes utan olägenhet för flottans bemanning kunna ega rum, kunna

medgifva en något större årlig vakanssättning.

Oaktadt de åtta åren redan förflutit, är, enligt hvad utskottet inhemtat,

berörda vakanssättning icke på långt när fullbordad, utan ^betingar

båtsmanshåll fortfarande icke obetydliga kostnader för såväl

befäl som manskap. Utskottet har derför ansett Riksdagen böra hos

Kongl. Maj:t anhålla om vidtagande af åtgärder för påskyndande af

båtsmanshållets vakanssättning.

Utskottet hemställer fördenskull:

a) att Riksdagen må — med uppförande i riksstaten

för år 1897 af anslaget till flottans corpser

och stater till oförändradt belopp, 1,732,052 kronor

— medgifva att hvad af anslaget till ersättning för

vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra

Möre härad af Kalmar län icke redan på grund af

1872 och 1876 årens riksdagsbeslut bör inräknas

bland tillgångarne till aflöning för flottans corpser

och stater må under år 1897 likasom föregående år

få användas för fyllande af behofvet under denna

anslagstitel; samt

b) att Riksdagen må, vid anmälan af detta sitt

beslut, anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder

för påskyndande af båtsmanshållets vakanssättning.

2:o. Kongl. Makt har föreslagit Riksdagen att i riksstaten för år Angående

1897 höja anslaget till flottans öfningar från 670,000 kronor till öf
825,

000 kronor eller med 155,000 kronor. ningar.

Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 4) inhemtas, _ har departements- [2.]

chefen vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t anfört, att erfarenheten

från de senaste årens eskaderöfningar ådagalagt, att det nuvarande

anslaget till flottans öfningar icke kunde anses vara tillräckligt

för vinnande af det dermed afsedda mal: att bibringa och underhålla

fullt tillfredsställande kännedom om materielens handhafvande på verksammaste

sätt. Hufvudorsaken härtill vore uppenbarligen att söka i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

den genomgripande förändring, som sjelfva beskaffenheten af flottans

öfningar undergått i sammanhang med omdaningen af stridsfartygen,

hvilka numera, efter tacklingens borttagande, uteslutande rörde sig

med ångkraftens tillhjelp. En fullständig insigt och färdighet i handhafvandet

af nutidens invecklade krigsmaskiner på sjöförsvarets område

kunde icke vinnas utan samöfningar af större både långvarighet och

omfattning än forna enklare förhållanden kräfde.

Den år 1880 tillsatta sjöförsvarskomitén, som föreslog öfningsanslagets

höjande till dess nuvarande belopp och dervid framhöll den

stora vigten af personalens tidsenliga utbildning, beräknade, att med

ett anslag af 670,000 kronor följande antal öfningsdagar per man borde

erhållas, nemligen för officer af högre grad än kaptens 51, för kapten

46, för subalternofficer 146, för underofficer 59 och för stammanskap

112. Detta antal öfningsdagar hade emellertid de senare åren ej kunnat

uppnås, under det att, såsom nämndt, fordringarna på personalens

mångsidiga utbildning i betydlig mån stigit i följd af materielens alltmera

komplicerade beskaffenhet.

Bland de förnödenheter, hvilkas förbrukning, till följd af den förändring

öfningsmaterielen undergått, på senare tider i högst betydlig

mån ökats och måste växa med antalet af de i öfningarna deltagande

fartyg, borde i första rummet nämnas stenkol, hvarför kostnaden under

de senaste årens ingalunda långvariga eskaderöfningar uppgått till betydliga

belopp och under eskaderöfningarna år 1895 öfverstigit 70,000

kronor.

Förutom den ökade åtgången af stenkol bidroge äfven, bland

annat, de höga prisen på nutidens artilleriammunition, hvaraf ej obety

dliga q vantite ter måste förbrukas, till att göra öfningsanslaget otillräckligt,

De projektiler, som under skjutöfningar förbrukades vid sjöbefästningarna

vid Karlskrona, bekostades från öfningsanslaget, och

denna . utgift, som tydligen måst ökas efter tillkomsten af Karlskrona

artillericorps, vore för öfningsanslaget ganska känbar. Den utgjorde år

1894 7,346 kronor, och kostnaden för projektiler vid öfningarna med

flottans fartyg samt vid exercisskolorna hade samma år uppgått till

78,155 kronor.

Expeditionskostnaderna ökades äfven af det skäl, att de nya fartygstyperna

kräfde större personal för maskinernas skötsel än de äldre

typerna. Sålunda erfordrades af maskinpersonal å en l:a kl. pansarbåt

56 maskinister och eldare, å en torpedkryssare 24 och å en torpedbåt

8. Härvid vore ytterligare att märka, att för maskinpersonalen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

5

alltid kräfdes högre aflöning än för öfrig med densamma likstäld personal

ombord.

Dessa omständigheter, som medförde ökade kostnader för flottans

öfningar, hade förorsakat, att för vidmagthållande af personalens tjenstbarhet

behöfliga expeditioner måste ''helt och hållet indragas eller förkortas.

Under flere år hade befälhafvarne för öfningseskadrarne framhållit,

att tiden för de så ytterst vigtiga öfningarna i eskader varit så

kort, att ett stort antal öfningar antingen alls icke kunnat företagas

eller ock måst så afkortas, att de ingalunda medfört åsyftadt resultat,

hvilket ju ej borde förvåna, då man för kostnadens skull ej kunde låta

eskaderöfningarna utsträckas öfver 5 å 6 veckor. Och dessa öfningar,

hvilka de senare åren blifvit utförda med så pass stor materiel, som

hädanefter under vanliga förhållanden torde vara af behofvet påkallad

men ej på länge syntes behöfva ökas, vore dock nödvändiga för att

erhålla en befälspersonal, som kände sin materiel och sitt blifvande

stridsfält samt hade praktiskt studerat sätten för den förras användande.

Till expeditioner å aflägsna farvatten ansåg 1880 års sjöförsvarskomité

böra årligen användas två korvetter, hvardera med en expeditionstid

af omkring åtta månader.

Efter att å sid. 6 utvecklat betydelsen af sådana expeditioner anför

departementschefen vidare, att dessa expeditioner, i hvilka ett långt

större antal af flottans personal, än för närvarande kunde ske, borde

lemnas tillfälle att deltaga, hade emellertid under senare tiden måst

inskränkas derhän, att endast ett fartyg utsändts, och detta för en tid

af blott sju månader. Följden häraf blefve minskad sjömannautbildning

hos manskapet, och dertill komme, att, under det förr en nyutnämnd

underlöjtnant redan första året efter sin utnämning kunde sändas

på Ten för hans utbildning vigtiga s. k. långresan, så hade nu de allra

flesta officerarne af underlöjtnantsgraden ännu icke erhållit dylik kommendering;

och då utrymmet ombord å våra öfningskorvetter icke medgåfve

plats för flere än 6 eller högst 7 officerare af nämnda grad,

under det att i medeltal åtta elever hvarje år utexamineras från sjökrigsskolan,

kunde af brist på medel dessa olägenheter under nuvarande

förhållanden ej afhjelpas. Slutligen borde äfven omnämnas, att

utom det fasta minförsvaret, som kräfde specialöfningar, hade på senare

tider, efter det en helt ny materiel för tillfälliga minspärrningar tillkommit,

framträdt behofvet af särskilda öfningar med dylika spärrningar,

åt hvilka allmänt tillmätes en stor betydelse. I följd häraf hade

kostnaderna vuxit icke blott för fasta minförsvarets specialöfningar,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

utan ock för sådana med det mera rörliga sjöförsvaret gemensamma

öfningar, hvilka vore nödvändiga för ett tillfredsställande samarbete

mellan de båda nämnda delarne af sjöförsvaret.

Då sålunda den utveckling, vårt sjöförsvars väsen undergått sedan

anslaget för flottans öfningar bestämdes till sitt nuvarande belopp, å

ena sidan med bjudande nödvändighet kräfde, att öfningarna utsträcktes

utöfver hvad nu egde rum, men å andra sidan också medfört sådan

ökning i kostnaderna för desamma, att de måste i följd af anslagets

otillräcklighet inskränkas eller åtminstone endast med svårighet kunde

uppehållas i sin nuvarande utsträckning, borde, enligt departementschefens

åsigt, ifrågavarande anslag ökas, åtminstone så mycket att

tiden för eskaderöfningarna kunde förlängas med omkring två veckor,

hvilket beräknats medföra en ökad kostnad af omkring 50,000 kronor,

samt att ytterligare ett fartyg kunde årligen utsändas på expedition

till aflägsnare farvatten under 7 å 8 månader, hvilket, enligt hvad erfarenheten

visat, påkallade en utgift af omkring 105,000 kronor.

Enär häraf framgår att genom stegrade kostnader för stenkol,

ammunition och andra förbrukningsartiklar ifrågavarande anslag icke är

tillräckligt att bereda flottans personal erforderlig öfning, har utskottet

ansett ökade medel härför böra anvisas. Härvid har utskottet dock

velat erinra att, enligt den af Riksdagen år 1894 godkända förändrade

stat för sjömanscorpsen, ett sammanlagdt belopp af 73,665 kronor beräknats

att utgå i dagaflöning till sjös för 90 dagar, hvilken kostnad

likväl jemlikt Kongl. Maj:ts beslut bestrides af anslaget till flottans

öfningar och icke från aflöningsanslaget. Emellertid har Riksdagen i

skrifvelse den 11 april 1894 i fråga om förändrad organisation af sjömanscorpsen

antydt en utväg, hvarigenom besparing å aflöningsanslaget

kunde vinnas, i det Riksdagen uttalat önskvärdheten deraf, att ytterligare

all skälig hänsyn måtte tagas till den manskap stillgång, som den till

såväl öfnings- som tjenstetid numera utsträckta allmänna värnpligten

tillförde flottan och att derför, så snart ske kunde, antagningstiden för

det på viss tid anstälda manskapet vid denna corps måtte förkortas till

hvad som funnes nödigt för bibringandet af erforderlig utbildning af

detta manskap, och derigenom den aflöning, som skulle utgå under

permitteringstiden, besparas. Genom vidtagande af berörda åtgärd

skulle, enligt utskottets mening, en minskning i utgifterna å aflöningsanslaget

uppstå, hvilken skulle göra det möjligt att från berörda anslag

utgöra de hittills från öfningsanslaget bestridda kostnaderna för dagaflöningen

till sjös. Härigenom skulle således å sistnämnda anslag

kunna för utsträckning af flottans öfningar blifva tillgängligt ett mot
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

7

svarande belopp af omkring 75,000 kronor och anslaget således ej

behöfva höjas med såsom Köngl. Maj:t föreslagit 155,000 kronor, utan

endast med 80,000 kronor.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att anslaget till flottans öfningar,

nu 670,000 kronor, höjes med 80,000 kronor till

750,000 kronor.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

3:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det till lots- och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna erforderliga penninganslag måtte

upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och båkmedel

beräknats, eller till 1,400,000 kronor, och följaktligen anslaget,

med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar 409 kronor,

utföras med 1,400,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsatt,

att de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande

måtte såsom hittills få användas för de med anslaget afsedda

ändamål.

