Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om anskaffande och framläggande af upplysningar rörande embetsoch tjenstemäns dagliga arbetstid samt anvisande af anslag för detta ändamål.

1896-05-04 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1896:68, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om anskaffande och framläggande af upplysningar rörande embetsoch tjenstemäns dagliga arbetstid samt anvisande af anslag för detta ändamål.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 68.

1

N:o 68.

i;; ju . ^1‘J; t'' Kils U

r -a ftjr.Mc''! in i.••al no;

Ank. till Eiksd. kansli den 4 maj 1896, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.

Maj:t med begäran om anskaffande och framläggande af

upplysningar rörande embets- och tjenstemäns dagliga

arbetstid samt anvisande af anslag för detta ändamål.

(lista och 2:dra U. A.)

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 1, har herr A.

Hedin föreslagit:

dels att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att

Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa och till Riksdagen öfverlemna utredning

i fråga om nu gällande bestämmelser och praxis beträffande statens

embets- och tjenstemäns dagliga tjenstgöringstid,

dels ock att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes låta inhemta och meddela Riksdagen upplysningar

om de i främmande stater gällande föreskrifter rörande embets- och

tjenstemäns dagliga arbetstid, samt för detta ändamål ställa till Kongl.

Maj:ts disposition ett förslagsanslag å 3,000 kronor.

Enligt hvad i motionen erinras, hade samme motionär vid sistlidna

års riksdag föreslagit,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att, med

hänsyn till behofvet af föreskrifter om embets- och tjenstemäns dagliga

tjenstgöringstid, Kongl. Maj:t behagade låta dels från samtliga embetsverk

och myndigheter infordra fullständiga uppgifter om de föreskrifter och

Bill. till 1 lik sd. Vrot. 18.96. 4 Samt. 1 Afd. 53 Hatt. (N:o 68.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 68.

deri praxis, som nu i detta hänseende gälde, dels från grannländerna och

så många andra främmande stater som möjligt inhemta upplysningar i

samma ämne samt meddela nästa Riksdag de insamlade underrättelserna,

såväl hvad de in- som de utländska förhållandena i detta hänseende

anginge.

Med anledning häraf hade statsutskottet föreslagit, att Riksdagen

måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta

verkställa och till Riksdagen öfverlemna utredning i fråga om nu gällande

bestämmelser och praxis beträffande statens embets- och tjenstemäns dagliga

tjenstgöringstid.

Denna utskottets hemställan hade af Andra Kammaren utan diskussion

bifallits, men af Första Kammaren utan diskussion afslagits.

Beträffande förslaget om inhemtande af upplysningar om de i utlandet

gällande bestämmelser uti ifrågavarande hänseende hade, såsom motionären

vidare anför, statsutskottet anmärkt, dels att de endast i ringa mån torde

vara tillämpliga å våra förhållanden, dels att förevarande fråga väl svntes

kunna härförutan bedömas. Likväl, då det icke af någon förnekades,

att vid fråga om lagstiftning rörande maximalarbetsdag i de industriella

yrkena andrå länders föredöme och erfarenhet förtjent att tagas i betraktande,

ville det synas, som om äfven deras föreskrifter om statstjenstemäns

minimalarbetsdag vore värda uppmärksamhet och kunde tjena till ledning

för frågans bedömande hos oss. Visserligen hade motionären ej förbisett,

att det äfven skulle vara af mycket stort intresse att åstadkomma en

jemförelse mellan aflöningarna i vårt land och de mycket lägre i många

andra länder, men äfven utan en vidlyftig undersökning härom, som motionären

icke vågat ifrågasätta, skulle uppgifter om dagliga tjenstgöringstiden

enligt motionärens tanke blifva gagneliga.

När man fann, att Första Kammaren, trots statsutskottets enhälliga

hemställan och efter att denna redan blifvit af Andra Kammaren enhälligt

bifallen, icke ansett frågan ens värd någon diskussion, vore det väl antagligt,

att hon för representationens ena afdelning vore så främmande,

att hon vid första anblicken tett sig såsom rent af orimlig. Om det så

förhölle sig, då vore all den belysning af hennes betydelse, som kunde

åstadkommas, behöflig; och dervid vore andra länders föredöme, såsom

i så många andra fall, egnadt att göra något intryck och afväpna den

fördom, som vore redo att alldeles obesedt förkasta allt, som antoges vara

nytt och opröfvadt. Att de i andra länder gällande bestämmelser om

statstjenstemäns dagliga arbetstid icke skulle kunna vara belysande för

samma sak i vårt land, vore ett antagande, som åtminstone ej vore sjelfkärt,

och för hvilket intet skäl blifvit anfördt; det motsades ock allt för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 68.

3

mycket af det icke ovanliga förfarandet att rådfråga andra länders erfarenhet

äfven i sådana ärenden, der åt de inhemska »förhållandena» tillerkändes

en mera exklusivt afgörande roll vid bedömande af uppkommande

reformspörsmål, än som rimligen kunde ifrågakomma vid svaret på frågan:

bör af en svensk statstjensteman fordras blott hälften så lång daglig arbetstid,

som af hans vida lägre aflönade schweiziska eller italienska kollega?

