Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i gällande förordning angående stämpelofgiften.

1897-05-10 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1897:22, Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i gällande förordning angående stämpelofgiften.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillninr/sutskotlels Betänkande N:o 22.

1

N:o 22.

Ank. till Riksd. kansli den 10 maj 1897, kl. 1 e. m.

Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

vissa ändringar i gällande förordning angående stämpelofgiften.

(1:a A.)

I en till bevillningsutskottet hänvisad proposition, n:o 67, har Kongl.

Maj: t föreslagit Riksdagen att besluta, att 3 och 7 §§ i förordningen

angående stämpelafgiften den 9 augusti 1894, sådana dessa §§ lyda enligt

kongl. kungörelserna den 12 juli 1895 och den 13 november 1896, skola i

nedannämnda delar erhålla följande förändrade lydelse:

- 3 §.

I afseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de

här nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:

i

Afd.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

BesohUion:

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

» angående föreläggande---eko-

nomisk verksamhet.....................

—

—

—

''

__

__

—

v .....................I II II I

Bill. till Riksd. Prot. 1H97. 5 Sami 1 Afd. 22 Raft. (N:o 22.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

l

Afd.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Resolution:

» på ansökning om förordnande

för landtmätare eller med honom

i afseende på behörighet till

vissa förrättningar likstäld

tjensteman att verkställa landt- mäteriförrättning i ändamål att

vinna afsöndring afjord, vatten- fall, fiske eller annan dylik

lägenhet, .......................

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

fri

ö.

Kr.

''

ö.

Kr.

Ö.

» eljest innefattande hufvudsakligt

beslut, tecknad å företedd hand- ling ................................................

1

2

''

3

10

20

» med rubrik; lika med Utslag med

rubrik.

7 §•

Från stämpelafgift enligt denna Art. är kronan befriad.

Frihet från stämpel enligt denna Art. eger jemväl rum i mantalsskrifningsmål,

i bevillningsmål och mål angående kronans ränta och tionde,

så ock i frågor rörande debitering, afskrifning eller restitution af kronoutskylder,

stämpelafgifter, kommunala eller andra allmänna afgifter, markegångssättning,

åsättande af rotering, fastställelse å afsöndring afjord, vattenfall,

fiske eller annan dylik lägenhet, anmärkning vid offentliga räkenskaper,

redogörelse för allmänna medel, utsyning af skog å allmänning eller ekars

fällande å kronojord, tillverkning och inlösen af salpeter och tvist om värfning

samt i sådana på förvaltningsmyndighets pröfning beroende ärenden,

som angå syner å ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp, äfvensom i ärenden,

som anhängiggjorts hos justitiekanslersembetet eller Riksdagens justitieombudsman.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

3

Af den kongl. propositionen bilagdt utdrag af protokollet öfver finansärenden

den 23 april 1897 inhemtas, att chefen för finansdepartementet vid

ärendets föredragning inför Kong], Maj:t. anfört följande:

»Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 14 maj 1896, jemte

anmälan, att Riksdagen, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts i ämnet aflätna

nådiga proposition af den 14 nästförutgångne februari, bland annat för sin

del beslutit en lag om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring,

tillika anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes tillse, att kostnaderna för

jordafsöndrings fastställelse hos Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande måtte

varda i möjligaste måtto nedbringade, samt för sådant ändamål meddela föreskrift,

att, derest för dylik fastställelse erfordrades intyg eller åtgärd från

myndighet, sökanden, så vidt ske kunde, derför ej måtte med någon kostnad

betungas, har Eders Kongl. Maj.t, som i öfverensstämmelse med Riksdagens

beslut den 27 juni sistlidet år utfärdat lag angående hemmansklyfning, egostyckning

och jordafsöndring, den 2 oktober samma år anbefalt statskontoret

och kammarrätten att gemensamt afgifva underdånigt utlåtande öfver ett inom

finansdepartementet upprättadt förslag till ändrad lydelse af 3 och 7 §§ i

gällande förordning angående stämpelafgiften, sistnämnda § sådan den lyder

enligt nådiga kungörelsen den 12 juli 1895. De förändringar i stämpelförordningen.

som enligt nyssberörda förslag blifvit ifrågasatta, äro dels ett

tillägg till den under 3 § förekommande rubriken »Förordnande» af följande

lydelse: »Förordnande till förrättning för landtmätare eller med honom i afseende

på behörighet till vissa förrättningar likstäld tjensteman------fritt»,

dels ock ett sådant tillägg till 7 §, att frihet från stämpel enligt artikeln I

komme att ega rum jemväl i frågor rörande »fastställelse af jordafsöndring.»