Under erinran, att Kongl. Maj:ts nu gjorda framställning öfverensstämmer

med hvad af 1895 års Riksdag beslutats och jemväl vid föregående

riksdagar blifvit godkändt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t i

förevarande hänseende föreslagit.

Öfriga ordinarie anslag.

4:o. Beträffande öfriga, här ofvan ej omnämnda ordinarie anslag

under denna hufvudtitel har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring;

och får utskottet hemställa,

att samtliga de ordinarie anslagen under denna

hufvudtitel, hvilka icke blifvit i föregående punkter

af detta utlåtande särskild!, omförmälda, må i 1897

års riksstat upptagas till oförändrade belopp; dock

Angående

lots■ och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna.

[3.]

Angående

öfriga ordinarie

anslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

att i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. må få göras den jemkning, som för jemnande

af hufvudtitelns slutsumma kan finnas erforderlig.

Extra anslag.

Ang. nyan- 5:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att till anskaffning af

slcafartygs-af tv^ }.:a ^1- pansarbåtar, fyra torpedkryssare och sex l:a kl. torpedbåtar

materiel, bevilja på extra stat, att utgå under åren 1897 och 1898, ett anslag af

[4.] 11,780,000 kronor och deraf anvisa för år 1897 ett belopp af 5,890,000

kronor.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 16) har herr

af Buren hemstält, att Riksdagen, med gillande af den af Kongl. Maj:t

för åren 1897 och 1898 föreslagna nybyggnadsplan, måtte till densammas

genomförande dels anvisa på extra stat för år 1897 ett belopp

af 2,500,000 kronor, dels och bemyndiga Kongl. Maj:t att, i den mån

öfverskottsmedel å 1897 och 1898 årens statsregleringar icke blifva af

Riksdagen dertill anvisade, upptaga ett inhemskt lån till belopp af

10,000,000 kronor uti ouppsägbara obligationer, löpande med 3 procents

ränta, som halfårsvis betalas, på sätt motionären uti en vid 1895 års

riksdag väckt motion (n:o 29) närmare angifvit,

I en likaledes inom Första Kammaren väckt motion (n:o 42) har

af herr R. Almström m. fl. föreslagits, att Riksdagen måtte besluta, att,

till bestridande af kostnaderna för de i motionen angifna försvarsändamål,

uppdraga åt riksgäldskontoret att på fördelaktigaste vilkor och med

en amorteringstid af omkring trettio år upplägga ett inhemskt obligationslån,

stort sextiosex millioner kronor, af hvilket belopp 31’/66 skulle

användas för sjöförsvarets och 29/66 för landtförsvarets behof, samt detsamma

försälja under loppet af tio år med början år 1897 i serier om

sex millioner sexhundratusen kronor; och att utgifterna för bestridandet

af annuiteten å detta lån skulle upptagas i statsregleringen med

37/66 på femte och 29/ee på fjerde hufvudtiteln.

Vidare har i en inom samma kammare väckt motion (n:o 41), herr

C. E. Ljungberg föreslagit, att vid de stora anslag för försvarsverkets behof,

som efter all anledning nu komme att beviljas, det förbehåll eller

uttalande måtte från Riksdagens sida göras, att för utförandet af ifrågavarande

och andra för statens behof påkallade beställningar, inhemska

verkstäder må företrädesvis, och så långt möjligt vore, anlitas, äfven

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

9

om priset skulle i någon mån, dock icke öfver 10 procent, öfverstiga

utländska fabrikers pris.

Slutligen har herr Ollas A. Ericsson, med hvilken herr S. M. Olsson

m. fl. instämt, i en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 122)

yrkat, bland annat, att Riksdagen måtte för anskaffning af ny fartygsmateriel

på extra stat för år 1897 anvisa ett belopp af 1,500,000

kronor.

Till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 2 januari innevarande år har statsrådet och

chefen för sjöförsvarsdepartementet anfört, bland annat, att beträffande

frågan om det antal fartyg utaf de särskilda typerna, som borde anskaffas,

hade 1879 års certkomité och 1880 års sjöförsvarskomité uttalat

nästan sammanstämmande åsigter, hvilka af 1892 års certkomité

närmare angifvits sålunda, att vår flotta borde ega 15 st. l:a kl. pansarbåtar,

6 st. torpedkryssare samt 30 st. l:a kl. och 20 st. 2:a kl.

torpedbåtar. Enligt den af 1880 års sjöförsvarskomité, under antagande

af ett nybyggnadsanslag å 1,900,000 kronor årligen, uppgjorda beräkning,

skulle vi år 1896 ega 3,5 korvetter af Sagas cert (korvetten

Balder oberäknad), 6,8 st. l:a kl. pansarbåtar, 17 st. l:a kl. och 12 st.

2:a kl. torpedbåtar. Af dessa fartyg egde vi för närvarande endast

respektive 2—3,5—6—9. De i denna beräkning förekommande korvetterna

vore dock upptagna att kosta 1,200,000 kronor hvardera, eller

320.000 kronor mera än den torpedkryssare, som nyligen börjat byggas.

Häraf framginge, att utvecklingen af vår sjö krigsmateriel blifvit

betydligt eftersatt, ej blott vid jemförelse med hvad man ansett att

denna materiel borde utgöra, utan äfven vid jemförelse med hvad den,

medelst ett i tid gifvet, relativt ganska måttligt nybyggnadsförslag för

hvarje år, nu skulle i verkligheten kunnat vara.

Af ifrågavarande materiel återstode således, oberäknade de fartyg,

som vore under byggnad, att anskaffa: 11 st. l:a kl. pansarbåtar, 23

st. l:a kl. och 11 st. 2:a kl. torpedbåtar samt 5 st. torpedkryssare

(torpedbåtjagare). Kostnaden för anskaffande af dessa fartyg borde,

då hänsyn jemväl toges till nödvändigheten att tillgodogöra sig de

förbättringar, som den moderna tekniken erbjöde, böra beräknas till

3.400.000 kr. för en l:a kl. pansarbåt, 230,000 kronor för en l:a kl.

torpedbåt, 180,000 kronor för en 2:a kl. torpedbåt och 900,000 kronor

för en torpedkryssare. Sålunda skulle sammanlagda kostnaden för de

fartyg, hvilka, enligt hvad förut nämnts, återstode att anskaffa, utgöra

49.170.000 kronor.

I fråga om sättet att bereda tillgångar för denna såsom behöflig

Bill. till Rikad. Prot. 1806. 4 Rami. 1 Afil. 6 lldft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ansedda nyanskaffning af fartygsmateriel hade 1892 års komité ansett,

att ett fast nybyggnadsanslag af 2,800,000 kronor om året borde beviljas

samt derjemte för en gång, inom den närmaste framtiden, ett

belopp tillräckligt för anskaffande af 3 st. l:a kl. pansarbåtar, 6 st. l:a

kl. torpedbåtar och 2 torpedkryssare jemte komplettering af materielen

för beslutade minpositioner.

Marinförvaltningen hade i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 17

september 1895 förnyat sin vid flera föregående tillfällen gjorda framställning

om uppförande i riksstaten af ordinarie anslaget till flottans

nybyggnad och underhåll med ett väsentligen ökadt belopp, deraf den

större delen skulle afses för flottans nybyggnad med inbegrepp af

kostnaden ej blott för nybyggda fartygs artilleriutrustning utan äfven

för rörliga och fasta minförsvaret äfvensom för minväsendet i öfrigt

samt återstoden för flottans underhåll. Anslagets totalsumma hade af

marinförvaltningen upptagits till 3,800,000 kronor; och borde enligt

marinförvaltningens mening deraf 2,500,000 kronor afses för flottans

nybyggnad samt 1,300,000 kronor till flottans underhåll, således för

sistnämnda ändamål samma summa, som i riksstaten för innevarande

år vore uppförd såsom ordinarie anslag till flottans nybyggnad och

underhåll.

Utan tvifvel skulle ett fast anslag vara den fördelaktigaste och

ändamålsenligaste utvägen att åstadkomma en jemn och lugn ökning

af vår sjö krigsmateriel, som också, enligt hvad vid föregående tillfällen

blifvit erinradt, derigenom skulle kunna anskaffas för en afsevärdt

mindre kostnad än eljest. För att ett stillastående eller en tillbakagång

i afseende på vår sjökrigsmateriel ej i framtiden måtte inträda, ansåge

departementschefen ett dylikt anslag komma att visa sig nödvändigt.

Riksdagen hade emellertid flere gånger förklarat sig ej vilja binda sig

vid ett fast nybyggnadsanslag ens för en så kort tid som fem år, och

då upptagande för ändamålet af ett lån icke torde nu böra ifrågasättas,

funne departementschefen sig böra föreslå Kongl. Maj:t att af Riksdagen

begära ett extra anslag för ifrågavarande ändamål till så stort

belopp, som förhållandena kunde medgifva.

För ett sådant tillvägagående hade han dessutom funnit stöd i den

omständighet, att flottans behof af ny materiel icke kunde med önskvärd

skyndsamhet fyllas ensamt genom ett ordinarie nybyggnadsanslag,

ej ens genom ett jemförelsevis ganska betydligt sådant, utan i alla

händelser kräfde ett extra anslag för den närmaste tiden. Rörande behofvet

af ett extra anslag, äfven under förutsättning att ett ordinarie

anslag för ändamålét uppfördes i riksstaten, ville departementschefen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ii

hänvisa ej mindre till hvad förutnämnda, år 1892 tillsatta komité i

detta hänseende anfört än ock till det uttalande i samma syfte, som

gjordes af marinförvaltningen i skrifvelse den 22 september 1893

angående anslagsbehofven för år 1895. I denna skrifvelse framhöll

embetsverket, hurusom, äfven med ett fast anslag å 2,500,000 kronor,

för nybyggnaden af vår flotta skulle åtgå en lång tidsperiod. Derunder

skulle vi fortfarande förblifva ur stånd att vid krig mellan främmande

sjömagter, som berörde vårt land omgifvande vatten, afvärja kränkningar

af vår neutralitet, och vid den långa periodens slut skulle det

vara tvifvelaktigt, huruvida de vid dess början anskaffade fartygen ännu

bibehölle sitt värde såsom tidsenlig försvarsmateriel. För ett verkligt

främjande af den genom ovissheten och otillräckligheten af de hittills

beviljade nybyggnadsanslagen efterblifna utvecklingen af vår flotta

kunde således, enligt marinförvaltningens tanke, det ifrågasatta fasta

byggnad sanslaget icke ensamt beräknas vara tillfyllest. Dertill kräfdes

ytterligare medel, och i sådant hänseende syntes det af 1892 års

komité framstälda förslag att för en gång äska ett större extra anslag

antyda en rigtig utväg.

