Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10

1897-05-08 · 34 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 33 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1897:10, Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

1

X:« lO.

Ank. till Riksd. kansli den 10 maj 1897, kl. 12 midd.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta

motioner dels om bestämmande af en gemensam dag

för val af riksdagsmän i Andra Kammaren, dels

ock om vissa ändringar i riksdagsordningens bestämmelser

i fråga om val till Andra Kammaren.

Till konstitutionsutskottet har Andra Kammaren hänvisat en af herr

N. Wallmark väckt motion, n:o 151, deruti motionären hemstält, att Riksdagen

måtte till hvilande i grundlagsenlig ordning antaga den ändring

af riksdagsordningen, att val af riksdagsman i Andra Kammaren skulle

verkställas andra söndagen eller, om Riksdagen så funne lämpligare, andra

lördagen i september månad näst före början af de tre år, för hvilka

valen gälde; och har motionären öfverlemnat åt konstitutionsutskottet att,

om det biträdde hufvudtanken i förslaget, verkställa den närmare formuleringen

af den åsyftade grundlagsändringen.

Likaledes har Andra Kammaren till konstitutionsutskottet hänvisat

eu af herr E. A. Lindblad väckt motion, n:o 22, om skrifvelse till Kongl.

Bill. till Riksd. Prof. 1897. 3 Sami. 10 Häft. (N:o 10.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

Maj:t med begäran om utarbetande och framläggande af förslag till sådana

ändringar i riksdagsordningens bestämmelser i fråga om val af riksdagsmän

i Andra Kammaren, hvarigenom vissa i motionen antydda brister

beträffande stadgandena om valprotokollens formulering och insändande

samt förfarandet med valsedlar^ måtte kunna undanrödja^ eller väsentligen

minskas.

Frågan om bestämmandet af en för hela riket gemensam dag för

val af riksdagsmän i Andra Kammaren har vid åtskilliga tillfällen varit

föremål för Riksdagens pröfning. Vid behandlingen af de förslag, som i

detta afseende blifvit framstälda, har det städse allmänt erkänts, att det

skulle vara i flera afseenden fördelaktigt, om en gemensam valdag kunde

bestämmas, men beträffande hvarje dag, som blifvit dertill föreslagen, har

alltid från någon sida anmärkts, att den föreslagna dagen vore af en eller

annan anledning mindre passande, och hittills har man ej kunnat enas

om någon dag, som skulle befinnas lämplig till valdag för hela riket.

Utskottet kan ej annat än dela den vid åtskilliga tillfällen uttalade

åsigten, att införandet af en gemensam valdag, hvilket nu åter blifvit ifrågasatt,

otvifvelaktigt skulle i åtskilliga hänseenden medföra fördelar. Vid

riksdagen 1887, då konstitutionsutskottet med anledning af i ämnet väckt

motion uti sitt betänkande n:o 8 framlade förslag till antagande af eu

för land och stad gemensam valdag, yttrade utskottet, sedan det antydt

önskvärdheten deraf, att riksdagsmannavalen omfattades med lifligare intresse,

än dittills i allmänhet varit fallet, bland annat: »Erfarenheten har

otvetydigt lemnat det vittnesbörd, att deltagandet är allmännare i de val,

hvartill förberedelserna i god tid tagit sin början, och den omständighet,

att valdagen är i lagen bestämd, kan, enligt utskottets åsigt, icke undgå

att tidigare än eljest fästa valmännens uppmärksamhet på det stundande

valet. En sådan bestämmelse skulle vidare förekomma det understundom

inträffande fall, att valet utsattes till en för valmännen olämplig dag,

och de olägenheter, som emellanåt försports af valens sena eller ofullständiga

kungörande, skulle försvinna eller åtminstone i väsentlig mån

minskas». Till dessa skäl kommer ytterligare den omständigheten, att

införandet af bestämmelse om en för land och stad gemensam valdag

skulle medföra, att den valagitation, som med mer eller mindre styrka

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

B

nu i regel pågår under större delen af valtiden, skulle blifva till tid och omfattning

betydligt begränsad; och ett dylikt förhållande måste utskottet

betrakta såsom en ganska stor vinst,.

Såsom bevis på att idén om en gemensam valdag förut vunnit tillslutning

inom Riksdagen, vill utskottet erinra derom, att vid 1884 års

riksdag ett af konstitutionsutskottet med anledning af motion i frågan

framlagdt förslag, i syfte att till gemensam valdag för landsbygden bestämma

andra måndagen i juli månad, af båda kamrarne antogs att hvila

till vidare grundlagsenlig behandling. Orsaken, hvarför detta förslag vid

1885 års riksdag af Andra Kammaren förkastades, torde vara att söka i

den uppfattningen, att den föreslagna dagen ej vore fullt lämplig.

Den erfarenhet, man vunnit från de föregående tillfälle^, denna fråga

vant föremål för behandling, torde väl bidraga att minska svårigheten

att slutligen finna den dag, som för de olika delarne af landet vore mest

passande till gemensam valdag. Då det emellertid lärer vara uppenbart,

att det icke är möjligt att finna någon dag, beträffande hvilken icke från

en eller annan del af vårt vidsträckta land någon anmärkning skulle

kunna framställas, bör man fasthålla dervid, att, om man verkligen önskar

komma till något resultat i frågan, man bör se saken i stort och

icke tillmäta mindre betydande lokala förhållanden någon afgörande vigt.

