Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastik \ departementet.

1896-04-10 · 189 sidor, varav 181 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 181 av 189 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1896:9, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastik \ departementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N.-o 9.

1

N:o 9.

Ank. till Riksd. kansli den 10 april 1896, kl. 10 e. ra.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastik
\
departementet.

(2:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Domkapitlens expeditioner.

l:o) I den till Riksdagen den 16 januari innevarande år aflåtna Ang. delning

proposition angående statsverkets tillstånd och behof tiar Kongl. Maj:t Se^t8ands

under åttonde hufvudtiteln föreslagit, dels i punkt 1: [1 o. 30.]

att Riksdagen måtte medgifva, det Vesterbottens och Norrbottens

län från den 1 januari 1897 frånskildes Hernösands stift för att bilda

ett särskildt stift samt att för aflönande af biskop i det nya stiftet af

biskopslöneregleringsfonden användes högst 13,500 kronor årligen;

att för bestridande af kostnaden för aflönande af konsistorienotarie,

amanuens och vaktmästare vid det nya domkapitlet måtte beviljas ett

ordinarie anslag af 5,100 kronor, deraf till notarien 3,000 kronor, till

amanuensen 1,600 kronor samt till vaktmästaren 500 kronor;

att för hyra af lokal och vaktmästarebostad måtte anslås ett årligt

belopp af 1,500 kronor;

samt att såsom ersättning för minskning i inkomst, som genom

den ifrågasatta stiftsdelningen skulle drabba notarien vid Hernösands

domkapitel till följd af förlusten af sportelinkomsterna från Vesterbottens

och Norrbottens län och amanuensen vid samma domkapitel

genom upphörande af från Lappmarks ecklesiastikverk nu utgående anslag

å 600 kronor, måtte beviljas ett årligt anslag af 2,100 kronor;

Bih. till liilcsd. Urot. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft. (N:o 9.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Ang. anslag

till förstärkning

af domkapitlens

expeditionskassor

m. m.

[2-]

Ang. anslag

till materiel

vid obste friska

kliniken i

Upsala.

[3.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

dels ock i punkt 30:

att Riksdagen måtte på extra stat för år 1897 anvisa ett belopp

af 3,500 kronör för anskaffande af möbler, inventarier m. m. för

expeditionslokalen vid det nya domkapitlet, som, enligt Kongl. Maj:ts

förslag om Hernösands stifts delning, skulle komma att upprättas i

Luleå.

För behandling af Kongl. Maj:ts omförmälda framställningar

komma deputerade från statsutskottet och lagutskottet att sammanträda

till sammansatt utskott, hvadan yttrande häröfver först längre fram

under riksdagens lopp kommer att af det sammansatta stats- och lagutskottet

afgifvas; hvilket statsutskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

2:o) Vidare har Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit

Riksdagen att på ordinarie stat från och med år 1897 bevilja

dels till förstärkande af domkapitlens expeditionskassor ett anslag

af 6,000 kronor, att efter Kongl. Muj:ts bestämmande för sagda ändamål

användas;

dels ock till extra biträden vid domkapitlens expeditioner ett belopp

af 3,000 kronor, att af Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras.

Af statsrådsprotokollet i detta ärende framgår, att beloppet af det

anslag, Kongl. Maj:t äskat till förstärkande af domkapitlens expeditionskassor,

blifvit bestämdt med hänsyn jemväl till de ökade utgifter, som

i berörda afseende skulle föranledas genom inrättande af ett nytt domkapitel,

på sätt Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda framställning om Hernösands

stifts delning innebär. Då vid sådant förhållande behofvet af

förenämnda anslagsbelopp lärer böra till pröfning upptagas först efter

det Riksdagen i nyssnämnda fråga fattat beslut, kommer utskottet att

framdeles under riksdagens lopp, sedan denna fråga blifvit afgjord,

afgifva yttrande öfver de i förevarande punkt framstälda förslag; hvilket

utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

Universiteten.

3:o) Under förevarande hufvud ti tel har Kongl. Maj:t föreslagit, dels

i punkt 3, att för anskaffande och underhåll af instrument och under
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

3

visningsmateriel vid den obstetriska kliniken i Upsala måtte beviljas

ett årligt anslag af 300 kronor, och dels i punkt 34, att för samma

ändamål måtte å extra stat anvisas ett belopp af 1,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet inhemtas i afseende å förevarande förslag,

att medicinska fakulteten i Upsala framhållit, hurusom inrättandet af

den nya professuren i obstetrik och gynekologi medfört behofvet af

ett årligt anslag för anskaffande och underhåll af instrument och undervisningsmateriel

vid den obstetriska kliniken. Huru nödvändigt ett

dylikt anslag vore, framginge klart af det faktum, att, sedan obstetriken

och gynekologien skilts från den kirurgiska ämnesgruppen, de stode

utan något som helst anslag till undervisningsmateriel. Och likväl

måste instrument anskaffas och underhållas samt planschverk, fantom,

skelettdelar och annan materiel för undervisningen förvärfvas och vidmagthållas.

Skulle derför undervisningen vid kliniken kunna framgångsrikt

bedrifvas och motsvara de fordringar, som lärjungarne med

rätta kunde ställa på densamma, kunde institutionen ej längre undvara

ett dylikt anslag. Med hänsyn till den ifrågavarande materielens dyrhet

hade fakulteten ansett, att detta anslag ej kunde ställas lägre än 500

kronor.

I afseende på beloppet hade likväl konsistorium, på derom väckt

förslag och sedan upplyst blifvit, att institutionens föreståndare äfven

förklarat sig kunna dermed åtnöjas, hemstält, att för ifrågavarande

ändamål måtte utverkas ett årligt anslag å 300 kronor och derjemte

ett anslag för en gång till belopp af 1,000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt framläggande för Riksdagen af

Kongl. Majrts ofvan omförmälda förslag, under anförande: att det vore

uppenbart, att den nya obstetriska kliniken behöfde ett särskildt anslag

för instrument och undervisningsmateriel; att lämpligt syntes vara, att

för ändamålet beviljades dels ett, anslag för den första uppsättningen

och dels ett mindre, årligt anslag; samt att de ifrågasatta beloppen

icke kunde anses större, än nödigt vore.

Utskottet, som delar departementschefens åsigt om behöfligheten

af anslag till instrument och undervisningsmateriel för den obstetriska

kliniken i Upsala, anser likväl, att, om för detta ändamål ett årligt

anslag af 300 kronor varder af Riksdagen beviljadt, det för en gång

begärda anslaget kan nedsättas till 500 kronor.

Med afseende härå får utskottet, som här nedan under punkt 39

gör hemställan beträffande det extra anslaget för ifrågavarande ändamål,

föreslå,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

att Riksdagen må för anskaffande och underhåll

af instrument och undervisningsmateriel vid den obstetriska

kliniken i Upsala bevilja ett årligt anslag

af 300 kronor.

Ang. andag

till en assistent

i kirurgi.

[4.]

4:o) Vidare har Kongl. Maj:t i afseende å universitetet i Upsala

föreslagit, att Riksdagen måtte till aflöning åt en assistent i kirurgi

vid nämnda universitet bevilja ett årligt anslag af 3,500 kronor.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, har detta förslag

föranledts af en utaf medicinska fakulteten i Upsala gjord framställning

af följande innehåll.

Sedan de ämnen, som från gammalt hört, till den kirurgiska professuren

vid Upsala universitet, nemligen icke blott den egentliga kirurgien,

utan äfven obstetrik och gynekologi samt oftalmiatrik, numera, i

öfverensstämmelse med dessa vetenskapers utveckling, blifvit såsom

specialämnen fördelade på tre lärare, nemligen en professor i kirurgi,

en professor i obstetrik och gynekologi samt en e. o. professor i oftalmiatrik,

ålåge det professorn i kirurgi dels att meddela undervisning i

detta ämne, dels att vara prefekt och öfverkirurg å akademiska sjukhusets

kirurgiska afdelning samt tillika undervisa å den kirurgiska

polikliniken. Före nämnda fördelning af läroämnena hade i händelse

af förfall för professorn i kirurgi, vare sig i följd af sjukdom eller af

annan orsak, adjunkten i kirurgi och obstetrik, hvilken tillika egnade

sig åt oftalmiatrik, ständigt varit att påräkna såsom vikarie; men sedan

adjunkturen blifvit ombildad till en extra ordinarie professur, omfattande

endast ämnet oftalmiatrik, kunde fakulteten ej vidare påräkna, att inom

densamma funnes någon lärare, som egde den speciella utbildning och

praktiska erfarenhet, att han kunde vid ordinarie professors tjenstledighet

inträda såsom vikarie och tillika sköta öfverkirurgens vid siukhuset

magtpåliggande dagliga göromål.

Genom den utvidgning af sjukvården vid kirurgiska afdelningen,

som under den nuvarande professorns tjenstetid inträda toge densamma

numera hans tid så i anspråk, att han icke längre kunde bestrida någon

undervisning vid den nere i staden belägna kirurgiska polikliniken,

utan hade det blifvit af nöden att öfverlemna denna undervisning åt

eu yngre lärare, för närvarande en inom fakulteten anstäld docent.

Denne lärare hade ock hvarje termin gifvit en preparatorisk, kostnadsfri

kurs i allmän kirurgi, utan hvilken de studerande icke kunde fullt tillgodogöra

sig den kliniska undervisningen i detta ämne, samt tillika

vikarierat för professorn under de tider, då denne haft tjenstledighet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

5

Då emellertid universitetet ej egde till sitt förfogande något anslag *

till aflönande af eu dylik lärare, hvilken hittills erhållit aflöning ur en

af fakultetens enskilda fonder, då föreskrifterna för denna fond icke

tilläte utdelandet af permanenta anslag, och då kirurgien vore ett af

fakultetens större och vigtigare ämnen, hvari undervisningen ej ens för

kortare tid kunde ligga nere, såge sig fakulteten nödsakad att anhålla

om ett ordinarie årligt anslag af 3,500 kronor för aflönande af en biträdande

lärare i ämnet. Denne lärare, för hvilken fakulteten föreslagit

benämningen assistent, skulle vara skyldig dels att vid behof vikariera

för professorn i kirurgi, dels att bestrida undervisningen vid den kirurgiska

polikliniken samt hvarje termin efter de närmare bestämmelser,

som kunde blifva faststälda, lemna en kostnadsfri preparatorisk kurs i

den allmänna kirurgien. Ifrågavarande lågt aflönade befattning borde

enligt fakultetens mening lämpligast besättas endast genom förordnande

på tre år för hvarje gång.

Till denna af konsistorium och universitetskanslern förordade framställning

har departementschefen ansett sig böra tillstyrka bifall och

alltså hemstält om framläggande för Riksdagen af det förslag, som

ofvan nämnts.

Hvad af medicinska fakulteten i Upsala blifvit i ärendet anfördt

har visserligen synts utskottet ådagalägga, att, med hänsyn till mångfalden

af de åligganden, som tillkomma professorn i kirurgi, behofvet

af eu ställföreträdare för denne lärare måste vid åtskilliga tillfällen

göra sig gällande. Men då undervisningen inom den kirurgiska ämnesgruppen

blifvit för ej lång tid sedan ordnad i öfverensstämmelse med

ifrågavarande vetenskapers utveckling, torde, enligt utskottets åsigt,

inrättandet af en befattning med så hög aflöning som den nu föreslagna

knappast vara af behofvet påkalladt. Deremot håller utskottet före, att

genom beviljande af ett arfvode å 2,000 kronor, att användas till förstärkande

af'' lärarekrafterna i kirurgi, undervisningen i detta ämne bör

under närvarande förhållanden blifva behörigen tillgodosedd.

I enlighet härmed hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen till förstärkande af

lärarekrafterna i kirurgi vid universitetet i Upsala

beviljar ett ordinarie anslag af 2,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag 5:0 ) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att till arfvode åt en

TsZTpZ- a.maDue.ns vid den bakteriologiska afdelningen af patologiska institulogiskainstitu-

tionen i Lund måtte anvisas ett årligt anslag af 500 kronor.

tioncniLund. . Departementschefen har till statsrådsprotokollet meddelat, att akademiska

konsistoriet i Lund å nyo gjort framställning om behofvet af

ökade arbetskrafter vid patologiska institutionen derstädes. Konsistoriet

hade dervid erinrat, hurusom för detta ändamål förut begärts 2,000

kronor, deraf 1,500 kronor till arfvode åt en assistent och 500 kronor

till amanuensarfvode; att Riksdagen för hvardera afåren 1892 och 1893

beviljat det sistnämnda beloppet under form af anslag till arbetets

uppehållande vid institutionen; samt att, efter förnyad proposition i

ämnet, 1893 års Riksdag beviljat å ordinarie stat 1,500 kronor till

assistentarfvode, men dervid indragit det på extra stat anvisade beloppet.

Genom, det beviljade anslaget hade visserligen ett stort behof för

institutionen blifvit afhjelpt, men anslaget till amanuensarfvode vore

icke. desto mindre erforderligt. Vigten af detta behof, som jemväl af

medicinska fakulteten vitsordats, hade också af institutionens föreståndare

ytterligare framhållits i en till konsistorium ingifven skrift af följande

innehåll.

Af den utredning, som förut lemnats rörande fördelningen af det

omfattande arbetet vid institutionen, framginge, att särskildt verksamheten

på det bakteriologiska området i följd af bristen på fast och

ansvarigt biträde mer eller mindre måste stå tillbaka och i alla händelser

drifvas under förhållanden, hvilka med afseende såväl på arbetets

jemna gång som på vården af den dyrbara redskapen vore långt ifrån

tillfredsställande. Institutionens enda fasta amanuens toges så fullständigt

i anspråk dels af biträde vid obduktionerna, dels och framför

allt af ständigt fortgående preparationer af samlingarna, att för honom

ingen tid återstode för arbete och tillsyn på det bakteriologiska laboratoriet,

en verksamhet, som för öfrigt fordrade sin särskilda utbildning.

Det behof af .amanuensbiträde, som nödvändigt kräfdes vid det omständliga

och tidsödande arbetet med bakterieodling och öfver hufvud vid

skötseln af den bakteriologiska apparaten, måste nu, så godt sig göra

läte, fyllas medelst mer eller mindre tillfällig hjelp af extra amanuenser,

hvilka såsom lönlösa icke kunde åläggas den ständiga tillsyn, som här

vore af nöden, än mindre göras verkligt ansvarige för vården af den

vidlyftiga utrustningen, en brist, som vid mer än ett tillfälle gjort sig

känbar.

Såsom allmänt bekant vore, hade bakteriologien redan länge haft

stor vetenskaplig och praktisk betydelse och intagit en deremot svarande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

7

vigtig ställning inom både patologien och hygienen, ett förhållande,

som äfven hos oss blifvit officiel erkändt genom beviljadt anslag till

en laboratorstjenst i bakteriologi vid Karolinska institutet. Jemväl vid

patologiska institutionen i Lund, hvilken äfven på detta mera speciella

område allvarligt önskade och sträfvade att häfda sin plats och fylla

sin uppgift, stäldes anspråk på bakteriologien, och anlitades det bakteriologiska

laboratoriet icke blott för den egentliga undervisningen i ämnet

och i samband med förefallande patologiska undersökningar eller sjelfständiga

arbeten, utan äfven från klinikens och den kliniska undervisningens

sida äfvensom af utanför universitetet stående läkare och

vetenskapsidkare. Det syntes då icke vara någon obillig begäran, att

denna institution, för att kunna vederbörligen fullgöra en i flera afseenden

vigtig uppgift, hugnades med det jemförelsevis anspråkslösa

beloppet af 500 kronor till ytterligare en fäst amanuensplats. Knappast

torde heller några medel, som direkt eller indirekt utgåfves för främjande

af naturvetenskaplig utbildning, vara så väl använda och i förhållande

till det ringa beloppet så säkert medföra gagn för framtiden

som de, hvilka beviljades till amanuensarfvoden.

Såväl den patologiska institutionen i Upsala som de begge

institutioner i Lund, hvilka närmast kunde jern föras med den patologiska,

nemligen den anatomiska och den kemiska, åtnjöte förmånen

af två fasta amanuensplatser.

För egen del har departementschefen i förevarande fråga meddelat,

att det syntes angeläget, ej blott att undervisning i det numera

så vigtiga ämnet bakteriologi på tillfredsställande sätt meddelades vid

universitetet i Lund, utan äfven att för praktiska ändamål funnes eu

väl ordnad bakteriologisk antalt i rikets sydliga de], samt att af hvad

här ofvan anförts framginge, att sådant icke kunde vinnas utan någon

tillökning i arbetskrafterna, hvilken tillökning dock kunde åstadkommas

för eu jemförelsevis obetydlig summa.

Utskottet, som funnit hvad i förevarande ärende blifvit anfördt

ådagalägga, att ifrågavarande amanuensplats är för den patologiska

institutionen vid universitetet i Lund behöflig, hemställer på grund

häraf,

att Riksdagen må till arfvode åt en amanuens

vid den bakteriologiska afdelningen af patologiska

institutionen i Lund anvisa ett årligt anslag af 500

kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till ett docentstipendium

för

juridiska fakulteten

i

Lund.

[6.]

6:o) Med afseende å universitetet i Lund har Kong]. Maj:t vidare

föreslagit Riksdagen, att till inrättande af ett nytt fast docentstipendium,

afsedt för juridiska fakulteten vid nämnda universitet, måtte på ordinarie

stat beviljas ett anslag af 1,500 kronor.

Departementschefen erinrar till en början, hurusom juridiska fakulteten

i Lund under flera år upprepat sin anhållan om förstärkning af

lärarekrafterna inom fakulteten medelst inrättande af eu ny ordinarie

professorsbeställning. 1 sin år 1894 ingifna framställning i detta ämne

hade fakulteten, med afseende derå att behofvet af den begärda förstärkningen

vore synnerligen trängande, hemstält, att, derest anslagtill

en professorslön ej kunde då erhållas, ett tillfälligt anslag å 1,500

kronor måtte beredas att, intill dess anslag till en ordinarie professorsbefattning

blefve beviljadt, årligen utgå till uppehållande af undervisning

och examination i speciel privaträtt. Med anledning häraf hade Kong!.

Maj:t till 1895 års Riksdag gjort framställning om beviljande af ett sådant

tillfälligt anslag. Denna framställning både dock ej bifallits. Såsom

skäl för afslaget hade Riksdagen anfört, att, då den af juridiska fakulteten

förebragta utredning, som lagts till grund för framställningen,

vore uppgjord fem år förut och förhållandena vid universitetet derefter

möjligen i åtskilliga afseenden undergått förändringar, Riksdagen

saknat stöd för att kunna med full säkerhet pröfva lämpligheten af

det föreslagna sättet för förstärkning af lärarekrafterna inom fakulteten,

samt att, så vidt Riksdagen kunnat finna, större svårigheter hittills

icke mött för det behöriga uppehållandet af undervisningen och examinationen

i de till den speciella privaträtten hörande ämnen.

Sant vore visserligen, yttrar departementschefen härefter, att ofvanberörda

af juridiska fakulteten lemnade utredning vore uppgjord år

1890, och någon annan hade ej heller nu förebragts; men förhållandena

inom fakulteten hade ingalunda undergått några sådana förändringar,

att den ifrågasatta förstärkningen blifvit mindre behöflig, och svårigheterna

vid undervisningen och examinationen hade fortfarande af vederbörande

framhållits. Då emellertid inom fakulteten icke kunnat vinnas

full enighet beträffande läroämnenas fördelning, hade det synts departementschefen

lämpligt, att behofvet af lärarekrafternas ökande blefve på

det sättet tillgodosedt, att för fakulteten beviljades ett nytt fast docentstipendium,

hvarom jemväl under en följd af år anhållan gjorts, och

hvithet finge anses så mycket billigare, som juridiska fakulteten i Upsala

till sitt förfogande hade två sådana stipendier, men den i Lund

endast ett.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

9

Då behofvet af en förstärkning af lärarekrafterna inom den juridiska

fakulteten i Lund synes vara ådagalagdt och då detta behof lämpligen

torde kunna tillgodoses medelst inrättande af det föreslagna docentstipendiet,

hvarigenom biträde vid undervisningen och examinationen

bör beredas fakultetens ordinarie lärare, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till inrättande af ett nytt fast

docentstipendium, afsedt för juridiska fakulteten vid

universitetet i Lund, på ordinarie stat bevilja ett anslag

af 1,500 kronor.

7:o) I en inom Andra Kammaren väckt, till utskottet remitterad

motion (n:o 185) har herr J. Bengtsson i Gfullåkra m. fl. föreslagit, det

Riksdagen måtte på ordinarie stat uppföra en summa af 4,500 kronor,

deraf 3,500 kronor lön och 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar,

för inrättande och upprätthållande af en e. o. professur i oftalmiatrik

vid Lunds universitet.

Till stöd för detta förslag anföres i motionen, bland annat, att

lärarekrafterna inom de kirurgiska vetenskapsområdena, innefattande

förutom kirurgi i modern bemärkelse oftalmiatrik, gynekologi och obstetrik,

vid universitetet i Lund för närvarande bestode allenast af en

ordinarie professor och en adjunkt. Vid inträffande ledighet skulle

adjunktsbefattningen förändras till en extra ordinarie professorsbefattning

i gynekologi och obstetrik, hvarjemte den ordinarie professorsbefattningen

skulle komma att omfatta kirurgi och oftalmiatrik.

Den nuvarande innehafvaren af ofvannämnda adjunktur, medicine

doktor M. *K. Löwegren, hvilken på fakultetens hemställan hade af

Kongl. Maj:t utnämts till extra ordinarie professor i oftalmiatrik, hade

visserligen kunnat hufvudsakligen egna sig åt detta ämne. Men detta

förhållande blefve rubbadt, när ordinarie professorn i kirurgi och obstetrik

G. J. Ask, hvilken redan vore pensionsmessig, lemnade sin plats;

och med extra ordinarie professor Löwegrens afgång skulle universitetet

definitivt förlora sin specielle målsman för ämnet oftalmiatrik. Då nu

genom e. o. professor Löwegrens framstående såväl vetenskapliga som praktiska

verksamhet den oftalmologiska kliniken vid Lunds sjukhus vunnit

ryktbarhet icke blott i Skåne, utan äfven i angränsande provinser, från

livilka trakter ett stort antal patienter der funnit hjelp, vore det för

visso till stor skada för både universitetet och de närmaste landskapens

befolkning, om de nämnda lyckliga förhållandena, som efter hand skapats

och rotfästats, skulle rubbas och tillintetgöras; och det vore icke obilligt,

Bill. till Riksd. Vrål. 1890. 4 Sami. / A/d. 9 Iläft. 2

Ang. vackt

motion om anslag

till en c. o.

''professor i

oftalmiatrik

vid universitetet

i Lund..

s. 10 Kontrollera mot PDF

Ang. anslag

till en assistent

vid botaniska

institutionen

vid universitetet

i Lund.

10 Statsutskottets Utlåtande N.-o 9.

om e. o. professor Löwegren komme i åtnjutande icke blott af e. o. professors

namn, utan äfven lön.

Ehuru skäl synas tala för att, i likhet med hvad i Upsala redan

egt rum, äfven vid Lunds Universitet inrättas en extra ordinarie professorsbefattning

i oftalmiatrik, anser dock utskottet, att, då anordnandet

af undervisningen inom detta och öfriga till kirurgien hörande

ämnen icke synes böra inträda förr, än nuvarande innehafvaren af

ordinarie professuren i kirurgi afgått, Riksdagen icke nu och på enskilda

motionärers framställning bör besluta upprättande af en extra

ordinarie professur uti ifrågavarande ämne.

Utskottet hemställer följaktligen,

att förevarande af herr J. Bengtsson in. fl. väckta

motion icke må af Riksdagen bifallas.

8:o) I en inom Andra Kammaren väckt, till utskottet remitterad

motion (n:o 41) har herr R. Eklundh, med hvilken herr J. Bengtsson i

Gullåkra m. fl. instämt, hemstält, att Riksdagen ville till aflöning åt

en assistent uti växtfysiologiska laboratoriet i botaniska institutionen

vid universitetet i Lund på ordinarie stat anvisa ett årligt anslag af

1,500 kronor.

Till stöd för sitt ifrågavarande förslag anför motionären, bland

annat, följande:

»Den vid Lunds universitet uppförda nya botaniska institutionen,

som sedan vintern 1892 varit i bruk, har, såsom ock ändamålet med

dess uppförande var, öppnat nya områden för den botaniska undervisningen

vid universitetet, hvilka emellertid kräfva ökade lärarekrafter.

Den nuvarande institutionsföreståndaren har också, på samma gång anslag

begärdes till en ny botanisk institutionsbyggnad, uttryckligen framhållit

nödvändigheten deraf, att lön anvisades till en laborator i växtfysiologi,

derest anslag beviljades till institutionsbyggnaden. Det större

akademiska konsistoriet i Lund begärde äfven, sedan ifrågavarande

byggnad blifvit färdig, ett dylikt anslag och har upprepade gånger

förnyat denna begäran. Kongl. Maj:t har likaledes tvenne gånger,

nemligen åren 1892 och 1893, af Riksdagen för detta ändamål äskat

anslag, som emellertid af Riksdagen icke bifallits, ehuru statsutskottet

sistnämnda år tillstyrkt detsamma.»

»För att ändamålet med den nya institutionen under sådana förhållanden

icke skulle förfelas, fann institutionsföreståndaren sig föranlåten

att väcka förslag om en sådan fördelning af den botaniska undervis
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

11

ningen mellan ordinarie och extra ordinarie professorn, att endera af

dessa lärare vid inträffande ledighet skulle öfvertaga den fysiologiska

och den andre den systematiska botaniken, genom hvilken fördelning

en laborator möjligen kunde undvaras.»

»Förslaget, som tillstyrkts af de akademiska myndigheterna, har

äfven blifvit af Kongl. Maj:t i nåder faststäldt. Men äfven sedan denna

förändring blifvit genomförd, är det, på sätt institutionsföreståndaren,

då han framlade ifrågavarande förslag, uttryckligen betonade, oundgängligen

nödvändigt, att läraren i fysiologisk botanik får en assistent till

biträde vid öfningarna. För läraren i systematisk botanik finnes redan

en konservator, som tillika är amanuens och har att biträda professorn

uti de honom i botaniska trädgården och den systematiska avdelningen

af botaniska museum åliggande göromål. Men professorn i fysiologisk

botanik kommer, sådana förhållandena nu äro, att fullständigt sakna

allt biträde. Och dock kommer den drygaste delen af undervisningen

att hvila på honom. Ty förutom de fyra offentliga föreläsningarna i

veckan, som åligga en professor, och den propedeutiska undervisning,

som han kan finna sig föranlåten att öfvertaga, får han tvenne förmiddagar

i veckan leda de fytotomiska och tvenne andra förmiddagar

de fysiologiska öfningarna. Tillika skall han hafva vården af den

biologiskt-morfologiska afdelningen af museum. År han då tillika ordinarie

professor, kommer han äfven att hafva uppsigten öfver hela den

stora botaniska institutionen samt alla de åligganden i öfrigt, hvilka

tillkomma en ordinarie universitetsprofessor i egenskap af konsistorieledamot

m. m.»

»Hvar och en bör lätt nog kunna inse, att alla dessa göromål

öfverstiga en persons krafter, desto mera som den universitetslärare,

som vill sköta sitt lärarekall på ett för universitetet och honom sjelf

tillfredsställande sätt, derjemte måste följa med sin vetenskaps utveckling

och äfven om möjligt sjelf bidraga till densamma.»

Vidare framhåller motionären, hurusom Riksdagen insett och behjerta

den stora betydelsen af undervisningen i växtfysiologi, då medel

blifvit af Riksdagen anvisade till uppförande af ett växtfysiologiskt

laboratorium vid universitetet i Lund. Att denna inrättning hittills

kunnat fylla sin bestämmelse, hade uteslutande berott derpå, att en af

universitetets i undervisningens tjenst mest verksamme docenter åtagit

sig att utan ersättning och alldeles ensam leda de växtfysiologiska öfningarna,

i hvilka ej blott många af universitetets egna lärjungar deltagit,

utan äfven elever från Alnarps landtbruksinstitut, för hvilka senare

varit anordnad eu särskild lärokurs.

Universitetet hade äfven, enligt hvad motionären vidare meddelat,

s. 12 Kontrollera mot PDF

Ang. anslag

till ytterligare

en amanuens

vid patologiskanatomiska

institutionen.

[7-]

12 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

för framläggande vid denna riksdag hos Kongl. Maj:t gjort framställning

om anslag för ifrågavarande ändamål.

På. sätt äfven i motionen erinras, har Riksdagen förut vid särskilda

tillfällen afslagit af Kongl. Maj:t gjord framställning om ett

ordinarie anslag till aflönande af en laborator i växtfysiologi vid botaniska

institutionen i Lund; hvadan Riksdagen torde få anses hafva uttalat

sig emot ett ökande af de ordinarie lärarekrafterna inom den botaniska

disciplinen vid- Lunds universitet. Af hvad i förevarande motion anförts

har det emellertid synts utskottet framgå, att det under förhandenvarande

förhållanden vore högeligen önskvärd!, om medel kunde beredas

till .aflönande af ett vetenskapligt bildadt biträde åt professorn

i botanik vid de växtfysiologiska öfningarna; och föreställer sig utskottet,

att genom ett extra anslag å det belopp, som af motionären föreslagits

såsom, aflöning åt. en assistent, behofvet af ett dylikt biträde skulle

lämpligen kunna tillgodoses, utan att derigenom emot Riksdagens uttalade,

mening någon tillökning eger rum i de ordinarie lärarekrafterna

inom ifrågavarande ämne.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, till arfvode åt en assistent

vid växtfysiologiska laboratoriet vid botaniska institutionen

i Lund, på extra stat för år 1897 anvisa ett

belopp af 1,500 kronor.

Vid. bifall till hvad utskottet här ofvan under punkterna 3—8

hemstält i fråga om väckta förslag om ordinarie anslag till universiteten

kommer slutsumman af anslaget till universiteten, nu 758,051 kronor,

att höjas med 4,300 kronor och således i riksstaten uppföras med

762,351 kronor, deraf 162,700 kronor förslagsanslag.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

9:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att i det till Karolinska

mediko-kirurgiska institutet utgående årsanslag måtte beviljas en förhöjning

med 900 kronor för anställande af en andre amanuens vid

institutets patologisk-anatomiska institution.

Af det i ärendet förda statsrådsprotokollet inhemtas, att lärarekollegiet

vid institutet i skrifvelse till kanslern för rikets universitet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

13

anfört, hurusom vid institutets patologisk-anatomiska institution allt

sedan dess tillkomst funnes blott en enda af staten aflönad amanuens.

Om detta länge kunnat vara tillräckligt, så hade dock sedan många

år tillbaka behofvet att erhålla förstärkning i det biträde, som måste

lemnas ''af amanuensen vid allt det olikartade arbete, bvilket på en

dylik institution måste utföras vid liköppningarna, vid de ytterst tidsödande

undersökningarna af materialet såväl från dessa som från

klinikerna och ej minst vid förfärdigandet af mikroskopiska preparat

för föreläsningarna och de mikroskopiska kurserna, blifvit allt större

och större. Det hade ökats i den mån institutionen utvecklats och

lärjungarnes antal högst betydligt stegrats, men kanske allra mest derigenom,

att arbetsmetoderna blifvit långt mera invecklade och särskildt

förfärdigandet af de mikroskopiska preparaten blifvit mera kompliceradt

och i ojemförlig grad mera tidsödande än förr. Svårligen funnes

numera någonstädes en dylik institution af tillnärmelsevis samma omfattning,

der man ej hade mer än en amanuens till hjelp vid arbetena.

Ej ens i vårt eget land egde ett sådant förhållande rum. I Lund funnes

sålunda vid dervarande patologisk-anatomiska institution anstälda, af

staten aflönade en assistent och en amanuens, och dessutom hade man

der funnit nödigt att ytterligare anställa lönlösa extra ordinarie amanuenser

för att vinna väl behöfligt, biträde. Vid institutionen i Upsala

vore två af staten aflönade amanuenser anstälda till biträde, den ene

åt professorn och den andre åt laboratorn; men dessutom funnes der,

med aflöning från Regnellska gåfvomedlen, anstäld en assistent, som

toge en väsentlig del i arbetena.

Det skulle, enligt hvad lärarekollegiet vidare anfört, varit omöjligt

att vid institutionen i Stockholm, der lärjungarnes antal vore långt

större än vid universiteten och der undervisningen för medicine kandidater

fortginge utan afbrott hela året om, vexelvis ledd af ordinarie

professorn och laboratorn, uppehålla arbetena, om det icke sedan flera

år tillbaka lyckats, liksom i Lund, att finna unge män, som frivilligt

och utan afl lön ingått såsom extra ordinarie amanuenser och såsom

sådana lemnat den mest nödvändiga arbetshjelpen. Ända till tre å fyra

sådana extra ordinarie amanuenser hade sålunda på de senare åren

varit samtidigt anstälda, och så länge behofvet på detta sätt kunnat

någorlunda fyllas, hade lärarekollegiet ansett sig kunna och böra uppskjuta

sin anhållan om anslag för ytterligare en amanuens. Men det

vore gifvet, att man ej kunde af en på nämnda sätt anstäld amanuens

fordra samma arbete och samma användande af tid för platsens skötande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o It.

som af enkönad amanuens, och det vore helt och hållet en tillfällighet,

om man vid en viss tidpunkt kunde finna lämpliga personer, som ville

göra ett så stort offer åt sitt vetenskapliga intresse, som man af dem

kräfde och som vore af behofvet påkalladt. Det hade hittills lyckats,

men läte sig ej vidare göra. Visserligen funnes för närvarande fyra

lönlösa extra ordinarie amanuenser anstälda, hvilka med all flit deltoge

i _ de arbeten och undersökningar, som stode i samband med undervisningen

för medicine kandidater och i bakteriologi, men de vore

dervid ej så strängt bundna, de kunde disponera mycken tid för andra

studier, och ingen af dem, ej heller någon annan, ville nu längre åtaga

sig; alt lönlöst fullgöra de åligganden, som tillkomme den amanuens,

hvilken extra ordinarie professorn nödvändigt behöfde till biträde för

sin undervisning med till denna hörande särskilda kurser. Dertill

skulle de nemligen behöfva använda, snart sagdt, hela sin arbetstid.

Den ordinarie amanuensen, tjenstgörande utan afbrott året om, vore,

såsom af det nu anförda framginge, så öfverhopad med göromål såsom

biträde åt ordinarie professorn och laboratorn vid deras undervisning

i speciel patologisk anatomi, att det vore honom omöjligt att på samma

gång vara amanuens åt extra ordinarie professorn för dennes kurser

och undervisning i allmän patologisk anatomi. Behofvet för extra

ordinarie professorn att ega biträde af en amanuens vore dock oafvisligt.

Under sådana förhållanden såge sig lärarekollegiet nödsakadt att

göra hemställan om beviljande af lön för ytterligare en amanuens vid

patologisk-anatomiska institutionen; och kunde lärarekollegiet, med

hänsyn till de fordringar, som måste ställas på den nye amanuensen,

icke föreslå, att lönen sattes lägre än den, som utginge till förutvarande

amanuensen vid institutionen och som i allmänhet åtnjötes af institutets

amanuenser, eller 900 kronor.

Under uttalande af den åsigt, att lärarekollegiet, beträffande det

ifrågavarande anslaget för inrättande af en andra amanuensbefattning

vid förutnämnda institution, andragit skäl, som till fullo ådagalagt

anslagets synnerliga vigt och betydelse för upprätthållandet och utvecklingen

af berörda institutions verksamhet i öfverensstämmelse med

vetenskapens nuvarande anspråk, hade, enligt hvad departementschefen

vidare meddelar, universitetskanslern i skrifvelse till Kong!. Maj:t den

30 september 1895 hemstält om proposition om anslagets beviljande

på ordinarie stat; och har departementschefen för egen del, på grund

af hvad sålunda anförts, tillstyrkt aflåtande till Riksdagen af ofvannämnda

framställning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

15

Utskottet har visserligen funnit hvad af institutets lärarekollegium

i ärendet anförts ådagalägga behofvet af en andre amanuens vid den

patologisk-anatomiska institutionen, men då redan förut en amanuens

med fast aflöning af 900 kronor är vid denna institution anstäld, håller

utskottet före, att arfvodet för den nye amanuensen icke bör sättas

högre än till 500 kronor.

Utskottet hemställer fördenskull,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl.

Maj:ts förevarande framställning, att för anställande

af en andre amanuens vid karolinska institutets patologisk-anatomiska

institution beviljas ett årligt anslag

af 500 kronor.

10:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att det till patologisk-anatomiska

institutionen vid Karolinska institutet utgående anslag,

2,500 kronor, måtte höjas med 1,500 kronor, eller till 4,000 kronor.

Enligt hvad till statsrådsprotokollet meddelas, hade lärarekollegiet

vid institutet gjort framställning om utverkande af ifrågavarande anslagshöjning;

och i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 30 september 1895 hade

universitetskanslern, med öfverlemnande af denna framställning, tillstyrkt

proposition om förhöjningen.

Till stöd för sin framställning hade lärarekollegiet anfört följande.

Allt sedan ett årligt anslag af 2,500 kronor vid 1872 års riksdag beviljades

till den patologisk-anatomiska institutionen vid institutet, hade

nämnda anslag utgått med oförändradt belopp, alltså under en tid af

några och tjugu år. Med den betydliga utveckling, som institutionen

på senare tider erhållit, och alldeles särskild! genom inrättandet vid

densamma af en bakteriologisk afdelning med nya laboratorer och nytt

arbetsfält, hade denna summa numera blifvit alldeles otillräcklig. De

årliga oundvikliga kostnader, som ensamt nämnda afdelning medförde,

vore jemförelsevis betydliga. Såsom en lärarekollegiets framställning

bifogad kostnadsberäkning närmare angåfve, uppginge dessa kostnader

till 1,500 kronor. Pin af de drygaste posterna vore den för inköp och

underhåll af djur. Då hela den så utomordentligt vigtiga bakteriologiska

forskningen och undervisningen vore baserad på försök med

djur, måste sådana alltid finnas till hands af olika slag i ett efter beliofvet

afpassadt antal. Beräkningen öfver kostnaden härför vore gjord

med stöd af den erfarenhet, som förelåge från den tid af snart ett år,

som afdolningen varit i verksamhet. En annan rätt dryg post vore

Ang. höjning

af anslaget

till patologiskanatomiska

institutionen.

[»•]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

den för instrument och apparater. Redan reparationer och underhåll

af de i bruk varande kräfde årligen en ej liten summa, och nya apparater

med väsentligen förbättrade konstruktioner eller konstruerade för

alldeles särskilda ändamål måste dessutom allt emellanåt anskaffas.

Priset för dem vore i regeln högt och uppginge ofta till 600 å 800

kronor eller ännu högre. Den drygaste posten i den bilagda beräkningen

vore emellertid den för uppassning, rengöring, diskning in. m.

å laboratoriet, alltså för vaktmästarebiträde, skurning o. s. v. Arten

af arbetena vid en bakteriologisk afdelning vore sådan, att en person

måste vara så godt som ständigt till hands för dylika göromål. Rengöringen

måste försiggå med den allra största noggrannhet, och glasvaror,

instrument, apparater in. m., som användts vid odlingen af och

alla försöken med de farliga infektionsämnena, måste omedelbart efter

användningen väl tvättas och desinficieras. Dessutom kräfdes vaktmästarebiträde

för den tidsödande beredningen af näringsvätskor och

gelatiner till odlingen af bakterier. Sådant biträde toges äfven och i

ej ringa grad i anspråk för djurens utfodring och skötsel, och för alla

dessa göromål fordrades en till deras utförande väl inöfvad person.

Vid patologisk-anatomiska institutionen funnes, allt sedan dess upprättande,

en vaktmästare och en eldare. Den förre, som hade att förrätta

vaktmästaregöromålen vid institutionens öfriga afdelningar tillika

med sin på hufvudafdelningen hela året om pågående verksamhet, vore

med dessa göromål så upptagen eller rättare öfverhopad, att man på

senare tider måst för dem skaffa honom tillfälligt eller mera permanent

biträde. Sålunda hade man måst ålägga eldaren att jemte fullgörandet

af sina egna åligganden förrätta vaktmästaretjenst vid den i patologisk-anatomiska

institutionen inrymda rättsmedicinska afdelningen.

Eldaren hade derjemte på sista tiden fått sina göromål högst betydligt

ökade, då till följd af institutionens om- och tillbyggnad eu alldeles

ny apparat för centraluppvärmning tillkommit, hvilken kräfde långt

mera trägen tillsyn än den gamla, i oförändradt, skick qvarvarande

och fortfarande i verksamhet .varande apparaten. Under sådana förhållanden

vore det gifvet, att ofvan nämnda vaktmästaregöromål på

bakteriologiska afdelningen måste skötas af en särskildt derför anst.äld

person. Det syntes i en ej allt för aflägsen tid blifva en nödvändighet

att härför upprätta en ny vaktmästareplats, men tills vidare ville

lärarekollegiet icke föreslå detta, då ändamålet för närvarande kunde

vinnas och under det gångna året äfven vunnits på ett mycket billigare

sätt, nemligen genom anställande tills vidare af en son till en af

institutets vaktmästare, hvilken nu vore väl inöfvad för de grannlaga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9. 1<

göromålens utförande. För en lägre summa än den å förenämnda beräkning

upptagna, i hvilken summa jemväl omkostnaderna för skurning,

tvätt och dylikt vore inbegripna, kunde under inga förhållanden

det angifna, alldeles nödvändiga arbetsbiträdet erhållas.

På grund af hvad lärarekollegiet sålunda anfört, har departementschefen

hemstält om aflåtande till Riksdagen af den framställning,

som ofvan nämnts.

Behofvet af ökadt anslag till patologisk-anatomiska institutionen

vid Karolinska institutet synes visserligen vara ådagalagdt genom livad

institutets lärarekollegium i ärendet anfört; men utskottet har icke

funnit sig öfvertygadt derom, att hela det belopp, som af Kongl. Maj.t

i sådant afseende äskats, är för ändamalet erforderligt, utan anser,

att ifrågavarande anslagsförhöjning kan begränsas till 1,200 kronor.

Utskottet hemställer fördenskull,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen höjer det till patologisk-anatomiska

institutionen vid Karolinska institutet

utgående anslag, 2,500 kronor, med 1,200 kronor,

eller till 3,700 kronor;

ll:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, dels under 9:de punkten af förevarande

hufvudtitel, att Riksdagen måtte till materiel för den farmakologiska

institutionen vid Karolinska institutet bevilja ett årligt anslag

af 500 kronor, samt dels under 46:te punkten, att till anskaffande af

instrument för samma institution måtte på extra stat för år 1897 anvisas

ett belopp af 500 kronor. . ...

Af statsrådsprotokollet inhemtas, att lärarekollegiet vid institutet

till stöd för sin framställning om utverkande af särskildt anslag för

ofvannämnda institution anfört, att denna för närvarande icke hade

något eget anslag, utan hade dess behof tillgodosetts från det så kallade

allmänna materialanslaget, hvaraf högst 150 kronor om året afsetts för

ifrågavarande ändamål. Denna summa hade förr varit tillräcklig och

mången gång icke fullt förbrukats. Men sedan professuren i materia

medica, för tillgodoseendet af nutidens fordringar, förändrats till en

sådan i farmakodynatnik och farmakognosi, stäldes med nödvändighet

helt andra kraf såväl på undervisningen som på institutionens utrustning

i öfrigt, livilka kraf redan visat sig medföra betydligt ökade utBih.

till Riksd. Prot. 1896. 4 Samt. 1 Afd. 9 Höft. 3

Ang. anslag

till farmakologiska

institutionen,

[9.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

gifter, som i framtiden komme att ytterligare stegras. De utgiftsposter,

som härvid särskildt spelade en mera betydande roll, vore de för kemiska

preparat, instrument och experimentdjur.

Såväl för undervisningen som för vetenskapliga arbeten måste

kemiska preparat — utgörande de verksamma beståndsdelarne i allahanda

droger och läkemedel — anskaffas, dels för att vid föreläsningarna

förevisas, dels för att användas vid experiment. Då sådana preparat

ofta vore ganska dyrbara, hade de bragt apoteksräkningarna att stiga

till betydligt högre belopp än förr. Vidare måste instrument anskaffas

dels för demonstrationsexperiment vid undervisningen, dels för vetenskapliga

specialarbeten. Hittills hade den fysiologiska institutionens

apparater, då de varit lediga, stälts till förfogande härför, och utan

detta medgifvande hade en någorlunda tidsenlig undervisning i experimentel

farmakodynamik eller forskningsarbete på detta område icke

varit möjliga. Men utom det att af ett sådant lånesystem ofta den

olägenheten uppstode, att en viss apparat samtidigt behöfdes å båda

institutionerna, kräfdes för specielt farmakodynamiska undersökningar

särskilda apparater och anordningar, hvilka ej funnes å den fysiologiska

anstalten, hvadan det vore oundgängligen af behofvet påkalladt att för

den farmakologiska institutionen snarast möjligt anskaffa de nödvändigaste

apparater och instrument. Slutligen måste experimentdjur för

undersökningar angående läkemedels och gifters verkningar tillhandahållas.

Huru institutionens utgifter numera ökats framginge deraf, att

desamma under år 1893 uppgått till 21 kronor 60 öre, under vårterminen

1894 till 9 kronor 47 öre, under höstterminen 1894, från hvilken

tid den nuvarande professorn uppehållit undervisningen, till 314 kronor

53 öre och under vårterminen 1895 till 252 kronor 60 öre. Utgifterna

hade sålunda under läsåret 1894—1895 stigit till 567 kronor 13 öre

mot 21 kronor 60 öre under år 1893, utan att likväl några apparater

eller instrument kunnat inköpas. De anskaffade instrumenten vore

nemligen afsedda för specialundersökningar och motsvarade ej det dagliga

behofvet af dylika utredningsartiklar. Då det under inga omständigheter

längre läte 6ig göra att af »allmänna materialanslaget» tillgodose

den farmakologiska institutionens så betydligt ökade behof,

syntes ett årligt anslag åt densamma vara erforderligt.

I afseende på beloppet af detta anslag behöfde det, då ännu intet

särskildt farmakologiskt laboratorium funnes och praktiska laborationskurser

ej förekomme, icke vara så stort, som eljest skulle erfordras.

Men å andra sidan skulle en summa, som nätt och jemt betäckte de

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

utgifter, k vilka under läsåret 1894-—1895 förekommit, under de kommande

åren med säkerhet visa sig otillräcklig. Under sagda läsår hade

nemligen endast institutionsföreståndaren tagit medel i anspråk för

vetenskapligt arbete, och detta blott i ringa utsträckning, enär en stor

del af tiden upptagits af förberedelser till undervisningen. Om alltså

icke både undervisningen och det vetenskapliga arbetet vid institutionen

skulle hämmas och hindras att utveckla sig »på tidsenligt sätt, erfordrades

enligt lärarekollegiets åsigt ett årligt anslag af 1,000 kronor.

Denna af universitetskanslern förordade framställning ansåge departementschefen

förtjena afseende. Dock borde ett så stort anslag

som det af lärarekollegiet begärda icke ifrågasättas. Visserligen kunde

för närvarande bristen på instrument vara känbar och inköp af sådana

medföra ej obetydliga utgifter; men om till en första uppsättning af

instrument beviljades för en gång ett belopp af 500 kronor, syntes

med iakttagande af nödig sparsamhet det årliga anslaget kunna begränsas

till 500 kronor.

På grund af hvad i ärendet anförts, far utskottet, som under

punkten 51 här nedan gör hemställan beträffande förenämnda af Kong!.

Maj:t äskade anslag å extra stat, nu hemställa,

att Riksdagen må till materiel för den farmakologiska

institutionen vid Karolinska institutet bevilja

ett årligt anslag af 500 kronor.

Vid bifall till hvad utskottet under punkterna 9—11 här ofvan

föreslagit, kommer anslaget till Karolinska medico-kirurgiska institutet

att höjas med 2,200 kronor, eller från 169,900 kronor till 172,100

kronor.

Allmänna läroverken.

12:o) I eu den 7 sistlidne februari till Riksdagen aflåten proposition

(n:o 31), som blifvit till utskottet remitterad, har Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att medgifva, att presterskapets enke- och pupillkassa

samt lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa måtte

förklaras berättigade att aflösa de från kassorna nu med tillhopa 75

kronor 83 öre utgående bidrag till musiklärarens vid Linköpings högre

Ang. aflÖ8cn

af ett ärligt

lönebidrag till

musikläraren

vid allm. läroverket

i

Linköping.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

allmänna läroverk aflönande med belopp motsvarande bidragen, kapitaliserade

efter fyra för hundrade, att erläggas af presterskapets enke- och

pupillkassa med 1,421 kronor 75 öre och af lärarnes vid elementarläroverken

enke- och pupillkassa med 474 kronor, samt att till beredande

af aflöningsfyllnad för nämnda musiklärare anslaget, till allmänna

läroverken måtte höjas med en nyssnämnda bidrag motsvarande

summa eller 75 kronor *83 öre.

Af det i ärendet förda statsrådsprotokoll inhemtas, att ifrågavarande

förslag föranledts deraf, att direktionen för presterskapets enkeoch

pupillkassa — hvilken kassa vid sitt bildande fått emottaga f-delar

af stiftens emeritikassors behållning, med skyldighet för kassan att

ansvara för motsvarande andel af de förbindelser, hvari kassorna häftade,

och i följd häraf hade skyldighet att af ett från Linköpings stifts

emeritikassa förut utbetaldt bidrag af 50 riksdalar 26 skillingar 8 runstycken

banko, eller 75 kronor 83 öre i gällande mynt, till aflöning

åt musikläraren vid allmänna läroverket i Linköping utgifva f-delar

med 56 kronor 87 öre — i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 10 sistlidne

oktober anhållit, att, som skyldigheten att för all framtid utbetala

ifrågavarande lönebidrag vore den enda förbindelse, hvari kassan numera

häftade på grund af den mottagna andelen af stiftens emeritikassors

behållning, och det under sådana förhållanden syntes lämpligt,

att kassan frikallades från denna förbindelse medelst erläggande på en

gång afl visst penningbelopp, det täcktes Kongl. Maj:t antingen förordna

eller ock i proposition till Riksdagen begära dess medgifvande,

att, mot det att enke- och pupillkassan på en gång till statsverket inbetalade

ett belopp, som motsvarade det årliga lönebidraget, kapitaliseradt

efter fyra procent eller den räntefot, som kunde finnas skälig, sagda

lönebidrag icke vidare skulle af kassan utgöras.

Öfver denna framställning hade direktionen öfver lärarnes vid

elementarläroverken enke- och pupillkassa afgifvit infordradt yttrande

och dervid hufvudsakligen anfört, att, ehuru kassan, å hvilken belöpte

i-del eller 18 kronor 96 öre af ifrågavarande lönebidrag, icke för sin

del haft någon olägenhet af det hittills följda sättet för detsammas

utgörande, direktionen dock icke hade något att erinra mot att ifrågavarande

förbindelse finge på en gång gäldas på det sätt, som föreslagits

i fråga om presterskapets enke- och pupillkassas skuld, hvarvid dock

den räntefot, efter hvilken kapitaliseringen skulle ske, enligt direktionens

mening icke borde sättas lägre än till 3| procent.

Statskontoret, hvars utlåtande i ärendet härefter infordrats, hade

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

i skrifvelse den 30 sistlidne december anfört, bland annat, att då den

hos Kongl. Maj:t gjorda framställningen otvifvelaktigt afsåge en förenkling

i förvaltningen, emot hvilken direktionen öfver lärarnes vid

elementarläroverken enke- och pupillkassa icke heller hade något att

erinra, ansåge sig statskontoret böra förorda, att ifrågavarande båda

kassor måtte befrias från utgifvande för all framtid af berörda aflöningsbidrag

mot det att kassorna hvar för sig för en gång till statskontoret

erlade ett belopp, motsvarande de från en hvar af kassorna årligen utgående

bidrag, kapitaliserade efter en räntefot, som lämpligen syntes

böra bestämmas till fyra procent. Efter denna beräkningsgrund skulle

de ersättningsbelopp, kassorna finge utgifva, belöpa sig:

för presterskapets enke- och pupillkassa till ............... kronor 1,421: 75

och för elementarlärarnes enke- och pupillkassa till „__474:

eller tillhopa till................................................................ kronor 1,895: 7 5.

En sådan uppgörelse innefattade emellertid en ändring i de förpligtelse^

som i enlighet med Riksdagens beslut medföljt dessa enkeoch

pupillkassors öfvertagande af emeritikassorna, och borde derför

underställas Riksdagens pröfning.

Hvad af Kongl. Maj:t i ofvannämnda proposition föreslagits har

icke gifvit anledning till annan erinran från utskottets sida, än att, i

enlighet med hvad statskontoret hemstält, det synes böra uttryckligen

angifvas, att ifrågavarande aflösningsbelopp skall af omförmälda kassor

erläggas till statskontoret. På grund häraf och då det belopp, hvarmed

i anledning af ifrågavarande uppgörelse anslaget till allmänna läroverken

må höjas, lärer böra, till undvikande af öretal i riksstaten, bestämmas

till 76 kronor, hemställer utskottet,

att Riksdagen må dels medgifva, att presterskapets

enke- och pupillkassa samt lärarnes vid elementarläroverken

enke- och pupillkassa må förklaras

berättigade att aflösa de från kassorna nu med tillhopa

75 kronor 83 öre utgående bidrag till musiklärarens

vid Linköpings högre allmänna läroverk aflönande

med belopp motsvarande bidragen, kapitaliserade

efter fyra för hundrade, att till statskontoret

erläggas af presterskapets enke- och pupillkassa med

1,421 kronor 75 öre och af lärarnes vid elementar
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

tatsutskottets Utlåtande N:o 9.

läroverken enke- och pupillkassa med 474 kronor, dels

ock, till beredande af aflöningsfyllnad för nämnda

musiklärare, höja anslaget till allmänna läroverken

med 76 kronor, eller från 2,910,304 kronor till 2,910,380

kronor.

motion omsätt . . 13:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (u:o 157), som

för lektor att blifvit till utskottet remitterad, har herr R. Eklundh hemstält, det Riksning

iPhr,gre dagen måtte besluta, att ordinarie adjunkt eller kollega, hvilken före

lönegrad tal- Kongl. Maj:ts kungörelse angående ändrade bestämmelser beträffande

viss föregående lönetursberäkning för lärare vid allmänna läroverk den 12 september

tjenstgöring. 1890 fullgjort öfriga stadgade föreskrifter för att kunna till lektor utnämnas,

men icke aflagt lektorsundervisningsprof, måtte, oberoende

häraf, ega rätt att efter sin befordran till lektor för uppflyttning i

högre lönegrad räkna sig till godo den tid, han från och med året,

hvarunder berörda föreskrifter fullgjorts, med nit och skicklighet vid

allmänt läroverk tjenstgjort såsom tillförordnad rektor, såsom vikarierande

lektor eller med en tjenstgöring väsentligen lika med den, som

åligger lektor.

1 ofvannämnda kungörelse stadgas, bland annat, att ordinarie

adjunkt eller kollega, hvilken aflagt sådan akademisk examen, som utgör

vilkor för behörighet att söka lektorsbefattning vid högre allmänt

läroverk, äfvensom i öfrigt fullgjort stadgade föreskrifter för att kunna

till lektor utnämnas, må ega rätt att vid årsberäkning för uppflyttning

i högre lektorslönegrad räkna sig till godo den tid, han från och med

året näst efter det, hvarunder berörda vilkor blifvit fullgjorda, med nit

och skicklighet vid allmänt läroverk tjenstgjort såsom tillförordnad

rektor, såsom vikarierande lektor eller med en tjenstgöring väsentligen

lika med den, som åligger lektor.

Enligt hvad motionären anfört, hade det inträffat, att adjunkter

med fullständig lektorskompetens, som under flera år bestridt lektorstjenstgöring,

icke efter sin befordran till lektorer fått räkna sig till

godo denna tjenstgöring i och för uppflyttning i högre lönegrad; detta

af den anledning, att de icke före öfvertagande af nämnda tjenstgöring

aflagt lektorsundervisningsprof.

Om detta drabbade någon, hvilkens lönetursberäkning daterade

sig till tiden efter nämnda kungörelses tillkomst, kunde häremot från

rättvisans synpunkt ej något invändas. Tydligt vore, att frågan deremot

stälde sig helt annorlunda beträffande de f. d. adjunkter, hvilkas

lönetursberäkning grundade sig på lektorstjenstgöring före kungörelsens

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

23

utfärdande. För dem hade anledning till förutgående afläggande af

undervisningsprof icke förefunnits, kanske ej heller tillfälle. Det kunde

således hvarken vara rättvist eller billigt att låta dem af nämnda anledning

gå miste om förmånen att få beräkna ett eller annat år af

sin föregående tjenstgöring för uppflyttning i högre lönegrad, allra

helst deras antal, enligt motionärens mening, vore ytterst ringa.

I en vid sistlidet års riksdag väckt motion hemstälde samme

motionär, det Riksdagen måtte besluta, att bestämmelsen beträffande

godkändt undervisningsprof såsom vilkor för lönetursberäkning såsom

lektor vid allmänt läroverk skulle upphöra att gälla.

I häröfver afgifvet. utlåtande afstyrkte statsutskottet bifall till

motionen, under anförande att utskottet icke ansåge sig böra, på enskild

motionärs förslag och utan att någon utredning förelåge om verkningarna

af förändringens genomförande, tillstyrka en sådan förändring

af de i gällande lönestater faststälda bestämmelser, som med framställningen

afsåges.

Den mera begränsade omfattning, som motionären i nu förevarande

motion gifvit åt sitt förslag, har icke kunnat bäfva utskottets betänkligheter

mot att, utan fullständig utredning om samtliga på frågan

inverkande omständigheter, tillstyrka förändring i de bestämmelser

rörande lönetursberäkning, hvilka blefvo af 1890 års Riksdag på Kongl.

Maj:ts framställning faststälda. Utskottet hemställer fördenskull,

att herr Eklundhs ifrågavarande motion icke

må af Riksdagen bifallas.

Högre skolor för qvinlig ungdom.

14:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att anslaget till högre skolor Anagnsl£“l,}$[dt

för qvinlig ungdom måtte varda förhöjdt med ett belopp af 150,000 högre skolor

kronor eller från 100,000 kronor till 250,000 kronor, att utgå, enligt Jdrd(^n^9m

hvad i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1896 un9 T

vidare förmäldes, dels såsom understöd åt skolor, dels såsom bidrag

till pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för

qvinlig ungdom.

Uti en inom Andra Kammaren af herr C. Wallis m. fl. väckt

motion (n:o 191) har föreslagits, att nämnda anslag måtte varda förhöjdt

med ett belopp af 200,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande X:o 9.

