Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kongl. Maj:t angående undervisningen i geografi vid de allmänna läroverken. På grund af en utaf herr Edv. Svensson i Karlskrona inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 105, och med bifall till kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande n:o 2

1897-03-31 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1897:4, Skrifvelse till Kongl. Maj:t angående undervisningen i geografi vid de allmänna läroverken. På grund af en utaf herr Edv. Svensson i Karlskrona inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 105, och med bifall till kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande n:o 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

1

N:o 4.

Ank. till Riksd. kansli den 31 mars 1897, kl. 2 e. m.

Första Kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande n:o 4, i

anledning af väckt fråga om skrifvelse till Kongl. Maj:t

angående undervisningen i geografi vid de allmänna läroverken.

På grund af en utaf herr Edv. Svensson i Karlskrona inom Andra

Kammaren väckt motion, n:o 105, och med bifall till kammarens första

tillfälliga utskotts utlåtande n:o 2 (i samlingen n:o 5), har Andra Kammaren

för sin del beslutat, att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla

om meddelande af sådana bestämmelser, att vid tillsättande af lärarebefattningar

vid de allmänna läroverken geografien måtte räknas såsom särskildt

undervisningsämne.

Jemlikt 63 § 3 mom. i riksdagsordningen har detta beslut genom

utdrag af protokollet delgifvits Första Kammaren, som hänvisat ärendet till

sitt första tillfälliga utskott.

Beträffande den del af motionen, som nu är föremål för pröfning, har

Andra Kammarens tillfälliga utskott yttrat följande:

»Innan utskottet går att för egen del yttra sig om det föreliggande

förslaget, torde en redogörelse för nu gällande stadganden på det omhandlade

området böra meddelas.

Bill. till Riksd. Prot. 1897. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 4 Käft. (N:o 4.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

Enligt den genom kongl. cirkuläret den 22 mars 1895 i vissa delar

ändrade undervisningsplanen för de allmänna läroverken äro, så väl på latinsom

på reallinien, följande antal timmar i hvarje vecka anslagna åt de i de

fem lägre klasserna åtskilda, men på det högre stadiet ännu förenade ämnena

historia och geografi:

Klass I

» II

» III

* IV

» V

Historia:

, 2

3

. 3

3

. 3

Geografi:

2

2

3

1

1

» VI: 1 ........................................... 3

» » 2......................................................... 3

» VII: 1 ......................................................... 3

» » 2......................................................... 3

Lärokursen i geografi, hvilken för de båda linierna är gemensam i de

fem lägre klasserna, men sedan olika, har genom samma kongl. cirkulär

blifvit faststäld på följande sätt:

Första klassen.

Kort öfversigt af verldsdelarne och verldshafven efter jordgloben;

fäderneslandets geografi; öfriga europeiska länders fysiska och politiska geografi

påbörjad.

Andra klassen.

De europeiska ländernas fysiska och politiska geografi fortsatt.

Tredje klassen.

Europas geografi afslutad; de främmande verldsdelarnas fysiska och

politiska geografi påbörjad.

Fjerde klassen.

De främmande verldsdelarnas geografi fortsatt och afslutad.

Femte klassen.

Repetition af de föregående klassernas kurs.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4. 3

Sjette klassens nedre afdelning.

Latinlinien. Jieallinien.

Geografisk repetition i samband med Geografi i utförligare framställning:

den historiska undervisningen. Europas geografi påbörjad.

Sjette klassens öfre afdelning.

Geografisk repetition såsom i före- Geografi såsom i föregående afdelgående

afdelning. ning: Europas geografi afslutad.

Sjunde klassens nedre afdelning.

Geografisk repetition såsom i före- Geografi såsom i föregående klass:

gående klass. de främmande verldsdelarne.

Sjunde klassens öfre afdelning.

Geografisk repetition såsom i före- Öfversigtlig repetition af den geogående

afdelning. fiska kursen.

Enligt § 52 af gällande läroverksstadga, sådan denna genom ofvan

anförda kongl. cirkulär blifvit ändrad, äro de ämnesgrupper, i hvilka geografi

ingår vid sökande af lektorsbefattning, följande:

kristendom och historia med geografi,

modersmålet och historia med geografi,

latinska språket och historia med geografi,

historia med geografi och filosofisk propedevtik.

