Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets Utlåtande N:o 8

1897-04-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1897:8, Bankoutskottets Utlåtande N:o 8

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 5 april 1897, kl. 2 e. m.

Utlutande, med anledning af väckta förslag om användande af

bankovinsten för 1896.

I fråga om användandet af riksbankens vinst för år 1896, hvilken

vinst uppgår till ett belopp af kr. 3,118,211:64, hafva framstäf följande

förslag:

dels i statsverkspropositionen, att af samma vinst 2,790,000 kronor

måtte anvisas åt statsverket, och

dels af herr friherre Klinckowström i en inom Första Kammaren

väckt motion (n:o 8), att de af Kongl. Maj:t äskade 2,790,000 kronor af

riksbankens vinstmedel för 1896 icke må af Riksdagen beviljas; och

har motionären till stöd härför anfört: »De stora besparingar från

föregående år, som Kongl. Maj:t föreslår måtte till nu ifrågavarande

statsreglering anvisas, uppgående till 14,229,000 kronor, göra det onödigt,

enligt min mening, att nu tillgripa denna riksbankens tillgång för

statsregleringen; så mycket hellre, som redan under denna riksdag

ganska berättigade anspråk komma att framställas å flere afdelningskontor

i landsorterna».

Sedan utskottet i ärendet begärt yttrande af bankofullmägtige,

har utskottet från dem fått mottaga en skrifvelse af den 18 sistlidne

februari, hvari _ fullmägtige, med afseende på storleken af riksbankens

egna fonder, hvilka vid 1896 års slut uppgingo till sammanlagdt 60,347,744

kronor 11 öre, uttalat såsom sin åsigt, att, från synpunkten af bankens

behof af egna kapital, hinder ej mötte för bifall till Kongl. Maj:ts proposition,

. äfven om härvid toges hänsyn till frågan om nya afdelningskontors

inrättande.

Bih. till Riksd. Prof. 1897. 6 Sami. 1 Ajd 8 Käft. (N:o 8.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Utlåtande N:o 8.

Statsverkets tillstånd är onekligen sådant, att motionären synes

utskottet så till vida hafva haft fog för sin åsigt, att statsverket ingalunda

har behof af de nio tiondedelar af bankovinsten, som Kongl. Maj:t

föreslagit måtte varda anvisade till nästa års statsreglering. Men utskottet

kan dock icke finna skäl vara för handen att tillstyrka ett förslag,

som går ut på att af riksbankens vinstmedel icke ens en del skulle

få användas till statsverkets mångahanda behof. Af sådan anledning

har utskottet sökt finna en lämplig fördelningsgrund mellan statsverket

och riksbanken och härvid visserligen funnit, att Kongl. Maj:ts nu föreliggande

proposition ansluter sig till de beslut om delning af riksbankens

vinstmedel, som vid 1895 och 1896 årens riksdagar gjort sig gällande.

Men om de beräkningsgrunder, som då följdes, alltjemt skola

tillämpas, lemnas i sjelfva verket icke vidare rum för sådan pröfning

af statsverkets år efter år skiftande behof, som dock enligt utskottets

åsigt bör vara grunden för ifrågavarande vinstmedels fördelning så att,

allt efter som dessa behof äro större eller mindre, statsverkets andel i

bankovinsten lämpas derefter.

Att denna uppfattning jemväl hittills omfattats af Riksdagen, torde

med önskvärd tydlighet framgå af nedanstående tablå, utvisande förhållandet

mellan å ena sidan de belopp af bankovinsten, som under de

senaste 10 åren förbehållits åt riksbanken, och å andra sidan de summor,

hvilka öfverlemnats till fyllande af statsverkets behof:

Bankovinsten.

Staten.

Banken.

för

år

1886

2,496,938

30

1,250,000

_

1,246,938

30

»

»

1887

2,703,703

91

—

—

2,703,703

91

»

»

1888

2,664,493

08

1,300,000

—

1,364,493

08

y>

»

1889

2,621,725

81

1,300,000

—

1,321,725

81

»

1890

3,707,485

69

1,850,000

—

1,857,485

69

»

»

1891

3,573,150

50

1,750,000

—

1,823,150

60

»

B

1892

2,801,446

67

2,801,446

57

—

—

d

»

1893

2,483,288

32

2,480,000

—

3,288

32

»

))

1894

2,603,187

21

2,340,000

—

263,187

21

1 »

B

1895

3,026,425

69

2,700,000

—

326,425

69

I det utlåtande (n:o 7) angående användande af riksbankens vinst

för 1895, som nästlidet års bankoutskott afgaf, ansåg utskottet, beträffande

sjelfva hufvudfrågan — hvilken nu föreligger alldeles oförändrad

s. 3 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsJcotiets Utlåtande N:o 8.

3

huru vida, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, den större delen af bankovinsten

skulle till statsverket öfverlemnas och endast en tiondedel reserveras

åt riksbanken, eller ock, såsom i den ofvannämnda motionen

yrkats, hela bankovinsten för året bibehållas åt riksbanken — att statsverket,

hvars ställning måste erkännas vara ovanligt god, utan svårighet

kunde undvara åtminstone en del af den vinstandel, Kongl. Maj:t

begärt för det allmännas behof. Vid sådant förhållande ansåg utskottet

äfven, att hänsyn till riksbankens intresse kunde och borde i högre grad

göra sig gällande, än fallet skulle kunna blifva, om statsverket kunde

anses, så att säga, befinna sig i trångmål och således medel för dess

räkning beböfde beredas genom anlitande af alla till buds stående utvägar.