En del af de anmärkningar, som emot olika föreslagna dagar blifvit frarnstälda,

äro för öfrigt af så ringa betydenhet, att de af sig sjelfva skulle

förfalla, derest en gemensam valdag blefve antagen, enär denna säkerligen

kom me att betraktas såsom en nationel bemärkelsedag, hvilken lång tid

i förväg blefve af de valberättigade anslagen för det ändamål, hvartill

den blifvit bestämd.

Herr Wallmark har nu föreslagit, att andra söndagen eller, om så

funnes lämpligare, andra lördagen i september skulle bestämmas till valdag.

Med motionären är utskottet så till vida ense, att september månad

måste anses såsom den, till hvilken, med hänsyn till förhållandena såväl

i städerna som på landsbygden, en gemensam valdag lämpligast bör förläggas;

dock torde särskildt beträffande städerna ett större deltagande i

valet vara att förvänta, om detsamma utsättes till någon af de sista dagarne

i månaden.

Beträffande åter frågan, hvilken veckodag som skulle antagas till gemensam

valdag, vill utskottet först och främst i fråga om förslaget att härtill

bestämma eu söndag erinra derom, att konstitutionsutskottet vid 1891

års riksdag uti sitt betänkande n:o 9 i denna fråga anmärkt, att emot

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

en sådan anordning alltid anförts stora betänkligheter, och detta äfven

från deras sida, som förfäktat lämpligheten af en gemensam valdag. Många

skulle nemligen på grund af sin religiösa öfvertygelse anse sig ej kunna

deltaga i riksdagsmannaval, som anstäldes å söndag, och valförrättare, som

kunde hysa dylika betänkligheter, skulle mot sin öfvertygelse blifva tvungna

att då tjenstgöra. Redan enligt gällande bestämmelser kunde visserligen

riksdagsmannaval utsättas att förrättas å söndag, men med införande i

grundlagen af det föreslagna stadgandet skulle möjlighet saknas för valförrättaren

att utsätta annan dag, äfven om han visste, att inom valkretsen

en bestämd mening vore rådande mot valets förrättande å söndag.

Ett dylikt stadgande skulle säkerligen på många ställen inom landet uppväcka

missnöje. I öfrigt vore det tvifvelaktigt, huruvida möjlighet förefunnes

att å söndag förlägga valen till sådan tid, att gudstjensten derigenom

icke stördes eller hindrades. Redan å landsbygden skulle detta

säkerligen ofta vara förenadt med stora svårigheter, och hvad anginge

städerna och i synnerhet de större städerna, skulle det icke ens låta sig

göra, då tiden för valen derstädes måste utsträckas öfver en stor del af

dagen, om valmännen skulle beredas tillfälle att få afgifva sina röster

och få göra det på ett för dem lämpligt sätt. Vid 1892 års riksdag, då

frågan att bestämma viss söndag till gemensam valdag åter upptagits,

förklarade konstitutionsutskottet sig vidhålla den 1891 uttalade uppfattningen;

och något skäl att nu frångå densamma har utskottet ej funnit

vara förebragt.

Den bland veckans öfriga dagar, som synes mest lämplig till gemensam

valdag, är otvifvelaktigt lördagen, och invändningen, att å denna dag

bruka hållas torgdagar och dylikt, som kunde hindra landtbefolkningen

att deltaga i ett till sådan dag utsatt val, torde ej få någon praktisk

betydelse, sedan i grundlag blifvit bestämdt, att de hvart tredje år förekommande

allmänna riksdagsmannavalen skulle företagas å eu viss angifven

dag.

Sedan utskottet sålunda kommit till det resultat, att det ansett sig

böra förorda införande af den bestämmelse, att sista lördagen i september

antages till gemensam valdag för såväl landsbygden som städerna, har

den frågan kommit under öfverläggning, huruvida i de valkretsar, der

valen ske genom elektorer, utseendet af dessa skulle ega rum å den gemensamma

valdagen, eller om å densamma skulle företagas den förrättning,

dervid elektorerna afgifva sina röster. Det förslag till införande af

gemensam valdag, hvilket 1884 förklarades hyllande, afsåg, att å denna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

5

dag skulle verkställas dels de omedelbara valen, dels ock elektorsvalen;

och ehuru konstitutionsutskottets vid 1887 års riksdag framlagda förslag

till gemensam valdag äfvensom derefter i ämnet väckta motioner ej

afsett elektorsvalet, utan endast sjelfva riksdagsmannavalet, håller utskottet

före, att, då den ifrågasatta förändringen har till syfte att åstadkomma

ett litligare deltagande i valen från de val berättigades sida, jemväl elektorsvalen

böra å den gemensamma valdagen företagas.

I sammanhang härmed har utskottet ansett lämpligt föreslå, att föreskrift

meddelas, att elektorerna skola till riksdagsmannaval sammanträda

tidigast å åttonde, senast å fjortonde dagen från den dag de blifvit

utsedda, äfvensom att vid omedelbara val i valkretsar, som bestå af flera

kommuner, rösternas sammanräkning skall ega rum å fjortonde dagen

efter valdagen.