Enligt nämnda § af läroverksstadgan ingår geografi vid sökande af

adjunkts- eller kollegabefattning i nedanstående ämnesgrupper:

kristendom, modersmålet och historia med geografi,

kristendom, latinska språket och historia med geografi,

modersmålet, latinska språket och historia med geografi,

modersmålet, tyska språket och historia med geografi,

latinska och grekiska språken samt historia med geografi,

historia med geografi och naturlära.

Af vigt för den föreliggande frågans bedömande är äfven att känna

det geografiska studiets ställning vid våra universitet. I Lund har man i

detta afseende kommit derhän, att genom Riksdagens beslut år 1894 en e. o.

professur i geografi och historia — två ämnen, som icke till någondera

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Ko 4) Utlåtande Ko 4.

vetenskapens fromma sammankopplats — blifvit upprättad, ehuru denna

professur ännu ej hunnit blifva tillsatt, utan tills vidare upprätthållits på

förordnande. 1 Upsala åter meddelas undervisning i geografi af en docent,

som härför åtnjuter särskilt, arfvode. Vid båda universiteten gifves vid

afläggande af de filosofiska examina, som medföra kompetens till läraretjenster

vid de allmänna läroverken, betyg i geografi tills vidare endast tillsammans

med betyg i statskunskap. I Lund intages dock betyget i geografi

i examensprotokollet, medan i Upsala viss hänsyn tages till ådagalagda insigter

i nämnda ämne vid afgifvande af ett gemensamt betyg i »statskunskap

med geografi», såsom ämnesgruppen officielt kallas. Emellertid gör sig

för närvarande vid de båda universiteten en liflig sträfvan gällande att få

betyget i geografi skild! från betyget i statskunskap och geografien betraktad

såsom ett särskildt, med historien och statskunskapen likstäldt examensämne.

Såväl i Lund som i Upsala hafva under de senare åren gifvits undervisningskurser

i geografi, lämpade för blifvande elementarlärare i ämnet,

och från kompetent hall har meddelats, att vid profårskursen under de senare

åren en märkbar förbättring visat sig i afseende å lärarekandidaternas kunskaper

i och intresse för ifrågavarande ämne.

Utskottet har, efter inhemtandet af ofvan meddelade upplysningar

angående den geografiska undervisningens ställning vid läroverken och universiteten,

funnit den af motionären väckta frågan i flera afseenden vara

särdeles beaktansvärd.

Geografien är nemligen, rätt fattad, både såsom allmänbildande ämne

och till följd af den praktiska nytta, som dess studium för nästan alla

ställningar i lifvet medför, väl förtjent af en sjelfständigare och mera framskjuten

plats pa de allmänna läroverkens schema än detta ämne äfven efter

de år 1895 genomförda, föga betydande ändringarna i undervisningsplanen

intager, särskildt i de högre klasserna. Men skall den nu åsyftade förbättringen

af ämnets ställning vid läroverken med fullt gagn kunna genomföras,

då bör först och främst lärarebildningen i geografi stärkas, och denna beror

i sin ordning på ämnets ställning vid universiteten, en omständighet af största

vigt, som af motionären endast i förbigående blifvit berörd.

Utskottet vill derför såsom sin mening uttala, att det första och väsentligaste

vilkoret för höjandet af undervisningen i geografi vid de allmänna

läroverken är att söka i upprättandet af särskilda lärostolar i detta ämne

vid våra universitet. Ett sådant kraf framstäldes med styrka redan vid det

allmänna läraremötet i Stockholm 1884, och dess berättigande ej blott med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o i. 5

hänsyn till iärarebildningen utan äfven i och för sig, i rent vetenskapligt

afseende, torde bland annat framgå af det faktum, att Sverige numera är

den enda stat af någon betydenhet i Europa, der geografien ej eger sin särskilde

målsman vid universiteten. Och detta, ehuru vårt land på de geografiska

upptäcktsfärdernas fält intager en så hedrande plats.