Under förutsättning att en del af öfverskotten å 1894 och 1895

års statsregleringar finge tagas i anspråk för fartygs byggande, samt

med fästadt afseende å planen för flottans användning vid mobilisering

och önskvärdheten af att vid dylikt tillfälle ega åtminstone 2 divisioner

pansarbåtar och 3 grupper l:a kl. torpedbåtar med de till nyssnämnda

taktiska enheter hörande, för försvaret så behöfliga och särdeles användbara

torpedkryssare, ansåge departementschefen, att vi, under sträfvandet

att åt flottan gifva den styrka i afseende på fartygsmateriel,

som han förut angifvit såsom erforderlig, böra i främsta rummet och

snarast möjligt anskaffa 2 st. l:a kl. pansarbåtar, 4 st. torpedkryssare

(torpedbåtjagare) och 6 st. l:a kl. torpedbåtar, samtliga enligt senast

faststälda typer. Det belopp, hvartill anskaffning af dessa fartyg skulle

uppgå, utgjorde enligt förut anförda prisberäkningar 11,780,000 kronor.

I sammanhang med den i det föregående framlagda beräkningen

af det belopp, som erfordrades för anskaffning af fartygsmateriel, hade

departementschefen äfven låtit verkställa en beräkning af de belopp,

som skulle erfordras till anskaffande af all den för ett, fullständigt ordnande

af försvarspositionerna vid Carlskrona behöfliga materiel, som

det tillhörde marinförvaltningen att ombesörja; och upptoge denna beräkning

för artilleriförsvaret 2,889,980 kronor, för rörlig elektrisk belysning

och telefonförbindelser 220,000 kronor samt för minförsvaret

59,800 kronor, eller tillhopa 3,109,780 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Beträffande ifrågavarande anskaffning har departementschefen vidare

till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13 januari innevarande

år (sid. 8), under hänvisning till förenämnda statsrådsprotokoll

öfver finansärenden, anfört, att den år 1880 tillsatta sjöförsvarskomitén

yttrat, att för den då närmaste framtiden nyanskaffningen borde omfatta

ett antal af 3 pansarbåtar af certen A (motsvarande hvad som numera

benämndes l:a kl. pansarbåtar), men att detta antal visserligen vore

väl litet och syntes böra efterföljas af till eu början en grupp af ytterligare

tre dylika pansarbatar. Man kunde nu med fog anse tiden vara

inne att förverkliga det sålunda uttalade önskningsmålet att erhålla

ännu en giupp sadana pansarbåtar, hvilket skulle uppnås genom byggande

af ytterligare två. Priset a dessa fartyg måste emellertid beräknas

blifva något högre än för dem, till hvilka anslag förut beviljats, och

borde icke sättas lägre än 3,400,000 kronor för hvardera, hvilket till

stor del berodde på ökad kostnad för pansaret.

Hvardera gruppen af tre l:a kl. pansarbåtar skulle bilda en division,

och till hvarje division borde finnas torpedkryssare (torpedbåtjagare).

Angående behofvet af flere fartyg af sistnämnda cert ansåge departementschefen

sig nu böra framhålla vigten af att 4 dylika snarast anskaffades.

Priset för hvardera borde beräknas till omkring 900,000

kronor.

Af l:a kl. torpedbåtar egde vi för närvarande 6 färdiga samt en

under byggnad. För att ej göra slutsumman af det belopp, som nu

kunde äskas, allt för stor, ville departementschefen ej ifrågasätta anskaffande

af flere än 6 st. l:a kl. torpedbåtar, beräknade att kosta

230.000 kronor hvardera.

Sammanlagda kostnaden för de fartyg, till hvilkas anskaffande

medel nu borde beredas, skulle enligt angifna prisberäkningar utgöra

11.780.000 kronor. Pansarbåtarne och torpedkryssarne samt antagligen

de flesta af torpedbåtarne kunde beräknas blifva byggda vid inhemska

verkstäder under två år efter skedd beställning.

I afseende å de skäl, motionärerna till stöd för sina framställningar

åberopat, får utskottet hänvisa till motionerna och vill här endast

erinra, att herr R. Almström m. fl. i afseende å beloppet af det utaf

dem föreslagna försvarslånet anfört, att de behof af försvarsåtgärder

till flottans nybyggnad, till det fasta försvaret och till arméns förseende

med eldhandvapen, hvilka vederbörande departementschefer inför Konungen,

enligt ofvannämnda statsrådsprotokoll öfver finansärenden den

2 januari innevarande år, anmält såsom mest oundgängliga för värnandet

af vårt land, utgjordes af följande, nemligen:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

13

för flottan:

anskaffning af 11 pansarbåtar af

l:a klassen.......................................... å 3,400,000 kr.

23 torpedbåtar l:a klass ............ » 230,000 »

11 d:o 2:a d:o ......... » 180,000 »

5 torpedkryssare ........................... » 900,000 »

med en sammanlagd kostnad af.............................. 49,170,000 kr.

för fasta försvaret:

(under förutsättning, att årliga anslag varda anvisade till Karlsborgs

fästnings fullbordande)

i Stockholms skärgård....................... 5,900,000 kr.

i Karlskrona d:o ....................... 2,350,000 )>

för Tingstädes befästande och Fårösund

................. 5,217,800 »

för en fästning i Norrland, förslagsvis 7,000,000 »

i Göteborgs skärgård .................. 3,880,000 » 24,347,800 kr.

för arméns beväpning med tidsenliga eldhandvapen:

200.000 st. repetergevär.................. 11,944,000 kr.

5,000 » mauser-karbiner ......... 295,500 »

6,500 » revolvrar.................... 208,000 » 12,447,500 kr.

I händelse allt, hvad Kongl. Maj:t för ofvan angifna ändamål äskat,

skulle af Riksdagen beviljas, återstode nedanskrifna anskaffningskostnader,

nemligen:

för flottan:

49.170.000 kr. med afdrag af 11,780,000 kr. = 37,390,000 kr.

för fasta försvaret:

24,347,800 kr. med afdrag af 3,399,000 kr. = 20,948,800 »

för arméns beväpning:

12,447,500 kr. med afdrag af 4,687,000 kr. = 7,760,500 »

19,866,000 kr. - 66,099,300 kr.

S:ma 85,965,300 kr.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Med afseende å vigten deraf att flottan, så fort ske kan, blir försatt

i sådant skick, att den kan fylla de betydelsefulla uppgifter i afseende

å fosterlandets försvar, henne böra tillkomma, och då flottan

visserligen genom de beslut, Kongl. Maj:t och Riksdagen på den senare

tiden fattat, måste anses hafva erhållit behöflig bemanning, men utan erforderlig

materiel hvarken kan motsvara sitt ändamål eller ens bereda personalen

tillfälle till den öfning, som för användande af nutidens invecklade

^krigsmateriel är nödvändig, har utskottet ansett kraftiga åtgärder böra

vidtagas för ökande af berörda materiel, dervid den anskaffningsplan,

departementschefen efter af särskilda komitéer verkstäld utredning

framlagt, synes böra i hufvudsak följas.

I afseende å sättet för anskaffande af härför erforderliga medel

hafva såsom ofvan nämnts, inom riksdagen framställningar gjorts om

upptagande af ett större inhemskt lan för detta och andra försvarsändamål.

Vid behandling vid 1895 års riksdag af då väckta motioner

i samma syfte uttalade statsutskottet sina betänkligheter mot att genom

upplåning anskaffa samtliga de medel, som för fyllande af flottans behof

af materiel enligt uppgjord plan erfordrades, och ansåg, att detta behof

skulle för framtiden lämpligare tillgodoses, om jemte anvisande af ett

årligt nybyggnadsanslag, motsvarande hvad som kunde erfordras för

sjökrigsmaterielens vidmakthållande enligt nämnda komitéers förslag,

upplåningen inskränktes till 10 å 11 millioner kronor.

Då nu emellertid genom de rikligare inkomster, som under åren

1894 och 1895 influtit samt för innevarande år med all sannolikhet

komma att tillflyta statskassan, utsigt förefinnes att direkt af statsregleringsmedel

för flottans nybyggnad, utöfver hvad som erfordras för

sjökrigsmaterielens vidmagthållande, för de närmaste åren anvisa ett

belopp, ungefär motsvarande berörda lånesumma, har utskottet, i öfverensstämmelse

med den åsigt, som uttalats till statsrådsprotokollet för

den 2 januari innevarande år, och i enlighet med den mening statsutskottet

vid 1895 års Riksdag yttrade ej funnit lämpligt tillstyrka

Riksdagen att genom upplåning bereda tillgångar till ytterligare anskaffning

af fartygsmateriel, helst utskottet är öfvertygadt, att, sedan

den materiel, för hvilken Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen bevilja

medel, blifvit anskaffad, flottans vidare utveckling i enlighet med den

uppgjorda planen kan. åstadkommas medelst ett årligt anslag till belopp,

som,° då hufvudtiteln icke skulle behöfva tyngas med någon annuitet å

upplänga medel, ej torde möta svårighet att å budgeten anvisa.

Såsom här ofvan omförmälts, af ser Kongl. Maj:ts förevarande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

15

#

framställning anskaffning under åren 1897 och 1898 af följande fartygsmateriel:
-

2 l:a kl. pansarbåtar å 3,400,000 kr. st.

4 torpedkryssare å 900,000 kr. st...........

6 l:a kl. torpedbåtar å 230,000 kr. st.....

............... kr.

6,800,000: —

............... ))

3,600,000: —

............... »

1,380,000: —

Summa kr.

11,780,000: —

hvaraf hälften eller 5,890,000 skulle anvisas för 1897 motsvarande

alltså kostnaden för

1 l:a kl. pansarbåt.....................................

2 torpedkryssare å 900,000 kr. st.......

3 l:a kl. torpedbåtar å 230,000 kr. st.

............... kr.

3,400,000: —

............... »

1,800,000: —

.............. D

690,000: —

Summa kr.

