Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts under riksstatens sjette hufvudtitel gjorda framställning, angående höjning af anslaget till kommerskollegium. 2:a U. A.

1896-02-21 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1896:7a, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts under riksstatens sjette hufvudtitel gjorda framställning, angående höjning af anslaget till kommerskollegium. 2:a U. A.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

1

N:o 7 a.

Ank. till Riksd. kansli den 21 februari 1896, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts under riksstatens sjette

hufvudtitel gjorda framställning, angående höjning af

anslaget till kommerskollegium.

2:a U. A. I

I den till Riksdagen den 16 januari innevarande år aflåtna proposition angående

statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t i punkt l:o under sjette

hufvudtiteln föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva, att i den för kommerskollegium

faststälda staten uppfördes aflöningar för ytterligare en byråchef och två aktuarier

samt en vaktmästare med samma afiöningsförmåner, som gälde för de i den faststälda

staten med enahanda benämningar redan upptagne tjensteman och betjente; samt att

dessutom i staten ej mindre uppfördes för “agenter, korrespondenter, sakkunnige och

andra dylika biträden" ett belopp å 12,000 kronor än äfven anslaget “till juridiskt

biträde, amanuenser och andra extra biträden, grufkartekontoret, vikariatsersättningar,

renskrifning ih.*m.“ förhöjdes med 8,000 kronor, eller till 25,500 kronor; kommande,

i händelse af bifall härtill, anslagstiteln “kommerskollegium“ att höjas med 33,200

kronor eller sålunda från dess nuvarande i riksstaten uppförda belopp 64,600 kronor

till 97,800 kronor.

Bill. till llilcsd. Prof. 1806. 4 Sami. 1 Afd. 7 a Höft. (N:o 7 a.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokoll öfver civilärenden den 13

januari 1896 har föredragande departementschefen till en början erinrat, hurusom

kommerskollegium årligen till Kongl. Maj:t afgåfve berättelser angående bergshandtering,

fabriker och manufakturer, inrikes handel och sjöfart samt utrikes handel och

sjöfart, hvilka redogörelser offentliggjordes under litt. C, D, E och F i serien “Bidrag

till Sveriges officiella statistik1''. Departementschefen, som härefter angifvit det sätt,

hvarpå intill år 1892 dessa redogörelser i kommerskollegium utarbetades, samt erinrat

om åtskilliga af de anmärkningar, som offentligen framstälts vid kollega statistik,

yttrar vidare, att befogenheten och betydelsen af de gjorda anmärkningarna icke

underskattats. Den allt mera stadgade öfvertygelsen om att näringsstatistikens bristfällighet

till väsentlig del egde sin grund i det olämpliga sätt, hvarpå kommerskollegii

statistiska verksamhet vore ordnad, hade också, vid embetsverkets ombildning år 1891,

ledt till inrättandet af en särskild afdelning inom detsamma — bestående af eu förste

aktuarie, en aktuarie samt amanuenser och tillfälliga biträden — speciel afsedd för

fullgörande på ett mera tillfredsställande sätt än dittills af alla inom kollegium förefallande

göromål af statistisk natur och med kraf på vetenskaplig underbyggnad samt

särskild statistisk utbildning hos dess tjenstemän. Verkningarna af den i ofvan antydda

syfte gjorda förändringen uti organisationen af kommerskollegii statistiska verksamhet

hade redan framträdt ej mindre derutinnan, att de senare årens näringsstatistik

otvifvelaktigt vunnit i tillförlitlighet genom en sorgfälligare förutgången granskning af

deri meddelade specialuppgifter, än äfven i det afseendet att andra mer eller mindre

afsevärda förbättringar i de särskilda årsredogörelserna af kollegium vidtagits.

Departementschefen har härefter å sid. 3—6 i statsrådsprotokollet närmare

redogjort för åtskilliga förbättringar, som under de senare åren genomförts med afseende

å statistiken öfver handel och sjöfart. Sveriges handelsstatistik vore dock ännu

i anmärkningsvärd grad bristfällig i hvad rörde varuutbytet med Norge, företrädesvis

den landväga utförseln äfvensom den s. k. gränshandeln, beträffande hvilka uppgifterna

varit och fortvarande vore i hög grad ofullständiga. Visserligen hade i fråga om ordnandet

af denna del af handelsstatistiken f. d. presidenten i kommerskollegium C. Fr.

Wsern och chefen för statistiska centralbyrån öfverdirektören E. Sidenbladh, efter dem

lemnadt uppdrag, redan den 12 maj 1894 till Kongl. Maj:t inkommit med hemställan

i ärendet, hvaröfver sedermera kommerskollegium och generaltullstyrelsen den 10 oktober

samma år afgifvit gemensamt utlåtande; men frågans afgörande vore beroende

af hvad som komme att beslutas rörande mellanrikslagen.

Beträffande öfriga delar af kommerskollegii statistik har departementschefen

meddelat, hurusom redan före kommerskollegii ombildning genom kongl. bref den 15

maj 1886 åt f. d. presidenten Wsern och öfverdirektören Sidenbladh uppdragits att

utarbeta förslag till afhjelpande af bristfälligheter i näringsstatistiken. I enlighet med

detta uppdrag hade af nämnde komiterade afgifvits förslag rörande bergverksstatistiken

den 21 april 1890 och beträffande fabriksstatistiken den 13 maj 1893. Sedan, efter

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

3

åtskilliga vederbörandes hörande, kommerskollegium den 17 november 1894 öfver dessa

förslag inkommit med särskilda utlåtanden, hade slutligen statistiska tabellkommissionen

den 19 oktober 1895 äfvenledes afgifvit infordradt yttrande i berörda ämnen.

I fråga om ordnande af bergverksstatistiken har departementschefen, som å sid.

7 och 8 i protokollet redogjort för några af hufvudpunkterna i det med afseende

härå af ofvannämnde komiterade afgifna förslag samt myndigheternas dervid framstälda

erinringar, meddelat, att kommerskollegium utarbetat de senaste årgångarne af bergsberättelsen

efter nya grunder med användande försöksvis af formulärblanketter för

primäruppgifternas inhemtande och med tillämpning för öfrigt i väsentliga delar af

komiterades ändringsförslag.

