Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion rörande hvitbetssockertillverkning saf gift ens afskaffande och nedsättning af tullen å socker.

1897-03-29 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1897:11, Betänkande, i anledning af väckt motion rörande hvitbetssockertillverkning saf gift ens afskaffande och nedsättning af tullen å socker.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 11.

1

N:o 11.

Ank. till Riksd. kansli den 31 mars 1897, kl. 6 e. m.

%

Betänkande, i anledning af väckt motion rörande hvitbetssockertillverkning

saf gift ens afskaffande och nedsättning af tullen

å socker.

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 94, har herr

J. A. Fjällhäck hemstält, att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t

behagade anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t till nästkommande Riksdag

framlägga förslag till hvitbetssockertillverkningsafgiftens afskaffande och

i samband dermed till sockertullarnes sänkande till sådana belopp, att

de bereda hvitbetssockertillverkningen ett tillräckligt, men väl afpassadt

tullskydd.

Motionären hänvisar till motiveringen i den motion, som blifvit

väckt af herr J. H. G. Fredholm vid sistlidet års riksdag med enahanda

yrkande som det af motionären nu framstälda; och anför motionären,

att erfarenheten sedan dess ytterligare bestyrkt de beräkningar om

sockertillverkningen, som då framstäldes af herr Fredholm, samt att af

allt, som hittills förekommit i denna fråga, syntes motionären framgå

såsom en nödvändighet att befria den inhemska sockertillverkningen

från den nu så betydliga beskattningen för att öka förbrukningen och

således minska faran för öfverproduktion.

Förutom herr Fredholms berörda motion bifogar motionären en

uppsats i ämnet, införd i tidningen Landskronaposten för den 18

januari 1897.

Herr Fredholms omförmälda motion blef af sistlidet års bevillningsutskott

afstyrka och yttrade utskottet dervid: Det deri framlagda

förslaget innebure en genomgripande förändring i vilkoren för sockertillverkningsindustriens

bedrifvande och skulle medföra en betydlig förändring

i vårt beskattningsväsen. Hvilket, inflytande på ifrågavarande

Bih. till Riksd. Brok 1897. 5 Sami. 1 Afd. 11 Höft. (N:o 11.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 11-

industris ställning tillverkningsafgiftens afskaffande skulle komma att

medföra, kunde utskottet icke fullt bedöma. Deremot vore det uppenbart,

att förslagets antagande skulle medföra en minskning i statsverkets

inkomster af minst 8 millioner kronor. En sådan minskning skulle icke

utan största svårighet kunna ersättas genom andra skattetitlar, hvarförutom

sockerkonsumtionen enligt utskottets åsigt vore ett synnerligen

lämpligt föremål för beskattning, i det att socker förbrukades i större

mängd af de förmögnare klasserna inom samhället än af de fattigare.

På de skäl, som sålunda anförts, anser utskottet sig böra afstyrka,

att någon åtgärd vidtages till afskaffande af hvitbetssockertillverkningsafgiften

eller sänkning af tullen å socker, helst som det

nu gällande priset å socker icke kan anses vara för allmänheten betungande.

Väl har, såsom motionären antydt, produktionen af socker

under den senast förflutna kampanjen ökats i så betydlig grad, att den

vida öfverstiger landets behof, men äfven om genom hvitbetssockertillverkningsafgiftens

afskaffande och deraf föranledd sänkning af priset

å socker en ökad konsumtion inom landet skulle åstadkommas, kan

dock icke antagas, att denna ännu på lång tid skulle kunna uppgå så,

att den komme att motsvara den produktion, som nu egt rum. Då de

svenska sockerfabrikerna icke kunna täfla på den utländska marknaden

med fabrikerna i de länder, der exportpremier äro beviljade, samt

någon utsigt till erhållande af en sådan förmån icke torde förefinnas

för de svenska fabrikerna, anser utskottet rättelse i det missförhållande,

som nu uppstått mellan storleken af produktionen och konsumtionen

inom landet, icke böra eller kunna vinnas på annat sätt, än att fabrikerna

sjelfva inskränka produktionen, så att den icke öfverstiger landets

behof.

Utskottet hemställer fördenskull,

att herr Fjällbäcks motion om skrifvelse till Kongl.

Maj:t med begäran om framläggande af förslag till

hvitbetssockertillverkningsafgiftens afskaffande och

nedsättning af tullen å socker icke måtte till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 29 mars 1897.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C A VALL!.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 11.

