Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående statsanslag för reparation af kapell i Muonionalusta kapellag m. m.

1896-04-30 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1896:65, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående statsanslag för reparation af kapell i Muonionalusta kapellag m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 65.

1

N:o 65.

I

Ank. till Rikad. kansli den 30 april 1896, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

statsanslag för reparation af kapell i Muonionalusta

kapellag m. m.

(2:a U. A.)

Uti eu den. 13 sistlidne mars till Riksdagen aflåten, till förberedande

behandling af statsutskottet remitterad proposition (n:o 51) har Kongl.

Maj:t, under åberopande af propositionen bifogadt protokoll öfver ecklesiastikärenden

för samma dag, föreslagit Riksdagen att på extra stat för

år 1897 anvisa ett belopp af 6,500 kronor, att i mån af behof användas

till iståndsättande af kapellbyggnad i Muonionalusta och uppförande af

stängsel kring kyrkogården derstädes äfvensom till anskaffande af för

kyrkan erforderliga inventarier.

Till åberopade statsrådsprotokollet bar föredragande departementschefen

till en början erinrat, hurusom, på framställning af Kongl. Maj:t,

Rikets år 1857 församlade Ständer för bildande af en kapellförsamling

inom Pajala socken af Norrbottens län beviljat, bland annat, dels för en

gång 4,800 riksdaler till uppförande af en kapellbyggnad i Muonionalusta

och 4,000 riksdaler till inköp af hemmanet n:o 1 om Vio mantal i

Muonionalusta by till boställe åt den blifvande kapellpredikanten, dels

ock tills vidare årligen 600 riksdaler till lön åt samme predikant, hvarefter

kammarkollegium genom kongl. bref den 20 mars 1858 förständigats

att vidtaga de åtgärder, som med anledning häraf kunde vara erforderliga.

Bill. till Riksd. Prof. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 50 Htt/t. (N:o 65).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 65.

Med föranledande häraf hade — fortsätter departementschefen — boställe

inköpts och kapellbyggnad uppförts, hvarjemte åt kyrkoherden i Pajala

församling uppdragits att jemväl tjenstgöra såsom predikant i det nybildade

kapellaget. Egen kapellpredikant hade kapellaget erhållit först

den 1 juli 1892, och dess kyrka hade ej blifvit invigd förr än den 11

december sistnämnda år, då jemväl besigtning å kyrkan hållits af kontraktsprosten

P| O. Grape och kyrkoherden i Karesuando Isak Johansson.

Dervid hade anmärkts dels åtskilliga bristfälligheter å kyrkan, kvilka

tarfvade reparation, och dels frånvaron af en del nödiga inventarier. Då

domkapitlet i Hernösand på framställning af Grape förelagt Muonionalusta

kapellag att ofördröjligen afhjelpa de anmärkta missförhållandena, men

detta icke ansett sig kunna anskaffa nödiga medel härtill, hade kapelllaget

hos Pajala församling anhållit, att kostnaderna för kyrkans reparation

och dess förseende med erforderliga inventarier måtte debiteras å

den gemensamma kyrkokassan. Denna begäran hade af Pajala församling

å kyrkostämma afslagits på den grund, att denna församling icke tagit

någon del i kapellagets tillkomst. Sedan så väl Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Norrbottens län som kammarkollegium lemna! utan afseende

kapellagets besvär öfver berörda kyrkostämmobeslut, hade besvären fullföljts

hos Kongl. Maj:t, men, enär det ej kunde anses utredt, att Pajala

församling hade skyldighet att underhålla Mounionalusta kapell med hvad

dertill hörde, hade Kongl. Maj:t genom utslag den 20 december 1894

faststält det slut, hvari kammarkollegium och Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i målet stannat.