5,890,000: —

Emot detta Kongl. Maj:ts förslag har utskottet icke annan erinran än

att med hänsyn till den svårighet, som synes förefinnas att utan någon

minskning i det för ifrågavarande ändamål afsedda anslag för år 1897

kunna tillgodose andra jemväl vigtiga anslagsbehof för flottan, och enär

en redan beslutad torpedkryssare snart är fullbordad, kostnaden för

en af de två torpedkryssare, för hvilka Kongl. Maj:t föreslagit, att

medel skulle anvisas för år 1897, har synts utskottet utan olägenhet

kunna fördelas på två år, hvarigenom anvisningen för år 1897 skulle

kunna minskas med 450,000 kronor till 5,440,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet, med anledning af herr Ljungbergs

omförmälda motion, velat uttala önskvärdheten deraf, att fartygsmaterielen,

i den mån lämpligen ske kan, anskaffas inom landet.

Beträffande herr af Buréns i omförmälda motion framstälda förslag

derom, att, endast i den mån öfverskottsmedel å 1897 och 1898 årens

statsregleringar icke blifva af Riksdagen anvisade till genomförande af

den utaf Kongl. Maj:t för nämnda år föreslagna ^byggnadsplan, ett

inhemskt lån skulle upptagas till belopp af 10,000,000 kronor och för

nämnda ändamål användas, torde densamma, då utskottet velat tillstyrka

Riksdagen att för berörda ändamål anlita ifrågavarande öfverskottsmedel,

få anses vara härigenom besvarad, likasom också, genom

utskottets berörda tillstyrkan herr Ollas A. Ericssons motion i denna

del blifvit bemött.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

%

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

%

Utskottet hemställer derför:

a) att, med afslag å herr Ollas A. Ericssons

ofvannämnda motion, Kongl. Maj:ts förevarande framställning

må på det sätt bifallas, att Riksdagen för

anskaffning af ny fartygsmateriel beviljar ett belopp

af 11,780,000 kronor och deraf på extra stat för år

1897 anvisar 5,440,000 kronor;

b) att, vid bifall härtill, herr af Burens omförmälda

motion må anses besvarad;

c) att R. Almströms m. fl. ofvannämnda motion,

i hvad den afser upptagande af lån för anskaffning

af fartygsmateriel för flottan, ej må af Riksdagen bifallas;

samt

d) att, med anledning af herr Ljungbergs omförmälda

motion, Riksdagen må, vid anmälan för

Kongl. Maj:t af förenämnda beslut, uttala önskvärdheten

deraf, att fartygsmaterielen, i den mån lämpligen

ske kan, anskaffas inom landet.

Angående 6:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för

af lianoner i 1397 bevilja 90,000 kronor till anskaffande af kanoner i reserv för

reserv för flottans fartyg.

^fartyg. Enligt departementschefens anförande till statsrådsprotokollet den

[5.] sistlidne. januari (sid. 9) inginge i de beräkningar af kostnaderna

för ny sjökrigsmateriel, hvilka han framlagt, visserligen bestyckning till

de särskilda fartygen, men hänsyn hade icke tagits till behofvet af kanoner

i reserv för såväl denna materiel som den redan befintliga. Departementschefen

hade emellertid ansett sig böra särskildt framhålla

vigten af detta behofs tillgodoseende. Pansaret och de moderna, jemförelsevis

tunga men ytterst kraftiga kanonerna hade gemensamt bidragit

dertill, att nutidens krigsfartyg förde ett i förhållande till deras

stol lek inskränkt antal kanoner. Men ju färre pjeser som inginge i

ett fartygs bestyckning, af desto större vigt vore också hvarje särskild

pjes för fartygets stridsduglighet. Det moderna artilleriet vore af flera

oi saker, såsom projektilernas mycket stora utgångshastighet, de nya

krutsorternas inverkan på kanonens inre m. m., utsatt för stark slitning

och kunde derför icke, såsom t. ex. de förr använda men numera föråldrade

slätborrade kanonerna, göra tjenst för ett snart sagdt obegränsadt

antal skott. De moderna kanonernas ömtåliga och temligen in
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 17

vecklade konstruktion föranledde ej sällan kortare eller längre afbrott i

deras användbarhet äfven under fredliga öfningar. Att vår flotta under

en följd af år varit nog lycklig att undgå sådana olyckshändelser, som

inträffat och fortfarande tid efter annan inträffade under skjutöfningar

inom främmande mariner, finge ej låta oss glömma den fara, man i nu

antydda hänseende löpte vid artilleriets användande mot en fiende. Det

syntes derför vara oundgängligen nödvändigt, att för våra stridsfartyg

anskaffades reservkanoner, som kunde vid mobilisering ersätta under

skjutöfningar i fredstid förslitna eller under krig tilläfventyrs skadade

pjeser; och denna nödvändighet framträdde så mycket starkare, som

vår flottas fartyg, i följd af sina jemförelsevis obetydliga dimensioner,

endast kunde föra ett högst ringa antal kanoner. Flere af dessa fartyg

förde sålunda endast två artilleripjeser af samma slag, och gjordes

den ena af dem obrukbar, så. reducerades fartygets stridsduglighet på

ett högst betänkligt sätt,

Behofvet af kanoner i reserv hade länge varit insedt.; men det hade

visat sig omöjligt att med hittills beviljade anslag bereda tillgång till

dess fyllande. Departementschefen hade derför funnit sig böra hemställa

om äskande af ett extra anslag för ändamålet i sammanhang med

anslaget till ny fartygsmateriel. Det vore härvid visserligen önskvärdt,

att detta anslag kunde bestämmas till så högt belopp, att man kunde

anskaffa reservkanoner af alla de certer, som å flottan tillhörande fartyg

kommit till användning; men då kanoner af de större certerna betingade

efter våra förhållanden mycket höga pris, borde man för närvarande

inskränka sig till anskaffande af 4 stycken 12 cm. och 5 stycken

57 mm. kanoner, alla af inhemsk tillverkning, och för hvilka sammanlagda

kostnaden skulle uppgå till 90,000 kronor.

Enär denna anskaffning synes kunna tillsvidare anstå, får utskottet

hemställa,

att Kongl. Maj ds förevarande framställning ej må

af Riksdagen bifallas.

7:o. Kongl. Majd har föreslagit Riksdagen att på extra stat för

år 1897 bevilja 70,000 kronor till fullbordande af den under byggnad

varande torpedkryssaren.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet (sid. 10) har departementschefen

erinrat, att, sedan Kongl. Maj:t i proposition till 1895 års Riksdag

föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1896 anvisa till afsilande

af pansarbåten Oden 690,000 kronor samt till anskaffning af

en torped kryssare, hvarför kostnaden beräknats till 880,000 kronor, 3

lull. till Uifod. Prat. 18UU. 4 Samt. 1 A/d. 6 Iläft. ;i

Angående

anslag till

fullbordande

af den under

byggnad

varande

torpedkryssaren.

[6.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

anslag till

kanoner för

sjöbefästningarna.

‘[7-]

st. l:a kl. torpedbåtar och 2 st. 2:a kl. torpedbåtar 1,710,000 kronor,

eller tillsammans 2,400,000 kronor, Riksdagen för anskaffning af ny

fartygsmateriel anvisade ett belopp af allenast 1,500,000 kronor. Då

kostnaden för Odens fullbordande beräknats uppgå till 690,000 kronor

och den torpedkryssare, som under innevarande år bestälts, beräknats

komma att kosta 880,000 kronor, erfordrades för sistnämnda fartygs

fullbordande, utöfver de af Riksdagen för år 1896 beviljade 1,500,000

kronor ytterligare ett belopp af 70,000 kronor, som borde begäras på

extra stat för år 1897.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, för fullbordande af den under

byggnad varande torpedkryssaren, på extra stat för

år 1897 anvisa 70,000 kronor.

8:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för

år 1897 bevilja till kanoner för sjöbefästningarna 90,000 kronor.

Till det vid den kongl. propositionen fogade statsrådsprotokollet

öfver sjöförsvarsärenden den 13 januari 1896 (sid. 11) har departementschefen

angående artillerimateriel m. m. anfört, att marinförvaltningen

i skrifvelse den 17 september 1895 erinrat, att i den bestyckning,

. som enligt af Kongl. Maj:t faststäld bestyckningsplan för sjöbefästningarna

vid Karlskrona skulle finnas å dessa befästningar, fortfarande

fattades följande pjeser:

15 st. 57 mm. snabbskjutande kanoner,

10 i) 8 )) gevärskulsprutor och

8 » 25 » tvåpipiga kulsprutor,

hvilka pjeser, enär de vore behöfliga för grafförsvaret samt för flankering

af några bland fästningslinierna, snarast möjligt borde anskaffas.

Vidare hade marinförvaltningen, som i skrifvelse den 6 november

1894 föreslagit till anskaffning under år 1896, bland annat, 4 st. 12

cm. snabbskjutande kanoner med lavettage och skyddsskärm, att användas

för ändring af bestyckningen å l:a kl. pansarbåten Svea, framhållit,

att, då af Riksdagen äskades anslag till endast 2 af dessa 12

cm. kanoner, det vore nödvändigt, att, derest den föreslagna förändringen

skulle kunna medhinnas före utgången af år 1897, medel för anskaffning

af ytterligare 2 st. 12 cm. snabbskjutande kanoner blefve anvisade.

Efter att hafva erinrat om behofvet af kanoner i reserv, hade

marinförvaltningen till frågan om behofvet af ammunition för fartygen

anfört, att, enär uti kostnaden för nyanskaffning af fartyg för flottan

beräknades artilleriammunition till endast en utredning för fartygets

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

19

bestyckning, men det vore af stor vigt, att i förråd funnes tillgång å

minst två dylika utredningar för alla stridsfartygen, erfordrades, i den

mån nya fartyg blefve färdigbyggda eller bestyckningen å äldre blefve

utbytt mot en mera tidsenlig, medels anvisning för materialförrådets

komplettering med sådan ammunition af olika slag, för hvars anskaffning

hvarken nybyggnadsanslaget ej heller från öfningsanslaget utbetald

ersättning för konsumerad artilleriammunition lemnade tillgång.

Slutligen erfordrades jemväl för år 1897 medel för anställande af

skjutförsök och för anskaffning af bomullskrut till stångtorpeder.

Enligt marin förvaltningens på nu anförda grunder stödda förslag

skulle behofvet af extra anslag för år 1897 till artillerimateriel utgöra:

för sjöbefästningarna:

15 st. 57 mm. snabbskjutande kanoner......

10 » 8 b gevärskulsprutor.....................

8 b 25 b tvåpipiga kulsprutor ............

................. kr.

90,000: —

.................... B

53,000: —

.................... B

42,000: —

Summa kr.

185,000: —

2

5

för fartygen:

vapen:

st. 12 cm. snabbskjutande kanoner med

skyddsskärm .............................................

b 57 mm. snabbskjutande kanoner.......

lavettage och

......................... kr.

