Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af Jcamrarnes skiljaktiga beslut i vissa delar af bevillningsutskottets betänkande n:o 19 angående allmänna bevillningen. « Enligt bevillningsutskottet tillhandakomna protokollsutdrag hafva Riksdagens kamrar vid behandlingen af utskottets betänkande n:o 19, angående allmänna bevillningen, fattat skiljaktiga definitiva beslut i de delar, som här nedan omförmälas. l:o.

1897-05-10 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1897:21, Memorial, i anledning af Jcamrarnes skiljaktiga beslut i vissa delar af bevillningsutskottets betänkande n:o 19 angående allmänna bevillningen. « Enligt bevillningsutskottet tillhandakomna protokollsutdrag hafva Riksdagens kamrar vid behandlingen af utskottets betänkande n:o 19, angående allmänna bevillningen, fattat skiljaktiga definitiva beslut i de delar, som här nedan omförmälas. l:o.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 21.

1

N;o 21.

Ank. till Riksd. kansli den 10 maj 1897, kl. 1 e. m.

Memorial, i anledning af Jcamrarnes skiljaktiga beslut i vissa delar

af bevillningsutskottets betänkande n:o 19 angående allmänna

bevillningen.

«

Enligt bevillningsutskottet tillhandakomna protokollsutdrag hafva

Riksdagens kamrar vid behandlingen af utskottets betänkande n:o 19,

angående allmänna bevillningen, fattat skiljaktiga definitiva beslut i de

delar, som här nedan omförmälas.

l:o.

I det författningsförslag, om hvars antagande utskottet under lista

punkten hemstält, hade 4 § erhållit följande lydelse:

»Fastighetsbevillning erlägges icke af:

a) staten;

b) akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk

och barmhertighetsinrättningar: för dem tillhöriga allmänna platser, tomter

och byggnader;

kommuner och andra menigheter: för dem tillhöriga, inom deras

eget område belägna allmänna platser, tomter och byggnader;

Uih. till Riksd. Rot. 1897. 9 Sami. 1 Jfd. 21 lliift. (N:o 21).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Memorial N:o 21.

regementen och officerscorpser: för deras vid mötesplatser till

begagnande under mötena uppförda bygnader; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor och

bönehus;

allt dock endast så framt nu omförmälda allmänna platser, tomter,

byggnader, kyrkor och bönehus icke lemna egaren någon inkomst;

börande i motsatt fall fastighetsbevillning utgöras för så stor del af

fastighetens taxeringsvärde, som enligt den i instruktionen för taxeringsmyndigheterna

bestämda grund motsvarar inkomstbeloppet; och

c) egare af kanal, jernväg och annan farväg eller farled samt

flottled: för den mark, som af anläggningen upptages, äfvensom för

sjelfva kanal- och vägbyggnaden, hvarunder jemväl inbegripas de för

anläggningens begagnande erforderliga stationshus, verkstäder och andra

byggnader.»

Denna lydelse af paragrafen har af båda kamrarne godkänts, men

har Andra Kammaren för sin del antagit ett tillägg af följande lydelse:

a) innehafvare af lägenhet med tillhörande åbyggnad, då lägenhetens

hufvudsakliga värde utgöres af åbyggnaden och ej öfverstiger

500 kronor, derest lägenhetens innehafvare ej eljest erlägger bevillning

af fast egendom eller inkomst eller hans inkomster, deri inbegripet

det hyresvärde, åbyggnaden kan ega, uppgå till 500 kronor».

För denna frågas afgörande genom gemensam omröstning får utskottet

föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som bifaller bevillningsutskottets af Första Kammaren godkända

hemställan, att 4 § i förordningen angående bevillning af fast

egendom samt af inkomst skall erhålla följande lydelse:

»Fastighetsbevillning erlägges icke af:

a) staten;

b) akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk

och barmhertighetsinrättningar: för dem tillhöriga allmänna platser,

tomter och byggnader;

kommuner och andra menigheter: för dem tillhöriga, inom deras

eget område belägna allmänna platser, tomter och byggnader;

regementen och officerscorpser: för deras vid mötesplatser till

begagnande under mötena uppförda byggnader; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor och

bönehus;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 21. 3

allt dock endast så framt nu omförmälda allmänna platser, tomter,

byggnader, kyrkor och bönehus icke lemna egaren någon inkomst;

börande i motsatt fall fastighetsbevillning utgöras för så stor del af

fastighetens taxeringsvärde, som enligt den i instruktionen för taxeringsmyndigheterna

bestämda grund motsvarar inkomstbeloppet; och

c) egare af kanal, jernväg och annan farväg eller farled samt

flottled: för den mark, som af anläggningen upptages, äfvensom för

sjelfva kanal- och vägbyggnaden, hvarunder jemväl inbegripas de för

anläggningens begagnande erforderliga stationshus, verkstäder och andra

byggnader,» röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i öfverensstämmelse med Andra Kammarens

mening, beslutit., att ifrågavarande paragraf skall lyda sålunda:

»Fastighetsbevillning erlägges icke af

a) staten;

b) akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk

och barmhertighetsinrättningar: för dem tillhöriga allmänna platser,

tomter och byggnader;

kommuner och andra menigheter: för dem tillhöriga, inom deras

eget område belägna allmänna platser, tomter och byggnader;

regementen och officerscorpser: för deras vid mötesplatser till begagnande

under mötena uppförda byggnader; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor och

bönehus;

allt dock endast så framt nu omförmälda allmänna platser, tomter,

byggnader, kyrkor och bönehus icke lemna egaren någon inkomst;

börande i motsatt fall fastighetsbevillning utgöras för så stor del af

fastighetens taxeringsvärde, som enligt den i instruktionen för taxeringsmyndigheterna

bestämda grund motsvarar inkomstbeloppet; och

c) egare af kanal, jernväg och annan farväg eller farled samt

flottled: för den mark, som af anläggningen upptages, äfvensom för

sjelfva kanal- och vägbyggnaden, hvarunder jemväl inbegripas de för

anläggningens begagnande erforderliga stationshus, verkstäder och andra

byggnader;

d) innehafvare af lägenhet med tillhörande åbyggnad, då lägenhetens

hufvudsakliga värde utgöres af åbyggnaden och ej öfverstiger

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Memorial N:o 21.

500 kronor, derest lägenhetens innehafvare ej eljest erlägger bevillning

af fast egendom eller inkomst eller hans inkomster, deri inbegripet

det hyresvärde, åbyggnaden kan ega, uppgå till 500 kronor.»

2:o.

I utskottets författningsförslag hade 14 § erhållit följande lydelse:

»Skyldige att, i den ordning här nedan stadgas, utan särskild anmaning

på heder och samvete afgifva uppgifter till ledning vid taxeringen

äro:

a) egare af fastighet, som i 1 § b) omförmäles, eller sådan innehafvare

af dylik fastighet, som enligt 2 § är pligtig att derför erlägga

bevillning, så vida för nästföregående år taxeringsvärdet å den eller de

fastigheter, hvilka af honom egas eller med skattskyldighet innehafvas,

samman]agdt uppgått till minst 10,000 kronor;

b) verk eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts oktroj försedt eller

blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll;

c) en hvar, som enligt lag är pligtig att föra handelsböcker;

d) skattskyldig, som under nästföregående år uppskattats för eller åtnjutit

minst 1,000 kronors inkomst af kapital eller i arrende för

fastighet;

e) skattskyldig, som under nästföregående år uppskattats för eller

åtnjutit minst 2,000 kronors inkomst af arbete eller af kapital och arbete

gemensamt.»

Utaf den sålunda föreslagna lydelsen af nämnda paragraf har

Första Kammaren afslagit inledningen samt momenten a), c), d) och e)

men godkänt momentet b), hvaremot Andra Kammaren besluta, att

ifrågavarande lagrum skulle lyda sålunda:

»Skyldige att, i den ordning här nedan stadgas, utan särskild anmaning

på heder och samvete afgifva uppgifter till ledning vid taxeringen

äro:

a) egare af fastighet eller sådan innehafvare deraf, som i andra

§ omförmäles, så vida för nästföregående år taxeringsvärde af minst

50,000 kronor varit fastigheten åsatt;

b) verk eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts oktroj försedt eller

blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll;

c) annan skattskyldig, som under nästföregående år uppskattats för

eller åtnjutit inkomst af kapital, eller af arbete, eller af begge gemensamt,

uppgående till minst 4,000 kronor.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 21. 5

Utskottet, som anser dessa kamrarnes beslut, så vidt de strida mot

hvarandra, icke kunna afgöras medelst gemensam omröstning, får till

stöd för sin uppfattning anföra följande:

Sedan vid 1883 års riksdag i fråga om behandlingen af skattskyldigs

till bevillningsberedningen aflemnade uppgifter kamrarne stannat i olika

beslut, i det Första Kammaren ansett ett föreslaget stadgande derom

böra afse allenast frivilligt meddelad uppgift, då deremot Andra Kammaren

ansett jemväl särskildt infordrad uppgift böra under stadgandet

inbegripas, har bevillningsutskottet i sitt memorial n:o 16, punkten 6:o),

förklarat sig anse denna fråga icke vara af beskaffenhet att kunna

göras till föremål för gemensam omröstning, hvarefter denna uppfattning

blifvit af kamrarne godkänd.

Ett ytterligare stöd finner utskottet derutinnan, att sedan vid 1865

— 1866 årens riksdag ridderskap^ och adeln afslagit en utskottets

hemställan om föreskrift att ordförande i bevillningsberedning på landet

skulle vara »helst inom distriktet boende», men de öfriga riksstånden

gillat utskottets förslag, man ansett nämnda stagande vara af reglementarisk

natur samt således tre stånds sammanstämmande beslut utgöra

Rikets Ständers, under det, enligt då gällande bestämmelse, bevillningsfråga

bort vid en sådan utgång inom stånden öfverlemnas till

afgörande af förstärkt bevillningsutskott.

