Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående dispositionen af förra militiebostället 1 mantal Hunnebo n:o 1 i Göteborqs och Bohus län.

1896-04-30 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1896:61, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående dispositionen af förra militiebostället 1 mantal Hunnebo n:o 1 i Göteborqs och Bohus län.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 61,

N:o 61.

Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1896, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

dispositionen af förra militiebostället 1 mantal Hunnebo

n:o 1 i Göteborqs och Bohus län.

(L A.)

Uti en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 46) meddelas,

hurusom domänstyrelsen i skrifvelse den 6 sistlidne februari hos Kongl.

Maj:t gjort framställning i fråga om dispositionen af det genom boställsdirektionens

vid Bohusläns regemente kontrakt den 1 december 1864 till

den 14 mars innevarande år utarrenderade förra löjtnantsbostället 1 mantal

Hunnebo n:o 1 i Tossene socken och Sotenäs härad af Göteborgs och

Bohus län.

Beträffande ifrågavarande egendom hade af instrumentet öfver den

värdering, som i och för egendomens förnyade utarrendering år 1893 å

densamma förrättats, inhemtats:

att egendomen vore belägen vid saltsjön å södra delen af den s. k.

Soten, 4/5 rail från ångbåtsstationen Bovallsstrand och 6V2 mil från

Uddevalla;

att egendomen omfattade en areal af omkring 189 har 88,7 ar, deraf

93,9 ar tomter och trädgård, 29 har 67,8 ar åker, 6 har 56,9 ar äng, omkring

30 har betesmark, omkring 120 har annan utmark samt 2 har 70,1

ar impediment;

att egendomen, hvars taxeringsvärde utgjorde 30,000 kronor, för nu

löpande arrendeperiod lemnade i årligt arrende 993 kronor 40 öre;

att fiskeläget Hunnebostrand till en del vore beläget å egendomen,

och att till strandsittare derstädes vore upplåtna 96 tomter, af hvilka vid

arrendeuppskattningen 79 stycken varit försedda med boningshus;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:ö 61.

9

att vid samma tidpunkt boningshus varit under byggnad å de öfriga

17 tomterna:

att å den del af egendomen, hvarå fiskeläget Hunnebostrand vore

beläget, dessutom funnes uppförda 58 större och mindre så kallade sjöbodar

och magasin in. m.;

att tomtlegan för alla dessa byggnader med undantag af dem, som

vid arrendeuppskattningen varit under uppförande, uppginge till 463 kronor

35 öre, hvaraf 27 kronor uppbures af innehafvaren af den till egendomen

hörande lägenheten Bankhagen, å hvars område sex af ifrågavarande

tomter vore belägna;

att vid fiskeläget dessutom funnes ett på strandsittarnes bekostnad

uppfördt skolhus med tillhörande trädgård, hvartill egendomens arrendator

upplåtit tomt utan afgäld; samt

att förrättnings männen beräknat egendomens arrendevärde till 800

kronor, hvartill, för den händelse det till fiskeläget Hunnebostrand hörande

området fortfarande upplätes under ett arrende med den öfriga egendomen

och under förutsättning att arrendator!! bibehölles vid rätten att upplåta

tomter derstädes till bebyggande, borde läggas afkastningen häraf under

den nya arrendeperioden, hvilken afkastning af förrättningsmännen beräknats

till 600 kronor årligen.

Hvad särskild t anginge nyssnämnda fiskeläge, hade förrättningsmännen

i värderingsinstrumentet erinrat, att det för strandsittarne, hvilka under nuvarande

förhållanden sutte på ofri grund med deraf följande osäkerhet och

olägenheter, gifvetvis vore ett önskningsmål, att förhållandena så ordnades, att

de kunde erhålla rättighet att friköpa sina tomter, men att detta kunde ske

endast under förutsättning, att den del af egendomen, hvarå fiskeläget vore

beläget, afsöndrades från den öfriga egendomen; och hade förrättningsmännen,

enär eu dylik åtgärd afisåge att bereda fördelar för en befolkning af omkring

100 familjer samt ej borde medföra någon skada för kronan, föreslagit,

att ifrågavarande område måtte afsöndras från den öfriga jordegendomen.

Med anledning af förrättningsmännens berörda förslag hade domänstyrelsen

anmodat Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet att genom vederbörande

landtmätare låta upprätta karta med beskrifning öfver den del

af egendomen, som af Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansåges lämplig

till upplåtelse af tomter, äfvensom uppdraga åt vederbörande arrendeuppskattningsmän

att saluvärdera tomterna hvar för sig.