I sammanhang med dessa framställningar har utskottet till behandling

förehaft en i Andra Kammaren väckt motion (n:o 183), deruti

herr O. V. Vahlin föreslagit, att Riksdagen behagade ställa till

Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag af 15,000 kronor, att användas till

understöd af samskolor med minst 5 klasser å orter, der allmänt läroverk

för gossar ej finnes, och på samma vilkor i öfrig!, som gälla för

flickskolor.

Af det i Kongl. Maj:ts förevarande framställning åberopade statsrådsprotokollet

inhemtas, att Eugöne Schwartz, Julius Centervall m. fl. i

enlighet med uppdrag, som lemnats dem vid möte mellan föreståndare

och föreståndarinnor för Sveriges högre flickskolor den 5 augusti sistlidet

år, hos Kongl. Maj:t anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen

äska en förhöjning af anslaget till de högre skolorna för qvinlig ungdom

med åtminstone 200,000 kronor, så att nämnda årliga anslag i sin helhet

komme att uppgå till 300,000 kronor; och hade petitionärerna till stöd

för denna framställning i hufvudsak anfört följande.

Frågan om den högre qvinliga bildningens främjande hade varit

föremål för Kongl. Maj:ts och Riksdagens uppmärksamhet nära nog lika

länge som frågan om den allmänna folkbildningens höjande, om det ock

tillhört en senare tid att enas om de åtgärder, som bort för förstnämnda

ändamål af staten vidtagas. Redan 1847 års Riksdag hade åt

Kongl. Maj:t mottagit eu proposition, hvari anslag äskades till inrättande

af en normalskola till bildande af lärarinnor för fruntimmersundervisningen.

Men först sedan Rikets Ständer i skrifvelse den 25 februari

1858 förklarat sig anse, »att undervisningen för den qvinliga delen af

nationen bör blifva på ett ändamålsenligt sätt ordnad», och anhållit, att

»Kongl. Maj:t täcktes låta uppgöra och till Rikets näst sammanträdande

Ständer öfverlemna förslag till undervisningens ordnande för den qvinliga

ungdomen, med hufvud sakligt afseende fastadt på bildandet af

lärarinnor», samt den begärda utredningen af frågan om inrättandet åt

ett institut för lärarinnor och dermed förenade kostnader blifvit 1859—

1860 års Riksdag af Kongl. Maj: t meddelad, beviljade Riksdagen medel

för upprättande af ett högre lärarinneseminarium.

Sedan staten sålunda genom åtgärder för lärarinnebildningen tillgodosett

behofvet af för kallet utbildade lärarinnor, hade det emellertid

dröjt flera år, innan den på ett mera direkt sätt åtagit sig omsorgen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

25

om den q vinliga ungdomens ändamålsenliga undervisning. Visserligen

hade Rikets Ständer vid 1865 års riksdag till Kongl. Maj:t aflåtit en

skrifvelse med anhållan, att Kongl. Maj:t behagade låta utreda och

undersöka, »i hvad mån offentliga läroanstalter för qvinlig ungdom må

anses ytterligare böra på det allmännas bekostnad upprättas, hvarigenom

Riksdagen sålunda visat sig icke vara främmande för den tanken, att

staten egde skyldighet att vidkännas uppoffringar för den högre qvinliga

undervisningen i vidsträcktare mån, än hvad som skett genom upprättande

af högre lärarinneseminariet. Men först vid 1874 års riksdag

kunde man enas om det sätt, hvarpå staten borde tillgodose krafven på

en högre skolbildning för flickor. Näirmda Riksdag stälde nemligen till

Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag af 30,000 kronor att användas till

understöd, '' med högst 3,000 kronor för hvar och en, åt sådana högre

skolor för qvinlig ungdom, som pröfvades deraf vara i behof, under

vilkor, bland annat, att lärjungarnes årsafgifter vid dessa skolor icke

bestämdes till högre belopp än 50 kronor samt att frielever till af

Kongl. Maj:t bestämdt antal vid skolorna i fråga antoges. Sedan detta

Riksdagens beslut vunnit Kongl. Maj:ts godkännande, hade påföljande

år understöd af nämnda anslag utdelats åt två skolor med 3,000 kronor

åt hvardera och åt en skola med 2,400 kronor. Dermed syntes den väg

vara funnen, på hvilken regering och Riksdag fortfarande velat främja

nämnda undervisning. Endast beträffande de vid statsunderstödets åtnjutande

fästa vilkoren hade sedermera en annan grundsats följts än

den, som till en början varit bestämmande. Det hade nemligen snart

visat sig, att den låga årsafgift, som utgjorde ett af vilkoren för åtnjutande

af statsunderstöd, hindrat de bättre flickskolorna från att begagna

sig af det erbjudna tillfället att erhålla statsbidrag. Också föreslog

Kongl. Maj:t genom proposition till 1876 års Riksdag, icke blott

att anslaget till flickskolorna måtte höjas till 40,000 kronor, utan ock

att, med upphäfvande af nämnda bestämmelse angående lärjungeafgiften,

statsunderstöd skulle af sådana skolor åtnjutas på de vilkor, som för

närvarande vore gällande, nemligen att vid dessa läroanstalter skulle åt

det antal elever, som Kongl. Maj:t täcktes för hvarje skola bestämma,

meddelas undervisning dels kostnadsfritt dels mot en årsafgift, som icke

öfverstege 50 kronor. År 187 7 hade understöd sökts af 34 skolor, af

hvilka 28 erhållit sådant, nemligen fyra med 2,200 kronor hvardera, två

med 2,000 ocli elfva med 1,500 kronor hvardera samt de öfriga —utom

eu, som erhållit blott 700 kronor — med 1,000 kronor hvardera. Anslaget

hade sedermera efter hand höjts till 50,000 kronor vid 1878 års

Bill. till Iiiksd. Vrot. 1896. i Sami. 1 Afd. 9 Iluft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

riksdag, då det äfven öfverflyttades till ordinarie stat, vid 1882 års

riksdag till 70,000 kronor och vid 1891 års riksdag till 100,000 kronor,

med hvilket belopp det derefter utgått.

Af detta anslag erhölle för närvarande 76 skolor understöd, bland

dem 18 med det högsta belopp, som numera till någon skola utginge,

eller 2,000 kronor, och 14 med ett belopp, som icke uppginge till 1,000

kronor (800, 750, 600 eller 500 kronor). Då anslaget enligt kongl.

brefvet den 26 januari 1894 på detta sätt fördelades skolorna emellan,

hade icke allenast några högre flickskolor nekats allt understöd, deribland

två, som af vederbörande eforalstyrelser förordats till erhållande, den

ena af 1,500 kronor, den andra* af 1,000 kronor, utan äfven 23 skolor

erhållit vida lägre belopp, än de begärt och vederbörande eforalstyrelser

tillstyrkt. Kongl. Maj:t hade icke heller, oaktadt vederbörliga förord,

bifallit ansökningar om understöd till 3,000 kronors belopp, hvilket

dock 1874 års Riksdag ansett böra kunna tilldeles särskild skola, och

hvilket belopp 1875 af Kongl. Maj:t tilldelats tvenne skolor. Det högsta

belopp, som 1894 kommit någon skola till del, hade icke ens uppgått

till det belopp, som 1877 utdelats åt fyra skolor, eller 2,200 kronor.

Således hade statsbidragets maximisiffra efter hand nedgått, och ingen

flickskola hade 1894 kommit i åtnjutande af så stort understödsbelopp,

som 1875 och 1877 kommit en och annan skola till del, och detta oaktadt

under senare tid skolornas utveckling och i öfrigt förändrade ekonomiska

förhållanden, långt ifrån att minska, tvärtom i ganska betydlig mån

ökat den enskilda skolans behof af understöd. Sammanlagda summan

af de belopp, som 1893 af flickskolor med vederbörliga förord begärts

utöfver det af Kongl. Maj:t den 26 januari 1894 beviljade understödet,

hade uppgått till öfver 16,000 kronor. Sistnämnda belopp kunde dock

icke anses vare ett fullständigt uttryck för skolornas ytterligare behof

af understöd. Det lede nemligen intet tvifvel, att såväl eforalstyrelserna

vid förords afgifvande som skolorna vid sina ansökningar med kännedom

om de ytterst begränsade medel, som af Riksdagen för ändamålet

beviljats, ansett sig icke böra begära högre belopp än som med någon

grad af sannolikhet kunde erhållas.

Af det anförda framginge otvetydigt, att statsunderstödet vid den

senaste fördelningen af detsamma visat sig otillräckligt. Detta förhållande

bestyrktes ytterligare af åtskilliga omständigheter, om hvilka de

vid flickskolornas ansökningar fogade handlingar lemnade upplysning

och för hvilka redogörelse lemnats, sedan erinran gjorts om den utredning

af de ekonomiska förhållandena vid våra högre flickskolor, som

verkstälts af de komiterade, åt hvilka Kongl. Maj:t den 6 november

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

27

1885 uppdragit att, bland annat, undersöka, huru undervisningen i de

enskilda högre skolorna för qvinlig ungdom bedrefves. Enligt do för

komitorade vid nämnda tidpunkt tillgängliga upplysningar lemnade blott

ett fåtal skolor, 11 af 59, från Indika uppgifter meddelats, någon afsevärd

behållning, 18 syntes nätt och jemt bära sig, 30 kämpade med

större eller mindre ekonomiskt betryck. Och dock framginge det al

samma utlåtande, att utgifterna för aflöningar åt vid skolorna tjenstgörande

såväl föreståndare eller föreståndarinnor som lärarinnor oftast

varit oskäligt små, ja i många fall så små, att det måste väcka förvåning,

att arbetskrafter på detta område kunnat erhållas till uppgifna

''pris. " Den sorgliga bild, som i berörda utlåtande anförda fakta gåfve af

flickskolornas ekonomi, tedde sig emellertid än sämre, om man betänkte,

att den vid de enskilda skolorna tjenstgörande personalen jemväl saknade

den trygga ställning, som innehades af deras, hvad lönevilkor beträffar

öfver hufvud vida bättre lottade medsystrar och medbroder vid

folkskolan och allmänna läroverken; och dock kunde sistnämnda lärarinnors

och lärares ställning i och för sig icke anses synnerligen förmånlig

i ekonomiskt afseende.

Ställningen år 1888, då nyssnämnda betänkande afgifvits, hade,

såsom af det anförda framginge, tydligen varit sådan, att den icke kunnat

i någon väsentligare män förbättras genom den tillökning, som det till

understöd åt flickskolorna beviljade anslaget sedermera erhållit, eller

30.000 kronor. Det gälde nemligen icke blott att täcka en årlig brist

i skolornas budget, för hvilket ändamål statsanslagets ökade belopp

möjligen skulle kunnat vara i det närmaste tillräckligt, utan ock att i

någon mån afhjelpa andra på skolornas ekonomiska ställning beroende

missförhållanden, för hvilkas aflägsnande de beviljade medlen ingalunda

varit tillräckliga. Också hade nämnda komité föreslagit, dels att flickor

i 32 städer skulle erhålla undervisning i af staten med vissa bidrag från

kommunerna underhållna samskolor, dels att särskilda skolor för qvinlig

ungdom, upprättade af kommuner eller af bolag, som finge understöd

af kommuner, skulle till ett antal af 45 i 41 andra städer understödjas

af staten med ett årligt anslag å 4,000 kronor hvardera, hvarjemte

20.000 kronor skulle anslås till understöd åt skolor, som hade minst

tvåårig fortsättningskurs, med 1,000 kronor för hvardera, och 20,000

kronor till understöd åt framstående flickskolor, upprättade af enskilda

personer, samt 15,000 kronor till central inspektion af flickskoleväsendct.

Enligt komiténs förslag skulle således, utom kostnaden för samskolorna,

erfordras ett årligt belopp af 235,000 kronor för ordnandet af den qvinliga

ungdomens undervisning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Att de af komitén påpekade ekonomiska missförhållandena ännu qvarstå

vid våra flickskolor i oförminskadt omfång, framginge tydligt af de räkenskaper,

som vidfogats de 1893 från flickskolorna inkomna ansökningarna

om statsunderstöd. De skolor, hvilkas räkenskaper uppvisade brist, uppginge

nu till 68 af 78 sökande, som erhållit eforalstyrelses förord, de som

visade något öfverskott för året, utgjorde åter blott 10, och till och med

denna siffra uppnåddes endast, om man till öfverskott äfven hänförde föreståndarearfvode

åt enskilda skolors egare, uppgående till några hundra

kronor. Den brist, som af 68 bland de sökande skolorna upptagits i

berörda räkenskaper, uppginge sammanlagdt till 107,554 kronor 11 öre,

således en icke obetydligt högre summa än det sammanlagda understöds-''

belopp, som fördelades mellan 76 skolor. Om sålunda genom det beviljade

anslaget i skolornas budgeter uppkomna brister icke ens kunnat täckas,

vore så mycket mindre att förvänta, att dermed några sådana missförhållanden,

som de förut antydda beträffande lärarepersonalens lönevilkor,

öfverhufvud skulle hafva kunnat i någon nämnvärd mån afhjelpas. Visserligen

kunde i några fall bristen härflyta deraf, att skolorna sökt tillmötesgå

de stegrade anspråken från såväl lärarepersonalens sida på en deras arbete

motsvarande lön som från allmänhetens sida på en undervisning, som

hölle sig i jemnbredd med skolväsendets snabba framsteg. Men om också

åtskilliga egare af flickskolor sålunda med berömvärd offervillighet underkastat

sig betydande ekonomiska uppoffringar för att tillgodose dessa fordringar,

så hade detta skett endast i enstaka fall, och äfven i dessa fall

skulle skolans ekonomiska ställning utan tvifvel förr eller senare omöjliggöra

en fortsättning på den inslagna vägen. Flertalet skolor nödgades

i alla händelser att på grund af bristande tillgångar tillgripa åtgärder,

som för framgången af deras arbete vore högst betänkliga. Bland dessa

borde nämnas, dels att lärarinnor användes, som icke genom examen

eller på annat sätt styrkt sig ega nödig utbildning för den plats, de

innehade, dels att lärarepersonalen betungades med en strängare tjenstgöring,

än den till fromma för undervisningen kunde sköta, dels att sammanslagning

af klasser egde rum i eu utsträckning, som för undervisningens

resultat måste blifva menlig. Under sådana i ekonomiskt hänseende

tryckta förhållanden kunde man icke heller vänta, att behofvet af i hygieniskt

hänseende lämpliga lokaler kunnat tillgodoses i den utsträckning,

som omsorgen om det uppväxande slägtets helsa kräfde.

Flickskolorna vore, med undantag af ytterst få, som hade större

donationer, i allmänhet hänvisade till lärjungarnes årsafgifter såsom sina

förnämsta inkomster. Och huru otillräcldiga dessa än vore för att betäcka

de kostnader, som vore eller åtminstone borde vara förenade med

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

29

driften af nöjaktigt organiserade skolor, vore de dock för elevernas målsmän

.ganska betungande, i synnerhet för familjer, som egde flera döttrar,

och särskildt om dessa tillhörde högre klasser, i hvilka årsafgifterna ofta

vore rätt höga, t. ex. 250 kronor vid åttaklassiga läroverk och 300

kronor vid läroverk med gymnasialafdelning.

Visserligen åtnjöte vid de af staten understödda skolorna ett visst

antal elever friplats eller nedsättning af årsafgiften till 50 kronor, men

dessa förmåner komine endast ett ringa antal af flickskolornas elever till

del. I enlighet med de vilkor, som blifvit fästa vid de statsunderstöd, som

flickskolorna för närvarande uppbure, erhölle knappt 4| procent af dessa

skolors elevantal (289 af 6,563) friplats och omkring 8£- procent nedsättning

i årsafgiften till 50 kronor. Men toge man äfven hänsyn till

eleverna vid sådana högre flickskolor, som icke understöddes af statsverket,

skulle friplatserna icke uppgå till mer än omkring 3 procent af elevantalet.

Många familjer med begränsade inkomster måste derför för sina

döttrars undervisning betala afgifter, som måste kännas synnerligen betungande.

Och dock eftersträfvade dessa för sina döttrar icke mera, än

hvad som i vårt land beskärdes gossar nära nog kostnadsfritt, nemligen

en allmänbildning utöfver det kunskapsmått, folkskolan bibringade. Den

alltför ojemna fördelningen af bildningens förmåner måste också för den

qvinliga ungdomen och dess målsmän blifva känbarare i samma mån,

som, icke minst genom åtgärder från statens sida, områden öppnats för

qvinlig verksamhet och qvinnor erhållit tillfällen till försörjning, hvilka

förut varit förbehållna män. Hvilken ställning man än intoge till frågan

om en mera vidsträckt användning af qvinnor på alla dessa områden,

borde man dock medgifva, att det allmänna borde i någon mån lätta

deras sträfvan, som sökte begagna sig af rättigheter, hvilka ssmhället

redan erbjöde dem. Men något annat medel för sagda ändamål gåfves

väl knappast, än att det allmänna beredde tillfälle åt ett något större

antal flickor att kostnadsfritt eller åtminstone mot lindrig afgift förvärfva

sig erforderlig utbildning för de afsedda banorna. Men då de för närvarande

vid statsbidragets åtnjutande fästa bestämmelserna om kostnadsfri

undervisning eller nedsättning af terminsafgiften icke, med bibehållande

af eller ens med eu mindre tillökning i anslagets belopp, kunde

gifvas större omfattning, enär understödet redan nu i följd åt nämnda

bestämmelser för en del skolor hade förlorat sin karakter af understöd,

så kunde en förbättring af de mindre bemedlade elevernas ställning icke

ega rum utan eu rätt betydlig förhöjning af nämnda statsanslag.

Staten understödde för närvarande do enskilda skolorna med 100,000

kronor årligen, och dess utgifter för högre lärarinneseminariet och den

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

dermed förenade öfningsskolan hade 1894 uppgått till 54,250 kronor.

Således belöpte sig statens utgifter för den qvinliga undervisningen nämnda

år till 154,250 kronor. Jemförde man denna summa med de årliga utgifterna

för den manliga skolungdomens undervisning, hvilka uppginge

till omkring tre millioner kronor årligen, måste man medgifva, att den

stora olikheten emellan nämnda belopp icke stode i öfverensstämmelse med

det qvinliga slägtets berättigade kraf på högre bildning och icke heller

med den betydelse, som en högre qvinnobildning egde för häfdandet af

nationens plats bland kulturfolken.

En helt annan ställning intoge de högre flickskolorna i Finland, ett

land, som dock i öfrigt med afseende på kulturförhållanden stode oss

närmare än något annat, och der äfven de ekonomiska förhållandena vore

med vårt lands jemförliga. Under det att i Sverige staten med en utgift af

54,250 kronor underhölle en högre flickskola, med 16 friplatser, jemte ett

dermed förenadt högre lärarinneseminarium, underhölle det finska statsverket

läsåret 1893—94 elfva fruntimmersskolor, med i allt 255 frielever,

för en kostnad af tillsammans 384,284 mark. Svenska staten understödde

76 högre flickskolor med i medeltal omkring 1,300 kronor åt hvardera,

det finska statsverket lemnade nyss nämnda år understöd åt 37 privata

fruntimmers- och förberedande skolor med i medeltal omkring 4,350 mark,

eller tillsammans 160,850 mark. Det högsta belopp, som utdelades åt

en privat flickskola, utgjorde 1893—94 i Finland 10,000 mark, i Sverige

2.000 kronor. Då i vårt land 18 skolor erliölle statsbidrag till sistnämnda

belopp, erhölle i Finland 18 skolor i medeltal 6,750 mark, eller

högst 10,000, lägst 5,000 mark. Med en folkmängd den 31 december

1892 af 2,431,953 personer offrade således Finland årligen i statsanslag

åt flickskolorna 545,134 mark, under det att vårt land med en folkmängd

af 4,806,865 personer för samma ändamål utbetalade 154,250

kronor, således det förra landet i förhållande till folkmängden mer än

fem gånger så mycket som vårt land. Och dock lemnade finska statsverket

1893—94 dessutom understöd åt samskolor till ett belopp af

74.000 mark, under det att i Sverige en Barnskola åtnjöte statsunderstöd

med 8,000 kronor årligen.

Utom sistnämnda Barnskola understöddes i vårt land åt statsmedel

två enskilda skolor för manlig ungdom, hvilka erhölle 6,000 kronor

årligen hvardera. Ehuru intet giltigt skäl förefunnes, hvarför icke skolor,

afsedda hufvudsakligen för qvinlig ungdom, borde understödjas med åtminstone

tillnärmelsevis samma belopp som nämnda skolor, kunde emellertid

den summa, som 1885 års flickskolekomité föreslagit, eller 4,000

kronor, anses vara det belopp, med hvilket flertalet skolor af ifråga
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o .9.

31

varande slag borde understödjas. De flickskolor, som år 1893 med förord

af eforalstyrelser sökt statsunderstöd, hade uppgått till 78, bland

hvilka 76 af Kongl. Maj:t tilldelats sådant understöd. De skolor, som

komme att behöfva och anses vara förtjenta af statsbidrag, kunde således

beräknas till minst 75. Skulle hvar och en af dessa understödjas med

i medeltal 4,000 kronor, erfordrades en anslagssumma af 300,000 kronor.

Under förutsättning att omständigheterna medgåfve, att en del skolor

tilldelades understöd till lägre belopp än 4,000 kronor, skulle möjlighet

förefinnas dels att, om förhållandena det kräfde, tilldela anslag åt ett

något större antal skolor, dels att tilldela en eller annan skola, som

deraf pröfvades vara förtjent och i behof, ett understöd till högre belopp

än 4,000 kronor, utan att den ifrågasatta anslagssumman behöfde

öfverskridas.

Derest sagda belopp beviljades, skulle antalet friplatser och platser

mot nedsatt afgift vid högre flickskolor kunna fördubblas, så att omkring

600 elever vid privata flickskolor komme att erhålla kostnadsfri undervisning

och vid pass 1,100 att erlägga en årsafgift af högst 50 kronor

(utgörande resp. omkring 6 och 12 procent af hela elevantalet). Nu

gällande vilkor för statsbidragets åtnjutande borde nemligen bibehållas

men på ofvan angifna grunder i berörda hänseende göras något mera

förmånliga för flickskolornas ekonomi.

Öfver denna petitionärernas framställning hade, enligt hvad departementschefen

meddelar, direktionen öfver högre lärarinneseminarium

afgifvit infordradt utlåtande och dervid på det lifligaste instämt i petitionens

syfte samt funnit de anförda skälen öfvertygande. Att med de

fordringar, som numera måste ställas på undervisning, skollokaler och

skolmateriel, det blefve svårt eller snarare omöjligt att uppehålla nöjaktigt

organiserade högre skolor, om lärjungarnes terminsafgifter skulle

vara den enda eller hufvudsaldiga inkomstkällan, det kunde direktionen

på grund af sin erfarenhet om de ekonomiska förhållandena vid den

med högre lärarinneseminariet förenade normalskolan uttryckligen bekräfta.

Ty ehuru denna skola åtnjöte ett ej obetydligt statsunderstöd,

och ehuru elevafgiftcrna vore högre än vid det stora flertalet flickskolor

i landsorten, hade det dock under de senare åren varit förenadt med

rätt stora svårigheter att begränsa utgifterna till inkomsternas belopp,

och direktionen hade derför nyligen sett sig nödsakad att ytterligare

höja elevernas årsafgifter.

Hvad i petitionen andragits beträffande lärarinnornas vid de högre

flickskolorna dåliga aflöningsförhållanden funne direktionen vara i främsta

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

rummet värdt att beakta. Bland dessa skolors fasta lärarekrafter vore

de från högre lärarinneseminariet utexaminerade de jemförelsevis bäst

aflönade, och dock öfverstege deras årslön endast undantagsvis 1,000

kronor i ett för allt. Om man frånsåge föreståndarinnornas särskilda

arfvoden, förekomme undantagen endast i de större städerna, der i några

skolor lärarinnorna efter en tids tjenstgöring komme i åtnjutande af

löner å 1,100 å 1,200 kronor. Men minst lika vanligt vore, att examinerad

lärarinna måste åtnöja sig med en årslön af 900 eller 800 kronor.

Att dylika löner ej på långt när utgjorde skälig ersättning för ett högst

ansträngande och magtpåliggande arbete af personer, som efter lång och

kostsam förberedande kurs egna t 3 eller 4 år åt sin speciella fackbildning

— hvartill för språklärarinnorna komme dyrbara utländska resor —

läge i öppen dag; och skulle de ock förslå till bestridande af de allra

oundgängligaste lefnadskostnader, så kunde de ej utan en allt för långt

drifven försakelse räcka till skulders afbetalande eller pensionsafgifters

erläggande. Men huru knappa och otillräckliga ifrågavarande lärarinnors

lönevilkor än vore, utgjorde de dock det mesta, de högre flickskolorna

här i landet kunde åstadkomma, ja, mången dylik skola funnes, der man

ej kunde tänka på att bestå sig med en sådan lyx som en examinerad

lärarinna. Och der man skaffat sig en så dyr lärarekraft, der måste

man vara angelägen om att bereda sig nödig valuta genom att pålägga

den kostsamma lärarinnan en så stor tjenstgöring som möjligt. Följden

häraf hade också i många fall blifvit fysisk och psykisk öfveransträngning,

och der skadan blifvit af annan art, hade den ofta röjt sig i hämmad

utveckling och försvagadt intresse.

Liksom petitionärerna ville äfven direktionen för sin del betona, att

den tid nu syntes vara inne, då den stora olikheten i kostnad för gossens

och flickans högre elementarbildning borde så vidt möjligt utjemnas.

Den nästan kostnadsfria undervisningen vid de allmänna läroverken finge

numera ej sitt berättigande deraf, att dessa läroverk skulle hafva till

hufvudsaklig uppgift att utbilda de nödiga organen för statens egen verksamhet.

Dessa läroverk hade fått en ny och vidsträcktare uppgift, nemligen

att direkt och indirekt främja hela folkets andliga odling och bibringa

en del af den växande ungdomen det mått af högre allmänbildning,

som de ledande krafterna i en kulturstat i våra dagar behöfde.

När man, trots den väsentliga förändring, som uppfattningen af de

allmänna läroverkens mål undergått, dock fortfarande fasthållit principen

om kostnadsfri undervisning, syntes detta framför allt hafva berott på

en önskan att för alla samhällsklassers barn öppna tillträde till den

högre bildningen för att sålunda lemna tillfälle åt den rikare begåfnin
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

33

gen, hvarhelst inom folket den röjde sig, att till det helas båtnad göra

sig gällande och på samma gång främja en för samhällskroppens sundhet

och de sociala förhållandenas lugna utveckling gagnelig ståndscirkulation.

Men vore motiven för ett principielt upprätthållande af en kostnadsfri

undervisning vid de allmänna läroverken af denna art, så funnes

ej längre några skäl, hvarför endast den manliga ungdomen skulle komma

i åtnjutande af ifrågavarande förmån. Den betydelse för hela folkets

odling och uppfostran, qvinnan hade genom sin verksamhet inom familjen,

kunde ej nog högt uppskattas. På grund af sociala förhållanden,

som ej stode att ändra, vidgades ock i våra dagar området för qvinnans

verksamhet utom familjen allt mer och mer, och hon hade hos oss redan

länge haft tillträde jemväl till åtskilliga befattningar i statens tjenst.

När så vore, syntes det både vara rättvist och ligga i det allmännas

intresse, att tillgången till en högre allmänbildning för den qvinliga

ungdomen från statens sida verksamt främjades.

Huru betungande flickornas skolafgifter vore för många familjer

framginge bäst af ett förhållande, som utan tvifvel vore mycket allmänt

och hvarom direktionen hade riklig erfarenhet, nemligen att äfven af

familjer, som ansåges burgna, anhållan om uppskof med terminsafgifternas

inbetalande mycket ofta gjordes, att ett stort antal restantier hvarje

termin uppkomme och att afskrifningar af äldre resterande afgifter så

godt som årligen måste göras. För öfrigt blefve genom de dryga skolafgifterna

ett stort antal döttrar äfven af bildade familjer helt och hållet

utestängdt från den högre undervisningens förmåner.

Departementschefen har härefter erinrat, hurusom i statsrådsprotokollet

den 12 januari 1891, då Kongl. Maj:t beslöt framställning till

Riksdagen angående denna fråga, meddelats en öfversigt af flickskolefrågans

utveckling, sedan enligt beslut af 1862 års Riksdag normalskolan

för flickor upprättades. I detta protokoll omförmäldes ock, att

1885 års Riksdag hos Kongl. Maj:t anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes

»låta undersöka, huru undervisningen i de enskilda högre skolorna för

qvinlig ungdom för närvarande bedrifves, och hvilka resultat af densamma

hittills vunnits, samt af de upplysningar, som genom undersökningen

erhållits, gifva ''Riksdagen del», äfvensom att Kongl. Maj:t med

anledning häraf den 6 november 1885 tillsatt en komité, hvilken den

19 januari 1888 afgifvit sitt betänkande. Efter att hafva hänvisat till

den redogörelse, som i sagda protokoll lemnats rörande hufvudpunkterna

af komiténs betänkande samt de utlåtanden, hvilka deröfver infordrats

från vederbörande myndigheter, yttrar departementschefen följande:

Bill. till Rilcsd. Prot. 189G. d Samt. 1 Afd. 9 Höft. ö

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

»Komitén har meddelat en omfattande och grundlig utredning al

de. högre flickskolornas tillstånd såväl med afseende på deras organisation

och undervisning som beträffande deras hygieniska och ekonomiska

förhållanden, anmärkt de förefinna bristerna och framstält förslagtill

bristernas afhjelpande samt flickskoleväsendets utveckling. De upplysningar,

råd och anvisningar, som flickskolornas målsmän sålunda erhållit,

hafva utan tvifvel redan burit god frukt, i det att mycket af hvad

komitén föreslagit beträffande tidsfördelning, de särskilda läroämnenas

utsträckning och behandling* helsovård m. m. vunnit tillämpning inom

flickskolan. De brister åter, som direkt eller indirekt hafva sin hufvudsakliga

grund i flickskolornas dåliga ekonomiska ställning qvarstå deremot

i det hela oförminskade. De förslag, som komitén framstält till

den ekonomiska ställningens förbättring och nämnda bristers undanrödjande,

hafva icke heller vunnit allmännare tillslutning. Hufvudsakliga

orsaken härtill har utan tvifvel varit, att dessa förslag i sjelfva verket

gingo ut på att upphäfva de nu befintliga privata flickskolorna och ersätta.

dem dels med samskolor, som underhölles af staten under förutsättning

af vissa bidrag från kommunerna, dels med högre flickskolor,

som upprättades af kommun eller af ett utaf kommun understödt och

derför i beroende af denna stående bolag samt erhölle bidrag af staten.

Den omstörtning af hittills bestående förhållanden, som på många ställen

måste blifva följden af genomförandet af ett dylikt förslag, har synts

mången lika obillig som farlig. De nuvarande högre flickskolorna hafva

i hög grad vunnit allmänhetens förtroende och sträfva kraftigt till högre

utveckling såväl i afseende å lärjungarnes sedliga och hygieniska vård

som beträffande valet och anordningen af lärostoffet samt dettas metodiska

behandling vid undervisningen. Det skulle, menar man, å ena

sidan vara högst obilligt att neka så lifskraftiga anstalter rätten att existera

samt a andra sidan innebära en icke ringa fara att inskränka den

fria sjelfbestämningsrätteu för en så ung och i så liflig utveckling stadd

anstalt som den högre flickskolan, hvilken ännu måste söka sin rätta

form. Dessutom måste det anses högst tvifvelaktigt, huruvida flertalet

kommuner skulle befinnas villiga och i stånd att underkasta sig

de ganska stora offer, som genomförandet af komiténs förslag skulle af

dem kräfva. Föreståndare och föreståndarinnor vid våra högre flickskolor

hafva derför ock i den ingifna petitionen fasthållit vid den form

af statsunderstöd, som regering och Riksdag hittills funnit vara den

lämpligaste, och blott yrkat, att såväl anslaget i dess helhet som det

belopp, som kunde till hvarje särskild skola utdelas, skulle betydligt ökas.

Under sådana förhållanden anser icke heller jag, att någon mera

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

35

genomgripande förändring i den högre flickskolans organisation för närvarande

bör ifrågasättas, men finner, på skäl, som i det föregående andragits,

det högeligen angeläget, att densamma kraftigare än hittills

understödjes af staten, på det att å ena sidan de pedagogiska och hygieniska

hänsynen vid densamma må komma till sin rätt och å andra

sidan såväl lärarepersonalens ställning må blifva drägligare, som lättare

tillgång till bildning må öppnas för mindre bemedlade lärjungar. Också

anser jag det af petitionärerna ifrågasatta beloppet för tillökningen i

flickskoleanslaget, eller 200,000 kronor, ingalunda vara större än behöfligt,

men då jag måste göra framställning om betydande summor för

andra vigtiga ändamål, nödgas jag något inskränka detta belopp och

hemställa om en tillökning af 150,000 kronor, så att flickskoleanslaget

således komme att höjas från 100,000 kronor till 250,000 kronor.

I sammanhang med höjningen af anslagets totalbelopp torde äfven

det belopp, som må kunna tilldelas särskild skola böra ökas från 3,000

till 4,000 kronor, då eljest vid fördelningen af det ökade anslaget icke

tillbörlig hänsyn skulle kunna tagas till de särskilda skolornas behof

och utvecklingsgrad. För detta ändamåls vinnande torde emellertid dessutom

vara erforderligt, att ytterligare 1,000 kronor må kunna tilläggas

skolor med minst tvåårig fortsättningskurs. Dylika fortsättningskurser

finnas vid flera skolor för att utbilda elever, som genomgått de egentliga

flickskoleklasserna, antingen för en husmoders kall eller till lärarinnor

i familjer och mindre skolor eller för idkande af rent vetenskapliga

studier. Dessa fortsättningskurser äro i allmänhet fåtaligt besökta,

men kräfva särdeles dugliga och derför dyrbara lärarekrafter, hvarför

de i regeln endast genom betydliga offer från vederbörande skolas sida

kunnat uppehållas. Vigten af dylika fortsättningskurser, hvarigenom de

i flickskolan inhemtade kunskaperna göras mera direkt fruktbringande

och användbara för det praktiska lifvet, börjar emellertid allt mer erkännas;

och det torde derför icke vara olämpligt, att ett särskildt understöd

må kunna lemnas dem bland dessa, som anses deraf förtjenta och

i behof.

Någon annan förändring i de hittills gällande vilkoren för understöds

erhållande från det ifrågavarande anslaget anser jag för närvarande

icke vara erforderlig eller tillrådlig. Då det emellertid varit tvifvelaktigt,

huruvida den omständigheten, att gossar mottagits till undervisning i

de egentliga flickskoleklasserna, och skolan således i sjelfva verket öfvergått

till en samskola, må anses utgöra hinder för en dylik skola att

komma i åtnjutande af understöd från flickskoleanslaget, vill jag fästa

uppmärksamheten på, att detta förhållande i synnerhet förekommer i

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

mindre städer eller orter, der allmänt läroverk för gossar icke tinnes

och särskild! i ett par städer, hvilkas gossläroverk under de sista åren

blifvit indragna, I följd af folkmängdens ringhet kan på dylika platser

lika litet en skola endast för flickor som en skola ensamt för gossar på

längden upprätthållas, men för en samskola kan elevantalet blifva tillräckligt.

Utan statsunderstöd kan dock en sådan skola ingalunda reda

sig bättre än en flickskola med motsvarande lärjungeantal, och det synes

derför vara hårdt och obilligt att neka en dylik skola hvarje bidrag.

Då den .nu begärda tillökningen i fliekskoleanslaget är ganska stor i

förhållande till detta anslags nuvarande belopp och då samskolor af

ifrågavarande slag torde komma att blifva helt få, tvekar jag icke att

föreslå, att af berörda anslag bidrag må på samma vilkor, som gälla

för flickskolor, kunna meddelas äfven åt samskolor med minst fem klasser

å orter, der allmänt läroverk för gossar ej finnes.»

Slutligen har departementschefen anmält en af styrelsen för pensionsinrättningen

för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för qvinlig ungdom

i. skrifvelse den 28 september 1895 gjord framställning om statsbidrag

till pensionsinrättningen. Enligt hvad departementschefen meddelar, har

styrelsen i berörda skrifvelse förmält, att, sedan Hennes Maj:t Drottningen

år 1883 af intresse för den svenska flickskolans utveckling och för

att bereda dess lärorinnor medel till uppehälle, då de i följd af tilltagande

ålder icke längre kunde sköta sitt magtpåliggande kall, utfärdat inbjudning

till teckning af bidrag för åstadkommande af en pensionsinrättning

för sagda ändamål, hvilken inbjudning äfven undertecknats af flera härför

intresserade damer, till grundfond för ifrågavarande pensionsinrättning

tecknats ett belopp af 51,257 kronor 89 öre. Sedan Kongl. Maj:t fyra

år derefter faststält stadgar för »pensionsinrättningen för lärarinnor vid

Sveriges högre skolor för qvinlig ungdom», hade densamma trädt i verksamhet;

men nu hade, enligt beräkning af de revisorer, som granskat

1894 års räkenskaper, visat sig, att en brist för inrättningen uppstått

af 14,812 kronor 7 öre, samt att denna brist framdeles komme att ökas,

i män nu befintliga värdepapper måste utbytas mot andra med lägre

ränta. Då de högre flickskolorna, som för bedrifvande af sin verksamhet,

utom det jemförelsevis obetydliga statsbidraget, i allmänhet icke

hade andra tillgångar än lärjungarnes terminsafgifter, i regeln gåfve de

vid dem anstälda lärarinnorna endast ringa aflöning, hade det synts

styrelsen lika betänkligt att höja afgifterna till pensionsinrättningen som

att sänka det i stadgarna faststälda pensionsbeloppet, hvilket redan nu

vore väl litet. Styrelsen, till hvars kännedom det kommit, att förestån
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

37

dåre och föreståndarinnor vid Sveriges högre flickskolor besluta att hos

Kongl. Maj:t begära framläggande af proposition till Riksdagen opi höjning

af det till dessa skolor utgående anslag, och som icke tviflade på

att Kongl. Maj:t skulle behjerta denna framställning, hade derför ansett

sig böra anhålla, att Kongl. Maj:t vid aflåtande af proposition om höjning

af berörda anslag tillika täcktes föreslå Riksdagen, att deraf äfven måtte

kunna anvisas det belopp, som Kongl. Maj:t kunde finna tillräckligt för

att trygga pensionsinrättningens förbindelser.

Statskontoret, hvars utlåtande i ärendet infordrats, hade — fortsätter

departementschefen ----- till en början erinrat derom, att, enligt af

Kongl. Maj:t den 26 maj 1887 faststälda stadgar för nämnda pensionsinrättning,

dess inkomster utgjordes af räntemedel, delegarnes årsafgifter

och tillfälliga inkomster; att årsafgift för lärarinna, som i inrättningen

vunnit inträde, erlades med 25 kronor af den skola, vid hvilken hon

vore anstäld, och med 30 kronor af henne sjelf; att lärarinna, som vid

sitt inträde i inrättningen vore äldre än 25 år, dessutom hade att erlägga

retroaktiva afgifter; samt att pensionen utginge med 400 kronor

om året från och med qvartalet näst efter det, hvarunder pensionären

uppnått 55 års ålder.

Då den verksamhet, som utöfvades af ifrågavarande lärarinnor, med

rätta ansetts vara af den betydelse för bildningsarbetet inom landet, att

icke blott en särskild undervisningsanstalt, högre lärarinneseminariet,

blifvit inrättad med af statsmedel aflönad lärarepersonal, utan äfven årligt

{Inslag af Riksdagen anvisats för understödjande af de skolor för qvinlig

ungdom, der den i seminariet inhemtade undervisningen gjordes fruktbärande,

syntes det statskontoret, som borde staten icke undandraga sig

att jemväl i någon mån stödja dessa lärarinnor i deras sträfvan att genom

afsättande af någon del af den helt visst i allmänhet ringa årslönen bereda

sig ett torftigt underhåll, då helsa och krafter icke längre medgåfve

fortsatt arbete i skolornas tjenst. Och då, såsom i ansökningen blifvit

antydt, hvarken nedsättning af pensionsbeloppen eller höjning af delegarnes

årsafgifter kunde företagas, utan att det ändamål, pensionsinrättningen

ville tjena, derigenom skulle komma att blifva lidande, funne

statskontoret den nu föreliggande ansökningen om statens mellankomst

till pensionsinrättningens betryggande vara förtjent af afseende.

Beträffande den form, under hvilken dylikt statsbidrag borde lemnas,

förestälde sig statskontoret, att den lämpligen skulle kunna utgå såsom

fyllnad i de delegande lärarinnornas årsafgifter, så att staten för hvarje

betalande delegarinna tillsköte ett visst belopp. Storleken af det belopp,

s. 38 Kontrollera mot PDF

1

38 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

som erfordrades för att pensionsinrättningen skulle kunna fullgöra sina

förbindelser, kunde endast bestämmas genom. beräkningar, Indika statskontoret

icke såge sig i stånd att åstadkomma; men då enligt lifförsäkringsbolagens

tabeller en 25-årig qvinna hade att erlägga en årspremie af 85

kronor 71 öre för att vid 55 års ålder erhålla lifränta af 400 kronor,

så borde en fyllnadsafgift af 10 kronor icke kunna anses för högt tilltagen.

Då de delegande lärarinnornas antal vid 1894 års slut utgjorde

152, skulle således statens bidrag enligt denna beräkningsgrund för

nämnda år hafva uppgått till 1,520 kronor. Såsom vilkor för statsbidraget

borde dock, enligt statskontorets mening, bestämmas, att minskning

i de nu utgående årsafgifterna eller höjning af de nu faststälda

pensionerna icke finge vidtagas.

Liksom statskontoret har departementschefen funnit det vara af

synnerlig vigt, att berörda pensionsinrättning upprätthölles samt att åt

densamma bereddes en tryggad ställning. Antalet lärarinnor vid de

högre flickskolorna vore redan stort och ökades med flickskoleväsendets

utveckling oupphörligt. De arbetade med en samvetsgrannhet och

en sjelfuppoffring, som af en hvar måste erkännas. Men något att betrygga

gin framtid med kunde de icke samla. Den lott, som väntade

dem, då de vore uttjenta och i allmänhet stode utan alla existensmedel,

måste derför blifva mycket tung, derest intet i tid gjordes för att tillförsäkra

dem någon inkomst på ålderdomens dagar. Detta hade de

behjerta!, genom hvilkas försorg ifrågavarande pensionsanstalt kommit

till stånd. Men äfven för staten måste det vara angeläget, att icke en

hel klass af qvinnor, som uppoffrat all sin kraft för dess ändamål, om

än icke i dess omedelbara tjenst, lemnades utan alla medel till uppehälle

på ålderdomen. Den utgift, som för närvarande kräfdes för att

rädda flickskolelärarinnornas pensionsanstalt från eu hotande undergång

— ty något mindre gälde det i sjelfva verket icke — syntes derför

departementschefen obetydlig, äfven om den behöfde göras något större,

än statskontoret beräknat. Sedan anstaltens ställning, som hittills ansetts

något osäker, blifvit tryggad, vore nemligen att hoppas, att, om

än icke alla, dock flertalet af de högre flickskolornas lärarinnor skulle

inträda i densamma. Såsom antydt, ansåge departementschefen icke

säkert, att det af statskontoret föreslagna statsbidraget vore för ändamålet

tillräckligt, men då skilnaden ej gerna kunde vara stor och då

någon annan beräkning ej för närvarande vore att tillgå, ansåge sig

departementschefen böra hemställa, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,

att af flickskoleanslaget finge till berörda pensionsinrättning tills

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

39

vidare årligen utgå ett belopp, motsvarande högst 10 kronor för hvar

och en af de delegare, som erlade årsafgift. De af statskontoret föreslagna

vilkoren ansåge departementschefen icke behöfliga, då det å ena

sidan med ett så litet statsbidrag icke gerna kunde blifva fråga om att

sänka årsafgifterna eller höja pensionerna och då å andra sidan nämnda

förändringar icke kunde utan Kongl. Maj:ts bifall företagas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har departementschefen

hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, att anslaget till

högre skolor för qvinlig ungdom måtte varda förhöjdt med ett belopp

af 150,000 kronor, eller från 100,000 kronor till 250,000 kronor, att

understöd af detsamma på hittills gällande vilkor måtte kunna tilldelas

sådana skolor med högst 4,000 kronor åt hvar och en, dock att skola

med minst tvåårig fortsättningskurs kunde erhålla 5,000 kronor, samt

att af samma anslag måtte kunna anvisas dels understöd, på de för

högre flickskolor stadgade vilkor, åt samskolor med minst fem klasser

å orter, der allmänt läroverk för gossar ej funnes, dels ett årligt bidrag

till pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för

qvinlig ungdom, motsvarande högst 10 kronor för hvar och en af do

delegare, som erlade årsafgift.

Med afseende å de tryckta ekonomiska förhållanden, under hvilka

de högre flickskolorna i vårt land utöfva sin för det allmänna betydelsefulla

verksamhet, har utskottet funnit väl behöflig!, att dessa skolor

beredes ett kraftigare understöd än det som hittills kommit dem till

del. Enligt utskottets mening bör emellertid kostnaden härför icke uteslutande

åläggas staten. Genom landsting, stadskommuner, sparbanker,

bolag eller enskilda personer hafva visserligen redan nu åtskilliga af

de högre flickskolorna erhållit förmån af dels fri lokal, dels årliga eller

tillfälliga anslag; men i allmänhet torde de bidrag, som på denna väg

vunnits, icke kunna anses motsvara berättigade anspråk. Då befolkningen

i den ort, der dylik skola är förlagd, i främsta rummet har

gagn af dess verksamhet, synes det utskottet kunna med skäl ifrågasättas,

huruvida icke kommun eller enskilde borde till skolans uppehållande

i en eller annan form lemna så stort bidrag, att dess värde,

för år räknadt, motsvarar minst det belopp, som staten för ändamålet

tillskjuter; och har utskottet ansett lämpligt, att vilkor härom blefvo

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 9

för skolas delaktighet i statsanslaget stadgadt. Som det emellertid

synes obilligt, om på grund af sådant vilkor skola, som redan är i

åtnjutande af statsbidrag, icke skulle för framtiden kunna erhålla sådant,

torde berörda vilkor böra gälla endast med afseende å statsbidrag till

skola, som nu ej är i åtnjutande deraf, äfvensom, hvad angår en för

närvarande af staten understödd skola, för tilldelande åt densamma af

statsbidrag till högre belopp, än den nu uppbär. Med hänsyn till de

ökade bidrag från kommuner och enskilda, som genom ofvan angifna

vilkor böra kunna vinnas, synes de högre flickskolornas behof af understöd

kunna tillgodoses med ett statsanslag, som till beloppet understiger

ej mindre hvad i omförmälda af herr Wallis m. fl. väckta motion

föreslagits, än äfven hvad Kongl. Ma:jt för ändamålet äskat; och har

utskottet på grund häraf funnit sig böra förorda, att förhöjningen af

ifrågavarande anslag begränsas till 100,000 kronor.

De vilkor, som enligt Riksdagens beslut nu gälla för utdelande af

understöd från anslaget till högre skolor för qvinlig ungdom, äro, förutom

bestämmelse om det högsta statsbidrag, som må till en skola

utgå, följande: att elever till det antal, som af Kongl. Maj:t bestämmes,

i skolan erhålla undervisning dels kostnadsfritt och dels mot en årsafgift,

som icke får öfverstiga 50 kronor; att årlig berättelse afgifves

om skolans verksamhet; samt att skolan skall vara underkastad den

kontroll och de bestämmelser i öfrigt, som Kongl. Ma:jt kan finna för

godt meddela. Dessa vilkor anser utskottet böra fortfarande bibehållas.

Men derjemte böra enligt utskottets mening grunderna för tilldelande

af understöd från anslaget närmare bestämmas och förutom ofvan förordade

bestämmelse om ett statsbidraget i hvarje fall motsvarande tillskott

från kommun eller enskilda, jemväl ytterligare vilkor för delaktighet

i statsanslaget uppställas. Utskottet, som i vissa fall hyst tvekan,

huru dessa vilkor och grunder borde på lämpligaste sätt afväga^,

har emellertid, då, för den händelse att erfarenheten framdeles skulle

gifva vid handen, att ändring af hithörande stadganden bör i ett eller

annat hänseende vidtagas, framställning till Riksdagen i sådant syfte

icke lärer uteblifva, funnit sig böra tillstyrka följande nya bestämmelser.

Med hänsyn dertill att ifrågavarande anslag afser att understödja

högre skolor för qvinlig ungdom, anser utskottet, att endast de flickskolor,

hvilka, oberäknadt s. k. förberedande klasser, meddela undervisning

i minst fem årsklasser, böra komma i fråga vid utdelande af

bidrag från anslaget. Då det vidare icke synes kunna påfordras, att

staten skall lemna understöd till andra skolor än dem, som utöfva en

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets Utlåtande A :o 9.

mera omfattande verksamhet, bör enligt utskottets mening såsom vilkor

för skolas delaktighet i statsanslaget bestämmas, att lärjungeantalet

vid densamma, oberäknudt förberedande klasser, under senaste tre år,

eller den kortare tid, hvarunder skolan varit i verksamhet, då ansökning

om statsbidrag göres, i medeltal icke understigit en viss siffra.

I sådant afseende kunde det väl ifrågasättas, huruvida icke ett lärjungeantal

af 50 borde fastslås såsom minimum; men då detta måhända

skulle innebära ett allt för tvärt afbrott i de grunder, som hittills tilllämpats,

har utskottet funnit sig hafva anledning tillstyrka, att minimiantalet

i fråga må för närvarande bestämmas till 30. Enligt utskottets

mening hör emellertid vid statsanslagets fördelning väsentligt afseende

fästas vid elevantalet, så att till skolor, som hafva ett mindre antal

lärjungar, statsbidraget kommer att utgå med proportionsvis lägre belopp

än till sådana skolor, hvilka hafva ett större antal lärjungar; och

anser utskottet på grund häraf, att skola må kunna tilldelas.statsunderstöd

till visst belopp för hvar och eu af dess lärjungar, hvithet belopp

utskottet ansett böra bestämmas till högst 30 kronor för lärjunge. För

närvarande är stadgadt, att understöd till en skola må utgå med högst,

3,000 kronor. I förevarande proposition har Kongl. Maj:t föreslagit,

att 4,000 kronor måtte bestämmas såsom det högsta statsunderstöd,

som i allmänhet får till eu skola utgå, dock att skola med minst tvåårig

fortsättningskurs må kunna erhålla 5,000 kronor. Da emellertid,

vid antagande af det utaf utskottet förordade vilkoret om ett statsbidraget

i hvarje fall motsvarande bidrag från kommun eller enskilde,

statsbidraget till en skola i sjelfva verket med sitt dubbla belopp tillför

densamma understöd, anser utskottet, att äfven efter anslagets förhöjning

statens bidrag till en skola icke i allmänhet må utgå med

mer än 3,000 kronor. För Kong], Maj:ts omförmälda förslag om högre

understöd till skolor med fortsättningskurser förefinnas enligt utskottets

mening ej fullt giltiga skäl. Men deremot anser utskottet, med anslutning

till hvad af 1891 års Riksdag i anledning af den då beslutade

förhöjningen af ifrågavarande anslag blifvit uttaladt om önskvärdheten

af undervisning i huslig ekonomi vid de högre flickskolorna,

att skolor, hvilka i sin undervisningsplan upptagit detta ämne, hvari en

praktiskt anordnad undervisning icke lärer kunna meddelas utan jemförelsevis

stora kostnader, bör kunna tilldelas ett särskild! statsunderstöd

med högst 500 kronor utöfver det enligt ofvan föreslagna grunder till

skolan utgående statsbidrag.

Det såväl i Kongl. Maj:ts proposition som i ofvan omförmälda,

af herr Vahlin väckta motion framhållna behofvot af understöd till

Bih. till Ililcsd. Blot. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 9 llåft. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

StatsutsJcottets Utlåtande N:o 9.

samskolor med minst fem klasser a orter, der allmänt läroverk för

gossar ej finnes, synes ^utskottet på de till stöd härför anförda grunder

höra tillgodoses; och då för utdelande af understöd i dessa fall samma

vilkor torde böra gälla som för de högre flickskolorna, anser utskottet

lämpligare, att nu ifrågavarande anslag varder härför anlitadt, än att,

såsom, herr Vahlin hemstält, särskild!, anslagsbelopp för ändamålet uppföres

i riksstaten. 1 r

Med .afseende a den stora betydelsen af de hygieniska anordningarna

vid. ifrågavarande skolor, har utskottet slutligen ansett nödigt,

att såsom vilkor för delaktighet i statsanslaget stadgas, att genom

vederbörande eforalstyrelse blifvit. styrkt, dels att anordningarna

vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande och undervisningen

så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarne derigenom

icke föranledes, dels ock att legitimerad läkare är vid skolan anstäld.

Af skäl, som. här. ofvan vid fråga om vilkoret om bidrag från

kommun eller enskilda till ifrågavarande skolor angifvits, synas öfriga

fötenämnda nya vilkor icke heller böra tillämpas i afseende å de skolor,

som redan åtnjuta statsbidrag. Beträffande de bidrag, som hittills till

dessa skolor utgått, har utskottet velat .uttala den mening, att ett eller

annat af flickläroverken med mycket få lärjungar synes hafva erhållit

ett högre statsbidrag än som för framtiden torde böra till detsamma utdelas.

Hvad angår framställningen om bidrag från omförmälda anslag

till. pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för

qvinlig ungdom, anser utskottet på de i statsrådsprotokollet anförda

skäl, att hvad Kong]. Maj:t i fråga härom föreslagit bör vinna Riksdagens

bifall.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts förevarande

framställning samt omförmälda dels af herr

Wallis .m. fl. och dels af herr Vahlin väckta motioner,

må höja anslaget till högre skolor för qvinlig ungdom

med ett belopp af 100,000 kronor, eller från 100,000

kronor till 200,000 kronor, äfvensom bestämma, att

af detta anslag må utgå

dels understöd till högre flickskolor och till sådana

samskolor med minst fem klasser, som äro upprättade

å orter, der allmänt läroverk för gossar cj

finnes, under iakttagande af följande vilkor:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

43

a) att;, skolan, oberäknadt s. k. förberedande

klasser, meddelar undervisning i minst fem årsklasser

och under sen,aste tre år eller den kortare tid, hvarunder

skolan varit i verksamhet, då ansökning om

statsbidrag göres, haft i medeltal minst 30 lärjungar,

tillhörande sistnämnda, årsklasser;

b) att kommun eller enskilda donatorer till skolans

uppehållande lemna bidrag, hvars värde för år

räknadt uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet

;

c) att åt skola, som i a) nämnts, må kunna tilldelas

statsunderstöd af högst 30 kronor för hvar och

en af dess lärjungar, med iakttagande härvid, dels att

detta understöd må utgå med högst 3,000 kronor till

hvarje skola, dels att hvarje i a) nämnd skola, som

meddelar undervisning i huslig ekonomi, må för detta

ändamål kunna tilläggas ett särskildt understöd intill

belopp af 500 kronor;

d) att genom intyg af vederbörande eforalstyrelse

blifvit styrkt, ej mindre att anordningarna vid skolan

äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande och undervisningen

så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarne

derigenom icke föranledes, än äfven att legitimerad

läkare är vid skolan anstäld;

e) att lärjungar till det antal, som af Kongl.

Maj:t bestämmes, i skolan erhålla undervisning dels

kostnadsfritt och dels mot en årsafgift, som icke öfverstiger

50 kronor;

f) att årlig berättelse afgifves om skolans verksamhet;

samt

g) att skolan skall vara underkastad den kontroll

och de bestämmelser i öfrigt, som Kongl., Maj:t kan

finna för godt meddela;

skolande emellertid de under a), b), c) och d)

upptagna vilkor tillämpas endast med afseende å statsbidrag

till skola, som nu ej är i åtnjutande deraf,

äfvensom, livad angår en för närvarande af staten

understödd skola, för tilldelande åt densamma af statsbidrag

till högre belopp, än den nu uppbär;

dels och ett årligt bidrag till pensionsinrättningen

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. höjning

af förslagsanslaget

till

lönetillskott åt

lärare vid

folkskolor och

småskolor.

[H-]

för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för qvinlig

ungdom, motsvarande högst 10 kronor för hvar och

en af de delegare, som erlägga årsafgift.

Folkundervisningen.

15:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att anslaget till lönetillskott

åt lärare vid folkskolor och småskolor måtte höjas med 250,000

kronor, eller till 4,175,000 kronor.

I särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner, hvilka blifvit

till utskottet remitterade, hafva följande förslag framstälts, afseende att

ytterligare höja statens omkostnader för folkskolelärarnes aflöning.

Herr E. Hammarlund har nti motionen n:o 98, i hvars syfte herr

F. Berg m. fl. instämt, föreslagit:

l:o) att Riksdagen — på det att ordinarie lärare eller lärarinna

vid folkskola, som i denna egenskap oförvitligt tjenstgjort under tio år,

måtte utöfver hittills faststälda löneförmåner erhålla ett andra ålderstillägg

å 100 kronor, så att lönen för åtta månaders undervisning komme

att utgöra minst 800 kronor jemte stadgade naturaförmåner eller ersättning

derför, och på det att ifrågavarande andra ålderstillägg måtte utgå

helt och hållet af statsmedel — måtte bevilja en höjning af förslagsanslaget

till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor med

355,000 kronor; samt

2:o) att Riksdagen — på det att äfven det genom kongl. kungörelsen

den 5 oktober 1891 faststälda ålderstillägget å 100 kronor för

sådan ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola, som oförvitligt tjenstgjort

fem år, måtte kunna utgå helt och hållet af statsmedel, och skoldistrikten

sålunda befrias från den dem för närvarande åliggande skyldigheten

att härtill bidraga med en tredjedel — måtte besluta en ytterligare

höjning af förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och

småskolor med 155,000 kronor.

Vidare hemställer i motionen n:o 65 herr G. Högstedt, med hvilken

herr C. J. Hammarström, m. fl. instämt, att Riksdagen ville

besluta. tillerkänna ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskola, hvilka

förete intyg om 10 års oförvitlig tjenstgöring, ett andra ålderstillägg

af 100 kronor, och att derför erforderligt belopp måtte ur statsmedel

utgå och på ordinarie stat från och med år 1897 uppföras.