För Kongl. Maj:t vore det utan tvifvel mycket lätt att utan eller med

helt ringa kostnad inhemta fullständiga upplysningar från ett stort antal

länder. För den enskilde torde det, äfven med kostnad och betydlig tidsuppoffring,

ej vara möjligt att uppnå annat än fragmentariska resultat,

då å vanlig bokhandelsväg de behöfliga dokumenten ej i någon större

omfattning kunde anskaffas. Endast undantagsvis stode en så rikhaltig

och väl ordnad samling till buds som den af sekreteraren vid italienska

skatteministeriet Simioni utgifna handbok, innehållande förordnings- och

reglementstexter vidkommande civilförvaltningens embets- och tjenstemäns

rättigheter och skyldigheter.

Efter angifvande af vissa föreskrifter i den utländska lagstiftningen

uti ifrågavarande afseende har slutligen motionären anmärkt, att äfven de

speciella bestämmelserna om tjenstgöringstid inom vissa förvaltningsgrenar,

t. ex. de preussiska föreskrifterna om arbetstid för jernbanepersonalens

särskilda kategorier och motiven för dessa föreskrifter, sannolikt vid närmare

påseende skulle befinnas icke vara onyttiga att rådfråga: så egendomliga

vore dock väl icke våra förhållanden i hvad förvaltningen anginge,

att ej äfven beträffande arbetstiden i likartad tjenstgöring något kunde

vara att lära utom Sveriges gränser.

Äfven skulle man genom anskaffande af främmande lagar och reglementen

angående embets- och tjenstemäns rättigheter och skyldigheter

erhålla värdefulla bidrag till bedömande af den genom förlidet års Riksdags

skrifvelse n:o 93 väckta frågan angående förening på en hand af flera

tjenster.

I sitt utlåtande n:o 79 vid 1895 års riksdag yttrade statsutskottet i

fråga om då af motionären gjorda enahanda framställningar,

att, hvad anginge frågan om embets- och tjenstemäns dagliga tjenstgöringstid,

motionären ansett omständigheterna påkalla särskilda föreskrifter

i detta afseende. Enligt motionärens tanke skulle sådant vara erforderligt

för att förhindra försummelser i tjensten och för att af tjensteinännen

vinna en större arbetsprodukt. Utskottet kunde icke dela motionärens

uppfattning om dylika bestämmelsers behöflighet eller lämplighet med af
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 68.

seende på alla statstjenster. Åtskilliga bland dessa vore visserligen af den

beskaffenhet, att de dermed förenade åliggandena icke lämpligen kunde

utföras annat än å embetsrummet; men å andra sidan kunde för en stor

del befattningar, deribland några af de mest ansträngande, arbetet, åtminstone

till största delen, utföras i hemmen med lika godt och stundom bättre

resultat än i statens embetslokaler. Vid dessa förhållanden skulle tvånget

att under en längre tid af dagen vistas å embetsrummet uppenbarligen

vara mera till hinder än gagn för tjenstens behöriga förrättande. Det borde

ock tagas i betraktande, att vid de flesta tjänster göromålens mängd vore

i hög grad vexlande under olika delar af året, hvarför en reglementerad

tjenstgöringstid, huru den än bestämdes, måste visa sig stundom onödigt

lång och stundom alldeles otillräcklig för göromålens utförande. Om utskottet

sålunda måste anse, att med afseende å ett stort antal tjenster

föreskrifter om viss daglig tjenstgöringstid å embetsrummet ingalunda

skulle vara lämpliga, kunde det å andra sidan icke bestridas, att i vissa

fall dylika föreskrifter vore af behofvet påkallade. Oafsedt nödvändigheten

af chefernas närvaro å embetsrummen för arbetenas öfvervakande egde

nemligen allmänheten rätt att fordra, att de embets- och tjensteman, som

den behöfde anlita, skulle vara härför tillgängliga under en bestämd tid

på dagen. I regel vore ock bestämmelser härom i embetsverk ens arbetsordningar

eller eljest meddelade, men då allmänhetens berättigade anspråk

härutinnan icke vore fullt tillgodosedda, syntes motionärens ifrågavarande

framställning böra föranleda en Riksdagens skrifvelse till Konungen med

anhållan om utredning beträffande de föreskrifter och den praxis, som med

afseende å statens embets- och tjenstemäns dagliga tjenstgöringstid för

närvarande vore gällande. Då de i utlandet meddelade bestämmelser i

detta hänseende endast i ringa mån vore tillämpliga å våra förhållanden,

samt förevarande fråga väl syntes kunna härförutan bedömas, ansåge utskottet

berörda utredning böra inskränkas till embets- och tjenstemännen

i vårt eget land. Vid sådant förhållande ansåg utskottet ock det anslag,

som motionären äskat hufvudsakligen med hänsyn till kostnaden för anskaffandet

af upplysningar från vissa främmande länder, icke vara behöflig!.

Utskottet, som vidhåller den i dessa frågor sålunda uttalade uppfattning,

får, i enlighet med hvad af statsutskottet derutinnan hemstäldes

vid 1895 års riksdag, föreslå:

a) att Riksdagen, i anledning af herr Hedins omförmälda

motion, må i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,

att Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa och till

Riksdagen öfverlemna utredning i fråga om nu gäl
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 68.

lande bestämmelser och praxis beträffande statens embetsoch

tjenstemäns dagliga tjenstgöringstid; samt

b) att det i herr Hedins förenämnda motion väckta

förslag om beviljande af ett anslag å 3,000 kronor icke

må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 4 maj 1896.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Herrar A. G. L. Billing och N. Fosser hafva begärt få antecknadt,

att de icke inom utskottet närvarit vid förestående ärendes behandling.

Bill. till Riksd. Prof. 1896. 4 samt. 1 Afd. 98 Höft.

''2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.