Till följd häraf hade kommissionslandtmätaren A. A. Rönnbäck under år

1894 å karta affattat ett område af sainmanlagdt 25 har 5,44 ar, innefattande

såväl de bebyggda tomterna som ock det ytterligare område, som af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande ansetts lämpligt till tomtindelning, hvarefter han

Bill. till liiksd. Prat. 1896. 4 Sand. 1 Afd. 48 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

under år 1895 till kartan författat beskrifning. I sammanhang härmed

hade jemväl verkstälts en reglering af de bebyggda tomterna jemte det område,

som vore dertill närmast beläget, äfvensom å kartan utsatts gräns

för hvarje tomt och utmärkts de nya gator, som ansetts erforderliga.

Sedermera hade arrendeuppskattningsmännen efter besök på stället

upprättat beskrifning öfver området, innefattande redogörelse för åtskilliga

angifna förhållanden, samt derefter föreslagit,

att, enär vattnet utmed egendomen Hunnebos öfriga egor vore så

långgrundt, att någon brygga eller tilläggsplats ej på något ställe der

kunde anordnas, icke ens för roddbåtar, och det derför vore för egendomen

nödigt att inom fiskelägets område kunna disponera sådan plats, den brygga

i norra delen af detta område jemte den dertill ledande väg (fig. 116 å

ofvan omförmälda karta), hvilken hittills ansetts vara afsedd för arrendatorns

behof, fortfarande måtte undantagas för egendomens uteslutande

behof med rätt för arrendatorn eller innehafvaren af egendomen att derjemte

fritt begagna de inom fiskeläget befintliga vägar;

att, enär det vore nödvändigt för alla strandbor å fiskeläget att hafva

fri tillgång till sjön, men endast en del af dem egde omedelbart vid stranden

belägna sjöbodar, samtliga å fastlandsområdet belägna bryggor med

dertill ledande vägar — med undantag af ofvannämnda för hufvudgården

afsedda — hvilka, ehuru uppförda af enskilda strandbor, icke vore afsedda

endast för någon viss sjöbod, nemligen de som å kartan betecknats med

figurerna 117, 118, 119, 120, 121, 122, 123, 124 och 125, borde undantagas

för samtliga strandsit.tares gemensamma behof;

att för samtliga strandsittares gemensamma behof af tjenliga platser

dels för uppdragning af båtar i och för deras rengöring med mera och

dels till uppställande af så kallade garnräcker följande område skulle undantagas

:

a) en strandremsa af omkring 30 meters bredd från södra gränsen

af fiskeläget intill den med n:o 195 å kartan betecknade egofigur;

b) den med n:o 111 å kartan betecknade egofigur med undantag af

dess nordligaste del, norr om den med n:o 95 betecknade tomtens norra

gräns och dess förlängning intill stranden, hvilken del skulle tilläggas

sistnämnda tomt såsom behöflig för nödiga uthus;

c) hela det område å de så kallade Fiskholmarne, som icke redan

vore upptaget af magasin, bryggor eller så kallade sillplaner;

b) hela den så kallade S:t Görans ö med undantag af de tomtplatser,

som redan blifvit eller framdeles kunde blifva upplåtna till enskilde;

att dessutom skulle för allmänt behof upplåtas nedannämnda platser:

a) källan å fig. n:o 128 jemte dertill hörande väg;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

11

b) flen nordligaste delen af den med fig. n:o 228 betecknade tomt

med derå varande källa jemte nödig gångväg om två meters bredd utmed

vestra gränsen af samma tomt intill vägen n:o 148, hvilken del, som utgjordes

af en brant backsluttning, otjenlig att bebygga, lämpligen begränsades

åt söder dels af en linie, dragen vinkelrätt mot sagda tomts

östra gräns genom en på denna gräns 10 meter från vägen n:o 148 belägen

punkt, dels ock af en linie, dragen vinkelrätt mot södra delen af

samma tomts vestra gräns genom det å sistnämnda gräns varande knä;

c) samtliga å kartan utmärkta, ej förut nämnda vägar och gator med

följande tillägg

dels den med n:o 144 betecknade tomt, hvilken vore behöflig såsom

plats, hvarpå landtman, som ankomtne till fiskeläget för uppköp af fisk med

mera, kunde ställa hästar och åkdon,

dels nödigt område af figurerna n:is 154, 157, 158 och 162 för

fortsättning af vägen n:o 148 österut intill gränsen mot hemmanet Ellene,

dels af figurerna n:is 4, 5 och 13 nödigt utrymme till en gata af

2,5 meters bredd från vägen n:o 148 till vägen n:o 141,

dels ock ett område af omkring 1,500 qvadratmeter, exempelvis af

figuren n:o 186 och derintill liggande egofigur, för anordnande af en öppen

plats med planteringar.