Slutligen hafva i motionen n:o 31 herrar C. Persson i Stallerhult

och L. J. Jansson i Djursätra föreslagit:

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

45

l:o) att Riksdagen måtte besluta, att bestämmelsen derom, att åt

ordinarie lärare och lärarinna borde anskaffas sommarbete och vinterföda

för en ko, eller ock, der hinder eller svårighet af lokala eller andra

förhållanden derför mötte, minst värdet af 8 hektoliter 25 liter spanmål

af visst slag i ersättning lemnas, måtte upphöra att gälla, samt att i

stället godtgörelse för ifrågavarande naturaprestation skulle under benämning

»ersättning för kofoder» utgå med 100 kronor för år, med rätt för

skoldistriktet att af statsmedel såsom bidrag härtill erhålla två tredjedelar

af beloppet eller 66 kronor 67 öre; dock att sådan lärare eller

lärarinna, hvilken vid den tidpunkt, då stadgandet härom trädde i kraft,

erhölle kofoder in natura eller ersättning derför till högre belopp än

100 kronor för år, måtte vara berättigad att vid sådan förman bibehållas,

hvad ersättningen vidkomme dock ej längre än hvartill beslutet föranledde,

men att skoldistriktet äfven i dessa fall måtte ega rättighet att

åtnjuta nyssnämnda statsbidrag 66 kronor 67 öre för år; samt

2:o) att för bestridande af statens andel i ofvannämnda ersättning

Riksdagen måtte bevilja ett anslag af 350,000 kronor.

Samtliga dessa motioner hafva af utskottet öfverlemnats till sammansatt

stats- och lagutskott; och då de beslut, hvartill motionerna må

föranleda, kunna inverka på bestämmandet af ifrågavarande förslagsanslag,

samt Kongl. Maj:ts förevarande framställning fördenskull icke

synes böra upptagas till behandling, förr än Riksdagen, sedan det sammansatta

utskottet afgifvit utlåtande i ämnet, fattat beslut i anledning af

berörda motioner, kommer statsutskottet att framdeles beträffande Kongl.

Maj:ts framställning meddela det yttrande, hvartill förhållandena må

föranleda; livilket utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

16:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att för anordnande

af qvinlig slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola

måtte från och med år 1897 på ordinarie stat beviljas ett årligt förslagsanslag

af 90,000 kronor, att utgå under de i statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för den 13 sistlidne januari närmare angifna vilkor

och, bestämmelser.

Vid detta ärendes föredragning inför Kongl. Maj:t bär departementschefen

till en början erinrat om den vid 1877 års riksdag framlagda

proposition om beviljande af anslag till understöd af undervisning i slöjd

för gossar. Till statsrådsprotokollet, då framläggandet af berörda proposition

beslöts, hade dåvarande statsrådet och chefen för ecklesiastik
-

Ang. anslag

till undervisning

i

qvinlig slöjd.

[12-]

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Statsutskottets Utlåtande N;o 9.

departementet, yttrat, bland annat, att* frågan om det uppväxande slägtets

undervisning i slöjd på senare tider gjort sig allt mer och mer gällande

och omfattats på många orter med varmt intresse. Landsting, hushållningssällskap

och kommuner äfvensom enskilda personer hade i åtskilliga

delar af landet gjort större eller mindre uppoffringar för främjande

af denna undervisning, hvilken äfven, i anledning af väckt motion

om åtgärder för densamma från statens sida, utgjort föremål för öfverläggning

vid Riksdagen.

Vid frågans praktiska lösning syntes man gå två väsentligen olika

vägar, i det man å ena sidan sökte införa den ifrågavarande undervisningsgrenen

vid folkskolan och der sätta den i nära samband med

den öfriga undervisningen, medan man å den andra sökte nå målet

genom upprättande af sjelfständiga, från folkskolan skilda slöjdskolor.

Det- .senare kunde anses lämpligast, om man ville utbilda särskild skicklighet

i ett eller annat yrke och sålunda hade sjelfva yrkesbildningen till

mål. Ville man deremot bibringa ungdomen en allmän handfärdighet,

så borde slöjdundervisningen meddelas i folkskolan och såsom en nödvändig

del af det hela ingå bland öfriga undervisningsämnen. Undervisningen

i slöjd kunde nemligen, om den rätt meddelades, blifva ett

allmänt bildningsmedel af stor betydelse, i det att genom väl ordnade

öfningar deri både iakttagelseförmågan skärptes och smaken odlades.

Derigenom bereddes ock en, icke minst för allmogens barn, nyttig omvexling

mellan själs- och kroppsarbete och förekommes en ensidig utveckling

på grund af.sysselsättning endast med bokliga studier, på samma

gång som hågen lifvades för en nyttig och ädel verksamhet, hvilken

kunde afhålla från mången onyttig eller skadlig förströelse.

Att folkskolans lärjungar finge i skolan lära sig att medelst de

vanligast förekommande verktygen förfärdiga smärre arbeten af hvarjehanda

slag, syntes vara af behof påkalladt äfven derför, att det ofta

och icke utan skäl klagades deröfver, att förmågan att tillverka eller

laga till och med enklare redskap och verktyg allt mer började att bland

allmogen aftaga och do bort.

Då undervisning i slöjd sålunda för folkskolans rätta ställning och

verksamhet hade en stor betydelse, och då, såsom förut vore antydt,

intresset för denna angelägenhet nu syntes vara väckt, torde tiden vara

inne att öfverväga, huru den ifrågavarande undervisningen lämpligast

skulle kunna i ofvan angifna rigtning ordnas och främjas.

Beträffande. särskilt anordnandet af undervisning i slöjd för flickor

hade vidare till sistnämnda statsrådsprotokoll af dåvarande departementschefen

anförts, att, tillfälle till undervisning deruti på många orter

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 9.

47

redan länge varit beredd, och att föremål för denna undervisning

i allmänhet varit enkel linne- och klädsömnad samt stickning. I anseende

till nödvändigheten af öfning härutinnan, och då ändamålet att

bibringa allmän handfärdighet dervid äfven kunde vinnas, syntes nämnda

öfningar företrädesvis böra förekomma. Dock vore det önskvärdt, att

tillfälle kunde beredas till undervisning äfven i spånad, väfnad samt

flätningsarbeten. Slöjdundervisning för flickor borde som obligatorisk

taga sin början vid öfvergången från småskolan till folkskolan och sedan

fortgå jemte den öfriga undervisningen under hela lärotiden, så väl i

den egentliga folkskolan som i fortsättningsskolan.

De kostnader, som en sådan undervisnings anordnande vid flickskolan

komme att medföra, kunde ej blifva betydliga, och understöd

dertill af staten syntes derför ej behöfvas på annat sätt, än att tillfälle

till undervisning i qvinlig slöjd bereddes vid statens seminarier för bildande

af folkskolelärarinnor.

Efter meddelande häraf och efter att ytterligare hafva erinrat,

hurusom vid samma riksdag framlagd proposition derom, att anslaget

till folkskolelärare- och lärarinneseminarierna måtte höjas för införande

vid dessa anstalter af undervisning i slöjd, blifvit af Riksdagen afslagen,

yttrar föredragande departementschefen följande.

»Sedan den tiden har emellertid undervisning i slöjd småningom

blifvit införd vid alla landets folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarier.

Dessutom meddelas undervisning i slöjd i allmänhet vid de

läroanstalter, som af landsting eller enskilda personer blifvit upprättade

för bildande af lärarinnor vid småskolan. Slutligen hafva åtskilliga så

kallade slöjdkurser för bildande af slöjdlärarinnor under den senare tiden

varit anordnade.»

»Den lifliga verksamhet för bildande af slöjdlärarinnor, som under

de senare åren egt rum, synes vittna om stort intresse för den qvinliga

slöjden och om öfvertygelse om vigten, att det uppväxande qvinliga

slägtet deri undervisas. Denna öfvertygelse har ock haft till följd, att

såväl skoldistrikt och landsting som äfven föreningar och enskilda personer

varit beredvilliga till uppoffringar för ifrågavarande undervisning.

Antalet folkskolor, i hvilka dylik undervisning meddelas, har också under

den senaste tiden varit i ständigt stigande.»

»Visserligen klagades till en början deröfver, att undervisningen

i den qvinliga slöjden ej medförde tillfredsställande resultat, eniir man

vore oviss både om målet och om medlen, genom hvilka detta på lämpligaste

sätt kunde nås. Nu har man emellertid kommit derhän, att man

vet hvart man vill, och att göda arbetsmetoder blifvit utarbetade.»

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

»Den åsigten har dock alltmer gjort sig gällande, att skoldistrikten

böra få understöd af allmänna medel äfven till främjande af undervisning

i qvinlig slöjd. Genom sådant understöd vunnes nemligen icke

endast det målet, att undervisningen i slöjd blefve på kortare tid införd

i landets alla folkskolor, utan äfven att man finge större säkerhet för

att undervisningen ginge i rätt rigtning.»

Vid 1892 års riksdag hade, fortsätter föredraganden, väckts motion,

att Riksdagen måtte besluta:

dels att för 1893 anvisa ett förslagsanslag af 50,000 kronor att

användas till understöd åt skoldistrikt, som på lämpligt sätt beredde i

skolåldern varande flickor undervisning i qvinlig slöjd;

dels att öfverlemna åt Kongl. Maj:t att fördela detta understöd

samt att bestämma de närmare vilkoren för understöds åtnjutande.

Statsutskottet hade med anledning af motionen yttrat, att utskottet,

som visserligen icke förbisett vigten deraf, att undervisning i qvinlig

slöjd vid folkskolorna meddelades, dock ansett denna angelägenhet, för

hvars ordnande i hvarje särskildt fall syntes erfordras jemförelsevis obetydliga

kostnader, lämpligen böra omhändertagas af vederbörande kommuner

eller landsting. Med anledning deraf hade ritskottet hemstält,

att den ifrågavarande motionen icke måtte till någon Riksdagens åtgärd

föranleda. Detta hade ock blifvit Riksdagens beslut.

Vid följande årets riksdag hade åter väckts samma förslag. Såsom

skäl för detta hade anförts:

att intresset för slöjdundervisningen utvecklats väsentligen genom

de statsbidrag, som lemnats för befrämjande af undervisning i slöjd för

gossar;

att rättvisan kräfde, det statsbidrag lemnades för flickornas slöjdundervisning

lika väl som för gossarnes;

att lika vigtigt som det vore, att läsning och slöjd omvexlade för

gossen, minst lika vigtig finge väl en dylik omvexling för flickan anses

vara;

att särskildt för de fattigare klasserna vore af vigt, att flickan

finge i skolan lära sig så mycken händighet, att hon kunde, då hon

utginge i lifvet vare sig som maka, tjenarinna eller arbeterska i något

särskildt fack, utan hjelp reda sig med afseende på de allra vanligaste

qvinliga handarbeten;

att den qvinliga slöjdundervisningen här och hvar slagit in i eu

osund rigtning, men att genom ett statsbidrag detta förhållande snart

nog skulle ändras, enär naturligtvis statsunderstöd endast skulle komma

de skolor till godo, i hvilka slöjden vore ordnad på ett fullt ändamålsenligt

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

49

sätt, och församlingarna förty, för att ej gå miste om statsanslaget,

blefve nödsakade att reformera denna undervisning i eu sund rigtning;

att utan ett mindre statsbidrag det ej vore tänkbart, att de fattigare

landtkommunerna skulle mera allmänt kunna tillgodogöra sig den välsignelse,

som läge i att hafva en väl ordnad slöjdundervisning för det

uppväxande qvinliga slägtet;

att slöjdundervisning redan vore införd vid tre af rikets folkskolelärarinneseminarier

och från nästa höst blefve införd äfven vid de två

återstående, samt att under senare åren en mängd kurser hållits för

utbildande af lärarinnor i metodisk slöjdundervisning för flickor, hvadan

fullt dugliga lärarinnor i ämnet nu kunde erhållas; samt

att lämpliga personer för öfvervakande af denna undervisning icke

heller numera borde saknas, sedan qvinna gjorts valbar till skolrådsledaraot.

Med anledning af berörda motion hade Riksdagen i skrifvelse till

Kongl. Maj:t yttrat, att Riksdagen ansåge så öfvertygande skäl vara

anförda för förslaget om den qvinliga slöjdundervisningens befrämjande

genom statsanslag, att Riksdagen icke skulle tvekat att bifalla

‘ motionen, om icke Riksdagen dels saknat nödig utredning för att kunna

bedöma lämpliga beloppet af det anslag, som för ändamålet skulle

erfordras, dels ock ansett, att Riksdagen icke borde bevilja ett dylikt

anslag annat än i sammanhang med godkännande af de vilkor, hvilka

borde blifva gällande för understöds åtnjutande. Med afseende å anslagets

belopp hade nemligen synts Riksdagen kunna ifrågasättas,

huruvida icke den af motionären förordade summan, 50,000 kronor,

vore väl hög, då den qvinliga slöjden, som icke förekomme vid det

stora flertalet skolor, icke annat än successivt kunde införas såsom

undervisningsämne vid desamma. Att uppställa på giltiga grunder

hvilande bestämmelser för understödets åtnjutande hade Riksdagen i

frågans dåvarande outredda skick icke ansett möjligt, helst undervisningskostnaden

för qvinlig slöjd vid en skola icke finge bedömas efter

måttstocken af den för undervisning i goss-slöjd erforderliga utgift.

Riksdagen funne sig derför böra inskränka sig till att hos Kongl. Maj:t

begära framläggandet af vederbörligt förslag i ämnet och ville fördenskull

med anledning af ifrågavarande motion hos Kongl. Maj:t anhålla,

att Kongl. Maj:t täcktes för Riksdagen framlägga förslag angående

beredande af statsunderstöd för undervisning i qvinlig slöjd vid folkskolorna

äfvensom, angående de vilkor, som för understödets åtnjutande

kunde böra fastställas.

Till följd af denna Riksdagens skrifvelse hade, enligt hvad de
JJih.

till Riksd. Vrot. 1899. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

partementschefen derefter meddelat, folkskoleinspektörerna anmodats

att från de särskilda skoldistrikten inhemta åtskilliga uppgifter angående

undervisningen i slöjd för flickor. Enligt dessa uppgifter hade under

ar 1892 ett antal af 65,373 flickor undervisats i qvinlig slöjd. Af

dessa hade 37,481 tillhört landsbygden och 27,892 städerna.

Beträffande antalet barn, som en lärarinna hade att samtidigt

undervisa, hade uppgifter inkommit från 1,533 skolor på landsbygden;

och hade barnantalet utgjort i

181 skolor ...................................................... 1_jo*

573 x> ...................................................... 11—20;’

393 » ..................................................... 21—30;

386 x> .................................................... 30 och derutöfver.

I landsbygdens skolor hade 1,576 lärarinnor undervisat. Af dessa

hade 673 genomgått särskild slöjdkurs, hvaremot 903 icke hade genom

gått någon sådan.

Aflöningen

hade utgjort för

349

lärarinnor .................

186

X) ..................

191

X) ..............

........ 21—30

X)

115

x> ...............

........ 31—40

X)

475

X) .............

........ 41—50

x>

86

x» ...............

........ 51—60

X)

9

X) ...........

........ 61—70

X)

45

T) ...........

........ 71—80

X)

3

X) ...........

........ 81—90

X)

39

X)

........ 91—100

X)

78

» ..........

I städerna

hade meddelats undervisning af

1 lärarinna ...............

barn;

2 lärarinnor ................................. »

14

24

38

24

800

9—10

11—15

16—20

21—25

26—30

»

x>

(omkring) ............ x> 30 och derutöfver.

hvardera;

x>

X)

X)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Öl

Arfvodena hade uppgått för hvardera af

65 lärarinnor ................................. till 10 kronor och derunder;

9 x> ................................. x> 10—20 kronor;

3 x> ................................. x> 21—30 x>

5 x> .............. x> 31—40 x>

33 x> ....................... x> 41—50 x>

2 » x> 51—60 x»

3 5) x> 61—70 x>

8 X) ................................. X) 71—80 x>

3 x> ................................. )) 81—90 x>

18 )> x> 91—100 X)

150 x> ................................. X) 100 kronor och derutöfver.

En stor mängd lärarinnor hade icke haft särskilt arfvode för

undervisning i slöjd, utan hade de varit skyldiga att undervisa äfven

i detta ämne mot åtnjutande af den ordinarie lönen. Högst® arfvodesbeloppet

för slöjdlärarinna hade uppgått till omkring 1,000 kronor.

Det i juni månad år 1894 till Stockholm sammankallade folkskoleinspektörsmötet

hade, fortsätter departementschefen, fått sig ålagdt att

behandla äfven följande fråga: »Till hvilket belopp och under hvilka

vilkor bör statsbidrag lemnas till bestridande af kostnaderna för undervisning

i qvinlig slöjd?»

Den afdelning af mötet, som förberedande behandlade denna fråga,

hade inkommit med ett så lydande förslag till svar derå:

x>l. Undervisningen skall vara ändamålsenligt anordnad, utan att

undervisningen i skolans Jäsämnen derigenom eftersättes; och skall

undervisning meddelas i följande slöjdarter: stickning, stoppning, lappning,

linne- och klädsömnad samt, der omständigheterna sådant medgifva,

spånad, väfning och flätningsarbeten.

2. Undervisningen skall ledas af dertill lämplig lärarinna.

3. Undervisningen skall fortgå minst 3 timmar i veckan hela

den för ifrågavarande skola enligt reglementet stadgade lärotiden.

4. Antalet flickor i slöjdskola skall utgöra minst 10, men der

antalet är så stort, att fördelning i afdelningar måste ske, kan statsbidrag

erhållas för hvarje afdelning, så vida antalet slöjdande i afdelningen

uppgår till minst 20.

5. Distriktet skall årligen bidraga till kostnadernas bestridande

med minst hälften af det belopp, staten för ändamålet lemnar, och bör

det från skoldistriktet utgående bidraget i främsta rummet användas till

inköp af materiel för slöjdundervisningen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

6. Allt detta skall styrkas genom intyg af vederbörande folkskoleinspektör.

7. Såsom bidrag till slöjdlärarinnans aflöning skall staten lemna

ett årligt belopp af 40 kronor för hvarje slöjdskola eller slöjdafdelning.»

För sin del hade inspektörsmötet beslutit att instämma i hvad

afdelningen föreslagit uti första, andra, fjerde och sjette punkterna,

Deremot hade mötets flertal ansett, att det i tredje punkten framstälda

vilkoret borde förändras derhän, att undervisningen borde fortgå minst

fyra timmar i veckan under minst sex månader af året, samt i fråga

om det i femte punkten angifna vilkoret, att detsamma borde helt och

hållet utgå, så att ingen föreskrift borde meddelas angående skyldighet

för skoldistriktet att bidraga till kostnaderna för ifrågavarande undervisning.

Beträffande det belopp, hvarmed statsbidraget borde utgå, hade

afdelningens förslag, dock med ringa majoritet, antagits. Minoriteten

hade röstat för ett anslag af 50 kronor till hvarje skola.

För egen del yttrar departementschefen härefter följande:

»Jag anser mig kunna instämma i hvad folkskoleinspektörsmötet

sålunda föreslagit med undantag deraf, att den årliga undervisningstiden

föreslagits till minst sex månader, samt att antalet flickor i slöjdafdelning,

för hvilken skoldistrikt skulle ega rätt att åtnjuta statsbidrag,

antagits böra vara minst 20.»

»Det synes mig nemligen ej vara skäl att, då det är fråga om

undervisning i qvinlig slöjd, bestämma eu kortare årlig undervisningstid,

än som är föreskrifven för undervisningen i goss-slöjd. Skall

undervisningen i qvinlig slöjd medföra verkligt gagn, behöfver man

väl deråt använda hela den tid af året, hvarunder skolan är i verksamhet,

helst som åtskilliga barn, och just sådana, för hvilka ifrågavarande

undervisning företrädesvis är af nöden, ofta lemna skolan,

innan de genomgått alla dess klasser. I vissa slag af skolor, t. ex.

den flyttande och den på afdelningar Jäsande, skulle dessutom för

många barn slöjdundervisningen blifva till väsentligt minskadt gagn,

om den meddelades endast under sex månader om året.»

»Då erfarenheten visat, att en lärarinna kan samtidigt undervisa

40 å 50 barn i qvinlig slöjd, och då det är nödvändigt att tillse, att

statens utgifter för berörda undervisning ej stiga till högre belopp, än

som är oundgängligt, synes det mig, som om antalet af de barn i slöjdafdelning,

för hvilken skoldistrikt får åtnjuta statsbidrag, bör bestämmas

till minst 25.»

»Med all sannolikhet torde kunna antagas, att år 1897 minst 75,000

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

53

flickor undervisas i qvinlig slöjd i landets folkskolor. Antager man

vidare, att i medeltal 25 barn förekomma i hvar och en af de skolor

och skolafdelningar, i hvilka meddelas undervisning i qvinlig slöjd,

uppgår antalet af sådana skolor och skolafdelningar till 3,000. Beträffande

beloppet af det hvarje sådan skola eller afdelning tillkommande

statsbidrag, skulle jag gerna vilja ansluta mig till det af inspektörsmötet

föreslagna. Men då förevarande anslagsbehof är sådant, att det

efter hand måste växa, och med hänsyn dertill, att Riksdagen i sin

ofvan omförmälda skrifvelse gifvit till känna, att den funnit redan den

af motionären förordade summan 50,000 kronor vara val hög, måste

jag stanna vid att föreslå ett belopp af 30 kronor, i följd hvaraf den

summa, som erfordras till understöd för undervisning i qvinlig slöjd,

skulle komma att uppgå till 90,000 kronor om året. Med berörda anslag

afses icke att bereda understöd för undervisning i slöjd uti småskola

eller sådan skola motsvarande klasser af folkskola.»

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har departementschefen

slutligen hemstält, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen:

att skoldistrikt, som genom intyg af vederbörande folkskoleinspektör

visar sig hafva på ändamålsenligt sätt i folkskola, mindre folkskola

eller särskild slöjdskola anordnat undervisning i qvinlig slöjd,

bestående i stickning, stoppning, lappning, linne- och klädsömnad samt,

der omständigheterna sådant medgifva, i spånad och väfning samt flätningsarbeten,

utan att undervisningen i folkskolans läroämnen derigenom

eftersättes, må af statsmedel för hvarje skola, hvari antalet

slöjdande flickor uppgår till minst tio, erhålla ett årligt understöd åt

30 kronor, derest undervisningen uti ifrågavarande ämne pågår minst

4 timmar i veckan under hela den för folkskolan bestämda årliga lästiden,

samt att skoldistrikt, om i en dylik skola antalet af dem, som

deltaga i slöjdundervisningen, är så stort, att de för denna undervisning

äro delade i två eller flera afdelningar, må på här förut angifva

vilkor för hvarje sådan afdelning, hvari antalet slöjdande uppgår till

minst tjugufem, erhålla likaledes ett årligt understöd af 30 kronor,

samt att för detta ändamål måtte från och med år 1897 på ordinarie

stat beviljas ett årligt förslagsanslag af 90,000 kronor.

I sammanhang med denna Kongl. Maj:ts framställning har utskottet

till behandling förehaft en inom Andra Kammaren af herr J.G.

Hazén väckt motion (n:r 64) om sådan förändring af Kongl. Maj:ts

förslag, att bland vilkoren för ifrågavarande statsbidrags åtnjutande

skulle stadgas, att slöjdundervisningen borde pågå antingen minst 4

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till profärskurser

vid

folkskolelärareseminarierna

m. m.

[13.]

timmar i veckan under hela den för folkskolan bestämda årliga lästiden

eller ock minst 35 dagar med 5 timmar dagligen.

Till stöd för detta sitt förslag _har motionären anfört, bland annat,

att i synnerhet på landsbygden funnes många orter, der det för

närvarande föga lämpade sig att så inorganisera den qvinliga slöjden

bland folkskolans läroämnen, att undervisningen deri komme att pågå

minst 4 timmar i veckan under hela den för folkskolan bestämda årliga

lästiden. Härtill komme, att landtbefolkningen med rätta begärde

att vinna verkliga resultat af ifrågavarande undervisning; och detta skulle

enligt motionärens mening onekligen bättre åstadkommas genom undervisning

under en mera samlad tid.

Der alltså en församling funne, att slöjdskicklighet lämpligast

kunde meddelas i sådan särskild slöjdskola, hvilken utöfvade sin verksamhet

under en mera koncentrerad tid — antingen under folkskolans

ferier eller ock i öfrigt under sådana omständigheter, att undervisningen

i folkskolans läroämnen ej derigenom eftersattes — syntes skäl ej

förefinnas att stänga vägen för en sådan handlingsfrihet, allra helst

underyisningen i öfrigt skulle vara sådan, att den vunne godkännande

inför vederbörande folkskoleinspektör.

Kongl. Maj:ts förevarande framställning har icke gifvit anledning

till någon utskottets erinran. Hvad särskildt beträffar den tid, hvarunder

undervisningen i qvinlig slöjd bör pågå, för att rätt till statsunderstöd

skall kunna erhållas, har utskottet icke af hvad i ofvannämnda

motion anförts funnit sig öfvertygadt om lämpligheten att

stadga andra bestämmelser än dem, som Kongl. Maj:t föreslagit och

hvilka öfverensstämma med hvad i detta afseende gäller för statsbidrag

till undervisning i slöjd för gossar, hvadan utskottet icke anser sig

böra på"grund af ifrågavarande motion tillstyrka någon förändring i

Kongl. Maj:ts framställning.

Utskottet hemställer följaktligen,

att, med afslag å herr Hazéns ofvan omförmälda

motion, Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

17:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att för anordnande af

undervisningskurser vid folkskolelärareseminarierna enligt de i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för den 13 sistlidne januari omförmälda

vilkor och bestämmelser det å ordinarie stat uppförda anslaget

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

55

till seminarier för folkskolelärares bildande måtte höjas från och med

nästkommande år med 1,500 kronor eller till 317,525 kronor.

Till åberopade statsrådsprotokollet har departementschefen anfört,

hurusom i § 17 af stadgan för folkskolelärareseminarierna i riket den

29 januari 1886 föreskrefves, att för att kunna utnämnas till adjunkt vid

folkskolelärareseminarium fordras, bland annat, att hafva genomgått profårskurs

vid allmänt läroverk, eller vid seminarium, om profårskurs der

anordnas. Visserligen hade man redan vid den tid, då nämnda stadga

utgafs, insett vigten deraf, att den blifvande seminarieläraren finge, innan

han begynte sin lärareverksamhet å seminariet, genomgå en profårskurs

vid seminarium för att dels blifva förtrogen med de skyldigheter, honom

som seminarielärare ålåge, och med de arbetssätt, som vid seminarierna

förekomme, dels pröfva sig sjelf, om han hade kallelse och anlag just

för denna art af lärareverksamhet; men förhållandena hade icke varit

sådana, att de medgifvit anordnandet af en särskild profårskurs för sådana,

som ämnade söka anställning vid seminarium. De, som beslutat

egna sig åt lärarekallet, hade nemligen i allmänhet hellre velat genomgå

en profårskurs, som gjorde dem berättigade att söka lärarebefattning vid

allmänt läroverk, enär de derigenom hade ojemförligt större utsigt att inom

en ej allt för lång framtid vinna fast anställning, än om de skulle göra sig

behöriga att söka endast någon af de jemförelsevis få adjunktsbefattningarna

vid seminarierna. Då man icke heller billigtvis kunde uppställa

den fordran, att de, som ville göra sig behöriga att söka lärarebefattningar

vid vare sig allmänt läroverk eller seminarium, skulle genomgå

profårskurs vid båda dessa slag af läroverk, hade man ansett sig, åtminstone

med hänsyn till dåvarande förhållanden, mest tillgodose seminariernas

intressen, om man läte dem, som genomgått profårskurs vid

allmänt läroverk, blifva behöriga att söka lärarebefattning äfven vid seminarium.

Härigenom hade man vidgat kretsen, inom hvilken seminarilärare

kunde erhållas, och i samma mån hade utsigterna ökats att kunna

anställa dugande lärare vid seminarierna. Man hade ock lyckats att

sålunda förvärfva till nämnda läroanstalter många dugande lärare. Den

olägenheten förefunnes dock alltjemt, att seminarieläraren i början af

sin verksamhet vore temligen obekant med de lärometoder och det arbetssätt,

som vore säregna för seminarierna. Nämnda olägenhet skulle i

väsentlig grad kunna afhjelpas derigenom, att tillfälle bereddes den,

som genomgått profårskurs vid allmänt läroverk och som ämnade söka

adjunktsbefattning vid folkskolelärare- eller folkskolelärarinneseminarium,

äfvensom den, hvilken redan blifvit till dylik befattning utnämnd, att

under någon tid, t. ex. minst en månad, auskultera vid seminarier och

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

deras öfningsskolor samt vid folkskolor å samma ort, der de seminarier,

vid hvilka undervisningen afhördes, vore förlagda.

Hvad nu blifvit sagdt gälde de manliga seminarieadjunkterna. Beträffande

lärarinnor med adjunktstjenstgöring vid folkskolelärarinneseminarierna

vore förhållandet något olika. Kompetenta att söka qvinliga

adjunkturer vid nämnda läroanstalter vore dels qvinliga filosofie kandidater,

som aflagt sådan filosofie kandidatexamen, som berättigade till att söka

adjunktur vid allmänt läroverk, och som genomgått profår vid allmänt läroverk

eller seminarium, om profår der anordnades, dels lärarinna, som

genomgått fullständig afgångsexamen vid högre lärarinneseminariet i

Stockholm samt dervid erhållit vitsorden berömlig för undervisningsskicklighet

och minst med beröm godkänd i pedagogik och metodik,

såvida hon med goda vitsord under minst ett år tjenstgjort vid ett statens

seminarium.

Qvinliga filosofie kandidater finge visserligen genomgå profår vid

allmänt läroverk, men då de icke utan särskildt tillstånd finge söka

lärarebefattning vid sådant läroverk och då för öfrigt endast få af dem

syntes eftersträfva dylik läraretjenst samt då slutligen adjunktsbefattningarna

vid lärarinneseminarierna vore för dem synnerligen passande, talade

ju mycket för lämpligheten att bereda qvinlig filosofie kandidat,

som ville söka lärarinnebefattning vid ett folkskolelärarinneseminarium,

tillfälle att vid ett sådant genomgå profårskurs, anordnad i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med profårskursen för anställning vid allmänt läroverk.

Beträffande sådana lärarinnor, som, efter att hafva genomgått det

högre lärarinneseminariet i Stockholm, ville vinna anställning vid folkskolelärarinneseminarium,

vore, såsom förut nämnts, föreskrifvet, bland

annat, att de, för att blifva behöriga att söka dylik anställning, skulle

tjenstgöra minst ett år vid ett statens seminarium. Då endast undantagsvis

tillfälle till anställning som vikarie eller extra ordinarie lärarinna vid

seminarium funnes, hade följden blifvit, att, när sådan lärarinnebefattning

vid folkskolelärarinneseminarium, hvarom här vore fråga, varit ledig,

talrika dispenser måst gifvas, för att dugande sökande måtte kunna anmäla

sig till erhållande deraf. Detta visade, att den nu ifrågavarande

bestämmelsen icke vore tillfredsställande. Det hade blifvit satt i fråga

att ersätta den med föreskriften, att äfven sådana lärarinnor, som genomgått

högre lärarinneseminariet, borde, för att vinna anställning vid folkskolelärarinneseminarier,

liksom qvinliga filosofie kandidater, genomgå

en profårskurs vid seminarium. Men då dessa lärarinnor redan genomgått

en läroanstalt, som hade till uppgift att utbilda lärarinnor, syntes en

så lång och omfattande profårskurs ej vara för dem erforderlig. För

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o t).

behörighet till anställning vid folkskolelärarinneseminarier behöfde de

dock ytterligare lära känna de för dessa läroanstalter säregna lärometoder

och arbetssätt samt vinna bekantskap med seminarieundervisningens gång

och ordning i dess helhet. Med de insigter i pedagogik och metodik

samt den öfning i undervisning, som de redan egde, borde de kunna

inhemta detta dels genom att under en termin af höra undervisningen i

minst tre ämnen, som de sjelfva valde, såväl i seminariet som i den

dermed förenade öfningsskolan, äfvensom under seminarielärarnes anvisning

och handledning något deruti deltaga, dels ock genom att samtidigt

åhöra undervisningen i folkskolor, som läge i den ort, der seminariet,

vid hvilket den ifrågavarande lärokursen genomginges, vore förlagdt.

Då de qvinliga adjunkturerna vid folkskolelärarinneseminarierna

vore få, syntes det ej vara erforderligt att profårskurser, vare sig för

qvinliga filosofie kandidater eller för lärarinnor, som genomgått högre

lärarinneseminariet i Stockholm, årligen anordnades, utan ansåge departementschefen

det tillräckligt, om dylika profårskurser tid efter annan,

när förhållandena syntes påkalla det, sattes i gång.

Det vore enligt departementschefens åsigt icke heller lämpligt eller

behöflig! att binda dessa profårskurser vid ett visst folkskolelärarinneseminarium,

enär det ju icke vore gifvet, att vid detta alltid de för

ifrågavarande ändamål lämpligaste lärarekrafterna förefunnes. Åndamålsenligare

borde det derför vara att lemna åt Kongl. Maj:t att för hvarje

gång bestämma, till hvilket seminarium den ifrågasatta profårskursen borde

förläggas.

Kostnaderna såväl för beredande af tillfälle åt dem, som ämnade

söka adjunktsbefattning vid folkskolelärare- eller folkskolelärarinneseminarium,

äfvensom åt redan utnämnde manlige adjunkter vid dylik läroanstalt

att under någon tid följa med undervisningen vid seminarier äfvensom

vid i närheten deraf befintliga folkskolor, som ock för anordnande

af här ofvan omtalade profårskurser för de qvinnor, som ville förvärfva

behörighet att söka lärarinnebefattning vid folkskolelärarinneseminarium,

behöfde icke blifva stora. Det syntes departementschefen, som om ett

årligt belopp af 1,500 kronor skulle blifva tillräckligt så väl till betäckande

af kostnaderna för här ofvan omförmälda studieresor som ock till

ersättning åt de lärare, som för de ifrågasatta profårskurserna finge ökadt

arbete.

Slutligen har departementschefen fästat uppmärksamheten derpå,

att det extra anslag af 33,300 kronor, som under flera år utgått till

löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid seminarierna, kunde nedsättas

Dill. till Itilcsd. Vrot. 1S9G. 4 Sami. 1 Afd. 9 Iluft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande JS:o 9.

med omkring 1,500 kronor, enär en adjunktur vid hvardera af folkskolelärareseminarierna

i Göteborg och Vexiö blifvit indragen, samt en

manlig adjunktur vid folkskolelärarinneseminariet i Kalmar blifvit förändrad

till qvinlig. Om således ofvan nämnda belopp, 1,500 kronor, blefve beviljadt

för anordnande af profårskurser m. in., blefve dock sammanlagda

summan af de anslag till folkskolelärareseminarierna, som under de senare

åren i staten upptagits, icke förhöjd.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemstälde slutligen departementschefen,

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att,

för beredande af tillfälle åt lärare, som genomgått profårskurs vid

allmänt läroverk och som ämnade söka adjunktsbefattning vid folkskolelärare-

eller folkskolelärarinneseminarium, äfvensom åt vid dylika läroanstalter

redan anstälda manlige adjunkter, som icke genomgått profårskurs

vid folkskolelärareseminarium, att lära känna vid folkskolelärareseminarier

och folkskolor använda undervisningsmetoder och arbetssätt, samt

för anordnande vid något folkskolelärarinneseminarium af profårskurser

för qvinlig filosofie kandidat och från högre lärarinneseminariet

i Stockholm utexaminerad lärarinna, hvilka ville vinna behörighet att

söka adjunktsbefattning vid folkskolelärarinneseminarium,

det å ordinarie stat uppförda anslaget till seminarier för folkskolelärares

bildande måtte från och med nästkommande år höjas med 1,500

kronor eller till 317,525 kronor.

Utskottet har visserligen genom hvad af departementschefen i ärendet

anförts funnit sig öfvertygadt derom, att ifrågavarande undervisningskurser

böra kunna lända seminarieundervisningen till fördel, men vill

dock i sammanhang härmed framhålla, att sådan undervisningskurs enligt

utskottets mening bör kunna motsvaras af ett eller annat års väl vitsordad

tjenstgöring vid folkskolelärareseminarium eller folkskola. Under

uttalande häraf får utskottet, som tillika velat erinra, att betyg öfver

genomgående af förenämnda undervisningskurs bör i vederbörlig ordning

meddelas, hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

De tekniska läroverken.

Ang.

Chalmers tekniska

läroanstalt.

18:o) Kongl. Maj:t bär i punkten 14 under åttonde hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att dels till upprättande af en lektorsbefattning i

[14.]

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

59

elektroteknik vid Chalmers tekniska läroanstalt anvisa ett årligt belopp

af 3,500 kronor, och dels till förhöjning af det till läroanstaltens bibliotek,

samlingar och laboratorium utgående årliga anslag af 3,400 kronor

bevilja ett årligt anslagsbelopp af 1,500 kronor samt medgifva, att af

detta sistnämnda belopp 500 kronor finge användas till aflönande af ett

arbetsbiträde vid den elektrotekniska undervisningen.

Vidare har Kongl. Maj:t i punkten 59 föreslagit Riksdagen att på

extra stat för år 1897 anvisa ett belopp af 5,000 kronor_ till anskaffande

af den första för undervisningen i elektroteknik vid Chalmers

tekniska läroanstalt erforderliga uppsättning af instrumenter och maskiner.

Af statsrådsprotokollet i ämnet inhemtas, att styrelsen för Chalmers

tekniska läroanstalt i skrifvelse till Kongl. Magt af den 27 september

1895 anfört, att någon specielt för blifvande elektrotekniker afsedd undervisning

icke ''kunde sägas hafva hittills varit upptagen i läroanstaltens

arbetsplan, då, enligt styrelsens mening, dit icke kunde räknas den undervisning

i tillämpad elektricitetslära, som under det sista årtiondet lemnats

under den ena af tredje årskursens lästerminer tre timmar i veckan,

och undervisningen i allmän och tillämpad elektricitetslära icke varit

vidlyftigare, än som nödtorftigt erfordrats för den blifvande maskinteknikem,

byggnadsingeniören, skeppsbyggmästaren och kemikenn Behofvet

af en väsentlig utvidgning af undervisningen i elektroteknik vid

läroanstalten hade derför ock varit känbart. Enligt hvad styrelsen vidare

framhållit, hade under det senaste årtiondet elektriciteten vunnit

en så stor praktisk användning och elektrotekniken både inom och utom

landet fått en så framskjuten ställning, att det vore hög tid, att de tekniska

läroverken blefve satta i stånd att motsvara de kraf, som stäldes

på dem i detta afseende. Utomlands hade — mångenstädes med betydande

penninguppoffringar — väsentliga utvidgningar införts i den elektrotekniska

undervisningen och, hvad Sverige beträffade, hade af Kongl. Maj:t

utsedde komiterade för utarbetande af förslag till tekniska högskolans

omorganisation föreslagit betydande förändringar i undervisningen på

detta område, Indika delvis redan blifvit genomförda. Genom sin rikedom

på ännu oanvänd vattenkraft hade Sverige så stora förutsättningar

för ett framgångsrikt arbete på elektroteknikens fält, att äfven detta

vore en särskild anledning lör vårt land att utbilda kunniga ingeniörer

uti ifrågavarande fack. Emellertid syntes det styrelsen, med hänsyn

till det nära sammanhanget mellan elektroteknikems och maskinteknikerns

arbetsfält, mindre lämpligt, åtminstone för närvarande, att föreslå upprättandet

af ett särskilt elektrotekniskt fack vid anstalten, likasom äfven

vid utlandets polytekniska anstalter, till livilkas förfogande dock stode

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

vida rikare anslag och större lärarekrafter än som kunde sättas i fråga

vid Chalmerska läroanstalten, i allmänhet ej något särskildt elektrotekniskt

fack vore infördt utan endast läroplanerna för de blifvande maskinteknikerna

under de senare studieåren så anordnade, att de, som särskildt

ville egna sig åt den elektrotekniska rigtningen, kunde i rikare

mått välja dithörande föreläsningar och laborationer än de öfriga, utan

att dock förbise eller åsidosätta de för samtliga maskintekniker vigtiga

hufvudämnena. Styrelsens mening vore, att i tredje årskursen skulle

inom mekaniskt-tekniska facket införas för blifvande elektrotekniker en

ordnad undervisning i teoretisk och praktisk elektroteknik till en omfattning

af 3 timmars föreläsningar och 12 timmars praktiska arbeten

i veckan, under hela läsåret, och att deltagarne i denna undervisning

skulle vara befriade från den undervisning i husbyggnadskonst samt i

väg- och vattenbyggnadskonst, som eljest tillkomme de blifvande maskiningeniörerna.

Samtidigt med detta ordnande af den elektrotekniska

undervisningen i läroanstaltens högre afdelning kunde sådan undervisning

äfven lämpligen införas i dess lägre afdelning till den omfattning,

som kräfdes för montörer, arbetsförmän m. fl., och der förläggas till eu

tredje årskurs, likasom redan nu plats vore afsedd under ett tredje studieår

för undervisning i skeppsbyggeri för dem, som önskade begagna sig

deraf; och den mera elementära undervisningen i elektroteknik på detta

lägre stadium ansåges böra upptaga ett par timmars föreläsning jemte

omfattande praktiska arbeten. Emellertid kunde, derigenom att dessa

praktiska arbeten kunde utföras delvis samtidigt med den högre afdelningens,

undervisningstiden så inskränkas, att det blefve möjligt för en

lärare att bestrida hela undervisningen i den speciella elektrotekniken inom

läroanstaltens båda afdelningar med en tjenstgöringstid af 20—24 timmar

i veckan. Men då i allt fall denna tjenstgöring vore så omfattande,

att den toge en persons tid fullt i anspråk, och då ingen utsigt funnes

att i ett sådant ämne som elektroteknik vinna lämplig lärare, som hade

någon väsentlig verksamhet på annat håll, ansåge styrelsen nödvändigt,

att eh särskild lektor tillsattes i ämnet, så mycket mer som de fordringar,

hvilka måste ställas på lärarens teoretiska kunskaper och praktiska erfarenhet,

för att han med framgång skulle kunna sköta sin befattning,

vore ganska stora. Till jemförelse i detta hänseende hade styrelsen erinrat,

att enligt ofvannämnda komiterades förslag till ordnande af undervisningen

i elektroteknik vid tekniska högskolan der skulle anställas,

oaktadt vid högskolan ej funnes någon lägre afdelning, som toge i anspråk

en del af lärarnes tjenstgöring, såväl en professor i tillämpad

fysik som en extra lärare i praktisk elektroteknik jemte tre assistenter.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

61

Plats för den ifrågasatta utvidgade undervisningen i elektroteknik ansåge

sig styrelsen kunna bereda genom ändrade anordningar i anstaltens

lokaler och trodde sig äfvenledes kunna bekosta desammas utförande

utan att hos Kongl. Maj:t begära anslag dertill. Deremot erfordrades

dels ett anslag för en gång å 5,000 kronor för anskaffande af några

större, omedelbart erforderliga apparater, enligt en af styrelsen afgifven

förteckning, dels en ökning i anstaltens årliga statsanslag till samlingarna

och laboratoriearbeten med 1,500 kronor, hvaraf 500 kronor skulle

användas till aflöning af det i elektriska montörsarbeten kunniga arbetsbiträde,

som under de praktiska arbetena erfordrades till hjelp åt lektorn,

för att undervisningen skulle kunna blifva fullt lämplig.

För egen del har departementschefen yttrat, att han vore fullt ense

med styrelsen beträffande elektroteknikens stora betydelse såsom, ett

bland de allra förnämsta af den nutida industriens hjelpmedel och icke

behöfde påpeka, hurusom allt tydde derpå, att elektricitetens användning

i industriens tjenst skulle, särskildt i vårt på vattenkraft synnerligen

rika land, allt mera ökas. Vid en läroanstalt af det. slag som

Chalmers tekniska läroanstalt borde på grund häraf undervisningen i

elektroteknik icke eftersättas. Såväl härutinnan som beträffande lämpligheten

af det sätt, på hvilket styrelsen för nämnda läroanstalt tänkt

sig denna undervisning anordnad, och behofvet af de anslag härför, som

styrelsen begärt., har departementschefen förklarat sig instämma med

styrelsen.

I likhet med departementschefen finner utskottet önskvärdt, att

vid Chalmers tekniska läroanstalt måtte meddelas en mera omfattande

undervisning i elektroteknik, än som under nuvarande förhållanden kunnat

der anordnas. Då dyrbara instrumenter och maskiner torde vara erforderliga,

för att denna undervisning skall kunna med framgång bedrifvas,

har utskottet ock ansett sig böra tillstyrka beviljandet af det extra anslag

å 5,000 kronor, som Kongl. Maj:t för sådant ändamål äskat. Med hänsyn

till det jemförelsevis betydande belopp, som sålunda enligt utskottets

mening bör anslås till anskaffande af en uppsättning elektrotekniska

apparater, torde emellertid de årliga utgifterna för dylika apparaters

inköp kunna något inskränkas; och håller utskottet på grund häraf före,

att den begärda förhöjningen i anslaget till läroanstaltens bibliotek, samlingar

och laboratorium kan utan olägenhet begränsas till 1,200 kronor

eller samma belopp, som för utvidgning af undervisningen i elektroteknik

vid tekniska högskolan under en följd af år på extra stat beviljats

till sådana apparater och laborationer. Emot Kongl. Maj:ts för
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

slag, att af förhöjningen i nyssnämnda anslag för Chalmerska läroanstalten

ett belopp af 500 kronor må användas till aflönande af ett

arbetsbiträde vid ifrågavarande undervisning, har utskottet icke haft

något att erinra. Hvad slutligen angår det begärda anslaget till aflönande

af en lärare i elektroteknik, har utskottet ansett, att undervisningen i

detta ämne bör kunna vid läroanstalten uppehållas med motsvarande

belopp, som till enahanda ändamål anvisats för tekniska högskolan, eller

2.000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet, som i punkt

65 här nedan hemställer om anvisande å extra stat af ett anslag å

5.000 kronor till anskaffande af elektrotekniska apparater för Chalmers

tekniska läroanstalt, nu, med afseende å hvad för läroanstaltens behof

å ordinarie stat äskats, hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts framställning,

må,

a) till uppehållande af undervisning i elektroteknik

vid Chalmers tekniska läroanstalt anvisa ett

årligt anslag af 2,000 kronor; samt

b) till förhöjning af det till läroanstaltens bibliotek,

samlingar och laboratorium utgående årliga anslaget

af 3,400 kronor bevilja ett årligt anslagsbelopp

af 1,200 kronor äfvensom medgifva, att af sistnämnda

belopp 500 kronor må användas till aflönande af ett

arbetsbiträde vid den elektrotekniska undervisningen.

Ang. teknik-* 19:o) Kongl. Maj:t har i punkten 15 under förevarande hufvudtitel

stockZhn. föreslagit Riksdagen att för tekniska skolans i Stockholm behof anvisa

[15.] följande belopp att årligen utgå, nemligen ''

till förhöjning af anslaget till den extra ordinarie undervisningen,

för anställande af eu lärare i gymnastik 1,000 kronor;

till förhöjning i bibliotekariens arfvode 500 kronor;

till förhöjning i anslaget för maskinister och betjening, för anställande

af ytterligare en ordinarie vaktmästare 1,000 kronor;

till förhöjning af anslaget till inventariers inköp och underhåll 700

kronor;

för renhållning, uppvärmning, belysning m. m. af skolans nyförvärfvade

lokaler en ökning i anslaget till diverse utgifter med 1,320

♦ kronor;

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o f).

63

till arfvode åt en öfverlärare i frihandsteckning inom den högre

konstindustriella afdelningen 300 kronor;

till arfvode åt en öfverlärare i geometrisk konstruktionslära i samma

afdelning 150 kronor, och

till arfvode åt en öfverlärare i välskrifning 300 kronor;

äfvensom att medgifva viss i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 13 januari 1896 omförmäld friare användning af medel

under en del utgiftsposter.

Härjemte har Kongl. Maj:t i punkten 60 föreslagit Riksdagen att

på extra stat för år 1897 anvisa till inredning för nämnda skolas behof

af de lokaler, som af landtbruksakademien till skolan öfverlemnats 12,632

kronor, till anskaffande af inventarier och dylik utrustning för samma

lokaler 8,600 kronor samt till inköp af lös gymnastikmateriel för skolans

behof 500 kronor.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen till eu början erinrat,

att 1894 års Riksdag med anledning af framställning från Kongl.

Maj:t beviljat ett årligt anslag af 4,000 kronor till landtbruksakademien

för beredande af annan lämplig lokal för uppställning och förevisning

af akademiens samlingar, under förutsättning att för tekniska skolans i

Stockholm behof finge användas den lokal i skolans hus, som akademien

innehade, samt att Kongl. Maj:t den 20 januari 1895 stält berörda anslag

till akademiens förfogande för det dermed afsedda ändamålet. Af

statsrådsprotokollet inhemtas vidare att, sedan öfverintendentsembetet,

hvarest styrelsen för tekniska skolan anhållit, att embetet ville inom

den museilägenhet i skolans hus, som landtbruksakademien dittills disponerat

och som nu skulle till tekniska skolan öfverlemnts, vidtaga de

förändringsarbeten, som kunde betingas af dess anordnande till lokaler

för skolans behof, i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 19 mars 1895 förklarat

sig anse de ifrågasatta åtgärderna vara af den omfattning och

art, att de icke kunde hänföras till sådana reparations- eller underhållsarbeten,

för hvilkas utförande det till embetets förfogande stälda anslaget

till byggnader och reparationer vore hufvudsakligen afsedt, samt anhållit,

att Kongl. Maj:t ville af tillgängliga medel anvisa det för arbetenas utförande

erforderliga beloppet, nämnda styrelse med skrifvelse den 18

september 1895 till Kongl. Maj:t öfverlemnat kostnadsförslag öfver de

nya lokalernas anordnande för skolans ändamål, hvaraf framginge, att

lokalerna icke kunde för skolan fullt tillgodogöras för en ringare kostnad

än 12,632 kronor, hvaraf 10,000 kronor beräknats för sjelfva omändringen

af ifrågavarande lokal till föreläsningssal, lärarerum, kök för vaktmästare,

laboratorierum, mörkrum, lokal för de fysikaliska samlingarna, gymnastik
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

sal, tambur, afklädnings- och vapenrum, samt återstoden 2,632 kronor

för andra i samband dermed stående arbeten, såsom inledning af elektrisk

belysning in. m.; och hade styrelsen, då det växande antalet lärjungar

vid skolan och de ökade anspråken på en tidsenlig undervisning gjorde

det i hög grad önskligt, att dessa förändringar, hvilka, om de fördelades

på flera år, måhända skulle kunna bestridas af de medel, hvaröfver öfverintendentsembetet

disponerade, blefve redan i den närmaste framtiden

utförda, påkallat Kongl. Maj:ts medverkan till detta måls vinnande.

Vidare hade styrelsen anfört: Hvad anginge anskaffandet af inventarier

m. m. samt bestridande af den oundgängliga ökning i utgifterna

för belysning och uppvärmning, betjening, renhållning m. m., som berörda

lokalers öfvertagande af skolan oundvikligen måste medföra och

som väsentligen betingades äfven af den nyinrättade maskinyrkesskolan,

såge sig styrelsen jemväl nödsakad att hos Kongl. Maj:t begära ökade

anslag. Öfver tagandet af de ifrågavarande lokalerna komme att tillföra

skolan nio för undervisningen afsedda rum, och enligt en af styrelsen

öfverlemnad förteckning med kostnadsförslag skulle anskaffandet af de

inventarier och den utrustning för öfrigt, som vore erforderlig för att

med. minsta möjliga kostnad försätta de nya lokalerna i ett för undervisningen

tillfredsställande skick, betinga ett belopp af 8,673 kronor 5 öre.

Härtill skulle ytterligare komma ett anslag för en gång af 500 kronor

till anskaffande af materiel för gymnastiköfningar. Inom skolan funnes

nu tre afdelningar, den högre konstindustriella afdelningen, byggnadsyrkesskolan

och maskinyrkesskolan, med obligatorisk, till öfvervägande

del stillasittande undervisning under ett större antal timmar af dagen.

För att åstadkomma en motvigt mot detta stillasittande och om möjligt

aflägsna de följder deraf, hvilka, efter hvad erfarenheten visat, på annat

sätt icke kunnat undgås, hade styrelsen under de senare åren på försök

för den högre konstindustriella afdelningens lärjungar anordnat gymnastiköfningar

från den 15 oktober till den 15 april en halftimme dagligen,

hvarannan dag för de manliga och hvarannan dag för de qvinliga

lärjungarna. Det härför till den anstälde gymnastikläraren utgående

arfvodet, 300 kronor, hade utanordnats från det i skolans stat upptagna

anslaget till den extra ordinarie undervisningen, och derjemte hade de

i dessa öfningar deltagande erlagt faststäld afgift, 2 kronor för läroår

af dem, som inträdt i tekniskt yrke, och 5 kronor af andra lärjungar.

Dessa öfningar, som omfattats med lifligt intresse, hade omisskänneligen

visat sig vara af gagn och motsvara hvad man af dem förväntat. Styrelsen

ansåge sig derför ej längre böra uppskjuta att söka få dessa öfningar

utsträckta äfven till lärjungarna inom byggnadsyrkesskolan och

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

65

maskinyrkesskolan, hvilka vore deraf ej mindre i behof, och tidpunkten

härför syntes vara kommen nu, då möjlighet funnes att bereda för öfningarna

lämplig lokal. Emellertid lemnade anslaget till den extra ordinarie

undervisningen, såvida öfriga, för hvarje år ökade och vexlande kraf,

som stäldes på denna anslagspost, skulle kunna tillgodoses och den af

erfarenheten såsom synnerligen praktisk och för undervisningens utveckling

i jembredd med industriens behof så nyttiga extra ordinarie undervisningen

ej skulle blifva lidande, icke tillgång till de ökade kostnader,

hvartill en dylik utsträckning af gymnastikundervisningen måste leda.

Styrelsen hade tänkt sig, att öfningarna i gymnastik skulle, såsom redan

nämnts, i främsta rummet utsträckas till lärjungarna i den högre konstindustriella

afdelningen samt byggnads- och maskinyrkesskolorna, men

att äfven, i den mån och i den utsträckning omständigheterna sådant

medgåfve, frivilliga gymnastiköfningar skulle beredas åt lärjungar inom

aftonskolan och qvinliga afdelningen. Öfningarna skulle fortgå från den

1 oktober till den 1 maj, 2 timmar dagligen, fördelade på de särskilda

skolorna, och för deras ledande skulle anställas en gymnastiklärare med

ett arfvode, som styrelsen ansåge ej kunna beräknas lägre än till 1,000

kronor för år, motsvarande ungefär en ersättning af 3 kronor per timme.

För att dessa gymnastiköfningar skulle kunna gå något utom ramen för

uteslutande s. k. fristående gymnastik, ansåge styrelsen, att nu, då möjlighet

att bereda lämplig lokal för öfningarna funnes, någon materiel

borde anskaffas, och till inköp af det nödvändigaste i detta afseende

vore ett anslag af 500 kronor tillräckligt.

Utvidgningen af skollokalen måste gifvetvis medföra ökade kostnader

för uppvärmning, belysning, vattenförbrukning, renhållning m. m.,

och styrelsen beräknade med stöd af den erfarenhet, som i detta hänseende

förelåge från skolans öfriga lokaler, att, äfven med iakttagande

af största sparsamhet, dessa ökade kostnader, till hvilkas bestridande

skolans nuvarande inkomster ej lemnade någon tillgång, icke kunde

sättas lägre än till 1,320 kronor årligen. I sammanhang med öfvertagandet

af ifrågavarande lokaler framträdde äfven starkare beliofvet af

ökad betjening, hvilket behof redan länge varit ganska känbart. Skolan

disponerade nu, utom förste maskinist och eldare samt portvakter, två

ordinarie och en extra vaktmästare, till hvilken sistnämnda befattning

för besparings skull antagits en i snickeriyrket kunnig person i den afsigt,

att på så sätt de ofta påkommande smärre reparationerna å skolans

inventarier skulle blifva billigast och snarast afhjelpta. Men till följd

häraf vore denna person icke uteslutande tillgänglig för den egentliga

Bill. till Riksd. Prat. 1896. 4 Sami. 1 Afd. .9 Häft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

vaktmästaretjensten. Skolans nuvarande lokaler vore hufvudsakligen fördelade

på tre våningar, men derjemte vore det kemiska laboratoriet beläget

å nedra bottnen, gipsgjuteriet i källaren och målareateliern å vinden.

Redan af denna fördelning af lokalerna på (oafsedt gipsgjuteriet) 5 våningar

vore tydligt, att det biträde åt föreståndare, lärare och tjenstemän,

som kunde lemnas af knappt mer än två vaktmästare, måste blifva i

hög grad otillfredsställande, då dessa vaktmästare derjemte skulle hålla

tillsyn öfver lokalernas öppnande och stängande samt belysningen. Vissa

lektioner och förrättningar inom skolan, såsom lektionerna i fysik, kemi,

fotografi in. fl., bibliotekstimmarna, en del föreläsningar i extra läroämnen

och ej minst de flera gånger i veckan påkommande inskrifningarna

toge hvar och en för sig en vaktmästare i anspråk, hvadan det

också ej så sällan inträffade, då flera dylika lektioner eller förrättningar

påginge samtidigt, att tillgång på vaktmästare ej funnes ens för vakthållning

i hufvudtamburen, utan att denna måste ordnas på helt och

hållet tillfälligt sätt. Då sålunda redan nu behofvet af ökad betjening

vore trängande, blefve obestridligen, efter det skolan kommit i besittning

af de nya, på nedra bottnen belägna lokalerna, den betjening, hvaröfver

skolan nu förfogade, alldeles otillräcklig och måste ökas med åtminstone

en ordinarie vaktmästare, livilkens arfvode ej skäligen kunde sättas lägre

än till 1,000 kronor årligen, då fri bostad ej kunde beredas honom i

skolans hus. Härvid ville styrelsen framhålla, att den tjenstgöring, som

fordrades af skolans vaktmästare, af livilka de ordinarie nu åtnjöte, utom

förmånen af fri bostad, ett rum och kök, ett arfvode af 70 kronor i

månaden, vore ganska ansträngande och trägen, på samma gång af dem

måste fordras stor påpasslighet och noggrannhet samt för biträde vid

lektionerna i kemi, fysik, fotografi m. in. en viss praktisk duglighet. De

vore upptagna af sin tjenst hela dagen från klockan 8 på morgonen till

efter klockan 9 på aftonen med endast It- timmes middagsrast, som dock

ej sällan vore tagen i anspråk af budsändningar; och äfven under de tre

sommarmånaderna, då undervisningen ej påginge, vore de, om än ej så

strängt, tagna i anspråk för skolans räkning af hvarjehanda arbeten, så

att de i allmänhet endast turvis kunnat permitteras under 3 å 4 veckor.