3

Reser rationel'':

af herr friherre von Schwerin mot vissa delar af motiveringen;

af herr Collander, som anfört:

»Redan vid 1892 och 1893 årens riksdagar, vid behandling af

frågan att genom höjd accis å hvitbetssockertillverkningen å ena sidan

bereda statsverket en skälig ersättning för den genom ökad hvitbetssockertillverkning

minskade tullinkomsten af socker och å andra sidan

att förekomma en för näringen i fråga så väl som för landet i dess

helhet olycksdiger öfverproduktion, varnade framsynte män mot att

sätta accisen för lågt samt framhöllo vigten af att, till förekommande

af ofta skeende rubbningar, öfvergifva betbeskattningen, med ett antaget

rendement. af socker, och i stället slå in på den enda rigtiga beskattningsmetoden

eller ''produktbeskattningen, hvilken då varit så mycket lättare

att genomföra än nu, som vid den tidpunkten ett jemförelsevis ringa

antal sockerfabriker existerade. Men dessa varningar förklingade ohörda,

och man begick det ödesdigra misstaget att, af en missförstådd ömhet

för hvitbetssockernäringen, slå in på den rakt motsatta vägen, nemligen

att icke allenast sätta accisen för lågt, utan äfven och förnämligast att

genom undantagslagstiftning premiera ännu ofödda fabriker gent emot

de då existerande, som man menat »hafva haft det för godt».

Att följderna af en sådan oklok lagstiftning snart skulle bära

den frukt i verkligheten, som berörde framsynte män framhållit, var ju

endast att vänta, men att detta skulle ske så hastigt, som förhållandena

under den korta tid, som sedan dess förflutit, med en rent förkrossande

kraft koustaterat, kunde då ej ens anas.

Vi stå emellertid nu ansigte mot ansigte inför det fullbordade

faktum af en betydande öfverproduktion, och under dessa förhållanden

har det synts mig ej vara välbetänkt, när utskottet i sitt föreliggande

betänkande öfver herr J. A. Fjällbäcks motion helt enkelt tillbakavisar

den af honom upptagna reservationen af herr J. H. G. Fredholm vid

1896 års riksdag och såsom hufvudsakligt skäl derför anför, att rättelse

i det missförhållande, som nu uppstått mellan storleken af produktionen

och konsumtionen inom landet, icke bör eller kan vinnas på annat

sätt, än att fabrikerna sjelfva inskränka produktionen, så att den icke

öfverstiger landets behof.

Vid första påseendet kan visserligen en sådan utskottets anvisning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 11.

till hvitbetssockernäringen synas välbetänkt, ja rättvis, men å andra

sidan bör ej förbises den svårighet, som i verkligheten förefinnes, att

vid inskränkning af produktionen just den oförståndiga premieringen

af vissa nya fabriker ställer sig hindrande i vägen för en antaglig öfverenskommelse

om att »minska, segel» öfver lag.

Härjemte bör icke heller förbises, att när en gång saken blifvit

ett fullbordadt faktum, d. v. s. att en större qvantitet socker, motsvarande

bortåt ett hälft års konsumtion, redan ligger som öfverskott i magasinen,

tvingar detta sakförhållande med oemotståndlig kraft fram sträfvandena

att på ena eller andra sättet skaffa sig luft eller bereda sig en

lättnad genom afsättning till utlandet, hvilket återigen icke kan ske

med någon utsigt till framgång, med mindre sådana medel som beviljandet

af restitution utaf erlagd accis eller exportpremier användas.

Om det nu borde vara alldeles tydligt, att opinionen, för närvarande

åtminstone, bestämdt är emot beviljandet af sistnämnda stimulerande

medel, exportpremier, så är det dock en helt annan sak med

restitutionsfrågan.

Man kan nemligen ej bestrida billigheten och rättvisan af den

fordran, att, om man erlagt eu accis för rättigheten att för konsumtion

inom landet sälja derstädes produceradt'' hvitbetssocker, man då vid

export till utlandet bör återfå den sålunda erlagda accisen. Hos oss

möter dock härvid den svårigheten, att, då vi ej hafva produktbeskattning

införd, utan beskattning å hvitbeta, man vid beräkningen af den

restitution, som rättvisligen bör lemnas vid export af den färdiga varan,

ej kan träffa det rätta förhållandet, enär utbytet af socker vid de olika

fabrikerna är så högst väsentligt vexlande, att medan några af dessa

kunna tillgodogöra sig endast det beräknade rendementet, kunna andra

erhålla flera procent derutöfver och således lätt vid en ej noga afvägd

restitutionsberäkning i verkligheten erhålla dolda exportpremier.

Det synes mig fördenskull af vigt, att utredning af dessa förhållanden

så fort som möjligt sker, innan krafven på restitution framträda

allt för tvingande och högljudt.

Då herr Fredholm i sin åberopade reservation kraftigt och öfvertygande

framhållit, hvilken nationalekonomisk betydelse det skulle medföra,

om vi kunde genom den åtgärd han föreslagit, eller borttagandet

af accisen och sänkandet af tullen å råsocker, sålunda nedbringa tillverkningspriset

å socker samt derigenom möjliggöra en större konsumtion

deraf inom landet, har deremot blifvit invändt, att en sådan större

ökning i konsumtionen ej kunde motses ännu på lång tid.

Att emellertid sistnämnda antagande ej håller streck inför verk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 11. 5

lighetens ojäfviga vittnesbörd, framgår af nedan meddelade statistiska

sammanställning rörande produktionen af hvitbetssocker, importen af

socker, konsumtionen deraf inom landet, priset å förtulladt råsocker,

antalet, invånare samt årliga konsumtionen af socker per invånare under

tidsperioden 1885—1895, vid hvilken uppställning siffrorna rörande

socker blifvit angifna i runda tusental ton samt i fråga om importen

någon reduktion ej skett emellan råsocker och raffinad, enär det ej är

de absoluta, utan de relativa talförhållandena, hvarom här är fråga.