I det utlåtande, som med anledning häraf af statskontoret och kammarrätten

afgifvits, hafva dessa embetsverk erinrat, hurusom enligt 21 § af förut

omförmälda lag, hvilken trädde i kraft den 1 januari innevarande år, afhandling

rörande jordafsöndring för alltid skulle ingifvas till Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande, som hade att meddela fastställelse å afsöndringen samt

åsätta lägenheten särskilt namn och nummer; och skulle dylik af handlinginnehålla

så noggrann beskrifning å den afsöndrade jordens storlek, läge och

gränser, att någon osäkerhet derom ej kunde uppstå; dock finge, innan ärendet

af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande afgjordes, der så nödigt funnes,

yttrande af landtmätare inhemtas. Hvad i fråga om jordafsöndring vore föreskrifvet

skulle jemlikt 23 § i tillämpliga delar gälla äfven om vattenfall, fiske

eller annan dylik lägenhet, som afsöndrades från hemman, hvarifrån jordafsöndring

finge ske.

Hvad först beträffar det föreslagna tillägget till 3 §, hafva embetsverken

till eu början anfört, att den nya lagen icke såsom vilkor för af
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

söndringens fastställelse ovilkorligen förutsatte någon af landtmätare särskildt

för detta ändamål företagen förrättning, hvarför det finge anses ankomma på

sökandens eget godtfinnande, huruvida lian i dylikt fall ville begära landtmäteriförrättning

eller icke.

Då jemlik! § 9 mom. 1 i nådiga landtmäteriinstruktionen den 6 augusti

1864 ingen af de i länen anstälde landtmätare egde företaga sig någon landtmäteriförrättning

utan att dertill hafva erhållit Eders Kongl. Maj:ts vederbörande

befallningshafvandes förordnande, skulle, om landtmäteriförrättning i

jordafsöndringsändamål påkallades, förordnande för förrättningsman sökas hos

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, hvilken meddelade sitt beslut i form

af resolution, som tecknades å ansökningen. I allmänhet plägade, enligt hvad

embetsverken inhemta!, resolution på ansökning om landtmätares förordnande

stämpelbeläggas med tre kronor, enligt stämpelförordningens bestämmelse i

fråga om »resolution innefattande hufvudsakligt beslut, tecknadt å företedd

handling», men någon gång förekonnne, att dylik resolution betraktades såsom

»förordnande, annat», i hvilket fall stämpelbeläggning icke egde rum.

Embetsverken hafva framhållit, att, då det föreliggande förslaget innebure

stämpelfrihet för alla förordnanden till landtmäteriförrättning af hvad

slag som helst, skulle, derest den hittills allmännast rådande uppfattning om

dylikt förordnandes stämpelbeläggning såsom »resolution innefattande hufvudsakligt

beslut» vore vigtig, genom det föreslagna tillägget till 3 § stämpelfriheten

i dylika mål erhålla en utsträckning, den der icke blifvit af Riksdagen

ifrågasatt och icke heller syntes vara af omständigheterna påkallad.

Såsom redan blifvit anmärkt, ansåge embetsverken fastställelse af jorda (söndring

kunna vinnas, utan att förordnande för landtmätare att verkställa landtraäteriförrättning

nödvändigt behof! förutgå. Då i allt fall, enligt embetsverkens

förmenande, stämpelafgiften för dylikt förordnande, derest sådan afgift ifrågakomme,

icke kunde anses så betungande, att dess borttagande syntes vara åt

nöden, hafva embetsverken hemstält, att förslaget i denna del icke måtte föranleda

någon Eders Kongl. Maj:ts vidare åtgärd. Tillika hafva dock embetsverken

uttalat den åsigt, att, för den händelse förslaget om stämpelfrihet för

berörda slags förordnande skulle anses förtjent af nådigt afseende, denna frihet

dock borde begränsas till sådant förordnande, som söktes i ändamål att vinna

afsöndring af jord eller annat, samt att i sådant fall undantaget borde erhålla

sin plats under rubriken: »Resolution».

Med anledning af hvad embetsverken sålunda anfört tillåter jag mig

erinra, hurusom, då hos länsstyrelserna olika praxis råder i fråga om stämpelbehandlingen

af förordnande för landtmätare till förrättning, i det att dylika

förordnanden hos vissa länsstyrelser stämpelbeläggas, hos andra icke, med omförmälda,

inom finansdepartementet upprättade förslag afsetts ej endast att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 22.