Enligt hvad förrättningsmännen vidare meddelat hade, förutom de

tomter, hvilka enligt beskrifningen till 1894 års karta då vore upplåtna

till de i beskrifningen angifna personerna, sedermera af egendomens arrendator

upplåtits ytterligare några tomter. Af dessa tomter vore ej alla

särskildt utmärkta å kartan, men förrättningsmännen hade likväl uppskattat

jemväl dessa och, der så varit behöflig!, föreslagit viss storlek å

dem. I sammanhang med uppskattningen hade förrättningsmännen äfven

på ett par ställen föreslagit vissa jemkningar i de å kartan utmärkta

tomterna.

Beträffande områden, som ej blifvit ä kartan indelade till tomter,

men kunde anses dertill lämpliga, hade förrättningsmännen uppskattat deras

tomtvärde efter qvadratmeter, omen ej i förhållande härtill uträknat värdet

af hvarje särskild egofigur. Å såväl sydvestra och norra fastlandsområdena

som nordligaste delen af utmark sområdet hade tomtvärdet beräknats till

omkring 80 öre för qvadratmeter.

1 afseende å utmarksområdet, omfattande egofigurerna n:is 163 181

å kartan, hade förrättningsmännen ansett detsamma med undantag af nyssnämnda

allra nordligaste delen deraf, såsom olämpligare beläget och med

svårare mark att anordna, icke böra användas till tomtplatser, förrän de

öfriga områdena blifvit fullbyggda, hvilket efter uppskattningsmännens åsigt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

ej blefve förhållandet förrän efter inånga års förlopp. Ifrågavarande område

hade derför ej heller blifvit åsatt något tomtvärde.

I enlighet med dessa grunder hade förrättningsmännen åsatt 128

tomter värden till ett sammanlagdt belopp af 27,780 kronor, deruti inginge

värdet af skolhustomten med en areal af 7,56 ar till ett belopp af 600 kronor.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet hade i afgifvet yttrande

öfver uppskattningsmännens förslag tillstyrkt samma förslag äfvensom hemstält,

att jemväl de delar af det till tomter afsedda området, hvilka icke

redan vore bebyggda och till tomter indelade, måtte dertill indelas, att

gränserna till dessa tomter måtte å karta utmärkas, på det tomterna måtte

kunna försäljas i sammanhang med redan bebyggda tomter, äfvensom att

samtliga tomter måtte försäljas på hufvudsakligen enahanda vilkor, som

föreskrifvits rörande försäljning af tomter å det inom Tossene socken jemväl

belägna fiskeläget Bovallsstrand å förra länsmansbostället Fintorp n:o 1.

För egen del hade domän styrelsen anfört, att mot det reglerade fiskelägets

föreslagna område kunde anmärkas, att deri intagits förenämnda med

n:o 163 till och med n:o 181 å kartan betecknade område om tillsammans

11 har 18,56 ar, hvaraf 9 har 16,48 ar utgjorde berg, 36,87 ar stenmal,

94,48 ar stenbunden mark, 3,25 ar ljungmark samt 67,48 ar betesmark och

som enligt uppskattningsmännens åsigt först efter flera år komine att användas

till tomtplats, att, då detta områdes afsöndrande från egendomen

emellertid föga inverkade på dennas arrendevärde samt det med den liflighet,

som rådde i fiskerinäringen på vestkusten, ej vore osannolikt, att jemväl

detta område kunde under de tjugu år, hvarunder egendomen komme

att utarrenderas, blifva försåldt. för att bebyggas med för fiskeriindustrien

behöfliga byggnader, styrelsen ansåge jemväl detta område böra vid egendomens

förestående utarrendering derifrån afsöndras och liksom annan till

tomtindelning ännu ej indelad jord undergå reglering och tomtindelning

samt derefter försäljas, samt att styrelsen i öfrigt biträdde uppskattningsmännens

förslag och i afvaktan på frågans afgörande uppdragit åt Kongl.