Sedan styrelsen erinrat, att enligt skolans stat af den 11 juli 1879

till inventariers inköp och underhåll vore anvisadt ett belopp af 2,000

kronor årligen, och att genom kongl. brefvet den 5 juni 1891 för samma

ändamål af de årliga anslag å sammanlagdt 15,075 kronor, som af Riksdagen

och Stockholms stad från och med år 1891 beviljats skolan, anvisats

ytterligare 500 kronor, äfvensom att Kongl. Maj:t i sammanhang

med fastställande af stat för skolan medgifvit, att, derest inkomsten af

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

67

lärjungarnes afgifter komme att öfverstiga det belopp, hvartill de för

skolans i staten upptagna utgifter tagits i beräkning, eller andra tillfälliga

inkomster tillflöte skolan, de sålunda uppkomna tillgångarna finge

användas till lärarekrafternas och skolmobiliernas förökande, hade styrelsen

anfört, att lärjungeafgifterna visserligen visat ett ej ringa öfverskott

öfver det belopp, hvartill de i skolans stat beräknats, men att

detta öfverskott väsentligen måst tagas i anspråk för lärarekrafternas

förstärkande och, enligt bemyndigande, lemnadt genom kongl. brefvet

den 20 mars 1891, till de ökade omkostnaderna för annonsering, tryckning

af program och läsordningar m. m., hvilka varit en gifven följd

af det ökade antalet lärjungar samt det jemnare och mera utsträckta

användandet af skolans undervisning, och att, då således till skolmobiliernas

förökande från detta håll endast ringa bidrag kunnat erhållas, skolan

knappast kunde sägas förfoga öfver mera än 2,500 kronor till inköp

och underhåll af inventarier. Denna summa kunde visserligen synas

vara i och för sig ganska ansenlig, men i betraktande af ej blott skolans

storlek och betydande lärjungeantal, utan äfven den mångfald olika undervisningsgrenar,

af hvilka flera måste hafva särskildt för dem afpassade

inventarier och många medförde en ganska snabb slitning af materiel,

vore det ganska förklarligt, att denna skolans utgiftspost måste blifva

stor, och att skolan gång på gång sett sig nödsakad att öfverskrida

det i staten faststälda beloppet, oaktadt den största omsorg och sparsamhet

iakttagits samt med inköp af i hög grad behöflig materiel måst

anstå. Den ökning af det i skolans stat till inköp och underhåll af

inventarier anvisade belopp, som vore af behofvet påkallad, ansåge styrelsen

icke kunna beräknas till mindre än 700 kronor.

Äfven i det till skolans bibliotekarie utgående arfvodet, hvilket

för närvarande utgjorde sammanlagdt 1,700 kronor, hade styrelsen anhållit

om en förhöjning och i detta afseende yttrat följande. Bibliotekets

bokförråd uppginge nu till omkring 10,000 band och planschsamlingen

till omkring 25,000 stycken. Skolans lärjungar och till en

ganska väsentlig omfattning äfven handtverkare, industriidkare och tecknare

hade också för hvarje år flitigare begagnat sig af det tillfälle till

studier, som biblioteket lenmade dem. Så hade biblioteket under det

senaste arbetsåret besökts af sammanlagdt 3,137 personer, till hvilka

utleinnats 2,900 arbeten till användning på stället och 374 till hemlån.

Också tvekade styrelsen icke att påstå, att biblioteket redan nu väsentligen

bidroge till utvecklingen och främjandet af det konstindustriella

handtverket och industrien, på samma gång som styrelsen dock vore

förvissad derom, att ännu mycket återstode, innan detsamma kunde sägas

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

fullständigt fylla sin plats så som motsvarande institutioner i utlandet.

Utan större kostnad skulle biblioteket, som för närvarande under läseterminerna

hölles öppet två aftnar och två gånger i veckan på middagen,

2 timmar hvarje gång, samt 1 t timme på söndagen, kunna göras

lättare tillgängligt genom ett ökadt antal bibliotekstimmar i veckan, och

i detta afseende ville styrelsen föreslå eu ökning med ytterligare två

aftnar i veckan, 2 timmar hvarje gång, eller till 13 \ timmar från nuvarande

9 1 timmar i veckan, ungefär 50 procent, samt på grund af

bibliotekariens sålunda ökade tjenstgöring en förhöjning i hans arfvode

af 500 kronor.

Till sist hade styrelsen erinrat derom, att styrelsen, som den 18

april 1895 anbefalts att till ecklesiastikdepartementet inkomma med förslag

till de närmare bestämmelser, som kunde anses erforderliga med

afseende å hvad som genomginges i de vid skolan anordnade kurser

för kompetens till teckningsläraretjenst vid rikets allmänna läroverk och

seminarier, i anledning häraf i skrifvelse den 10 maj 1895 afgifvit förslag

till förändringar af vissa paragrafer i skolans stadgar, och påpekade

styrelsen nu, att, om detta styrelsens förslag vunne Kongl. Maj:ts bifall,

inom den högre konstindustriella afdelningen behöfde inrättas tre nya

öfverlärarebefattningar, en i frihandsteckning med ett årligt arfvode af

300 kronor, en i geometrisk konstruktionslära med ett arfvode af 150

kronor och en i välskrifning med arfvode af 300 kronor.

Öfver styrelsens framställning, såvidt densamma afsåge inredningsoch

förändringsarbeten i skolans hus, hade, enligt hvad departementschefen

vidare meddelar, öfverintendentsembetet afgifvit infordradt utlåtande

och dervid dels hänvisat till hvad embetet beträffande frågan

om lämpligheten och möjligheten att för ifrågavarande arbetens utförande

taga i anspråk de till embetets förfogande stälda anslag till byggnader

och reparationer yttrat i sin förut omförmälda skrifvelse den 19 mars

1895, dels förklarat sig mot styrelsens förslag icke hafva något att i

hufvudsak anmärka samt rörande kostnaden för arbetenas verkställande

framhållit, att de i förslaget beräknade kostnadsbelopp väl torde blifva

för ändamålet tillräckliga, men att, med hänsjm särskildt dertill, att

arbetsprisen för närvarande vore i stigande, någon som helst nedsättning

af förslagets slutsumma icke syntes böra ifrågakomma.

I detta sammanhang har departementschefen anmält eu af tekniska

skolans styrelse gjord anhållan om rätt för styrelsen att beträffande de

utgiftsposter i skolans stat, hvilka icke innefattade afiöningar å en post,

göra någon minskning och å eu annan någon ökning och om utsträckning

af den styrelsen medgifna rättighet att, derest inkomsten aflärjun
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o .9.

69

garnos afgifter korame att öfverstiga det i staten beräknade belopp eller

andra tillfälliga inkomster tillflöte skolan, använda de sålunda uppkomna

tillgångarna till lärarekrafternas och skolmobiliernas förökande derhän,

att styrelsen skulle ega att använda dylika tillgångar jemväl till andra

för skolan behöfliga utgifter. Styrelsen hade framhållit svårigheten att,

med tillbörligt tillgodoseende af de många olika kraf, som gjorde sig

gällande vid en så omfattande anstalt som tekniska skolan, inom de i

skolans stat bestämda summorna begränsa de påkommande utgifterna.

Några af dem vore i ej oväsentlig grad beroende på det antal lärjungar,

som toge del i undervisningen i skolans särskilda läroämnen, och kostnaden

för uppvärmning vore gifvetvis vexlande med temperaturförhållandena

under olika vintrar. Också kunde af skilda anledningar behofven

under vissa rubriker, i synnerhet vidkommande inventariers inköp och

underhåll samt extra utgifter, tillfälligtvis vara särskildt trängande, under

det att på andra poster utan nämnvärd svårighet eller olägenhet för

undervisningen utgifterna skulle kunna vid en viss tidpunkt något inskränkas

eller uppskjutas. Styrelsen hade erinrat om de medgifvanden

uti ifrågavarande rigtning, som Kongl. Maj:t redan lemnat styrelsen,

men framhållit, att de ofvan berörda svårigheterna, om ock genom dessa

medgifvanden något minskade, dock fortfore att göra sig gällande. Styrelsen

funne ingen utväg att med den nuvarande mycket specificerade

staten tillgodose alla skolans mångahanda kraf på det sätt, som styrelsen

ansåge vara för skolans verksamhet det förmånligaste. Endast om

en friare disposition kunde medgifvas styrelsen af de under vissa i skolans

stat uppförda summor, ansåge styrelsen det vara möjligt att ännu

med de tillgångar, hvaröfver skolan förfogade, på ett tillfredsställande

sätt bestrida skolans utgiftsbehof. I yttrande, infordradt med anledning

af styrelsens framställning, hade statskontoret förklarat sig icke hafva

något annat att erinra mot bifall till ansökningen, än att det ville synas

statskontoret, som borde den sökta friheten i fråga om öfverflyttning af

förenämnda anslagsbelopp ej medgifvas beträffande den i skolans stat

till stipendier, pris och belöningar upptagna post, hvilken borde i dess

helhet för dermed afsedda ändamål användas. Då emellertid hvar och

en af de ifrågavarande anslagsposterna blifvit till beloppet bestämd af

Kongl. Maj:t och Riksdagen gemensamt, så ansåge statskontoret en

rubbning i användandet af dessa poster icke böra medgifvas utan Riksdagens

hörande.

Efter de upplysningar, som numera af tekniska skolans styrelse

lemnats, synies det departementschefen vara nödvändigt, att på ett eller

annat sätt utväg bereddes till bestridande af de kostnader, som betin
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

gades af i frågakomna lokalers ändring och inredning för sitt nya ändamål.

Nu skulle f ör hända, såsom styrelsen påpekat, utgifterna för lokalernas

lindring, om de fördelades på flera år, kunna bestridas af det till

öfverintendentsembetets förfogande stälda årliga anslaget till byggnader

och reparationer, men dels kunde knappast, på sätt öfverintendentsembetet

anmärkt, dessa arbeten räknas till sådana, för hvilka berörda

anslag, som, i betraktande af talrikheten af de under embetets inseende

stälda hus och egendomar, icke vore särdeles betydligt och städse sjmnerligen

hardt anlitadt, vore afsedt, dels ansåge departementschefen det

vara af stor vigt, att skolan, hvars lärjungeantal hastigt ökades — enligt

af skolans föreståndare lemnade uppgifter öfverstege antalet lärjungar

inom tekniska afton- och söndagsskolan under innevarande arbetsår med

134 motsvarande antal under förra arbetsåret, och vore inom maskinyrkesskolan

antagna 50 lärjungar, hvilka måst inrymmas i lokaler, som

ej beqvämt rymde mer än 35 å 40, under det att i de öfriga afdelningarna

allt utrymme vore taget i anspråk — • och som äfven i andra afseenden

vore stadd i stark utveckling, så snart som möjligt finge dessa

nya lokaler salta i det för undervisningens rätta bedrifvande nödiga skick.

Detta syntes icke kunna vinnas på annat sätt än derigenom, att Riksdagen

anvisade de båda belopp, för ändring och inredning af de nya

lokalerna samt för anskaffande af inventarier och dylik utrustning till

dem, som styrelsen begärt, och mot hvilkas storlek anmärkning icke

förekommit. Enligt departementschefens mening hade styrelsen äfven

för sin framställning, i hvad den afsåge utvidgning af undervisningen i

gymnastik samt deraf följande behof af anslag till anskaffande af lös

gymnastikmateriel och till förhöjning af gymnastiklärarens arfvode, ökadt

anslag för bestridande af kostnaderna för renhållning och dylikt, arfvode

åt ytterligare en vaktmästare, förhöjning af bibliotekariens arfvode och

ytterligare anslag för inköp och underhåll af inventarier, anfört tungt

vägande skäl, till hvilka departementschefen intet hade att tillägga.

Hvad anginge de af styrelsen begärda anslagen för aflönande af tre nya

lärare inom den högre konstindustriella afdelningen, har departementschefen

erinrat derom, att Kongl. Maj:t den 19 augusti sistlidna år, i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med styrelsens ofvan omförmälda förslag

och med anslutning till förut meddelade ändrade bestämmelser om kompetens

till teckningslärarebefattningar vid rikets allmänna läroverk, utfärdat

kungörelse angående ändrad lydelse af vissa paragrafer i de för

skolan gällande stadgar, hvarigenom ifrågavarande lärareplatser blifvit

erforderliga och det begärda anslaget behöfligt, derest icke elevernas

utgifter skulle betydligt ökas. Beträffande styrelsens anhållan om rätt

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

71

att friare disponera öfver de anslagsbelopp, som icke innefatta aflöningar,

ansåge departementschefen styrelsen hafva anfört tillräckliga skäl, som

talade för bifall till denna begäran, utom beträffande den anslagspost,

som vore afsedd till stipendier, pris och belöningar.

Då af den i statsrådsprotokollet förebragta utredningen framgår,

att tekniska skolan i Stockholm icke kan fullt tillgodogöra sig de till

densamma af landtbruksakademien öfverlemnade lokaler, utan att vissa

ändrings- och inredningsarbeten derstädes verkställas, har utskottet, som

icke haft något att erinra mot den beräkning, enligt hvilken kostnaden

härför skulle uppgå till 12,632 kronor, ansett sig böra tillstyrka, att

detta belopp varder i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag å extra stat

anvisadt. Likaledes synes det af Kongl. Maj:t äskade beloppet af 8,600

kronor till anskaffande af inventarier och annan utredning för samma

lokaler vara behöflig! och böra af Riksdagen beviljas. Hvad åter angår

det i sammanhang med nyssnämnda förslag af styrelsen för tekniska

skolan framhållna behofvet af anslag dels till anskaffande af materiel

för gymnastiköfningar, hvartill en af de nyförvärfvade lokalerna skulle

användas, dels ock till arfvode åt en gymnastiklärare, har utskottet, som

väl funnit önskvärd!, att gymnastiköfningar för skolans lärjungar anordnas

i större utsträckning, än hittills egt rum, dock förestält sig, att

detta ändamål bör kunna tillgodoses utan de kostnader, som nu blifvit

ifrågasatta, och utan att det äfven eljest för tekniska skolan väl behöflig^

utrymmet derför upptages. Enligt utskottets tanke borde nemligen tillfälle

till gymnastiköfningar kunna beredas skolans lärjungar i gymnastiska

centralinstitutets närbelägna lokal; och har utskottet med afseende härå

ansett sig icke hafva skäl tillstyrka beviljandet af de för omförmälda

ändamål begärda beloppen.

För renhållning, uppvärmning, belysning m. m. af skolans nyförvärfvade

lokaler har äskats en ökning i anslaget till diverse utgifter

med 1,320 kronor, hvarjemte föreslagits, att anslaget till inventariers

inköp och underhåll måtte höjas med 700 kronor. Af de omständigheter,

som blifvit anförda till stöd för de sålunda begärda anslagsförhöjningarna,

synes utskottet framgå, att dessa två anslag äro för

dermed afsedda ändamål otillräckliga, men då behofven dock torde kunna

tillgodoses med något lägre belopp, än som af Kongl. Maj: t äskats, har

utskottet velat förorda, att anslaget till diverse utgifter ökas med 1,000

kronor och anslaget till inventariers inköp och underhåll med 500 kronor.

Hvad vidare beträffar framställningen, att anslaget för maskinister

och betjening måtte höjas med 1,000 kronor för anställande af ytter
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

ligare en ordinarie vaktmästare, har utskottet funnit styrkt, att, efter det

skolan kommit i besittning af de nya lokalerna, den vaktbetjening, som

för närvarande är vid tekniska skolan anstäld, är otillräcklig. Då

emellertid behofvet af ökad betjening torde vara känbart endast under

den tid, <Iå undervisningen vid skolan pågår, har det synts utskottet,

som om ifrågavarande ändamål skulle kunna tillgodoses derigenom, att

till styrelsens förfogande ställes ett årligt belopp af 750 kronor för aflönande

af vaktmästarebiträde under läroterminerna; och anser utskottet

alltså, att förhöjningen af ifrågavarande anslag bör begränsas till detta

belopp.

Till stöd för framställningen om en förhöjning med 500 kronor i

arfvodet till bibliotekarien har anförts, att, då skolans bibliotek enligt

styrelsens förslag borde hållas öppet under större antal timmar, än hvad

hittills varit fallet, denne tjensteman arbete komme att i ej oväsentlig

mån ökas. Då utskottet emellertid anser, att äfven med den ökade

tjenstgöring för bibliotekarien, som sålunda ifrågasatts, dennes nuvarande

arfvode af 1,700 kronor bör vara tillräckligt, har utskottet icke kunnat

förorda bifall till detta Kongl. Maj:ts förslag.

Behofvet af de föreslagna tre nya öfverlärarebefattningarna har

utskottet funnit ådagalagdt och tillstyrker, att de härför begärda arfvodena

må af Riksdagen beviljas.

Hvad slutligen vidkommer det af Kongl. Maj:t äskade medgifvandet

i fråga om en friare användning af medel under vissa i skolans

stat uppförda utgiftsposter, har utskottet mot Kongl. Maj:ts framställning

i denna del ej haft något att erinra.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet, som under

punkt 66 här nedan gör hemställan i anledning af hvad Kongl. Maj:t

å extra stat äskat för tekniska skolans behof, nu, med afseende å

Kongl. Maj:ts framställning beträffande de ordinarie auslagen för samma

skola, föreslå:

a) att Kongl. Maj:ts förslag, att, för anställande af

en lärare i gymnastik vid tekniska skolan i Stockholm,

anslaget till den extra ordinarie undervisningen

vid skolan måtle höjas med 1,000 kronor, icke må

af Riksdagen bifallas;

b) att Riksdagen ej heller må bifalla Kongl.

Maj:ts förslag om förhöjning med 500 kronor i arfvodet

till skolans bibliotekarie;

c) att Kongl. Maj:ts förslag om förhöjning i det

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N.-o 9.

73

å tekniska skolans i Stockholm stat uppförda anslaget

för maskinister och betjening må på det sätt bifallas,

att Riksdagen till bestridande af kostnaden för vaktmästarebiträde

under läroterminerna höjer anslaget

med 750 kronor;

d) att Kongl. Maj:ts förslag om förhöjning i det

å tekniska skolans i Stockholm stat uppförda anslaget

till inventariers inköp och underhåll må på det sätt

bifallas, att Riksdagen för ändamålet anvisar ett årligt

belopp af 500 kronor;

e) att Kongl. Maj:ts förslag om förhöjning i

samma skolas anslag till diverse utgifter må på det

sätt bifallas, att Riksdagen för renhållning, uppvärmning,

belysning m. m. af tekniska skolans nyförvärfvade

lokaler höjer detta anslag med 1,000 kronor;

f) att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, må till arfvode åt en

öfverlärare i frihandsteckning inom den högre konstindustriella

afdelningen vid tekniska skolan i Stockholm

anvisa ett årligt belopp af 300 kronor;

g) att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

förslag, må till arfvode åt en öfverlärare i geometrisk

konstruktionslära inom samma skolas förenämnda afdelning

anvisa ett årligt belopp af 150 kronor;

h) att Riksdagen, med bifall till Kong]. Maj:ts

förslag, må till arfvode åt en öfverlärare i välskrifning

vid tekniska skolan i Stockholm anvisa ett årligt belopp

af 300 kronor; samt

i) att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

i sådant afseende gjorda framställning, må medgifva,

att styrelsen för tekniska skolan i Stockholm må beträffande

de utgiftsposter i skolans stat, som icke

innefatta löner till föreståndare, öfverlärare och underlärare

samt tjenstemän och betjente eller medel till

stipendier, pris och belöningar, å en post göra minskning

och å en annan ökning, endast anslagsbeloppens

summa icke öfverskrides.

20:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att den med lektors- AneieJ"^ka

befattningen i byggnadskonst, beskrifvande och praktisk geometri jemte skluZTeJrät.

Bih. till Jliksd. Prof. 1896. 4 Sami 1 Afd. 9 Jläft. JO [16.]

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

linear- och croquisritning vid tekniska elementarskolan i Borås förenade

lönen måtte höjas från 2,500 kronor till 3,000 kronor och för detta

ändamål det ordinarie anslaget till de tekniska läroverken ökas med

500 kronor.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen i detta ärende

anmält, att styrelsen för tekniska elementarskolan i Borås i skrifvelse

af den 20 sistlidne november hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes för

Riksdagen framlägga proposition om ett årligt anslag på ordinarie stat

af 500 kronor för åstadkommande af utvidgad undervisning i byggnadskonst

vid nämnda skola i öfverensstämmelse med hvad förhållandet

vore vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping och Malmö samt

i öfverensstämmelse med föreskrifterna uti § 2, afdelning VIII, af Kongl.

Maj:ts förnyade stadgar för de tekniska elementarskolorna den 15 juni

1877 angående undervisningen i byggnadskonst.

Till stöd för denna framställning hade styrelsen till en början

anfört, hurusom skolan snart inginge i sitt tjugonde läseår, räknadt

från den tid, skolan erhöll sin nuvarande organisation, samt att styrelsen

under denna tid kommit till den bestämda öfvertygelsen, att det vore

för skolan af största vigt, att undervisningen i byggnadskonst utvidgades

till öfverensstämmelse med förhållandet vid de tekniska elementarskolorna

i Norrköping och Malmö, eller så, att undervisning komme

att meddelas i de allmänna grunderna för väg- och vattenbyggnadskonst,

samt att lektorn i byggnadskonst m. m., hvilkens årliga lön för

närvarande utgjorde 2,500 kronor jemte två ålderstillägg å 500 kronor

hvartdera efter respektive 5 och 10 års väl vitsordad tjenstgöring,

erhölle samma löneförmåner som lektorerna i samma ämnen vid förenämnda

skolor, eller en årlig lön af 3,000 kronor förutom ålderstilläggen.

Styrelsen hade särskild anledning att nu förnya den framställning,

som styrelsen den 19 oktober 1886 i detta ärende redan afgifvit, alldenstund

skolan stode inför förlusten af en utmärkt dugande kraft, i det

att förutvarande lektorn i byggnadskonst m. m. vid skolan numera

erhållit sökt lektorat vid tekniska elementarskolan i Norrköping, der

årliga löneförmånerna vore 500 kronor större.

Vidare hade styrelsen erinrat, hurusom komiterade för den lägre

tekniska undervisningens ordnande i sitt betänkande den 21 november

1874 yttrat: »De ekonomiska fördelar, som staten erbjuder framstående

praktiska förmågor, äro så ringa i jemförelse med dem, de af den enskilda

industrien kunna erhålla, att det väl erfordras, att i stället genom

en större trygghet göra dessa lärarebefattningar mera lockande, än de

eljest skulle vara». Om detta påstående varit giltigt för mer än tjugu

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

75

år sedan, så syntes detsamma för närvarande gälla i ännu högre grad;

och hade styrelsen derför grundad anledning till bekymmer att icke

erhålla fullt dugliga personer med teoretisk insigt och praktisk erfarenhet

såsom sökande till den lediga lektorsbefattningen i byggnadskonst

m. m. samt fruktade att, äfven om duglig person kunde till tjensten

erhållas, han dock, såsom hittills skett, så snart tillfälle yppade sig,

komme att lemna densamma. Att för öfrigt täta ombyten af hufvudlärare

vid en teknisk elementarskola medförde svåra olägenheter, insåges

lätt af en hvar, som vore med teknisk elementarundervisning

förtrogen.

Såsom ytterligare skäl för sin framställning hade styrelsen framhållit,

att stadsfullmägtige i Borås den 30 sistlidne oktober för omändring

och utvidgning af skolans lokaler i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med *det förslag, som blifvit af rektorn vid tekniska skolan i

Stockholm V. Adler Oarbetad!, beviljat det i förhållande till stadens

storlek och hårdt anlitade tillgångar betydliga beloppet af 56,500 kronor,

hvilket utvisade, att skolans betydelse för landets och ortens industri

af kommunen insåges och behjertades samt att läroverket förstått att

vinna allmänhetens förtroende; och vore i jemförelse med den uppoffring

för skolans utveckling, som samhället underkastade sig, det

statsunderstöd, som här ifrågasattes, en ren obetydlighet.

Något skäl syntes för öfrigt icke kunna angifvas, hvarför tekniska

elementarskolan i Borås skulle i förevarande afseende ställas efter de

tekniska elementarskolorna i Norrköping och Malmö; och hade styrelsen

till belysning häraf åberopat de uttalanden, som gjordes i Stockholm

den 12 juni 1889 vid möte med rektorerna vid de tekniska elementarskolorna

och andra den tekniska undervisningens målsmän. Derjemte

hade styrelsen erinrat om innehållet i förut omförmälda § 2, afdelning

Vill, af stadgarna för de tekniska elementarskolorna, der det föreskrifves,

att omförmälda utvidgade undervisning i byggnadskonst tillsvidare komme

att meddelas endast uti skolorna i Norrköping och Malmö, och hvaraf

således syntes framgå, att undervisningen, när så ske kunde, borde

erhålla samma utsträckning äfven vid de andra tekniska elementarskolorna.

En ansökningshandlingarna bilagd tabell utvisade slutligen, att

under tioårsperioden 1886—95 icke mindre än 234 personer sökt inträde

vid tekniska elementarskolan i Borås, samt att af dessa 93 tillhört

Elfsborgs län och 141 andra orter.

Departementschefen, som funnit de af styrelsen till stöd för ifrågavarande

framställning anförda skäl vara beaktansvärda, har vidare

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till aflöning

af en eldart

hos akademien.

[17-]

yttrat, att den stora betydelse, som den tekniska undervisningen egde

för vårt land, icke kunde skattas för högt, och att, då i det undervisningsämne,

nemligen byggnadskonst, hvarom nu vore fråga, jemväl

inginge väg- och vattenbyggnadskonst, det syntes önskligt, att de båda

tekniska elementarskolorna i Örebro och Borås, som ännu saknade sistnämnda

del af ämnet, snarast möjligt blefve i detta hänseende likstälda

med de tekniska elementarskolorna i Norrköping och Malmö.

Då emellertid i följd af vissa vid skolan i Örebro rådande förhållanden

en utvidgning af undervisningen i byggnadskonst derstädes för närvarande

läte sig mindre väl genomföra, och någon framställning om

dylik utvidgning ej heller inkommit från skolans styrelse, saknade

departementschefen anledning att i fråga om nämnda skola tillstyrka

någon Kongl. Maj:ts åtgärd.

Då, enligt hvad utskottet inhemta!, den tekniska elementarskolan

i Borås har ett jemförelsevis ringa antal lärjungar — under 1894 års

vårtermin undervisades vid skolan 31 och under höstterminen samma

år endast 26 lärjungar — har utskottet icke funnit skäl tillstyrka, att

ökadt anslag beviljas för utvidgning af undervisningen vid denna skola,

helst den landsdel, der den är förlagd, numera har lätta kommunikationer

till orter, hvarest en fullständigare undervisning i hithörande

ämnen meddelas. Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.

Vid bifall till hvad utskottet under punkterna 18, 19 och 20

hemstält, kommer anslaget till de tekniska läroverken, nu 394,975

kronor, att höjas med 6,200 kronor och således i riksstaten uppföras

med 401,175 kronor.

Akademien för de fria konsterna.

21:o) I punkt 17 under åttonde hufvudtiteln har Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att för beredande af aflöning åt en eldare hos

akademien för de fria konsterna höja akademiens fasta anslag med 900

kronor och besluta införande i staten för akademiens tjenstemän och

betjening af följande tillägg:

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

77

1 eldare lön 600 kronor, tjenstgöringspenningar 300 kronor, summa

900 kronor.

Anm. Erhåller af akademien bostad och bränsle eller i ersättning för dessa förmåner

400 kronor årligen.

Vidare har Kongl. Maj:t i punkt 67 föreslagit Riksdagen att, till

aflönande af en eldare hos akademien för tiden från början af oktober

1895 till utgången af år 1896, på extra stat för år 1897 anvisa ett

anslag af 1,125 kronor.

Af statsrådsprotokollet inhemtas att, sedan jemlikt af Kongl. Maj:t

godkända ritningar och kostnadsförslag för akademiens för de fria

konsterna nya byggnad en gemensam värmeapparat för största delen

af de i byggnaden varande lägenheter blifvit i densammas jordvåning

anbragt, akademien i skrifvelse den 29 sistlidne september anmält behofvet

af bidrag till aflöning åt en eldare för apparatens skötsel. Härför

skulle, enligt hvad akademien i nämnda skrifvelse anfört, på grund

af ett med ansvarige leverantören af sagda värmeapparat, aktiebolaget

Atlas, upprättadt aftal examinerad maskinist vara anstäld. Akademien

hade också tills vidare antagit en sådan. Till dennes åliggande hörde,

ntom eldning och tillsyn af värmeapparaten, att tillse och reglera samtliga

i byggnaden varande s. k. värmeelement äfvensom systemen för

skollokalernas och korridorernas deraf beroende ventilation. För detta

arbetes utförande hade akademien med ifrågavarande maskinist öfverenskommit

om ett årligt arfvode af 900 kronor, hvartill komme ersättning

för bostad med 300 kronor och för bränsle med 100 kronor, ungefärligen

motsvarande de aflöningsförmåner, som i allmänhet vore förenade

med dylika sysslor, exempelvis eldarebefattningen hos musikaliska

akademien.

Enligt en af ifrågavarande värmelednings konstruktör gjord, vid

akademiens skrifvelse fogad beräkning öfver kubikinnehållet af de lokaler

i byggnaden, hvilka skulle af sagda ledning uppvärmas, komme 67,18

procent af detsamma på akademiens skollokaler och embetsrum samt

32,82 procent på de af akademien disponerade lokalerna. Under förutsättning

att den till maskinistens aflöning erforderliga summa, 1,300

kronor, fördelades i motsvarande proportion mellan statsverket och

akademien, skulle på statsverkets andel komma ett belopp af 873

kronor 34 öre. Besinnade man emellertid, att en värme- och ventilationsapparat,

hvars skötsel skulle hafva betingat lika stor ersättning

som den i akademiens nya byggnad nu anbragta, blifvit nödvändig,

äfven om den inskränkts till blott de lokaler, som upptoges af statens

under akademiens inseende stälda läroverk, syntes det akademien icke

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

vara obilligt, om vid fördelningen af kostnaden för apparatens skötsel

en något litet större andel än den, som jemnt svarade mot storleken

af de åt läroverket upplåtna lokalerna, lades på staten. Akademien,

som vore beredd att af egna medel lemna till maskinistens aflöning

400 kronor om året, men icke egde tillgång att i vidsträcktare mån

dertill bidraga, hade derför hemstält, att från och med hösten 1895,

då värme- och ventilationsapparaten börjat användas, måtte af Kongl.

Maj:t anvisas det belopp, som erfordrades till fyllande af den återstående

delen af maskinistens aflöning, eller 900 kronor årligen.

För egen del har departementschefen yttrat, att beredandet af

anslag för det ändamål, hvarom här vore fråga, vore en oundviklig

följd af de fattade besluten om uppförande af en ny byggnad åt akademien

för de fria konsterna och det under densammas inseende stälda

läroverk samt om värmelednings anordnande i nämnda byggnad. Riksdagen

hade äfven förut i liknande fall beviljat medel till aflönande af

den för sådan värmelednings skötsel erforderliga personal. Vid akademiens

förslag till aflöningsförmåner för den nu ifrågavarande eldaren

hade departementschefen ej något att erinra, och ansåge, att den kontanta

aflöningen för eldaren borde fördelas i lön och tjenstgöringspenningar

samt att bestämmelser härom borde meddelas genom ett

tillägg i akademiens stat. Då dessa bestämmelser emellertid syntes

böra tillämpas först från och med år 1897, men medel till eldarens aflöning

erfordrades redan från början af sistlidne oktober månad, ansåge

departementschefen, att det bidrag, staten borde lemna till eldarens

aflöning för tiden intill utgången af år 1896 och hvilket akademien

syntes kunna tills vidare förskottera, lämpligen kunna anvisas på extra

stat för år 1897.

Då, enligt hvad utskottet inhemtat, jemväl de lägenheter i akademiens

hus, som äro afsedda för uthyrning, uppvärmas genom omförmälda

apparat och ersättning för värmeledningen sålunda i ej oväsentlig

mån torde beredas akademien genom hyror för de uppvärmda lägenheterna,

synes det utskottet, som om akademien borde kunna till större

del, än nu blifvit ifrågasatt, bestrida aflöningen åt den för apparatens

skötsel erforderliga eldaren. Med afseende härå anser utskottet, att

statens bidrag till eldarens aflöning lämpligen kan begränsas till 600

kronor för år, i enlighet hvarmed jemväl det å extra stat äskade beloppet

af 1,125 kronor, afseende aflöning för ett och ett fjerdedels år,

torde böra nedsättas till 750 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9. 79

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet, som under punkt

73 här nedan gör hemställan i anledning af hvad Kongl. Maj:t å extra

stat äskat för akademiens behof, nu med afseende å Kongl. Maj:ts förevarande

framställning om anslag å ordinarie stat föreslå,

att, i anledning af Kong!. Maj:ts framställning,

må i akademiens för de fria konsterna stat, under

rubriken »diverse anslag» uppföras ett årligt belopp

af 600 kronor till bidrag för aflönande af en eldare;

kommande vid bifall härtill det under förenämnda rubrik utgående

gemensamma reservationsanslaget, nu 11,400 kronor, att höjas till

12,000 kronor samt anslaget till akademien för de fria konsterna att i

riksstaten upptagas med ett från 61,300 kronor till 61,900 kronor ökadt

belopp, deraf tvenne reservationsanslag å tillhopa 21,000 kronor.

Naturhistoriska riksmuseum.

22:o) Kong]. Maj:t har föreslagit, att det för museets entomologiska

afdelning bestämda anslag till materiel, till inköp af sällsynta

föremål och till vetenskapligt biträde vid samlingarnas ordnande måtte

från sitt nuvarande belopp, 1,400 kronor, höjas med 800 kronor till

2,200 kronor.

Vid detta ärendes föredragning inför Kongl. Maj:t har departementschefen

till en början erinrat om det förslag af enahanda innehåll,

som, efter derom af vetenskapsakademien i skrifvelse den 12 september

1894 gjord framställning, blifvit af Kong], Maj:t framlagdt för 1895

års Riksdag. Denna vetenskapsakademiens framställning hade grundat

sig på en af intendenten för riksmuseets entomologiska afdelning, professor

C. Aurivillius, lemnad redogörelse rörande otillräckligheten af

det för närvarande till afdelningen utgående anslaget och behofvet af

dess ökande; hvarvid bland annat framhållits, att sedan öfriga nödvändiga

årliga utgifter blifvit betäckta, i allmänhet högst 400 kronor

kunnat användas till aflöning åt en preparator. Då emellertid en härtill

duglig person oj kunde erhållas för mindre än 1,000 kronor om

året, hade ett sådant biträde endast under en mindre del af året kunnat

anlitas. För preparering af den årliga tillökningen af föremål i

afdelningen erfordrades likväl ett biträde, som sysslade dermed hela

Ang. anslag

till museets

entomologiska

afdelning.

[18.]

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

året. Tillika kr.äfdes för upprättande, underhåll och förökande af en

utvecklingshistorisk samling af svenska insekter omkring 200 kronor

årligen.

Departementschefen erinrar vidare, hurusom 1895 års statsutskott

i sitt yttrande öfver Kongl. Maj:ts då gjorda förslag anmärkt, att de

medel, som utöfver det nu utgående anslaget till riksmuseets entomologiska.

afdelning kunde befinnas för afdelningens upprätthållande och

utveckling, erforderliga, borde kunna af vetenskapsakademien beredas

genom anlitande af de till dess förfogande stående tillgångar; och hade

på grund af hvad statsutskottet sålunda anfört Kongl. Mairts förslag

icke blifvit af Riksdagen bifallet.

.Enligt hvad derefter till statsrådsprotokollet meddelas, hade frågan

nu blifvit Kongl. Maj:t ånyo förelagd genom en af vetenskapsakademien

den 11 september nästlidna år aflåten skrifvelse, hvilken beledsagades

af en ny . framställning i ämnet af professor Aurivillius, som deruti

hufvudsakligen anfört följande. Ett naturhistoriskt museum vore för

naturforskaren hvad ett bibliotek eller snarare ett arkiv af urkunder

och .manuskript vore för historieforskaren. Dess värde berodde hufvudsakligen

på dess rikhaltighet och derpå att det vore ordnadt så, att

hvar och en kunde der finna hvad han för sina studier behöfde. Fördelarna

för den studerande att hafva så mycket som möjligt samladt

på ett håll vore, jemförda med olägenheterna af att söka derefter på

flera håll, så störa, att man numera i nästan alla länder koncentrerat

sina^ krafter på upprättandet af ett enda hufvudmuseum. Så vore äfven

förhållandet hos oss. Svenska staten egde ett riksmuseum, som just

hade denna uppgift.

Den entomologiska afdelningen af detta museum vore för sin tillökning

väsentligen beroende af de gåfvor, som kunde tillfalla densamma.

Hittills, hade också allmänheten och enskilda samlare på det frikostigaste

ihågkommit afdelningen, så att den under de senaste 10 åren

fått mottaga gåfvor till ett sammanlagdt värde af 15,000 till 20,000

kronor. Det vore naturligtvis af största vigt, att de till afdelningen

skänkta naturalierna så fort som möjligt blefve preparerade och inordnade

i museet, så att de kunde användas af de studerande. Så

hade likväl, i anseende till årsanslagets otillräcklighet, icke kunnat

ske. Sedan 15 år tillbaka hade sällan, och under de senaste 7—8

åren aldrig, de under året till afdelningen inkomna naturalierna fullständigt

kunnat prepareras och införlifvas med samlingarna. År från

år hade sålunda hopat sig en rest af ej preparerade djur, som måste

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statstitskoitets Utlåtande N:o 9.

81

magasineras och hvarken kunde utlånas eller på stället användas för

vetenskapliga studier. Finge detta ytterligare under en följd af år

fortgå, blefve denna del af samlingarna så stor, att det ej skulle blifva

möjligt att inom en rimlig tid godtgöra hvad som på detta sätt försummats.

Nu berörda missförhållande hade under de senaste åren ännu mer

skarpt framträdt, på grund deraf att afdelningens samlingar mer än

förr anlitats af forskare både inom och utom landet. Äfven hade antalet

af vetenskapliga afhandlingar, som utarbetats med tillhjelp af

material från afdelningen, ökats. Under sådana förhållanden måste det

anses i högsta grad beklagligt, att afdelningens föreståndare ej sällan

måste svara dem, som önskade få låna eller i museet studera vissa

grupper och samlingar, att dessa väl funnes, men vore opreparerade

och alltså obrukbara. Och detta gälde ej blott om den stora allmänna

samlingen, utom äfven om hela grupper och afdelningar af svenska

insekter, hvilka dock oupphörligen efterfrågades.

Professor Aurivillius ansåge fortfarande, att det vore alldeles nödvändigt,

att. afdelningens årsanslag för omförmälda ändamål höjdes med

minst 600 kronor, en summa, som i alla händelser vore så knappt tilltagen,

att de nu under årens lopp hopade resterna endast helt småningom

hunne prepareras.

Äfven i ett annat afseende kunde entomologiska afdelningen för

närvarande ej uppfylla de kraf, som stäldes på densamma. Dess samling

af utvecklingsstadier vore alldeles för obetydlig för att kunna motsvara

ens de mest anspråkslösa fordringar. Välbekant vore emellertid,

att studiet af insekternas utveckling hade synnerligt stor betydelse ej

blott i rent vetenskapligt hänseende, utan älven för den praktiske entomologen.

Det vore nästan alltid larvformerna och ej de utbildade insekterna,

som angrepe våra odlade växter och minskade eller förstörde

deras afkastning. Naturligt vore derför, att de, som sysslade med den

praktiska entomologien, djupt kände behofvet af en väl ordnad och

någorlunda fullständig samling af våra svenska insekters utvecklingsformer.

Äfven för forskningar på andra områden vore en dylik samling

af betydelse. Under de senaste åren hade geologerna vid studiet

af landets torfmossar i dem påträffat talrika lemningar af insekter och

insektlarver. Dessa lemningars noggranna bestämmande vore af stor

betydelse för frågan om torfmossarnes och vårt lands historia under

den qvartära tiden. Så länge museet ej egde en dylik samling af nu

i landets olika delar förefintliga larvformer, vore det vanligen omöjligt

Bill. till Rilcsd. Vrot. 789(1. 4 Sami. 7 Afd. 9 lläft. It

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

att lemna de upplysningar, som geologerna önskade få. Saknaden af

en samling af våra svenska insekters utvecklingsformer vore således

en mycket stor brist, som med det första borde afhjelpas. För grundoch

vidmagthållandet af en dylik samling ansåge professor

Aurivillius afdelningens årsanslag böra höjas med 200 kronor, en

summa, som vore ganska obetydlig i jemförelse med de fördelar, som

genom en sådan samling skulle beredas.

Med åberopande af de utaf professor Aurivillius anförda skäl hade

vetenskapsakademien i sin senaste skrifvelse i ämnet på det varmaste

förordat hans framställning och tillstyrkt, att Kongl. Maj:t täcktes till

Riksdagen aflåta proposition om förhöjning med 800 kronor af entomologiska

afdelningens ordinarie anslag till materiel, till inköp af sällsynta

föremål och till vetenskapligt biträde vid dithörande samlingars

ordnande. Akademien hade i sin skrifvelse erinrat, att hon tillförene

vid upprepade tillfällen fäst uppmärksamheten vid den trängande nödvändigheten,

att det alltför måttliga årsanslaget af 1,400 kronor —

hvilket sedan år 1858 varit med oförändradt belopp anvisadt åt den

entomologiska afdelningen af riksmuseet — blefve förhöjdt, och hade

tillika framhållit, hurusom riksmuseet vore en statens institution, som

endast vore stäld under akademiens vård och förvaltning, och att detta

i och för sig betungande och ansvarsfulla samt redan dessförutan med

ej obetydliga uppoffringar förbundna uppdrag rimligtvis icke kunde

föranleda anspråk på akademien att af sina enskilda, för andra ändamål

afsedda medel lemna bidrag till denna statsinstitutions underhåll.

Efter att sålunda hafva redogjort för hvad i ärendet förekommit,

yttrar departementschefen för egen del, att, när Riksdagen afslog Kongl.

Maj:ts sistlidna år i förevarande ämne gjorda framställning, hade detta

skett under uttryckligt åberopande, att den erforderliga höjningen af

omförmälda anslagspost borde kunna af vetenskapsakademien beredas

genom anlitande af de till dess förfogande stälda tillgångar, och något

annat skäl för afslag hade icke anförts under frågans behandling inom

Riksdagen. Hvad af vetenskapsakademien andragits i afseende å den

af Riksdagen antydda utväg att tillgodose ifrågavarande anslagsbehof

måste likväl anses fullt befogadt. Fördenskull och då den jemförelsevis

obetydligt ökade utgift för staten, hvarom här vore fråga, helt visst

skulle i rikt mått återgäldas det allmänna, som komme att vinna gagnet

af entomologiens särskildt för jordbruket, trädgårdsskötseln och skogshushållningen

så vigtiga utveckling, tvekade departementschefen ej att

tillstyrka Kongl. Maj:t att ånyo hos Riksdagen äska anslagets ökande.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

83

Med hänsyn till angelägenheten af att preparerandet och ordnandet

af samlingarna vid riksmuseets entomologiska afdelning icke

må alltför mycket fördröjas, anser utskottet att, då vetenskapsakademiens

tillgångar, enligt hvad i statsrådsprotokollet anförts, icke synas

kunna för ändamålet disponeras, en förhöjning i afdelniDgens materielanslag

bör af Riksdagen beviljas med 600 kronor, hvilket belopp jemväl

och i mån af de nu hopade naturaliernas preparering synes kunna

lemna erforderlig tillgång till insamlande af svenska insekters utvecklingsformer.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen på det sätt bifallas, att det för naturhistoriska

riksmuseets entomologiska afdelning bestämda

anslag till materiel, till inköp af sällsynta

föremål och till vetenskapligt biträde vid samlingarnas

ordnande höjes från sitt nuvarande belopp, 1,400

kronor, med 600 kronor till 2,000 kronor,

kommande vid bifall härtill anslaget till naturhistoriska riksmuseum,

nu 75,650 kronor, att i riksstaten uppföras med 76,250 kronor.

Meteorologiska centralanstalten.

23:o) I en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 45), som

blifvit till utskottet remitterad, har herr C. O. Bergman föreslagit, att

Riksdagen måtte anvisa ett anslag af 300 kronor att årligen utgå till

aflönande af den person, som af meteorologiska centralanstalten befunnes

lämplig att sköta de meteorologiska observationerna i Gellivara.

Af hvad motionären anfört till stöd för detta sitt förslag framgår,

att dermed afses att möjliggöra återupptagandet af observationer, som

en tid bortåt försiggått vid en under sommaren 1894 af statens

meteorologiska centralanstalt inrättad meteorologisk station vid Gellivara

kyrkoplats. På grund af platsens i detta afseende synnerligen gynsamma

läge vore ifrågavarande observationer enligt motionärens förmenande

af stor vetenskaplig betydelse, men hade af brist på för

ändamålet tillgängliga medel icke kunnat fortsättas.

Då utskottet föreställer sig att, om anställandet af ifrågavarande

Ang. vädd

motion om anslag

till meteorologiska

observationer

vid

Gellivara.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. uteslutande

ur rikssta

ten af ett

till Linköpings

lasarett anvisa

dt belopp.

[19.]

Ang. löneförhöjning

för

läkaren vid

Nyköpings

hospital.

[20.]

meteorologiska observationer verkligen är af större betydelse för vetenskapen

— hvilket utskottet icke tilltror sig att bedöma -— medel för

detta ändamål böra kunna beredas, utan att särskildt anslag härtill af

Riksdagen beviljas, får utskottet hemställa,

att herr Bergmans förevarande motion icke må

af Riksdagen bifallas.

Lasaretts underhåll.

24:o) I anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och under hänvisning till hvad å sid. 76 i statsrådsprotokollet blifvit

i frågan anfördt, hemställer utskottet,

att ett belopp af 225 kronor, som varit anvisadt

från allmänna hospitalsfonden såsom bidrag till aflöning

åt läkaren vid länslasarettet i Linköping, må ur riksstaten

afföras och anslaget till lasaretts underhåll

minskas från 99,421 kronor med ett mot aflöningsbidraget

svarande belopp af 225 kronor eller till

99,196 kronor.

Hospitals underhåll.

25:o) Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit,

att Riksdagen måtte godkänna följande aflöningsförmåner för

läkaren vid Nyköpings hospital, nemligen en kontant aflöning af 5,000

kronor jemte boställsvåning och ved, med förklarande: att två tredjedelar

af den kontanta aflöningen utgöra lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar;

att så länge boställsvåning inom hospitalets område

ej kan beredas läkaren, han eger såsom ersättning för boställsvåning

och ved uppbära 1,000 kronor om året mot skyldighet att vara boende

i hospitalets närhet; att läkaren må årligen under sex veckor njuta

semester, derest lämplig vikarie finnes att tillgå och göromålens behöriga

gång ej deraf hindras; samt att läkaren icke må utom hospitalet

utöfva enskild praktik mot betalning, med undantag af hvad som rörer

sinnessjukdomar; äfvensom

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

85

att Riksdagen måtte medgifva, att läkarens aflöningsförmåner och

hvad som erfordrades för att under hans semester bereda hans vikarie

enahanda aflöningsförmåner, som tillkomma biträdande hospitalsläkare,

finge utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen, under erinran

att genom kongl. bref af den 5 juni 1885, angående aflöning åt tjenstemän

vid åtskilliga hospital, bestämts bland annat, att hospitalsläkaren

i Nyköping skulle erhålla en årlig aflöning af 2,500 kronor, vidare anfört,

att aflöningen då kunde bestämmas så låg, dels derför att vid

denna tid å Nyköpings hospital funnos endast 70 sjukplatser, dels ock

derför att hospitalets läkare tillika var lasarettsläkare. Genom tid

efter annan vid sagda hospital utförda till- och nybyggnader hade

emellertid platser derstädes kunnat beredas för flere sjuke, så att antalet

sjukplatser från och med år 1896 kunde beräknas till 144. Härigenom

blefve det omöjligt för hospitalsläkaren att nöjaktigt sköta sin

magtpåliggande tjenst, derest han för sin utkomst skulle vara hänvisad

till enskild praktik eller annan aflönad befattning vid sidan af läkaretjensten.

Göromålen vid det betydligt utvidgade hospitalet blefve så

ökade, att läkaren måste odeladt egna sig åt sin tjenst, hvars behöriga

skötsel fordrade en man med stor arbetsförmåga och goda insigter.

Skulle en läkare, i besittning af de för tjensten nödiga förutsättningar,

kunna påräknas, finge hans aflöning ej vara så låg, att den försmåddes

af läkare, som hade utsigt att på grund af förmåga annorstädes och

med vida mindre möda och ansvar skaffa sig sin utkomst.

I betraktande häraf hade — meddelar departementschefen —

medicinalstyrelsen uti skrifvelse den 27 sistlidne september hos Kongl.

Maj:t gjort framställning om beredande af förbättrade aflöningsförmåner

för läkaren vid Nyköpings hospital. Detta kunde visserligen i afseende

på hospitalsläkarens göromål icke jemföras med rikets största hospital,

men väl med det vid Göteborg, hvarest patientantalet uppginge till

175. Beträffande läkarens arbete och ansvar förefunnes dock en högst

väsentlig olikhet mellan Nyköpings och rikets öfriga hospital, i ty att

läkaren vid det förra ensam skulle bestrida all sjukvård, under det att

sjukvården vid andra hospital vore fördelad på två läkare, en öfverläkare

och en biträdande läkare, samt vid några hospital på tre olika

läkare. Vid Göteborgs hospital voro två läkare anstälda, af hvilka

öfverläkaren åtnjöte 6,000 kronor i årlig lön jemte boställsvåning och

ved sam bi lidande läkaren, en medicine licentiat, hade 3,500 kronor

i årlig lön jemte bostad och fri kost eller deremot svarande förmåner.

Skulle en läkare vid Nyköpings hospital kunna påräknas så duglig,

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets Utlåtande A :o 0.

att han ensam kunde nöjaktigt upprätthålla sjukvården med allt hvad

dertill hörde, borde han erhålla i årlig lön 6,000 krpnor, men med

skyldighet att bo i hospitalets närhet. Inom kort syntes det dock för

upprätthållande af eu tidsenlig sjukvård och god ordning inom anstalten

blifva nödvändigt, att läkaren finge boställsvåning inom hospitalets område,

då lönen borde kunna minskas till 5,000 kronor. Samme läkare

borde då, i likhet med öfriga hospitalsläkare, åtnjuta fri ved. I båda

fallen borde han ega vilkorlig rätt till sex veckors semester, en förmån,

som för honom såsom ensam läkare vore mera behöflig än för

flertalet andra hospitalsläkare. Då emellertid ingen biträdande läkare

funnes vid Nyköpings hospital, kunde någon semester ej beredas

honom, derest icke. medicinalstyrelsen erhölle bemyndigande att af förslagsanslaget

till hospitals underhåll under läkarens semester aflöna

hans vikarie med enahanda förmåner, som tillkomme biträdande hospitalsläkare.

På grund häraf hade medicinalstyrelsen hemstält, att till

läkaren vid Nyköpings hospital måtte anvisas en årlig lön af 6,000

kronor, med skyldighet för läkaren att bo i hospitalets närhet, eller

ock en årlig lön af 5,000 kronor jemte boställsvåning och ved, att af

förslagsanslaget till hospitals underhåll utgå under de bestämmelser

och vilkor, som föreskrifvits i kongl. brefvet den 5 juni 1885 för tilllämpningen

af der intagna aflöningsstat för läkare och sysslomän vid

vissa hospital.

Hvad sålunda blifvit anfördt syntes departementschefen innefatta

fullgoda skäl för att åt läkaren vid Nyköpings hospital, hvilken, på

samma gång han ensam bestrede läkarevården derstädes, innehade en

ställning motsvarande öfverläkares vid andra hospital, måtte beredas

ungefär enahanda löneförmåner, som tillkomme en sådan öfverläkare.

Då enligt kongl. stadgan angående sinnessjuke den 2 november 1883

öfverläkare vid hospital eger årligen under sex veckor njuta semester,

derest hospitalsdirektionen finner sådant kunna ske utan hinder för

göromålens behöriga gång, syntes en dylik rätt äfven böra tillerkännas

läkaren vid Nyköpings hospital.

Med anledning af det ökade antalet sjukplatser vid Nyköpings

hospital och hvad i öfrigt blifvit i detta ärende upplyst, finner utskottet

skäligt, att löneförmånerna för den vid hospitalet anstälde läkaren må

bestämmas i enlighet med hvad i sådant afseende af Kongl. Maj:t föreslagits,

dock endast under förutsättning att denne läkare fortfarande

ensam bestrider sjukvården vid hospitalet. Utskottet hemställer alltså,

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

87

att Riksdagen i anledning af Kongl. Maj:ts förevarande

framställning må, under vilkor att sjukvården

vid Nyköpings hospital upprätthålles af blott eu aflönad

läkare,

dels godkänna följande aflöningsförmåner för

läkaren vid nämnda hospital, nemligen en kontant

aflöning af 5,000 kronor jemte boställsvåning och

ved, med förklarande: att två tredjedelar af den kontanta

aflöningeu utgöra lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar;

att så länge boställsvåning inom

hospitalets område ej kan beredas läkaren, han eger

såsom ersättning för boställsvåning och ved uppbära

1,000 kronor om året mot skyldighet att vara boende

i hospitalets närhet; att läkaren må årligen under

sex veckor njuta semester, derest lämplig vikarie

finnes att tillgå och göromålens behöriga gång ej

deraf hindras; samt att läkaren icke må utom hospitalet

utöfva enskild praktik mot betalning, med undantag

af hvad som rörer sinnessjukdomar,

dels ock medgifva, att läkarens aflöningsförmåner

och hvad som erfordras för att under hans semester

bereda hans vikarie enahanda aflöningsförmåner, som

tillkomma biträdande hospitalsläkare, må utgå af förslagsanslaget

till hospitals underhåll.

Undervisningsanstalter för döfstumma ock blinda.

26:o) I statsverkspropositionen har Kongl. Maj:t vidare under

åttonde hufvudtiteln föreslagit, dels i punkt 21:

att, under förutsättning att blindundervisningen blefve ordnad i

enlighet med af Kongl. Maj:t och Riksdagen godkända grunder, Riksdagen

måtte medgifva:

att, utom de redan befintliga undervisningsanstalterna förblinda:

blindinstitutet å Tomteboda, förskolan för blinda i Vexiö och handtverksskolan

i Kristinehamn, upprättades ännu en förskola för blinda å

Tomteboda;

att vid förskolan i Vexiö anstäldes 1 rektor, 3 lärarinnor samt

nödig tjenstepersonal och vid förskolan å Tomteboda, som skulle före
-

Ang. ordnande

af blindundervisningen.

[210.7.».]

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

stås af rektorn vid institutet för blinda, 1 första lärarinna, 3 lärarinnor

samt nödig tjenstepersonal;

att rektorn vid förskolan i Vexiö erhölle i årlig lön 2,000 kronor,

första lärarinnan vid förskolan å Tomteboda 1,200 kronor samt hvar

och en af öfriga lärarinnor vid båda 6kolorna 1,000 kronor;

att rektorn och samtliga lärarinnor Unge fri bostad och värme

vid läroanstalten;

att såväl rektorn som lärarinnorna skulle vara berättigade till

två ålderstillägg å 300 kronor hvartdera efter respektive 5 och 10 års

väl vitsordad tjenstgöring, hvilka ålderstillägg skulle utgå af det å

riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslag till ålderstillägg,

med rätt för vederbörande att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg

tillgodoräkna sig tid, hvarunder de före ny stats tillämpning innehaft

tjenst vid statens läroanstalter för blinda;

samt att för tillämpning af den i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 13 januari 1896 omförmälda, för förskolan i Vexiö

uppgjorda staten måtte på ordinarie stat beviljas ett årligt belopp af

13,500 kronor;

dels ock i punkt 75:

att till uppförande af en byggnad för en förskola för blinda vid

Tomteboda samt för bestridande af kostnader för uppgjorda ritningar

och kostnadsförslag till ifrågavarande byggnad måtte beviljas ett belopp

af 81,950 kronor och deraf på extra stat för år 1897 anvisas 50,750

kronor.

Dessa af Kongl. Maj:t gjorda framställningar hafva tillika med

Kongl. Maj:ts proposition (n:o 5) med förslag till förordning angående

blindundervisningen öfverlemnats till förberedande behandling af det

sammansatta stats- och lagutskottet, hvilket utskott alltså framdeles

under riksdagens lopp kommer att häröfver afgifva yttrande; hvilket

statsutskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

Diverse anslag.

Ang. vackt 27:o) 1 en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 68), som

inslag °tui blifvit till statsutskottet remitterad, har herr J. E. Schödén föreslagit,

understöd för att Riksdagen måtte besluta att bevilja ett årligt anslag af 5,000

UdifterUerum.f kronor, som skulle ställas till Kongl. Maj:ts förfogande att användas

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

89

till understöd i och för tillverkning inom riket af så kalladt difteriserum,

under förutsättning att tillverkningen deraf bedrefves under den

kontroll, som Kongl. Maj:t kunde finna nödigt föreskrifva, och tillhandahölles

till det pris, som Kongl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma.

Beträffande hvad motionären till stöd för sitt ofvannämnda förslag

anfört, tillåter sig utskottet att hänvisa till sjelfva motionen.

Då utskottet föreställer sig, att, derest ifrågavarande botemedel,

sedan det blifvit tillräckligt pröfvadt, visar sig medföra de gynsamma

verkningar, som man nu velat tillskrifva detsamma, vederbörande icke

lära underlåta att, om svårigheter skulle uppstå att utan statens omedelbara

mellankomst anskaffa fullkomligt godt serum, vidtaga de-åtgärder,

som kunna häraf betingas, hemställer utskottet,

att herr Schödéns förevarande motion icke må

af Riksdagen bifallas.

Öfriga ordinarie anslag.

28:o) Beträffande öfriga, här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie

anslag under åttonde hufvudtiteln har Kongl. Maj:t. icke föreslagit annan

ändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för närvarande upptaget

till 23,027 kronor, måtte höjas med 12 kronor, eller till 23,039

kronor.

Utskottet hemställer,

att samtliga under åttonde hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag, hvilka här ofvan icke blifvit särskildt

omförmälda, må för år 1897 fastställas till samma belopp

som i innevarande års riksstat; dock att i anslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

må få göras den jemkning, som till jemnande af hufvudtitelns

slutsumma kan erfordras.

Extra anslag.

Utskottet, som härofvan vid behandlingen af de ordinarie anslagen

under förevarande hufvudtitel yttrat sig beträffande vissa ifrågasatta

Bni. till It Utså. Vrot. 189G. 4 Samt. 1 Afd. 9 Väft. 12

Ang. öfriga

ordinarie

anslag.

[22.]

s. 90 Kontrollera mot PDF

Ang. arfvoden

åt e. o. tjensteman

i riksarkivet.

[23.]

Ang. anslag

till utgifvande

af historiska

handlingar.

[24.]

Ang. anslag

till utgifvande

af »Svenska

riks dags akter»

m. m.

[25.]

Ang. anslag

till statens

konstindustriella

samlinqar.

[26.]

