Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående vissa delar af tnllbevillningen.

1897-02-15 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1897:2, Betänkande, angående vissa delar af tnllbevillningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

1

esf

N:o 2.

Ank. till Biksd. kansli den 16 februari 1897, kl. 7 e. m.

Betänkande, angående vissa delar af tnllbevillningen.

(l:a A.)

Förslag till ändringar i nu gällande tulltaxas bestämmelser rörande

de egentliga lifsmedel hafva vid innevarande riksdag framstälts:

dels, beträffande artikeln fläsk, i motionen n:o 19 inom Första Kammaren

af herr J. P. Dahlberg och motionen n:o 117 inom Andra Kammaren

af herr C. G. Thor, i hvilken sistnämnda motion herr Oswald

Emthén instämt,

dels ock, beträffande artikeln potatis, i motionen n:o 114 inom Andra

Kammaren af herr J. Nilsson i Sorröd, med hvilken sju andra af kammarens

ledamöter instämt.

Tullen å fläsk utgår enligt sistlidet års Riksdags beslut med 30

öre för kilogram å rökt fläsk och 20 öre för kilogram å fläsk, andra slag.

Nu hemställes af herr Thor, att tullen å rökt fläsk måtte nedsättas

till 25 öre för kilogram, och af såväl herr Dahlberg som herr

Thor, att tullen å fläsk, andra slag, måtte nedsättas till 10 öre för kilo
Bih.

till Biksd. Prof. 1897. b Sand. 1 Afd. 2 Höft. (N:o 2).

Fläsk.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Potatis.

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

gram; hvarjemte herr Dahlberg yrkar, att den tullnedsättning, sqm på

grund af hans motion kan komma att ske, måtte tillämpas, så snart

sådant i grundlagsenlig ordning kan ega rum.

Till stöd för dessa yrkanden anföra motionärerna hufvudsakligen,

dels att, då statsinkomsterna i följd af gynsamma konjunkturer i väsentlig

mån öfverskridit de beräknade samt ifrågavarande tull enligt

motionärernas åsigt uteslutande drabbade den fattigare befolkningen,

tiden kunde anses inne att minska denna beskattning, dels ock att

tullen å fläsk icke vore en skyddstull, utan verkade som en ren

finanstull.

Påståendet, att ifrågavarande tull icke skulle utgöra något skydd

för den inhemska produktionen af fläsk, utan verka blott och bart som

en finanstull, i det att amerikanskt fläsk genom sin stora fetthalt betraktades

såsom eu vara af helt annat slag än det svenska fläsket,

anser utskottet icke rigtigt, enär enligt utskottets förmenande svårighet

icke förefinnes att inom landet producera fläsk af sådan fetthalt, som

det amerikanska innehåller, och att sålunda under skyddet af den åsätta

tullen med framgång täfla med utlandet på detta område. Med hänsyn

härtill hemställer utskottet,

l:o) att tullen å fläsk, rökt, måtte bibehållas oförändrad;
2:o)

att tullen å fläsk, andra slag, äfven måtte bibehållas

oförändrad; samt

3:o) att, vid bifall till hvad utskottet under punkterna

Ilo) och 2:o) hemstält, herr Dahlbergs yrkande

angående tiden för tillämpningen af den utaf honom

föreslagna tullsatsen måtte anses hafva förfallit.

I sin ofvannämnda motion yrkar herr Nilsson, att Riksdagen måtte

åsätta potatis, äfven krossad eller rifven, eu tullsats af 50 öre för 100

kilogram äfvensom besluta, att denna tullsats må träda i kraft den 1

juli innevarande år.

I motionen anföres såsom skäl för dessa yrkanden följande:

»Då potatisen är ett af de säden, som kunna odlas i mer än tillräcklig

mängd för landets behof, men det oaktadt icke åtnjuter tull
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2. 3

skydd i likhet med andra säden eller hvitbetor, hvilka sistnämnda endast

med fördel kunna odlas på den bättre jorden, då deremot potatisen

hufvudsakligen och fördelaktigast odlas på den sämre jorden och inom

de orter, som ej till nämnvärd afyttring kunna frambringa hvarken hvitbetor

eller andra säden, som åtnjuta tullskydd, anser jag det inkonseqvent

och som eu orättvis lucka i vårt tullsystem, att ej såväl den

jordegare och arrendator, som eger eller brukar den sämre jorden, icke

lika väl som egare eller brukare af den bättre jorden erhåller behöfligt

skydd för den handtering, som kunde utgöra hans förnämsta inkomst.