Eedan innan Kongl. Maj:ts berörda utslag meddelades, hade Muonionalusta

kapellag jemlikt beslut den 15 januari 1894 till Kongl. Maj:t

inkommit med en ansökan, deri kapellaget efter omnämnande af ofvan

anmärkta förhållanden vidare anfört hufvudsakligen följande: De vid besigtningen

den 11 december 1892 påyrkade reparationerna och till inköp

föreslagna inventarierna skulle efter låg beräkning draga en utgift å

2,500 kronor. Många då icke kända bristfälligheter hade sedermera

visat sig. Särskild! hade behofvet af värmeinrättning i kyrkan visat sig

vara synnerligen trängande. Härtill komme, att tillsättandet inom kapelllaget

af en examinerad, i svenska språket kunnig klockare vore hardt

när ett lifsvilkor, för att det svenska elementet vid gudstjensten icke

skulle i denna gränsort alldeles duka under vid sin hårda kamp mot finska

inflytanden. Kapellaget, som vore mycket fattigt, med en särdeles gles,

till största delen medellös befolkning, hvilken den 31 december 1893

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 65.

3

utgjordes af 444 personer, deraf 183 barn under 15 år, egde emellertid

icke medel till afhjelpande af ofvan anmärkta behof. Kapellagets hela

fyrktal uppginge då till 1,100, hvaraf på predikanten komme 178. Inom

kapelläget funnes, utom predikanten, inga andra tjensteman än två kronojägare

och endast en handlande, hvilken drefve en obetydlig rörelse. Om

kommunikationer kunde man knappast tala i dessa obygder, der närmaste

punkten i svenska landsvägsnätet vore belägen 10 mil borta, och lifsförnödenheterna

dyra, hvartill komme, att missväxt inträffat de tre sista

åren, och att renar anstalt stor skada inom kapellaget. På grund häraf

anhölle kapellaget, att Kongl. Maj:t täcktes dels anvisa ej mindre erforderliga

medel till bestridande af de ifrågasatta reparationernas verkställande

och inventariernas inköpande än äfven 500 kronor till en

värmeugn i sjelfva kyrkan och 200 kronor till en mindre värmeugn i

sakristian samt 300 kronor såsom årligt anslag till klockaretj enstens

uppehållande af dertill kompetent person, dels ock meddela kapellaget

tillstånd att kostnadsfritt få taga för kyrkoreparationen erforderligt virke

från den inom kapellaget belägna kronopark.

Öfver denna ansökning hade yttranden afgifvits af länsmannen i

Paj ala distrikt, kyrkoherden i Paj ala församling, vederbörande kontraktsprost,

domkapitlet i Hernösand samt Kongl. Maj ris befallningshafvande;

och hade tillika kammarkollegium och statskontoret med öfverlemnande

af dessa yttranden i ärendet afgifvit gemensamt utlåtande, hvarefter infordradt

yttrande inkommit från domänstyrelsen.

Af dessa handlingar inhemtades hufvudsakligen följande.

Länsmannen hade, med vitsordande af de i ansökningen lemnade

uppgifterna förordat densamma i dess helhet.

Kyrkoherden hade, i betraktande deraf, att det för Muonionalusta

kapellag skulle blifva alltför betungande att bekosta de ifrågasatta reparationerna,

tillstyrkt beviljande åt kapellaget för en gång af 2,500 kronor

för nyssberörda ändamål äfvensom 500 kronor till värmeapparater i

kyrkan, helst, i händelse kapellaget ej blefvc förhjelpt till kyrkans försättande

i värdigt skick, de uppoffringar, staten förut haft för kapellagets

bildande, syntes kyrkoherden vara försprida. Kontraktsprosten ansåge den

gjorda kostnadsberäkningen för kyrkans iståndsättande och inventariers

anskaffande alltför lågt tilltagen, men anmärkte tillika, att det efter denna

låga beräkning skulle blifva nästan omöjligt för det lilla och fattiga

kapellaget att åstadkomma de erforderliga medlen, i synnerhet som det

snart blefve en nödvändighet för kapellaget att inrätta en folkskola. På

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 65.