De §§ i riksdagsordningen, hvilka beröras af de nu förordade förändringarna

och sålunda i händelse af beslut i denna rigtning måste

ändras, äro §§ 15, 16 och 18.

I § 16 riksdagsordningen har utskottet funnit skäligt att jemväl

föreslå eu annan förändring. I slutet af dess tredje moment förekommer

bestämmelsen »och skola för rösternas sammanräknande och fullmagts

utfärdande åt den, som de flesta rösterna erhållit, valprotokollen

insändas — —». Den här inryckta erinran om fullmagts utfärdande är

på detta ställe fullkomligt öfverflödig, enär § 17 innehåller bestämmelse

om, hvilken som skall anses lagligen vald, samt § 20 föreskrifver, att

fullmagt skall ofördröjligen utfärdas för den valde. Orden: och fullmagts

utfärdande åt den, som de flesta rösterna erhållit, böra således utgå ur tredje

momentet af § 16, såsom här obehöfliga.

Slutligen har utskottet ansett sig böra föreslå, att de olika momenten

i §§ 15 och 16 riksdagsordningen, i likhet med hvad som

egt rum med åtskilliga andra paragrafer i riksdagsordningen, förses med

ordningsnummer, bland annat på den grund, att första momentet af § 15

redan är i § 13 riksdagsordningen åberopadt under till siffran angifvet

nummer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

De brister i riksdagsordningens stadganden om val till Andra Kammaren,

hvilka herr Lindblad i sin motion önskar undanröjda, angifvas

vara:

dels att inga föreskrifter Unnas för formuleringen af de valprotokoll,

hvilka vid omedelbara val skola insändas till domhafvande eller magistrat;

dels att valförrättare ej är uttryckligen berättigad att infordra felande

val protokoll; och

dels att föreskrifter saknas om valsedlarnes tillvaratagande och förvaring.

Vid åtskilliga tillfällen hafva inom Riksdagen förslag blifvit väckta

i det syfte, som i herr Lindblads nu ifrågavarande motion angifves, men

dessa hafva alltid fallit i Första Kammaren. Andra Kammaren har deremot

vid tre särskilda tillfällen, åren 1888, 1891 och 1893, uttalat sig

för skrifvelse till Kong!. Maj:t med begäran om revision af riksdagsordningens

valbestämmelser.

Beträffande först frågan om valprotokollens formulering, har herr

Lindblad anmärkt, att den omständigheten, att bestämmelser härom ej

finnas gifna, antagligen vore orsaken dertill, att valprotokollen så ofta

innefattade otydlighet, som föranledde kasserandet af ett större eller mindre

antal röster, hvartill komme, att uppfattningen, huru ett valprotokoll

rätteligen borde formuleras, vore ganska olika, i det att protokollens ordalydelse

af vissa valförrättare underkastades strängare kritik än utaf andi’a.

Dessa olägenheter skulle enligt motionärens tanke förekommas eller väsentligen

minskas, om formulär till valprotokoll utarbetades och öfverlemnades

till kommunalstämmornas ordförande.

I likhet med herr Lindblad anser utskottet, att fastställande af formulär

för valprotokoll skulle vara ett synnerligen praktiskt sätt att för

vederbörande underlätta det rigtiga affattande! af dessa protokoll, men

utskottet håller före, att denna bestämmelse bör utsträckas så, att formulär

böra fastställas icke blott för protokoll öfver omedelbara val, utan

jemväl för protokoll öfver elektorsval. Att i riksdagsordningen intaga

sådana specialbestämmelser som formulär till valprotokoll anser utskottet

emellertid ej lämpligt, utan vill föreslå, att fastställandet af dylika formulär

öfverlemnas till Kongl. Maj:t, och att i §§ 16 och 18 riksdags
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

7

ordningen endast intages en bestämmelse, att protokollen böra afmattas i

enlighet med sålunda af Kongl. Maj:t faststälda formulär.

Blanketter till valprotokoll enligt dessa formulär skulle genom Konungens

befallningshafvande öfverlemnas till vederbörande, hvarjemte formulären

naturligen komme att intagas i Svensk Författningssamling.

Den andra af herr Lindblad framstälda anmärkningen, om behof af

förbättrade stadganden angående riksdagsmannaval, afser att förekomma,

det i en valkrets, som består af flera kommuner, de kommunala myndigheterna

genom uraktlåtenhet att insända valprotokoll förorsaka, att de

valberättigade inom en kommun beröfvas inflytande på valet. Förslag

hafva vid flera tillfällen blifvit framstälda i syfte att förekomma försumlighet

i detta hänseende, och särskildt torde här böra påpekas, att Andra Kammaren

två gånger — 1889 och 1892 — uttalat sig för det af herr Lindblad

förordade stadgandet, att valförrättare skulle åläggas infordra felande

valprotokoll.