Då emellertid det geografiska studiet vid våra universitet — såsom

ofvan visats — på senare tider gjort afsevärda framsteg, äfven om ännu

åtskilligt återstår att önska för att den akademiska undervisningen i geografi

skall kunna sägas vara på ett fullt tillfredsställande sätt ordnad, så

torde tiden redan nu vara inne att göra åtminstone något för att åt ifrågavarande

ämne bereda en bättre ställning än hittills vid de allmänna läroverken.

I sådant afseende anser utskottet ett godt medel vara pavisadt i hvad

motionären i tredje momentet af sina slutpåstäenden yrkar, nemligen att

geografien vid tillsättande af lärarebefattningar vid de allmänna läroverken

måtte förklaras för ett särskildt undervisningsämne. Hittills har nemligen

geografien vid sådana tillfällen alltid räknats tillsammans med historien, ja,

rent af såsom ett bihang till detta ämne, i det att ämnesgruppen i läroverksstadgan

benämnes »historia med geografi».

En bestämmelse, sådan som motionären föreslagit, om de båda ämnenas

åtskiljande vid tjenstetillsättningar kan utan rubbning af undervisningsplanen

och utan kostnad för statsverket omedelbart genomföras. Den skulle för

läroverken medföra den ganska afsevärda fördelen, att geografien vid lärarebefattningars

ledigförklarande och tillsättande långt mer än hittills kunde

komma till sin rätt och lättare förenas med ämnen af olika slag, a ena sidan

med vissa humanistiska och å andra med vissa naturvetenskapliga ämnen. Derigenom

kunde ett större antal lärarekandidater få intresse af att taga geografi

såsom ämne i sin akademiska examen och dugliga lärarekrafter sålunda tillföras

det geografiska studiet, hvilket äfven vid universiteten borde uppmuntras

genom särskilda examensbetyg, afsöndrade från betyget i statskunskap, men

omfattande pröfning såväl i fysisk som i politisk geografi. Derigenom skulle

ock utjemnas den oegentlighet, som nu förefinnes derutinnan, att en blifvande

elementarlärare i geografi antingen icke alls studerar ämnet vid universitetet,

om han nemligen, såsom ofta skett, tager historia, men ej statskunskap i sin

examen, eller också måste studera tre ämnen (historia, statskunskap och geografi)

utan att dock derför vid tjenstetillsättningar fa räkna sig mer än ett

ämne till godo (historia med geografi). Det af motionären föreslagna särskiljandet

af historia och geografi vid tjenstetillsättningar kan alltså betraktas

som en gärd af billighet, på samma gång det för läroverken skulle öppna

Bill. till Lliksd. Prot. 1897. 8 Samt 2 Afd. 1 Band. 4 Höft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.

möjlighet att både på det lägre och på det högre stadiet bättre än hittills

fylla deras behof af goda lärarekrafter i geografi.»

Första Kammarens första tillfälliga utskott vill erinra derom, att, med

afseende a historiens och geografiens ställning inom läroverkens högre klasser,

de bada läroämnena icke kunna vid tillsättandet af lektorsbefattningar räknas

såsom särskilda läroämnen. Det skulle således endast vara vid tillsättandet

af adjunktsbefattningar geografien kunde räknas såsom särskildt undervisningsämne;

men det synes vara tvifvelaktigt, huruvida, då en ombildning af

de allmänna läroverken blifvit ifrågasatt, lämpligt kan vara att ensidigt vidtaga

en mindre, men dock andra frågor berörande förändring inom desamma.

Utskottet håller äfven före, att beskaffenheten af den undervisning, som

inom allmänna läroverken lemnas i geografien, väsentligen heror af den

undervisning, hvilken universiteten meddela i ämnet; och då särskilda lärostolar

i geografi icke finnas vid båda universiteten, skulle särskiljande af

historia och geografi vid tillsättande af lärarebefattningar vid allmänna läroverken

icke vara af någon väsentlig betydelse.

Utskottet hemställer alltså,

att Första Kammaren icke måtte biträda Andra Kammarens

beslut.

Stockholm den 31 mars 1897.

På utskottets vägnar:

ROBERT DICKSON.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1897.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.