grund häraf och på de i ansökningen anförda skäl hade kontraktsprosten

hemstält om anvisande af 3,000 kronor för kyrkans reparation och för

inköp af inventarier och 700 kronor för anskaffande af en för kyrkan

och sakristian gemensam värmeugn. Deremot ansåge han statens mellankomst

för klockarens aflöning icke vara behöflig, enär, om folkskolelärareoch

klockaretjensterna sammansloges, klockarelönen icke behöfde blifva

så betungande, att för dess utgörande erfordrades bidrag af allmänna

medel. Domkapitlet hade funnit,'' att hvarken af kapellaget eller af

kontraktsprosten lemnats någon tillfredsställande utredning rörande kostnaderna

och att i kostnadsförslaget upptagits åtskilligt, som invåname

skola kunna åstadkomma af egna krafter. Men då de ifrågasatta större

reparationerna samt anskaffande af värmeugn och åtskilliga andra inventarier

syntes domkapitlet erfordras, och kapellaget ej kunde tillskjuta

erforderliga medel, samt då, enligt domkapitlets åsigt, Kongl. Maj:ts

befallningshafvande bäst kunde bestämma det för berörda ändamål oundgängligen

erforderliga beloppet, hemstälde domkapitlet, att statsbidrag

till det belopp, som kunde komma att af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

föreslås, måtte beviljas Muonionalusta kapellag för reparation

och uppvärmning af församlingens kyrka och anskaffande af erforderliga

inventarier för densamma.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade till en början erinrat, hurusom

Kongl. Maj:ts befallningshafvande vid afgifvande af yttrande i anledning

af Muonionalusta kapellags hos Kongl. Maj:t anförda besvär i fråga

om Pajala församlings ofvanberörda kyrkostämm obeslut dels uttalat den

iippfattningen, att den del af Pajala socken, som under de senaste årtiondena,

äfven af myndigheter och embetsverk, benämnts Muonionalusta

kapellförsamling, i sjelfva verket icke vore någon kyrkligt kommunal

enhet för sig, enär, ehuruväl förslag upprättats om afskiljande af visst

område ifrån Pajala socken till ett kapellag under nyss angifna benämning,

något uttryckligt beslut om områdets utbrytande till en särskild

församling, Kongl. Maj:ts befallningshafvande veterligen, icke meddelats,

dels ock framhållit, hurusom goda grunder förelåge att låta frågan om

den tilltänkta kapellförsamlingens utbrytning ännu någon tid anstå, enär

densamma i anseende till ortens ända till ytterlighet torftiga vilkor icke

vore i stånd att bära de ekonomiska åligganden, som af en sådan utbrytning

blefve en följd. Med denna uppfattning och då uppförandet

af kyrkan i Muonionalusta, i afseende å hvars byggande, underhåll och

förseende med inventarier, så vidt Kongl. Maj:ts befallningshafvande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 65.

o

kunnat utreda, Pajala församling ej iklädt sig några förpligtelse!-, bekostats

af medel, livilka Riksdagen för ändamålet anslagit, samt då

Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansåge de förhållanden fortfarande föreligga,

hvilka påkallat uppförandet af kyrka och anordnandet af särskild

själavård inom ifrågavarande aflägsna gränsort, der befolkningen derförinnan

varit van att i fråga om presterliga förrättningar vända sig till

grannlandets presterskap, funne Kongl. Maj:ts befallningshafvande det

tillkomma staten att iståndsätta kyrkan med hvad dertill hörde och

förse densamma med nödtorftiga inventarier, dervid enligt Kongl. Maj:ts

befallningshafvandes åsigt någon medverkan dock skäligen borde kunna

påräknas från orten.

Till utrönande af de brister, som vidlådde kyrkan, äfvensom af

kostnaderna för dessas afhjelpande hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande

föranstaltat om sådan syn, som i kongl. brefvet den 22 mars 1759 omförmäles.