........................ B

50,000: —

32,500: —

ammunition:

ammunition till snabbskjutande

kanonkrut........................................

till anställande af skjutförsök ..

för anskaffande af bomullskrut

kanoner..............................

B

B

30,000: —

18,000: —

Summa

kr.

130,500: —

B

10,000: —

till stångtorpeder...........

B

4,000: —

Af de uti nämnda förslag upptagna särskilda poster ansåge departementschefen

att de för anskaffande af kulsprutor å sjöbefästningarna

afsedda beloppen, tillhopa 95,000 kronor, kunde utgå, då denna

anskaffning utan nämnvärd olägenhet kunde anstå ännu någon tid,

eller till dess den beslutade ändringen å Kungsholms fästning börjat

utföras. De af marinförvaltningen för fartygen upptagna 5 .st. 57 mm.

kanonerna vore inberäknade uti den reservmateriel, hvartill departementschefen

redan under en föregående punkt hemstält om anslag.

Med anledning af hvad sålunda anförts hade departementschefen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

anslag till kanoner

och ammunition

för

fartygen.

[8.]

hemstält, det täcktes Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att på extra stat

för år 1897 anvisa

a) till kanoner för sjöbefästningarna .................................... kr. 90,000: _

b) till kanoner och ammunition för fartygen ..................... » 98,000: _

c) till skjutförsök och anskaffande af bomullskrut........... » 14,000: —

Enär sjöbefästningarna utan fullständigt artilleri uppenbarligen icke

äro i stånd att afvärja fiendtligt anfall, får utskottet under hänvisning

till punkterna 9:o och 10:o i afseende å anvisande af anslag till kanoner

och ammunition för fartygen samt bill skjutförsök och anskaffande

af bomullskrut, hemställa,

att Riksdagen må, till anskaffning af kanoner för

sjöbefästningarna, på extra stat för år 1897 anvisa

90,000 kronor.

9:o . Till kanoner och ammunition för fartygen har Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1897 bevilja 98,000 kronor.

Enligt statsrådsprotokollet, för hvars innehåll utskottet här ofvan

under punkt 8:o redogjort, hade marinförvaltningen framhållit, att, då af

Riksdagen förut äskats anslag till endast 2 stycken af de 4 12 om.

snabbskjutande kanoner med lavettage och skyddsvärn att användas för

ändring af bestyckning å 1 kl. pansarbåten Svea, det vore nödvändigt

att, derest den föreslagna förändringen skulle kunna medhinnas

före utgången af år 1897, medel för anskaffning af ytterligare 2 stycken

sådana kanoner blefve anvisade.

Enligt marinförvaltningens förslag skulle till nu ifrågavarande ändamål

erfordras

för 2 stycken 12 cm. snabbskjutande kanoner med lavettage och skyddsvärn.

................................................................................................ 50,000: —

» ammunition till snabbskjutande kanoner ............................. 30,000: _

» kanonkrut......................................................................................... 18,000: _

Utskottet, som finner ifrågavarande behof ådagalagdt, hemställer,

att Riksdagen må, till anskaffning af kanoner och

ammunition för fartygen på extra stat för år 1897

anvisa 98,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 21

10:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

får utskottet, under hänvisning till hvad här ofvan under punkt 8:o

uti ifrågavarande afseende finnes anfördt, hemställa,

att Riksdagen må, till skjutförsök och anskaffande

af bomullskrut, på extra stat för år 1897 anvisa 14,000

kronor.

ll:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till förrådshus

för fasta minförsvaret och inredning af förråd för torpeder i Karlskrona

bevilja 92,490 kronor och deraf för 1897 anvisa hälften eller

46,245 kronor.

''Enligt omförmälda statsrådsprotokoll för den 13 sistlidne januari

(sid 13) funnes för fasta minförsvaret och för uppläggning af torpeder

för närvarande i Karlskrona ett gemensamt förrådshus. I följd af ökad

tillgång på torpeder hade det i denna byggnad befintliga utrymmet för

förvaring af sådana blifvit allt mera otillräckligt, så att för de stationen

tillhörande torpeder icke kunnat inom förrådshuset beredas plats

på annat sätt än genom deras uppläggande i så höga staplar, att den

nödvändiga tillsynen och skötseln af desamma högeligen försvårades.

För att bereda det ökade utrymme, som sålunda kräfdes för uppläggning

af torpeder, hade af cheferna för min- och ingeniördepartementen

vid flottans station i Karlskrona uppgjorts ett förslag, enligt hvilket,

ett nytt förrådshus för fasta minförsvaret skulle uppföras vester om

sjöinstrument- och sjökarteförrådet och det nuvarande förrådshuset i sin

helhet inredas till förvaringsrum för torpeder. Det härtill hörande kostnadsförslaget

slutade å ett belopp af 92,490 kronor, fördeladt på föl
-

jande poster:

nytt förrådshus för fasta minförsvaret........................................ 30,500: —

spåranläggningar mellan nyssnämnda förrådshus och nuvarande

spår............................................................... 2,860: —

brygga af sten och flytande vågbrytare af trä för fasta minförsvaret.

..................................................................................... 32,390: --

spårväg mellan nyssnämnda brygga och förrådshuset för

fasta minförsvaret...................................................................... 4,670: —

inredning af förråd för torpeder i den del af förrådsbyggnaden,

som nu innehafves af fasta minförsvaret ............ 14,970: —

brygga för uttagande af torpeder.................................................. 5,210: —

spårväg » » )) » ................................................. 1,890: —

Summa 92,490: —

Angående

anslag till

skjutförsök

och anskaffande

af bomullskrut.

[9.]

Angående

anslag till

förrådshus

för fasta minförsvaret

och

inredning af

förråd för torpeder

i Karlskrona.

[10.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Enär, i jemförelse med andra anslagsbehof under denna liufvudtitel,

ifrågavarande byggnadsföretag synts utskottet kunna utan större olägenhet

för tillfället anstå, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.

12:o. Kongl. Maj:t bar föreslagit Riksdagen att till ny docka i Karls.

krona bevilja 475,000 kronor och deraf för år 1897 anvisa 150,000.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 122) har herr

Ollas A. Ericsson, med hvilken herr S. M. Olsson m. fl. instämt, framstält

bland annat, att Kongl. Maj:ts framställning om anläggning af

en ny docka i Karlskrona ej måtte vinna Riksdagens bifall.

Vidare har herr Sven Palme i en likaledes inom Andra Kammaren

väckt motion (n:o 17) hemstält, att Riksdagen, med afslag å Kongl.

Maj:ts framställning angående anslag till ny dockbyggnad i Karlskrona,

ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t behagade

dels taga under ompröfning, huruvida icke svenska flottans hufvudstation

borde förläggas till Stockholm, medan Karlskrona förändrades

till depot, samt huruvida icke, i sammanhang härmed och till beredande

af nödiga medel för ett nytt flottetablissement i Stockholms närhet,

de af flottan nu disponerade områden i Stockholm borde försäljas, samt

dels derefter till Riksdagen inkomma med förslag, som af denna ompröfning

kunde föranledas.

Derjemte har uti en inom samma kammare väckt motion (n:o 174)

herr Edv. Svensson, med hvilken herr P. Pehrson m. fl. instämt, föreslagit,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att

Kong], Maj:t täcktes, så skyndsamt som möjligt låta utreda, huruvida

icke Stockholms station af kongl. flottan kunde förändras till depöt,

samt, att i händelse sådant visade sig kunna och böra ske, huruvida

icke den för depöten erforderliga materielen kunde förläggas till galérvarfvet,

under det att detta, sedan plats för nämnda materiel samt för

erforderliga minverkstäder och förråd jemte kasern till minörkompaniet

m. m. blifvit undantagen, utarrenderas till enskild spekulant, med förbehåll

att för flottan erforderliga reparationsarbeten skulle der i första

rummet verkställas; äfvensom huruvida icke Skepps- och Kastellholmarne

borde försäljas och derför inflytande medel användas till anskaffande

af sjökrigsmateriel.

Af det den kongl. propositionen bifogade statsrådsprotokollet öfver

sjöförsvarsärenden den 13 sistlidne januari (sid. 14) inhemtas, att sedan

marinförvaltningen i skrifvelse den 9 november 1894 hemstält, att Kongl.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

23

Maj:t täcktes kos 1895 års Riksdag äska anslag för ny docka i Karlskrona;

men Kongl. Magt den 30 i nämnda månad funnit marinförvaltningens

ifrågavarande framställning då ej till någon åtgärd föranleda,

embetsverket i skrifvelse den 17 september 1895 förnyat berörda

framställning, till stöd för hvilken hufvudsakligen anförts följande.

De så kallade nya dockorna i Karlskrona vore vid tiden för deras

anläggning hufvudsakligen afsedda för de större träfartygens förvaring

torra under fredstid samt för nybyggnad; och vid berörda tid förekomme

ej, att fartygen intoges i docka fullt rustade och med fulla förråd. Då

emellertid nutidens förbättrade hjelpmedel för fartygs bergning äfvensom

de i senare tid i jernfartygen anordnade celler m. m. möjliggjorde

att hålla flytande ett fartyg, som genom skada blifvit betydligt vattenfyldt

och som kunde hafva slagsida, men dess intagande i sådant skick

genom nuvarande sättöppning icke vore möjligt, förefunnos behof af

tillgång å en docka af sådant djup och sådan bredd, att ett skadadt

fartyg kunde, utan att högre vattenstånd behöfde afvaktas, i docka

införas jemväl med de anordningar, som för att hålla det flytande

kunde vara vidtagna på dess utsidor. Med anledning häraf både blifvit

ifrågasatt, huruvida icke behofvet af ökadt dockutrymme skulle, äfven

med afseende å erforderlig kostnad, blifva lämpligast tillgodosedt genom

*■ anläggning af eu ny docka. Marinförvaltningen, som ansett, att en ny

sådan lämpligen kunde anläggas vester om det utanför de nu befintliga

så kallade nya dockorna varande yttre svajningsrummet och sträckas i

rigtning ungefär nord och syd, hade anmodat varfschefen vid flottans

station i Karlskrona att låta utarbeta och insända kostnadsberäkning för

det fall, att dockan till en början gjordes endast så lång, som funnes

behöfligt för att inrymma fartyg af 90 meters längd, hvarvid skulle

förutsättas endast en portöppning, men att djup och bredd i port såväl

som dockans beskaffenhet i öfrigt skulle öfverensstämma med en tidigare

uppgjord ritning, som samtidigt öfverlemnades till varfschefen och hvilken

afsåge en docka, försedd på två sidor med portöppningar af 20,78

meters bredd, och 7,5 meters medelvattendjup på tröskel, ämnade att

bereda inträde till den vester om nya dockorna befintliga grop, derest

denna framdeles skulle tagas i anspråk för att inrymma fartyg.