Utskottet anser emellertid af flera orsaker ett införande af en dylik

bestämmelse ej vara att förorda. De fall, då insändande af valprotokoll

•helt och hållet försummas, torde vara ytterligt sällsynta, hvaremot med

nu gällande bestämmelser det oftare lärer inträffa, att protokoll inkomma

ofullständiga eller felaktiga och på denna grund ej kunna tagas i betraktande

vid rösternas sammanräkning. Utskottet anser af denna orsak,

att, om den föreslagna bestämmelsen skulle införas, densamma konseqvent

borde utsträckas derhän, att valförrättare!) äfven skulle ega att infordra

nya protokoll i stället för ofullständiga eller felaktiga sådana. Emot eu

sådan bestämmelses införande kan dock anmärkas, dels att valförrättare!)

derigenom skulle komma i eu sådan ställning, att han först skulle underkasta

de inkomna protokollen eu förberedande granskning och sedan på

nytt vid röstsammanräkningen pröfva deras giltighet, dels ock att det

kunde leda till oformlighet, om å landet olika personer förvaltade domareembetet,

då den förberedande granskningen egde rum, och den dag, röstsammanräkningen

skedde, samt dessa hade olika åsigter beträffande ett

valprotokolls giltighet.

Om man detta oaktadt anser, att ett dylikt stadgande bör införas,

skulle emellertid ganska stora svårigheter uppstå vid bestämmande

af dess omfattning. Huru många gånger skulle t. ex. ett föreläggande

förnyas, om det ej blefve åtlydt, och huru skulle de påföljder

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

bestammas, utan hvilka ett föreläggande blefve kraftlöst emot en möjligen

tredskande?

Då det dessutom emot införande af en sådan bestämmelse som den

nu omhandlade kan anmärkas, att valförrättningens afsilande derigenom

skulle fördröjas, samt det syfte, som nu är i fråga, eller beredande af bästa

möjliga garantier för samtliga de afgifna rösternas inflytande på valet,

torde kunna, särskildt om den af utskottet här ofvan förordade bestämmelsen

om fastställande af formulär till valprotokoll blifver antagen, i

väsentlig mån uppnås genom införande af några vida enklare bestämmelser,

har utskottet ansett sig ej böra i detta afseende förorda annat, än att i § 18

riksdagsordningen intages föreskrift, att i kungörelse om omedelbart val

i valkrets, som utgöres af två eller flera kommuner, äfven bör tillkännagifvas

dagen för rösternas sammanräknande och erinras om valprotokollens

ofördröjliga insändande till valförrättaren.

Slutligen har herr Lindblad föreslagit intagande i riksdagsordningen

af föreskrift, att valsedlarne skola tillvaratagas och förvaras, till dess

valets giltighet blifvit vederbörligen afgjord.

Oaktadt en sådan bestämmelse för närvarande éj finnes i riksdags-*

ordningen, torde det dock vara en vid riksdagsmannaval ganska allmänt

tillämpad praxis att förvara valsedlarne, till dess valet vunnit laga kraft

eller i händelse af besvär blifvit upphäfdt; och ett dylikt förfaringssätt

är redan föreskrifvet i den af Kongl. Maj:t den 8 november

1889 faststälda valordning för Stockholms stad. Då det tydligen ofta

måste vara af stor vigt att, när ett riksdagsmannaval blifvit öfverklagadt,

hafva tillgång till de afgifna valsedlarne, har utskottet ansett

sig böra förorda införandet af bestämmelse om valsedlarnes förvarande,

till dess giltigheten af valet blifvit afgjord. Detta förfaringssätt bör

naturligtvis utsträckas att gälla äfven för val till Första Kammaren, och

föreskriften derom torde derför böra inflyta i § 25 riksdagsordningen,

som innehåller för båda kamrarne gemensamma bestämmelser angående

valsedlarne.

De af utskottet nu med anledning af herr Lindblads motion förordade

förändringar i riksdagsordningens föreskrifter angående val af riksdagsmän

torde ej vara af den beskaffenhet, att Riksdagen bör, för utar
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10. 9

betande af förslag till deraf föranledda ändringar i riksdagsordningens

nuvarande lydelse, hänvända sig till Kongl, Maj:t; utan har utskottet ansett

sig böra framlägga förslag till affattning af de paragrafer, hvilka

beröras af de ifrågasatta förändringarna.

Vid den behandling, utskottet i nu föreliggande frågor egnat § 16

riksdagsordningen, har behofvet af en ytterligare förändring i denna

paragraf trädt i dagen.

Ordalagen af det i början af tredje momentet intagna stadgandet:

»Kommuner, som hafva att gemensamt välja riksdagsman, ega dock begagna

det omedelbara valsättet, derest flertalet af de röstberättigade så

beslutar», hafva under det sist förflutna året gifvit anledning till försök

att få denna bestämmelse så tolkad, att flera än hälften af samtliga röstberättigade

skulle rösta för användandet af det omedelbara valsättet, för

att beslut härom skulle kunna anses fattadt.

Meningen med detta stadgande lärer emellertid uppenbart hafva

varit den att åt de röstberättigade i en valkrets på landet eller i en

valkrets, bestående af flera städer, bereda möjlighet att på vanligt sätt,

d. v. s. genom flertalet afgifna röster, besluta sig för användandet af det

omedelbara valsättet, såsom jemväl framgår af ett längre ned begagnadt

uttryck, då det heter, att Konungens befallningshafvande utfärdar kungörelse

om utgången, »efter thy som de flesta afgifna rösterna varit för

bifall eller afslag».