90 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

anslag å extra stat, får i öfrigt, med anledning af de för tillfälliga behof,

hänförliga under åttonde hufvudtiteln, gjorda framställningar, afgifva

följande yttranden och förslag.

Riksarkivet.

29:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må till arfvoden åt extra ordinarie

tjenstemän i riksarkivet på extra stat för år 1897 anvisa

ett belopp af 1,700 kronor.

3Oro) Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,

som äro af vigt för fäderneslandets historia, har Kongl. Majrt för

år 1897 äskat 3,000 kronor, eller samma belopp, som under flera föregående

år för berörda ändamål årligen beviljats; och hemställer utskottet,

att Riksdagen, till fortsatt utgifvande i tryck af

sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för

fäderneslandets historia, må bevilja för år 1897 ett

extra anslag af 3,000 kronor.

31:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet vidare,

att Riksdagen, i likhet med hvad för de senaste

åren egt rum, må, till fortsatt utgifvande af »Svenska

riksdagsakter» m. m., på extra stat för år 1897 bevilja

ett anslag af 1,500 kronor.

. Nationalmuseum.

32:o) Utskottet får hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Majrts derom

gjorda framställning, må för år 1897, i likhet med hvad

för flera föregående år egt rum, bevilja ett extra an
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

91

slag af 4,000 kronor för vård, underhåll och tillökning

af statens konstindustriella samlingar.

Lifrustkammaren.

33:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning och i likhet med hvad förut egt

rum, må på extra stat för år 1897 anvisa ett anslag

af 5,800 kronor för tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens

samlingar m. m.

Domkapitlens expeditioner.

34:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad för flera föregående

år egt rum, må anvisa på extra stat för år

1897 ett anslag af 3,716 kronor för tillfällig löneförbättring

åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner.

35:o) Under hänvisning till hvad i ärendet blifvit till statsrådsprotokollet

(sid. 19) anfört, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, och i likhet med hvad för innevarande

år egt rum, må på extra stat för år 1897

anvisa ett belopp af 5,000 kronor, för betäckande af

brister, som före sistnämnda år uppkommit i domkapitlens

expeditionshassor, i den mån de anmälas och

blifvit till siffran i behörig ordning faststälda.

Universiteten.

36:o) Sedan Riksdagen år 1894 beviljat ett anslag af 36,000

kronor för anställande under sex år vid universitetet i Upsala af lektorer

Ang. anslag

till lifrustkammaren.

[27.]

Ang. anslag

för löneförbättring

åt tjenstemännen

vid

domkapitlens

expeditioner.

[28.]

Ang. anslag

Ull betäckande

af brister i

domkapitlens

expeditionskassor.

[29.]

Ang. anslag

till universitetslektorer

i Upsala.

[31.]

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

Jäv uppehållande

af

undervisningen

i geografi

vid

Vpsala

universitet.

[32.]

Ang. anslag

till arfvoden

åt e. o. amanuenser

vid

universitetsbiblioteket

i

Upsala.

[33.]

Ang. anslag

till obstetriska

kliniken i

Vpsala.

[34.]

Ang. anslag

till aflöning

åt en e. o.

professor i

Lund.

[35.]

i tyska, franska och engelska språken samt af detta anslag för hvardera

af åren 1895 och 1896 anvisat 6,000 kronor, har Kongl. Maj:t nu föreslagit,

att af omförmälda anslag måtte för år 1897 anvisas 6,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till lektorer i tyska, franska

och engelska språken vid universitetet i Upsala på

extra stat för år 1897 anvisa 6,000 kronor.

37:o) På gruud af Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må för uppehållande af under visningen

och examinationen i geografi vid universitetet i

Upsala på extra stat för år 1897 anvisa ett belopp

af 1,000 kronor.

38:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

fur utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad för de fyra

senaste åren egt rum, må på extra stat för år 1897

anvisa ett belopp af 2,500 kronor till arfvoden åt

extra ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket i

Upsala.

39:o) Under hänvisning till hvad utskottet under punkt 3 härofvan

anfört, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts

framställning, må på extra stat för år 1897 anvisa

ett belopp af 500 kronor till anskaffande af instrument

och undervisningsmateriel för den obstetriska

kliniken i Upsala.

40:o) Vid 1889 års riksdag beviljades, i enlighet med Kongl.

Maj:ts folkslag och på det att en extra ordinarie prof essur inom juridiska

fakulteten vid universitetet i Lund måtte kunna tillsättas, ett anslag af

4,000 kronor årligen, att utgå intill dess adjunktslöner blefve härför

tillgängliga; och har sagda belopp anvisats för hvart och ett af åren

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

93

1890—1896. Då medel å universitetets stat ännu icke vore att för

ändamålet tillgå, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att för år

1897 anvisa 4,000 kronor till aflöning å eu extra ordinarie professor

inom juridiska fakulteten vid universitetet i Lund.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna Riksdagens bifall.

41:o) Sedan Riksdagen år 1895 för anställande under sex år vid

universitetet i Lund af lektorer i tyska, franska och engelska språken

beviljat ett anslag af 86,000 kronor och deraf för innevarande år anvisat

6,000 kronor, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af

omförmälda anslag för år 1897 anvisa 6,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till lektorer i tyska, franska

och engelska språken vid universitetet i Lund på

extra stat för år 1897 anvisa 6,000 kronor.

42:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för de senare

åren egt rum, må till särskildt arfvode åt docenten vid

universitetet i Lund Sven Söderberg för år 1897 anvisa

ett extra anslag af 2,000 kronor, med vilkor att

Söderberg under ifrågavarande år egnar sin tjenst åt

universitetets historiska museum samt mynt- och

medaljkabinett.

43:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart

och ett af åren 1892 — 1896 egt rum, såsom personligt

lönetillägg för år 1897 åt akademiekamreraren i Lund

Oscar Gerhard Regnell, på extra stat för sistnämnda

år bevilja 750 kronor, deraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

Ang. anslag

till universitetslektorer

i

Lund.

[36.]

Ang. arfvode

åt docenten

S. Söderberg.

[37.]

Ang. lÖnctilllägg

till akademikamreraren

O. G.

Reqncll.

[38.]

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till universitetsbiblioteket

i Lund.

[39.]

Ang. anslag

till arfvode

åt en inströmentmakare

vid fysiologiska

institutionen

i

Lund.

[40.]

Ang. anslag

till ny byggnad

för anatomiska

institutionen

i

hund.

[41.]

Ang. anslag

till arfvoden åt

amanuenser.

[42.]

44:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må, i likhet med hvad för

flera föregående år egt rum, jemväl för år 1897 på

extra stat anvisa 1,500 kronor till arfvoden åt extra

biträden vid universitetsbiblioteket i Lund.

45:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för de

senare åren egt rum, till arfvode åt en instrumentmakare

vid fysiologiska institutionen i Lund för år 1897

anvisa ett extra anslag af 500 kronor.

46:o) Sedan 1894 års Riksdag för uppförande af en ny byggnad

åt anatomiska institutionen i Lund å extra stat beviljat ett anslag af

149.000 kronor och deraf för hvartdera af åren 1895 och 1896 anvisat

50.000 kronor, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att för år 1897

anvisa det återstående beloppet 49,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

47:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må jemväl för år 1897 på extra

stat anvisa

a) till arfvode åt en amanuens vid karolinska

mediko-kirurgiska institutets gynekolo
giska

klinik............................................... 900 kronor; och

b) till arfvode åt en amanuens vid institutets kemiska

laboratorium............................... 900 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

95

48:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

får utskottet hemställa, för barnsjuk
domar.

att Riksdagen i likhet med hvad för de senare [43.]

åren egt rum, må på extra stat för år 1897 anvisa:

a) till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn ett belopp af 1,800

kronor; och

b) till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm

2,800 kronor, att utgå under vilkor att Stockholms

stad för polikliniken tillskjuter samma belopp

för år 1897.

49:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hem- ^f9utf™Jj‘jc

ställer utskottet, af teckningar

i vetenskap
T-.

.1 t . .... -i o , l''9a ändamål.

att Riksdagen, pa satt tor de senare aren egt \ii''\

rum, må till bekostande af teckningar i vetenskapliga

ändamål vid karolinska institutet bevilja ett extra

anslag för år 1897 af 1,500 kronor.

50:o) Med anledning af hvad Kongl. Maj:t derom föreslagit, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må för anskaffande och underhåll

af materiel för oftalmiatriska kliniken vid karolinska

institutet på extra stat för år 1897 anvisa ett belopp

af 500 kronor.

Ang. anslag

till materiel

för oftalmiatriska

kliniken.

[45.]

51 ro) Åberopande hvad utskottet här ofvan under punkten 11 i till far makaärendet

anfört, får utskottet, i anledning af Kong]. Maj:ts derom gjorda l°9lfjf0™f1''

[46J

framställning, hemställa,

att Riksdagen må, till anskaffande af instrument

för den farmakologiska institutionen vid karolinska institutet,

på extra stat för år 1897 anvisa ett belopp

af 500 kronor.

52:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för om- och tillbyggnad

af karolinska mediko-kirurgiska institutets biblioteks- och boställshus af en byggnad

vid Karolin
-

ska institutet.

[47.]

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af lärarekollegiet vid institutet

afgifvet förslag och under den i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för den 13 januari 1896 omförmälda förutsättning för år

1897 å extra stat bevilja ett anslag af 20,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet inhemtas, att öfverintendentsembetet till

Kongl. Maj:t ingifvit två alternativa förslag, betecknade med lutt. A

och B, till ändringar af biblioteks- och boställsbuset vid karolinska

institutet med anledning af den i sammanhang med Handtverkaregatans

utvidgning förestående rifningen af norra ändan af nämnda hus. Enligt

alternativ A, tillstyrkt af öfverintendentsembetet och i afgifvet yttrande

varmt förordadt af institutets lärarekollegium, skulle alla de lägenheter,

som genom rifningen ginge förlorade, ersättas genom tillbyggnad af

eu mindre flygel, hvarigenom äfven den största och ojemförligt bästa

af de båda professors våningar, hvilka enligt kongl. brefvet af den 11

juni 1887 i byggnaden skulle finnas och, mot afdrag af 600 kronor

från lönen, i tur efter fullmagtsålder innehafvas af professorerna i anatomi,

fysiologi, patologisk anatomi och kemi, skulle bibehållas med det

utrymme och den beskaffenhet, som den för närvarande hade. Enligt

det alternativa förslaget B återigen skulle nämnda professorsbostad helt

och hållet förstöras, och den qvarblifvande delen af byggnaden genom

nödvändigheten att dit förlägga nya förstugor, trappor och tamburer,

till nära nog sin ena hälft så skadas, att denna hälft blefve för läroverkets

ändamål af ytterst ringa värde, så mycket mera som för en del

qvarblifvande små rum ej någon af behof påkallad användning förefunnes.

I skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 8 april 1895 hade lärarekollegiet

vid institutet, med erinran härom, vidare anfört, hurusom utförandet

af förslaget A skulle kosta 11,000 kronor mera än utförandet af förslaget

B. Lärarekollegiet, som förutsatt, att Kongl. Maj:t icke skulle

finna skäl att låta denna kostnad bestridas af statsmedel, hade varit

betänkt på att på annat sätt och utan allt betungande af statsverket

bereda möjlighet för utförande af alternativet A. Lärarekollegiet vore

nemligen fullt förvissadt om, att borttagandet af den ifrågavarande

bostaden för en af läroverkets professorer och institutionsföreståndare

och husets förstörande i öfrigt på det sätt, som blefve en nödvändighet,

om tillbyggnad ej gjordes, skulle lända till mycket stor skada för läroverket.

I detta afseende hade kollegiet, på sätt af statsrådsprotokollet

(sid. 116—117) närmare inhemtas, framhållit, af huru stor betydelse

det vore för ett intensivt bedrifvande af de arbeten, som tillhörde de

här ifrågavarande professurerna, att dessas innehafvare vore boende i

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

97

omedelbar närhet af de respektive institutionerna; och då denna förmån

för närvarande funnes för åtminstone två af de professurer, hvilkas

institutioner vore inrymda på institutets tomt, kunde lärarekollegium

ej annat än på det lifligaste beklaga, om den hädanefter skulle blifva

inskränkt till en enda. Skulle byggnadens delvisa rifning ej kunna

förekommas och beviljades ej statsmedel till utförande af öfverintendentsembetets

förslag A, blefve det en gifven sak, att staten under alla förhållanden

finge bekosta den nödiga iståndsättningen af huset efter

rifningen, och denna iståndsättning skulle, enligt öfverintendentsembetets

förslag B, uppgå till 9,000 kronor. Eu annan omedelbar följd blefve

den, att, då en boställsvåning, som innehades af en professor mot löneafdrag

af 600 kronor, borttoges, staten omedelbart finge utbetala 600

kronor årligen för att fylla lönen till det belopp, som professorn både

sig tillförsäkradt, om han ej innehade boställsvåning. Under dessa

förutsättningar hade lärarekollegium uti sin förutnämnda skrifvelse gjort

följande framställning:

Genomförandet af öfverintendentsembetets förslag A medförde

en kostnad af ............................................................ kronor 20,000

Staten deltoge i denna kostnad med den

summa, som under alla förhållanden

skulle behöfvas för husets iståndsättande

med uppoffring af boställsvåningen, nem
-

ligen ........................................................... kronor 9,000

Återstående.................................................... „ 11,000 20,000

erbjöde sig lärarekollegium att genom lån på enskild väg för institutet

anskaffa och till öfverintendentsembetet öfverlemna på vilkor, att tillb37ggnaden

och dermed i sammanhang stående ändringar genom öfverintendentsembetets

försorg och på dess ansvar utfördes i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med alternativet A, men med iakttagande af vissa

i ett kollegiets skrifvelse bifogadt förslag gjorda ändringar.

Vidare hemstälde lärarekollegium, att, då boställsvåningen på detta

sätt bibehölles, icke på statens bekostnad utan genom på enskild väg

för ändamålet anskaffade medel, de 600 kronorna måtte utgå såsom

lönefyllnad för boställshafvaren, men årligen lemuas till institutet för

att användas till förräntning och amortering af förutnämnda lån, genom

hvars anskaffande boställsinnehafvare!! erhållit våning i stället för den

nämnda summan kontant. Tillbyggnaden blefve statens egendom. Räntan

å lånet beräknades till fyra procent och hvad som efter dess täckande

återstode af de årligen utgående 600 kronorna ginge till amortering,

hvarigenom lånet i dess helhet skulle vara amorteradt på 33$ år. Sedan

Bth. Ull liiksd. Vrot. 1899. å Sand. 1 Afd. 9 tläft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets Utlåtande N:o tf.

lånet blifvit fullständigt amorteradt, kunde anslaget å 600 kronor indragas,

eller dermed förfaras, på sätt Kongl. Maj:t täcktes bestämma.

Mot öfverintendentsembetets förslag A, om hvars utförande här

vore fråga, kunde, anförde lärarekollegiet, vidare anmärkas, att alla

lägenheterna i den nya tillbyggnaden blefve enligt detsamma lika låga

som i den gamla byggnaden och att särskild! professorsvåningen härigenom

fortfarande blefve i detta hänseende mindre tidsenlig. Samme

arkitekt, som inom öfverintendentsembeiet uppgjort föregående förslag,

hade upprättat ett nytt, lärarekollegiets skrifvelse bifogadt förslag för

tillbyggnaden m. m., enligt hvilket hela inredningen väl bibehölles, sådan

den vore i alternativet A, men våningen en trappa upp samt vindsvåningen

erhölle en lämplig förhöjning ej blott i sjelfva tillbyggnaden,

utan jemväl i den bibehållna förutvarande salen till professorsvåningen,

och hela denna våning vunne härigenom högst betydligt. Den blefve,

om detta förslag utfördes, förträfflig och fullt motsvarande de anspråk,

som på en dylik våning med fog kunde ställas. På samma gång vunne

byggnadens fasader såväl åt Handtverkaregatan som åt Owengatan och

parken betydligt i utseende. Det vore emellertid gifvet, att dessa ändringar

i alternativet A skulle medföra något ökade kostnader, men

denna ökning vore dock obetydlig i förhållande till de i flera hänseenden

vunna fördelarne. Kostnadsberäkningen utvisade, att hela den

ökade kostnaden skulle belöpa sig till 1,900 kronor. Enligt denna beräkning

skulle hela tillbyggnaden med tillhörande ändringar af gamla

huset uppgå till 19,214 kronor 62 öre, en summa, som läge inom den,

hvilken af öfverintendentsembetet upptagits för utförandet af dess alternativ

A. Ty kostnadsberäkningen för detta senare alternativ uppgir.ge

i sjelfva verket blott till 17,314 kronor 57 öre, ehuru embetet förslagsvis

afrundat summan till 20,000 kronor, antagligen för att vara försäkradt

om att kunna möta tillkommande oförutsedda utgifter. Lärarekollegiet

toge för afgjordt, att öfverintendentsembetet måste fordra, att

äfven för utförandet af,det nu framlagda förslaget en lika stor summa

stäldes till dess disposition för oförutsedda utgifters bestridande. Hvad

som härför erfordrades vore naturligtvis ett tillskott utöfver förut beräknade

20,000 kronor af jemnt så mycket, som det nya förslaget blefve

dyrare, eller 1,900 kronor. Detta tillskott vore lärarekollegiet genom

en dess medlems offervillighet i tillfälle att erbjuda; och kunde lärarekollegiet

sålunda förbinda sig att till öfverintendentsembetet öfverlemna

nämnda summa för att i mån af behof användas utan något slags återbetalningsskyldighet

för hvad som till byggnaden åtgått.

Sedan Kongl. Maj:t anbefalt kanslern för rikets universitet att

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

99

öfver lärarekollegiets ifrågavarande framställning afgifva utlåtande, hade

lärarekollegium, som af universitetskanslern lemnats tillfälle att å nyo

yttra sig i ärendet, i skrifvelse till kanslern hemstält, att, då för ett

medgifvande från Kongl. Maj:ts sida att, på sätt lärarekollegiet föreslagit,

anskaffa medel för den ifrågasatta tillbyggnaden, först erfordrades,

att Riksdagen beviljade en lönefvllnad af 600 kronor till vederbörande

professor i stället för boställsvåningen, kanslern måtte hos

Kongl. Majt utverka proposition till Riksdagen om höjande af den ordinarie

staten för institutet med sistnämnda belopp, hvilket, på sätt förut

nämnts, skulle af lärarekollegiet disponeras för amortering af det lån,

som af lärarekollegiet skulle upptagas till bestridande af de ökade kostnaderna

för utförande af alternativet A. Dessutom hade lärarekollegiet

i sin sistnämnda skrifvelse meddelat, att kollegiet af stadens vederbörande

myndigheter utverkat, att ingen rifning af byggnaden behöfde

göras tidigare, än att den för gatuutvidgningen behöfliga tomtdelen,

der huset står, kunde i afröjdt skick öfverlemnas vid utgången af maj

månad 1896, i följd hvaraf byggnaden kunde qvarstå i alldeles orubbadt

skick ända till slutet af nämnda månad.

Uti eget utlåtande hade, enligt hvad departementschefen meddelar,

universitetskanslern på det lifligaste biträdt lärarekollegiets framställning;

och öfverintendentsembetet, som derefter hörts i ärendet, hade

såväl förordat till- och ombyggnadens verkställande i enlighet med det

af lärarekollegiet irigifna förslaget som efter moget öfvervägande förklarat

sig anse det af lärarekollegiet såsom nödigt pröfvade kostnadsbeloppet

21,900 kronor vara för ändamålet tillräckligt.

Hvad af lärarekollegiet anförts för om- och tillbyggnadens verkställande

i enlighet med det af kollegiet förordade förslaget har departementschefen

funnit förtjena afseende; men då det af lärarekollegiet

föreslagna sätt för anskaffande af de för ändamålet erforderliga medel

synts mindre tilltalaude, hemstälde departementschefen jemväl med

hänsyn till det jemförelsevis ringa belopp, som vore i fråga, det Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, under förutsättning att lärarekollegiet,

på sätt förut omnämnts, derest sådant befunnes erforderligt, för

ändamålet, på enskild väg anskaffade intill 1,900 kronor, på extra stat

för år 1897 anvisa ett belopp af 20,000 kronor för om- och tillbyggnad

af karolinska institutets biblioteks- och boställshus i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med lärarekollegiets förslag.

Då utskottet ej har något att erinra vid hvad Kongl. Maj:t i detta

ärende föreslagit, hemställer utskottet,

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till tillfällig

löneförbättring

åt lärame

vid allmänna

läroverken och

pedagogierna.

[48.]

Ang. anslag

till arfvoden

åt extra lärare

m. m.

[49.]

Ang. anslag

till aflöning

åt teckningslärare

under

sjukdom.

[50.]

Ang. tillbygg.

nåd af nya

elementarskolans

hus.

[51.]

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

Allmänna läroverken och pedagogierna.

53:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må till tillfällig löneförbättring åt

lärame vid allmänna läroverken och pedagogierna, efter

samma grunder som för innevarande år, på extra stat

för år 1897 bevilja 345,725 kronor.

54:o) Vidare får utskottet hemställa,

att Riksdagen till arfvoden åt extra lärare samt

till arfvodesförhöjning åt extra ordinarie ämneslärare

vid de allmänna läroverken må på extra stat för år

1897 bevilja enahanda belopp, som under de senaste

åren härtill anvisats, eller tillsammans 100,000 kronor.

55:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att, till bestridande af förhöjd

aflöning åt ordinarie teckningslärare vid rikets allmänna läroverk under

tjenstledighet på grund af sjukdom, måtte på extra stat för år 1897 anvisas

ett förslagsanslag af 3,000 kronor.

Under erinran, att enahanda anslag blifvit vid de tre senaste

riksdagarne beviljadt, får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Nya elementarskolan.

56:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels medgifva, att

för tillbyggnad af nya elementarskolans hus må upplåtas den statsverket

tillhöriga, förut af hofstallet disponerade delen af qvarteret Beridarebanan;
dels

på extra stat för år 1897 bevilja ett anslag af 55,000 kronor

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

101

att utbetalas till stadsfullmägtige i Stockholm, då dessa visat, att de

till nämnda skolas direktion för om- och tillbyggnad af skolans hus

öfverlemnat. ett räntefritt lån af 220,000 kronor, att af direktionen

återbetalas under loppet af de närmast följande fyratio åren med 5,500

kronor årligen;

dels slutligen för sin del godkänna de vilkor, stadsfullmägtige

för utgifvande af berörda lån uppstält.

I statsrådsprotokollet har till en början erinrats, hurusom Kongl.

Maj:t redan år 1887 gjort framställning till Riksdagen om beviljande

af medel till uppförande för nämnda skola af en ny byggnad å den

kronan tillhöriga tomten i qvarteret Edelman mindre å Östermalm.

Då detta förslag icke vann Riksdagens bifall, hade Kong!. Maj:t på

ny framställning af skolans direktion aflåtit proposition till 1894 års

Riksdag, att Riksdagen, som i skrifvelse den 12 maj 1888 förklarat,

att vagnskjulet i qvarteret Beridarebanan finge försäljas och de inflytande

medlen ingå till statsverket, måtte medgifva, att för om- och

tillbyggnad af nya elementarskolans nuvarande hus måtte upplåtas den

statsverket tillhöriga, dittills af hofstallet disponerade delen af sistnämnda

qvarter, samt att åt nya elementarskolan måtte för utförande af

berörda byggnadsföretag beviljas ett räntefritt statslån å 220,000 kronor,

att återbetalas under loppet af fyratio år med 5,500 kronor årligen. I

sitt utlåtande öfver denna proposition hade statsutskottet yttrat, bland

annat, att Stockholms stad syntes utskottet hafva liknande förmåner

af nya elementarskolan, som andra städer hade af de allmänna läroverk,

som i dem vore förlagda, samt att man derför icke utan skäl

kunde begära af Stockholm med afseende å nya elementarskolan detsamma,

som kräfdes af andra samhällen i fråga om skyldighet att förse

sina läroverk med nödiga byggnader. Om ett erbjudande gjordes åt

staden att under vissa vilkor öfvertaga eganderätten till de fastigheter,

som för nya elementarskolan vore föreslagna att till- eller ombyggas,

förestälde sig utskottet, att förhoppning skulle kunna finnas derom,

att detta läroverks behof af lämpligt lärohus skulle genom Stockholms

stad varda tillgodosedt. Och funne sig utskottet, som icke ansåge sig

böra afgifva något närmare yttrande om de möjliga vilkoren för en

eventuel uppgörelse i antydda syfte, på grund af hvad utskottet anfört

och med hänsyn jemväl till den för ifrågavarande ändamål mera ovanliga

form för statens mellankomst, som här föreslagits och hvilken ej

synts utskottet tilltalande, icke kunna tillstyrka bifall till framställningen.

Denna blef äfven, sedan kamrarne med afseende å derjBamma

stannat i olika beslut, af Riksdagen afslagen.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Med anledning häraf hade, enligt hvad departementschefen vidare

meddelat, nya elementarskolans direktion, som med största bekymmer

erfarit den utgång, skolans byggnadsfråga jemväl denna gång fått röna,

i skrifvelse den 28 september 1894 anhållit, att, då det vore af vigt

att få utredt, huruvida och i hvad mån Stockholms stad, med hänsyn

till de fördelar, som nya elementarskolans verksamhet onekligen beredde

hufvudstadens invånare, skulle vara villig att på ett eller annat

sätt bidraga till skolans förseende med utvidgade och förbättrade lokaler

i öfverensstämmelse med ett af intendenten G. Dahl år 1887 uppgjordt

förslag till det nuvarande skolhusets om- och tillbyggnad, för hvilket

förslags utförande kostnaden skulle, tomten oberäknad, uppgå till i

rundt tal 220,000 kronor, Kongl. Maj:t täcktes i angifvet syfte infordra

yttrande från Stockholms stadsfullmägtige och sedermera till Riksdagen

aflåta förnyad proposition i. ämnet.

Sedan Kongl Maj:t i följd häraf genom remiss till öfverståthållareernbetet

infordrat yttrande i förberörda hänseende från Stockholms

stadsfullmägtige, hade dessa i skrifvelse den 13 november 1895 —

med erinran att nya elementarskolan, som på grund af kongl. brefvet

den 20 juni 1827 inrättats för att vinna tillfälle till anställande af prof

med olika lärometoder, allt ifrån sin tillkomst ansetts såsom en statens

anstalt, för hvars behof af byggnader statsverket ständigt dragit försorg

och i sådant afseende bekostat det nuvarande lärovprkshuset, ursprungligen

afsedt för 200 lärjungar — vidare i hufvudsak anfört följande.

Stockholms stads åligganden i fråga om läroverken inom hufvudstaden

vore väsentligen bestämda genom kongl. brefvet den 12 mars

1875. Genom detta och några senare bestämmelser faststäldes det, att

i Stockholm skulle finnas sex allmänna läroverk, nemligen ett fullständigt

på klassiska linien och ett fullständigt på reallinien å Norrmalm,

ett fullständigt på båda linierna å Södermalm samt tre femklassiga:

Östermalms, Jakobs och Katarina, hvaremot nya elementarskolan i berörda

kongl. bref alls icke omnämndes. Först nyligen hade staden med

uppoffrande af betydande kostnader fullgjort sina förpligtelser i fråga

om anskaffande af byggnader för omförmälda sex läroverk, hvarigenom

stadens behof af läroverksbyggnader åtminstone för den närmaste tiden

kunde anses uppfyldt. Att stadens skyldighet att bekosta byggnader

för allmänna läroverk härstädes blifvit fullgjord i enlighet med derom

gifna föreskrifter, kunde så mycket mindre betviflas, som det stadsfullmägtiges

beslut, hvarpå kongl. brefvet den 12 mars 1875 grundade

sig, uttryckligen, enligt hvad kongl. brefvet den 24 maj 1867 gåfve vid

handen, afsett allenast att på* hela Stockholms kommun öfverflytta den

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskott''ets Utlåtande N:o 0.

103

skyldighet att bekosta läroverkslokaler jemte rektorsboställen, som dittills

tillhört en hvar af de territoriella församlingarna. Förhållandet med

nya elementarskolan, hvars lokaler staten vid denna profskolas upprättande

och ställande under särskild styrelse redan från början anskaffat

och under den tidrymd af fyratio år, som förflutit, innan kommunen i

sin helhet öfvertag^ befattningen med de allmänna läroverkens byggnader,

bekostat, förutsattes derför också skola fortfara efter detta öfvertagande.

Stadsfullmägtige hade emellertid ej kunnat för sig dölja, att ett

allt för strängt vidhållande af denna ståndpunkt kunde, med hänsyn till

det som hittills tilldragit sig i nya elementarskolans byggnadsfråga,

medföra känbara olägenheter. Denna skolas lokaler hade under ett fjerdedels

århundrade erkänts vara mycket otillfredsställande, och ehuru skolans

målsmän under denna tid upprepade gånger vändt sig till statens myndigheter

för att än på ett, än på ett annat sätt få de anmärkta bristerna

afhjelpta, hade dessa bemödanden ännu icke krönts med någon framgång.

Den behandling, ärendet vid 1894 års riksdag erhållit, visade

alltför tydligt, att till och med det till en så begränsad kostnad som

220,000 kronor beräknade byggnadsföretag, som då förelåg, och för

hvilket kostnaden delvis- skulle bestridas af läroverket sjelft, icke hade

någon utsigt att vinna afseende hos Riksdagen, med mindre än att

Stockholms kommun under en eller annan form lemnade något bidrag.

Stadsfullmägtige hade under sådana omständigheter dragit i betänkande

att afvisa den till dem gjorda framställuingen och derför funnit sig

böra, oaktadt, enligt hvad ofvan visats, någon skyldighet för staden ej

funnes att taga befattning med anskaffande af förbättrade lokaler för

ifrågavarande läroverk, göra hvad på stadsfullmägtige berodde för att

emellan staten och kommunen åstadkomma en samverkan i syfte att det

senast ifrågasatta byggnadsföretaget skulle kunna utan betungande utgifter

för någondera bringa frågan till eu från alla synpunkter önskvärd

lösning samt leda derhän, att nya elementarskolan, med bibehållande

af sin nuvarande egenskap af profläroverk, blefve satt i tillfälle att meddela

undervisning i tjenliga lokaler. Till grundval för en sådan samverkan

hade 1894 års kongl. proposition i ämnet synts vara lämplig.

Ett räntefritt lån å 220,000 kronor, som under loppet af 40 år

inlöstes med en årlig kapitalbetalning af 5,500 kronor, motsvarade i

rundt tal efter en räntefot af 3 i- procent ett kontant anslag vid tiden

för lånets utgifvande af 103,000 kronor. Detta vore således den uppoffring,

Kongl. Maj:t ifrågasatte, att Riksdagen skulle ikläda staten för

tillbyggnaden af nya elementarskolans hus. Om nu kommunen erbjöde

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

sig att dela denna uppoffring så, att staden betalade 55,000 kronor,

derest staten lemnade det omtalade lånet, förestälde sig stadsfullmägtige,

att Stockholm för ifrågavarande ändamål gjort allt, som rimligtvis kunde

begäras. Då emellertid betänkligheter mot den valda formen af ett

räntefritt lån till en statens institution inom Riksdagen yppats, ville

stadsfullmägtige alternativt föreslå, att kommunen till bekostande af nyoch

tillbyggnaden lemnade nya elementarskolans direktion ett räntefritt

lan af 220,000 kronor, att återgäldas med 5,500 kronor om året i 40

års tid, under vilkor att staten till betäckande af en del af den förlust,

som genom räntans efterskänkande uppstode för kommunen, lemnade

staden ett kontant belopp af 55,000 kronor. För båda fallen hade stadsfullmägtige

ansett sig böra i beslutet angifva den helt och hållet tillfälliga

egenskapen af stadens bidrag.

På grund af det nu anförda hade stadsfullmägtige med anledning

af den emottagna remissen besluta:

att, under förutsättning och vilkor att nya elementarskolan fortfarande

blefve en profskola, för hvilken staten bekostade lokal, samt att

Kongl. Maj:t före utgången af år 1896 fattade beslut om en ny- och

tillbyggnad för samma skola i enlighet med det för 1894 års Riksdag

framlagda förslag,

antingen Stockholms stad skulle till nämnda byggnadsföretag bidraga

med ett anslag för en gång af 55,000 kronor, att utbetalas, sedan Kongl.

Maj:t beslutit detsammas utförande,

eller ock Stockholms stad för ändamålet lemnade skolans direktion

mot en af densamma utfärdad förbindelse ett räntefritt lån å 220,000

kronör, att återbetalas under loppet af de efter lånets utgifvande närmast

följande fyratio åren med 5,500 kronor årligen, under vilkor att

statsverket, när lånet till nämnda direktion utgåfves, till staden utbetalade

ett belopp af 55,000 kronor; skolande lånet till nämnda direktion utlemnas

senast tre månader, efter det Kongl. Maj:ts beslut om byggnadsföretagets

utförande blefve staden delgifvet.

Statskontoret, hvars utlåtande öfver detta stadsfullmägliges alternativa

förslag infordrats, hade deri framhållit, att antagandet af det senare

alternativet skulle omedelbart innebära en kontant utgift för statsverket

af 55,000 kronor, under det att, om det första alternativet antoges och

staten således till ifrågavarande byggnadsföretag beviljade ett räntefritt

lån å 220,000 kronor att återbetalas med 5,500 kronor årligen under

fyratio år mot det att Stockholms stad till statsverket kontant inbetalade

55,000 kronor, det sålunda utgifna statslånet, efter afdrag såväl af Stock
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

105

holms stads bidrag som af kapitalvärdet af den skolan åliggande återbetalningsskyldigheten,

motsvarade ett kontant statsanslag, hvars storlek

vore beroende af den räntefot, statsverket under lånetiden beräknade.

Enligt beräkning, som statskontoret låtit verkställa, uppginge detta statsanslag,

under förutsättning af en räntefot af 3,9 3 procent till 55,000 kronor,

eller samma belopp, som statsverket skulle få utgifva, om förslagets

andra alternativ antoges; och

‘under förutsättning af en räntefot högre än 3,9 3 procent till mera

än 55,000 kronor — t. ex. till 56,140 kronor efter en räntefot af 4

procent; men

under förutsättning af en räntefot lägre än 3,9 3 procent till mindre

än 55,000 kronor — t. ex. till 47,550 kronor efter en räntefot af 3 £

procent och till 37,870 kronor efter en räntefot af 3 procent.

Då räntefoten för svenska statspapper för närvarande vore lägre

än 3,9 3 procent och anledning saknades att densamma under den närmaste

framtiden komme att väsentligen stiga, syntes det statskontoret

visserligen, att det första af Stockholms stads alternativa anbud skulle,

om frågan uteslutande betraktades ur nyssberörda synpunkt, för statsverket

vara förmånligare än det andra. Men toges jemväl i öfvervägande

de vid frågans behandling hos Riksdagen uttalade betänkligheter mot

den form, hvarunder statens mellankomst i sådant fall skulle för sagda

ändamål beredas, samt beskaffenheten af den säkerhet, som för det räntefria

lånets återgäldande under en jemförelsevis lång tidsperiod erbjudits,

så ville det synas, som skulle det ifrågavarande bidraget från statens

sida för en gång af allenast 55,000 kronor vara att föredraga och frågans

slutliga lösning derigenom lättare vinnas. Med afseende härå funne

statskontoret således det af stadsfullmägtige framstälda andra alternativa

anbudet från statens synpunkt i sjelfva verket förtjena företrädet.

Beträffande behofvet af förbättrade och utvidgade lokaler för nya

elementarskolan samt det nu ifrågasatta sättet för fyllande af detta behof

har departementschefen i minnet återkallat hvad han med afseende

härå hufvudsakligen yttrat till statsrådsprotokollet den 13 januari 1894.

Enligt direktionens framställningar hade om lokalernas beskaffenhet

meddelats följande.

I anledning af det stora antalet inträdessökande höjdes år 1862

skolans lärjungeantal från 200 till 300, af livilka dock ungefär en tredjedel

måste inrymmas i en förhyrd, på andra sidan om skolgården belägen

lokal i huset n:o 1 vid Ostra Beridarebansgatan, numera Sergel - Bill. till lliksd. Vrot. ISOH. 4 Sand. 1 Afd. !) Väft. It

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

gatan. Det vore i första rummet denna, af skolans lägre klasser begagnade

lokal, som vållade de ofvannämnda olägenheterna. Förste

stadsläkaren i Stockholm och den vid skolan anstälde läkaren, Indika

på direktionens anmodan besigtigat denna lokal ur sanitär synpunkt,

hade derom afgifvit det yttrande, att rummen i allmänhet vore trånga

och öfverbefolkade, att de saknade den för skolungdom erforderliga luftvexling

och ljus, samt att de vore i hög grad osunda och alldeles icke

motsvarande de anspråk, man i vår tid stälde på en offentlig undervisningsanstalt.

Och efter en på uppdrag af Stockholms stads helsovårdsnämnd

verkstäld undersökning af luftvexlingsanordningarna i hufvudstadens

skolor hade förrättningsmännen, dåvarande sundhetsinspektören

doktor E. Almqvist och lektorn vid tekniska högskolan O. E. Westin,

uttalat det omdöme, att ifrågavarande skolrum vore i hygieniskt hänseende

de sämsta af de lokaler, som begagnades för Stockholms läroverk,

och borde ju förr desto hellre utbytas mot andra tidsenligare.

Ett par af dessa, alla å nedra bottnen belägna, rum beräknades lemna

hvarje lärjunge endast respektive 179 och 154 kubikfot luft, under morgonbönen

till och med endast 117 kubikfot. Luftvexlingen försigginge endast

genom s. k. dragrutor i fönstren, hvilka i allmänhet icke kunde hållas

öppna under lektionerna, i följd hvaraf luften i rummen vanligen kändes

mer eller mindre förskämd. Den naturliga belysningen i åtminstone två

af rummen vore sådan, att under de mörkare vinterdagarne lampor måste

nyttjas äfven under den ljusaste delen af dagen. Tre af rummen läge

omedelbart invid den starkt trafikerade gatan och fyra befunne sig under

generalstabens litografiska anstalts tryckeri. Från dessa två håll förorsakades

ett buller, hvaraf både lärare och lärjungar i hög grad lede,

och hvilket stundom vore så starkt, att undervisningen endast med största

svårighet kunde försiggå. Rummens inbördes läge vore ock synnerligen

olämpligt för en skollokal, enär ett af dem måste tjena såsom

genomgångsrum till tre af de öfriga. Samma rum hade en långsträckt

och oregelbunden form, som gjorde en öfverblick af de i rummet

församlade lärjungarne omöjlig. De ifrågavarande förhyrda lokalerna,

huru olämpliga de än befunnes, vore dock för närvarande alldeles oumbärliga,

ty det vore omöjligt att på ett icke alltför stort afstånd från

skolhuset anskaffa någon till skollokal för 100 lärjungar användbar

lägenhet, försedd med gård, tillräckligt stor till lekplats.

Delningen af skolans lärjungar på två från hvarandra skilda afdelningar

medförde naturligen icke ringa svårigheter, i synnerhet vid

disciplinens uppehållande och rektors öfvervakande af det hela, svårigheter,

som blifvit ännu större derigenom, att under de senare åren tredje

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

107

klassen icke kunnat i sin helhet förläggas till någondera afdelningen,

utan måst fördelas på begge.

Nja elementarskolans egentliga lärohus, n:o 2 vid Vestra Beridarebansgatan,

nu Slöjdgatan, hvilket hus på statens bekostnad uppförts,

vore ej heller fullt lämpligt och tillräckligt. Den i detta hus befintliga

gymnastiksalen vore för liten för sitt ändamål. Men ännu värre vore,

att den måste begagnas till dagligt samlingsrum och förvarande af ytterplagg

för alla de lärjungar, som undervisades i detta hus, emedan något

annat rum för dessa ändamål icke funnes. Följden häraf vore, att golfvet

i detta rum ständigt nedsmutsades och rummet fyldes med tjockt

dam, hvilket särskildt under de gymnastiska öfningarna måste inverka

skadligt på ungdomens andedrägtsorganer. Denna sal måste derför snarare

betraktas såsom en förstuga eller tambur än såsom en gymnastiksal.

Direktionen hade också, förnämligast af denna anledning, men äfven

emedan gymnastiksalens läge omedelbart invid fem läsrum, till hvilka,

äfvensom till ett sjette, den utgjorde den enda genomgången, omöjliggjorde

gymnastiköfnings hållande samtidigt med lektioner i dessa rum,

sedan år 1880 sett sig nödsakad att öfverflytta skolans hela gymnastikundervisning

till gymnastiska centralinstitutet, oaktadt de ganska stora

olägenheter, som följde af en sådan anordning.

Särskildt rum för teckningsundervisningen saknades. För denna

undervisning hade derför måst användas stora samlings- och öfverläsningssalen,

hvilken icke i ringaste mån vore inredd för sådant ändamål.

Härigenom vållades svårigheter af flera slag, och teckningslärarens.upprepade

klagomål öfver missförhållandena hade ock förmått direktionen

att söka någon utväg till deras afhjelpande. Genom tillmötesgående

af styrelsen för den i samma qvarter befintliga tekniska skolan stäldes

vårterminen 1881 en af dennas ritsalar till nya elementarskolans disposition

på vissa tider, och dit förlädes de högre klassernas undervisning

i teckning; men denna anordning upphörde redan med vårterminen 1883,

enär tekniska skolan för sin egen verksamhet behöfde den upplåtna

salen. Derefter hade man genom sammanslagning af två mindre rum i

läroverkshuset till ett större sökt bereda en åtminstone möjlig lokal för

den s. k. konstruktionsritningen, hvilken icke kunde utföras i stora arbetsrummet.

Bland öfriga brister och olägenheter, hvarmed lärohuset vore behäftad!,

kunde i korthet nämnas: att särskildt musikrum saknades; att

de för de naturhistoriska, fysikaliska och kemiska samlingarna och för

lektioner i dessa ämnen afsedda rummen dels vore för små och mörka,

i synnerhet efter uppbyggandet af tekniska skolans hus, dels måste, till

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

stort men för samlingarnas bevarande, dagligen användas till lektioner

äfven i andra ämnen; att läsrummens antal äfven för öfrigt vore för

litet, så att ganska ofta ett eller annat läslag måste hafva sin lektion i

stora öfverläsningssalen, hvilket aldrig borde ifrågakomma; att lärarnes

samlingsrum och rektors expeditionsrum — begge entresolerade — vore

för små, låga och mörka, det förra derför också omöjligt att begagna

vid kollegiets sammanträden, hvilka hölles i ett af läsrummen; samt att

skolans växande bokförråd vore i behof af ökadt utrymme.

Såsom skäl för sitt afslag å den af Kongl. Maj:t år 1887 aflåtna

propositionen hade, enligt hvad till statsrådsprotokollet erinrats, Riksdagen

anfört, förutom den betydliga kostnaden, dels att omsorgen att

anskaffa och underhålla lämpliga lokaler för läroverken enligt nu gällande

bestämmelser vore en angelägenhet för kommunerna samt läroverken

sjelfva, i den mån deras byggnadskassor dertill lemnade tillgång,

men att något bidrag från Stockholms kommun icke ifrågasatts och att

vid nya elementarskolan icke bildats någon byggnadskassa, dels ock

att skollokalernas otillräcklighet och olämplighet till ej ringa del kunde

anses bero derpå, att skolbyggnaden, ehuru endast beräknad för 200

elever, numera användes för ett till ungefär 300 ökadt antal lärjungar,

samt att den närmaste utvägen att afhjelpa de anmärkta bristerna vore

att inskränka elevantalet, då lokalerna utan tvifvel skulle bättre än nu

förslå och endast en ändamålsenligare inredning af åtskilliga lokaler erfordras,

hvilken kunde med jemförelsevis ringa kostnad åstadkommas

på sådant sätt, att läroverket kunde fylla den särskilda uppgift, som

voro detsamma anvisad. Detta sist anförda skäl hade skoldirektionen i

skrifvelse den 26 september 1887 upptagit till bemötande och dervid

genom en närmare utredning, med afseende hvarå utskottet tillåter sig

hänvisa till sid. 129—132 i statsrådsprotokollet, sökt visa, dels att, äfven

om antalet lärjungar nedsattes ända till 200, den nuvarande lokalen icke

på långt när skulle erbjuda nödigt utrymme för genomförande af anordningar,

som på behörigt sätt tillgodosåge undervisningens kraf, dels ock

att en sådan nedsättning af lärjungeantalet vid ifrågavarande skola vore

ur flera synpunkter mindre välbetänkt.

Med hänsyn till den utgång, frågan om en nybyggnad för skolan

fått inom Riksdagen, hade direktionen ansett sig böra öfvergifva tanken

på en sådan lösning af frågan och i stället återupptaga förslaget om

tillbyggnad å den tomt, som gränsade intill skolans hus och förut disponerats

för kongl. hofstallets räkning. Efter uppdrag af direktionen hade

intendenten F. G. A. Dahl uppgjort såväl ritningar som kostnadsförslag

för den ifrågasatta tillbyggnaden, hvilka med några mindre förändringar

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

109

förordats af lärarekollegiet och godkänts af direktionen samt öfverlemnats

till Kongl. Maj:t med skrifvelse af den 26 september 1887. Ehuru

öfverintendentsembetet i afgifvet utlåtande funnit sig böra — af skäl

att den välbelägna tomten borde reserveras för något större framtida

byggnadsföretag — afstyrka detta förslag och i stället förnya det år

1884 framstälda om nybyggnad åt skolan i qvarteret Edelman mindre,

hade direktionen i skrifvelse den 26 november 1890, med öfverlemnande

af yttranden från skolans rektor och lärarekollegium samt förste stadsläkaren

i Stockholm, hvilka deruti ytterligare framhållit de skolans lokaler

vidlådande många och stora brister, å nyo anhållit om aflåtande af

proposition till Riksdagen om beviljande af anslag för utförande af tillbyggnaden,

den enda lösning af frågan, för hvilken, enligt direktionens

tanke, någon gynsam utsigt förefunnes; och hade direktionen i skrifvelse

den 30 september 1892 vidare utvecklat nödvändigheten af den

föreslagna åtgärden. Mot ritningarna hade öfverintendentsembetet i

hufvudsak icke funnit anledning till anmärkning.

Slutligen hade direktionen i skrifvelser den 1 maj och den 26 september

1893 andragit, hurusom direktionen förestälde sig, att byggnadsfrågans

lösning lättare skulle kunna vinnas, om man ej önskade statens

medverkan till hela det erforderliga beloppet, utan inskränkte sig till

att begära ett räntefritt lån af staten för betäckande af större eller mindre

del af byggnadskostnaden, hvilket lån småningom skulle återgäldas af

skolans tillgångar. I sådant syfte hade direktionen framstält följande

förslag. Enligt det år 1887 af intendenten Dahl upprättade kostnadsförslaget

för skolhusets tillbyggnad, vid hvilket öfverintendentsembetet

icke haft något att erinra, belöpte sig hela den beräknade kostnaden

till 219,825 kronor eller i rundt tal 220,000 kronor. Erhölle skolan ett

räntefritt lån af statsmedel till hela detta belopp, skulle, enligt direktionens

åsigt, detta lån kunna återbetalas under en tid af fyratio år med

eu annuitet af 5,500 kronor Med det lärjungeantal, som skolan haft

allt sedan år 1862, eller omkring 300, hade läroverkskassan, åtminstone

under de fem senaste åren, i medeltal årligen haft ett öfverskott af

något mer än 2,500 kronor, ehuru skolan, utom andra utgifter, under

de senaste trettio åren måst erlägga en årlig hyra af 1,500 kronor för

den lokal, der skolans nedre afdelning vore inrymd — en utgift, som

efter tillbyggnadens uppförande naturligtvis komme att upphöra, hvarigenom

den årliga behållningen ökades till 4,000 kronor. Om härtill

lädes, att genom Kongl. Maj:ts beslut den 17 juni 1893 lärjungarnes

årsafgift blifvit höjd från 45 till 50 kronor, hvarigenom kassan vunnit

en tillökning i sina årsinkomster af omkring 1,500 kronor, så kunde

det mod säkerhet antagas, att någon svårighet icke borde förefinnas för

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till löneförbättring

för lärare

och lärarinnor

vid högre lärarinnesemina*
-

skolan att erlägga det ärliga ämorteringsbeloppet, om detta faststäldes

till 5,500 kronor, då det ju icke borde betviflas, att skolan, som trots

sina underhaltiga lokaler hittills haft riklig tillgång på inträdessökande,

i en ny eller åtminstone väsentligen förbättrad och utvidgad lokal ständigt

skulle kunna påräkna lika stort antal lärjungar som för närvarande.

Af de kapitaltillgångar, öfver hvilka direktionen förfogade, hade

direktionen icke ansett sig kunna afstå någon del till byggnadsföretaget,

enär desamma väl behöfdes dels till anskaffande äf tidsenlig inredningsoch

undervisningsmateriel, dels till bestridande af de utgifter för byggnadens

vidmagthållande, hvilka under amorteringstiden blefve nödvändiga.

För egen del har departementschefen nu yttrat, att, då genom det

anförda syntes vara ådagalagdt, å ena sidan att nya elementarskolan i

hög grad vore i behof af förbättrade och utvidgade lokaler, samt å andra

sidan att detta behof näppeligen kunde på ett billigare och ändamålsenligare

sätt för närvarande fyllas, och då dertill stadsfullmägtige i Stockholm

visat sig i sin män vilja bidraga till ändamålets vinnande, departementschefen

ansåge sig på skäl, som af statskontoret andragits, böra

förorda antagandet af det senare af de alternativa förslag, stadsfullmägtige

framstäf.

Under hänvisning till hvad 1894 års statsutskott i utlåtande n:o 9

punkt 40 hufvudsakligen anfört till stöd för dess då gjorda hemställan

om afslag å Kongl. Maj:ts förslag om statsbidrag för tillbyggnad af

nya elementarskolan, har utskottet, då nöjaktig utredning saknas om

det fortfarande behofvet af ett försöksläroverk och dess vidmagthållande

under så lång tid härefter, som i den Kongl. propositionen förutsättes,

icke ansett sig böra tillstyrka det nu föreliggande förslaget.

På grund häraf och då betänkligheter med fog kunna framställas

mot den föreslagna formen för åstadkommande af medel för ifrågavarande

byggnadsföretag, får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.

Högre lärarinneseminariet.

57:o) För beredande åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet

af tillfällig löneförbättring jemväl för år 1897, att utgå efter

samma grunder som den för innevarande år beviljade, har Kongl. Maj:t

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

in

föreslagit Riksdagen att för år 1897 på extra stat anvisa enahanda

belopp som hittills, eller 4,000 kronor; och hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

ii af Riksdagen bifallas.

58:o) Med anledning af hvad Kongl. Maj:t derom föreslagit, hem- tflfgje“nj}“gIe

ställer utskottet, årskursen samt

undervisning i

n n i pii i n huslig ekonomi

a) att Riksdagen må för fortsatt uppehållande åt vid seminariet.

deri valfria fjerde årskursen vid seminariet på extra stat [53.]

för år 1897 anvisa ett belopp af 3,000 kronor, samt

b) att Riksdagen må för beredande af fortsatt

undervisning i huslig ekonomi vid seminariet och normalskolan

på extra stat för år 1897 anvisa ett belopp af

5,000 kronor.

Folkundervisningen.

bättring m. m.

åt lärare vid

folkskoleläraresemina
-

[54.]

59:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och ^meiör9- under hänvisning till hvad i afseende härå blifvit här ofvan under punkten

17:o meddeladt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, till löneförbättring åt lärare och

lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden

åt teckning slär are för extra tjenstgöring och extra

arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier, efter

samma grunder som för innevarande år, må bevilja

ett extra anslag för år 1897 af 31,800 kronor.

60:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 141), som

blifvit till statsutskottet remitterad, hafva herrar S. J. Kardell och G • vid folkskoleBlom

sou föreslagit, dels att ordinarie öfningslärare vid rikets tolf folkskolelärare-

och lärarinneseminarier måtte vid inträffande tjenstledighet sjukdom upppå

grund af sjukdom få uppbära | af sin lön; och dels att Riksdagen bära «te m

måtte på extra stat för år 1897 ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett

förslagsanslag af 2,000 kronor i och för bestridande af här ifrågavarande

utgifter.

Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna anfört bland annat, att,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ang. anslag

till understöd

åt lärjungar

vid folkhögskolor.

[55.]

Avg. anslag

för tillbyggnad

till folkskolelärarinneseminariet.

i

Falun.

[56.]

H2 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

då staten i allmänhet medgifvit lärare rätt att vid sjukdom behålla ungefär

tre fjerdedelar af lönen, enahanda rätt icke borde förvägras öfningslärarne

vid seminarierna.

Då lärare i musik, teckning och gymnastik vid de allmänna läroverken

ega att vid tjenstledighet för sjukdom uppbära viss del af sin

aflöning, synes det utskottet kunna ifrågasättas, huruvida icke en dylik

förmån borde beredas äfven öfningslärare i åtminstone vissa ämnen vid

folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna. Då emellertid anslag

för sådant ändamål icke synes böra af Riksdagen beviljas, innan nödig

utredning af de på frågan inverkande omständigheter blifvit förebragt,

anser utskottet, att Riksdagen med anledning af förenämnda motion icke

bör vidtaga annan åtgärd, än att hos Kongl. Maj:t göra framställning

om en sådan utredning; hvadan utskottet hemställer,

att Riksdagen, med anledning af herrar Kardells

och Elowsons ifrågavarande motion, må i skrifvelse till

Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t taga i

öfvervägande, om och på hvilka vilkor öfningslärare i

vissa ämnen vid folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarier

må tillerkännas rätt att vid tjenstledighet

på grund af sjukdom uppbära någon del af aflöningen,

samt. derefter för Riksdagen framlägga det förslag,

hvartill omständigheterna må föranleda.

61:o) Till understöd'' åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana folkhögskolor^

som åtnjuta bidrag af statsmedel, har Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att jemväl för år 1897 på extra stat anvisa étt belopp af

15,000 kronor; och får utskottet hemställa,

att Kong]. Maj:ts förevarande framställning må

vinna Riksdagens bifall.

62 :o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för utförande af

förändrad inredning och tillbyggnad af hufvudbyggnaden vid folkskolelärarinneseminariet

i d alun pa extra stat för år 1897 anvisa ett belopp

af 4,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet inhemtas, att rektor vid folkskolelärarinneseminariet

i |Falun den 2 oktober 1894 till domkapitlet i Vesterås in
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Statsutskottets"^ Utlåtande N:o 9.

kommit med ritningar och kostnadsförslag för reparation samt tillbyggnad

och förändring af seminariets hufvudbyggnad. Rektorn hade dervid

anfört, bland annat, att ifrågavarande hufvudbyggnad, som blifvit färdig

år 1882, ej hade sedan den tiden, om han undantoge omläggningen af

yttertaket, som skett för några år sedan, samt afhjelpandet af några

smärre, mera i ögonen fallande brister, som vid de årliga synerna påpekats,

undergått någon väsentlig reparation. Derför, och då vid de

nämnda synerna blott de mest oundgängliga reparationer, som af rektorn

påyrkats, brukat i syneinstrumenten upptagas, hade han ansett sig böra

vidtala en skicklig fackman, stadsarkitekten E. A. Hedin i Gefle, att

verkställa en noggrannare besigtning af byggnaden. Resultatet af denna

besigtning förelåge i det bifogade syneinstrumentet, som utvisade, att

bristerna å byggnaden vore rätt betydande samt att deras snara afhjelpande

vore af behofvet påkalladt.

I sammanhang härmed hade han ansett sig böra framställa förslag

till förändrad inredning af nedre våningen i seminariets hufvudbyggnad

i förening med en mindre tillbyggnad för en trappa upp till öfre våningen.

Den föreslagna förändringen af inredningen jemte tillbyggnaden

vore nödvändig, enär tamburerna till elevernas klassrum vore alldeles

för små. Till hvarje tambur hörde två klassrum. I den ena tamburen,

som hade en golfyta af omkring 13 qv.-meter, skulle omkring 40 elever

jemte lärarne hänga sina ytterplagg; den andra, som hade ll,io qv.- meters yta, vore kapprum för omkring 34 elever. Då för hvarje elev

sålunda kunde beräknas en golfyta af omkring 0,32 qv.-meter, insåges

lätt, hvilken trängsel och otrefnad måste uppstå, då eleverna skulle påoch

aftaga sina ytterplagg. Om nu dessa tamburer, som vore åtskilda

genom liufvudingångens förstuga, i hvilken äfven trappan upp till öfre

våningen vore förlagd, sammansloges med förstugan, och trappan förlädes

i en särskild utbyggnad, så erhölles ett tillräckligt stort kapprum

för eleverna, hvarjemte vunnes den fördelen, att rektorsbostaden finge

en egen ingång. Genom den föreslagna tillbyggnaden skulle två andra

fördelar vinnas. Trappuppgången från källaren, som nu mynnade ut i

den gemensamma förstugan, hvilken derför, då ytterporten vore stängd,

vore uppfyld af en unken källarluft, skulle komma att leda ut i det fria.

Trappan till vinden, hvilken användes äfven för seminariets räkning till

förvaring af iunanfönstar, skolmöbler och undervisningsmateriel, som för

tillfället icke begagnades, komme att mynna ut direkt i förstugan. Nu

måste man för att komma upp på vinden gå genom rektorsbostadens

kök och skänkrum.

Bill. till Riksd. Brott 1896. 1 Sami. 1 Aftl. 9 Haft.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Mellanväggen mellan förstugan och det till denna stötande materielrummet

hade blifvit borttagen. Härigenom skulle man kunna erhålla ett

större klassrum än det nuvarande minsta, som rymde högst 16 elever,

och detta endast med svårighet, hvarjemte ökadt utrymme för materielen

erhölles.

Kostnaden för reparationerna uppginge till 3,069 kronor 90 öre

och för ändrad inredning jemte tillbyggnad af trapphus med verandor

till 7,550 kronor. Antoges båda förslagen, skulle kostnaderna för reparationerna

minskas med 171 kronor, och det hela sålunda uppgå till 10,448

kronor 90 öre.

På grund af hvad sålunda och i öfrigt blifvit anfördt hade rektorn

anhållit, att domkapitlet måtte till Kongl. Maj:t ingå med anhållan derom,

att till reparation, ändrad inredning och tillbyggnad af folkskolelärarinneseminariets

i Falun liufvudbyggnad måtte beviljas ett belopp af

10,448 kronor 90 öre.

Domkapitlet, som ansett den föreslagna förändringen af seminariebyggnaden

önskvärd och lämplig, men som, på grund af sakkunnig persons

yttrande, hållit före, att åtskilliga i kostnadsförslaget upptagna

poster vore för högt beräknade, hade återremitterat de insända ritningarna

och dithörande handlingar till seminariets rektor med anmodan

att låta uppgöra nytt kostnadsförslag och dervid söka nedbringa kostnaderna

för de ifrågasatta förändringarna af seminariebyggnaden.