På grund häraf hade bemälde varfschef med skrifvelse den 29

oktober 1894 till marinförvaltningen öfverlemnat den infordrade, af ny

ritning åtföljda kostnadsberäkningen, mot hvilken marinförvaltningen

icke framstäit någon anmärkning.

Enligt denna kostnadsberäkning skulle för sjelfva dockbyggnaden

erfordras ett belopp af 475,000 kronor, hvartill ytterligare skulle komma

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

för åtskilliga ändringsarbeten, föranledda af dockbyggnaden, 28,300

kronor. Detta sistnämnda belopp hade dock marinförvaltningen ansett

kunna bestridas af ordinarie anslaget till flottans nybyggnad och underhåll.

Behofvet af en ny docka i Karlskrona syntes departementchefen vara

tydligt ådagalagdt och framträda så mycket starkare, då man toge i

betraktande, att på Sveriges vestra och södra kuster ej funnes en docka,

som kunde mottaga en rustad l:a kl. pansarbåt. Det ökade antalet

pansarbåtar hade ock gjort det synnerligen önskvärdt att i Karlskrona

ega tillgång till en docka förutom den nu befintliga, som nästan ständigt

vore upptagen.

Då det skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke den i det föregående

omförmälda stora gropen eller fördjupningen vester om de nuvarande

dockorna kunde med mindre kostnad användas för anläggning

af en ny docka eller om ej en af de redan befintliga dockorna kunde

utvidgas, så att den erhölle erforderlig längd, hade departementschefen

i båda dessa afseenden låtit verkställa kostnadsberäkningar, hvarvid befunnits,

att, i följd af ogynsamma lokala förhållanden, dockans anläggning

i berörda fördjupning skulle medföra en kostnad af 917,530 kronor

samt att kostnaden för förlängning af en bland de nu befintliga dockorna

till 93 meters längd skulle uppgå till omkring 337,000 kronor, ehuru *

bredden i dess portöppning då måste inskränkas till 16 meter.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hade departementschefen

ansett det af marinförvaltningen förordade förslaget ega företräde och

hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska för byggande af ny

docka i Karlskrona, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med berörda förslag,

ett extra anslag af 475,000 kronor, hvilket han ansåge kunna på

tre år fördelas, hvadan på extra stat för år 1897 borde för ändamålet anvisas

150,000 kronor.

Beträffande de skäl, herrar Ollas A. Ericsson, Sven Palme och Edv.

Svensson för sina ofvan omförmälda framställningar anfört, får utskottet

hänvisa till de särskilda motionerna.

Vid 1893 års riksdag väcktes inom Andra Kammaren motioner i

samma syfte som herrar Palmes och Svenssons ifrågavarande. Vid behandling

af förstberörda motioner åberopade statsutskottet hvad 1882

års sjöförsvarskomité i ämnet yttrat, nemligen:

»I sammanhang med hvad komitén sålunda fått i underdånighet

anföra angående vårt kustförsvars ändamål samt beskaffenheten af dess

materiel, torde komitén böra uttala sin åsigt i fråga om dess förlägg
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

25

ning under fred, det är om flottans stationer. Det har i sådant hänseende

icke undgått komiténs uppmärksamhet, att fråga understundom

förekommit, huruvida det icke ur ekonomisk synpunkt skulle medföra

af se vård a fördelar, derest flottan kunde å ett ställe förläggas, så att

icke flere än en station erfordrades. Ehuru visserligen besparing såmedelst

skulle kunna vinnas dels genom någon minskning af den för

stationstjenstgöringen erforderliga militära och civila personalen och

dels genom koncentrerande å en punkt af de för flottan erforderliga

etablissement, hus och byggnader, förråd m. m. dylikt, lärer emellertid

tanken på en så genomgripande ändring af nu bestående förhållanden

böra öfvergifvas, och detta af såväl militära som äfven ekonomiska skäl.

I sådant hänseende torde böra erinras, att, om också icke hufvudstadens

och dermed det mellersta Sveriges försvar är allt, så är dock

dess utanverk, den densamma omgifvande vidlyftiga skärgården, från

Landsort till Öregrund, af så stor betydelse i strategiskt hänseende,

att ensamt denna nödvändiggör den ständiga närvaron derstädes af ett

flytande försvar, hvars naturliga förläggningsort i fred och replipunkt

i krig är Stockholm. Att upphäfva denna station och flytta den der

befintliga afdelning af vår flotta till Karlskrona lärer således redan af

detta skäl icke kunna ifrågakomma, äfven om det icke skulle möta betänkligheter,

hvarom meningarna knappast lära vara delade, att draga

alla denna administrations detaljer så långt undan från den plats, der

centralstyrelsen har sitt säte och utöfva!'' sin verksamhet. För att verkliggöra

tanken på en gemensam station för hela vår flotta, återstod?,

således endast alternativet, att Karlskrona station indroges. Men häremot

resa sig otvifvelaktigt svårigheter af mångahanda art, För att.

icke nämna, att den traditionella uppfattningens förkärlek för vårt örlogsvapens

största station, hvilken förkärlek af helt naturliga skäl i

mångt och mycket sammanfaller med intresset för vapnet i sin helhet

och just derför i en sådan fråga som denna visserligen icke är utan

sin störa betydelse, skulle häraf känna sig på det smärtsammaste berörd,

så lärer det icke kunna förnekas att, utan fall af högsta nöd, vore

det nästan vandalism att låta förstörelsen öfvergå de arbeten, sekler

till vår flottas gagn skapat — och detta blefve dock under den antagna

förutsättningen måhända nödvändigt för att icke lemna dem i en blifvande

fiendes hand — liksom det ock skullo för statsverket komma

att medföra allt för stora ekonomiska uppoffringar att sedermera på

annat ställe upprätta nya dylika anläggningar. Skulle för öflig t hela

vår sjömagt vara samlad i Stockholm, så finge don vägen väl lång till

våra '' södra och vestra kuster för att vid ett plötsligt inbrytande lerig

Bill. till llihd. Blot. IMG. 4 Sami. J Afd. G lliift. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

förrådshus

för bomullskrut

m. m. i

Karlskrona.

[12.]

kunna skydda desamma. Förlagd åter i Karlskrona, med dess tidigt

isfria redd, har den lättare att fylla denna uppgift, hvartill kommer den

omständigheten, att en allierad flotta derstädes finner en välbelägen och

rymlig hamn.»

I enlighet med statsutskottets hemställan blefvo de då väckta motionerna

i ämnet af Riksdagen afslagna.

Utskottet, som är öfvertygadt, att en förändring i afseende å flottans

stationer, vare sig på det sätt herr Palme ifrågasatt eller enligt hvad

herr Svensson föreslagit, skulle vid utförandet visa sig betydligt mindre

ekonomiskt fördelaktigt än motionärerna förestält sig, och derjemte befarar

att en sådan förändring skulle innebära ett försvagande af rikets

försvarskraft, har alltså funnit berörda motioner icke böra föranleda

någon Riksdagens åtgärd.

Hvad åter angår det af Kongl. Maj:t föreslagna dockbyggnadsarbetet

i Karlskrona, har utskottet, som icke funnit den i ämnet förebragta

utredningen vara så fullständig, att utskottet derå kan grunda

ett tillstyrkande, i allt fall ansett andra ifrågasatta anslagsbehof under

denna hufvudtitel vara mera angelägna att tillgodose än det nu föreliggande.

Utskottet hemställer derför:

a) att Kongl. Maj:ts framställning angående beviljande

af anslag för anläggande af ny docka i Karlskrona

icke må af Riksdagen bifallas;

b) att vid bifall härtill, herrar Ollas A. Ericssons

och Palmes omförmälda motioner, i hvad de afse

Kongl. Maj:ts berörda framställning, må anses besvarade;

samt

c) att herr Palmes ifrågavarande motion i öfrigt

äfvensom herr Edv. Svenssons omförmälda motion

ej må föranleda någon Riksdagens åtgärd.

13:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för

år 1897 bevilja 50,170 kronor till förrådshus för bomullskrut m. m. i

Karlskrona.

Behofvet. af ett förrådshus för bomullskrut vid flottans station i

Karlskrona hade, yttrar departementschefen till statsrådsprotokollet

(sid. 16), redan länge varit insedt och af stationsmyndigheterna vid flera

tillfällen blitvit framhållet. Det nu å Drottningskär befintliga bomullskrutförrådet

innebure en verklig fara icke blott för den närliggande,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

27

tätt bebygda delen af Aspö utan äfven för fästningen Kungsholmen.

Genom marinförvaltningens försorg både numera en fullständig utredning

skett rörande såväl lämpligaste platsen för ett nytt kruthus som

ock kostnaderna för en dylik anläggning.

Hvad platsen anginge hade visserligen varit önskvärd!, att för anläggningen

kunnat begagnas någon kronan tillhörig holme i Karlskrona

skärgård, hvarigenom särskild kostnad för sjelfva platsens förvärfvande

kunnat undvikas. Men vid den af cheferne för ingeniör- och mindepartementen

vid nämnda station i sådant afseende verkställa undersökning

hade utrönts, att någon för ändamålet fullt lämplig plats icke

funnes inom det kronan tillhöriga område. Deremot hade bemälde

chefer ansett, att en inom Förkärla socken belägen, under Trorntö fideikomissegendom

hörande holme, benämnd Ifö, vore i alla afseenden

synnerligen tjenlig för uppförande af förrådshus för bomullskrut och

laddade bandminor. Genom anläggning af en brygga utaf föreslagen

beskaffenhet erhölles en vid hvilka vindförhållanden som helst god tillläggningsplats

för minbåtar och kruttransportfartyg. De för förrådshusen

afsedda platserna å holmen vore belägna på ett afstånd af mera

än 4,5 kilometer från Karlskrona stad och varf. Slutligen erbjöde holmens

läge den synnerligen beaktansvärda fördel, att förrådshusen kunde

å densamma så förläggas, att intet af dem blefve synligt från utom

sjöbefästningarna varande fartyg.

Innehafvare!! af Trorntö fideikommissegendom hade förklarat sig

villig att — under förutsättning att Kongl. Majfi.s samtycke dertill i

vederbörlig ordning meddelades — för all framtid afstå eganderätten

till holmen mot en köpeskilling af 10,000 kronor, eller ock för en tid

af 50 år till kronan upplåta nyttjanderätt till densamma mot en årlig

afgäld af 400 kronor.

Till de byggnader och öfriga anläggningar, som skulle vara för

ifrågavarande ändamål behöfliga, hade cheferna för ingeniör- och mindepartementen

vid stationen uppgjort ritningar och kostnadsförslag,

de sistnämnda upptagande för

förrådshus för bomullskrut ............