Då dessutom något skäl ej förefinnes att för fattande af ett dylikt

beslut fordra majoritet bland samtliga röstberättigade, anser utskottet,

att den antydda tvetydigheten bör undanrödjas derigenom att momentets

första punkt i formelt afseende bringas i öfverensstämmelse med stadgandet

i den derpå följande punkten.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa:

l:o) att Riksdagen måtte i anledning af herr

Wallmarks förevarande motion antaga följande förslag

till ändrad lydelse af §§ 15, 16 och 18 riksdagsordningen

att hvila till vidare grundlagsenlig behandling.

Bill. till lliksd. Prof. 1897. il Sami. 10 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

§ 15-

Val till riksdagsmän i Andra

Kammaren verkställas inom. September

månads utgång näst före början

af de tre år, för hvilka valen gälla.

Förordnar Konungen nya val

eller afgår eljest riksdagsman för

Andra Kammaren innan den tid,

för hvilken han blifvit vald, tilländalupit,

verkställes ofördröjligen

inom den valkrets, som utsett den

afgångne, nytt val för den återstående

tiden.

§ 16.

Ä landet väljes riksdagsman

medelst elektorer. För hvarje kommun

utses inför kommunalstämmans

ordförande en elektor och derutöfver,

efter folkmängden, en för

hvarje fullt tal af ett tusen. Desse

elektorer sammanträda till riksdagsmannaval

inför domhafvande!!

i den domsaga, till hvilken valkretsen

hörer, eller, om två domsagor

äro förenade till en valkrets,

inför domhafvanden i den af dessa

domsagor, hvilken den största folkmängden

eger.

I de valkretsar, som bestå af

två eller flera städer, utses inför

(Föreslagen lydelse.)

§ 15.

1. Val till riksdagsmän i Andra

Kammaren verkställas under

året näst före de tre år, för hvilka

valen gälla, å tid, som i 16 § bestämmes.

2. Förordnar Konungen nya

val eller afgår eljest riksdagsman

för Andra Kammaren innan den

tid, för hvilken han blifvit vald,

tilländalupit, verkställes ofördröjligen

inom den valkrets, som utsett

den afgångne, nytt val för den återstående

tiden.

§ 16.

1. Ä landet väljes riksdagsman

medelst elektorer. För hvarje

kommun utses inför kommunalstämmans

ordförande en elektor och

derutöfver, efter folkmängden, en

för hvarje fullt tal af ett tusen.

Desse elektorer sammanträda tidigast

å åttonde, senast å fjortonde

dagen, efter det de blifvit utsedde,

till riksdagsmannaval inför domhafvanden

i den domsaga, till hvilken

valkretsen hörer, eller, om två domsagor

äro förenade till en valkrets,

inför domhafvanden i den af dessa

domsagor, hvilken den största folkmängden

eger.

2. I de valkretsar, som bestå

af två eller flera städer, utses inför

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

11

(Nuvarande lydelse.)

magistraten en elektor för hvarje

stad och derutöfver, efter folkmängden,

en för hvarje fullt tal af femhundra.

Desse elektorer sammanträda

till riksdagsmannaval inför

magistraten i den stad inom valkretsen,

som största folkmängden

eger.

Kommuner, som hafva att gemensamt

välja riksdagsman, ega

dock begagna det omedelbara valsättet,

derest flertalet af de röstberättigade

så beslutar. Då förslag härom

af de röstberättigade i en kommun

väckes medelst beslut, fattadt inför

kommunalstämmas ordförande eller

magistrat, varder sådant meddeladt

KonungensBefallningshafvande,som

från öfriga till valkretsen hörande

kommuner infordrar de röstberättigades

röster och utfärdar kungörelse

om utgången, efter thy som

de flesta afgifna rösterna varit för

bifall eller afslag. I sistnämnda

fall kan frågan icke förr, än en

tid af fem år derefter förflutit, å

nyo upptagas. Beslutas åter förändringen,

träder den i kraft vid

det val, som näst efter en månad

från kungörelsens utfärdande inträffar,

och gäller för en tid af

minst fem år, hvarefter beslut om

dess upphörande kan på lika sätt

som om dess införande fattas. Vid

(Föreslagen lydelse.)

magistraten en elektor för hvarje

stad och derutöfver, efter folkmängden,

en för hvarje fullt tal

af femhundra. Desse elektorer sammanträda

tidigast å åttonde, senast

A fjortonde dagen, efter det de hlifvit

utsedde, till riksdagsmannaval inför

magistraten i den stad inom valkretsen,

som största folkmängden

eger.

3. Kommuner, som hafva att

gemensamt välja riksdagsman, ega

dock begagna det omedelbara valsättet,

derest flertalet af de röstberättigade

så beslutar. Då förslag

härom af de röstberättigade i eu

kommun väckes medelst beslut,

fattadt inför kommunalstämmas

ordförande eller magistrat, varder

sådant meddeladt Konungens Befallningshafvande,

som från öfriga till

valkretsen hörande kommuner infordrar

de röstberättigades röster

och utfärdar kungörelse om utgången,

efter thy som de flesta afgifna

rösterna varit för bifall eller afslag.

