Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående vissa anslag under rilcsstatens åttonde liufvudtitel.

1896-05-08 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1896:9a, Utlåtande, angående vissa anslag under rilcsstatens åttonde liufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9 a.

1

N:o 9 a.

Ank. till Riksd. kansli den 8 maj 1896, kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående vissa anslag under rilcsstatens åttonde liufvudtitel.

(2:a U. A.)

Domkapitlens expeditioner.

l:o) I den till Riksdagen aflåtna propositionen angående statsverkets

tillstånd ock behof har Kongl. Maj:t i punkten 2 under åttonde hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att på ordinarie stat från och med år 1897

bevilja

dels till förstärkande af domkapitlens expeditionskassor ett anslag

af 6,000 kronor, att efter Kongl. Maj:ts bestämmande för sagda ändamål

användas;

dels ock till extra biträden vid domkapitlens expeditioner ett belopp

af 3,000 kronor, att af Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras.

Till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll öfver

ecklesiastikärenden den 13 januari 1896 har föredragande departementschefen

— under erinran att Kongl. Maj:t i en till sistförflutna års Riksdag

aflåten proposition föreslagit, att å extra stat för år 1896 måtte

anvisas 5,000 kronor för betäckande intill detta belopp af brister i domkapitlens

expeditionskassor, i den mån dessa brister anmäldes och blefve

till siffran i behörig ordning faststälda — vidare anfört, hurusom departementschefen

i det yttrande till statsrådsprotokollet, som föranledt sistBili.

till Riksd. Brok 1896. 4 Sand. 1 Äfd. 9 a. Häft. (Ako 9 a) 1

Ang. andag

till förstärkning

af

domkapitlens

expeditionskassor

m. m.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 9 a.

nämnda proposition, påpekat, att expeditionskassornas utgifter, sådana

de vore beskaffade, för så vidt domkapitlen skulle kunna såsom embetsmyndigheter

fungera, vore oeftergifliga, att enligt då lemnade uppgifter

brister i dessa kassor för åren 1892 och 1893 uppkommit med respektive

4,868 kronor 23 öre och 4,651 kronor 56 öre, samt att ytterligare

ökning i den årliga bristen för framtiden kunde vara att emotse af den

anledning, att dels vissa af de bidrag, som dittills från annat håll än

staten utgått, vore af beskaffenhet att icke med säkerhet kunna påräknas,

dels ärendenas antal hos domkapitlen företedde en gifven ökning.

Af det anslag, som med anledning af denna proposition af Riksdagen

beviljats för innevarande år, hade — meddelar departementschefen

— brister för år 1892 i domkapitlens expeditionskassor i Linköping,

Strengnäs, Vesterås, Vexiö, Kalmar och Karlstad blifvit betäckta med

ett sammanlagdt belopp af 3,428 kronor 12 öre. Afsevärda brister återstode

ännu att täcka, och det på extra stat beviljade anslagsbeloppet

5,000 kronor vore följaktligen fortfarande erforderligt.

Det kunde emellertid icke förnekas, att ett permanent, oafvisligt

behof icke borde med tillfälliga, på extra stat anvisade medel tillgodoses,

och att man om möjligt borde råda bot för sådana bristers uppkomst för

framtiden. Detta kunde naturligtvis icke ske, med mindre än att ett

fast anslag af erforderlig storlek för ändamålet anvisades. Rigtigast

syntes väl, att detta anslag, med hänsyn till dess ändamål och på sätt

i liknande fall egt rum, uppfördes såsom förslagsanslag, men då öfriga

hithörande anslagsbelopp icke hade denna natur, ansåge departementschefen

sig icke nu böra hemställa om framställning till Riksdagen i

sådant syfte.

På sätt förut erinrats, hade bristerna i expedition skassorna årligen

uppgått till omkring 5,000 kronor. Då emellertid för framtiden en ökning

af dessa brister vore att emotse dels, såsom ofvan blifvit antydt,

af anledning att vissa bidrag, som hittills från annat håll än staten —

såsom genom kollektör, bidrag från presterskapet m. m, — utgått, icke

vore af beskaffenhet att med säkerhet kunna påräknas, samt att ärendenas

ökning i domkapitlen gifvetvis stälde ökade kraf på expeditionskassorna,

dels ock på grund deraf att, derest Kongl. Maj:ts framställning

om Hernösands stifts delning vunne Riksdagens godkännande,

medel måste beredas för ytterligare ett stifts behof, syntes, om

man för framtiden verkligen ville söka förebygga bristers uppkommande,

ett anslag af 6,000 kronor vara det minsta, som borde ifrågakomma.

I yttrandet till statsrådsprotokollet den 14 januari 1895, då pro
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9 a.

3

position till Riksdagen beslutits angående lönereglering för tjenstemän

och betjente vid de ecklesiastika konsistorierna, hade anmärkts, hurusom

det vid vissa domkapitels expeditioner visat sig nödvändigt att anlita

extra biträden, samt att särskild! vid domkapitelsexpeditionerna i Upsala,

Strengnäs, Lund och Göteborg konsistorienotarierna måste afstå icke

obetydliga belopp till oundgängligt tjenstebiträde utöfver det, som

lemnades af amanuensen. I nämnda proposition hade jemväl för tillgodoseendet

af behofvet vid vissa konsistorier af extra biträden äskats

ett belopp af 3,000 kronor. Men om ett sådant anslag varit erforderligt,

om en lönereglering vid domkapitlen kommit till stånd, vore detsamma

vida nödvändigare nu, då notariernas delvis redan knappa, allt mer

sjunkande löner sannolikt snart skulle göra det för dem omöjligt att

sjelfva, såsom nu vid vissa konsistorier vore fallet, hålla biträden, och

det vore alltför obilligt att fordra, det amanuenserna för nuvarande

ringa arfvoden skulle egna mera arbete åt sina tjenster, än nu vore fallet.