Härtill kommer ytterligare, att vår inhemska potatis icke ens kan afyttras

till städerna så fördelaktigt som den importerade, derigenom att

landtmänuen inom vårt land hafva att afyttra denna vara till återförsäljare

inom städerna, hvilka härför i sin ordning blifva beskattade, då

deremot den importerade kan utan extra kostnad försäljas såväl i minut

som parti från i svensk hamn liggande skuta eller fartyg.

Vill man, såsom jag förmodar, framhålla, att denna vara utgör

ett af de vigtigaste behofven på den mindre bemedlades bord, vill jag

härtill anföra: att det är mindre sannolikt, att varan härigenom fördyras,

men större möjlighet för afnämare inom landet att få afsätta egna produkter;

och då potatisodlingen, som lemnar en rätt betydlig arbetsförtjenst

för yngre och mindre försigkomna arbetare på landsbygden,

på samma gång den utgör den mindre jordegarens och torparens väsentliga

inkomst af jordbruk på den magra jorden, torde detta mycket

väl uppväga den möjliga prisstegring för städernas invånare, som härvidlag

till början skulle kunna blifva en följd.»

Ehuru importen af potatis, hvilken under femårsperioden 1891—

1895 i medeltal uppgått till 3,448,995 kilogram om året, är obetydlig

i förhållande till landets årliga medelskörd af potatis, hvilken under

samma tidsperiod utgjort 1,131,168,052 kilogram, samt på grund häraf

någon af importen förorsakad väsentlig inverkan på priset å denna

vara icke för landet i dess helhet torde ega rum, synes likväl detta

förhållande icke utgöra tillräckligt skäl att undandraga potatisodlingen

det ifrågasätta skyddet. Det kan enligt utskottets åsigt icke vara med

billighet och rättvisa förenligt, att det skydd, som anses böra lemnas

jordbruksnäringen i allmänhet mot den utländska konkurrensen, icke

äfven skall komma den del af den jordbrukande befolkningen till godo,

hvilken, såsom å åtskilliga trakter är fallet, på grund af jordmånens

beskaffenhet är hufvudsakligen hänvisad till potatisodling. Synnerligast

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

utmed kusterna, dit den utländska varan utan större fraktkostnad kan

införas och följakligen lättare konkurrera med den inhemska, är det af

vigt att erhålla ett sådant skydd mot importen särskilt af s. k. tidig

potatis. Sådan potatis införes från länder, der densamma till följd af

mildare klimat blir tidigare färdig än hos oss; och importen häraf icke

blott är till skada för dem, som i närheten af de större städerna, der

tidig potatis finner sin hufvudsakliga afsättning, drifva odling af sådan,

utan torde äfven i viss mån kunna verka hämmande och försvårande

på afsättningen af den senare färdiga potatisen. Förutom det

skydd, som genom den föreslagna tullsatsen vinnes för potatisodlingen

inom landet, bör äfven tagas i betraktande den omständigheten, att

beträffande den tidiga potatisen, som under våren och försommaren

utgör den hufvudsakligaste delen af ifrågavarande införsel, berörda tull

utgör en rättvis beskattning för konsumenterna af denna öfverflödsvara.

Såsom motionären föreslagit, synes det utskottet lämpligt, att,

derest Riksdagen besluter tull å potatis, detta beslut måtte så tidigt

som möjligt vinna tillämpning.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

4:o) att potates, äfven krossad eller rifven, måtte

åsättas en tull af 50 öre för 100 kilogram; samt

5:o) att, för den händelse tull åsättes potatis,

Riksdagen jemväl måtte besluta, att denna tull skall

såsom tilläggsafgift till nu gällande tulltaxa utgöras

äfven under innevarande år från och med den 1 juli,

samt i skrifvelse till Kongl. Maj:t, jemte öfverlemnande

af sitt sålunda fattade beslut, anhålla, det Kongl.

Maj:t ville förordna om beslutets trädande i kraft å

nämnda tid.

Stockholm den 15 februari 1897.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. Cavalli.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

5

Reservationer,

l:o) i fråga om tullen å fläsk, andra slag:

dels af herrar friherre von Schtverin och Göransson;

dels af herrar CoUander, G. Jansson, Lundström och S. M. Olsson,

hvilka anfört:

»Då rökt fläsk icke kan anses höra till oundgängliga lifsförnödenheter,

finna vi det vara af mindre vigt, om den vid sistlidet års

riksdag beslutade tull derå af 30 öre för kilogram qvarstår oförändrad.

Helt annat är förhållandet med artikeln fläsk andra slag. Det är

en hvar bekant, att amerikanskt fläsk (något annat torde ej i nämnvärd

grad importeras) utgör ett af den arbetande befolkningens och särskildt

den norrländske arbetarens vigtigaste animala födoämnen, detta på

grund af sin stora fetthalt, som gör detsamma till eu helt annan vara

än vanligt svenskt fläsk.