Berättelsen angående fabriker och manufakturer eller, kortare uttryckt, fabriksstatistiken

hade — yttrar departementschefen vidare — till sin omfattning varit mycket

ofullständig; och ehuru från och med årgången 1891 till förut der upptagna fabriker

lagts cementgjuterier, fiskberedningsanstalter och trankokerier, murbruksfabriker, svinslagterier,

torffabriker samt torfmulls- och torfströfabriker och i berättelsen för år

1892 ytterligare tillkommit bränvinsbrännerier, charkuterivarufabriker, destilleringsverk,

kalkbruk, krutbruk och punschbryggerier, saknades dock fortfarande redogörelser

— utom för dera mindre betydande näringsgrenar — äfven för så vigtiga industrier

som sågverks- och qvarnrörelsen. Ofuilständigheten i fabriksstatistikens omfattning

vore måhända en af de märkbaraste och betydelsefullaste brister, som ännu vidlådde

den officiella näringsstatistiken, och de begge ofvannämnde komiterade samt de myndigheter,

som öfver deras förslag afgifvit yttranden, hade derför varit fullt eniga i uttalandet

af den åsigten, att fabriksstatistiken borde utvidgas till att omfatta — enligt tabellkommissionens

formulering — “alla såsom fabriker benämnda och dermed jemförliga

industriella verk och inrättningar äfvensom handtverk, allt för så vidt dessa näringsgrenar

icke drifvas endast för husbehof; skolande till fabrikerna räknas, bland andra,

gjuterier och mekaniska verkstäder, jern- och stål- eller andra metallmanufakturverk

äfvensom stenhuggerier och stenbrott, så vidt deras tillverkningar ej upptagas i berättelsen

om bergshandteringen; kalk-, krittegel- och glasbruk; gasverk, elektricitetsverk,

krutbruk; sågverk, skepps- och båtbyggerier; qvarnar, bryggerier, bränvinsbrännerier,

sockerbruk; spinnerier, väfverier, färgerier; garfverier; pappersbruk, boktryckerier

och sten tryckerier; äfvensom sådana härmed jemförliga verk, som kunna

pröfvas af kommerskollegium böra i berättelsen upptagas11. Endast i fråga om mejerierna,

hvilka icke inginge i den nuvarande fabriksstatistiken, men af komiterade ansetts

böra der upptagas, i den män de icke afsåge tillgodogörande af eget jordbruks

produkter, hade kommerskollegium, hvarmed tabellkommissionen syntes vara af samstämmande

mening, haft den särskilda uppfattning, att desamma rättast borde hänföras

till jordbruksstatistiken.

En betydlig del af sitt omfattande förslag till fabriksstatistikens förändrade

anordning hade komiterade egnat åt eu framställning af det statistiska materialets

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

bearbetning, tabellbilagornas uppställning m. m., och syntes i afseende härå särskilt

böra omnämnas, bland annat, den föreslagna indelningen af till fabriker och handtverk

hänförliga yrken i grupper, motsvarande den i berättelserna öfver utrikes haudeln

följda gruppindelningen af varor. Genom en dylik anordning, der uppgifter om likartade

näringar stäldes tillsammans och dessas antal samt tillverkningarnas qvantiteter

och värden äfvensom antalen af vid dem anstälde arbetare m. m. kunde hvar för sig

summeras, skulle uppnås att icke allenast öfverskådligheten af de särskilda slagen af

fabriker och deras olika betydenhet väsentligen underlättades, utan äfven jemförelsen

mellan å ena sidan tillverkningarna inom landet af särskilda varor och å den andra

sidan införseln till eller utförseln från landet af samma varor lättare möjliggjordes.

Förutom vigten af att uppställningen af statistiska redogörelser skedde i lämplig

form med erforderliga öfversigter, grupper o. s. v., vore det naturligen af lika stor,

om ej än större betydelse, att de uppgifter, som läge till grund för årsredogörelserna,

erhölles i sådant skick, att de verkligen kunde utgöra ett såvidt möjligt fullständigt

och tillförlitligt underlag för en vidare bearbetning. I detta afseende vore emellertid

fabriksstatistiken behäftad med betydliga brister.

För närvarande tillginge sålunda, att blanketter för primäruppgifter till redogörelsen

angående fabriksdriften öfversändes af kommerskollegium på reqvisition till

ortsmyndigheterua, som ombesörjde utdelningen deraf bland industriidkarne, hvarefter,

sedan blanketterna, behörigen ifylda, af industriidkarna aflemnats, för landsbygd och

köping till vederbörande kronofogde och för stad till magistraten, nämnda myndigheter

upprättade, hvar för sitt administrationsområde, på de sålunda inkomna uppgifterna

grundade sammandrag. Dessa insändes af magistraterna direkt till kommerskollegium,

men af kronofogdarne till vederbörande länsstyrelser, som ytterligare uppgjorde

länssammandrag och derefter till kommerskollegium öfverlemnade för vidare

bearbetning samtliga sammandrag för landsbygden och köpingarne.

Genom det på sådant sätt erhållna fabriksstatistiska materialet, som skulle utgöra

den första, ej minst vigtiga bearbetningen af uppgifterna, hade visserligen för

kommerskollegium ett förarbete af andra undangjorts, men då kollegium endast undantagsvis

blefve delaktig!: af primäruppgifterna, vore också möjligheten af granskning

och kontroll från det berättelsegifvande verkets sida väsentligen försvårad och i många

fall alldeles utesluten, hvaraf åter kunde antagas med nödvändighet följa, att den

statistiska redogörelsen förlorade ej obetydligt i tillförlitlighet och värde i öfrigt.

Såväl den år 1883 förordnade komité för afgifvande af betänkande och förslag

angående kommerskollegii indragning eller ombildning som de tvenne ofvanbemälde

komiterade, hvilka haft i uppdrag att afgifva förslag till afhjelpande af bristfälligheter

i näringsstatistiken, hade äfven i sina utlåtanden påpekat oegentligheten i dessa anordningar.

Sistnämnde komiterade hade dervid framhållit, att samtliga ifrågavarande

primäruppgifter borde af ortsmyndigheterna insändas till kommerskollegium, och att

ej mindre kronofogdar och magistrater än äfven länsstyrelser borde befrias från

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

5

skyldigheten att upprätta fabriksstatistiska sammandrag, hvilka dels föranledde ett arbete,

som i allt fall borde af kollegium sjelfständigt och noggrant fullgöras, dels ofta fördröjde

insändandet af de för kollegium nödiga uppgifterna. Deremot borde magistrater

och kronofogdar vaka deröfver, att uppgifter af industriidkare i tid lemnades, och,

om ögonskenliga fel eller bristfälligheter i dem förekomme, uppmana till rättelse;

hvarjemte sist omförmälde komiterade, i likhet med 1883 års komité, ifrågasatt, att,

på det full effektivitet skulle vinnas, bestämmelser måtte utfärdas om näringsidkares

skyldighet att vid visst vite meddela för näringsstatistiken behöfliga uppgifter; och

vore det departementschefens afsigt att framdeles underställa Kongl. Maj:t frågan om

hvilka närmare föreskrifter i sådant afseende syntes böra af Kongl. Maj:t utfärdas.