Af protokollet vid nämnda syn, hvilken förrättats af t. f.

domhafvanden i Torneå domsaga med biträde af byggnadskunnig person

jemte två handtverkare i närvaro af predikanten å platsen, framginge,

att kostnaderna för kyrkans iståndsättande samt förseende med klockor

och en del öfriga inventarier beräknats till 5,327 kronor 76 öre. Härtill

skulle enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes beräkning komma 250

kronor för ett staket omkring kyrkogården, 700 kronor för anskaffande,

uppforsling och uppsättning af värmeugn samt kostnaderna för bårhus

äfvensom för armatur för belysning af kyrkan samt parament, hvadan

sammanlagda kostnaden för kyrkans iståndsättande och förseende med

nödtorftiga inventarier skulle lågt beräknadt belöpa sig till minst 7,000 kronor.

Vidare hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande anfört, att, då antalet

skattebetalande hemmansegare och åbor inom Muonionalusta utgjorde

endast 33, hvilka måste anses befinna sig i synnerligen torftiga vilkor;

då i denna aflägsna landsända ej heller funnes industriella anläggningar

af något slag, som kunde deltaga i utgiftsbördorna; och då hemmantalet

utgjorde allenast 6 21/82 mantal, kapellbornas oförmåga att med egna hjelpmedel

iståndsätta kyrkan måste anses till fullo ådagalagd. Kongl. Maj:ts

befallningshafvande hade derför på det lifligaste tillstyrkt bifall till ansökningen

om understöd och, vidkommande det belopp, som i sådant

hänseende borde anslås, framhållit nödvändigheten af att hvad som

borde göras gjordes på en gång samt grundligt och omsorgsfullt. Pock

ansåge Kongl. Maj:ts befallningshafvande statsanslaget icke behöfva sättas

högre än till 6,500 kronor, enär billigtvis borde kunna fordras, att kapell
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 65.

hörna genom körslor och dagsverken eller eljest medhjelpte till och

ansvarade för, att de erforderliga arbetena blefve, med användande af ett

statsanslag utaf nyssnämnda storlek, fullständigt utförda. I följd häraf

ansåge Kongl. Maj:ts befallningshafvande sig sakna anledning tillstyrka

ansökningen i hvad den afsåge erhållande af kostnadsfritt virke från

kronans skogar, likasom Kongl. Maj:ts befallningshafvande ej heller, på

de af kontraktsprosten anförda skäl, funne sig böra förorda ansökningen

om ett årligt anslag af 300 kronor för uppehållande af en klockarebefattning.

Jemväl kammarkollegium och statskontoret hade funnit kapellbornas

oförmåga att sjelfva bekosta kyrkans iståndsättande vara ådagalagd

och ansåge, att, derest staten ej trädde emellan, fara vore för handen, att

kyrkan komme att alldeles förfalla, och följaktligen det intresse, staten

genom medels anslående till uppförande af kyrka och anordnande af särskild

själavård inom ifrågavarande aflägsna gränsort velat tillgodose, att

omintetgöras. Dessa myndigheter ansåge följaktligen, att staten ej nu

borde undandraga sig att lemna understöd till kyrkans iståndsättande och

förseende med erforderliga inventarier. Under anmärkning att embetsverken

ej tilltrodde sig att bedöma, huruvida det af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

föreslagna understödet kunde, utan att blifva för ändamålet

otillräckligt, minskas med mera än värdet af det för de ifrågasatta förbättringarnas

verkställande erforderliga virke, hvilket enligt embetsverkens

förmenande borde kunna få kostnadsfritt efter anvisning af vederbörande

skogstjensteman tagas å den inom kapellaget belägna kronoparken, hade

bemälda embetsverk hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes hos Kiksdagen

göra framställning om anvisande på extra stat, för att i mån af behof

användas, af det belopp, som, med beräkning att utsyning från kronoparken

af nödigt virke finge ega rum, kunde anses erforderligt för kyrkans

iståndsättande och anskaffande af inventarier m. m. enligt det vid syneförrättningen

uppgjorda förslag med deri af Kongl. Maj ds befallningshafvande

föreslagna tillägg. Beträffande det begärda anslaget till aflöning

af en klockare hade embetsverken åberopat kontraktsprostens yttrande

och afstyrkt bifall till ansökningen i denna del.