Då nu tullen å »fläsk, andra slag», efter hvad nedan skall visas,

helt och hållet verkar såsom finanstull, synes det oss angeläget att

genom dess aflyftande lindra de mindre bemedlade klassernas redan

genom beslutade och gällande högre tullar å spannmål, mjöl m. in. fördyrade

lefnadsvilkor, så mycket hellre som statskassan genom sistnämnda

tullar erhållit en riklig tillströmning af penningar och derför

ej är i behof af ökade inkomster; och styrkas vi i vår uppfattning

derigenom, att vid innevarande riksdag flere motioner framkommit, som

oförtydbart visa önskvärdheten af att kunna reservera någon del af

dessa rikliga inkomster för framtida behof.

Att, såsom förut vid flere tillfällen af reservanter i utskottet framhållits,

fläsktullen verkar endast såsom finanstull framgår oemotsägligt

af följande statistiska redogörelse för fläskimporten:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

År

Införsel, tons

-

Tullsats, öre

1888

5,448

O)

1889

4,798

20

1890

8,220

20

1891

6,338

20

1892

7,321

°°)

1893

3,661

10

1894

6,020

10

1895

6,469

10

1896

12,272

10

Af dessa siffror synes, att införselmängden är alldeles oberoende

af den vid en viss tidpunkt gällande tullsatsen, i det densamma kan

hafva plötsligt stigit ett år med gällande högre tull för att sedermera

sjunka ned, efter det tullen sänkts.

Importens vexling utgör eu trogen exponent för skogsafverkningsoch

exportrörelsen i Norrland, så att, då ökad verksamhet inträder,

denna krafvel’ eu ökad införsel af amerikanskt fläsk, liksom ock motsatsen

inträder vid minskning i skogsrörelsen; och något sammanhang

mellan tullen och importsiffrorna förefinnes icke. Den betydande införseln

sistlidet år, hvilken troligen icke kunnat här fullt exakt uppgifvas,

är till eu del resultatet af den naturliga handelsspekulationen i följd af

senaste tullförhöjning, som först med innevarande år trädt i tillämpning,

men torde delvis finna förklaring i de under förra året rådande

fördelaktiga konjunkturer för trävaruexporten och den på grund deraf

motsedda ökning i arbetstillfällen i Norrland äfven under innevarande år.

Om således de tullsatser, som sedan år 1888 varit gällande, visat

sig fullkomligt vanmäktiga att skydda jordbrukets förmenta intressen

och endast verkat såsom, en tyngande finanstull på de mindre bemedlades

lefnadskostnader, lider det dock ej tvifvel, att man skulle kunna

med en tullsats af tillräcklig storlek nå det mål, hvartill våra skyddsvänner

sträfva, nemligen att förse de norrländske arbetarne med inhemskt

fläsk af lika stor fetthalt som hos det af dem, på grund af erfarenhet

om dess lämplighet, eftersökta amerikanska fläsket, men hvilket

() Från och med deu 1 Juli 20 öre, förut fritt.

'') Från och med den 21 Juni nedsatt till 10 öre.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2. 7

mål naturligen ej kan vinnas utan en oskälig förhöjning i priset å

denna förnödenhet, som vi äro öfvertygade att Riksdagen icke vill taga

på sitt ansvar.

Ehuru vi helst skulle önskat, att denna skattebörda genom väckt

motion om tullens borttagande kunnat helt och hållet aflyftas under de

nuvarande rikliga statsinkomsterna, hafva vi måst inskränka oss att

inom utskottet yrka, hvilket vi fortfarande vidhålla:

l:o) att tullen å fläsk, andra slag, måtte nedsättas

från sitt nuvarande belopp, 20 öre, till 10 öre för

kilogram; och

2:o) att, under förutsättning af bifall till hvad vi

under punkten l:o) hemstält, Riksdagen ville för sin

del besluta, att tullnedsättningen må tillämpas, så snart

sådant i grundlagsenlig ordning kan ega rum.»

dels af herr Fredhohn, som yttrat:

»Då vid valen af ledamöter till Riksdagens Andra Kammare sistlidne

höst inom vidt skilda tullpolitiska läger den meningen, att man

för den närmaste framtiden skulle fasthålla vid status quo i tullfrågan,

syntes hafva vunnit stor utbredning, vågade jag med anledning deraf

inom utskottet uttala den förhoppning, att samma mening skulle vid

behandlingen af alla så kallade stridstullar såsom läder-, tackjern- och

fläsktullen af utskottets flertal omfattas. Men då det visade sig att

denna min uttalade förhoppning icke mottogs med sympati, åtminstone

icke med en så beskaffad, att den inom utskottet skulle hafva kunnat

göra förhoppningen till verklighet, så finner jag mig deraf föranlåten,

att, med åberopande af motiveringen i den reservation, som jag fogade

till bevillningsutskottets betänkande n:o 13 vid sistlidne riksdag, reservera

mig mot utskottets nu fattade beslut att bibehålla tullen å fläsk

oförändrad.»