Enligt hvad departementschefen vidare yttrat, framginge af det anförda, att af

de ifrågasatta förändringarne i näringsstatistiken de, som rörde bergshandteriDgen,

blifvit i hufvudsakliga delar redan genomförda; men att, hvad deremot anginge fabriksberättelsen,

denna med dess nuvarande anordning icke tillfredsstälde de anspråk, som

borde uppställas å en fullständig och tillförlitlig statistisk redogörelse öfver dithörande

förhållanden; och ansåge departementschefen, att de af honom omförmälda förslag till

förbättringar härutinnan kunde i hufvudsak godkännas. Hvad sålunda föreslagits ej

mindre i afseende å berättelsens omfattning och innehåll än äfven i fråga om sättet

för uppgifternas bearbetande vore emellertid af så genomgripande natur, att det kräfde,

om det skulle kunna genomföras, ett väsentligt ökadt arbete af kommerskollegii statistiska

afdelning. Ett sådant ökadt arbete syntes dock icke kunna åt sagda afdelning

utföras med dess nuvarande arbetskrafter.

Den för kommerskollegium år 1891 faststälda stat upptoge såsom ordinarie

tjenstemän å statistiska afdelningen en förste aktuarie med lön af 3,000 kronor, som

efter fem år kunde höjas med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor,

samt tjenstgöringspenningar af 1,500 kronor och en aktuarie med lön af 1,800 kronor

och enahanda ålderstillägg som förste aktuarien samt tjenstgöringspenningar af 1,200

kronor. Derjemte vore för kollegium i dess helhet anslaget ett belopp af 17,500

kronor till juridiskt biträde, amanuenser, andra extra biträden, grufkartekontoret;

vikariatsersättningar, renskrifning m. m. Af sist nämnda anslag hade vid afgifvande

af propositionen till Riksdagen angående den nya staten beräknats skola för den

statistiska afdelningen utgå dels arfvoden till två amanuenser med 1,200 kronor till

hvardera och dels ytterligare till extra biträden omkring 1,700 kronor eller således

tillhopa omkring 4,100 kronor.

På sätt kommerskollegium i flere till Kongl. Maj:t afgifna framställningar andragit,

hade emellertid på grund af den allt jemt fortgående ökningen i kollegii göromål

nämnda anslag, 17,500 kronor, ej på långt när räckt till att bestrida de erforderliga

utgifterna, Hvad särskildt anginge amanuenser och extra biträden å den statistiska

afdelningen, hvartill, på sätt nyss nämnts, afsetts 4,100 kronor af nämnda anslag,

hade utgifterna hvarje år belöpt sig till omkring 0,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

Redan då kollegium afgifvit yttrande rörande ofvan nämnda förslag till näringsstatistikens

förbättring, hade kollegium framhållit nödvändigheten af att, derest samma

förslag antoges, arbetskrafterna å den statistiska afdelningen förstärktes. Sedermera

hade kollegium uti skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 19 februari 1895, sedan förste

aktuarien å kollegii statistiska afdelning uti ett till kollegii protokoll afgifvet yttrande

lemnat närmare redogörelse för behofvet härutinnan, gjort ytterligare framställning i

ämnet.

I berörda redogörelse hade förste aktuarien aDfört, bland annat, att det kunde

med fullkomlig visshet förutses, att i händelse de föreslagna förändrade anordningarne

af fabriksstatistiken, om ock blott så till vida som desamma blifvit af kollegium

förordade, vunne Kongl. Maj:ts stadfästelse, arbetsbördan för kollegii statistiska afdelning

komme att högst afsevärdt ökas. Dels skulle nemligen fabriksstatistikens

omfång väsentligt utvidgas genom upptagande deri af redogörelse för, bland annat, så

omfattande grupper af industriella anläggningar som qvarnar och sågverk, dels skulle

i berättelsens tabellbilagor i afseende å såväl olika fabriker och handtverk som hvarje

särskild tillverkning tillämpas en gruppindelning, hvars konseqventa genomförande

blefve både mödosamt och tidsödande, och dels slutligen måste, då ortsmyndigheterna

komme att befrias från skyldigheten att uppgöra sammandrag af de statistiska primäruppgifterna,

hela gransknings- och sammanföringsarbetet förrättas inom kollegii statistiska

afdelning. För utförande på tillfredsställande sätt af de häraf föranledda, i

flera hänseenden magtpåliggande och vidtomfattande göromålen erfordrades såsom

närmaste ledare en fast anstäld tjensteman med statistisk utbildning och erfarenhet,

hvilken med nödigt biträde kunde verkställa det egentliga tabellarbetet, medan förste

aktuarien hade att såsom hittills utarbeta texten till berättelsen samt i sista hand

granska korrekturen.

Den för närvarande å kollegii statistiska afdelning regelbundet tjenstgörande

personalen utgjordes, utom af förste aktuarien och en aktuarie, af två amanuenser,

två q vinliga biträden med aflöning per månad samt två manliga biträden, som aflönades

per timme och i medeltal tjenstgjorde hvardera 41 timmar dagligen. Förste

aktuarien upptoges förnämligast med utfärdande af anmärknings- och andra embetsskrifvelser,

år 1894 uppgående till ett antal af 872, förande af anteckningar rörande

alla till afdelningen inkommande ärenden, nämnda år utgörande ett antal af 1,061,

utarbetande af texter till de statistiska berättelserna, korrekturrevision samt beredande

af ärenden, hvilka han i egenskap af föredragande inom kollegium hade att handlägga.

Aktuarien, hvilken det ålåge att närmast handleda arbetena och meddela

arbetsanvisningar åt amanuenser och tillfälliga biträden, vore föröfrigt strängt upptagen

af korrekturläsning, uppsättande af skrivelser, förande af expeditions- och

föredragningslistor, upprättande af tabellsammandrag m. m. Af amanuenserna vore

den ene sysselsatt uteslutande med bearbetning af konsulernas och norska departe
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:0 7 a.

7

mentets för det inre uppgifter till utrikes sjöfartsstatistiken, den andre fullt upptagen

af granskning och bearbetning af det för berättelsen om inrikes sjöfart och handel

från åtskilliga myndigheter inkommande materialet. De gvinliga biträdena sysselsattes

med kontrollsummering, motläsning vid korrekturgranskning, renskrifning samt utarbetande

af den numera i kollega berättelse öfver utrikes handeln meddelade redogörelsen

angående handelsförhållandena i städerna Stockholm, Göteborg och Malmö m. m.