Vid det förhållande att för hvart och ett af de senare åren brister

uppstått i domkapitlens expeditionskassor, och då otvifvelaktigt är, att

dessa kassor äfven för framtiden komma att visa sig otillräckliga för

bestridande af de derå anvisade utgifter, anser utskottet, i likhet med

departementschefen, lämpligt, att till kassornas förstärkning anslag varder

å ordinarie stat beviljadt. Det af Kongl. Maj:t i sådant afseende äskade

beloppet 6,000 kronor har, såsom af statsrådsprotokollet framgår, blifvit

bestämdt med hänsyn jemväl till de ökade utgifter för expeditionskassorna,

som skulle påkallas genom inrättande af ett nytt domkapitel

i enlighet med Kongl. Majrts förslag om Hernösands stifts delning.

Då emellertid sistnämnda förslag i anledning af kamrarnes skiljaktiga

beslut förfallit, synes anslaget till förstärkning af domkapitlens expeditionskassor

böra bestämmas till något lägre belopp än som af Kongl.

Maj:t ifrågasatts; och får utskottet i sådant afseende förorda en nedsättning

med 500 kronor eller till 5,500 kronor. 1 anledning häraf,

och då det begärda anslaget till extra biträden vid domkapitlens expeditioner

synes vara af behofvet påkalladt, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen på ordinarie stat

beviljar:

a) till förstärkande af domkapitlens expeditionskassor

ett anslag af 5,500 kronor, att efter Kongl.

Maj:ts bestämmande för sagda ändamål användas; samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 9 a.

b) till extra biträden vid domkapitlens expeditioner

ett belopp af 3,000 kronor, att af Kongl. Maj:t

för ändamålet disponeras;

kommande vid bifall härtill anslaget till domkapitlens expeditioner, nu

25,000 kronor, deraf 19,159 kronor anvisning i kontant och 5,841

kronor ersättningar, att ökas med 8,500 kronor och sålunda i riksstaten

uppföras med 33,500 kronor, deraf 27,659 kronor anvisning i

kontant och 5,841 kronor ersättningar.

Folkundervisningen.

Böjning af 2:o) Vidare har Kongl. Makt i punkten 11 under ifrågavarande

getmatlönetui- hufvudtitel föreslagit Riksdagen, att anslaget till lönetillskott åt lärare

»k°a åt lärare vid folkskolor och småskolor måtte liöias med 250,000 kronor, eller till

Tch itåJkoiZ. 4,175,000 kronor.

Departementschefen har erinrat, hurusom han till det protokoll, som

bilagts Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen år 1892 angående statsverkets

tillstånd och behof, yttrat vid fråga om berörda förslagsanslag

att, då, med hänsyn till det stora missförhållande, som beträffande detta

anslag under de senare åren förefunnits mellan det beräknade och det

verkliga behofvet, uppenbart vore, att anslagets dåvarande belopp komme

att i högst väsentlig grad öfverskridas, en successiv höjning af nämnda

förslagsanslag syntes böra ega rum, och hade departementschefen med

anledning deraf hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

höja omförmälda anslag från 3,525,000 kronor till 3,725,000 kronor,

eller med 200,000 kronor. Kongl. Maj:ts derom gjorda förslag hade

af Riksdagen bifallits.

Utgifterna å förevarande anslag hade emellertid redan år 1891

uppgått till 3,917,890 kronor 43 öre, hvadan Riksdagen år 1893, på

Kongl. Mai:ts framställning, höjt anslaget till 3,925,000 kronor, eller

med 200,000 kronor.

Under år 1892 hade — meddelar departementschefen slutligen —

utgifterna å berörda anslag belöpt sig till 4,012,892 kronor 79 öre, år

1893 till 4,095,074 kronor 6 öre och år 1894 till 4,173,131 kronor 30

öre; hvadan sålunda åter en stor brist förekomme å anslaget.

Förslag, afseende förhöjning af ifrågavarande anslag, hafva jemväl

uti särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner framstälts,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 0 a.

nemligen af herrar C. Persson i Stallerhult och L. J. Jansson i Djursätra

uti motionen n:o 31, angående utbytande af folkskolelärares rätt till kofoder

mot kontant ersättning m. m., af herr J. G. O. Högstedt i motionen

n:o 65, angående ett andra ålderstillägg åt folkskolelärare, samt af

herr E. Hammarlund i motionen n:o 98, angående sistnämnda fråga

m. m. Riksdagen, som numera, sedan det sammansatta stats- och lagutskottet

afgifvit utlåtande i anledning af dessa motioner, häröfver fattat

beslut, har dervid afslagit framställningarna om ökadt anslag för de med

motionerna åsyftade ändamål. Vid detta förhållande, och då statsutskottet

icke haft något att erinra emot den af Kongl. Maj:t äskade förhöjningen

af omförmälda förslagsanslag, får utskottet hemställa,

att anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor må höjas med 250,000 kronor,

eller från 3,925,000 kronor till 4,175,000 kronor.

Stockholm den 8 maj 1896.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Bill. till Riksd, Prof. 1806'', 4 Sami, 1 Afd, 9 a. Häft.

O

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.