Utskottet, som fortfarande vidhåller denna uppfattning, har derjemte

velat fästa uppmärksamheten på en annan omständighet, som icke

bör lemnas ur räkningen vid pröfning af föreliggande fråga, nemligen

riksbankens ställning gent emot öfriga i riket varande bankinrättningar.

Utskottet vill i sådant afseende framhålla, att då för tio år sedan, eller

den 31 december 1886, riksbankens egna fonder, grundfond, reservfond

och till framtida disposition afsätta medel, tillhopa utgjorde 50,316,072

kronor, så utgjorde öfriga bankers motsvarande fonder i rundt tal

108,882,746 kronor, således mer än dubbla beloppet. Vid 1895 års slut

hade visserligen riksbankens nyssberörda fonder ökats till 59,929,533

kronor, men deremot hade öfriga bankers fonder vuxit till 129,695,511

kronor, hvilket sistnämnda belopp, såsom kändt torde vara, under år

1896 ökats ganska betydligt, dels genom bildandet af nya banker och

dels genom ytterligare fondafsättningar i äldre banker, så att deras

fondsumma vid årets slut uppgick till 146,792,776 kronor, under det

att riksbankens fonder samtidigt endast vuxit med en obetydlighet, till

60,347,744 kronor, eller med det jemförelsevis ringa beloppet 418,211

kronor, utgörande till väsentlig del den andel, som 1896 års Riksdag

tillät riksbanken att af sin årsvinst få behålla.

Med anledning af det anförda och då numera den tidpunkt icke

torde vara mycket aflägsen, innan riksbanken blir ensam sedelutgifvande;

då inrättandet af nya afdelningskontor jemväl torde komma att ställa

ökade anspråk på riksbankens förmåga att fullgöra sin uppgift, samt

då med hänsyn till statsverkets behof för närvarande det bör kunna

låta sig göra att åt riksbanken reservera en större andel i bankovinsten

än den tiondedel, som enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle tillfalla

banken, har utskottet ansett lämpligt att derom nu framställa förslag.

I afseende å den beräkningsgrund, som dervid borde följas, har

utskottet, med föranledande deraf att statens jernvägar öfver hufvud

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Utlåtande N:o 8.

icke lemna mer än 3 procent på det deri nedlagda kapital och vid det

förhållande, att det numera uppstälts som ett önskemål att småningom

kunna nedbringa räntefoten vid statens upplåning till samma procentsiffra,

ansett sig böra föreslå, att ett belopp af 1,800,000 kronor, motsvarande

i jemnadt tal 3 procent ränta å riksbankens fonder, af fullmägtige

uppgifna till något öfver 60 millioner kronor, borde till statsverkets

behof öfverlemnas.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, med afslag å såväl Kongl. Majrts

proposition som den af herr friherre Klinckowström

väckta motion, må besluta:

1:°)

att af riksbankens vinst för år 1896 ett belopp

af 1,800,000 kronor öfverlemnas till statsverket samt

återstoden, 1,318,211 kronor 54 öre, för riksbanken

bibebålles; samt

2:o)

att statsverkets andel af bankovinsten för år 1896

skall af fullmägtige i riksbanken tillhandahållas statskontoret

och utgå med en fjerdedel under loppet af

hvarje af månaderna januari, april, juli och oktober

år 1898.

Stockholm den 5 april 1897.

På bankoutskottets vägnar:

G. H. SPENS.

./

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 8.

5

Reservationer:

vid punkten l:o):

af herrar grefve Spens, Rettig, Sanne, Stridsberg, Falk och östergren,

som yttrat:

»Inom utskottet hafva vi yrkat, att utskottet skulle tillstyrka bifall

till Kongl. Maj:ts proposition, hvarigenom beträffande 1896 års

bankovinst skulle komma att tillämpas samma fördelningsgrund, som

Riksdagen godkänt med afseende på 1894 och 1895 årens bankovinst;

i enlighet hvarmed vi ock hemstält, att ifrågavarande punkt måtte erhålla

följande lydelse:

1:°)

att af riksbankens vinst för år 1896 ett belopp

af 2,790,000 kronor öfverlemnas till statsverket, och

återstoden, 328,211 kronor 54 öre, för riksbanken bibehålies;
af

herrar Mallmin, Eklundh, Lundell och Nordström, som yrkat,

att punkten skulle hafva erhållit följande lydelse:

Ro)

att af riksbankens vinst för år 1896 ett belopp

af 2,500,000 kronor öfverlemnas till statsverket, och

återstoden, 618,211 kronor 54 öre, för riksbanken bibehålies.

Herrar Moberg och grefve Hamilton samt Holmgren och Nyländer

hafva, såsom ledamöter i särskilda utskottet, till följd af arbeten inom

detta utskott, icke deltagit i behandlingen af detta ärende inom bankoutskottet.

Bih. till Riksd Prot. 1897. 6 Sami. 1 Afd■ 8 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.