Af de manliga extra biträdena användes det ena företrädesvis vid bearbetning af de

från generaltullstyrelsen till kollegium årligen öfverlemnade tabellariska uppgifterna

till berättelserna öfver utrikes handel och utrikes sjöfart, under det att det andra

biträdet både att så godt som ensamt verkställa granskning och sammanställning i

tabeller af samtliga uppgifter, som rörde fabriksstatistiken. Med utarbetande af

bergverksstatistiken hade, förutom förste aktuarien, i allmänhet ingen af den statistiska

afdelningens stadigvarande personal kunnat sysselsättas, utan både det befunnits nödigt

att härför under kortare tid anlita särskilt extra biträde.

Då sålunda, enligt hvad af det anförda framginge, förste aktuarien vid utarbetandet

af berättelsen öfver fabriker och manufakturer blott hade att tillgå ett

tillfälligt biträde med 4 J timmars daglig arbetstid, och då möjlighet ej funnes att uti

fördelningen af arbetet å kollega statistiska afdelning göra någon ändring till fromma

för sagda berättelse, med mindre än att en eller flere af de öfriga årsredogörelserna

skulle deraf blifva lidande, syntes det oundgängligen nödvändigt att i och med fastställandet

af förändrad anordning af fabriksstatistiken tillfälle bereddes kollegium att

å kollega statistiska afdelning anställa en ny ordinarie tjensteman, hvilken då lämpligen

syntes böra likställas med aktuarien å sagda afdelning och sålunda ega att

årligen uppbära i lön 1,800 kronor och i tjenstgöringspenningar 1,200 kronor samt

vara berättigad till erhållande af tvenne ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, efter

respektive fem och tio års väl vitsordad tjenstgöring.

Förste aktuarien hade i sin vid kollegii ofvanberörda skrifvelse af den 19

februari 1895 fogade redogörelse fäst uppmärksamheten jemväl på ett annat förhållande,

som, oafsedt om öfriga ifrågasatta förändringar i fabriksstatistiken komme till

genomförande eller icke, dock under alla förhållanden påkallade en förökning af

amanuensernas antal. I detta afseende hade förste aktuarien yttrat hufvudsakligen

följande:

Värdet och nyttan af statistiska redogörelser betingades, såsom bekant, utom

af deras fullständighet ocli tillförlitlighet, äfven i väsentlig mån af den snabbhet,

hvarmed de komme allmänheten till banda. Detta gälde i all synnerhet beträffande

näringsstatistiken, som näppeligen kunde sägas fylla sin uppgift med mindre än att

den offentliggjordes så tidigt som möjligt och i hvarje fall ej gerna senare än året

närmast efter redogörelseåret. När, som händelsen vore med vissa delar af den

svenska näringsstatistiken, ett motsatt förhållande egde rum, syntes derför angeläget

vara att, såvidt omständigheterna sådant medgåfve, härutinnan åvägabringa nödig

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

t

ändring. Då, beträffande berättelsen öfver fabriker och manufakturer, denna i följd

af den ökade kontroll och noggrannare bearbetning, som uppgifterna underkastats,

för år 1891 utkommit först den 31 maj 1893 och för år 1892 så sent som den

30 juni 1894, hade alltså deri meddelade data vid offentliggörandet varit omkring ett och

ett hälft år gamla samt belyst förhållanden, hvilka efter så lång tid måste anses hafva i

många fall förlorat aktuelt intresse. För såvidt icke den väl behöfiiga granskningen

af de inkomna uppgifterna skulle åsidosättas och statistikens tillförlitlighet dermed

äfventyras, vore det emellertid svårligen möjligt att påskynda utgifvandet af fabriksstatistiken

annorledes än genom ett betydligt forceradt arbete, för hvars utförande

dock nödiga arbetskrafter saknades. Genom att öka arbetsstyrkan å kollegii statistiska

afdelning med en amanuens skulle emellertid nu anmärkta olägenhet i afsende å sistberörda

berättelses försenade utgifvande tvifvels utan småningom blifva af hjelpt, hvarjemte

erforderligt biträde vid bergverksstatistikens utarbetande kunde erhållas, .så att

kollegium icke vidare behöfde för detta arbete anlita särskildt extra biträde. Och

när framdeles fabriksberättelsens utgifningstid hunne framskjutas till året näst efter

redogörelseåret, skulle denne amanuens under månaderna januari—mars, innan ännu

nya primäruppgifter vore inkomna, kunna sysselsättas med för de olika berättelserna

afsedda tabelluppställningar och andra förarbeten, egnade att underlätta berättelsernas

offentliggörande inom behörig tid, äfvensom biträda med utredringar till främjande af

statistikens förbättrande i allmänhet. Ifrågavarande amanuens borde lämpligen, i likhet

med de tvenne å kollegii statistiska afdelning redan anstälde amanuenser, åtnjuta ett

årligt arfvode af 1,200 kronor.

Slutligen ansåge förste aktuarien sig böra upplysa, att fabriksstatistikens utarbetande

med nuvarande arbetskrafter visat sig kräfva en tid af cirka 13 månader,

hvadan utgifningstiden för denna berättelse tydligtvis allt mer och mer försenades.

På grund af hvad sålunda af första aktuarien anförts hade kollegium i skrifvelsen

den 19 februari 1895 hemstält, ej mindre att kollegium måtte erhålla tillstånd

att från och med maj månad 1895 anställa ytterligare en amanuens å den statistiska

afdelningen, än äfven att, derest kollegii förslag rörande förändrad anordning af fabriksstatistiken

vunne godkännande, en ny aktuarietjenst å samma afdelning måtte varda

inrättad med enahanda aflönings- och andra förmåner, som vore förenade med den å

kollegii nuvarande stat upptagna aktuarietjensten.