» » laddade handminor

laddhus ................................................

vaktarebostad.......................................

uthusbyggnad.......................................

frostfri källare för tvåledare .........

12,200

3.600

1.600

9,170

720

1,370

Transport 28,660

s. 28 Kontrollera mot PDF

Angående

anslag till

minväsendet.

[13.]

Angående anslag

till beklädnad

åt

värnpligtige.

[14.]

28 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Transport 28,660: —

................... 670: —

.................. 940: —

................... 2,900: —

................... 1,100: —

.................. 5,900: —

Summa 40,170: —

Lika med marinförvaltningen ansåg departementschefen, att holmen

Ifö borde för ifrågavarande ändamål, såvidt ske kunde, med eganderätt

förvärfvas åt kronan; hvadan han, som icke funnit något att erinra

mot de uppgjorda kostnadsförslagen, hemstält, det täcktes Kong!.

Maj:t föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1897 bevilja till inköp

af holmen Ifö samt anordnande derstädes af förrådshus för bomullskrut

och för laddade handminor m. m. i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med berörda ritningar och kostnadsförslag ett belopp af 50,170 kronor.

Enär kostnaderna för ifrågavarande anläggning synts utskottet såväl

i afseende å jordlösen som byggnader för höga och utskottet följaktligen

ansett ytterligare utredning i ärendet erforderlig, får utskottet

hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej må

af Riksdagen bifallas.

14:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till minväsendet

på extra stat för år 1897 bevilja 100,000 kronor.

Enär 1894 och 1895 årens Riksdagar för ifrågavarande ändamål

anvisat endast 75,000 kronor, och utskottet icke anser tillräckliga skäl

föreligga att för år 1897 tillstyrka högre belopp, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till minväsendet på extra stat

för år 1897 anvisa ett belopp af 75,000 kronor.

15:o. Till beklädnad åt värnpligtige har Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1897 bevilja 92,000 kronor.

Af det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet (sid. 18)

inhemtas, att vid en allmän mobilisering af flottan med tillämpning af

1894 års organisation af sjömanscorpsen erfordrades, enligt beräkning af

chefen för flottans stab, följande antal värnpligtige:

källare för reageradt. bomullskrut............................

åskledare för bomullskrutförrådet .............................

spårväg ................................................................................

två sky dds vallar ...........................................................

brygga och utfyllning....................................................

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 29

för sjötjenstgöring........................................................ omkring 2,969 man,

» stati onstjenstgöring och såsom ersättningsper
sonal

........ ....... ...........................;;....................... » 1,513 » ,

» stationernas och varfvens verkstäder................. » 550 » ,

hvartill komme för ersättande af sannolika vakanser

inom sjömanscorpsen till sjötjenstgöring

ytterligare ................................................................. ^_300 » ,

eller tillhopa omkring 5,332 man.

Om från dette antal afdroges de för stationernas och varfvens

verkstäder erforderliga 550 man, hvilka i nödfall kunde begagna egna

kläder, återstode 4,782 man, af hvilka den största delen, såsom varande

afsedd för sjötjenstgöring, borde beklädas i enlighet med den af Kongl.

Maj:t för beklädnad vid dylik tjenstgöring faststälda stat och återstoden

enligt beklädnadsstat för värnpligtige under öfning eller annan

tjenstgöring i land.

Med hänvisning till nu anförda förhållanden hade marinförvaltningen

i skrifvelse den 27 november 1894 liemstält om äskande af

anslag till anskaffande af beklädnad åt sjöbeväringen och dervid anfört,

bland annat, att för det dåvarande funnes i förråd beklädnad för

endast 1,500 man under öfning eller annan tjenstgöring i land, motsvarande

beklädnad för 750 man under tjenstgöring till sjös; att således

skulle återstå att anskaffa beklädnad för ytterligare 4,032 man, af

hvilka de flesta vore afsedda för tjenstgöring till sjös och således

borde beklädas enligt den för dylik tjenstgöring gällande stat; att anskaffningskostnaden

för beklädnad enligt ifrågavarande stat för omkring

4,000 man uppginge till omkring 500,000 kronor, hvilket belopp

syntes vara alltför betydligt för att kunna på en gång för ändamålet

erhållas; men att behofvet kunde i någon mån fyllas genom ett anslag

af 92,000 kronor, för hvilket belopp 750 man värnpligtige, afsedda till

sjötjenstgöring, ansåges kunna beklädas.

'' Med hänsyn till vigten att få andra, mera trängande behof tillgodosedda,

hade departementschefen likväl ansett sig icke böra hos Kongl.

Maj:t göra hemställan om aflåtande af proposition i ämnet till sistlidna

års Riksdag.

Sedermera hade Kongl. Maj:t genom särskilda bref den 8 mars

och den 24 maj 1895 för anskaffning af beklädnader åt värnpligtige

anvisat medel af anslaget till sjöbeviiringens vapenöfningar och beklädnad

samt ersättning derför; och både förrådet af beklädnader härigenom

kunnat i någon mån ökas, så att för närvarande funnes omkring

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående löneförbättring

åt lärarne

vid sjölcrigsslcolan.

[15.]

1,100 beklädnader, afsedda för sjötjenstgöring. Det genom marinförvaltningens

förberörda skrifvelse anmälda behofvet qvarstode emellertid

fortfarande i sådan omfattning, att särskildt anslag för detsamma as fyllande

borde begäras. Marinförvaltningen hade derför i skrifvelse den

17 sistlidne september förnyat sin hemställan om proposition till Riksdagen

i nämnda syfte, och då anskaffandet af beklädnad för sjötjenstgöring

åt ett större antal värnpligtige syntes departementschefen icke

böra längre uppskjutas, hade han tillstyrkt förslag till Riksdagen om

anslag för berörda ändamål till nämnda belopp af 92,000 kronor.

Utskottet, som emot Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

haft något att erinra, hemställer,

att Riksdagen må, till beklädnad åt värnpligtige,

på extra stat för år 1897 anvisa 92,000 kronor.

16:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till löneförbättring

åt lärarne vid sjökrigsskolan på extra stat för år 1897 bevilja 1,860

kronor.

I enlighet med hvad Riksdagen under en följd af år i ämnet beslutat,

hemställer utskottet,

att till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan

måj utöfver de 1,300 kronor, som enligt 1888

års Riksdags medgifvande få dertill användas, anvisas

för år 1897 ett extra anslag af 1,860 kronor med det

dervid för löneförbättringens erhållande fästade vilkor,

att den, som vill deraf komma i åtnjutande, icke må

jemte sin lärarebefattning i sjökrigsskolan, utöfva

lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt

för inträde i nämnda skola.

Stockholm den 19 mars 1896.

På'' statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

31

Reservationer:

vid punkt 2:o (angående anslaget till flottans öfningar):

af herrar O. Jonsson, H. Andersson, A. P. Danielson, S. G. von

Frusen, L. Jönsson, IC. A. Kildberg, P. Pehr son, C. Persson, 0. Erickson,

I. Månsson, P. G. Näslund och N. Petersson, hvilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort haft följande lydelse:

»Enär en utsträckning af eskaderöfningarna i våra egna farvatten

sktdle bereda flottans personal den ökade öfning inom flottans verkliga

verksamhetsområde, som synes erforderlig, har utskottet velat tillstyrka

Riksdagen att höja detta anslag med det belopp af 50,000 kronor,

som departementschefen angifvit såsom härför behöfligt. Då deremot

den nu årligen utgående expeditionen till främmande farvatten

synts utskottet tillräcklig för det flottans ändamål, som härmed afses,

har utskottet ansett sig icke böra förorda den ytterligare förhöjning

af anslaget, som för utsändande af en andra sådan expedition om året

af Kongl. Maj:t föreslagits.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att anslaget till flottans öfningar,

nu 670,000 kronor, höjes med 50,000 kronor till

720,000 kronor»;

vid punkt 5:o (angående nyanskaffning af fartygsmateriel):

af herrar O. Jonsson, H. Andersson, A. P. Danielson, S. G. von

Frusen, L. Jönsson, K. A. Kildberg, P. Pehr son, C. Persson, O. Erickson,

I. Månsson, P. G. Näslund och N. Petersson, hvilka ansett utskottets

yttrande och förslag hafva bort pa följande sätt affattas.

»Jemväl vid 1895 års riksdag väcktes motioner i syfte att genom

upptagande af inhemskt lån bereda medel till anskaffande af erforderlig

krigsmateriel och stärkande af landets fasta försvar. Vid statsutskottets

utlåtande öfver berörda motioner var fogad eu reservation, deri på

anförda skäl hemstäldos, att motionerna icke måtte föranleda någon

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Riksdagens åtgärd. Med 180 röster mot 30 biföll Andra Kammaren

denna reservation. De hufvudsakligaste skälen för berörda hemställan

voro dels den fara, en sådan utväg att skaffa medel för improduktiva

ändamål skulle medföra för statens kredit i utlandet, dels ock att användande

nästan på en gång af så betydande medel för ifrågavarande

försvarsändamål icke skulle blifva försvaret till varaktigt gagn, i ty att

med de hastiga förändringar, typer och modeller vore underkastade,

den sålunda förvärfvade materielen, i synnerhet den som tillhörde

flottan, snart icke längre blefve tidsenlig, hvarför fara förelåge, att

följden skulle blifva, att nya lån måste för ändamålet upptagas. Tryggast

syntes derför vara att fortgå på den väg, Riksdagen i detta afseende

dittills beträdt, nemligen att för ifrågavarande ändamål anvisa skattemedel.

På senare tid hade af Kong!. Maj:t åtskilliga framställningar

gjorts om anskaffande af nödig krigsmateriel och stärkande af det

fasta försvaret. Så vidt skattemedlen dertill lemnat tillgång hade Riksdagen

sökt att fylla det oundgängligaste behofvet i berörda hänseende,

och kunde man hysa den vissa tillförsigt, att, i den mån statens inkomster

dertill lemnade tillgång, Riksdagen icke skulle underlåta att,.

om så erfordrades, ytterligare tillgodose ifrågavarande behof.

Utskottet, som delar de i berörda reservation uttalade åsigter,

anser så mycket, mindre skäl nu förefinnas att tillstyrka Riksdagen att

anlita den af herr R. Almström m. fl. och herr af Buren föreslagna

utvägen att upplåna medel för försvarsändamål, som statens tillgångar

för det närvarande synas medgifva att i något större mån än förut

kunnat ske, anvisa statsregleringsmedel till berörda ändamål.