Maj:ts befallningshafvande att träffa aftal om egendomens skötsel till den

14 mars 1897.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit har Kong]. Maj:t föreslagit

Riksdagen att medgifva:

att vid förestående utarrendering från den 14 mars 1897 af förra

löjtnantsbostället Hunnebo n:o 1 det å förenämnda af kommissionslandtmätaren

Rönnbäck år 1894 upprättade karta utmärkta område, hvarå fiskeläget

Hunnebostrand vore beläget, med undantag af den brygga jemte

dertill ledande väg, som, enligt hvad ofvan nämnts, hittills ansetts vara

afsedd för arrendatorns af hemmanet behof, måtte från hemmanet afsöndras;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

13

att de å detta område befintliga bebyggda lägenheter, sådana de vid

den af vederbörande arrendeuppskattningsmän verkstälda uppskattning blifvit

till sina gränser bestämda, måtte innehafvarne till inlösen hembjudas

mot de försäljningsvärden, som vid uppskattningen blifvit dem åsätta, samt

med skyldighet för tomtinnehafvarne att utan ersättning bortflytta byggnad,

som vid uppskattningen ansetts vara till hinder för fiskelägets reglering;

att fiskeläget måtte på enahanda vilkor till sig lösa tomten n:o 182,

hvarå skolhusbyggnaden vore belägen, dock med skyldighet att utan ersättning

bortflytta den å egofiguren n:o 179 uppförda uthusbyggnad;

att, der hembud af dylik tomt, skolhustomten inbegripen, ej inom

tid, som Kongl. Maj:ts befallningshafvande egde bestämma, antoges eller

för köpeskillingens erläggande stäldes sådan säkerhet, som här nedan omförmäles,

tomten skulle å offentlig auktion till den högstbjudande försäljas;

att de å området befintliga obebyggda tomter, sådana de blifvit till

sina gränser vid uppskattningen bestämda och särskild! saluvärderade, skulle

hvar för sig, der de icke kunnat under hand till åsätta saluvärdet afyttras,

å offentlig auktion till den högstbjudande försäljas;

att hvad af området i öfrigt befunnes lämpligt till byggnadsplats^- för enskilde skulle genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg fördelas

i tomter, hvarefter dessa skulle, i mån som efterfrågan efter dem

yppade sig, efter uppskattning i vederbörlig ordning hvar för sig till åsatt

saluvärde under hand utbjudas eller, der de icke på detta sätt kunde afyttras,

å offentlig auktion till den högstbjudande försäljas;

att med köp af tomt jemväl skulle följa rätt till ander i den mark,

som vid uppskattningen blifvit eller vid blifvande tomtindelning kunde

blifva afsatt till vägar eller i öfrigt för gemensamt begagnande af tomtinnehafvarne;
att

köpare af tomt, som enligt nu föreslagna bestämmelser försåldes,

måtte, derest han sådant åstundade, ega inbetala köpeskillingen inom loppet

af tio år med en tiondedel årligen, så vida han, förutom inteckning

för köpeskillingsbeloppet, stälde säkerhet, som af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

godkändes, der tomten vore bebyggd, för köpeskillingens inbetalning

på föreskrifvet sätt och der tomten vore obebyggd, för fullgörande af

de afbeta!ningar, som erfordrades för halfva köpeskillingens erläggande,

samt med det ytterligare vilkor i fråga om obebyggd tomt att, om tomten

ej före utgången af det femte året blifvit med byggnad försedd, ogulden

köpeskilling då skulle anses till betalning genast förfallen;

att upplåtelserna skulle ega rum med iakttagande af de rörande

jordafsöndring i kong], förordningen den 6 augusti 1881 meddelade föreskrifter

;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

att köpeanbud å tomt, som utbjödes å auktion, skulle af Kong!.

Maj:ts befallningshafvande pröfvas;

att, sedan en tiondedel af köpeskillingen blifvit erlagd och för återstoden

stälts sådan säkerhet, som ofvan nämnts, Kong]. Maj:ts befallningshafvande

eg de utfärda köpebref å tomten med deri intagen förpligtelse för

köparen ej mindre att ensam vidkännas lagfartskostnad och andra med köpet

förenade utgifter, än äfven att till statsverket erlägga den årliga afgäld,

som i vederbörlig ordning kunde varda bestämd; samt

att de för försålda tomter inflytande köpeskillingar måtte på samma

sätt som köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar användas

till inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling denna proposition

blifvit hänvisad, har emot hvad Kong]. Maj:t sålunda föreslagit icke haft

något att erinra; hemställande utskottet alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande proposition må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 30 april 1896.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1896:83 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående dispositionen af förra militiebostället 1 mantal Hunnebo n:o 1 i Göteborgs och Bohus s. 14 i texten