o

bereda lättnad i kostnaderna för jordafsöndrings fastställelse, titan äfven att

åstadkomma enhet i stämpelbehandlingen. Frågan har derefter upptagits till

behandling af justitieombudsmannen i hans till innevarande Riksdag afgifna

embetsberättelse. I fråga om rätta tolkningen af hithörande bestämmelser

bär justitieombudsmannen, som inhemta^ att väsentlig skiljaktighet rådde så

väl vidkommande stämpelbehandlingen som ock rörande sättet för expedierande

af ifrågavarande förordnanden, dervid uttalat den uppfattning, att, för den

händelse, såsom i vissa län egde rum, rörande förordnande af landtmätare

till verkställande af begärd landtmäteriförrättning två expeditioner utfärdades,

nemligen den ena till sökanden och den andra till landtmätaren, den förra

borde stämpelbeläggas, men den senare icke, samt att, der åter, såsom i allmänhet

vore fallet, allenast en expedition utfärdades för att tillställas landtmätaren,

denna expedition, såsom innefattande resolution på eu ansökan, syntes

böra stämpelbeläggas, men landtmätaren i sådant fall ega debitera skiftesdelegarne

kostnaden för stämpeln.

Den öfverklagade osäkerheten i fråga om sättet för stämpelbehandlingen

af förordnanden för landtmätare har tydligen uppkommit derigenom, att,

medan enligt stämpelförordningen ä ena sidan resolutioner i regeln äro underkastade

stämpel, å andra sidan »förordnande, annat» är stämpelfritt, hvarjemte

befrielse från stämpel åtnjutas af embets- eller tjensteman i allt hvad

till embetet eller tjensten hörer. Om nu, pa sätt embetsverken alternativt

föreslagit, stämpelfrihet uttryckligen medgifves för resolution på ansökning

om förordnande af landtmätare till företagande af jordafsöndringsförrättning,

kommer deraf att följa, att resolutioner med förordnande af landtmätare i

andra fall äro underkastade stämpel, dock att, om ytterligare ett exemplar af

resolutionen eller ock ett särskilt förordnande utfärdas för att tillställas landtmätaren,

detta naturligen på grund af nyssberörda stadganden bör utgifvas

utan stämpel. Då på detta sätt anledningarne till den nu flerestädes rådande

tvekan i fråga om rätta sättet för stämpelbehandlingen varda undanröjda,

synas mig skäl icke föreligga att utsträcka stämpelfriheten för nu ifrågavarande

handlingar längre, än som för beredande af lättnad i kostnaderna för jordafsöndringsförfarandet

är erforderligt, och jag anser mig derför böra ansluta

mig till nyssnämnda, af embet-verken alternativt framstälda förslag.

Vid bifall härtill erfordras en mindre redaktionsförändring i derunder

samma hufvudrubrik förekommande rubriken: resolution innefattande hufvudsakligt

beslut, tecknadt å företedd handling.

I fråga åter om den föreslagna ändringen i 7 § hafva embetsverken,

vid det förhållande, att afhandling om jordafsöndring för alltid skulle framdeles

såsom hittills lagfaras och dervid beläggas med stämpel, till beloppet beroende

af afsöndringens värde, förklarat sig anse nu ifrågasatta stämpelfrihet för den

Bill. till liiksä. Prut. 1827. 5 Sami. 1 AJ''d. 22 Häft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

administrativa myndighetens beslut, hvilket, sedan åsättande af afgäld till

stamhemmanet icke längre vore i lag stadgadt, egentligen inskränkte sig till ett

slags inregistreringsåtgärd, icke vara obefogad; och hafva embetsverken derför

i fråga om detta ändringsförslag endast uttalat den erinran, att, då ärenden

angående fastställelse af afsöndring af vattenfall, fiske eller annan dylik lägenhet

syntes böra åtnjuta samma stämpelfrihet som ärenden rörande fastställelse

af jordafsöndring, det föreslagna tillägget till 7 § borde erhålla följande lydelse:

»fastställelse å afsöndring af jord, vattenfall, fiske eller annan dylik

lägenhet».

ämbetsverkens hemställan i nyssberörda afseende gifver icke anledning

till någon erinran från min sida.»

På grund af hvad sålunda anförts hemstälde departementschefen, att

Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att besluta, att ofvanberörda förordning

skulle i nu ifrågavarande delar erhålla den förändrade lydelse, som här ofvan

i den kongl. propositionen angifvits.

Mot de i den kongl. propositionen förselagna förändringarna har utskottet

icke något att erinra; och hemställer utskottet derför,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition om ändring

af §§ 3 och 7 i förordningen angående stämpelafgiften den

9 augusti 1894, sådana dessa §§ lyda enligt kungörelserna

den 12 juli 1895 och den 13 november 1896, måtte af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 10 maj 1897.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

Stockholm, Assoeiations-Boktryckeriet, 1897.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1897:116 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i gällande förordning angående stämpelafgiften. a1 i texten