Med anledning häraf hade rektorn låtit uppgöra och till domkapitlet

insändt ett nytt kostnadsförslag, enligt hvilket den förändrade

inredningen och tillbyggnaden beräknades kunna utföras för ett belopp

af 7,050 kronor.

Domkapitlet hade till Kongl. Maj:t insändt båda kostaadsförslagen

jemte tillhörande ritningar och dervid hemstält, att medel måtte anvisas

för ifrågavarande ändamål enligt det kostnadsförslag, som kunde anses

lämpligast.

Af statsrådsprotokollet inhemtas vidare bland annat, att öfverintendentsembetet,

hvars utlåtande infordrats, af anförda orsaker låtit en

af sina tjenstemän upprätta nya ritnings- och kostnadsförslag, det senare

slutande å ett belopp af 4,000 kronor, enligt hvilka förslag de å plankartorna

med n:is 8, 7 och 21 betecknade lägenheterna förändrats till

kapprum,_ ny trappa förlagts i en utbyggnad, som genom en förändrad

kombination af ingångarne i framsprång reducerats till allenast 3,3 5

meter, samt verandorna uteslutits; och hade embetet, under erinran, att

embetets ändringsförslag understege med 3,550 kronor det ena och med

3,050 kronor det andra af de för dessa arbeten i orten uppgjorda för
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

115

slagen, förordat, att medel måtte af Kongl. Maj:t anvisas för utförande

af ifrågavarande tillbyggnads- och inredningsåtgärder i enlighet med det

af embetet upprättade förslaget.

Beträffande de påsynade reparationsarbetena, som borde bekostas

af det till embetets disposition stälda och för arbeten af nämnda art

hufvudsakligen afsedda anslaget till byggnader och reparationer, men

lämpligast utfördes samtidigt med ofvan ifrågasatta arbeten, hemstälde

embetet, att med dess pröfning af ärendet i denna del måtte få anstå,

till dess Kongl. Maj:t fattat beslut i fråga om anvisande af medel för

genomförande, på sätt embetet ofvan föreslagit, af de begärda förändringsarbetena.

Departementschefen ansåge för egen del, att de af rektor äskade

och af vederbörande myndigheter tillstyrkta förändringar och tillbyggnader

af folkskolelärarinneseminariets i Falun hufvudbyggnad vore af

behofvet påkallade såväl för beredande af möjlighet att kunna tillbörligt

vårda undervisningsmaterielen som äfven och i synnerhet för åstadkommande

af goda sundhetsförhållanden inom läroanstalten samt slutligen

för främjande af god ordning bland eleverna.

Utskottet, som icke haft något att erinra vid Kongl. Maj:ts i denna

punkt framställa förslag, hemställer,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

63:o) Kongl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen föreslagit:

att Riksdagen, under godkännande af viss i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1896 angifven förändrad användning

af förut beviljadt anslag för anordnandet af stcitsskolor i Gellivare

församling, måtte för uppförande af vissa i samma protokoll omförmälda

skolhus för år 1897 bevilja ett extra anslag af 17,800 kronor; samt

att vissa i samma protokoll angifna lokaler för statsskolor måtte

få förhyras och hyresbeloppen utgå från det under riksstatens åttonde

hufvudtitel uppförda anslag till folkundervisningens befrämjande bland

de i rikets nordligare trakter bosatta finnar.

Till åberopade statsrådsprotokollet har departementschefen, med

afseende å hvad i denna fråga förekommit, till en. början erinrat om

bland annat följande förhållanden.

Sedan domkapitlet i ITernösand anmodat Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Norrbottens län att verkställa och till domkapitlet insända

Ang.folkskolebyggnader

inom Gellivare

skoldistrikt.

[57.1

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

utredning, huruvida och på hvilka orter inom länets finsktalande församlingar

af staten inrättade och underhållna folkskolor med svenska

såsom undervisningsspråk kunde ytterligare vara af behofvet påkallade,

hade domkapitlet med eget utlåtande till Kongl. Maj:t öfverlemna! den

af Kongl. Maj:ts bemälde befallningshafvande, efter vissa församlingars

samt vederbörande skolråds, pastorsembetens och folkskoleinspektörers

hörande i berörda hänseende verkstälda utredning.

I denna utredning hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande på anförda

skäl, för hvilka redogöres å sid. 139 och 140 i statsrådsprotokollet,

föreslagit, att 24 skolor med svenska som undervisningsspråk måtte på

statens bekostnad inrättas, och att af dessa sex måtte förläggas i Gellivare,

nemligen fem flyttande: i Skröfven—Storberget, Mäntyvara—Yrtivara,

Palohurnas—Leipojärvi, Dokkas — Alavara, Sakavara—Liikavara, samt en

fast i Sammako, en i Jockmock och de öfriga i vissa skoldistrikt i

Torneådalen.

För 12 af de 24 skolor, hvilka enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

förslag borde på statens bekostnad inrättas, erfordrades särskilda

skolhusbyggnader, af hvilka fem af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

ansetts böra innehålla skolsal med afklädningsrum jemte ett

rum för läraren, och fem, förutom skolsal m. m., två rum för läraren.

Byggnadskostnaden beräknades för hvart och ett af de förstnämnda

skolhusen till 1,200 kronor samt för hvart och ett af de sistnämnda till

1,500 kronor, hvarförutom behöfdes 300 kronor till skolmateriel för

hvarje skola. Härförutom erfordrades för uppförande af ett större skolhus

i Sammako, inberäknadt materiel, 5,000 kronor, samt för byggandet

af en skola i Jockmock 2,500 kronor, materiel inberäknad. För öfriga

skolor skulle lokaler kunna förhyras till belopp, i allmänhet vexlande

mellan 250 och 350 kronor, och beräknades det erforderliga hyresbeloppet

sammanlagdt till 4,500 kronor.

Lönerna till hvar och en af lärarne hade af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

beräknats till kontant belopp af 700 kronor att utgå af statsmedel,

under antagande att alla församlingarna såsom vilkor för erhållande

af dessa skolor tillförbundes att, i likhet med hvad Gellivare församling

frivilligt åtagit, sig, tillhandahålla läraren kofoder samt derutöfver

erlägga belöpande pensionsafgifter.

I ofvanberörda utlåtande hade domkapitlet i Hernösand förmält,

att domkapitlet beträffande behofvet af de föreslagna skolorna, nödvändigheten

af statens mellankomst för deras inrättande och de grundsatser,

som borde följas vid bestämmande af deras lägen, helt och hållet instämde

med Kongl. Maj:ts befallningshafvande. Men då alla de före
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

117

slagna skolorna svårligen på en gång kunde komma till stånd, hade

domkapitlet ansett sig böra från förslaget utesluta några, med hvilkas

inrättande borde kunna någon tid anstå.

På grund af det anförda hade domkapitlet hemstält, att Kongl. Magt,

till inrättande i landets finsktalande bygder af 18 folkskolor, bland dessa

de ofvan uppräknade, som, enligt Kongl. Maj:ts befällningshafvandes

förslag, skulle förläggas i Gellivare församling, täcktes af allmänna medel

bereda anslag till följande belopp, nemligen till nybyggnader och skolmateriel

24,000 kronor, till hyror 3,450 kronor och till lärarelöner 12,600

kronor, eller för en gång 24,000 kronor och tills vidare årligen 16,050

kronor.

Då genom inrättandet af dessa folkskolor på statens bekostnad en

stor lättnad bereddes vederbörande församlingar med afseende på kostnaderna

för deras skolväsen, hade domkapitlet slutligen föreslagit, att

Kongl. Maj:t täcktes föreskrifva, att församlingarna för att komma i åtnjutande

af denna förmån skulle tillhandahålla lärarne kofoder och erlägga

pensionsafgifter, hvarjemte Gellivare församling i öfverensstämmelse

med sitt erbjudande borde kostnadsfritt tillhandahålla tomter för

skolhusen.

Efter det statskontoret i frågan afgifvit infordradt utlåtande, hade

departementschefen den 14 januari 1893 för Kongl. Maj:t anmält detta

ärende och dervid yttrat att, då det vore otvifvelaktigt, att genomförandet

af domkapitlets förevarande förslag skulle i hög grad gagna

folkundervisningen och särskild! den svenska odlingen inom rikets nordligare

trakter, och då de församlingar, för hvilka de nya anordningarna

ifrågasattes, icke syntes kunna i vidsträcktare mån, än som i förslaget

blifvit förutsatt, bidraga till de för ändamålet nödiga kostnaderna, om ej

möjligen med det för skolan och läraren erforderliga bränsle, ansåge

departementschefen statens mellankomst till den utsträckning, som föreslagits,

vara med fullt skäl påkallad. Då emellertid härigenom skulle

vållas ett väsentligt öfverskridande af det befintliga, redan förut otillräckliga

statsanslaget, och då i öfrigt kostnaden för de föreslagna skolhusbyggnaderna

icke lämpligen syntes böra utgå från det ordinarie anslaget,

utan, på sätt statskontoret hemstält, bestridas genom särskilt

för ändamålet anvisade medel, hade departementschefen hemstält, att

Kongl. Magt måtte föreslå Riksdagen dels att höja förslagsanslaget till

befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare trakter

bosatta finnar från 25,000 kronor till 45,000 kronor, dels att, för uppförande

af åtskilliga folkskolebyggnader inom vissa finsktalande församlingar

af Norrbottens län samt deras förseende med erforderlig materiel,

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

anvisa på extra stat för år 1894 ett belopp af 24,000 kronor. Hvad

departementschefen sålunda föreslagit både Kongl. Maj:t gillat.

I . skrifvelse den 6 maj 1893 angående regleringen af utgifterna

under riksstatens åttonde hufvudtitel anmälde Riksdagen, att Riksdagen,

för anordnandet af de utaf Kongl. Maj:t föreslagna folkskolorna med

svenska. som undcrvisningsspråk i de finsktalande trakterna af landet,

dels höjt förslagsanslaget till befrämjande af folkundervisningen bland

de i rikets nordligare trakter bosatta finnar till 45,000 kronor, dels anvisat

på extra stat för år 1894 ett belopp af 24,000 kronor, hvarvid

dock Riksdagen endast velat för sin del ifrågasätta, huruvida icke åtminstone

af vissa kommuner skäligen borde fordras ett något större bidrag

till kostnaderna för ifrågavarande skolor, än Kongl. Maj:t i propositionen

afsett, och att Riksdagen i sådant hänseende förestält sig, att

man för statens mellankomst skulle kunna uppställa det vilkor, att vederbörande

kommuner tillhandahölle skollärarne planteringsland och till

äfventyrs äfven bekostade underhållet af skolhusen.

Sedan, enligt hvad departementschefen vidare meddelar, Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län anmält, att vederbörande

församlingar inginge på de af Kongl. Maj:t och Riksdagen ifrågasatta

vilkor för att komma i åtnjutande af de föreslagna anordningarna af

folkskoleväsendet, hade Kongl. Maj:t den 17 mars 1894 befalt, att de

för ifrågavarande församlingar afsedda skolor skulle inrättas, och dervid

anvisat

till bestridande af kostnaderna för uppförande af skolhus för nedannämnda

skolor följande belopp för en gång, nemligen:

Kuoka—Sarkavara—Murjektill ett skolhus ...... 2,200 kronor

Skröfven—Storberget » två

Mäntivara—Yrtivara j> »

Palohurnas—Leipojärvi » »

Dokkas—Alavara » »

Sakavara—Liikavara » »

Sammako » ett

2,700

2,700

2,700

2,700

2.700

4.700

§

c6 H

> ''r=\

a a

CD cS

O t

JO

till skolmateriel för hvar och en af dessa skolhusbyggnader ett belopp

af 300 kronor,

till förhyrande af lokaler vid de skolor, som, enligt Kongl. Maj:ts

beslut, skulle inrättas i Jockmocks, Neder-Torneå, Öfver-Tomeå, Hieataniemi,

Korpilombolo, Karl Gustafs och Pajala skoldistrikt ett årligt belopp

af 3,450 kronor, samt

till aflöning åt hvar och en af lärarne vid alla dessa skolor ett

belopp äf 700 kronor årligen, eller tillhopa 12,600 kronor.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

119

Vidare föreskref Kongl. Maj:t bland annat:

att Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län snille gå

i författning om uppförande af de beslutade skolhusbyggnaderna samt

om förhyrande af erforderliga lokaler för de skolor, för hvilka egna

skolhus på statens bekostnad icke komme att uppföras, hvarjemte Kongl.

Maj:ts befallningshafvande skulle för domkapitlet i Hernösand anmäla,

när de särskilda skolorna kunde taga de för dem afsedda lokaler, vare

sig egna eller förhyrda, i besittning;

att domkapitlet skulle för dessa skolor uppgöra reglemente;

att domkapitlet skulle tillsätta lärare vid skolorna; samt

att aflöningen till lärarne skulle utgå från den tid, då skolan enligt

folkskoleinspektörens vitsort trädt i en enligt för skolan gällande reglemente

ordnad verksamhet.

'' Sedan skolhuset i Sarkavara, till hvilkets uppförande timmer fått

tagas från närbelägna, enskildt bolag tillhörande skogar, blifvit uppfördt

för de medel, som dertill blifvit anvisade, och sedan lokaler blifvit

förhyrda för de skolor, för hvilka det ej ansetts nödvändigt att egna

skolhus uppfördes, hade alla dessa skolor trädt i verksamhet.

Annorlunda vore förhållandet med de skolor, som skulle förläggas

i Gellivare församling. De för dem afsedda skolhusen hade ej kunnat

uppföras för de medel, som blifvit för detta ändamål anvisade.

Skolrådet i Gellivare hade genom sakkunnig person, ingeniören

H. Wennerström, låtit uppgöra förslag till ritningar jemte beskrifningar

för de till statsskolorna i Gellivare nödiga skolhus och uthus, sådana

de beräknades kunna uppföras utan öfverskridande af de beviljade anslagssummorna.

Då af dessa förslag, för hvilka närmare redogöres å

sid. 144 och 145 i statsrådsprotokollet, framginge, att såväl sjelfva byggnaderna

som deras inredning skulle blifva ytterst ofullständiga, ehuru

hvarje post beräknats så lågt som möjligt, beslöt skolrådet vid sammanträde

den 25 juni 1894 att, under tacksamt erkännande af den uppoffring,

som genom de till ifrågavarande skolor beviljade anslag gjorts

från statens sida för utbredande af svenskt språk och svensk kultur

bland den finsktalande befolkningen inom Gellivare församling, dock afråda

Kongl. Maj:ts befallningshafvande från att gå i författning om sagda

byggnaders uppförande, intill dess förökadt anslag blifvit för ändamålet

utverkadt.

Vid sammanträde den 27 oktober år 1894 tog skolrådet i Gellivare

åter denna fråga i öfvervägande och beslöt då att, enär icke alla de

skolhusbyggnader, som enligt kongl. brefvet den 17 mars 1894 skulle uppföras

inom Gellivare församling, kunde åstadkommas för de till detta

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

ändamål anslagna medlen, anhålla hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Norrbottens län, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande måtte ingå till

Kongl. Maj:t med anhållan derom, att för hela det till skolhusbyggnader

inom Gellivare församling anslagna beloppet måtte få uppföras det

antal skolhus med tillhörande uthus, som för detta belopp kunde uppbyggas

i enlighet med de genom skolrådets försorg uppgjorda ritningar

och kostnadsförslag. Derjemte uppdrog skolrådet åt sin ordförande och

ingeniör Wennerström att i särskild skrifvelse till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

afgifva närmare motivering och utredning af det fattade

beslutet samt att föreslå de platser, på hvilka skolhus i första rummet

borde uppföras, samt att för öfrigt göra de ytterligare framställningar

om statsskoleplanens fullständiga genomförande, som de kunde finna af

omständigheterna påkallade.

I skrifvelse den 16 november 1894 till Kongl. Majrts befallningshafvande

i Norrbottens län hade, enligt hvad af statsrådsprotokollet

vidare inhemtas, ordföranden i Gellivare församlings skolråd och ingeniör

Wennerström anfört följande.

De belopp, som blifvit beviljade för uppförande af skolhus för de

statens skolor, som enligt Kongl. Maj:ts beslut skulle inrättas inom Gellivare

församling, stode ej i rimligt förhållande till de verkliga kostnader,

som uppbyggandet af ifrågavarande hus skulle medföra. Uppgjorda

ritningar och kostnadsförslag (Bil. A) visade, att husen, ehuru de tilltagits

i de minsta möjliga dimensioner och prisen beräknats lägre än de

på denna ort vanliga, dock på långt när icke kunde för de anvisade

medlen sättas i fullbordadt skick.

Enär församlingen svårligen vågade åtaga sig det framtida underhållet

af dylika ofullbordade hus, följde häraf, att den plan för ifrågavarande

skolor, som Kongl. Maj:t påbjudit, ej för närvarande kunde i

sin helhet genomföras, derest ej de beviljade anslagssummorna finge

öfverskridas, hvilket syntes vara temligen osannolikt. Under sådana

förhållanden syntes det blifva nödvändigt, att den anbefalda byggnadsplan

i någon mån modifierades. Skolrådet i Gellivare, som förestälde

sig att Kongl. Maj:t skulle finna sig oförhindrad att bevilja, att de

medel, som blifvit anslagna till uppförande af skolhus inom församlingen,

finge användas till uppförande af så många skolhus med tillhörande

uthus, som för dem kimde uppföras, äfven om de ej vore tillräckliga

för uppbyggande af alla de påbjudna skolhusen, hade derför låtit utarbeta

åtskilliga ritningar och kostnadsförslag, i syfte att utreda, huru

kostnaderna för de anbefalda statsskolehusen i verkligheten skulle ställa

sig. I första hand borde ett skolhus uppbyggas i Sammako rote, enär

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

121

barnantalet i denna rote vore ojemförligt större än i öfriga rotar, för

hvilka statsskolorna vore afsedda, och då det i nämnda rote för befolkningens

armod vore hardt när omöjligt att få hyra rum för skolan och

bostad för läraren. Skolrådet hade derför låtit upprätta och godkänt

en ritning för skolhus uti ifrågavarande rote (Bil. B).

Skolhuset, som inneliölle en lärosal för 56 barn, ett afklädningsrum

samt tre rum och kök för läraren, skulle jemte tillhörande uthus

kunna uppföras för en summa af 7,800 kronor, eller för ett belopp, som

med 3,100 kronor öfverskrede det ursprungliga anslaget till förevarande

skolhus.

För de flyttande statsskolorna hade skolrådet först låtit utarbeta

kostnadsförslag till skolhus af den beskaffenhet, som afsetts vid ärendets

förberedande handläggning. Man hade nemligen då tänkt sig, att vid

liufvudstationerna skulle uppföras skolhus, som innehölle lärorum, afklädningsrum

samt två rum för läraren; och vid bistationerna liknande

skolhus med den skilnaden, att lärarens bostad skulle utgöras af endast

ett rum (Bil. C). Ett dylikt skolhus skulle på en hufvudstation kunna

åstadkommas för 3,585 kronor och på en bistation för 2,742 kronor.

Blefve det föreskrifvet, att skolhus af nu omförmälda beskaffenhet

skulle uppföras, kunde man för den ursprungliga anslagssumman bygga,

utom skolhuset vid Sammako, tre skolhus, nemligen två, afsedda för

hufvudstation, och ett, afsedt för bistation. Af de för hufvudstation beräknade

skolhusen borde ett förläggas till Liikavara och ett till Dokkas;

det för bistation afsedda huset åter borde uppföras i Palohumas. I sammanhang

härmed framhölls, att byarna Liikavara och Sakajärvi (Sakavara)

utan olägenhet skulle kunna sammanslås till en enda station^ enär

dessa byar läge endast omkring 2,5 kilometer från hvarandra. Äfven

byarna Dokkas och Alavara vore belägna så nära hvarandra, att de

utan olägenhet skulle kunna sammanföras till en station.

Men skolhus af denna beskaffenhet syntes på intet vis motsvara

sitt ändamål, enär lärorummen vore beräknade för alldeles för få barn

och boställsrummen vore för små (8 ^ x lOfot); utexaminerade folkskolelärare

läte sig svårligen nöja med en bostad, som vid hufvudstationema

vore så beskaffad, att det vore nästan omöjligt för lärare med familj

att der bosätta sig, och vid bistationerna blefve trång och obeqväm

äfven för en ogift lärare, hvilken nödgades begagna samma rum till

kök, arbetsrum och sofrum. Under sådana förhållanden skulle det blifva

ytterst svårt att kunna anställa och bibehålla dugande lärare vid ifrågaBih.

till lliksd. Prof. 1896. 4 Samt. 1 Afd. 9 Häft. It)

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Statsutskottets Utletande N:o 9.

varande skolor, hvilket dock vore ett oundgängligt vilkor för uppnående

af det med skolorna afsedda syftemålet.

Då skolrådet ansåge senast omtalade skolhus för olämpliga, hade det

låtit uppgöra andra ritningar och kostnadsförslag för de flyttande statsskolorna

inom Gellivare församlingar, och ville skolrådet för sin del förorda

dessa ritningar (Bil. D). Enligt detta senare förslag skulle skolhusen

vid hufvudstationerna förses med större lärosalar, hvilket, nödvändigt

för det redan nu befintliga barnantalet, blefve beträffande vissa

skolhus så mycket mera erforderligt, om den ofvan föreslagna sammanslagningen

af skolstationer godkändes. Lärarens bostad skulle komma

att bestå af två rum och kök. Kostnader för ett sådant skolhus jemte

tillhörande uthus skulle uppgå till kronor 5,930.

För bistationerna ville skolrådet förorda sådana skolhus, som ursprungligen

varit afsedda för hufvudstationerna. Ett sådant skolhus

jemte afträde och vedskjul skulle kunna byggas för kronor 3,585.

Skulle man i första hand bygga vid de stationer, som läge närmast

vid kyrkoplatsen, kunde på grund dels deraf, att dessa stationer ej läge

aflägset, dels deraf att kronoskog vid dem funnes på jemförelsevis nära

håll, kostnaderna nedbringas så mycket, att, utom skolhuset vid Sammako,

tvenne skolhus, hvart och ett af dem beräknadt för 24 barn, med

tillhörande uthus skulle kunna uppbyggas för de anslagna medlen, och

borde det ena af dessa uppföras i Liikavara, det andra i Dokkas.

Gerna medgåfves, att prisen, om de bedömdes efter i sydligare

delar af landet rådande förhållanden, vore beräknade allt för högt. Möjligt

torde ock vara, att vid blifvande entreprenadauktioner kostnaderna

kunde på de bäst belägna platserna något nedbringas, men en sådan

möjlighet finge ej tagas i beräkning vid uppgörandet af generella kostnadsförslag.

För ett rätt bedömande af prisen måste man taga hänsyn till

att samtliga byar, i hvilka statsskolehus skulle förläggas, vore belägna

jemförelsevis aflägset från jernvägen; att alla materialier förutom trävirket

först måste fraktas på jernväg till Gellivare och sedan flere, ja,

ända till åtta mil på landsväg; att tegel och duglig lera ej kunde erhållas

på närmare håll än i Boden; att disponibel skog i de flesta fall

ej _ funnes på närmare håll än omkring 12 kilometer, samt att yrkesskicklighet

saknades hos församlingens befolkning, hvadan blifvande

entreprenörer måste beräkna resekostnader både för sig sjelfva och sina

arbetare. På grund af de långa afstånden komme ock en verksam tillsyn

öfver arbetet att ställa sig jemförelsevis dyr.

Då sålunda endast få af de beräknade statsskolehusen kunde uppföras

för de anslagna medlen, skulle till följd deraf den faststälda planen

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

123

för anordnandet af statsskolor i Gellivare församling endast delvis kunna

genomföras, om ej någon annan utväg till dess utförande kunde beredas.

En sådan vore att i de byar, der skolhus ej för närvarande komme att

uppföras, förhyra lokaler. Enligt erhållna upplysningar torde å hvarje

af de ifrågasatta stationerna lokal, ehuru af anspråkslös beskaffenhet,

kunna förhyras för ett belopp af 200 kronor för år. Skulle den ofvan

omförmälda sammanslagningen af 4 byar till 2 stationer komma att ega

rum, indroges en lärare. Den härigenom insparade lärarelönen komme

att betäcka en stor del af de ifrågasatta hyreskostnaderna.

Skolrådets ordförande uttalade som sin öfvertygelse, att det skulle

lända undervisningsväsendet inom församlingen till stor båtnad, om de

omförmälda hyresbeloppen beviljades, och sålunda samtliga de ifrågakomna

statsskolorna kunde i närmaste framtiden träda i verksamhet,

samt om det medgåfves, att skolan Skröfven—Storberget med respektive

5 och 7 skolpligtiga barn i stället förlädes till byarna Soutojärvi och

Granhult (Kuusihuornas) med respektive 29 och 35 skolpligtiga barn.

Äfven för utbredande af svenska språket skulle denna förändring vara

af betydande vigt.

På grund af hvad sålunda anförts, hade de utsedde förtroendemännen

å skolrådets vägnar anhållit, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande

måtte ingå till Kongl. Maj:t med begäran:

att de till statsskolebyggnader i Gellivare beviljade anslagsmedlen

måtte, med partiel ändring af de i kongl. brefvet den 17 mars 1894

gifna lokala bestämmelser, få disponeras till uppförande af det antal

skolhus, som för desamma kunna byggas;

att ett skolhus, beräknadt för 56 barn, måtte, i enlighet med bifogad

ritning (Bil. B), så fort ske kunde, uppföras i Sammako;

att Liikavara—Sakavara å ena sidan samt Dokkas—Alavara å den

andra måtte sammanslås till hvardera en station;

att ett skolhus, beräknadt för 24 barn, måtte i enlighet med bifogad

ritning (Bil. D) uppföras för hvar och en af dessa sistnämnda

stationer;

att slutligen ett reservationsanslag af 1,200 kronor årligen måtte

beviljas till förhyrande af skollokaler och lärarebostäder vid återstående

sex stationer.

Folkskoleinspektören, som i ärendet blifvit hörd, hade yttrat hufvudsakligen

följande.

I likhet med skolrådet i Gellivare församling ansåge han de belopp,

som anslagits till uppförande af skolhus för de föreslagna statsskolorna,

vara så låga, att man för desamma ej kunde uppföra skolhus, som mot
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

svarade sitt ändamål. Gellivare skolråds första kostnadsberäkning syntes

hafva afsett mycket anspråkslösa skolhus för mindre folkskolor. Sådana

torde ock vid den tid, då beräkningarna gjordes, kunna hafva åstadkommits

för det anslagna beloppet, men sedan dess hade prisen både

på dagsverken och materialier stigit ganska mycket. Sedan det under

ärendets fortsatta behandling blifvit afgjordt, att de nya skolorna skulle

vara folkskolor, måste anspråken på skolhusens ändamålsenlighet och

tidsenlighet höjas.. Derför kunde han icke godkänna de vid bilagorna

A och C fogade ritningarna.

För en ordnad folkundervisning och med hänsyn till befolkningens

fattigdom vore det af nöden, att det föreslagna antalet nya statsskolor

bibehölles.

Han instämde med skolrådet i förslaget, att Liikavara och Sakavara

(Sakajärvi) å ena sidan samt Dokkas och Alavara å den andra

sammansloges till en station, dock med det tillägg, att skolan, som skulle

förläggas till Skröfven—Storberget, flyttades till Soutojärvi—G-ranhult,

hvilka byar till följd af sitt stora barnantal och sitt aflägsna läge vore

i. stort behof af en folkskola. I Skröfven—Storberget kunde man reda

sig med en småskola eller mindre folkskola.

Han ansåge nödvändigt, att de af skolrådet förordade ritningarna

följdes. Om Riksdagen ej beviljade ytterligare anslag för ifrågavarande

ändamål, syntes ingen annan utväg vara möjlig än att bygga så långt

anslagsbeloppet räckte och då i första hand skolhuset i Sammako samt

sedan i följande ordning Liikavara, Dokkas, Soutojärvi och Granhult,

samt att a station, der intet skolhus uppfördes, förhyra lokal.

Han förordade bifall till skolrådets framställning med det tillägg,

att stationerna Skröfven och Storberget utbyttes mot Soutojärvi och

Granhult.

Domkapitlet hade i utlåtande den 30 januari 1895 framhållit, att

det skulle vara i hög grad oklokt att af billighetsskäl uppföra skolhus,

som skulle vara helt och hållet olämpliga för sitt ändamål. Det vore

att befara, att det under sådana förhållanden skulle blifva alldeles omöjligt

att för dessa skolor erhålla kompetenta och dugliga lärare. Och,

äfven om lärare kunde erhållas, måste det inverka menligt på undervisningen,

om skollokalerna vore både otillräckliga i fråga om utrymme

och bristfälliga i afseende på ombonad och inredning.

Domkapitlet ansåge sig derför böra instämma i skolrådets framställning

saväl beträffande skolhusen som i fråga om sammanslagning af rotarna.

Beträffande utbytet af området Skröfven—Storberget mot området Soutojärvi

Granhult hade domkapitlet ingen anledning att betvifla ändamåls
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

125

enligheten deraf, men ansåge det tvifvelaktigt, huruvida en sådan anordning

stode i öfverensstämmelse med de grundsatser, som i Kongl. Maj:ts

proposition till Riksdagen angående inrättandet af ifrågavarande skolor

blifvit uttalade.

Med skrifvelse den 26 sistlidne februari hade landshöfdingeembetet

till Kongl. Maj:t öfverlemnat de till ärendet hörande handlingar och

dervid anfört att, då det, enligt landshöfdingeembetets förmenande, visat

sig, att de ifrågavarande skolhusen, derest de skulle kunna komma till

stånd och blifva af beskaffenhet att nu och för framtiden motsvara sitt

ändamål, icke kunna uppföras för de genom kongl. brefvet den 17 mars

1894 anvisade medel, utan att härför torde erfordras minst de af skolrådet

beräknade belopp, föranlätes landshöfdingeembetet att anmäla detta

förhållande, men ville på samma gång hemställa, att allt afseende måtte

fästas vid Gellivare skolråds till ordnande af frågan om inrättandet af

statsskolor med svenska såsom undervisninsspråk gjorda och af vederbörande

folkskoleinspektör samt af domkapitlet i Hernösand tillstyrkta

framställning.

Slutligen hade statskontoret uti infordradt utlåtande yttrat, att statskontoret,

som genom hvad i ärendet förekommit ansåge ådagalagdt, att

de för uppförande af de anbefalda skolhusen i Gellivare anslagna medel

ej på långt när dertill försloge, med afseende derå att skolrådets nu

gjorda framställning afsåge en väsentlig rubbning i den plan för inrättande

af skolor inom Gellivare församling, som af Kongl. Maj:t framlagts

för Riksdagen vid äskandet af det af Riksdagen sedermera beviljade

anslaget, hölle före, att, derest Kongl. Maj:t funne framställningen

förtjena afseende, densamma, åtminstone hvad anginge disponerandet af

de för skolhusbyggnaderna anslagna medel, borde underställas Riksdagens

pröfning, ehuru hinder från formel synpunkt för Kongl. Maj:t att utan

Riksdagens hörande bifalla framställningen ej torde förefinnas.

För egen del har departementschefen yttrat, att han funne de af

skolrådet i Gellivare församling föreslagna och af vederbörande myndigheter

tillstyrkta förändringar i den plan för folkundervisningens delvisa

ordnande inom nämnda församling, som af Kongl. Maj:t framlades för

Riksdagen vid äskandet af anslag till inrättande af statsskolor derstädes,

vara ändamålsenliga. Departementschefen hade derför intet att erinra

mot förslaget, att byarna Liikavara och Sakavara (Sakajärvi) sammansloges

till en rote, och att likaledes byarna Dokkas och Alavara förenades

till en rote, samt att dessa båda rotar bildade ett område, inom hvilket

en flyttande folkskola anordnades. Ej heller hade departementschefen

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

något att invända deremot, att den föreslagna flyttande folkskolan Skröfven—

Storberget i stället förlädes till Soutojärvi— Granhult. Domkapitlet hade

visserligen ansett tvifvelaktigt, huruvida en sådan anordning stodc i

öfverensstämmelse med de grundsatser, som i Kongl. Maj:ts proposition

till Riksdagen angående inrättandet af ifrågavarande skolor blifvit uttalade;

men då de sistnämnda byarna ej läge särdeles långt från språkgränsen,

och då ett mycket större antal barn finge gagn af skolan, om

den förlädes till dessa byar, än*om den anordnas i Skröfven—Storberget,

syntes det, som om det föreslagna utbytet vore egnadt att främja den

sak, som med ifrågavarande skolor afsåges. I likhet med folkskoleinspektören

ansåge departementschefen dessutom, att en mindre folkskola,

som borde kunna bekostas af församlingen sjelf, vore tillräcklig för området

Skröfven—Storberget.

Af de till Kongl. Maj:t öfverlemnade handlingar uti nu ifrågavarande

ärende framginge, enligt departementschefens uppfattning, fullt

tydligt, att för det af Riksdagen beviljade anslag till uppförande af

skolhus inom Gellivare församling, hvithet anslag blifvit till sin storlek

föreslaget af personer, förtrogna med förhållandena i orten, och som af

vederbörande lokala myndigheter ansetts tillräckligt, de anbefalda skolhusbyggnaderna

ej kunde uppföras, om dessa skulle göras erforderligt

stora, ändamålsenliga och för öfrigt sättas i tillfredsställande skick.

Under sådana förhållanden syntes det departementschefen bättre att,

enligt skolrådets af vederbörande myndigheter tillstyrkta förslag, för

den beviljade anslagssumman bygga endast tre ändamålsenliga skolhus,

nemligen vid Sammako, Dokkas och Liikavara, samt att på öfriga

stationer tills vidare förhyra undervisningslokaler och bostäder för

läraren. Genom detta förslag blefve det stora behofvet af skolhus, som

förefunnes i några andra rotar, ej tillgodosedt, helst som de lokaler,

hvilka möjligen der kunde förhyras, vore af synnerligen torftig beskaffenhet.

Vidare har departementschefen erinrat, att de för Gellivare

församling afsedda statsskolorna ej ännu kunnat träda i verksamhet

och sannolikt ej kunde börja sitt arbete förrän med början af år 1898,

samt att öfriga skolor, som enligt kong], brefvet den 17 mars 1894

blifvit anordnade i landets finsktalande bygder, ej hunnit komma i gång

från och med början af 1894, från hvilken tid det belopp, som afsetts

för aflönande af lärare vid ifrågavarande skolor, blifvit i riksstaten uppfördt,

En besparing, uppgående till öfver 17,000 kronor, hade sålunda,

åtminstone indirekt, blifvit gjord i utgifterna för folkskoleväsendet i de

finsktalande församlingarna; och det förekomme departementschefen,

som om det skulle lända till större båtnad för folkundervisningen uti

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

127

Gellivare vidsträckta och fattiga församling och dessutom vara med

billighet öfverensstämmande, om en summa, ungefärligen motsvarande

förenämnda belopp, finge användas till uppförande i Gellivare församling

af ännu tre skolhus i enlighet med de ritningar och kostnadsförslag,

som skolrådet förordat för skolhusen i Dokkas och Liikavara.

Dessa skolor syntes böra förläggas i Soutojärvi, Granhult och Artivara,

som enligt skolrådets åsigt borde betraktas såsom en hufvudstation.

Slutligen har departementschefen fäst uppmärksamheten derpå,

att, om den. ifrågasatta sammanslagningen af rotar godkändes, en af

de beslutade lärarebefattningarna komme att indragas. Den för denna

befattning afsedda lärarelönen syntes lämpligen kunna beräknas som

bidrag till betäckande af kostnaderna för hyrande af skollokaler i de

rotar, i hvilka för närvarande inga skolhus komme att uppföras.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har departementschefen

hemstält, att Kougl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

dels att godkänna en sådan förändrad användning af ifrågakomna

år 1893 för anordnande af statsskolor i Gellivare församling beviljade

anslag, att — jemte det Liikavara och Saltvara sammansloges till en

rote och Dokkas och Alavara till en annan samt en flyttande folkskola

auordnades för dessa båda rotar, äfvensom den flyttande folkskolan,

som afsetts för området Skröfven—Storberget, i stället förlädes till området

Soutojärvi—Granhult — skolhus uppfördes vid Sammako, Dokkas

och Liikavara, alla i enlighet med de af skolrådet förordade ritningar

och kostnadsförslag;

dels ock att medgifva, att i hvardera af rotarna Soutojärvi, Granhult

och Yrtivara måtte få uppföras skolhus af samma beskaffenhet

som de vid Dokkas och Liikavara, och att för detta ändamål måtte för

år 1897 beviljas ett extra anslag af 17,800 kronor, samt att i öfriga

rotar, för hvilka statsskolor vore afsedda, skollokaler tills vidare måtte

få förhyras, och att hyresbeloppen måtte få utgå från det under riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda anslag till folkundervisningens

befrämjande bland de i rikets nordliga trakter bosatta finnar.

Då af den i statsrådsprotokollet meddelade utredningen framgår,

att det anslagsbelopp, som 1893 års Riksdag, i enlighet med Kongl.

Maj:ts förslag och med stöd af deruti meddelade beräkningar, beviljade

för uppförande af elfva särskilda skolbyggnader i Gellivare församling,

befunnits vara för ändamålet så otillräckligt, att endast tre skolhus af

tillfredsställande beskaffenhet kuuna derför byggas, synes utskottet

uppenbart, att en förändrad användning af dessa medel måste af Riks
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

dagen medgifvas; dervid utskottet dock icke kunnat underlåta att framhålla

önskvärdheten af att de utredningar och beräkningar, som rörande

dessa rikets nordligaste trakter framdeles kunna komma att för Riksdagen

framläggas, måtte vara mera tillförlitliga än hvad i förevarande

ärende visat sig vara förhållandet. Det nu föreliggande och, som

utskottet vill antaga, på noggrannare beräkningar grundade förslaget

om uppförande för omförmälda anslag af skolhus vid Sammako, Dokkas

och Liikavara anser utskottet, som icke har något att erinra emot den

enligt statsrådsprotokollet ifrågasatta sammanslagningen .af vissa skolrotar,

kunna godkännas. Fullt giltiga skäl synas ock utskottet vara

anförda för förslaget att inom området Soutojärvi-Granhult förlägga

den flyttande folkskola, som afsetts för området Skröfven-Storberget;

och då behofvet af skolbyggnader ej mindre inom hvardera af de rotar,

af hvilka förstnämnda område består, än äfven inom Yrtivara rote synes

böra med det snaraste tillgodoses, har utskottet funnit sig böra förorda

det för sådant ändamål äskade anslaget. Då emellertid, enligt hvad

utskottet inhemtat, ganska afsevärda inkomster lära tillföras Gellivare

kommun genom försäljning från dess betydande skogar, har det synts

utskottet kunna med skäl ifrågasättas, huruvida icke kommunen borde

i någon mån bidraga till kostnaden för uppförande af byggnader för

skolundervisning på svenska språket. Med afseende härå anser utskottet,

att virke till dessa byggnader borde, för så vidt belägenheten sådant

medgifver, utan ersättning lemnas från kommunens skog; att, der det

befinnes lämpligare att taga virket från kronans skog, den härför

stadgade stubböresafgiften borde af kommunen bestridas; samt att alla

körslor af materialier för byggnaderna borde på kommunens bekostnad

verkställas. Utskottet föreställer sig, att genom dylika bidrag från

kommunens sida och måhända äfven genom vissa besparingar vid

kyggna(lsföretagens utförande kostnaden för ofvan omförmälda sex skolbyggnader

skulle kunna så mycket nedbringas under de för ändamålet

anvisade anslagsbeloppen, att ytterligare en eller annan af de föreslagna

skolbyggnaderna kunde komma till utförande, och sålunda församlingens

behof af lokaler för folkundervisning på svenska språket varda utan

vidare statsbidrag tillgodosedt. Under uttalande häraf, och då utskottet

icke haft något att erinra mot förslaget att tills vidare skollokaler

måtte få förhyras för vissa skolrotar och hyresbeloppen utgå från anslaget

till folkundervisningens befrämjande bland de i rikets nordligare

trakter bosatta finnar, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må

dels godkänna en sådan förändrad användning

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

129

af det för anordnande af statsskolor i Gellivare

församling år 1893 beviljade anslag, att — jemte

det Liikavara och Sakavara sammanslås till en rote

och Dokkas och Alavara till en annan samt en flyttande

folkskola anordnas för dessa båda rotar, äfvensom

den flyttande folkskolan, som afsetts för området

Skröfven-Storberget, i stället förlägges till området

Soutojärvi-Granhult — skolhus uppföras vid Sammako,

Dokkas och Liikavara, alla i enlighet med de af skolrådet

förordade ritningar och kostnadsförslag;

dels för uppförande i hvardera af rotarna Soutojärvi,

Granhult och Yrtivara af skolhus af samma beskaffenhet

som de vid Dokkas och Liikavara å extra

stat för år 1897 bevilja ett anslag af 17,800 kronor;

dels ock medgifva, att vissa i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1896 angifna

lokaler för statsskolor tills vidare måfå förhyras, och

hyresbeloppen utgå från det under riksstatens åttonde

hufvudtitel uppförda anslag till folkundervisningens befrämjande

bland de i rikets nordligare trakter bosatta

finnar.

De tekniska läroverken.

64:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till ny byggnad

för tekniska högskolans kemiska och mineralogiska afdelningar samt

densammas inredning och utrustning af förut beviljadt anslag på extra

stat för år 1897 anvisa ett belopp af 106,230 kronor samt att till

provisorisk utvidgning af högskolans undervisning under nyssnämnda

år bevilja ett extra anslag af 20,800 kronor

Beträffande hvad till statsrådsprotokollet anförts i afseende å

anslaget till ny byggnad vid högskolan, tillåter sig utskottet hänvisa

till sjelfva protokollet (sid. 153 och 154).

Hvad åter angår det anslag, som för år 1897 af Kongl. Maj:t

äskats till provisorisk utvidgning af högskolans undervisning, har

Bill. till Riksd. Prot. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 9 Raft. 17

Ang. anslag

till tekniska

högskolan.

[r,8.|

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

departementschefen erinrat, hurusom alltsedan år 1892 Riksdagen till

utvidgning af undervisningen vid högskolan hvarje år på extra stat

anvisat till arfvode åt eu extra lärare i praktisk elektroteknik 2,000

kronor, till elektrotekniska apparater och laborationer 1,200 kronor, till

förstärkning af undervisningen 15,800 kronor samt till hyresersättning

åt professorn i kemisk teknologi 600 kronor. Nu hade styrelsen för

tekniska högskolan i skrifvelse till Kong]. Maj:t den 14 sistlidne september

framhållit, att behofvet af denna provisoriska utvidgning gjort

sig ytterligare känbart under läsåret 1894—1895, emedan högskolan

då egt det största antal elever, som derstädes samtidigt åtnjutit undervisning,

eller 336. Då härtill komme, att äfven höstterminen sistlidet

år ett mycket stort antal inträdessökande anmält sig till första årskursen,

så att, oaktadt utvidgningen, icke alla kompetenta sökande

kunnat emottagas, utan man nödgats utesluta sex af dem, så ansåge

styrelsen behofvet af utvidgningen äfven för den närmaste framtiden

vara tydligt ådagalagdt. Med hänsyn dertill, att allt flera elever i

fackskolan för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi (under

höstterminen 1895 tolf) anmält sig att deltaga uti undervisningen i

ångfartygskonstruktion, för hvilket läroämne endast 800 kronor vore

anvisade på ordinarie stat, och då det vore uppenbart, att med ett så

ringa anslag det hvarken vore möjligt att på ett någorlunda tillfredsställande

sätt anordna undervisningen i ett för vårt lands industri så

vigtigt läroämne, eller utsigt funnes att vid högskolan skulle kunna

fästas en duglig lärare i ämnet, ansåge sig styrelsen nödsakad att

anhålla, det Kong!. .Maj: t ville bereda eu förhöjning af 1,200 kronor

för år 1897 i det till undervisningens förstärkning afsedda anslaget.

För egen del har departementschefen i allo instämt i hvad

styrelsen anfört såväl beträffande behofvet deraf, att den sedan år

1892 bestående provisoriska utvidgningen af undervisningen vid tekniska

högskolan fortfarande måtte ega bestånd, och således de för denna

utvidgning af de senaste årens Riksdagar beviljade anslag äfven för

år 1897 af Riksdagen anvisas, som rörande angelägenheten af en

ytterligare ökning uti anslaget till undervisningens förstärkning med

1,200 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra vid Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer,

att Riksdagen må, med bifall till hvad Kongl.

Maj:t föreslagit,

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

131

l:o) till ny byggnad för tekniska högskolans

kemiska och mineralogiska afdelningar samt densammas

inredning och utrustning af förut beviljadt

anslag för år 1897 på extra stat anvisa ett belopp

af 106,230 kronor; samt

’2:o) på extra stat för år 1897 bevilja:

a) till arfvode åt en extra lärare i praktisk

elektroteknik 2,000 kronor;

b) till elektrotekniska apparater och laborationer

1,200 kronor;

c) till förstärkning af undervisningen vid högskolan

under år 1897 17,000 kronor; samt

d) till kyresersättning åt professorn i kemisk

teknologi för år 1897 600 kronor,

eller tillsammans 20,800 kronor.

65:o) Under hänvisning till hvad utskottet härofvan under punkten

18 anfört beträffande Kongl. Maj:ts förslag i fråga om anordnande af

undervisning i elektroteknik vid Chalmers tekniska läroanstalt, hemställer

utskottet.

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts i

ämnet gjorda framställning, må på extra stat för år

1897 anvisa ett belopp af 5,000 kronor till anskaffande

af den första för undervisningen i elektroteknik

vid Chalmers tekniska läroanstalt erforderliga uppsättning

af instrumenter och maskiner.

66:o) Under hänvisning till hvad utskottet förut under punkten 19

anfört rörande Kongl. Maj:ts framställning om extra anslag till tekniska

skolan i Stockholm, hemställer utskottet:

a) att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

framställning, må till inredning för tekniska skolans

behof af de lokaler, som af landtbrukskademien till

skolan öfverlemnats, på extra stat för år 1897 anvisa

ett belopp af 12,632 kronor;

b) att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

Ang. andag

till Chalmers

tekniska läroanstalt.

[59.]

Ang. anslag

till tekniska

skolan i Stockholm.

[60.]

s. 132 Kontrollera mot PDF

Ang. anslag

till förstärkning

af lärarekrafterna

vid

tekniska

skolan i Eskilstuna.

[61-]

Ang. anslag

till lägre tekniska

yrkesskolor.

[62.]

Ang. anslag

för granskning

af hospitalens

räkenskaper.

[63]

132 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

derom gjorda framställning, må till anskaffande af

inventarier och dylik utrustning för ofvannämnda

lokaler bevilja ett extra anslag för år 1897 af 8,600

kronor; samt

c) att Kongl. Maj:ts framställning om ett extra

anslag å 500 kronor till inköp af lös gymnastikmateriel

för tekniska skolans behof icke må af Riksdagen

bifallas.

_ 67:o) Med anledning af Kong]. Maj:ts framställning och under

hänvisning till hvad i ärendet blifvit till statsrådsprotokollet (sid. 155)

anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till förstärkning af lärarekrafterna

vid tekniska skolan i Eskilstuna på extra

stat för år 1897 anvisa ett belopp af 750 kronor.

68:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utkottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande

år egt rum, må till understöd åt lägre tekniska

yrkesskolor och till bestridande af kostnader för deras

inspektion på extra stat för år 1897 anvisa ett anslag

af 45,000 kronor, under vilkor att det bidrag,

som af dessa medel kommer att utbetalas till understöd

åt sådan skola, icke får öfverstiga hvad vederbörande

kommun i kontant tillskjuter för skolan.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

69:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning och i likhet med hvad

för flera föregående år egt rum, må bevilja ett extra

anslag för år 1897 af 1,200 kronor till arfvode för

granskning af hospitalens räkenskaper.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

133

70:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och under hänvisning till hvad i afseende härå blifvit till statsråds- nikcnför tand■

protokollet (sid. 156) meddeladt, hemställer utskottet, * sjukdomar.

att Riksdagen må äfven för år 1897 anvisa ett

extra anslag af 4,000 kronor för uppehållande i Stockholm

af en poliklinik för tandsjukdomar.

Vitterhets-, historie och antiqvitetsakademien.

71:o) Med anledning af Kong], Maj:ts derom gjorda framställ- ^''idZrlcL,

ning och då, enligt hvad i statsrådsprotokollet upplyses, de extra an- historie- och

slag å tillsammans 9,200 kronor, som för ändamål, tillhörande akademiens “lalcmims

verksamhet, blifvit för innevarande liksom för flera föregående år be- samlingar

viljade, äro för samma ändamål fortfarande erforderliga, hemställer

utskottet, L

att Riksdagen må på extra stat för år 1897

anvisa följande anslag till vitterhets-, historie- och

antiqvitetsakademien:

a) till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden

vid ordnandet och vården af de under akademiens

inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening

4,000 kronor;

h) till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. m. 3,200 kronor; samt

c) till utgifvande af planschverk öfver forusaker

och andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum m. m. 2,000 kronor.

72:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för utförande

af vissa i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 sistlidne och inred- ‘

januari närmare. angifna ändrings- och inredningsarbeten i nationalmusei- ningsarbeten i

byggnaden på extra stat för år 1897 anvisa ett belopp af 5,800 kronor. byggnaden.

Till åberopade statsrådsprotokollet meddelar departementschefen, [66. |

att i en till Kongl. Maj:t ingifven skrifvelse af den 4 december 1894

vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien gjort framställning om

anslag till vissa ändrings- och inredningsarbeten i den till statens

historiska museum anvisade lokal i nationalmuseibyggnaden samt om

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

lokalens utvidgande. Akademien, som vid framställningen fogat eu af

riksantiqvarien undertecknad promemoria öfver de i sådant afseende

ifrågasatta anordningar och arbeten jemte en planritning öfver en del

af nationalmuseibyggnadens jordvåning, hade i ämnet anfört följande.

Då bottenvåningen i nämnda byggnad uppläts åt statens historiska

museum, hade tre der befintliga rum tagits i anspråk för att förvara

sådana föremål, som, ehuru af vetenskapligt värde, likväl ej vore af

den beskaffenhet, att de borde i förevisningssalarne utställas. I ett af

dessa rum hade äfven inredts ett numera otillräckligt mörkrum för

fotografiskt ändamål.

År 1880 hade statens historiska museum fått åt sig upplåtet ett

å omförmälda planritning med i betecknadt rum, hvilket sedan användts

till förvaringsrum för en del åt de dyrbara Björkö-fynden, som på grund

af bristande utrymme i förevisningssalarne måst förvaras inpackad.

De ständigt inkommande nya fynden hade emellertid kräft ännu mer

ökadt utrymme; och statens historiska museum hade derför ock genom

Kongl. Maj:ts beslut den 21 april 1893 fått åt sig upplåten den lokal

i jordvåningen af nationalmuseibyggnaden, som å planritningen funnes

betecknad med «, å, c, e och f och förut inrymt de egyptiska samlingarna.

1 den skrifvelse af akademien, som ledt till nämnda beslut,

hade betonats nödvändigheten af att bereda plats för vissa föremål,

spm ej kunde i förevisningssalarne utställas. Sedan dess hade emellertid

på ett känbart sätt gjort sig gällande behofvet af ett konserveringsrum,

der de för en förbättrad konservering nödiga apparaterna kunde

uppställas, hvilket omöjligen läte sig göra i det nu för preparering

använda rummet. För detta ändamål vore det af nöden, att den redan

erhållna lokalen ökades med ännu ett rum, som å planen vore betecknadt

med d och för närvarande disponerades af nationalmusei konstafdelning.

Denna förändrade anordning hade ock inom öfverintendentsembetot

varit ifrågasatt till utförande år 1893; men planen hade, enligt

uppgift på grund af bristande medel, förfallit. Akademien anhölle nu,

att Kongl. Maj:t täcktes tillåta, att med den öfriga, åt akademien upplåtna

delen af jordvåningen finge förenas sagda med d betecknade rum.

Akademiens sålunda utvidgade lokal i jordvåningen måste, för

att blifva användbar för sitt ändamål, d. v. s. till förvarings- och konserveringsrum,

undergå vissa ändringar och förbättringar samt erhålla

en enkel inredning, hvilket allt närmare angåfves i omförmälda promemoria.

Då konserveringen af inkomna föremål vore en af museets

vigtigare uppgifter, ville akademien synnerligen betona nödvändigheten

åt, att eu bättre konstruerad kokapparat än den, hvaröfver museet nu

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

135

förfogade, och en torkugn för konserveringen af jernsaker anskaffades

och inmurades i rummet d. Akademien hade förskaffat sig och bilade

vid sin skrifvelse kostnadsförslag och ritningar å en kokapparat i förening

med torkugn. En dylik apparat funnes i Museum fur Völkerkunde

i Berlin och hade der visat sig vara särdeles lämplig.

Under åberopande att akademien ej disponerade medel, som kunde

användas för ifrågavarande ändamål, och med erinran hurusom Kongl.

Maj:t den 8 juli 1885 anbefalt öfverintendentsembetet att utföra vissa

ändringar i fråga om de åt akademiens tjenstemän upplåtna arbetsrummen,

hvarför kostnaden skulle af öfverintendentsembetet förskjutas

af under händer hafvande medel mot ersättning af påföljande års anslag

till byggnader och reparationer, hade akademien slutligen anhållit,

att Kongl. Maj:t täcktes antingen, i likhet med hvad som skett år

1885, anbefalla öfverintendentsembetet att på samma vilkor som då

utföra nu ifrågavarande arbeten, eller ock anbefalla öfverintendentsembetet

att upprätta kostnadsförslag samt derefter af tillgängliga medel

anvisa det för arbetenas utförande erforderliga beloppet.

I omförmälda promemoria hade framhållits, bland annat, att under

den del af museibyggnaden, der ifrågavarande lokal vore belägen, funnes

en med tegel- och stenaffall fyld sänka i berget, dit vattnet gerna

droge sig. Det nu i lokalen befintliga golfvet. af marmor hindrade ej

fukten derifrån att tränga upp, hvarigenom lokalen blefve oanvändbar

till arbetsrum. Det vore derför nödvändigt, att marmorplattorna upptoges

och ersattes med ett enkelt oljedränkt trägolf, isoleradt med asfalt

och beton, hvarigenom fukten helt och hållet utestängdes. Rummet rf,

i hvilket konserveringsapparaten skulle anbringas, borde förses med

asfalt- eller cementgolf.

Öfver den af vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien gjorda

framställningen hade, enligt hvad vidare till statsrådspotokollet meddelats,

utlåtande infordrats från nationalmusei nämnd. Sedan nämnden

hört intendenten vid konstafdelningen, som upplyst, att ersättning för

ifrågakomna, hittills för upplag af en del af nationalmusei kolförråd använda

rum kunde beredas på annat håll i samma afdelning af källarevåningen,

hade nämnden, under förutsättning att konstafdelningen ej

behöfde vidkännas någon särskild kostnad för inredningen af ny kolkällare,

tillstyrkt bifall till ansökningen i hvad den anginge förenandet

af omförmälda rum med den nu åt statens historiska museum upplåtna

lokalen.

Härefter hade öfverintendentsembetet, till följd af erhållen remiss,

i ärendet afgifvit utlåtande. Embetet hade deruti yttrat: att embetot

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

för sin del icke funnit något hinder i konstruktivt hänseende möta för

vidtagandet af de utaf vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien

begärda förändringsarbetena; att den år 1893 ifrågasatta inredningen

af en del utaf de omnämnda lokalerna, hvarom akademien i sin framställning

förmält, och hvilken inredning beräknats kosta 4,000 kronor,

icke blifvit i sagda års generalförslag till utförande af embetet upptagen,

enär embetet ansett det till embetets diposition lemnade, enligt

embetets förmenande hufvudsakligast för reparations- och underhållsåtgärders

verkställande afsedda anslag till byggnader och reparationer

icke böra användas till arbeten af nu omhandlade art; samt att embetet

emellertid låtit upprätta ett kostnadsförslag för utförandet af inredningsarbetena

till den utsträckning, som numera af vederbörande äskats.

Under erinran att öfverintendentsembetet fortfarande hölle före,

att nyssnämnda till embetets förfogande stälda medel icke borde användas

till mera omfattande nyinredningsarbeten, hade embetet slutligen

i sitt utlåtande hemstält, att Kongl. Maj:t måtte uppdraga åt

embetet att, på sätt som vore för kronan förmånligast, låta utföra nu

f rågavarande arbeten äfvensom af tillgängliga medel anvisa det för

desammas verkställande erforderliga belopp, utgörande enligt nyssnämnda

kostnadsförslag, som jemte deri åberopade särskilda förslag

och ritningar bifogats öfverintendentsembetets utlåtande, 5,800 kronor.

Med omförmälande, att i kostnadsförslaget upptoges i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med nyssberörda promemoria uti särskilda poster

de arbeten, som af akademien ansetts behöfliga, äfvensom nödiga ändringar

för anordnande och inredning af ny kolkällare för nationalmuseum,

yttrar departementschefen för egen del, att behofvet och ändamålsenligheten

af omförmälda ändrings- och inredningsarbetens utförande

samt af den ifrågasatta lokaltillökningen finge anses ådagalagdt genom

hvad vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien i ärendet anfört.

Då departementschefen lika med öfverintendentsembetet ansåge, att det

starkt anlitade anslaget till byggnader och reparationer icke borde användas

till ifrågavarande nyinredningsarbeten, samt andra medel till

bestridande af nu omhandlade utgifter ej funnes att tillgå, hemstälde

departementschefen, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för

utförande af berörda arbeten på extra stat för år 1897 bevilja ett anslag

af 5,800 kronor.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

13?

Akademien för de fria konsterna.

73:o) Hänvisande till hvad utskottet vid fråga om förhöjning af

ordinarie anslaget till akademien för de fria konsterna under punkten

21 yttrat i afseende å Kongl. Maj:ts framställning beträffande anslag

till aflönande afl en eldare från början af oktober 1895 till utgången af

år 1896, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj;ts ifrågavarande framställning

må på det sätt bifallas, att Riksdagen till aflönande

af en eldare hos akademien för de fria konsterna för

ofvannämnda tid på extra stat för år 1897 anvisar ett

belopp af 750 kronor.

Naturhistoriska riksmuseum.

74:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till inköp och insamling af

naturalier vid naturhistoriska riksmuseets afdelning för

arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes

och till bestridande af andra med arbetena vid

afdelningen förenade utgifter, jemväl för år 1897 på

extra stat anvisa 2,000 kronor.

75:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må för vård, underhåll och förkofran

af naturhistoriska riksmuseets etnografiska samling

anvisa på extra stat jemväl för år 1897 enahanda

belopp som för innevarande år, eller 2,800 kronor.

76:o) Vidare får utskottet med anledning af Kong!. Maj:ts derom

gjorda framställning och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet

(sid. 161) blifvit meddcladt, hemställa,

Bill. till Riksd. Prof. 1896. 4. Sami. 1 Afd. 9 Höft. 18

Ang. anslag

till aflöning

it en eldare.