I anledning af denna framställning, i hvad den afsåge åtgärder för påskyndande

af fabriksberättelsens utgifvande, hade Kongl. Maj:t, efter statskontorets hörande,

genom beslut den 24 maj 1895 till kollegii förfogande för tiden från och med påföljande

juni månad till årets slut anvisat ett belopp af högst 100 kronor i månaden

att användas till godtgörelse åt ytterligare en amanuens å den statistiska afdelningen;

och hade Kongl. Maj:t derefter uppå ytterligare framställning af kollegium genom

beslut den 20 sistlidne december jemväl för innevarande år anslagit 100 kronor i

månaden att för enahanda ändamål af kollegium användas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

9

Af det anförda funne departementschefen framgå, att för genomförande af de

ifrågasatta förbättringarne i fabriksstatistiken och för ett påskyndande af årsberättelsens

utgifvande med nödvändighet erfordrades förstärkning af arbetskrafterna inom

kommerskollegii statistiska afdelning med en aktuarie och en amanuens.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen härefter, jemte redogörelse för

innehållet i Riksdagens skrifvelse den 2 maj 1893 (n:o 85), deruti Riksdagen hos

Kongl. Maj:t anhållit om utredning rörande lämpligaste sättet för samlande, bearbetande

och publicerande genom statens försorg af en svensk *‘arbetsstatistik“ samt om

framläggande för Riksdagen af de förslag, som med anledning häraf kunde synas påkallade,

meddelat, hurusom, sedan Ivongl. Muj:t, vid anmälan den 22 december 1893

af denna Riksdagens skrifvelse, anbefalt kommerskollegium och statistiska centralbyrån

att inkomma med gemensamt utlåtande i ärendet, bemälda embetsverk den 1 oktober

1891 afgifvit det sålunda infordrade yttrandet. I detta utlåtande hade embetsverken

yttrat sig angående sättet för samlande, bearbetande och publicerande af den tillämnade

arbetsstatistiken och dervid till särskild behandling upptagit de olika grenar

af densamma, som angifvits i den motion, hvilken föranledt Riksdagens berörda skrifvelse.

De särskilda områden, hvilka sålunda ifrågasatts såsom föremål för socialstatistisk

undersökning, omfattade följande ämnen: antalet i de särskilda yrkena anstälda

arbetare, fördelade efter ålder, kön och civilstånd; aflöning och aflöningssätt inom

yrkena; arbetstiden; arbetslokalernas tillstånd, helsovådliga inflytelser m. m.; födans

beskaffenhet; lifsmedelsprisen; arbetarens utgifter för sitt uppehälle; bostadsfrågan;

hustruns sysselsättning utom hemmet; arbetslöshet; strejker; olycksfall i arbetet; sparkassor

och insättningar i sparbanker; kooperativa företag; inrättningar till främjande

af arbetsklassens materiella, intellektuella och moraliska fromma. Förutom dessa ämnen,

hvilka tillhörde den del af socialstatistiken, som sammanfattats under benämningen

“arbetarefrågan“, skulle utredning jemväl lemnas i fråga om industriens ställning,

för såvidt den rönte inflytande af den socialekonomiska lagstiftningen; och hade

bland de till sistnämnda grupp af statistiska undersökningar hörande frågor särskildt

angifvits sådana uppgifter rörande affärsställningen inom de olika industrigrenarne,

hvarigenom lagstiftaren sattes i tillfälle att bedöma, i hvad mån åtgärder, som medförde

en ökning i produktionskostnaderna, kunde vidtagas, utan att derigenom möjligheten

att bestå i konkurrensen allt för mycket försvårades eller rent af omintetgjordes.

Beträdande de erinringar och förslag, som af bemälda embetsverk i särskilda

afseenden framstälts, tillåter sig utskottet att hänvisa till hvad statsrådsprotokollet

innehåller angående uppgifternas insamlande (sid. 20—29), bearbetandet och publicerandet

af ifrågavarande statistik (sid. 30—32) samt organisationen af den härför

erforderliga anstalten (sid. 42—45).

För egen del har departementschefen, efter att hafva å sid. 32—39 i protoBih.

till Rilcsd. Prot. 1896. 4 Samt. 1 Afd. 7 a Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

kollet lemnat en redogörelse för de åtgärder, som i åtskilliga främmande länder vidtagits

för åstadkommande af en arbetsstatistik, vidare anfört, bland annat, hurusom

de officiella arbetsstatistiska data, som i vårt land förekomme, vore att finna, förutom,

om än mera sparsamt, i Sveriges officiella statistik rörande bergskandteringen, fabriker

och manufakturer, jordbruk m. m. äfvensom i viss mån i berättelserna om kommunernas

fattigvård och finanser samt vår befolkningsstatistik, så godt som uteslutande

i de statistiska undersökningar, som verkstälts af särskilda för utredande af

vissa hithörande frågor tillsatta komitéer. Dylika undersökningar hade sålunda hufvudsakligast

medelst utsändande af tabell- och frågeformulär på senare åren utförts dels

af 1875 års komité för utarbetande af författning angående barns och yngre personers

användande i fabriks- och handtverksarbete m. m., dels, och i synnerhet, af 1884 års

arbetareförsäkringskomité och 1891 års s. k. arbetareskyddskomité. Derjemte hade

såväl på kommunal bekostnad som äfven på helt och hållet enskild väg föranstaltats

arbetsstatistiska undersökningar i vissa frågor. Men man kunde dock påstå, att, medan

man flerstädes i utlandet vidtagit alltmer vidtgående åtgärder för att förskaffa sig en

tillförlitlig arbesstatistik, denna del af statistiken allenast i mycket ofullständig grad

blifvit inom vårt land tillgodosedd. Krafvet på en förändring härutinnan egde derför

efter departementschefens åsigt sitt berättigande, då äfven bär i landet arbetarefrågan

mer och mer trädt i förgrunden och alltså helt naturligt påkallade statens medverkan

för lösandet af de många spörsmål, den innebure. Till utredande af dessa borde,

efter hvad sakens natur gåfve vid handen, upprättandet af en arbetsstatistik kunna

lemna icke oväsentliga bidrag, men de hos oss, hufvudsakligen blott tid efter annan

och i vissa bestämda syften, anskaffade uppgifter, som insamlats genom förenämnda,

med längre mellanrum tillsatta komitéers försorg och som utgjorde det väsentligaste

af det i vårt land förefintliga arbetsstatistiska materialet, kunde, såsom Riksdagen ock

anmärkt, ingalunda vara för sitt ändamål tillfyllestgörande. Dertill erfordrades otvifvelaktigt

fortlöpande, systematiskt anordnade undersökningar i hithörande frågor. Dylika

undersökningar, hvilka med hänsyn till de många grannlaga förhållanden, de måste

beröra, oundgängligen vore af synnerligt invecklad natur, syntes emellertid icke kunna

med framgång utföras af andra än personer, som särskildt deråt egnade sin verksamhet

och under fortsatt öfning samt på grund af dymedelst vunnen erfarenhet allt mer och

mer förvärfvade sig insigter i rätta sättet att utföra arbeten af förevarande art. Och

sådana sitt värf fullt vuxna personer vore för visso icke att tillgå, om deras biträde

påkallades allenast vid af större eller mindre mellanrum skilda tidpunkter. I känslan

häraf hade också 1884 års arbetareförsäkringskomité, ehuru densamma erkände den

beredvillighet och noggrannhet, hvarmed i allmänhet infordrade uppgifter lemnats och

framstälda frågor besvarats — cirka 84 procent af de utsända frågeformulären återkommo

med svar — i sitt betänkande framhållit att, för att ett verkligt gagn af

utredningar rörande arbetareförhållanden skulle kunna vinnas, erfordrades, att dylika

fortsattes under längre tidrymder eller åtminstone periodiskt förnyades.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