Med hänsyn till andra statsbehof har utskottet emellertid ansett

sig icke kunna tillstyrka anskaffande af fartygsmateriel i den omfattning,

Kongl. Maj:t föreslagit. Enligt utskottets förmenande skulle det heller

icke vara för anskaffande af sådan materiel lämpligt, om det ena året

anvisades ett betydligt större belopp, än som med visshet kunde beräknas

att statens tillgångar ett annat år medgåfve att anslå. Utskottet

har derför ansett den af Kongl. Maj:t för 1895 års Riksdag framlagda

plan för nyanskaffning af fartygsmateriel under de närmaste fem åren,

enligt hvilken plan skulle för hvartdera af dessa år anvisas 2,450,000

kronor, vara i detta fall lämpligare att följa. I nära anslutning härtill

har utskottet velat tillstyrka Riksdagen att för nyanskaffning af fartygsmateriel

bevilja ett belopp af 5,000,000 kronor och deraf för år 1897

anvisa 2,500,000 kronor, livilket sistnämnda belopp jemväl är det högsta

årsanslag, som förut af marinförvaltningen och Kongl. Maj:t varit för

ändamålet ifrågasatt; ankommande sedan på Kongl. Maj:ts pröfning

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

33

hvilka fartyg af de antagna certerna kunna vara angelägnast att med

berörda anslag anskaffa. Och har utskottet ansett för beställningen

af materielen af fördel, om Riksdagen redan nu beviljade nämnda

5,000,000 kronor, oaktadt endast hälften deraf blefve för år 1897 anvisad.

Med anledning af herr Ljungbergs omförmälda motion, har utskottet,

i likhet med hvad af statsutskottet vid föregående riksdagar

uttalats, velat framhålla önskvärdheten deraf att ifrågavarande materiel,

i den mån lämpligen ske kan, anskaffas inom landet.

Genom hvad utskottet i denna punkt uttalat torde jemväl herr

Ollas A. Ericssons omförmälda motion i hithörande del få anses besvarad.

Utskottet hemställer alltså:

a) att, med afslag å herr Ollas A. Ericssons omförmälda

motion, Kongl. Maj:ts förevarande framställning

må på det sätt bifallas, att Riksdagen för anskaffning

af ny fartygsmateriel beviljar ett belopp af

5,000,000 kronor och deraf på extra stat för år 1897

anvisar 2,500,000 kronor;

b) att herr R. Almströms in. fl. och herr af

Burens ofvannämnda motioner, i hvad de afse upptagande

af lån för anskaffning af fartygsmateriel, ej

må af Riksdagen bifallas; samt

e) att, med anledning af herr Ljungbergs omförmälda

motion, Riksdagen må, vid anmälan för Kongl.

Maj:t af förenämnda beslut, uttala önskvärdheten deraf,

att fartygsmaterielen, i den mån lämpligen ske kan,

anskaffas inom landet»;

vid punkt 12w (angående anslag till ny docka i Karlskrona):

beträffande den del af utskottets motivering, som berör herrar S.

Palmes och E. Svenssons motioner:

af herrar H. P. P. Tamm, O. Jonsson, H. Andersson och S. G. von

Frusen samt

af herr P. Pehr sson;

vid punkt 13 :o (angående förrådshus för bomullskrut in. m. i Karlskrona)

:

af herrar C. Lundeberg, H. P. P. Tamm, A. G. L. Fuling, K. Bohnstedt,

Ar. Fosser, friherre F. W. von Utter, I. Wijk, G. I). R. Tornur hjelm,

E. Fränekel, friherre C. Klingspor, C. U. S. Lybeck och T. Nyström,

Bih. till Riksd. Prot. 181)6. 4 Rami. 1 Afd. 6 Häfl. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

hvilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande

lydelse:

»Med afseende å hvad i ärendet förekommit, har utskottet funnit

ifrågavarande anläggning af behofvet påkallad. Som emellertid den

uppgjorda kostnadsberäkningen synts utskottet väl hög, i synnerhet

hvad den afser kostnaden för vaktarebostad samt för brygga, har utskottet

ansett det äskade anslaget kunna utan olägenhet minskas till

45,000 kronor, hvarför utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till förrådshus för bomullskrut

in. m. i Karlskrona, på extra stat för 1897 anvisa

45,000 kronor».

Herr A. G. L. Billing har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i behandlingen af det under punkt 5:o i förestående utlåtande upptagna

ärende.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil:

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1896 års riksstat anslår:

Anvisning

Indelning och dermed jem- förlig anvisning

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

17,000

26,800

38,600

—

— •

—

—

—

17,000

26,800

38,600

—

82,400

—

—

—-

—

_

82,400

—

1,732,052

293,795

32,000

6,400

268,100

419,870

—

—

—-

—

1,732,052

293,795

32,000

6,400

268,100

419,870

— 1

2,834,617

—

—

—

—-

2,834,617

_1

i

Sjöförsvars
-

Departementet och

Departementet och öfverstyrelsen .........................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

Marinförvaltningen ..................................................

Flottans

Aflöning för flottans corpser och stater ...............

Karlskrona artillericorps, reservationsanslag............

Ålderstillägg, förslagsanslag ...................................

Pensionering af reservbefäl, förslagsanslag, högst

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna,

Naturaunderhåll, förslagsanslag .............................

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

37

lätt. A.

riksstatens Femte hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

Indelning och dermed jem- förlig anvisning

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

departementet.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

öfver styr elsen.

17,000

17,000

samt kommandoexpeditionen.....................................

26,800

38,600

—

___

—

—

26,800

38,600

—

S:gr

82,400

—

—

—

—-

—

82,400

_

personal.

4

1,732,052

293,795

32,000

-—

—

—

—

1,732,052

293,795

32,000

reservationsanslag...................................................

6,400

268,100

419,870

_

-t—

—

—

—

6,400

268,100

419,870

I

l-l

Tr:pt| 2,834,617]—

i .—

—

—

j_

| 2,834,617

—

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1896 års riksstat anslår:

Indelning ocli dermed jern-

förlig anvisning

Anvisning

1

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättning

ar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

1 °

Kronor.

1 ö-

Kronor.

Ö.

2,834,617

—

—

—

—

—

2,834,617

—

—

—

i

26,400

1_

26,400

114,000

—

—

—

i_

114,000

_

33,300

—

—

:-

---

i_

33,300

—

2,899,517

—

—

26,400

—

2,925,917

—

1,300,000

—

—

—

.

1,300,000

—

670,000

670,000

256,500

—

—

—

—

_

256,500

39,820

—

—

—

—

—

39,820

—

60,000

%

60,000

12,000

—

—

—

_

12,000

_

39,000

—

—

—

_

39,000

_

19,175

—

—

—

—

_1

19,175

_

23,500

—

—

--1

—

_1

23,500

_

46,929

-i

—

—

—

i

46,929

_

12,5001

—!

—

-1

—

—1

12,500

—

Tr:pt

S:gr

S:gr

Tr:pt

1,179,424 -

1,179,424 —

5,461,341i

26,400,1-1 5,487,7411-

Båtsmansindelningen ...............................................

Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge

Lindring i rustnings- ock roteringsbesvären, för
-

Flottans

Flottans nybyggnad och underhåll, reservations
-

Dlverse

Flottans öfningar, reservationsanslag. Nuvarande

ukas med ...............................................................

Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och

Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan .................................................

Skeppsgosseskolan ...............................................

Sjökarteverket, reservationsanslag ...........................

.Ersättning åt officerare och ingeniörer vid flottan

Sjukvård ...................................................................

Diverse behof ..........................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsExtra

utgifter ...........................................................

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

39

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

i

Indelning ocli dermed jern- ]

förlig anvisning

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar, j

1

Kronor. |

Ö.

Kronor, j

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Tr:pt

2,834,617

—

''

—

2,834,617

—

län och Södra Möre härad af Kalmar

slag sanslag................................i............

län ..............1

114,000

33,300

—

—

26,400

—

26,400

114,000

33,300

—

S:gr

2,899,517

—

i

i

—

26,400

—

2,925,917

—

materiel.

anslag .................................................

1,300,000

—

—

1,300,000

—

anslag.

belopp ...............................................

670,000: —

80,000: —

750,000

—

750,000

ersättning derför, förslagsanslag

256,500

_

—

"

—

256,500

—

............................................... 31,040: —

.................................................................. 8,780: —

under anställning eller kommendering utrikes.........

anslag .......................................................................

39,820

60,000

12,000

39,000

19,175

23.500

46,929

12.500

r

_

_

_

—

—

;_

_

1

1

1

1

39,820

60,000

12,000

39,000

19,175

23.500

46,929

12.500

_

_

S:gr

1,259,424

—■

i_

—

|-

j 1,259,424

Tr:pt

5,541,34l|—

1__

1_

26,400

|—

j 5,567,741!—

t

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1896 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jem- förlig anvisning

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor. o.

5,461,341 —

l,400,00ol—

86,150 —

9,000:- 13,000!-

Kronor.

405

Ö.

Kronor.

26,400

.

4

ö.

Kronor.

5,487,741

1.400,409

86,150

9,000

13,000

<5.

_

’

1,508,150 —

405 —

4

—

1,508,559)—

6,969,491;—j

405|—j

26,404

—| 6,996,300|—

Han
-

Lots- och fyrinrättningen med lifrfiddningsanstal
Undervisningsanstalter

för sjöfart ...........................

Nautisk-meteorologiska byrån .................................

Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstalmeteorologiska

byrån, förslagsanslag.................

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

41

Förslag till blifvande riksstat:

deln.

Cl % l *

4 # i

Anvisning i

kontant.

\A_

Indelning och

förlig ai

Pa fö

Friheter.

dermed jem- lvisning

rslag.

Ersättningar.

Summa.

•

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Tr:pt

5,541,341

—

—

26,400

5,567,741

—

1,400,000

405

4

1,400,409

_

86,150

—

—

—

—

—

86,150

—

9,000

—

—

—

—

—

9,000

för sjöfart och föreståndaren vid nautisk-

13,000

__

_

__

—

13,000

Sgr

1,508,150

405

—

4

—

1,508,559

—

Summa

7,049,491

405

—

26,404

—

7,076,300

_

Bih. till Riksd. Prat. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 6 Haft.

G

*

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Femte hufvudtitel.

Kronor;

1

Ö.

i

Sjöförsvarsdepartementet.

För anskaffning af ny fartygsmateriel ...........................................

Till fullbordande af den under byggnad varande torpedkryssaren

» anskaffning af kanoner för sjöbefästningarna.........................

> » anskaffning af kanoner och. ammunition för fartygen...............

» skjutförsök och anskaffande af bomullskrut ............................

» minväsendet ..................................................................................

» beklädnad åt värnpligtige ....................

» löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan.........

5,440,000

70.000

90.000

98.000

14.000

75.000

92.000

1,860

llllllll

Summa

5,880,860

—

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1896.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1896:44 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret. s. 1 i texten