I sistnämnda fall kan frågan

icke förr, än en tid af fem år derefter

förflutit, å nyo upptagas. Beslutas

åter förändringen, träder den

i kraft vid det val, som näst efter

en månad från kungörelsens utfärdande

inträffar, och gäller för en

tid af minst fem år, hvarefter beslut

om dess upphörande kan på

lika sätt som om dess införande fattas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

de omedelbara valen afgifvas rösterna,

särskildt för hvarje kommun,

inför kommunalstämmas ordförande

eller magistrat; och skola för rösternas

sammanräknande och fullmagts

utfärdande åt den, som de

flesta rösterna erhållit, valprotokollen

insändas, för kommunerna å

landet till domhafvande!! och för

städerna till magistraten i den stad,

som största folkmängden eger.

I stad, som har att ensam sända

en eller flere riksdagsmän, förrättas

valen omedelbart inför magistraten;

och må, der flere riksdagsmän

skola utses, staden, på sätt om

val till stadsfullmägtige är stadgadt,

kunna indelas i valkretsar. I stad,

der magistrat ej finnes, skall den

för sådan stad särskildt tillsatta

styrelse eller dess ordförande taga

den befattning med riksdagsmannaval,

som enligt denna § samt §§

18, 20 och 22 tillhör magistrat

eller dess ordförande.

[Föreslagen lydelse)

Vid de omedelbara valen afgifvas

rösterna, särskildt för hvarje

kommun, inför kommunalstämmas

ordförande eller magistrat; och

skola för rösternas sammanräknande,

hvithet hör ega rum å fjortonde

dagen efter valdagen, valprotokollen

insändas, för kommunerna å landet

till domhafvanden och för städerna

till magistraten i den stad, som

största folkmängden eger.

Anm. I händelse såväl detta

förslag som ock hvad utskottet under

punkterna 2:o och 6:o i sin

hemställan föreslagit skulle vinna

Riksdagens bifall, hopföras de godkända

förslagen vid momentets slutliga

affattning.

4. I stad, der magistrat ej finnes,

skall den för sådan stad särskildt

tillsatta styrelse eller dess ordförande

taga den befattning med riksdagsmannaval,

som enligt denna

§ samt §§ 18, 20 och 22 tillhör

magistrat eller dess ordförande.

5. I stad, som har att ensam

sända en eller flere riksdagsmän,

förrättas valen omedelbart inför

magistraten; och må, der flere riksdagsmän

skola utses, staden, på sätt

om val till stadsfullmägtige är stadgadt,

kunna indelas i valkretsar.

6. Vid riksdagsmannaval, som

enligt 15 § mom. 1 ega rum, verkställas

sä väl elektorsvalen, der me
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

13

(Nuvarande lydelse.)

§ 18.

Konungens Befallningshafvande

åligger att, när val till riksdagsman

i Andra Kammaren erfordras,

derom underrätta vederbörande valförrättare,

som låter tid och ort

för valet i kyrkorna kungöra, med

särskild föreskrift att elektorsval,

der det eger rum, skall hållas minst

åtta dagar före riksdagsmannaval.

Skulle i någon församling offentlig

gudstjenst ej förrättas å söndag,

då kungörelsen bör uppläsas, skall,

på presterskapets anmodan, vederbörande

kronobetjent kungörelsen

skyndsamt kringsända.

För kallelse till elektorsval gäller

i tillämpliga delar hvad om

kallelse till kommunalstämma och

allmän rådstuga stadgadt är.

(Föreslagen lydelse.)

delbart valsätt''användes, som riksdagsmannaval,

der omedelbart valsätt

begagnas, å sista lördagen i September

månad.

§ 18.

Konungens Befallningshafvande

åligger att, när val till riksdagsman

i Andra Kammaren erfordras,

derom underrätta vederbörande valförrättare,

som låter tid och ort

för elektors- och riksdagsmannaval

i kyrkorna kungöra. Skulle i någon

församling offentlig gudstjenst

ej förrättas å söndag, då kungörelsen

bör uppläsas, skall, på presterskapets

anmodan, vederbörande kronobetjent

kungörelsen skyndsamt

kringsända.

Anm. I händelse såväl detta

förslag som ock hvad utskottet

under punkten 3:o i sin hemställan

föreslagit skulle vinna Riksdagens

bifall, införes härefter vid styckets

slutliga affattning följande tillägg:

I kungörelse om omedelbart val i

valkrets, som utgöres af två eller

flera kommuner, erinras om valprotokollens

ofördröjliga insändande

till valförrättaren och om dagen för

rösternas sammanräknande.

För kallelse till elektorsval

gäller i tillämpliga delar hvad om

kallelse till kommunalstämma och

allmän rådstuga stadgadt är.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

Der elektorsval hållet är, skall

ordföranden i kommunalstämmaeller

i magistrat, sotn valet förrättat, åt

den eller dem, som fått elektorsbefattning

sig uppdragen, såsoin

fullmagt meddela till rigtigheten

bestyrkt utdrag af valprotokollet.

(jFöreslagen lydelse.)