Slutligen hade domänstyrelsen anfört, att, ehuru styrelsen ej med

bestämdhet kunde uppgifva, huruvida det till kyrkoreparationen erforderliga

virket kunde erhållas från det till kapellpredikantsboställe för statsmedel

inköpta hemmanet, hvars skog ej ännu blifvit, till ordnad hushållning indelad,

styrelsen likväl i betraktande af de stora skogstillgångar, som vid

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 65.

7

afvittringen i Pajala socken ock Muonionalusta kapell tilldelats såväl de

särskilda hemmanen som kommunerna, lika med Kongl. Maj:ts befallningshafvande

ansåge sig sakna anledning tillstyrka kostnadsfri virkesafhemtning

från kronans skog.

För egen del har departementschefen funnit sig på skäl, som af

Kongl. Maj:ts befallningshafvande och domänstyrelsen anförts, icke kunna

förorda den af Muonionalusta kapellag gjorda framställningen i hvad den

afsåge rätt för kapellaget att för den ifrågasatta kyrkoreparationen

kostnadsfritt taga virke från den inom kapellaget belägna kronopark,

likasom departementschefen, i likhet med åtskilliga af de i ämnet hörda

myndigheterna, ansåge kapellagets begäran om årligt anslag till klockaretjenstens

uppehållande icke böra till någon Kongl. Majds åtgärd föranleda.

Deremot har departementschefen, i anledning af kapellagets framställning

om bidrag till reparation af kapellagets kyrka och till anskaffande af

erforderliga kyrkoinventarier, på de af Kongl. Maj ds befallningshafvande

samt kammarkollegium och statskontoret framhållna skäl och med särskild

hänsyn till den af Kongl. Maj ds befallningshafvande föranstaltade utredning

hemstält om aflåtande till Riksdagen af den framställning, som ofvan

meddelats.

Med afseende af den af domänstyrelsen i detta ärende meddelade

upplysning, att vid afvittringen i Pajala socken och Muonionalusta kapelllag

stora skogar tilldelats såväl de särskilda hemmanen som kommunerna,

har utskottet visserligen hyst tvekan, huruvida statens mellankomst vore

behöflig för bestridande af de utgifter beträffande Muonionalusta kapell,

för hvilka anslag nu blifvit af Kongl. Maj:t äskadt. Men då icke närmare

blifvit utredt, hvad af dessa skogstillgångar belöper sig å kapellaget och

dertill hörande hemman, samt det synes angeläget att kapellet, i hvilket

enligt utskottets mening gudstjenst bör hållas på svenska språket i samma

mån som detta kan af befolkningen uppfattas, med det snaraste varder,

på sätt Kongl. Maj:t föreslaget, iståndsatt och försedt med nödiga inventarier

samt stängsel kring kyrkogården, har utskottet, som anser att för

framtiden kapellets underhåll bör bekostas af Muonionalusta kapellag,

funnit sig böra tillstyrka, att statsanslag för nu ifrågavarande ändamål

beviljas. Vid granskning af det till stöd för framställningen åberopade

kostnadsförslaget har utskottet emellertid funnit, att dels genom felräkning,

dels genom uppskattning af åtskilliga arbeten och materialier till alltför

högt belopp förslaget kommit att sluta å eu summa, som måste anses

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 65.

öfverstiga de verkliga kostnaderna; och håller utskottet med anledning

häraf före, att anslaget kan begränsas till 6,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen på extra stat för år

1897 anvisar ett belopp af 6,000 kronor, att i mån af

behof användas till iståndsättande af kapellbyggnad i

Muonionalusta och uppförande af stängsel kring kyrkogården

derstädes äfvensom till anskalfande af för kyrkan

erforderliga inventarier.

Stockholm den 30 april 1896.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

o

Stockholm, tryckt hos Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1896.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.