dels ock, vid punkten 3:o)

af herr Caval Ii, som ansett, att utskottets hemställan i nämnda

punkt bort affattas sålunda: »att herr Diihlbergs yrkande angående tiden

för tillämpningen af den utaf honom föreslagna tullsatsen å fläsk,

andra slag, icke måtte af Riksdagen bifallas» ;

af herrar Stephens och af Buffa, hvilka instämt i herr Cavallis

yttrande;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 2.

samt af herr Philipson, som ansett, att då någon ändring i gällande

tullsats för artikeln fläsk, andra slag, icke blifvit af utskottet tillstyrkt,

utskottet icke bort afgifva något yttrande i anledning af herr

Dahlbergs yrkande angående tiden för den af honom föreslagna tullsatsens

tillämpning.

2:o) i fråga om tullen å potatis:

dels af herrar friherre von Schwerin och Göransson;

dels ock af herrar Odlander, G. Jansson, Lundström, S. M. Olsson,

Elis Nilson och Ola Persson, hvilka anfört:

»Vid det förhållande att, enligt hvad af statistiken inhemtas, införseln

af potatis under femårsperioden 1891 — 1895 utgjort i medeltal

3,448,995 kilogram, då deremot den årliga medelskörden under samma

tidsperiod uppgått till icke mindre än 18,244,646 hektoliter — motsvarande,

om en kektoliter antages väga 62 kg., 1,131,168,052 kg. —

och importen således utgör endast ''Isis-del af landets produktion, torde

berörda införsel alldeles uppenbart ej kunna anses hafva nämnvärdt inverkat

på priset å den inhemska varan.

Större delen af den importerade potatisen består af så kallad

tidig potatis, hvaraf införseln, i betraktande af det höga priset, icke

torde i väsentlig mån förhindras genom åsättande af den föreslagna

tullsatsen. Återstoden utgöres till stor del af potatis, afsedd att användas

till utsäde; och det synes oss lika uppenbart icke vara en, från

jordbrukets intresse sedt, välbetänkt åtgärd att genom åsättande af tull

''åstadkomma eu förhöjning af priset å sådan vara, helst tillgång på utsäde

af god och pålitlig beskaffenhet — om än taget från utländsk

ort — är af största betydelse för ett rationelt bedrifvande af potatisodlingen,

men härjemte bör på intet vis förbises den skadliga verkan,

en tull å denna vara skulle vid en möjligen felslagen potatisskörd inom landet

utöfva, i det att den i sådan händelse otvifvelaktigt skulle ej obetydligt

stegra priset å detta för den fattigare delen af befolkningen så nödvändiga

lifsmedel.

Såsom finanstull betraktad, i hvilket afseende den så kallade tidiga

potatisen, såsom varande mera en öfverflödsvara, måhända skulle kunna

anses utgöra ett lämpligt beskattangsföremål, synes dock ifrågasatta

tull, som med beräkning af förutnämnda införselqvantitet och tullsats

skulle tillföra statskassan eu årlig inkomst af allenast något öfver 17,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2. 9

kronor, vara af så underordnad betydelse, att man, gent emot de påvisade

olägenheterna, ian och bör afstå från densamma.

Då inom utskottet äfven från den skyddsvänliga sidan dels med

styrka betonats de olägenheter för jordbruksnäringen, hvarom vi här

förut erinrat, och dels med lika styrka framhållits, att åsättande af en

tull, af sådan innebörd som ifrågavarande, endast kan vara egnad att

väcka berättigad ovilja mot det ekonomiska system, hvari motionären

med sitt förslag velat fylla en förment orättvis lucka, så föreställa vi

oss, att Riksdagen skall fortfarande vilja häfda den ståndpunkt rörande

ifrågavarande tull, som Riksdagen under senare åren intagit.

På grund af ofvanstående hafva vi inom utskottet påyrkat och

som vi fortfarande göra:

l:o) att gällande tullfrihet för artikeln potatis, äfven

krossad eller rifven, måtte bibehållas; samt

2:o) att herr J. Nilssons yrkande angående tiden

för tillämpningen af den af honom föreslagna tullsatsen

således måtte anses hafva förfallit.»

Härjemte har herr Fredholm begärt få antecknadt, att han icke

deltagit i utskottets beslut angående tull å potatis.

Bih. till Biksd. Prof. 1897. 5 Sami. 1 Afd. 2 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.