Der elektorsval hållet är, skall

ordföranden i kommunalstämma

eller i magistrat, som valet förrättat,

åt den eller dem, som fått

elektorsbefattning sig uppdragen,

såsom fullmagt meddela till rigtigheten

bestyrkt utdrag af valprotokollet.

Anm. I händelse hvad utskottet

under punkten 2:o i sin hemställan

föreslagit skulle vinna Riksdagens

bifall, införes härefter vid styckets

slutliga affattning följande tillägg:

hvilket affattas i enlighet med formulär,

som af Konungen fastställes.

2:o) att Riksdagen måtte i anledning af herr Lindblads

motion antaga följande förslag till ändrad lydelse

af §§ 16 och 18 riksdagsordningen att hvila till

vidare grundlagsenlig behandling.

(Nuvarande lydelse.)

§ 16.

Å landet väljes — — — —

---största folkmängden eger.

I de valkretsar — — — —

---största folkmängden eger.

Kommuner, som hafva att gemensamt

välja riksdagsman, ega

dock begagna det omedelbara valsättet,

derest flertalet af de röst
-

(Föreslagen lydelse.)

§ 16.

o

1. A landet väljes----

— ---största folkmängden eger.

2. I de valkretsar-----

— --största folkmängden eger.

3. Kommuner, som hafva att

gemensamt välja riksdagsman, ega

dock begagna det omedelbara valsättet,

derest flertalet af de röst
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

15

(Nuvarande lydelse.)

berättigade så beslutar. Då förslag

härom af de röstberättigade i en

kommun väckes medelst beslut,

fattadt inför kommunalstämmas

ordförande eller magistrat, varder

sådant meddeladt Konungens Befallningshafvande,

som från öfriga

till valkretsen hörande kommuner

infordrar de röstberättigades röster

och utfärdar kungörelse om utgången,

efter thy som de flesta afgifna

rösterna varit för bifall eller

afslag. I sistnämnda fall kan frågan

icke förr, än en tid af fem

år derefter förflutit, å nyo upptagas.

Beslutas åter förändringen,

träder den i kraft vid det val, som

näst efter en månad från kungörelsens

utfärdande inträffar, och

gäller för en tid af minst fem år,

hvarefter beslut om dess upphörande

kan på lika sätt som om

dess införande fattas. Vid de

omedelbara valen afgifvas rösterna,

särskildt för hvarje kommun, inför

kommunalstämmas ordförande eller

magistrat; och skola för rösternas

sammanräknande och fullmagts utfärdande

åt den, som de flesta rösterna

erhållit, valprotokollen insändas,

för kommunerna å landet

till domhafvanden och för städerna

till magistraten i den stad, som

största folkmängden eger.

(Föreslagen lydelse.)

berättigade så beslutar. Då förslag

härom af de röstberättigade i en

kommun väckes medelst beslut,

fattadt inför kommunalstämmas ordförande

eller magistrat, varder sådant

meddeladt Konungens Befallningshafvande,

som från öfriga till

valkretsen hörande kommuner infordrar

de röstberättigades röster

och utfärdar kungörelse om utgången,

efter thy som de flesta afgifna

rösterna varit för bifall eller

afslag. I sistnämnda fall kan frågan

icke förr, än en tid af fem

år derefter förflutit, å nyo upptagas.

Beslutas åter förändringen, träder

den i kraft vid det val, som näst

efter en månad från kungörelsens

utfärdande inträffar, och gäller för

en tid af minst fem år, hvarefter

beslut om dess upphörande kan på

lika sätt som om dess införande

fattas.

Vid de omedelbara valen afgifvas

rösterna, särskildt för hvarje

kommun, inför kommunalstämmas

ordförande eller magistrat; och skola

för rösternas sammanräknande och

fullmagts utfärdande åt den, som

de flesta rösterna erhållit, valprotokollen

insändas, för kommunerna å

landet till domhafvanden och för

städerna till magistraten i den stad,

som största folkmängden eger. Dessa

protokoll böra afattas i enlighet med

formulär, som af Konungen fastställas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

I stad, som har att ensam sända

en eller flere riksdagsmän, förrättas

valen omedelbart inför magistraten;

och må, der flere riksdagsmän skola

utses, staden, på sätt om val till

stadsfullmägtige är stadgadt, kunna

indelas i valkretsar. I stad, der

magistrat ej finnes, skall den för

sådan stad särskildt tillsatta styrelse

eller dess ordförande taga den befattning

med riksdagsmannaval,som

enligt denna § samt §§ 18, 20 och

22 tillhör magistrat eller dess ordförande.

§ 18.

Konungens Befallningshafvande

åligger att, när val till riksdagsman

i Andra Kammaren erfordras,

derom underrätta vederbörande valförrättare,

som låter tid och ort för

valet i kyrkorna kungöra, med särskild

föreskrift att elektorsval, der

det eger rum, skall hållas minst

åtta dagar före riksdagsmannavalet.

Skulle i någon församling oftentlig

gudstjenst ej förrättas å söndag, da

kungörelsen bör uppläsas, skall,

(Föreslagen lydelse.)

i. I stad, der magistrat ej finnes,

skall den för sådan stad särskildt

tillsatta styrelse eller dess

ordförande taga den befattning med

riksdagsmannaval, som enligt denna

§ samt §§ 18, 20 och 22 tillhör

magistrat eller dess ordförande.