Såsom förut omförmälts, vore vi visserligen icke helt och hållet i saknad af

dylika fortlöpande arbetsstatistiska uppgifter. Men dessa uppgifter vore dock af allt för

allmän natur för att kunna fylla de fordringar på noggranna specialundersökningar,

hvarigenom, steg efter steg, allt större och större insigter kunde erhållas i de olika

förhållanden, under hvilka arbetsklassen lefde, och hvarförutan det mål, som genom

arbetsstatistiken vore afsedt att vinnas — en, såvidt möjligt, fullständig kunskap om

nyssnämnda förhållanden — icke kunde ernås. Icke heller kunde man utan vidare

hos oss tillämpa de erfarenheter, hvartill arbetsstatistiken kommit i utlandet, då förhållandena

derstädes i allmänhet vidt skilde sig från de inom vårt land rådande, och

det syntes derför, om man ville vinna verkligt goda resultat, blifva nödigt att utföra

grundliga och i detalj gående undersökningar just beträffande de särskilda omständigheter,

hvarunder våra arbetare lefde. Verkställandet af sådana undersökningar finge

ingalunda betraktas såsom allenast en klassfråga, utan den vore en angelägenhet, som

rörde samhället i dess helhet. Förefintligheten af en på en sakrik arbetsstatistik fotad

kännedom om arbetsklassens vilkor vore nemligen icke blott den säkraste grundval

för all lagstiftning till höjande och förbättrande af den egentlige arbetarens ställning,

utan äfven ett bland de säkraste medlen att kunna förekomma eller åtminstone till

sin utsträckning begränsa många strider och tvistigheter inom samhället och specielt

mellan arbetsgifvare och arbetstagare. Sådana utredningar vore derjemte ej blott af

största vigt för vinnande af en tillförlitlig kännedom om våra näringsförhållanden i

allmänhet till bedömande af de åtgärder, som för deras främjande och utveckling

borde från statens sida vidtagas, utan jemväl till god hjelp vid afgörande af en mängd

andra frågor på det socialpolitiska området. Synnerligt magtpåliggande vore emellertid,

att dylika undersökningar, för att motsvara sitt ändamål, utfördes fullt opartiskt,

och obestridligt syntes vara, att en sådan utredning i hithörande frågor kunde ske

allenast från statens sida.

I afseende å de speciella förhållanden, som skulle göras till föremål för ifrågavarande

undersökningar, samt sättet för de erforderliga uppgifternas insamlande och

bearbetande har departementschefen hänvisat till hvad embetsverken derom anfört,

men särskildt fäst uppmärksamheten derå, att en tillfredsställande utredning af de

många och olikartade förhållanden, som med en arbetsstatistik afsåges, icke syntes

kunna verkställas uteslutande genom den hos oss hittills i allmänhet begagnade metoden,

enligt hvilken till de korporationer och enskilde, från hvilka upplysningar önskades,

utsändes tabeller och frågeformulär, hvilka sedermera, i den mån de blifvit

af vederbörande besvarade, utgjorde den enda grunden för utredningen. Med afseende

å arten af de undersökningar, som nu komme i fråga att verkställas, blefve det ofta

nödigt att utsända särskilda personer, som på ort och ställe gjorde sina efterforskningar

och genom personligt sammanträffande med såväl arbetsgifvare och arbetare

som andra intresserade personer inhemtado upplysningar.

För utförande af ifrågavarande arbeten kräfdes alltså dels fast anstälda perso
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

ner, som hade detta till sin hufvuduppgift och hvilka naturligtvis måste vara bildade

och erfarna statistiker, dels ock mer eller mindre tillfälligt anlitade biträden, deribland

agenter och korrespondenter å skilda orter i riket, genom hvilka anstalten kunde, på

sätt den funne lämpligt, förvärfva de upplysningar, deraf den för sina utredningar vore

i behof.

I fråga om organisationen af den anstalt, som skulle handlägga de arbetsstatistiska

frågorna, har departementschefen anfört, hurusom i utlandet denna statistik

i allmänhet till en början anförtrotts åt en särskild byrå inom något förut bestående

embetsverk, men sedermera, i den mån omfånget af dess arbeten utvidgats, särskilda

fullt sjelfständiga embetsverk för ändamålet upprättats. Derest man hos oss skulle

förlägga den ifrågavarande statistiken till något förut bestående embetsverk, hvilket

åtminstone till en tid syntes lämpligt, då under alla förhållanden någon tid måste

åtgå för att vinna full klarhet om rätta sättet för hithörande ämnens bearbetande,

syntes, såsom ock embetsverken framhållit, dertill endast kunna ifrågasättas statistiska

centralbyrån eller kommerskollegium, hos hvilka båda embetsverk största sakkännedomen

om förevarande frågor kunde förutsättas vara att tillgå. I detta afseende hade

det i Andra Kammaren vid 1893 års riksdag tillsatta tillfälliga utskott, som behandlade

den då i ämnet väckta motionen, såsom sin åsigt uttalat, att statistiska centralbyrån

icke kunde ataga sig arbetet, men att deremot, om det af praktiska skäl syntes

önskvärd t, att den arbetsstatistiska personalen lydde under något af de nuvarande

embetsverken, kommerskollegium erbjöde åtskilliga fördelar genom den handels- och

näringsstatistik, som redan vore dit förlagd, och då det med sin nya organisation

kunde röra sig under tillräckligt fria former för att ej behöfva undertycka den för

arbetsstatistiken erforderliga handlingsfriheten.

Med afseende å det nära samband, som borde ega rum mellan den allmänna

näringsstatistiken och den föreslagna arbetsstatistiken, syntes det jemväl departementschefen

lämpligast, att äfven denna sistnämnda förlädes under kommerskollegium.

Då den statistiska afdelningen inom kommerskollegium, likasom detta embetsverk

i dess helhet, hittills haft att taga hänsyn till arbetarefrågorna endast i den mån,

de hade direkt inflytande på näringarne, skulle, om nu ifrågavarande statistiska utredningar

blefve dit förlagda, afdelniugens verksamhet utvidgas till att omfatta arbetarefrågorna

jemväl i afseende å vissa andra på arbetareklassens ställning inverkande

förhållanden.