Utskottet finner således förevarande fråga hafva förfallit; hvilket

utskottet härmed får för Riksdagen

anmäla.

3:o.

Utskottet hade hemstält, att 31 § i bevillningsförordningen måtte

erhålla följande lydelse:

»1 mom. Derest i afgifven uppgift eller upplysning enligt 16 §,

17 §, 18 §, 21 § eller 25 § skattskyldig eller förmyndare eller god man

för sådan mot bättre vetande lemnat origtigt meddelande och derigenom

från taxering undandragit inkomst, skall vid den taxeringsförrättning,

då kännedom erhålles om sådant svikligt förfarande, den skattskyldige

särskildt taxeras för den inkomst, hvarför bevillning till följd af berörda

förfarande icke blifvit påförd; och böte den skattskyldige eller,

der den origtiga uppgiften lemnats af förmyndare eller god man, denne

ett belopp, motsvarande fem gånger den bevillning, som genom det

svikliga förfarandet undandragits kronan. Lag samma vare, der någon

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Memorial N:o 21.

mot bättre vetande i uppgift enligt 15 § eller 21 § angående fast

egendom lemna! origtigt meddelande.

2 mom. Har inkomst, som af skattskyldig åtnjutits, undgått bevillning

af annan orsak än att afgifven uppgift varit veterligen origtig,

skall vid den taxeringsförrättning, då utredning härom vinnes, den

skattskyldige särskildt taxeras för den sålunda obeskattade inkomsten.

3 mom. Taxering på grund af denna § skall ske senast inom tre

år efter det år, då inkomsten rätteligen bort taxeras, och påföres bevillningen,

derest den skattskyldige aflidit, hans dödsbo. År boet

skiftadt, påföres bodelegare icke mera än hvad af bevillningen å hans

lott belöper och i intet fall mera än hans lott i boet utgör.»

Då denna § är beroende ej mindre af de beslut, som Riksdagen

kan komma att fatta beträffande den här ofvan omförmälda 14 § än

äfven i fråga om de till utskottet återförvisade 16 och 21 §§, torde

något beslut beträffande 31 § nu icke kunna fattas, utan kommer utskottet

att framdeles till Riksdagen inkomma med yttrande angående

denna §; hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

anmäla.

4:o.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 43, hade herr

Ollas A. Ericsson i Ofvanmyra föreslagit:

»det Riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes

med första till Riksdagens antagande framlägga förslag till förordning

angående inkomstbevillning, grundadt på Riksdagens förut gjorda uttalanden.

»

I 2:dra punkten af omförmälda betänkande hade utskottet hemstält,

att herr Ericssons motion icke måtte till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Denna utskottets hemställan har bifallits af Första Kammaren,

hvaremot Andra Kammaren bifallit en vid punkten fogad reservation,

innefattande hemställan, att Riksdagen — med uttalande af att genom

antagande af det i lista punkten af utskottets betänkande omförmälda

författningsförslaget ej de reformer i skattelagstiftningen, hvilka Riksdagen

i sin skrifvelse till Kongl. Maj:t den 27 november 1892 framhållit

såsom behöfliga, med hänsjm till sagda års urtima Riksdags beslut,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 21. 7

kunna anses hafva vunnit sin lösning — ville, med anledning af ifrågavarande

motion, i skrifvelse till Kongl. Maj:t ytterligare framhålla

behofvet och önskvärdheten af att få emotse ett förslag till lösning af

berörda skattefrågor, hvilken lösning Riksdagen ansett sig böra främja

genom sin under innevarande år beslutade skrifvelse till Kongl. Maj:t

om utredning af frågan om särskiljande af den kommunala beskattningen

från bevillningen till staten.

Då någon sammanjemkning af kamrarnes skiljaktiga beslut i förevarande

fråga synes utskottet icke kunna ega rum, och densamma ej

heller är af beskaffenhet att kunna blifva föremål för gemensam omröstning,

har frågan, enligt utskottets åsigt, förfallit; livilket utskottet

får för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 10 maj 1897.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

Reservation

vid punkten 2:o)

af herrar friherre von Schwerin, Collander, Fredholm, G. Jansson,

Lundström, S. M. Olsson, Göransson, Smärling, Nilson och Bergendahl,

hvilka anfört:

»Regeringsformens § 71 är af följande lydelse:

»På enahanda sätt (gemensam omröstning) förfares jemväl der

kamrarne sig icke förena om grunderna för någon bevillning, sättet

för deras tillämpning, eller bevillningens fördelning till utgörande.»

Riksdagsordningens § 65 innehåller föreskrift, att när i fråga om

bland annat bevillning kamrarne fatta stridiga beslut, gemensam omröstning

skall eg a rum.

Då med hänsyn till dessa bestämmelser kamrarnes skiljaktiga beslut

angående 14 § i förevarande författningsförslag, enligt vår åsigt,

böra blifva föremål för gemensam omröstning, hafva vi inom utskottet

påyrkat, att utskottet skulle uppsätta och för Riksdagen framlägga

förslag till voteringsproposition.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.