[67.]

Ang. anslag

till riksmuseets

afdelning

för

arkegoniater

m. m.

[68.]

Ang. anslag

till museets

etnografiska

samling.

[69.]

Ang. anslag

för fyllande

af brist å

museets expensanslag.

[70.]

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till väderleks■

tj ens ten vid

anstalten.

[71.]

Ang. anslag

till läroanstalter

för

öfveråriga

döfstumma.

[72.]

Ang. anslag

till handtverksskolan

i Kristinehamn

för blinda.

[73.]

Ang. anslag

till tryckning

af blindskrifter

m. TO.

[74.]

att Riksdagen må till fyllande af återstående

brist d naturhistoriska riksmuseets expensmedelsanslag på

extra stat för år 1897 anvisa ett belopp af 705 kronor.

Meteorologiska centralanstalten.

77:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 161 och 162)

blifvit i ämnet meddeladt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1897

bevilja ett anslag af 7,950 kronor för upprätthållande

af fullständigt ordnad väderlekstjenst vid meteorologiska

centralanstalten.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

78:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 162) finnes i

ämnet anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad förut egt rum,

må till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter

för öfveråriga döfstumma, nemligen i Vadstena,

Skara och Bollnäs, anvisa ett extra anslag för år 1897

af 49,200 kronor.

79:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till uppehållande af handtverksskolan

i Kristinehamn för blinda, på extra stat

för år 1897 bevilja ett anslag till enahanda belopp,

som för detta ändamål under närmast föregående år

anvisats, eller 10,000 kronor.

80:o) På grund af hvad Kongl. Maj:t derom föreslagit, får utskottet

hemställa,

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

139

att Riksdagen må på extra stat för år 1897

anvisa:

a) till tryckning af blindskrifter 2,500 kronor; och

b) till understöd åt blindlärareelever samt reseunderstöd

åt blindlärare 1,200 kronor.

Hospitalsvården.

81:o) Sedan Riksdagen nästlidna år, i enlighet med Kongl. Maj:ts

proposition, beviljat ett anslag af 1,480,000 kronor till anordnande vid

Dpsala af en asyl för sinnessjuke och deraf på extra stat för innevarande

år anvisat ett belopp af 500,000 kronor, har Kongl. Maj:t nu föreslagit

Riksdagen att af förstnämnda anslag .anvisa på extra stat för år 1897

ett belopp af 450,000 kronor.

Under hänvisning till hvad i förevarande ärende blifvit till statsrådsprotokollet

(sid. 163 och 164) anfördt, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning

må af Riksdagen bifallas.

82:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning får

utskottet hemställa,

att Riksdagen, i öfverensstämmelse med hvad

för flera föregående år egt rum, må för år 1897 på

extra stat bevilja ett anslag af 14,000 kronor till

understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelsk, under vilkor

att Gréfleborgs län§ landsting dertill för samma år anvisar

4,000 kronor och medgifver, att spetelske äfven

från andra län må vid sjukhuset erhålla vård, i den

mån utrymmet sådant medgifver.

Diverse anslag.

83:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hemställer

utskottet,

Ang. anslag

till Upsala

asyl.

[76.]

Ang. anslag

till Jerfsö

sjukhus för

spetelske.

[77.]

Ang. anslag

till svenska

fornskriftsällskapet.

[78.]

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till beredande

af religionsvärd

åt

svenske sjömän

711. fl.

i utländska

hamnar.

[79.]

Ang. åtgärder

för en förbättrad

religionsvärd

mom Hemösands

stifts

finsktalandc

församlingar.

[80.]

att Riksdagen, i likhet med hvad för flera föregående

år egt rum, må jemväl för år 1897 på extra

stat anvisa ett belopp af 2,000 kronor till svenska

fornskriftsällskapet.

84:o) Likaledes på grund af derom utaf Kongl. Maj:t gjord framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen, på sätt för flera föregående år

egt rum, må till beredande af religionsvård åt svenske

sjömän m. fl. i utländska hamnar bevilja ett extra anslag

för år 1897 af 10,000 kronor.

85:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat

bevilja:

till anställande af två kontraktsadjunkter inom Vesterbottens fjerde

kontrakt 12,000 kronor, deraf för år 1897 4,000 kronor;

till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor,

deraf för samma år 500 kronor; samt

till två stipendier för utbildande vid universitet af prester, förtrogna

med finska språket, 4,500 kronor, deraf för år 1897 1,500 kronor;

med rätt för Kongl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,

som kunde erfordras rörande anslagens användande.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen erinrat, hurusom

på Kongl. Maj:ts framställning 1890 års riksdag för beredande af en

förbättrad religionsvård inom Hernösands stifts finsktalande församlingar

på extra stat beviljat : dels till anställande af två kontraktsadjunkter inom

Vesterbottens fjerde kontrakt, enligt de närmare bestämmelser, som

Kongl. Maj:t kunde komma att meddela, 12,000 kronor, deraf 4,000

kronor att utgå under år 1891, dels ock, för utbildande af prestman,

förtrogna med finska språket, till två universitetsstipendier för teologie

studerande, enligt de närmare bestämmelser, som Kongl. Maj:t kunde

komma att meddela, 4,500 kronor, deraf 1,500 kronor att utgå under

år 1891. Sedan Kongl. Maj:t den 26 september 1890 i ofvannämnda

afseenden meddelat erforderliga bestämmelser, hade Riksdagen åren

1891 och 1892 på Kongl. Majfis derom gjorda framställningar af de

beviljade beloppen anvisat för hvardera af åren 1892 och 1893 af anslaget

till kontraktsadjunkterna 4,000 kronor och af anslaget till stipendier

1,500 kronor. Under år 1892 hade derefter domkapitlet i Hernösand

hos Kong]. Maj:t gjort framställning om förnyelse af omförmälda

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

anslag samt dervid tillika framhållit behofvet af ytterligare anslag för

lindrande af kontraktsadjunkternas resekostnader. I enlighet härmed

hade Kongl. Maj:t föreslagit 1893 års Riksdag

dels att på extra stat bevilja:

till anställande af två kontraktsadjunkter inom Vesterbottens fjerde

kontrakt 12,000 kronor, deraf 4,000 kronor att utgå under år 1894;

till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor,

deraf 500 kronor att utgå under år 1894; samt

till två stipendier för utbildande vid universitetet af prester, förtrogna

med finska språket, 4,500 kronor, deraf 1,500 kronor att utgå

under år 1894;

dels ock att åt Kongl. Maj:t öfverlemna att meddela de närmare

bestämmelser, som kunde erfordras rörande anslagens användande.

På sätt departementschefen vidare erinrar, blef denna Kongl.

Maj:ts framställning af Riksdagen bifallen; och hade af Kongl. Maj:t

i nämnda afseenden meddelats närmare bestämmelser den 2 juni 1893,

hvarefter Riksdagen åren 1894 och 1895 på Kongl. Maj:ts derom gjorda

framställningar af de beviljade beloppen anvisat för hvardera af åren

1895 och 1896 af anslaget till kontraktsadjunkterna 4,000 kronor, af

anslaget till resekostnadsersättning åt desse 500 kronor samt af det

till stipendiers inrättande beviljade anslag 1,500 kronor. Den sista

tredjedelen af de vid 1893 års riksdag för omförmälda ändamål beviljade

anslag komme alltså att utgå under innevarande år.

Domkapitlet i Hernösand hade nu i skrifvelse till Kongl. Maj:t

den 28 augusti 1895, då de förhållanden, som förut föranledt anslagen,

ännu fortfore, gjort framställning om förnyande för åren 1897 1899

af sistomförmälda anslag.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna Riksdagens bifall.

86:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till uppförande

af ny kapellbyggnad i Tärna församling i enlighet med uppgjorda rit- byggnad i

ningar och med den för församlingen förutsatta rätt till byggnadsvirke

på extra stat för år 1897 anvisa ett belopp af 18,500 kronor. rgi.]

Af statsrådsprotokollet inhemtas, att domkapitlet i Hernösand

redan år 1890 i skrifvelse till Kongl. Maj:t framhållit dels behofvet af

ny kapellbyggnad i Tärna kapellförsamling af Stensele lappmarks pastorat,

dels ock församlingens oförmåga att sjelf bestrida kostnaderna derför

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

samt anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes uppgöra ritning och kostnadsförslag

till nytt kapell af trä. Statskontoret, som bland andra myndigheter

hörts öfver denna framställning, hade i afgifvet. utlåtande emellertid

erinrat, att syn å ifrågavarande kapell ej af behörig myndighet hållits,

hvadan behofvet af ny kapellbyggnad icke vore fullt utredt, till följd

hvaraf Kongl.. Maj:t genom beslut den 8 juli 1892 förklarat domkapitlets

framställning i ofvanberörda hänseende ej föranleda vidare åtgärd.

Vederbörlig laga syn å kapellbyggnaden hade emellertid sedermera

af domare med biträde af två nämndemän hållits den 20 september

1893. Synemännen hade dervid med afseende å hvad under förrättningen

utrönts, förklarat byggnaden ej vidare kunna genom reparation

försättas i brukbart skick. Med skrifvelse den 12 september 1894 hade

nu domkapitlet, med anhållan att Kongl. Maj:t täcktes bereda erforderliga

medel för uppförande af ny kapellbyggnad, till Kongl. Maj:t öfverlemuat

instrumentet öfver omförmälda syn äfvensom ritningar och kostnadsförslag

till det ifrågasatta nya kapellet, upprättade af öfverintendentsembetet,

kostnadsförslaget, under förutsättning att församlingen

erhölle tillstånd att efter utsyning af vederbörande jägmästare fritt på

närliggande kronoskog taga för kyrkobyggnaden erforderligt virke,

slutande å en summa af 20,000 kronor. I omnämnda syneinstrument

vore dels intaget ett af vederbörande häradsskrifvare utfärdadt intyg,

att enligt 1893 års mantals- och skattskrifningslängd kapellförsamlingens

hemmantal utgjordes af | mantal skatte och VV* mantal krono med eu

på 167 matlag fördelad folkmängd af 1,048 personer, deraf 672 bofasta,

202 utan stadigt hemvist och 174 nomad- och fiskarlappar, dels ock

antecknadt att, enligt hvad kapellpredikanten uppgifvit, kyrkan såsom

rymmande högst 150 personer vore allt för liten, i synnerhet vid de

större högtiderna, då tre å fyra hundra kyrkobesökande brukade infinna

sig.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens län, som anbefalts

att, efter inhemtande af yttrande från kapellförsamlingen i hvad mån

församlingen funnes villig bidraga till kostnaderna för den ifrågasatta

kapellbyggnaden, hade i följd häraf inkommit med utdrag af protokollet

öfver en den 2 december 1894 hållen kyrkostämma med församlingen.

1 detta hade församlingen framhållit sina ytterst svaga ekonomiska

vilkor och de betydliga utgifter, som förestode församlingen dels för

det föreslagna barnhemmet vid den till församlingen hörande Skytteanska

skolan, hvartill församlingen förbundit sig bidraga med 3,500 kronor,

dels ock för nybyggnader och reparationer å kapellpredikantsbostället,

till hvilkct allt församlingen ej egde mera än 700 byggnadefyrk, samt

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

143

meddelat, att församlingen besluta anslå 1,500 kronor såsom det högsta

bidrag, församlingen för nu ifrågavarande ändamål vågade ikläda sig.

För egen del anförde Kongl. Maj:ts befallningshafvande, att, då församlingen

helt säkert vore en af de fattigaste inom riket, den icke

torde mägta att med större belopp än som erbjudits deltaga i kostnaden

för uppförande åt en ny kapellbyggnad i stället för den nuvarande,

hvars ombyggande vore af behofvet oafvisligen påkalladt, hvarför

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i likhet med domkapitlet hemstälde,

att Kongl. Maj:t täcktes bereda erforderliga medel dertill.

Uti infordradt utlåtande hade statskontoret anfört, att, då behofvet

af en ny kyrka inom Tärna kapellförsamling numera blifvit behörigen

styrkt, och församlingens oförmåga att i vidsträcktare mån,

än den erbjudit, bidraga till kostnaden för kyrkans uppförande finge

anses ådagalagd ej mindre af hvad derom förekommit nu och dä frågan

om kapellets ombyggande förra gången förelåg, än äfven af hvad i

nämnda afseende anförts dels af statskontoret i dess utlåtande den 20

juli 1894 angående ombyggnad af Skytteanska skolan, dels ock af

Kongl. Maj:ts befallningshafvande och öfriga myndigheter, som i sistnämnda

fråga sig yttrat, statskontoret, som ej ville ifrågasätta någon

minskning i de föreslagna dimensionerna för den nya kyrkan, då folkmängden

i kapellförsamlingen, enligt hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i sitt angående Skytteanska skolans ombyggande afgifna yttrande

meddelat, vore i hastigt tilltagande, och ej heller tilltrodde sig

kunna bedöma, huruvida genom vidtagande af andra ändringar i fråga

om kyrkans uppförande kostnaderna derför skulle kunna i någon mån

nedbringas, hemstälde, att, sedan domäustyrelsen lemuats tillfälle att

yttra sig rörande den ifrågasatta utsyningen från kronoskog af nödigt

virke till kyrkobyggnaden, Kongl. Maj:t täcktes aflåta proposition till

Riksdagen om beviljande af ett extra anslag för uppförande af den

ifrågasatta nya kapellbyggnaden att i mån af behof anvisas, sedan det

af församlingen för ändamålet utfästa belopp först utgått.

Domänstyrelsen, hvars utlåtande härefter infordrats, hade i ärendet

hört öfverjägmästaren i Vesterbottens distrikt, som anfört, att, då närmast

Tärna belägna kronopark Kyrkberget i Stensele socken läge på ett afstånd

af 9 å 10 mil, knappast kunde ifrågasättas att från denna kronopark

hemta byggnadsvirke till kapellbyggnaden, men att, då Tärna

församling blifvit tilldelad två provisionelt afsätta områden inom Stensele

— det ena om 5,815,17 hektar och det andra om vid pass 1,000 hektar

— från hvilka de mest skogsbehöfvande liemmansåboarne inom församlingen

enligt kongl. bref den 19 maj 1893 medgifvits rätt till ut
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

syning, det syntes lämpligast, att det för kapellbyggnaden erforderliga

virket, eller åtminstone större delen deraf, finge utsynas från något af

dessa områden, dock att, då å dessa endast funnes gran, behöfligt furuvirke

finge uttagas från närmast angränsande kronomark å härför lämplig

trakt, så belägen likväl, att den icke folie inom något hemmans

utsyningsområde. För egen del tillstyrkte domänstyrelsen, att det för

ifrågavarande kapellbyggnad erforderliga virke finge af församlingen

afhemtas på sätt öfverjägmästaren hemstält, likväl endast efter af vederbörande

jägmästare afgiftsfritt verkstäld utsyning.

På grund af hvad sålunda förekommit hemstälde departementschefen,

att Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, under förutsättning att

Tärna församling finge efter af vederbörande jägmästare verkstäld

kostnadsfri utsyning hemta för ny kapellbyggnad inom församlingen

erforderligt virke af gran från ofvannämnda två åt församlingen provisionelt

afsätta områden samt virke af furu från närmast angränsande

kronopark å härför lämpligaste trakt, så belägen likväl, att den icke

folie inom något hemmans utsyningsområde, på extra stat för år 1897

bevilja 18,500 kronor såsom bidrag till uppförande af ny kapellbyggnad

i nämnda församling i enlighet med af öfverintendentsembetet uppgjorda,

i ärendet företedda ritningar.

Af handlingar, som blifvit till utskottet öfverlemnade från ecklesiastikdepartementet,

har utskottet inhemtat, att domkapitlet i Hernösand

hos Kong]. Maj:t hemstält, att den nya kyrkan i Tärna kapellförsamling,

sedan medel för dess uppförande beredts, måtte få uppföras å

annan af församlingen föreslagen plats, belägen på ett afstånd af något

mer än en kilometer från den nuvarande kyrkan. Detta förslag synes

emellertid icke inverka på frågan om statsbidrag för byggnadens uppförande

i annan mån, än att, då, enligt hvad af handlingarna i ärendet

framgår, den föreslagna nya platsen synes erbjuda bättre byggnadsgrund,

ifrågasättas kan, huruvida ej någon besparing i byggnadskostnaden

skulle kunna uppstå; men då frågan om den ändrade byggnadsplatsen

emellertid ännu icke blifvit afgjord, saknar utskottet anledning

att i detta afseende afgifva yttrande; och då utskottet icke haft något

att erinra mot hvad Kongl. Maj:t nu föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, såsom bidrag till uppförande

af ny kapellbyggnad i Tärna församling enligt uppgjorda

ritningar och med den i statsrådsprotokollet

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande A'': o 9.

145

öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1896 för församlingen

förutsatta rätt till byggnadsvirke, på extra

stat för år 1897 anvisa ett belopp af 18,500 kronor.

87:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och

ett af åren 1891—1896 egt rum, må på extra stat

för år 1897 anvisa ett belopp af 25,000 kronor, att

ställas till styrelsens för nordiska museet förfogande

för att enligt dess bestämmande användas för museet

tillhörande ändamål.

88:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning och i likhet med hvad för flera

föregående år egt rum, må för år 1897 anvisa ett

extra anslag af 3,150 kronor, att på de vilkor, Kongl.

Maj:t kan finna godt bestämma, användas till understöd

för utgifvande äfven under år 1897 af tidskriften

»Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen

och svenskt folklif.»

89:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag hemställer

utskottet,

att Riksdagen må, till understöd för fortsatt utgifvande

af tidskriften »Nordiskt medicinskt arkiv»,

jemväl för år 1897 på extra stat bevilja ett anslag

af 3,000 kronor.

90:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd för

fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta mathematica» på extra stat för

år 1897 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.

Till det i ärendet förda statsrådsprotokollet har departementschefen

till en början erinrat, hurusom Kongl. Maj:t år 1882 tilldelat professorn

vid Stockholms högskola G. Mittag-Leffler såsom understöd för första

upprättandet af ofvannämnda tidskrift ett belopp af 1,000 kronor, att

Bill. till Biksd. Prof. 18%. 4 Samt. 1 Afd. II Uäft. 19

Ang. anslag

till nordiska

museet.

[82.]

Ang. anslag

till eu tidskrift

för

landsmål m. m.

[83.]

Ang. anslag

till tidskriften

»Nordiskt

medicinskt

arkiv.»

[84.]

Ang. anslag

till tidskriften

»Acta mathematica».

[85. |

s. 146 Kontrollera mot PDF

146 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

utgå af anslaget till resestipendier samt läroböckers och lärda verks

utgifvande. Jemväl år 1884 hade professor Mittag-Leffler af nyssberörda

anslag undfått enahanda understöd till utgifvande af samma

tidskrift.

Med år 1885 hade härutinnan inträdt förändrade förhållanden.

Redan år 1883 hade nemligen professor Mittag-Leffler hos Kongl. Maj:t

anhållit, att åt honom måtte, så länge nämnda tidskrift af honom utgåfves,

anvisas ett årligt anslag af 4,000 kronor att användas till bestridande

af de kostnader, som med tidskriftens utgifvande vore förbundna.

Till stöd för berörda anhållan hade sökanden andragit, bland

annat, att tidskriften, som vore afsedd icke endast att uppfylla ett allmänt

vetenskapligt ändamål, utan lika mycket att till gemensamt arbete

samla de många framstående matematiska krafter, den skandinaviska

norden egde, redan lyckats att, oberoende af nationalitet och språk,

såsom medarbetare förvärfva de yppersta af samtidens matematiker.

Vidare hade lemnats en öfversigt af tidskriftens ekonomiska vilkor.

Sedan vetenskapsakademien tillstyrkt bifall till ansökningen, hade Kongl.

Maj:t aflatit framställning i ämnet till 1884 års Riksdag, hvilken, i enlighet

med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, till understöd för tidskriftens

titgifvande under år 1885 på extra stat för samma år anvisat ett anslag:

af 4,000 kronor.

Med bifall till Kongl. Maj:ts framställning hade Riksdagen sedermera

för hvardera af de närmast följande åren, 1886 och 1887, beviljat

enahanda anslagsbelopp till tidskriftens utgifvande. Vid beviljandet

af anslag för sistnämnda ar hade emellertid Riksdagen anknutit en

önskan, att en utredning måtte ega rum, huruvida och i hvilken mån,

med hänsyn äfven till från andra håll påräkneliga bidrag, ett ytterligare

fortsatt understöd af statsmedel för tidskriften kunde vara erforderligt.

Med anledning häraf hade professor Mittag-Leffler, vid hos Kongl.

gjord anhållan om beredande af anslag för tidskriftens utgifvande

jemväl under år 1888, lemnat en redogörelse för de med detta företag

förenade utgifter och inkomster, af hvilken redogörelse framgått, att

omkostnaderna för de fullständigt utkomna åtta första banden belöpt

sig till 64,453 kronor; att inkomsterna, med inberäknande af statsbidrag

från Sverige, Norge och Danmark äfvensom prenumerationsmedel, uppgått

till 38,993 kronor; att alltså utgifterna öfverstigit inkomsterna

med 25,460 kronor, hvilken brist blifvit godtgjord genom enskild teckning

vid företagets början; att bland prenumerationsmedlen inginge

statsbidrag äfven från Tyskland och Frankrike, enär dessa länder understödde

tidskriftens utgifvande genom att prenumerera på ett betydligt

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

147

antal exemplar; att, derest det begärda anslaget af 4,000 kronor äfven

framgent blefve beviljadt, de årliga inkomsterna för framtiden kunde,

förutsatt att 700 band årligen såldes, beräknas till 13,000 kronor och

de årliga utgifterna till 16,000 kronor; att sålunda en brist af 3,000

kronor årligen torde komma att uppstå, för hvilken brist sökanden

vore beredd att sjelf ansvara; samt att det ej vore att antaga, att denna

brist skulle kunna minskas derigenom, att mer än 700 band af tidskriften

årligen komme att försäljas. Vidare erinrade sökanden, att

en granskning af de kostnader, som åtgått för offentliggörandet i tidskriften

af svenske författares arbeten, gåfve vid handen, att dessa

kostnader bestigit sig till 9,668 kronor, eller ungefärligen samma belopp,

som till 1886 års slut erhållits i bidrag af svenska statsmedel. Då

härtill komme, att nästan hela utgiftssumman, 64,453 kronor, blifvit i

Sverige utbetald till svenska tryckerier, svenska redaktionsbiträden,

postporto m. m., vore det tydligt, att en stundom spord uppfattning,

att svenska statens bidrag kunde anses såsom en tryckningshjelp åt

utländske författare, alldeles saknade grund.

Den lemnade utredningen syntes Riksdagen hafva funnit nöjaktig,

i ty att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

för år 1888 anvisade 4,000 kronor till understöd för fortsatt

utgifvande af ifrågavarande tidskrift; och dylikt understöd till enahanda

belopp hade sedermera af Riksdagen beviljats för hvart och ett af åren

1889—1895.

Det hade fördenskull, fortsätter departementschefen, varit all anledning

hoppas, det Kongl. Maj:ts till senast församlade Riksdag gjorda

framställning angående omförmäkla anslags beviljande jemväl för innevarande

år skulle röna framgång. Så hade dock icke till alla delar

blifvit förhållandet. Statsutskottet hade, med hänsyn dertill, att de

vetenskapsmän, hvilkas arbeten intagits i >Acta mathematica», till största

delen varit utländingar, funnit det kunna ifrågasättas, huruvida från

vårt land fortfarande borde för ändamålet lemnas statsbidrag till så

högt belopp som dittills, och på grund häraf ansett, att anslaget lämpligen

kunde för år 1896 nedsättas till 3,000 kronor. Då frågan förekom

i kamrarne, hade dessa stannat i olika beslut, i det att Första

Kammaren, i enlighet med utskottets hemställan, beviljat ett anslag af

3,000 kronor på extra stat för år 1896, men Andra Kammaren bifallit

Kongl. Maj:ts förslag oförändradt. Vid sedermera anstäld gemensam

omröstning hade, med 193 röster mot 158, deras mening segrat, som

ansett, att anslaget borde nedsättas till 3,000 kronor, hvilket belopp

alltså för innevarande år utginge.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets Utlåtande N-.o 9.

Efter att sålunda hafva redogjort för hvad förut i fråga om understöd

åt tidskriften »Acta mathematica» förekommit, yttrar departementschefen,

att det ville synas som skulle nedsättningen i understödet, derest

den blefve stadig, hota att bringa tidskriftens bestånd i fara. I detta

afseende hänvisar departementschefen till innehållet af en utaf professor

Mittag-Leffler under nästlidna år till Kong], Maj:t ingifven ansökning

om understöd med 4,000 kronor för tidskriftens utgifvande under

år 1897.

I denna ansökning hade professor Mittag-Leffler, under åberopande,

bland annat, af förutnämnda, vid hans begäran om understöd för år

1888 lemnade utredning, anfört, att en af följderna af nyssberörda nedsättning

varit, att finska staten, som förut understödt tidskriften genom

årlig prenumeration till belopp af 1,400 finska mark, eller något mer

än 1,000 kronor, numera nedsatt denna prenumeration till 400 mark

(något mindre än 300 kronor). Stor fara förelåge jemväl, att Norge

och Danmark, som hvar för sig understödt tidskriften med 1,000 kronor

årligen för åren 1885—1895, komme att följa det af svenska Riksdagen

gifna föredöme, derest icke Riksdagen för år 1897 beviljade det högre

belopp, som förut plägat utgå. Men äfven om den antydda farhågan

icke besannades, skulle den minskning af den årliga inkomsten, som

redan vore för handen, omkring 1,700 kronor, för professor MittagLeffler

medföra en större uppoffring, än han Båge sig i stånd att bära.

Beviljades deremot för år 1897 samma anslag, som utgått före innevarande

år, eller 4,000 kronor, borde man kunna hoppas, att finska

staten åter höjde beloppet af sin prenumeration till det förutvarande.

Och i sådant fall vore professor Mittag-Leffler, som hittills åtagit sig

ansvaret för den årligen uppkomna bristen af mellan 2,000 och 3,000

kronor, villig att fortfarande svara för dylik brist.

Sedan vetenskapsakademien anbefalts att afgifva utlåtande i detta

ärende, hade akademien inhemtat yttrande af sina sakkunnige ledamöter,

professorerna R. Rubenson och B. Hasselberg, hvilket yttrande akademien

till Kongl. Maj:t öfverlemnat, med förklaring att akademien i allo

gillat och såsom uttryck af sina egna åsigter i ämnet antagit sina nämnde

komiterades betänkande i frågan. Detta betänkande hade, enligt hvad

departementschefen meddelar, varit af väsentligen följande innehåll.

Den stora betydelse icke blott för den matematiska vetenskapens utveckling

i allmänhet, utan äfven för upprätthållandet och förökandet af

svenska vetenskapsmäns deltagande i den matematiska forskningen, som

»Acta mathematica» under sin mångåriga tillvaro haft, vore så allmänt

känd, att komiterade ansåge sig ej behöfva mer än erinra derom såsom

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

149

ett faktum och hänvisa till föregående af komiterade under ep följd af

år afgifna yttranden rörande professor Mittag-LefFlers ansökningar om

bidrag till utgifvande af »Acta mathematica». Komiterade hade i dessa

yttranden framhållit, hurusom utgifvandet i vårt land af en internationel

tidskrift, upptagande samtidens förnämsta originalarbeten inom

matematikens område, vore för Sverige särdeles hedrande och måste

bidraga att i utlandet befästa den sedan förra århundradet rådande

åsigten om vårt lands höga kulturståndpunkt. Det kunde derför icke

annat än synas i högsta grad önskvärdt, att denna tidskrift finge under

sin skicklige redaktörs händer fortfara att till vetenskapens fromma

ega bestånd, utan att behöfva kämpa med större ekonomiska svårigheter,

i synnerhet om dessa vore så stora, att de lätt nog kunde åstadkomma,

att hela företaget måste uppgifvas. Med afseende å de af

professor Mittag-Leffler anförda förhållanden syntes det komiterade ej

vara förenligt vare sig med billighetens kraf eller med svenska statens

värdighet att fortfarande göra afdrag på den hittills under många år

beviljade anslagssumman, hvilken ej på långt när varit tillräcklig att

utan enskild uppoffring från redaktörens sida möjliggöra tidskriftens utgifvande.

Komiterade tillstyrkte derför på det kraftigaste, att akademien

måtte med sitt förord understödja professor Mittag-Lefflers ansökning.

För egen del har departementschefen, med afseende å hvad 1895

års statsutskott anfört derom, att en nedsättning i det åt denna tidskrift

utgående understöd vore lämplig med hänsyn dertill, att de vetenskapsmän,

hvilkas arbeten intagits i »Acta mathematica», till största delen

varit utländingar, erinrat, att tidskriftens syfte att uppfylla ett allmänt

vetenskapligt ändamål särskilt betonats, då anslag å extra stat till

belopp af 4,000 kronor första gången hos Riksdagen äskades såsom

understöd åt tidskriften. Någon afvikelse från de i början uppstälda

grundsatserna, under förutsättning af hvilkas tillämpning anslaget å

4,000 kronor finge anses år efter år till tidskriftens utgifvande beviljadt,

hade således icke skett, då utländske författare till den omfattning,

som verkligen egt ruin, fått framträda i tidskriftens spalter. Men härvid

vore ytterligare en omständighet att beakta. Enligt hvad vid frågans

behandling i riksdagen år 1895 af talare inom båda kamrarne anfördes,

hade de svenska matematiska bidragen i de första åtta banden utgjort

omkring 15 procent, men i de senaste banden — 19 band vore numera

fullständigt utkomna — stigit till omkring 37 procent. Det ville

då synas, som det af statsutskottet åberopade skälet för nedsättning af

anslaget nu, sedan förhållandet på nämnda sätt förändrat sig, måste

förlora sin betydelse.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Ang. anslag

till föreläsningskurser

för arbetsklassen.

[86.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Slutligen har departementschefen, med afseende å tidskriftens

vetenskapliga betydelse, som visserligen, såvidt departementschefen

kände, icke bhfvit af någon bestridd, fästat uppmärksamheten ej mindre

pa hvad redan af departementschefen derom nu anförts än äfven på

de vitsord, som från den matematiska vetenskapens främste stormän i

tyskland och Frankrike framburits till Första Kammarens protokoll vid

1895 års riksmöte. Att utgifvandet af »Acta mathematica» vore ett

stort företag, egnadt att åt Sverige, såsom dess närmaste vårdare,

skänka berömmelse och heder, vore af nyss omförmälda vitsord uppenbart.

Men deraf följde ock, att det ej kunde anses, lämpligt att undandraga

tidskriften en del af det årsunderstöd densamma hittills åtnjutit.

I y att sådant skulle på det allvarligaste hota tidskriftens bestånd, finge''

efter hvad professor Mittag-Leffler i detta hänseende omförmält, anses

ådagalagdt. 7

Då af den i statsrådsprotokollet förebragta utredning svnes framgå,

att tidskriftens utgifvande möjligen skulle komma att afbrytas, derest

icke statsanslaget höjes till det belopp, som af Kongl. Maj:t blifvit

för ändamålet äskadt, hemställer utskottet,

att Riksdagen ma, till understöd för fortsatt utgifvande

af tidskriften »Acta mathematica», på extra

stat för ar 1897 anvisa 4,000 kronor.

91 :o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd, på

de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 13 januari

1896 angifna vilkor, åt sadana anstalter eller föreningar, som anordna

föreläsningskurser för arbetsklassen, bevilja ett extra anslag af 30,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet erinrat, hurusom Riksdagen för

år 1885 stält till Kongl. Maj:ts förfogande under vissa vilkor ett extra

anslag åt 15,000 kronor att användas till understöd åt sådana anstalter

eller föreningar, som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen. År

efter år hade sedermera anslag för nämnda ändamål af Kongl. Maj:t

äskats och af Riksdagen beviljats. För hvart och ett afåren 1895 och

1896 hade anslagsbeloppet bestämts till 25,000 kronor att utgå under

följande vilkor:

att understödsbelopp, som utgåfves till hvarje anstalt eller förening,

icke finge öfverstiga 3,000 kronor för år räknadt;

att kommuner eller enskilde skulle tillskjuta minst lika mycket

som staten; J

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

151

att anstaltens angelägenheter skulle vårdas af en styrelse, som

antoge föreståndare och lärare;

att föreläsningarna ordnades regelbundet, visst antal timmar i

veckan, under fem till åtta månader och i väl afpassade kurser; dock

att, hvad landsbygden beträffade, Kongl. Maj:t skulle ega att härutinnan

göra de eftergifter, som omständigheterna kunde påkalla;

att anstalten förfogade öfver kunniga och dugliga, för denna

undervisning lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig och passande undervisningsmateriel;
att

alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar vid föreläsningarna

eller undervisningen blefve förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skulle vara skyldig att underkasta

sig de vilkor och kontroller, som i öfrigt af Kongl. Maj:t pröfvades nödiga

och lämpliga.

Oaktadt den ökning af beiorda anslag, som sålunda skett, vore

det, enligt hvad departementschefen meddelar, ej tillräckligt för att fullt

motsvara de berättigade kraf, som stäldes på detsamma. Det hade nemligen

visat sig, att antalet af de föreningar och anstalter, som sökte

varda delaktiga af understöd från berörda anslag, tilltoge, och önskvärdheten

att i någon mån tillmötesgå de nya sökande, som anmält

sig, hade medfört, att de understöd, som tillförene utgått till åtskilliga

af de äldre, måst nedsättas. Detta sistnämnda förhållande vore emellertid

så mycket mer att beklaga, som de af denna nedsättning drabbade

anstalter och föreningar varit väl förtjente af dem förut lemnade

bidrag, och den nödtvungna inskränkningen i de påräknade och sedan

en följd af år utgående statsunderstöden utan tvifvel verkat störande

för deras arbete.

För ett bättre tillgodoseende af de behof, om hvilka här vore

fråga, borde enligt departementschefens åsigt beredas något högre anslag

än det, som för omförmälda ändamål senast beviljats. Vidkommande

det belopp, hvarmed höjningen borde ske, syntes ledning kunna

hemtas af förhållandena vid fördelningen af 1896 års anslag. Understöd

till ett sammanlagdt belopp af 28,875 kronor hade sökts af 35

anstalter och föreningar. Af dessa hade endast 28 kunnat få hela det

af dem sökta understödet; bland de öfriga hade 5 större anstalter fått

75 procent af hvad för dem begärts. De två återstående anstalterna

hade fått, den ena 50 och den andra omkring 71 procent af de summor,

hvarom för dem gjorts framställningar. Någon anledning att för

framtiden vänta minskning i antalet sökande eller i summan af de sökta

understöden gåfves icke; snarare syntes ett motsatt förhållande sannolikt.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Hvad anginge de vilkor, som borde stadgas för erhållande af

sådant understöd, hvarom här vore fråga, syntes enahanda bestämmelser

lämpligen kunna meddelas, som af Riksdagen beslutits, då anslag

för nämnda ändamål senast beviljades, dock med en mindre förändring

så till vida, att det syntes böra förbehållas Kongl. Maj:t att

från den allmänna bestämmelsen om föreläsningarnas ordnande regelbundet,

visst antal timmar i veckan under fem till åtta månader och i

väl afpassade kurser göra eftergifter icke blott hvad landsbygden beträffade

utan ock vidkommande sådana anstalter, som hade sin verksamhet

dels i stad, dels å landet.

På grund af hvad nu anförts hemställer departementschefen, att

Kongl. Majt täcktes föreslå Riksdagen att för år 1897 bevilja ett extra

anslag af 30,000 kronor att användas till understöd åt sådana anstalter

eller föreningar, som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, dock

under följande vilkor:

att understödsbelopp, som utgifves till hvarje anstalt eller förening,

icke får öfverstiga 3,000 kronor, för år räknadt;

att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika mycket som staten;

att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse, som antager

föreståndare och lärare;

att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst antal timmar i veckan

under fem till åtta månader och i väl afpassade kurser, dock att, hvad

beträffar anstalt, som har sin verksamhet å landsbygden eller dels i

stad dels å landet, Kongl. Maj:t må eg a att härutinnan göra de eftergifter,

som omständigheterna kunna påkalla;

att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga, för denna undervisning

lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig och passande undervisningsmateriel

;

att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar vid

föreläsningarna eller undervisningen blifva förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skall vara skyldig att underkasta

sig de vilkor och kontroller, som i öfrigt af Kongl. Maj:t pröfvas nödiga

och lämpliga.

I anledning af denna Kongl. Maj:ts framställning har af herr

A. Aulin in. fl. uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 91),

föreslagits, att Riksdagen måtte för år 1897 till anordnande af föreläsningskurser

för arbetsklassen höja det af Kongl. Maj:t äskade anslaget

från 30,000 till 50,000 kronor med i öfrigt bibehållande af de utaf

Kong!. Maj:t föreslagna vilkor.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9. 153

Beträffande de omständigheter motionärerna till stöd för detta sitt

förslag anfört, tillåter sig utskottet att hänvisa till sjelfva motionen.

Då behofvet af den utaf Kongl. Maj:t föreslagna höjningen i anslaget

till understöd åt föreläsningskurser för arbetsklassen, synes vara

ådagalagdt genom hvad till statsrådsprotokollet anförts, men deremot

enligt utskottets uppfattning motionärerna icke förebragt giltiga skäl

för att för närvarande besluta den af dem i frågasatta ytterligare ökningen

i anslaget, hemställer utskottet, som ej haft något att erinra

vid hvad Kongl. Maj:t i detta ärende föreslagit,

att Riksdagen, med afslag å den af herr Aulin

m. fl. i ämnet väckta motion, må bifalla Kongl. Maj ds

ifrågavarande framställning.

92:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för

år 1897 bevilja följande anslag, att utgå under vilkor, som Kongl. Maj:t

kunde finna lämpligt bestämma, nemligen:

till den med Upsala enskilda läroverk förenade fackskolan för

utbildning af lärarinnor i huslig ekonomi 3,200 kronor;

till lärarinnekurs i huslig ekonomi vid ateneum för flickor i Stockholm

1,500 kronor; samt

till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse för utbildande af lärarinnor

i huslig ekonomi för folkskolan 1,300 kronor.

Af statsrådsprotokollet inhemtas, att styrelserna för Upsala enskilda

läroverk och aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm samt Göteborgs

allmänna folkskolestyrelse i särskilda till Kongl. Maj:t stälda

skrivelser anhållit att Kongl. Magt. täcktes till innevarande Riksdag

aflåta proposition om anslag af statsmedel för utbildande af lärarinnor

i huslig ekonomi med följande belopp:

till den med Upsala enskilda läroverk förenade fackskolan med

ifrågavarande uppgift 3,200 kronor årligen, helst för tre eller fem år

i sänder;

till lärarinnekursen i huslig ekonomi vid Ateneum för flickor,

hvilken kurs hufvudsakligen afsåge utbildandet af dylika lärarinnor för

folkskolorna, 1,500 kronor årligen, helst för tre år i sänder; samt

till Göteborgs skolkök 1,300 kronor årligen att utgå under loppet

af tre år, räknadt från den 1 januari 1897, för anordnande af kurser

till utbildande af lärarinnor i ämnet vid folkskolorna.

Bill. till Riksd. 1‘rot. 1896. -i Sami. 1 Afd. 9 Häft. 20

Ang. anslag

till utbildning

af lärarinnor

i huslig ekonomi.

[87.]

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Till stöd för dessa framställningar hade hufvudsakligen anförts

följande:

Styrelsen för Upsala enskilda läroverk hade framhållit vigten deraf,

att landets qvinliga ungdom under skoltiden blefve förtrogen med de

praktiska _ sysslor, som vården af ett hem kräfde, och de teoretiska

förutsättningarna för denna vård. Staten egde visserligen i den med

högre lärarinneseminariet i Stockholm förenade hushållsskolan en anstalt,

der blifvande lärarinnor i huslig ekonomi kunde vinna för dem nödig

specialbildning, men denna anstalt syntes afsedd hufvudsakligen för

seminariet och den dermed jemväl förenade normalskolans lärjungar.

Tillfälle till utbildning af lärarinnor vid folkskolor funnes deremot

vid ett folkkök i Göteborg och en läroanstalt i Stockholm, men då

privata anstalter för sin verksamhet vore nästan uteslutande beroende

af elevernas afgifter, måste undervisningen, om de senare sattes låga,

blifva bristfällig eller, om de bestämdes till högre belopp, blifva tillgänglig

blott för ett fåtal elever. Då emellertid efter hand vid allt

flera såväl folkskolor som högre flickskolor undervisning i huslig

ekonomi blifvit införd, hade styrelsen, som redan under läsåret 1893—94

inrättat ett skolkök, beslutat att i samband med detta inrätta en fackskola

för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi. Till fackskolans

föreståndarinna hade antagits den person, som ledde skolkökets verksamhet

och som i utlandet inhemtat grundlig insigt på detta område,

hvarjemte framstående lärarekrafter vunnits för olika ämnen.

På grund af bristande utrymme hade dock inom fackskolan undervisning

sistförflutna vårtermin kunnat meddelas allenast åt åtta ordinarie

elever, som varit bördiga från skilda delar af vårt land, samt åt fyra

extra elever.

Undervisningen vore fördelad på två kurser, folkskolekursen och

den högre kursen, och försigginge i två kök. Densamma omfattade,

ehuru till olika omfång för de olika kurserna, följande ämnen:

matlagning (med kännedom om födoämnenas ursprung, förvaring

och sammansättning);

rengöring (städning, tvätt, strykning m. in.);

kemi och fysiologi med hufvudsakligt afseende på näringens fysiologi

och födoämnenas kemi;

helsolära och sjukvård i hemmet;

bokföring;

hushållslära (beräkning af inkomster och utgifter, kredit- och försäkringsväsen

m. m.);

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N.o 9.

155

pedagogik (allmän uppfostringslära) och metodik för undervisningen

i huslig ekonomi.

Undervisningen meddelas genom:

praktiska arbeten under lärarinnornas ledning;

föreläsningar och bokstudier med förhör; samt

öfnings- och proflektioner af lärjungarna.

Kursen vore beräknad för folkskolorna till två och för högre flickskolorna

till tre terminer. Afgiften vore faststäld, för folkskolekursen

till 50 kronor för termin och för den högre kursen till följande belopp:

l:a terminen 50 kronor, 2:a terminen 60 kronor och 3:e terminen 75

kronor. Derjemte finge eleverna ersätta produktionspriset för den

middagsmat,''som de tillagade och sjelfva jemväl plägade äta.

Årliga kostnaden för en fackskola med åtta elever uppginge till

3,500 kronor enligt följande förslag till stat:

hyra af lokal ........................................................

bränsle och lyse .....................................................

förnyelse af inventarier .....................................

förbrukningsartiklar ...............................................

lön åt föreståndarinnan ......................................

lön åt biträdande lärarinnan (med fri bostad)

arfvoden åt biträdande lärare .........................

............ kr.

800

—

............ X>

200

—

............ »

50

—

............ X)

50

—

.......... »

1,400

—

........... ))

600

—

........... D

400

—

Summa kr.

3,500

—

Utan egentlig ökning i omkostnaderna kunde dock vid anstalten

undervisas dubbla antalet lärjungar, under förutsättning att ytterligare

en biträdande lärarinna anstäldes med 700 kronors lön (utan fri bostad).

Utgifterna skulle då stiga till 4,200 kronor om året. Deraf borde, om

några frielever antoges, omkring 1,000 kronor kunna betäckas genom

terminsafgifter, i följd hvaraf behofvet af statsunderstöd blefve 3,200

kronor.

Domkapitlet i Upsala, hvars utlåtande i ärendet infordrats, hade

deri förklarat sig vara lifligt, öfvertygadt om berörda undervisningsämnes

stora vigt och betydelse för qvinnans uppfostran och utbildning

till hemmets och familjens vård samt intygat, att undervisningen vid

fackskolan vore i fråga om kurser och lärarekrafter inrättad på ett

både i teoretiskt och praktiskt hänseende väl uttänkt och efter tillgångarna

väl genomfördt system, hvarför domkapitlet tillstyrkt den

gjorda framställningen, dervid särskildt åberopande ett af skolans inspektor,

professorn O. Hammarsten afgifvet yttrande.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Styrelsen för Ateneum för flickor hade till en början framhållit

den husliga ekonomiens stora vigt och betydelse såsom läroämne vid

qvinlig uppfostran. Såväl enskilda personer som kommuner hade derför

ock i flera trakter af vårt land redan infört detta ämne i flickskolorna,

men för att arbetet i denna rigtning ej måtte hämmas och

slutligen upphöra, vore det af nöden, att dugliga lärarinnor alltjemt

utbildades. Då dylik utbildning i allmänhet ej kunde ske utan ekonomisk

förlust för de läroverk, som åtoge sig den, borde staten, om den

ej sje^ ville öfvertaga utbildningen, lemna sitt ekonomiska understöd

för detta ändamål. Högre lärarinneseminariet i Stockholm åtnjöte redan

statsbidrag för sin kurs i huslig ekonomi, hvilken företrädesvis afsåge

att utbilda lärarinnor i detta ämne för de högre flickskolorna, men

folkskolorna behöfde dylika lärarinnor i långt högre grad. Förhållandet

inom den kroppsarbetande klassen, i synnerhet vid fabriker, sågverk

och gruffält, vore nemligen sådant, att behofvet af undervisning i huslig

ekonomi måste anses vara större i folkskolorna än i de högre flickskolorna.

Bäst vore möjligen, om huslig ekonomi infördes som läroämne

vid folkskolelärarinnesemiuarierna, så att de lärarinnor, som utginge

derifrån, kunde undervisa äfven i detta ämne. Men då, innan en dylik

anordning kunde vidtagas, läroplanen vid dessa seminarier måste undergå

väsentliga förändringar, hvilket kräfde tid och dryga omkostnader, och

då huslig ekonomi såsom läroämne ännu vore jemförelsevis litet pröfvad,

kunde dels det närvarande behofvet af lärarinnor i sagda ämne blifva

tillgoaosedt och dels värdefulla erfarenheter rörande undervisningen

deri vinnas, derest Kongl. Maj:t täcktes understödja några privata

läroanstalter, hvilka företagit sig att utbilda lärarinnor i huslig ekonomi,

hufvudsakligen för att tillgodose folkskolans behof.

Ett anslag för en gång, af 1,000 kronor, som styrelsen erhållit

genom kongl. bref den 14 september 1894, hade auvändts till inköp

af erforderliga hushålls- och kökssaker.

Kursen vid Ateneum för flickor hade pågått sedan höstterminen

1893 och hade till uppgift att i första hand utbilda lärarinnor i huslig

ekonomi vid folkskolorna. Densamma komme från och med höstterminen

1896 att omfatta helt läsår eller 8 månader med en afgift af

75 kronor för hvarje termin. Elevernas antal hade läsåret 1894 — 95

utgjort 12, deraf lika många hvardera terminen. Af dessa hade 4

varit från Stockholm och 8 från landsorten.

Inkomst- och utgiftsstaten för kursen under ett arbetsår vore

följande:

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o d.

157

Inkomster:

terminsafgift för 6 elever..........................

betalande middagsgäster ..........................

saldo förlust ..................................................

Utgifter:

hyra.................................................................

ved och gas.,.................................................

lön åt lärarinnan..........................................

matvaror.........................................................

diverse .................. ................ ..........................

u

............. kr.

900: —

.............. j>

900: —

............. »

1,500: —

Summa kr.

3,300: —

............. kronor 500

—

............... „ 125

—

............. „ 1,200

—

............... „ 1,200

—

............... „ 275

—

Summa kronor 3,300

—

Läroverkets inspektor, kanslirådet C. W. Kastman, hade på begäran

intygat, att, enligt hans förmenande, kursen vore ändamålsenligt

ordnad, att undervisningen bedrefves med mycken skicklighet och stort

allvar; att lokalen väl motsvarade sitt ändamål; samt att undervisningsmaterielen

vore tillräcklig och tidsenlig samt i godt stånd.

Direktionen för Stockholms städs undervisningsverk hade i iufordradt

utlåtande, med tillkännagifvande att direktionen funne det

särdeles önskvärdt, att folkskolornas lärjungar erhölle undervisning i

huslig ekonomi och att åtgärder vidtoges för utbildande af lärarinnor

i detta ämne, ansett sig icke kunna ingå i pröfning, huruvida det vore

lämpligt att för detta ändamål lemna understöd af statsmedel åt en

enskild högre flickskola eller om målet hellre borde vinnas genom beredande

af dylik undervisning i statens egna läroanstalter.

Göteborgs allmänna folkskolestyrelse hade slutligen till stöd för

sin framställning åberopat innehållet i en af inspektrisen för Göteborgs

folkskolors skolkök, Eva Rodhe, till folkskolestyrelsen aflåten skrift, deruti

hon meddelade, att vid det nya skolköket i Majorna kunde anordnas

kurser för skolkökslärarinnor vid folkskolorna, derest staten lemnade

understöd för desamma. En dylik kurs vore beräknad att pågå 20

veckor med högst 10 elever. Då de unga qvinnor, som genomgått

seminarierna, i allmänhet redan förut måst ådraga sig skulder, borde

kursafgiften icke sättas högre än till 25 kronor. En kurs för 6 å 10

elever skulle betinga följande kostnader:

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

lön åt föreståndarinnan........

lön åt biträdande lärarinna

lektioner i några ämnen.....

hyra in. m............................

matvaror.................................

500

150

250

500

50

—

................... M

..................

—•

Summa kronor

1,450

—

Efter afdrag af 150 kronor i kursafgifter skulle alltså återstå ett

anslagsbehof af 1,300 kronor årligen.

Af en handlingarna bilagd redogörelse framginge, att Göteborgs

skolkök (det äldre) öppnats i maj 1891, samt att en mindre kurs för

lärarinnor tagit sin början derstädes i januari 1893. Från och med 1895

hade denna kurs stälts under folkskolestyrelsens omedelbara ledning.

Göteborgs domkapitel hade i infordradt utlåtande tillstyrkt bifall

till framställningen, med vilkor att lärarinnekursen komrne att stå öppen

för qvinliga elever från alla delar af riket.

Efter meddelande häraf erinrar departementschefen ej mindre

om det anslag, som sedan år 1893 utgått till den vid högre lärarinneseminariet

i Stockholm anordnade kursen i huslig ekonomi, än äfven

derom att Riksdagen redan år 1891 uttalat, att införandet af undervisning

i allmän helsolära samt teoretisk och praktisk huslig ekonomi

vid flickskolorna vore önskvärd!. Och då departementchefen delade

de åsigter, som Riksdagen sålunda uttalat, och icke funne de äskade

anslagen för höga, hemstälde han nu om aflåtande till Riksdagen af

den framställning, som ofvan nämnts.

Förslaget att bevilja anslag till ofvannämnda undervisningskurser

för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi anser sig utskottet så

mycket hellre böra förorda, som, då statsutskottet vid sistlidet års

riksdag hade att yttra sig öfver eu inom Riksdagen väckt motion om

anslag till understöd åt läroanstalter, hvilka utbilda lärarinnor i hushållsgöromål

med särskilt afseende fäst vid folkskolans flickor, det

endast var bristen på nödig utredning, som föranledde statsutskottet

att afstyrka bifall till motionen. Dock har utskottet med afseende å

de af Kongl. Maj:t för de särskilda undervisningskurserna ifrågasatta

anslagsbeloppen velat erinra, att med hänsyn dertill, att Riksdagen

genom det för hvart och ett af de senare åren anvisade extra anslag

till undervisning i huslig ekonomi vid högre lärarinneseminarierna redan

till en viss grad sörjt för utbildande af lärarinnor i detta ämne vid de

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

159

högre flickskolorna och fördenskull de nu ifrågavarande anslagen närmast

torde böra afse att tillgodose folkskolornas behof af sådana lärarinnor,

utskottet håller före, att någon nedsättning bör ega rum i det jemförelsevis

ganska betydliga belopp, som ifrågasatts för den med Upsala

enskilda läroverk förenade fackskolan i huslig ekonomi, hvilken skola,

enligt hvad läroverkets styrelse anfört, är afsedd för blifvande lärarinnor

vid både högre flickskolor och folkskolor. Emellertid synes det ej vara

nödvändigt, att Riksdagen fastställer statsbidrag för hvarje särskild

undervisningskurs, utan anser utskottet lämpligast, att ett visst belopp

af Riksdagen ställes till Kongl. Maj:ts förfogande att under de vilkor,

Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, användas till understöd åt

lörenämnda tre undervisningskurser i huslig ekonomi; och föreställer sig

utskottet, att i detta afseende ett belopp af 5,000 kronor bör vara för

ändamålet tillräckligt.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen på extra stat för

år 1897 anvisar ett belopp af 5,000 kronor, att under

de vilkor, Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma,

användas till understöd åt de vid Upsala enskilda

läroverk och Ateneum för flickor i Stockholm samt

af Göteborgs allmänna folkskolestyreise anordnade

undervisningskurser för utbildande af lärarinnor i huslig

ekonomi.

93:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för

år 1897 bevilja till fortsättande af precisionsnivelleringsarbetena i norra

Sverige 9,000 kronor, till anordnande af eu ny, med sjelfregistrerande

apparat försedd vattenhöjdmätningsstation vid Bottniska viken 3,500 kronor,

samt till underhåll och tillsyn af de nuvarande vattenhöjdmätningsstationerna

m. m. 2,500 kronor eller tillhopa 15,000 kronor.

På sid. 181—183 i statsrådsprotokollet har departementschefen

redogjort för hvad som i sammanhang med beviljande af anslag till

precisionsnivelleringsarbetena förut vid särskilda tillfällen förekommit;

och får utskottet, under hänvisning i öfrigt till ifrågavarande delar af

statsrådsprotokollet, ur berörda redogörelse erinra derom, att Riksdagen

med anledning af Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar för

hvartdera af åren 1892 —1896 beviljat till fortsättande af precisionsnivelleringsarbetena

i norra Sverige 9,000 kronor samt till underhåll

Ang. anslag

till precisionsnivelleringsarbeten

ra. ra.

[88.]

s. 160 Kontrollera mot PDF

160 Statsutslcottets Utlåtande N:o 9.

och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationerna m. m. 2,500 kronor; hvarjemte

Riksdagen till sammanställning och bearbetande af anteckningarna

öfver de vid stationerna registrerade vattenhöjder beviljat för år 1890

ett belopp af 2,000 kronor samt för hvardera af åren 1892, 1894 och

1896 ett anslag af 1,000 kronor.

Hvad angår förslaget om inrättande af en ny vattenhöjdmätningsstation,

inhemtas af statsrådsprotokollet, att styrelsen för nautiskmeteorologiska

byrån, afdelningschefen för generalstabens topografiska

afdelning och professorn vid generalstaben i skrifvelse till Kong]. Maj:t

den 15 oktober 1895 gjort framställning rörande behofvet af en ny

vattenhöjdmätningsstation vid norrländska kusten; och anfördes i denna

skrifvelse bland annat, att vid de två senast anlagda stationerna, den

ena vid Björns fyrplats i Geflebugten och den andra i Ratans hamn,

från och med hösten år 1891 registrering af vattenhöjen oafbrutet egt

rum,, hvarjemte precisionsafvägningar af betydande utsträckning utförts

för sammanbindning af de båda stationerna med hvarandra samt med

stationerna i den öfriga delen af riket. Man hade dervid kommit till

insigt om åtskilliga förhållanden, som vore af vigt med afseende på

sjelfva hufvudfrågan och ådagalade behöfligheten af ännu en sjelfregistrerande

vattenhöjdmätningsstation vid Bottniska viken. Det syntes

vara obestridligt, att bestämningen af medelnivån och dess förändringar

hos en så stor hafsbassin, som Bottniska viken omfattade, borde kunna

vinna betydligt i säkerhet genom observationer vid ytterligare en sjelfregistrerande

vattenhöjdmätningsstation utom de två förutvarande vid

svenska kusten. Ty dels försvårade det stora afståndet, nära 60 mil,

emellan de båda stationerna Björn och Ratan, med delvis mycket bruten

terräng, den noggranna bestämningen af höjdskillnaden emellan registreringsapparaternas

nollpunkter, hvilken bestämning måste vara af

samma noggrannhet som den, hvarmed vattenhöjden vid registreringsapparaten

erhölles; dels vore hvarje station, till följd af sitt läge, vindarnes

rigtning m. m. behäftad med ett större eller mindre lokalt inflytande,

hvars menliga inverkan eliminerades i den mån ett större

antal stationer blefve anordnadt. Erfarenheten talade derför, att en

vattenhöjdmätningsstation med sjelfregistrerande apparat mellan Björn

och Ratan vore af behofvet påkallad. En dylik station vid svenska

kusten norr om Ratan uti Bottniska vikens nordligaste del vore visserligen

äfven mycket önskvärd, men en sådan kunde icke åstadkommas

utan betydande kostnader, hvarförutom personal saknades att under

hela året sköta en vattenhöjdregistreringsapparat derstädes. Förhoppning

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

161

funnes likväl, att en vattenhöjdmätningsstation komme att anordnas på

finska kusten.

Hvad den nu ifrågasatta vattenhöjdmätningsstationen å Sveriges

kust vidkomme, borde densamma förläggas på dertill lämpligt ställe

mellan Lörudden, söder om Sundsvallsfjärden, och Lungö, norr om

Hernösand. Kostnaden för denna stations anordnande kunde ställa sig

väsentligt lägre än för de förut varande stationernas upprättande, enär

för den nya stationen kunde åtminstone tillsvidare användas en del af

de apparater, instrument och annat tillbehör, som blifvit i reserv anskaffade

för de hittills befintliga vattenhöjdmätningsstationerna. För

den ifrågavarande stationen skulle då endast erfordras medel till bestridande

af kostnader för uppförande af grundmur, för anskaffning och

nedläggning af ledningsrör, för observationshuset samt för stationens

sammanbindning med den utefter kustvägen framgående precisionsafvägningslinien.

Härtill skulle åtgå ett sammanlagdt belopp af 3,500

kronor för en gång. På grund häraf hemstäldes, att Kongl. Maj:t

täcktes till innevarande Riksdag aflåta framställning om beviljande å

extra stat för år 1897 af det för ändamålet behöfliga anslaget.

Öfver denna framställning hade vetenskapsakademien den 13

sistlidne november afgifvit. infordrad t utlåtande, deruti akademien, med

öfverlemnande af ett utaf akademiens ledamöter f. d. kommendörkaptenen

friherre C. Skogman och professorn B. Hasselberg afgifvet

yttrande i ämnet, förklarat, att akademien för sin del gillat och såsom

uttryck af sina egna åsigter antagit samma yttrande, uti hvilket såsom

högeligen angeläget tillstyrkts vidtagande af nu föreslagna åtgärd,

hvarigenom endast det mest oafvisliga behofvet kunde anses fyldt.