För att utföra alla de arbeten af mer eller mindre grannlaga beskaffenhet,

som sålunda skulle tillkomma den statistiska afdelningen, måste dess arbetskrafter

naturligtvis erhålla vederbörlig förstärkning, men derjemte borde åt chefen för afdelningen

beredas en sådan ställning inom kollegium, att det kunde blifva honom möjligt

att med större sjelfständighet planlägga och bringa till utförande de mångskiftande

arbetena. I spetsen för dessa arbeten borde derför, enligt departementschefens tanke

likasom enligt embetsverkens, ställas en tjensteman med byråchefs aflöning. Derjemte

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

13

syntes för arbetsstatistiken särskildt erfordras en fast anstäld tjensteman af första

graden, motsvarande den nu å afdelningens stat uppförde aktuarien. Då, såsom departementschefen

förut vid behandlingen af frågan om näringsstatistikens förbättrande

framhållit, för detta ändamål erfordrades ytterligare en aktuarie, skulle statistiska afdelningens

fast anstälda personal komma att utgöras af, förutom de nu å stat upptagna,

en förste aktuarie och en aktuarie, ytterligare:

1 byråchef med lön 4,400 kronor, tjenstgöringspenningar 2,000 kronor samt

rätt till ålderstillägg med 600 kronor efter fem år, samt

2 aktuarie, hvardera — lika med nuvarande aktuarien — med lön 1,800

kronor, tjenstgöringspenningar 1,200 kronor samt två ålderstillägg å 500 kronor efter

fem och tio år;

hvarjemte skulle behöfvas å stat ytterligare

1 vaktmästare med enahanda aflöning som öfriga vaktmästare hos kollegium,

eller lön 500 kronor, tjenstgöringspenningar 300 kronor och efter fem år ålderstillägg

med 100 kronor, samt med skyldighet att afstå 150 kronor, i händelse han såsom

vaktmästare åtnjöte fri bostad.

För löneförmånernas åtnjutande samt i fråga om rätt till semester och pension

m. m. skulle för den nytillkomna personalen gälla enahanda vilkor, som vore stadgade

i kongl. kungörelsen af den 5 juni 1891, angående vilkoren för åtnjutande af de

från och med år 1892 faststälda löner för kommerskollegium.

Sedan å sid. 47 och 48 i statsrådsprotokollet meddelats ett förslag till fördelning

af göromålen å de särskilda'' tjenstemännen vid byrån, har departementschefen

vidare anfört att, utom den å stat uppförda personalen, behöfdes vid byrån fyra mera

stadigvarande biträden eller amanuenser. Embetsverken hade i sitt utlåtande beräknat

kostnadérna för tillfälliga biträden förslagsvis till 6,000 kronor; men om amanuensernas

antal bestämmes till fyra, eller två mera än som intill våren 1895 varit å

afdelniugen anstälda, hvardera med arfvode af högst 1,200 kronor, ansåge departementschefen

det belopp, som derutöfver för tillfälliga biträden för de arbetsstatistiska göromålen

erfordrades, kunna inskränkas till 3,000 kronor,

I och för arbetsstatistiken erfordrades derjemte, att något högre belopp måste

beräknas för vikariatsersättningar och gratifikationer, än hvad för närvarande å den

statistiska afdelningen utginge, och syntes förhöjningen kunna förslagsvis beräknas till

600 kronor.

Samtliga nu senast beräknade förhöjningar i omkostnaderna för den statistiska

afdelningen, nemligen för två amanuenser, 2,400 kronor, för andra biträden 3,000

kronor samt för vikariatserättningar och gratifikationer 600 kronor, borde utgå från

det å kommerskollegii stat upptagna anslaget till juridiskt biträde, amanuenser, andra

extra biträden, grufkartekontoret, vikariatsersättningar, renskrifningar m. m., hvilket

anslag, för närvarande uppfördt till ett belopp af 17,500 kronor, följaktligen borde

höjas med 6,000 kronor, deraf 4,800 kronor belöpte på utgifter, uteslutande föranledda

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

af arbetsstatistikens tillkomst, och 1,200 kronor äfven föranleddes af behofvet af ytterligare

en amanuens för påskyndande af fabriksberättelsens utgifvande. Men på grund

af den utredning, som under näringsstatistiken lemnats rörande ifrågavarande anslag,

kräfde detta ensamt för näringsstatistikens behof en ytterligare förhöjning med skilnaden

emellan det belopp, 4,100 kronor, som vid kommerskollegii ombildning beräknades

af anslaget belöpa å statistiska afdelningen, och det belopp af cirka 6,000 kronor,

som för denna afdelning på senare tider tagits i anspråk, eller sålunda med åtminstone

2.000 kronor. Den sammanlagda erforderliga förhöjningen å detta anslag skulle sålunda

uppgå till 8,000 kronor, och anslaget följaktligen komma att utgöra 25,500 kronor.

Embetsverken hade vidare upptagit kostnader för tryckning af arbetsstatistiska

publikationer 10,000 kronor, för skrifmaterialier och expenser 1,500 kronor, för biblioteket

500 kronor samt för hyra af embetslokal 2,000 kronor, hvarjemte antydts, att

utgifter blefve förenade med anskaffande af möbler och inventarier till den af embetsverken

ifrågasatta nya myndigheten. Utan att vidare yttra sig om de belopp, som

sålunda upptagits, har departementschefen påpekat, att dylika utgifter för den statistiska

afdelningen bestredes från sjette hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m.

Efter departementschefens tanke hade embetsverken beräknat utgifterna för

specialagenterna allt för lågt, då de i sådant afseende uppfört allenast ett belopp af

5.000 kronor. Möjligheten för den ifrågavarande socialstatistiken att åstadkomma

verkligt upplysande resultat ansåge departementschefen blifva i väsentlig mån beroende

af den vexelverkan, som kunde åvägabringas mellan byrån å ena sidan samt

arbetare och arbetsgivare å den andra, och en sådan vexelverkan måste hufvudsakligen

förmedlas genom byråns agenter i orterna. Departementschefen antoge derför,

att ett anslag till agenter, korrespondenter och öfriga dylika, mer eller mindre tillfälliga

biträden utom byrån icke borde sättas till lägre belopp än 12,000 kronor;

och om detta godkändes, borde från samma summa äfven kunna bestridas kostnaderna

för de af embetsverken omnämnde sakkunnige och för den af embetsverken föreslagna

kommission för planläggningen af undersökningar utaf större och mera ingripande art

(se statsrådsprotokollet sid. 44).

Sammanlagda beloppet af de för genomförande af förbättringar i näringsstatistiken

och för påskyndande af fabriksberättelsens utgifvande samt för anordnande af

en arbetsstatistik erforderliga nya anslag och förhöjningar i äldre anslag, hvilka

samtliga anslag borde å kommerskollegii stat uppföras, skulle — yttrar departementschefen

slutligen — uppgå till 33,200 kronor, deraf anses belöpa å arbetsstatistiken

omkring 27,000 kronor.