!

År.

Hvitbetssoc- kertillverk- ning inom

landet, ton

(jemna tusen- tal).

Import af

socker, ton

(jemna tusen- tal).

Summa

konsumtion

af socker,

ton (jemna

tusental).

Pris per ton

råsocker, för- tulladt,

kronor.

Antal in- vånare i

riket, (jemna

tusental).

Konsumtion

per invånare,

kg-

1884—1885

4

tusen

39

tusen

43

tusen

550

4,683,000

9,1

1885—1886

4

»

39

43

33

550

4,717,000

9,1

1886—1887

6

»

41

»

47

3)

515

4,735,000

9,9

1887—1888

9

»

39

»

48

33

570

4,748,000

10,1

1888—1889

9

»

39

3)

48

3>

599

4,774,000

10,o

1 1889—1890

14

»

40

»

54

33

560

4,785,000

11,5

1890—1891

20

3>

35

»

55

33

520

4,803,000

11,4

j 1891—1892

27

»

33

»

60

33

520

4,807,000

12,5

| 1892—1893

30

31

3)

61

33

530

4,824,000

12,6

1893—1894

43

»

26

3)

69

33

490

4,873,000

14,2

1894—1895

73

»

13

3)

86

33 |

420

4,919,000

17,4

Af denna sammanställning framgår tydligt, hurusom konsumtionen

af socker inom landet hastigt tillväxt, med det nedgående sockerpriset,

så. att då år 1885 konsumtionen utgjorde omkring 43 tusen ton med ett

pris af 550 kronor per ton, så har efter tio års förlopp samtidigt med

det sockerpriset nedgått till 420 kronor per ton och således sjunkit

med omkring 23 procent, konsumtionen stigit till ungefär dubbla beloppet,

ehuru folkmängden under tiden ökats endast med omkring 5 procent.

Man borde i följd häraf kunna antaga, att, om genom borttagandet

af accisen sockerpriset kunde sänkas med omkring 11% öre per

kilogram eller 115 kronor per ton, en sådan sänkning, som utgör mer

än 27 procent af sist omnämnda pris, 420 kronor per ton, skulle med

all sannolikhet kraftigt främja ökningen i sockerkonsumtionen under

nästa årtionde, och man behöfver, för att inse betydelsen häraf i natio
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 11-

nalekonomiskt hänseende, blott erinra sig, att då den nuvarande produktionen

af hvitbetssockor bar ett värde för landet af minst 30 millioner

kronor årligen, skulle, med fördubblad konsumtion, uppstå en inhemsk

produktion för jordbruks- och fabriksnäringarna af omkring 60 millioners

värde, ett belopp, som ställer hela vår nuvarande smörexport i skuggan.

Fulla skäl finnas derför att taga i noggrant öfvervägande, huruvida

det ej under sådana utsigter skulle vara för staten ekonomiskt

rigtigare att, med afstående af den inkomst utaf omkring 10 millioner

kronor årligen, som accisen å bvitbetssockertillverkningen inbringar, uttänka

andra lämpliga skattetitlar att ersätta denna minskning i inkomst,

såsom höjd tull å tobak och kaffe, beskattning af Öl m. m., allt artiklar,

hvilkas konsumtion mycket rättvisare kunna beskattas än den af socker.

Af hvad sålunda blifvit framhållet bör tydligt framgå, att de påvisade

förhållandena beträffande hvitbetssockernäringen äro af den betydenhet

i nationalekonomiskt hänseende, att statsmagterna höra derå

rigta en mycket allvarlig uppmärksamhet och göra detta i god tid, innan

det varder för sent.

Jag har derför ansett, att utskottet bort, af hvad som förefallit

och här ofvan blifvit framhållet, hafva känt sig manadt att ej afstyrka

den begäran om utredning, som af motionären, med stöd af den motivering,

herr Fredholm för sin reservation år 1896 anfört, framstälts,

hvarför jag, i öfverensstämmelse med hvad jag inom utskottet yrkat,

hemställer,

att Riksdagen behagade i skrifvelse till Kongl.

Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t till nästkommande

Riksdag framlägga förslag till hvitbetssockertillverkningsafgiftens

afskaffande och i samband dermed

till sockertullarnes sänkande till sådana belopp,

att de bereda hvitbetssockertillverkningen ett tillräckligt,

men väl afpassadt tullskydd»;

af herr Fredholm;

samt af herr Bergendahl mot utskottets motivering.

Härjemte har herr Swartling begärt få antecknadt, att han icke

deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTRÄDARE. 1897

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 11.

1

Tillägg

till

Bevillningsutskottets betänkande N:o 11.

Herr Cavalli har anmält sin reservation mot vissa delar af utskottets

motivering.

Bill- titt Riksd. Prof,. 1897. 5 Sami. 1 Afd, 11 a Höft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.