Departementschefen har för egen del funnit hvad i detta ärende

anförts ådagalägga, att, för vinnande af ett tillförlitligt resultat af de

i förenämnda ämne redan påbörjade och under flera år fortsatta undersökningar,

en ny vattenhöjdmätningsstation bör inrättas på lämplig

plats å kuststräckan mellan de båda nuvarande norrländska stationerna;

och det ifrågasatta beloppet, 3,500 kronor, för den nya stationens anordnande

syntes icke vara för högt tilltaget.

Då inrättandet af en ny vattenhöjdmätningstation synes vara af

behof påkalladt samt hvad i öfrigt blifvit af Kongl. Maj:t i detta ärende

föreslaget icke gifvit anledning till någon utskottets erinran, hemställer

utskottet,

att Kongl. Majrts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Bill. till Uiksd. Vrot. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 9 Jläft.

21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

till utgifning

och spridning

af nykterhetsskrifter.

[89.]

Ang. understöd

åt

räddning 8- hemmet för

drinkare vid

Sans-sond

invid Upsala.

[90.]

Ang. anslag

jäv vetenskapliga

iakttagelser

vid en solförmörkelse.

[91-1

94:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag hemställer

utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvardera

af åren 1895 och 1896 egt rum, jemväl för år

1897 på extra stat anvisa ett anslag af 4,000 kronor,

att mot redovisningsskyldighet ställas till svenska

nykterhetssällskapets förfogande för utgifning och spridning

af nykterhetsskrifter.

95:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

under hänvisning till hvad å sid. 186 i statsrådsprotokollet blifvit i ämnet

anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må på extra stat jemväl för år

1897 bevilja ett anslag af 2,000 kronor att utgå till

understöd åt räddningshemmet för drinkare vid Sanssouci

invid Upsala på vilkor, som af Kongl. Maj:t

pröfvas lämpliga.

96:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för utrustande

och företagande af en vetenskaplig expedition för anställande af iakttagelser

vid en solförmörkelse bevilja ett extra anslag för år 1897 af

9,800 kronor.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, har förevarande framställning

föranledts deraf, att vetenskapsakademien i skrifvelse till

Kongl. Maj:t den 11 september 1895 hemstält om ett extra anslag af

ofvannämnda belopp för ändamålsenlig utrustning och utförande af en

svensk expedition till Lappmarken för anställande af vetenskapliga

iakttagelser vid en total solförmörkelse, som den 9 augusti 1896 blifver

synlig inom den nordligaste delen af den skandinaviska halfön.

Med afseende å behofvet af ett sådant anslag hade akademiens

fysiker professor B. Hasselberg i en till akademien ingifven skrift bland

annat framhållit de värdefulla iakttagelser, som vid de totala solförmörkelserna

kunde anställas och på grund af hvilka astronomerna hittills

städse funnit sig föranlåtna att ej låta någon total solförmörkelse

opåaktad passera.

Sista gången ett dylikt fenomen inom vårt land kunnat iakttagas

hade varit år 1851. Det närmast följande komme att inträffa den 9

augusti 1896, och det funnes all anledning antaga att utlandets astro
-

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

163

nomer och fysici komme att här infinna sig, oaktadt totalitetszonen

denna gång passerade nordligaste Norge och således ej vore så gynsamt

belägen som förra gången. Att under sådana förhållanden vårt

lands representanter för denna forskningsgren ej borde uteblifva, finge

anses dess mer sjelfkärt, som ett dylikt tillfälle ej återkomme förr

än år 1914.

Professor Hasselberg önskade på grund häraf att vid 1896 års

förmörkelse komma i tillfälle att företaga en fotografisk undersökning

af coronans spektrum. Dylika försök hade redan vid föregående solförmörkelser

gjorts, men med så otillfredsställande instrumentella hjelpmedel,

att de vunna resultaten endast kunde anses såsom provisoriska.

För att vinna en tillräcklig noggrannhet måste spektroskopet ej såsom

förr anbringas till en rörlig redaktör, utan uppställas fast, och coronans

bild medelst en heliostat med urverk och ett objektiv projicieras

på dess springa. Till följd af den korta tid af endast omkring 100

sekunder totaliteten varade, måste denna heliostat ega högsta möjliga

fulländning i konstruktionen, emedan under observationen intet ögonblick

finge förloras med justering af instrumentets gång. Dess pris

blefve derför ganska högt och utgjorde hufvuddelen af de kostnader

en expedition till totalitetsområdet betingade.

Enligt de meddelanden professor Hasselberg i afseende härå erhållit

från den enda firma i Europa, till hvilken man, då det gälde

astronomiska instrument af högsta fulländning, med tillit kunde vända

8ig, uppginge kostnaden för eu dylik heliostat med urverk, föränderlig

polhöjd och afsedd för spegel af 24 centimeters diameter till 7,500

riksmark, i hvilket belopp dock ej inbegripits spegelns pris, hvilket

hos en firma i Miinchen utgjorde 1,200 mark. Ansloges kostnaden

för emballage och frakt till 100 mark samt beräknades införseltullen

till 10 procent af värdet, skulle instrumentets hela pris uppgå till sammanlagdt

9,680 mark eller i rundt tal 8,700 kronor. Till denna summa

komme vidare kostnaden för sjelfva expeditionen. Då på derom gjord

förfrågan chefen för sjöförsvarsdepartementet välvilligt lofvat söka så

bereda, att för transporten fram och tillbaka mellan Trondhjem och

Vadsö en kanonbåt stäldes till expeditionens förfogande, kunde dessa

kostnader enligt å sid. 189 i statsrådsprotokollet intagen specifikation

anslås till sammanlagdt 1,100 kronor, hvadan sålunda kostnaden för

expeditionen i sin helhet skulle belöpa sig till 9,800 kronor.

Det kunde väl tyckas, att denna summa vore nog stor att offra

på eu så speciel uppgift som den föreliggande. Vid närmare öfvervägande

borde likväl denna betänklighet försvinna. Det till inköp

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

föreslagna instrumentet hade nemligen, utom för det nu afsedda ändamålet,

en synnerligen vidsträckt användbarhet för en mängd andra både

astronomiska och fysiska undersökningar och blefve således ett högeligen

värdefullt förvärf för både den fysiska och astronomiska institutionen.

Skulle genom ogynsam väderlek vid observationstillfället eller

på. grund åt andra oförutsedda omständigheter expeditionens ändamål

icke alls eller endast ofullständigt uppnås, blefve den pekuniära förlusten

således inskränkt till endast de direkta resekostnaderna eller

till omkring 1,000 kronor, hvilken risk ej torde kunna anses stor i

jemförelse med den, som de expeditioner löpte, hvilka, enligt hvad

man med säkerhet kunde antaga, från skilda håll af utlandet vid detta

tillfälle kunde förväntas hit. Under sådana förhållanden och då först

efter nära 20 år ett dylikt fenomen hos oss å nyo förekomme, vore det

beklagligt, om af brist på en relativt så anspråkslös summa från

Sveriges sida intet åtgjordes för att draga fördel af ett för den kosmiska

fysiken så vigtigt fenomen, för hvars iakttagande andra nationer

helt säkert ej komme att sky vida betydligare uppoffringar.

På grund af det anförda hade professor Hasselberg anhållit, att

vetenskapsakademien ville ingå till Kongl. Maj:t med anhållan, att af

1896 års Riksdag måtte äskas ett extra anslag å 9,800 kronor till bestridande

af kostnaderna för ifrågavarande expedition.

I sin förenämnda skrifvelse hade, enligt hvad departementschefen

meddelar, vetenskapsakademien — under erinran, att, på dess tillstyrkan,

Kongl. Maj:t, jemlikt kong], bref af den 25 maj 1894, tillagt professor

Hasselberg ett reseunderstöd hufvudsakligen för att med utländska

astronomer och fysiker träffa aftal rörande gemensamma förberedelser

till iakttagandet af omförmälda totala solförmörkelse — på det varmaste

tillstyrkt, att till Riksdagen måtte aflåtas proposition i det af

professor Hasselberg nämnda syfte.

För egen del yttrar departementschefen, att emedan omförmälda

solförmörkelses totalitet, hvarunder den s. k. coronans natur skulle

vetenskapligt undersökas, såsom förut antydts, vore af ytterst kort

varaktighet, måste, för att resultat af verkligt värde dervid skulle kunna

vinnas, undersökningsarbetet noggrant fördelas mellan olika, längs

totalitetsbältet spridda observatörer. En samverkan mellan flera deltagare,

försedda med erforderliga instrument, vore således nödvändig.

Denna omständighet i förening med den särskilda ställning, Sverige,

som vunnit ett framstående rum icke blott å naturvetenskapens område

i allmänhet, utan särskildt å spektralanalysens, redan intagit till

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9. 165

föreliggande fråga, gjorde det, enligt departementschefens åsigt, till en

pligt för vårt land att ikläda sig de omnämnda kostnaderna, för att

svenske vetenskapsmän måtte kunna tillsammans med forskare från

andra kulturländer bidraga till lösningen af de vigtiga frågor, som

vid detta tillfälle skulle göras till föremål lör undersökning. Då, på

sätt departementschefen af chefen för sjöförsvarsdepartementet erfarit,

ett svenskt örlogsfart}^ skulle kunna utan särskildt anslag ombesörja

expeditionens transport fram och åter mellan Trondhjem och Vadsö,

samt icke något syntes vara att erinra mot det af vetenskapsakademien

förordade anslagets belopp, bemstälde departementschefen om

aflåtande till Riksdagen af den framställning, som ofvan nämnts; och

förefunnes ej hinder för att af tillgängliga medel redan under innevarande

år förskottera beloppet.

Då, enligt hvad till statsrådsprotokollet anförts, ifrågavarande

observationer höra kunna blifva af framstående vetenskaplig betydelse,

får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

97:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels för anställande

af historiska forskningar rörande Sverige i vatikanska arkivet i Rom på

extra stat för år 1897 anvisa ett belopp af 3,000 kronor, dels ock

medgifva viss i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den

13 januari 1896 närmare angifven rätt för amanuensen vid kongl.

biblioteket, filosofie doktorn Karl Henrik Karlsson i fråga om erhållande

af ålderstillägg.

Enligt hvad af åberopade statsrådsprotokollet inhemtas, hade riksarkivarien

i skrifvelse till Kong]. Maj:t den 30 oktober 1895 anfört,

hurusom det påfliga arkivet i Vatikanen i Rom, hvilket inneslöte så

rika och vigtiga samlingar, intill senare tider varit för nordiska forskare

nästan otillgängligt. Först under påfven Leo XIII:s pontifikat hade

vatikanska arkivet öppnats för den historiska forskningen och i sammanhang

dermed ordnats på ett mera tidsenligt sätt och så, att det blifvit

möjligt att öfverskåda och planmessigt begagna dess samlingar. Sedan

år 1880, då beslutet härom offentliggjordes, både också historieforskare

från nästan alla civiliserade länder infunnit sig i det vatikanska arkivet,

och äfven regeringarna både ansett det vara ett statsintresse af vigt,

att arkivets skatter begagnades, sedan de på ett så liberalt sätt gjorts

Ang. anslag

till historiska

forskningar i

vatikanska

arkivet i Rom.

[92.]

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

tillgängliga för forskningen. Både Preussen och Österrike hade i Rom

upprättat särskilda institutioner, afsedda hufvudsakligen för nämnda

arkivs genomforskande; och den franska skolan i Rom hade med ifver

egnat 6ig åt samma uppgift.

Det exempel, som sålunda gifvits af de stora kulturländerna, hade

vunnit efterföljd äfven i den skandinaviska norden. Under vintern

1894 hade Danmark och under hösten samma år Sverige en representant

bland de utländska forskarne i Vatikanen. Sverige företräddes

af amanuensen vid kongl. biblioteket, filosofie doktor Karl Henrik

Karlsson. Dennes resa och vistelse i Rom hade möjliggjorts derigenom,

att han, som vid kongl. biblioteket åtnjöte i lön 1,800 kronor och i

tjenstgöringspenningar 1,200 kronor, hvilka sistnämnda han under

tjeustledigheten afstod till vikarie, erhållit särskildt understöd dels af

vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien med 1,200 kronor, dels

ock af Letterstedtska föreningen med 1,000 kronor. Han hade fortsatt

sina arbeten i Rom, till dess vatikauska arkivet stängdes den 1 juli

1895, och efter ett besök i hemmet återvändt till Rom, der arkivet

åter öppnats den 1 påföljande oktober. Äfven för det andra arbetsåret

hade han fått sig tillförsäkradt understöd från samma håll som

förut. Under nu fortlöpande arbetsår komme äfven Norge att vara

representeradt i vatikanska arkivet, i det på regeringens förslag stortinget

beviljat 2,000 kronor till bestridande af utgifterna för utsändande

af en historiker, som i nämnda arkiv hade att anställa forskningar

rörande Norges historia. Den person, som åtagit sig detta uppdrag,

professor G. Storm, uppbure sagda anslag vid sidan af sin professorslöu.

Om arten såväl af de i vatikanska arkivet förvarade urkunder

som af de forskningar, med hvilka doktor Karlsson der varit sysselsatt,

finge man en föreställning genom den berättelse, han afgifvit till vitterhetsakademien.

Ur denna berättelse, för hvilken på sid. 191 i statsrådsprotokollet

närmare redogöres, torde böra antecknas, att doktor Karlsson

under det första arbetsåret tagit afskrift af tillsammans ej mindre än

550 icke förut kända handlingar rörande Sveriges medeltidshistoria.

Doktor Karlsson hade, enligt hvad vidare af riksarkivariens ofvannämnda

skrifvelse inhemtas, förklarat sig anse, att det nu löpande

arbetsåret borde blifva ännu mer inbringande, enär han numera uteslutande

skulle sysselsätta sig med serier, som aldrig varit af nordiska

forskare begagnade. Ehuru doktor Karlsson ännu icke kunde fullt

öfverskåda det material, som vore att genomgå, eller beräkna den tid,

som dess genomforskande skulle taga i anspråk, ansåge han sig dock

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

167

kunna antaga, att en person icke torde hinna genomgå detsamma på

mindre än sex år från hösten 1895 räknadt. För det nu löpande arbetsåret

vore det, såsom förut nämnts, redan sörjdt genom förnyadt understöd

af vitterhetsakademien och Letterstedtska föreningen. Men sedan

dessa samfund under två år bekostat doktor Karlssons vistelse i Rom,

vore det ingen utsigt, att de skulle dermed fortsätta, och det med sådan

framgång inledda arbetet skulle alltså komma att med detta arbetsars

slut afbrytas. Under vanliga förhållanden skulle man lättare kunna

finna sig häri, under förhoppning att arbetet skulle längre fram och

möjligen af annan person återupptagas. Men särskilda omständigheter

gjorde det, enligt riksarkivariens åsigt, betänkligt att uppskjuta arbetets

fortsättande och i hvarje fall ytterst önskvärdt att omedelbarligen fullfölja

detsamma. Först'' och främst vore det en stor vinst för företaget,

om det fortsattes af samma person, som dermed gjort en så vacker

början. Doktor Karlsson vore nemligen i ovanlig grad kompetent för

en '' sådan uppgift dels på grund af sina tidigare mångåriga arbeten

inom medeltidsforskningens område, dels särskildt genom sina sedan

ett år fortgående forskningar i vatikanska arkivet. Han hade derigenom

förvärfvat en erfarenhet inom denna specialitet och en kännedom af

det vatikanska arkivet, som det för en annan skulle kräfva lång tid

att vinna. Han hade äfven gjort den personliga bekantskap med arkivets

ledare och tjenstemän samt med der arbetande utländske forskare,

som måste lända till stort gagn vid hans arbeten. Af högt värde vore

ock den samtidiga närvaron i vatikanen af en dansk och en norsk

historiker, ty de tre nordiska forskarne kunde i viss grad samverka

och derigenom underlätta hvarandras arbeten, i det hvar och eu af

dem vid volymernas genomgående tecknade sig till minnes hvad dessa

innehölle icke blott angående hans hemland, utan äfven beträffande de

båda öfriga nordiska länderna. Ehuru man borde hoppas, att det

vackra exempel, som Leo XIII gifvit genom vatikanska arkivets öppnande

för forskningen, komme att af hans efterträdare följas, finge

detta dock, enligt riksarkivariens mening, icke antagas såsom visst

och ovilkorligt.

Doktor Karlsson hade förklarat sig villig att fortsätta arbetet i

vatikanska arkivet under de närmast följande åren, derest honom förunnades

tjenstledighet från hans befattning vid kongl. biblioteket och

han utom'' sin lön, 1,800 kronor, finge åtnjuta ett årligt anslag af 3,000

kronor äfvensom för erhållande af ålderstillägg å lönen tillgodoräkna

sig den tid, under hvilken han vore för ifrågavarande ändamål tjenstledig.

Riksarkivarien, som ansett denna begäran skälig, hemstälde,

s. 168 Kontrollera mot PDF

168 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen dels medgifva, att doktor

Karlsson finge räkna tjenstår under den tid, lian vore sysselsatt med

ifrågavarande forskningar, dels ock för en tid af tre år, räknadt från

och med 1897, anvisa ett årligt anslag af 3,000 kronor, att utgå till

doktor Karlsson eller den forskare, som Kong]. Maj:t komme att utse

i hans ställe, i fall han blefve urståndsatt att fullfölja sitt uppdrag.

Mot åtnjutande af dessa förmåner skulle doktor Karlsson eller den

som möjligen komme att träda i hans ställe, vara skyldig att arbeta i

vatikanska arkivet hela den del af året, hvarunder det hölles öppet,

och använda den återstående tiden till arbeten, som stode i samband

med hans hufvuduppdrag. De afskrifter och anteckningar, som blefve

frukten af hans arbeten, skulle till riksarkivet öfverlemnas, hvarjemte

han efter hvarje arbetsårs slut skulle afgifva redogörelse för det gångna

årets arbeten samt en kortfattad arbetsplan för nästföljande år.

Hörd öfver riksarkivariens berörda framställning, hade, enligt

hvad departementschefen vidare meddelar, öfverbibliotekarien vid kongl.

biblioteket i den 8 november 1895 afgifvet. utlåtande anfört, bland annat,

att det för den historiska vetenskapen vore en förlust, som svårligen

kunde ersättas, om doktor Karlsson alltför tidigt skulle nödgas afbryta

de forskningar, hvilka från första början gifvit en så rik skörd samt

att öfverbibliotekarien ansåge från kongl. bibliotekets sida intet hinder

möta för bifall till riksarkivariens framställning.

Uti skrifvelse den 12 november 1895 hade vitterhetsakademien,

under förmälan att akademien af den för historiska ändamål afsedda

delen af den Bergerska donationens räntemedel lemnat doktor Karlsson

för hvardera af arbetsåren 1894—1895 och 1895—1896 ett anslag af

1,200 kronor, men att nämnda räntemedel för framtiden behöfdes för

den af akademien började utgifningen af Axel Oxenstiernas skrifter,

hvilket vidlyftiga och kostsamma arbete vore af yttersta vigt för häfdaforskningen,

hemstält, att då det vore ytterst beklagligt, om doktor

Karlssons arbete skulle så snart afbrytas af brist på medel, Kongl.

Maj:t ville af Riksdagen begära för fortsatt afskrifning af urkunder

rörande Sverige i de romerska arkiven ett årligt anslag af 3,000 kronor

att tillsvidare utgå.

Af hvad sålunda och i öfrigt anförts har departementschefen funnit

sig öfvertygad om angelägenheten deraf, att ifrågavarande forskningar

rörande fäderneslandets historia finge ostördt fortgå och att den person,

som nu vore dermed sysselsatt och allmänt vitsordats vara för detta

värf synnerligen skickad, finge fullfölja dessa forskningar. Departe
-

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

169

mentschefen tvekade således icke att tillstyrka äskande af det anslag,

som erfordrades för ändamålet, helst enär, vid det förhållande att ifrågavararande

person uppbure lön på stat och hans tjenst under ledigheten

kunde, utan särskild kostnad för statsverket, uppehållas med de för

tjensten anslagna tjenstgöringspenningar, anslagets belopp kunde begränsas

till 3,000 kronor årligen. Då emellertid ovisst vore, huru länge

det vatikanska arkivets öppethållande för utländska forskare skulle fortfara,

äfvensom huruvida, derest doktor Karlsson skulle blifva förhindrad

att fortsätta sitt arbete i arkivet, annan för sådana forskningsarbeten

lämplig person kunde finnas att tillgå, ansåge departementschefen, att

anslag endast för år 1897 nu borde af Riksdagen begäras.

Hvad anginge doktor Karlssons anhållan att för bekommande af

ålderstillägg å sin lön få räkna den tid, han för berörda forskningar

åtnjöte tjenstledighet från sin amanuensbefattning vid kongl. bibloteket,

erinrade departementschefen, att enligt den för kongl. biblioteket gällande

stat af den 1 juni 1877 lönen för amanuens kunde efter 5 år höjas

med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor, samt att

i de af Riksdagen godkända vilkor för åtnjutande af aflöning å nämnda

stat tidpunkten för första förhöjningen bestämts att inträda efter 5 år,

under vilkor att innehafvaren mera än 4 år af denna tid sjelf bestrida

sin egen eller på grund af förordnande annan statens tjenst, dock att

härvid icke finge föras honom till last den tid, han åtnjutit semester,

och för andra förhöjningen, efter ytterligare 5 år, under samma vilkor,

på det sätt likväl, att den högre aflöningen ej finge tillträdas förr än

vid början af kalenderåret näst efter det den stadgade tjenståldern

blifvit uppnådd. När doktor Karlsson år 1894 i sammanhang med

gjord ansökning om tjenstledighet från och med den 6 november samma

år begärde rätt att för erhållande af ålderstillägg å sin lön få räkna

sig till godo tiden för tjenstledigheten, hade departementschefen ansett

sig under dåvarande förhållanden icke kunna tillstyrka Kongl. Maj:t

att göra någon framställning till Riksdagen i ämnet, och hade Kong],

Maj:t funnit den af doktor Karlsson begärda rätten icke kunna medgifvas.

Sedan emellertid betydande resultat af doktor Karlssons forskningar

i vatikanska arkivet redan under första året vunnits, och hans

verksamhet i sådant hänseende måste anses fullt jemförlig med hans

tjenstgöring vid kongl. biblioteket, funne departementschefen sig nu

föranlåten tillstyrka Kongl. Maj:t att hos Riksdagen göra framställning

i syfte att bereda doktor Karlsson den önskade förmånen.

Departementschefen hemstälde derför, det Kongl. Maj: t täcktes

Bill. till Riksd. Prof. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 9 Raft. 22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

föreslå Riksdagen dels att såsom understöd för anställande af historiska

forskningar rörande Sverige uti vatikanska arkivet i Rom anvisa på

extra stat för år 1897 ett anslag af 3,000 kronor, dels ock medgifva,

att doktor Karlsson finge för erhållande af ålderstillägg å honom såsom

amanuens i kongl. biblioteket tillkommande lön räkna sig till godo

den tid, han för anställande af sådana forskningar redan haft och vidare

kunde komma att hafva tjenstledighet från sin amanuensbefattning.

Med hänsyn till den betydelse för Sveriges historia, som torde

böra tillmätas ifrågavarande forskningsarbeten, har utskottet, som får

erinra, att riksarkivarien uti sin skrifvelse i detta ärende hemstält, att

anslag för ändamålet måtte anvisas för en tid af tre år, funnit sig böra

tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning, dock under

vilkor att, på sätt likaledes af riksarkivarien blifvit förutsatt, den person,

åt hvilken utförandet af berörda forskningar uppdrages, skall vara

skyldig att arbeta i vatikanska arkivet hela den tid af året, hvarunder

det“ hålles öppet, och använda den återstående tiden till arbeten, som

stå i sammanhang med detta hans hufvuduppdrag; att han efter hvarje

arbetsårs slut afgifver redogörelse för det gångna årets arbeten och

plan för det följande årets; samt att de afskrift^ och anteckningar,

som blifva frukten af hans arbeten, öfverlemnas till riksarkivet. Utskottet

hemställer alltså,

att Riksdagen må

a) såsom understöd för anställande af historiska

forskningar rörande Sverige uti vatikanska arkivet i

Rom på extra stat för år 1897 anvisa ett anslag af

3,000 kronor att utgå under vilkor, att den person,

åt hvilken utförandet af berörda forskningar uppdrages,

skall vara skyldig ej mindre att arbeta i

vatikanska arkivet hela den tid af året, hvarunder

det hålles öppet, och använda den återstående tiden

till arbeten, som stå i sammanhang med detta hans

hufvuduppdrag, än äfven att efter hvarje arbetsårs

slut afgifva redogörelse för det gångna årets arbeten

och plan för det följande årets äfvensom till riksarkivet

öfverlemna de afskrifter och anteckningar,

som blifva frukten af hans arbeten;

b) medgifva, att amanuensen vid kongl. biblioteket,

filosofie doktorn Karl Henrik Karlsson må

s. 171 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

171

erhållande af ålderstillägg å honom såsom amanuens

vid kongl. biblioteket tillkommande lön räkna sig

till godo den tid, han för anställande af sådana forskningar,

som i mom a) omförmälas, redan haft och

vidare kan komma att hafva tjenstledighet från sin

amanuensbefattning.

98:o) Af statsrådsprotokollet inhemtas, att statskontoret i särskilda

skrivelser till Kongl. Maj:t den 18 november 1895 till godtgörelse

anmält förskott till sammanlagdt belopp af 3,894 kronor 33 öre, hvilket

statskontoret på grund af kongl. bref utbetalat dels såsom ersättning

till åtskilliga tjenstemän och vaktbetjente för särskilt biträde,

som af dem, jemlikt kongl. brefvet den 6 juli 1894, lemnats medicinalstyrelsen

i ärenden och åtgärder rörande kolerafarsoten under sistnämnda

år, dels ock såsom arfvode åt ledamoten i den af Kongl. Maj:t den 19

april 1895 tillsatta kommission för ärenden rörande kolerafarsoten, t. f.

förste provinsialläkaren A. J. Larsson.

Likaledes hade statskontoret i skrifvelse den 18 november 1895

till ersättning anmält ett belopp af 9,887 kronor 70 öre, hvilket statskontoret

på grund af särskilda kongl. bref utbetalat till bestridande^!

kostnader för den särskilda undervisningskurs, som jemlikt Kongl. Maj:ts

den 26 april 1895 fattade beslut samma år anordnats vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet för lämpliga personers utbildande till att

kunna säkert anställa bakteriologisk koleradiagnos.

Vidare hade statskontoret i skrifvelse den 10 december 1895 till

ersättning anmält, bland annat, ett belopp af sammanlagdt 1,163 kronor,

som på grund af kongl. bref den 6 april 1894 och den 2 februari 1895

utbetalats till e. o. biblioteksamanuensen G. Eneström för verkställande

af utredning ro. ro. i anledning af förslag om barnmorskors pensionering.

Derjemte hade statskontoret i nyssnämnda skrifvelse den 10 december

1895 till ersättning anmält ett belopp af 299 kronor 50 öre,

som på grund af kongl. bref utbetalts för tryckning af det betänkande

och förslag, som afgifvits af den utaf Kongl. Maj:t. tillsatta komité för

utredning i fråga om statsbidrag till aflönande af vikarier vid sjukdomsfall

för ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola.

Härförutom hade statskontoret i sistberörda skrifvelse till ersättning

anmält ett belopp af 40 kronor, som jemlikt Kongl. Maj:ts beslut

utbetalts såsom arfvode till en vid behandlingen af frågor rörande blindas

undervisning särskildt tillkallad ledamot af den komité, som erhållit

uppdrag att verkställa utredning, i hvad mån och under hvilka vilkor

Ang. anslag

till ersättning

för förskott.

[93.]

s. 172 Kontrollera mot PDF

172 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

ökadt statsunderstöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn kunde

böra anvisas m. m.

I samma skrifvelse hade statskontoret jemväl till ersättning’ anmält.

medel, som på grund af Kongl. Maj:ts föreskrift utbetalts för den

komité, som blifvit af Kongl. Maj:t tillsatt för utarbetande af förslag

till folkskolestadga för rikets större städer, nemligen såsom resekostnadsersättningar

och traktamenten samt arfvoden till komiténs ordförande

och ledamöter 3,554 kronor 55 öre och till bestridande af kostnader

för lokal, betjening m. m. 1,000 kronor, eller tillsammans 4,554 kronor

55 öre.

Till sist hade statskontoret uti skrifvelse den 10 december 1895

till ersättning anmält 212 kronor 20 öre, som på grund af kongl. brefvet

den 20 november 1863 utbetalts till Göteborgs och Bohus läns

ränteri för derifrån förskjuten resekostnads- och traktamentsersättning

till vederbörande ordförande och ledamöter i den för uppgörande af

förslag till lönereglering för pr ester skåpet i Lundby pastorat tillsatta

nämnd.

Med anmälan härom hade statskontoret hemstält, att Kongl. Maj:t

täcktes förordna om ersättning till embetsverket för de sålunda förskjutna

medel.

För återgäldande af berörda förskott, uppgående till sammanlagdt

20,051 kronor 28 öre, har Kongl. Maj:t af Riksdagen äskat ett extra

anslag för år 1897, hvilket, till undvikande af öretal i riksstaten, upptagits

till 20,052 kronor.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 10 april 1896.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

173

fp

Reservationer:

vid punkten 4:o (angående anslag till en assistent i kirurgi vid Upsala

universitet):

af herrar A. P. Danielson, L. Jönsson och C. Persson, hvilka ansett,

ätt utskottet bort hemställa,

»att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen till förstärkande af

lärarekrafterna i kirurgi vid universitetet i Upsala beviljar

ett ordinarie anslag af 1,500 kronor»;

vid punkten 7:o (angående väckt motion om anslag till en e. o. professor

i oftälmiatrik vid universitetet i Lund):

af herrar A. P. Danielson, L. Jönsson, P. Pelirson, C. Persson,

O. Erickson och P. Norberg, hvilka ansett, att motiveringen till utskottets

förslag bort hafva följande lydelse:

»Då utskottet hyser den uppfattning, att aflöning till nya tjenster på

ordinarie stat bör af Riksdagen beviljas endast på framställning af Kongl.

Maj:t efter det fullständig utredning derom egt rum, anser utskottet sig icke

kunna tillstyrka, att Riksdagen på motionärernas förslag besluter upprättande

af en extra ordinarie professur uti ifrågavarande ämne.»;

vid punkten 8:o (angående anslag till en assistent vid botaniska institutionen

vid universitetet i Lund):

af herrar A. P. Danielson, L. Jönsson, K. A. Kihlberg, P. Pehr son,

C. Persson, O. Erickson och P. Norberg, hvilka ansett, att ifrågavarande

motion bort af utskottet afstyrkas;

vid punkten 14:o (angående förhöjdt anslag till högre skolor för qvinlig

ungdom):

af herrar O. Jonsson, H. Andersson, L. Jönsson, K. A. Kihlberg,

P. Pelirson, C. Persson, O. Erickson, N. Petersson och P. Norberg;

af herr S. G. von Frusen, hvilken yrkat, att det under mom a) i

utskottets hemställan upptagna vilkor måtte erhålla följande lydelse:

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Datt skolan, oberäknad s. k. förberedande klasser,

meddelar undervisning i minst fem årsklasser och under

senaste tre år eller den kortare tid, hvarunder skolan

varit i verksamhet, då ansökning om statsbidrag göres,

haft i medeltal minst 50 lärjungar, tillhörande sistnämnda

årsklasser.»;

vid punkten 16:o (angående anslag till undervisning i qvinlig slöjd):

af herr O. Erickson;

vid punkten 20:o (angående tekniska elementarskolan i Borås):

af herrar I. Kerfstedt och A. G. L. B äling, hvilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Då med afseende å de skäl, som till statsrådsprotokollet blifvit anförda,

det måste anses önskvärdt, att undervisningen i byggnadskonst vid

ifrågavarande skola måtte utvidgas till den omfattning, hvari sådan undervisning

redan meddelas vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping och

Malmö, har utskottet, i betraktande jemväl deraf, att kostnaden för en sådan

anordning icke synes vara betydande, funnit sig böra förorda bifall till Kongl.

Maj:ts förevarande framställning. Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen, för åstadkommande af utvidgad undervisning

i byggnadskonst vid tekniska elementarskolan i

Borås till likhet med förhållandet vid de tekniska elementarskolorna

i Norrköping och Malmö, må höja den

med lektorsbefattningen i byggnadskonst, beskrifvande och

praktisk geometri jemte linear- och croquis-ritning vid

förstnämnda skola förenade lönen från 2,500 kronor till

3,000 kronor.»;

vid punkten 22:o (angående anslag till naturhistoriska riksmuseets

entomologiska afdelning):

af herrar C hr. Lundeberg, H. P. P. Tamm, A. G. L. Billing,

K. Bohnstedt, N. Foster, friherre F. W. von Otter, G. D. R. Tornerhjelm,

E. Fränekel, F. E. Pettersson, friherre C. Klingspor, H. R. Törnebladh

och L. Grundberg, hvilka ansett, att Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

bort af utskottet tillstyrkas;

vid punkten 56:o (angående tillbyggnad af nya elementarskolans hus):

af herrar Chr. Lundeberg, O. Jonsson, I. Kerfstedt, H. P. P. Tamm,

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

175

A. G. L. Billing, K. Bohnstedt, N. Fosser, grefve F. Wachtmeister och

S. G. von Friesen, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hafva

följande lydelse:

»Det synes vara till fullo ådagalagdt, att nya elementarskolans nuvarande

lokaler äro i hög grad bristfälliga samt för ändamålet otillräckliga,

och enligt utskottets mening torde behofvet i detta hänseende lämpligen

kunna tillgodoses genom en tillbyggnad af skolans hus, på sätt Kongl. Maj:ts

förevarande framställning innebär. Då det bidrag till bekostande af berörda

byggnadsföretag, som af stadsfullmägtige i Stockholm erbjudits och som utskottet,

i likhet med departementschefen, funnit lämpligast böra utgå enligt

det af stadsfullmägtige framstälda andra alternativa anbudet, synes motsvara

hvad som i detta afseende skäligen kan af kommunen fordras, och då godkännande

af det för samma bidrag uppstäda vilkoret, att nya elementarskolan

fortfarande skulle blifva en profskola, för hvilken staten bekostar lokal, icke

för staten lärer medföra ny eller ökad förpligtelse beträffande uppehållande

af denna skola, hvilken naturligtvis alltjemt förblifver statens tillhörighet,

anser utskottet det nu gifna tillfället att utan betungande kostnader få denna

byggnadsfråga löst icke böra af Riksdagen försummas. På grund häraf får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må

dels medgifva, att för tillbyggnad af nya elementarskolans

hus må upplåtas den statsverket tillhöriga,

förut af hofstallet disponerade delen af qvarteret Beridarebanan;
dels

på extra stat för år 1897 bevilja ett anslag

af 55,000 kronor att utbetalas till stadsfullmägtige i Stockholm,

då dessa visat, att de till nämnda skolas direktion

för om- och tillbyggnad af skolans hus öfverlemnat ett

räntefritt lån af 220,000 kronor att af direktionen återbetalas

under loppet af de närmast följande fyratio åren

med 5,500 kronor årligen;

dels slutligen för sin del godkänna de vilkor, stadsfullmägtige,

enligt hvad i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 13 januari 1896 meddelas, för utgifvande

af berörda lån uppstält.»

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Herrar friherre F. W. von Otter och G. D. It. Torner hjelm hafva

begärt få antecknadt, att de icke deltagit i behandlingen af punkterna 29:o

—98:o af förestående hufvudtitel.

Likaledes skulle här antecknas, att herr I. Kerfstedt icke öfvervarit

behandlingen af punkten 22:o af utlåtandet.

■ >:> : : gniiiflO! -.oitc isiv; t^ilue

-i •••■ ; /. •■1''i''iw. ■ ''ii, , .ni-avdini in Krono •: ;-i mi

,i 1 i * T» I# _ .■ > :4 * s<J |;|’| ,. | . i ''• !j • *,f* >H’f■ ti''i i ''tblTf'' (f’, i ''•» Ti j i

••nr oios ifäo : ro** ..**)«!>«Y«f

* 1 ~ ‘'' ; ’f'' ! • *'' P: 1'' i; s i i»: 3 : K * O \ . • l ''r» i\'')%} f *i\V V) *1; q Hl *. f*''? fr " - C- A i ’ ! ." • ■< ■ O ?

tf

i/;U

t,

it th

opaginerad Kontrollera mot PDF

.v A>snv\\A\’\ .A''A\n,\,Av\''A\>V''J''

l

-laijno nagElaafi Bhfitfilno i»vtö lindro

l ii:i l!i'' j k • 8 An i“''1 /i O0:

)iit antadlttoä

................................................ itHtOifoa-tnomajTRqbU — !OOw.*l

...... iii>uis>i pjvtislV! .IgnoH ''tts yffiiihJuu KifttiiOiintiÄij^U1—• 008.T8

.................................. . l-nnlifn-Aiil 0>

.......................______ ! J .lT;iio/i - i )S.8 i

u.,V ..,,u ,-lX Vi v ,•,/ i-, 4.),!!;( ni; i v, . Uiii l JlOÄUIuUi''!OI.L;M >.K,£ Ot

...................... '' ........... lf»it;AiÄa-K)i/l HT.fT;.

•ily*-

Bil. Litt. A.

.r\iu\?s\''‘• \)\>W0-\ mohojrf jenfo) t j7i

-ui iz1. fljUhabuw iloo oh£j-/;tiorf8iiis in i

.................... .................Xitlifci] i i £P>rfiif

r jiil itbiUiJi.JifJÖl lli*

nen) In/ i-?a‘jiii{is(au fn

. .... .. .. .........biinÅ l n

~U r f-iv CduihnfHtfJ&iii0‘ ’• »*>

nits il t

, tj i j j i > i.. t. ■ .* . i

Cf lioh H1 i '' ''15

. .! f; u„

ti.i 1! •./ ?ör.

\ v.w> \\\ sX

tf X8fUov! f< ii

«y-, W<\

fuiidb -tf do ^ijiulabi

it q ^dUiarnv

, d*>0 i i: i

i ,9bflötio:iT{4''!

*f . • iorto''i/1

000 Öl

yninehriiA

JnaJiiv^ i

•folio’f A

■»oo.T r

•OM ''. f 8

ikio Va

ur,i; Öl■

tiiiö*OS

■ f o.*I

•)(•-> r.:

ioo.o.t r

),IUU:‘U

''I ''AV''''.O

II t" *■

II- !li V .> V

''DITO

>.''00, (''Öl

Mn,

Bih. till Riksd. Vrot. 189(1. 4 Sami. 1 Afd. 9 Raft.

23

I

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets Utlåtande N:o i).

Tabell öfver ordinarie anslagen under

Tpt

1896 års riksstat anslår:

Anvisning

i kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor

Ö.

Kronor

0.

Kronor

Ö.

Kronor

0.

17,000

_

_ _

_

_ _

_

17,000

_

81,800

—

81,800

—

89,300

—

- -

—

- -

—

39,300

—

73,200

—

73,200

—

46,350

—

---

—

- -

—

46,350

—

20,660

—

16,000

—

337,087

—

373,747

—

19,159

—

- -

—

5,841

—

25,000

—

55,000

—

—

55,000

—

722,231

35,820

758,051

169,900

—

169,900

—

2,910,304

—

2,9:0,304

—

5,000

—

5,000

--

100,000

—

100,000

—

43,500

43,500

24,406

—

1,010

—

760

—

26,176

4,751,025

4,751,025

9,078,835

—

52,830

—

343,688

-

9,475,353

Ecklesiastik
Departementschefen

.......................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli........

Riksarkivet.......................................................................

Kongl. biblioteket ............................................................

Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservationsanslag

Kleresistaten ....................................................................

Domkapitlens expeditioner*)..........................................

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag....................

Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag).

Tillkommer: för anskaffande och underhåll af in
niken

i Upsala........................................

till förstärkande af lärarekrafterna i

till arfvode åt en amanuens vid den

ska institutionen i Lund........................

till ett nytt fast docentstipendium vid juKarolinska

mediko-kirurgiska institutet. Nuvarande

Tillkommer: för anställande af en andre amanuens

böjning af anslaget till den patologisktill

materiel för den farmakologiska

Allmänna läroverken, reservationsanslag. Nuvarande

Ökas med ...................................................................

Understöd åt extra ordinarie lärare vid allmänna läro
dom,

förslagsanslag ..................................................

Högre skolor för qvinlig ungdom. Nuvarande belopp

Ökas med ....................................................................

Högre lärarinneseminariet................................................

Pedagogier och folkskolor................................................

F olkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares bildande. Nuvarande

Ökas för anordnande af undervisningskurser med

*) Öfver detta anslag kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9,

179

riksstatens Åttonde hufvudtitel.

•

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

(f-) .''-,1 fl {Tf-''>;* ’’U £ ''

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

departementet.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

17,000

81,800

39,300

73,200

46,350

20,660

19,159

17,000

_

81,800

39,300

73,200

46,350

373,747

25.000

55.000

762,351

—

_

_ _.

_

___

_

_

'' .. t • ,

___

__

_ _

_

_

å tillhopa. 14,300 kronor) ...........................................

_

16,000

_

337,087

5,841

_

_

_

_

_

_

55*000

_

_

Nuvarande anvisning i kontant ............ 722,231

strument m. m. vid den obstetriska kli-

.................................................................... 300

kirurgi vid universitetet i Upsala............ 2,000

bakteriologiska afdelningen af patologi-

................................................................... 500

ridiska fakulteten vid universitetet i Lund 1,500

—

726,531

35,820

belopp....................................................... 169,900

vid patologisk-anatomiska institutionen 500

anatomiska institutionen ........................ 1,200

institutionen........................................... 500

—

172,100

172,100

belopp........................................................2,910,304

................................................................... 76

—

2,910,380

5,000

200,000

2,910,380

5,000

verken under förfall på grund af sjuk-

................................................................... 100,000

.................................................................... 100,000

—

200,000

_

43,500

24,406

_

- -

—

---

—

43,500

26,176

—

_

1,010

—

760

—

—

belopp.................................... 316,025: —

Transport 317,525

-1

4,434,386

—

52,830

-|

343,688

4,830,904

—

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

1896 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter och _ .. , .

kyrkotionde.

Tpt

Kronor

9,078,835

394,975

ö. Kronor 6. Kronor ö.

37,150

496,250

103,500

12,000

32,750

Tpt jl0,155,460|-

52,830

343,688

700 -

53,530| —

343,688

Kronor

9,475,353!

JolilblJVliJf

noll

''-J)

- '' 1

394,975''

37,150

496,250

103,500

12,000

33,450

—110,552,678

Stipendier för seminarieelever ....................................

Arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskole
Undervisningsmateriel

m. m. för folkskolor ............

Understöd åt högre folkskolor...................................

Till befrämjande af folkundervisningen bland de i

förslagsanslag ................................. ..................

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor*),

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag. .............

Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsBidrag

till aflönande af lärare i slöjd vid folkFör

anordnande af qvinlig slöjd i folkskola, mindre

slagsanslag (nytt) .............................

Bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie för

skola, förslagsanslag ................................................

De tekniska läroverken. Nuvarande belopp................

Tillkommer: till uppehållande af undervisning i

anstalt...............................................

höjning af anslaget till läroanstaltens

till bestridande af kostnaden för vakt
tekniska

skolan i Stockholm............

höjning af anslaget till inventariers

för renhållning, uppvärmning, belysning

till arfvode åt en öfverlärare i fritill

arfvode åt en öfverlärare i geooch

till arfvode åt en öfverlärare i

Gymnastiska centralinstitutet .............

Medicinalstyrelsen med dithörande stater (deraf ljööo

Hyresersättning åt provinsialläkare, förslagsanslag, högst

Bidrag till extra provinsialläkares aflönande, förslagsBarnmorskeundervisningen

och barnbördshusen............

) Öfver detta anslag kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

181

Transport 317,525: —

............................... 75,000: —

inspektörer.............................. 95,000: -r
.

................................................................... 20,000: —

........................................................,............ 20,000: —

eller ett gemensamt reservationsanslag 527,525: —

rikets nordligare trakter bosatta tinnar,

............................................................ 45,000: —

förslagsanslag ....................... 3,925,000: —

.................................................................... 55,000: —

skolan, förslagsanslag ...... 50,000: —

skolorna, förslagsanslag............................ 110,000: —

folkskola eller särskild slöjdskola, för
.

.................................................................. 90,000: —

ordinarie lärare eller lärarinna vid folk.

............................................j,....................... 40,000: —

.................................................................... 394,975: —

elektroteknik vid Chalmers tekniska läro
.

................................................................... 2,000: —

bibliotek, samlingar och laboratorium .... 1,200: —

mästarebiträde under läroterminerna vid

.......................... 750: —

inköp och underhåll vid samma skola.... 500: —

m. m. af skolans nya lokaler ................ 1,000: —

handsteckning............................................ 300: —

metrisk konstruktionslära...................... 150: —

välskrifning, allt vid samma skola ........ 300: —

kronor reservationsanslag) ...........................................

anslag ...............................................,...............................

Transport

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Kronor

4,434,386:-

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Friheter och

kyrkotionde.

4,842,525

401,175

37,150

496,250

103,500

12,000

32,750

10,359,736

Kronor

52,830

ö.

Ersättningar.

700

53,530

Kronor

343,688

Summa.

Kronor

4,830,904

4,842,525

— | 343,688

401,175

37,150

496,250

103,500

12,000

33,450

— 10,756,954]—

s. 182 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

182

1896 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

i

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö

t 10,155,460

—

53,53(

)-

343,686

-

10,552,676

-

8,250

—

— —

—

8,25C

-

58,500

— —

---

58,500

—

7,700

7,700

—

145,000

—

— —

— —

145,000

3.000

—

— —

—

- -

3,000

8,250

—

— —

—

— —

8,250

14,460

—

— —

—

- -

—

14,460

29,450

—

— —

—

- -

—

29,450

4,000

—

— —

—

- -

—

4,000

61,300

_____

61,300

51,200

51,200

75,650

—

— —

—

—

—

75,650

—

25,050

...

_ _

__

25,050

250,150

250,150

—

9,564

_

9,564

75,000

—

— —

—

—

75,000

—

95,061

—

4,360

—

— —

—

99,421

—

900,000

—

- -

_

___

____

900,000

_

78,000

78,000?

—

2,750

_i

- -

—

- -

—

2,750

—

28,380

28,380

—

25,000

i

25,000

—

7,528

_1

193,300''

_:

169,400

—

370,228

—

24,000

- -

- -

24.000

—

80,000

—

80,000

—

1,500

—

1,500

23,027

- -

— —

23,027

15,000

1

—1

- -

1

- -

15,000

12,262,230]

—1

251,190

—| 513,088|-

13,026,508

Ortopediska institutet ....................................................

Veterinärundervisningen ...............................................

Vaccinationens befrämjande............................................

Till bestridande af kostnader för allmän helso- och

Svenska läkaresällskapet ................................................

Svenska akademien ........................................................

Vetenskapsakademien ........................................

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien (deraf

Landtbruksakademien ....................................................

Akademien för de fria konsterna (deraf tvenne re
I

belopp ............................................................................

Tillkommer å det ena reservationsanslaget till bihvarigenom

reservationsanslagen ökas till 21,000

Musikaliska akademien (deraf 6,000 kronor reserva
Naturhistoriska

riksmuseum. Nuvarande belopp ........

Ökas å anslaget till materiel, till inköp af sällsynta föremål

Meteorologiska centralanstalten (deraf 16,000 kronor

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till befrämjande af döfstummeundervisningen, för
Institutet

för blinda ....................................................

Fattigvården i Stockholm och landsorten ....................

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag .............. ....

Lasaretts underhåll. Nuvarande anvisning i kontant

Minskas med ...............................................................

Hospitals underhåll, förslagsanslag.................................

Stora barnhuset i Stockholm ........................................

Frimurarebarnhuset .........................................................

Barnhusen i landsorten....................................................

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslags
Kyrkors

underhåll ...........................................................

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks ut
Ålderstillägg,

förslagsanslag...........................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

Skrifmaterialer och expenser, ved m. m., förslagsanslag.

Ökas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med

Extra utgifter, reservationsanslag ................................

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

183

>''AVl

Transport

sjukvård, förslagsanslag

450 kronor reservationsanslag)

servationsanslaq å tillhopa 20,400 kronor). Nuvarande

....................................................................... 61,300: —

drag för aflönande af en eldare ........... 600: —

kronor.

tionsanslag)......................................''•......

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

............................................. 75,650: —

m. m. vid dess entomologiska afdelning med 600: —

reservationsanslag)

slagsanslag

200,000:

50,150:

95,061:

225:

anslag....................................

gifvande, reservationsanslag.

Nuvarande belopp

23,027: —

12: —

Kronor

10,359,736

8,250

58,500

7,700

145,000

3,000

8,250

14,460

29,450

4 000

61,900

51,200

76,250

25,050

250,150

9,564

75.000

94,836

900,000

78.000

2,750

28.380

25.000

7,528

24.000

80.000

1,500

23,039

15,000

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på f örslag.

Friheter och

kyrkotionde.

Kronor ö.

53,530

4,360

193,300

Ersättningar.

Kronor

343,688

169,400

Summa.

Kronor

10,756,954

8,250

58,500

7,700

145,000

3.000

8,250

14,460

29,450

4.000

61,900

51,200

76,250

25,050

250,150

9,564

75.000

99,196

900,000

78.000

2,750

28,380

25.000

370,228

24.000

80.000

1,500

23,039

15,000

Summa |12,467,493;—! 251,190|—| 513,088;—113,231,7711 —

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver Extra ordinarie anslagen under riksstatens

Åttonde hufvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

Kronor.

Ö.

Riksarkivet:

Till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman ........................ 1,700:

„ fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och hand- lingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia.... 3,000: —

» fortsatt utgifvande af “Svenska riksdagsakter“ m. m. 1,500: —

0,200

Nationalmuseum:

För vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella samlingar

4,000

Lifrustkammaren:

V

För tillsyn, underhåll och vård af samlingarna m. m.. .

5,800

Domkapitlens expeditioner:

kör tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa

! expeditioner .................... 3 7liv

Till betäckande af brister i domkapitlens expeditionskassor 5,000: —

8,716

Universiteten:

Till lektorer i tyska, franska och engelska språken vid universitetet i

fpsala................................................................................ 6,000:

För uppehållande af undervisningen och examinationen i

geografi vid universitetet i Upsala ................................ 1,000: —

; Till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser vid universitets- biblioteket i Upsala ..................................... 2,500:

..... >-qo

‘ :______ Transport 9,500: —j

24,716]

—

s. 185 Kontrollera mot PDF

iStatsutskottets Utlåtande n:o 9.

185

Kronor. | ö.

Transport 9,500: —

Till anskaffande af instrument och undervisningsmateriel

för den obstetriska kliniken i Upsala............................ 500: —

„ aflöning åt en extra ordinarie professor inom juridiska

fakulteten vid universitetet i Lund................................ 4,000: —

„ lektorer i tyska, franska och engelska språken vid t

universitetet i Lund ........................................................ (1,000: —

„ särskild! arfvode åt docenten vid universitetet i Lund

Sven Söderberg ............................................................... 2.000: — ;

„ personligt lönetillägg åt akademikamreraren i Lund

Oscar Gerhard Regnell................................................... 750:—j

„ arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund............................................................................... 1,500: — j

„ arfvode åt en assistent vid växtfysiologiska laboratoriet

vid botaniska institutionen i Lund................................ 1,500: - j

„ arfvode åt en instrumentmakare vid fysiologiska institutionen

i Lund.................................................................. 500: —

För uppförande af eu ny byggnad åt anatomiska institutionen

i Lund.................................................................... 49,000: —

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Till arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska klinik 900: —

„ arfvode åt en amanuens vid institutets kemiska laboratorium.

....................... 900: —

„ en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn .................................................. 1,800: —

„ en poliklinik för baimsjukdomar i Stockholm ............ 2,800: —

„ bekostande af teckningar i vetenskapliga ändamål vid

institutet........................................................................... 1,500: —

För anskaffande och underhåll af materiel för oftalmiatriska

kliniken vid institutet .................................................... 500: —

„ anskaffande af instrument för don farmakologiska

institutionen vid institutet ............................................ 500: —

„ om- och tillbyggnad af institutets biblioteks- och

boställsbus ........................................................................ 20,000: —

24,716

!

75,250!—

28,900

Allmänna läroverken och pedagogierna:

Till tillfällig löneförbättring åt lärarne vid allmänna läroverken

och pedagogierna............................................... 345,725: —

„ arfvoden åt extra lärare samt till arfvodestörhöjning åt

extra ordinarie iimneslärare vid de allmänna läroverken 100,000: —

Transport 445,725: —

Bih. till lliksd. Frat. 1896. 4 Samt. 1 Afd. 9 Raft.

128,8661—

24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport 445,725:

Till bestridande af förhöjd aflöning åt ordinarie teckningslärare

vid rikets allmänna läroverk under tjenstledighet

på grund af sjukdom, förslagsanslag........... 3,000:

Högre lärarinneseminariet:

Till tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

seminariet ....................................................................... 4,000: ■

n fortsatt uppehållande af den valfria fjerde årskursen

vid seminariet..................................... 3,000:

„• beredande af fortsatt undervisning i huslig ekonomi

vid seminariet och normalskolan................................... 5,000:

Folkundervisningen:

Till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna

samt till arfvoden åt teckningslärare

för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare

vid dessa seminarier........................................... .......... 31,800:

„ understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana

folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel ........ 15,000:

För utförande af förändrad inredning och tillbyggnad af

hufvudbyggnaden vid folkskolelärarinneseminariet i

Falun ................................................................................ 4,000:

„ uppförande af skolhus i hvardera af rotarna Soutojärvi,

Granhult och Yrtivara i Gellivare församling ............ 17,800:

De tekniska läroverken:

Till ny byggnad för tekniska högskolans kemiska och mineralogiska

afdelningar samt densammas inredning

och utrustning....................... 106,230:

„ arfvode åt en extra lärare i praktisk elektroteknik

vid tekniska högskolan............................................... 2,000

„ elektrotekniska apparater och laborationer................ 1,200

„ förstärkning af undervisningen vid högskolan............ 17,000

„ hyresersättning åt professorn i kemisk teknologi vid

högskolan.................................................................. 600:

„ anskaffande af den första för undervisningen i elektroteknik

vid Chalmers’ tekniska läroanstalt erforderliga

uppsättning af instrumenter och maskiner ................ 5,000

Transport 132,030: —

Kronor.

128,866

448,725

;

12.000

68,600

658,191;

s. 187 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

187

Transport 132,030: —

Till inredning af vissa tekniska skolans i Stockholm lokaler 12,632: —

„ anskaffande af inventarier och dylik utrustning för

samma lokaler................................................................ 8,600: —

„ förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska skolan i

Eskilstuna........................................................................ 750: —

„ understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande

af kostnaden för deras inspektion ............ 45,000: —

Medicinalstyrelsen med dithömnde stater:

Till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper .... 1,200: —

„ uppehållande i Stockholm af en poliklinik för tandsjukdomar.

...................................................................... 4,000: —

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården

af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till

aflöning åt vaktbetjening ............................ 4,000

„ undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn
lemningar

m. in............................................................. 3,200

„ utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m. 2,000

För utförande af vissa ändrings- och inredningsarbeten

i nationalmuseibyggnaden............................................... 5,800

Akademien för de fria konsterna:

Till aflönande af en eldare från början af oktober år 1895 till utgången

af år 1896 .........................................................................................

Naturhistorisk riksmuseum:

Till inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning för arke

goniater och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes och till

bestridande af andra med arbetena vid afdelningen förenade

utgifter ............................................................... 2,000

„ vård, underhåll och förkofran åt museets etnografiska

samling ............................................................................ 2,800

„ fyllande af återstående brist å museets expensmedels
anslag.

.............................................................................. 705

Kronor.

658,191

199,012

5,200

15,000

750

,505

Transport] 883,658

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Statsutskottets Utlåtande Ko 0.

Transport

Meteorologiska centralanstalten.

För upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjenst vid anstalten

Undervisningsanstalter för döfstamma och blinda:

Till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter lör öfveråriga

döfstumma ....................................................................... 49,200:_

, handtverksskolan i Kristinehamn för blinda ................ 10,000:_

„ tryckning af blindskrifter............................................... 2,500: —

„ understöd åt blindlärareelever samt reseunderstöd åt

blindlärare ...................................................................... 1,200:_

Hospitalsvården:

Till anordnande vid Upsala af en asyl för sinnessjuka .... 450,000:_

„ understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske ................ 14,000:_

Diverse anslag:

Till svenska fornskriftsällskapet ............................................ 2,000:_

„ beredande af religionsvård åt svenske sjömän m. fl. i

utländska hamnar ...................... 10,000:_

„ anställande af två kontraktsadjunkter inom Vesterbottens

fjerde kontrakt .............................................................., 4 000:_

„ resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter .... 500: —

„ två stipendier för utbildande vid universitetet af prester,

förtrogna med finska språket ....................................... 1 500:_

„ uppförande af ny kapellbyggnad i Tärna församling 18,500: —

„ nordiska museet................................................................ 25,000:_

„ understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Nyare

bidrag'' till kännedom om de svenska landsmålen och

svenskt folklif" ..............................................................3,150

„ understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Nordiskt

medicinskt arkiv"................................................... 3,000

„ understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Acta

mathematica".................................................................... 4 000

„ understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen................ 80,000

Transport 101,650

Krouor.

883,658

7,950

62,900

464,000

1,418,508

s. 189 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

189

Transport 101,650: —

Till understöd åt de vid Upsala enskilda läroverk och

Ateneum för flickor i Stockholm samt af Göteborgs

allmänna folkskolestyrelse anordnade undervisningskurser

för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi • 5,000: —

„ fortsättande af precisionsnivelleringsarbetena i norra

Sverige, till anordnande af en ny med sjelfregistrerande

apparat försedd vattenhöjdmätningsstation vid Bottniska

viken samt till underhåll och tillsyn af de nuvarande

vattenhöjdmätningsstationerna m. m............................. 15,000: —

För utgifning och spridning af nykterhetsskrifter................ 4,000: —

Till understöd åt räddningshemmet för drinkare vid Sans

Souci invid Upsala ........................................................ 2,000: —

För utrustande och företagande af en expedition iör anställande

af iakttagelser vid en solförmörkelse............ 9,800: —

„ anställande af historiska forskningar rörande Sverige

i Vatikanska arkivet i Rom............................................ 3,000: —

Till ersättning för belopp, som af statskontoret förskottsvis

utbetalts........................................................................... 20,052: —

Summa

Kronor

1,418,508

160,502 - 1,579,010 —

. Anm. Öfver anslagen till blindskolan i Vexiö och till uppförande af en byggnad för en för
skola

för blinda vid Tomteboda kommer utlåtande framdeles att afgifvas.

Bill. till liiksd. Brot. 1896. 4 Sand. 1 Af it. 9 lläft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.