Såsom framgår af den till statsrådsprotokollet lemnade redogörelsen angående

näringsstatistiken, har Kongl. Maj:t för denna statistiks behof under anslagstiteln

kommerskollegium äskat dels ett anslag å 3,000 kronor till aflöning af en ny tjenste
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

15

man i första lönegraden och dels en förhöjning med 8,200 kronor i det å kollega stat

uppförda anslaget “till juridiskt biträde, amanuenser och andra extra biträden, grufkartekontoret,

vikariatsersättning, renskrifning m. m.“ Beträffande sistnämnda anslag

har departementschefen meddelat, hurusom den del deraf, som afsetts till arfvoden åt

amanuenser och extra biträden å kommerskollegii statistiska afdelning, årligen måst

öfverskridas med omkring 2,000 kronor, hvarjemte under senaste tiden befunnits nödigt

att, hufvudsakligen för åstadkommande af en ur flere synpunkter önskvärd tidigare

utgifning af berättelsen angående fabriker och manufakturer, anvisa 100 kronor i

månaden eller sammanlagdt 1,200 kronor för år till arfvode åt ytterligare en amanuens

å samma afdelning. Dessa utöfver det ordinarie anslaget anvisade medel, tillsammans

3,200 kronor årligen, synas vara för afdelningens verksamhet oundgängligen behöfliga,

äfven om näringsstatistiken framgent skulle utarbetas efter samma plan, som hittills

blifvit följd. Vissa delar af denna statistik äro emellertid i behof af omfattande förbättringar.

Utskottet finner det nemligen vara till fullo ådagalagdt, att statistiken

öfver fabriker och manufakturer fortfarande är behäftad med afsevärda brister och att

den hvarken i fråga om fullständighet eller tillförlitlighet motsvarar de fordringar, som

derpå böra ställas. Den utvidgning af fabriksstatistikens innehåll och de förändrade

anordningar för vinnande af mer tillförlitliga uppgifter, som med afseende härå synas

önskvärda, måste uppenbarligen föranleda eu väsentlig ökning i göromålen å den statistiska

afdelningen. Då härtill kommer, att jemväl för afhjelpande af bristfälligheterna

i den del af statistiken öfver Sveriges utrikes handel, som rörer varuutbytet med

Norge, ökadt arbete torde komma att påkallas, finner utskottet en ytterligare förstärkning

af arbetskrafterna å nämnda afdelning erforderlig, och synes anslaget för

detta ändamål icke kunna sättas till lägre belopp än 3,000 kronor. Utskottet, som

sålunda har skäl tillstyrka beviljandet af de medel, som af Kongl. Maj:t äskats för

näringsstatistikens behof, anser emellertid, vid det förhållande att omförmälda anslagskraf

i den kongl. propositionen stälts i sammanhang med frågan om anordnande af

en svensk arbetsstatistik, och då undersökningar på detta senare område möjligen

torde kunna gifva uppslag till en i viss mån förändrad behandling af näringsstatistiken,

att de nu föreslagna ökade anslagen för densamma böra uppföras å extra stat.

Hvad angår frågan om anordnande af en svensk arbetsstatistik, torde det icke

kunna bestridas, att en på statistiska utredningar grundad kännedom om de förhållanden,

under hvilka våra arbetare lefva, måste vara af stor betydelse för ett rätt

bedömande och lösande af vigtiga samhällsspörsmål. Ehuruväl utskottet med hänsyn

härtill anser önskvärd!, att åtgärder från statens sida vidtagas för åstadkommande af

dylika utredningar, kan utskottet dock icke biträda hvad Kongl. Maj:t i detta afseende

nu föreslagit. Den framlagda planen för ifrågavarande undersökningar synes

nemligen utskottet vara allt för vidtomfattande och sväfvande för att ett första försök

till arbetsstatistik derpå bör grundas. Att, såsom förevarande förslag synes innebära,

organisera en anstalt med fast tjenstemannapersonal, innan uppgiften för denna an
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

stalts verksamhet blifvit närmare bestämd vare sig med afseende å arbetsfältets utsträckning

eller i särskilda fall beträffande sättet för insamlande och bearbetande af

materialet, kan icke anses lämpligt. Svårigheten att med det förfaringssätt, som hittills

blifvit följdt, vinna klarhet om både hvad i denna fråga bör göras och huru det

bör göras, torde ock ligga i öppen dag. Utskottet har förestält sig, att för detta

måls ernående den lämpligaste utvägen vore att göra försök med arbetsstatistiska

undersökningar inom något begränsadt område. Det synes i sådant afseende önskvärdt,

att någon fullt kompetent person erhölle uppdrag att anställa dylika undersökningar

för någon viss mera betydande näringsgren i vårt land, samt att planen för

dessa arbeten underkastades granskning af sakkunnige män, vid hvilken granskning

särskilt torde böra tagas i betraktande, hvilka områden, såsom väsentliga och grundläggande,

i främsta rummet böra göras till föremål för undersökning. Om tillräckliga

medel till förverkligande af denna plan vore att tillgå, skulle utan tvifvel genom

de försök, som sålunda under vederbörlig kontroll verkstäldes, vinnas en tillfredsställande

ledning för lösningen af frågan i dess helhet. Genom den erfarenhet, som

sådana försök komme att lemna, blefve man satt i tillfälle att begränsa uppgiften

etter de i vårt land rådande förhållandena och bedöma vidden af det arbete, som

vore att utföra. Ett sådant förfaringssätt borde lända derhän, att den utveckling,

som saken etter hand erhölle, blefve byggd på säkra förutsättningar och komme att

gå i rätt rigtmng. För utförandet af de af utskottet sålunda förordade arbetsstatistiska

undersökningarna torde ett anslag på extra stat böra beviljas, och håller utskottet

före, att anslagets belopp lämpligen kan sättas till 10,000 kronor.

På grund af hvad här ofvan blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må å extra stat för år 1897 anvisa 16,200 kronor,

deraf 6,200 kronor till utarbetande af näringsstatistik .inom

kommerskollegium och 10,000 kronor för anställande af arbetsstatistiska

undersökningar.

Stockholm den 21 februari 1896.

'' På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

17

Reservationer:

af herr I. Månsson;

af herr N. Petersson.

Herr H. Andersson har begärt få anteckna^, att han icke närvarit vid för

stående ärendes behandling inom utskottet.

t

f!ih. till lliksd. Prof, 1R9fi,

4 Smid. 1 Afd. 7 a Häri..

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.