5. I stad, som har att ensam

sända en eller flere riksdagsmän,

förrättas valen omedelbart inför

magistraten; och må, der flere riksdagsmän

skola utses, staden, på sätt

om val till stadsfullmägtige är

stadgadt, kunna indelas i valkretsar.

Anm. I händelse såväl detta

förslag som ock hvad utskottet under

punkterna l:o och 6:o i sin hemställan

föreslagit skulle vinna Riksdagens

bifall, hopföras de godkända

förslagen vid paragrafens slutliga

affattning.

§ 18.

Konungens Befallningshafvande

åligger att, när val till riksdagsman

i Andra Kammaren erfordras,

derom underrätta vederbörande valförrättare,

som låter tid och ort för

valet i kyrkorna kungöra, med särskild

föreskrift att elektorsval, der

det eger rum, skall hållas minst

åtta dagar före riksdagsmannavalet.

Skulle i någon församling offentlig

gudstjenst ej förrättas å söndag, då

kungörelsen bör uppläsas, skall,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

17

(Nuvarande lydelse.)

på presterskapets anmodan, vederbörande

kronobetjent kungörelsen

skyndsamt kringsända.

För kallelse till elektorsval gäller

i tillämpliga delar hvad om

kallelse till kommunalstämma och

allmän rådstuga stadgadt är.

Der elektorsval hållet är, skall

ordföranden i kommunalstämma eller

i magistrat, som valet förrättat,

åt den eller dem, som fått elektorsbefattning

sig uppdragen, såsom

fullmagt meddela till rigtigheten

bestyrkt utdrag af valprotokollet.

(Föreslagen lydelse.)

på presterskapets anmodan, vederbörande

kronobetjent kungörelsen

skyndsamt kringsända.

För kallelse till elektorsval gäller

i tillämpliga delar hvad om

kallelse till kommunalstämma och

allmän rådstuga stadgadt är.

Der elektorsval hållet är, skall

ordföranden i kommunalstämma eller

i magistrat, som valet förrättat,

åt den eller dem, som fått elektorsbefattning

sig uppdragen, såsom

fullmagt meddela till rigtigheten

bestyrkt utdrag af valprotokollet,

hvithet affatlas i enlighet med formulär,

som af Konungen fastställes.

Anm. I händelse såväl detta

förslag som ock hvad utskottet under

punkterna l:o och 3:o i sin

hemställan föreslagit skulle vinna

Eiksdagens bifall, hopföras de godkända

förslagen vid paragrafens

slutliga affattning.

3:o) att Riksdagen måtte i anledning af herr Lindblads

motion antaga följande förslag till ändrad lydelse

af § 18 riksdagordningen att hvila till vidare

grundlagsenlig behandling.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 18.

Konungens Befallningshafvande

åligger att, när val till riksdagsman

i Andra Kammaren erfordras,

derom underrätta vederbörande valförrättare,

som låter tid och ort för

§ 18-

Konungens Befallningshafvande

åligger att, när val till riksdagsman

i Andra Kammaren erfordras,

derom underrätta vederbörande valförrättare,

som låter tid och ort för

Bih. till Riksd. Rrot. 1897. 3 Sami. 10 Häft.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

valet i kyrkorna kungöra, med särskild

föreskrift att elektorsval, der

det eger rum, skall hållas minst

åtta dagar före riksdagsmannavalet.

Skulle i någon församling offentlig

gudstjenst ej förrättas å söndag, då

kungörelsen bör uppläsas, skall,

på presterskapets anmodan, vederbörande

kronobetjent kungörelsen

skyndsamt kringsända.

(.Föreslagen lydelse.)

valet i kyrkorna kungöra, med särskild

föreskrift att elektorsval, der

det eger rum, skall hållas minst

åtta dagar före riksdagsmannavalet.

Skulle i någon församling offentlig

gudstjenst ej förrättas å söndag, då

kungörelsen bör uppläsas, skall,

på presterskapets anmodan, vederbörande

kronobetjent kungörelsen

skyndsamt kringsända. I kungörelse

om omedelbart val i valkrets,

som utgöres af två eller flera kornmuner,

erinras om valprotokollens

ofördröjliga insändande till valförrätlaren

och om dagen för rösternas

sammanräknande.

Anm. I händelse såväl detta

förslag som ock hvad utskottet under

punkten l:o i sin hemställan

föreslagit skulle vinna Riksdagens

bifall, erhåller stycket följande lydelse

: Konungens Befallningshafvande

åligger att, när val af riksdagsman

i Andra Kammaren erfordras,

derom underrätta vederbörande

valförrättare, som låter tid

och ort för elektors- och riksdagsmannaval

i kyrkorna kungöra. Skulle

i någon församling offentlig gudstjenst

ej förrättas å söndag, då

kungörelsen bör uppläsas, skall, på

presterskapets anmodan, vederbörande

kronobetjent kungörelsen

skyndsamt kringsända. I kungörelse

om omedelbart val i valkrets,

som utgöres af två eller flera kommuner,

erinras om valprotokollens

ofördröjliga insändande till valförrättaren

och om dagen för rösternas

sammanräknande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

19

(Nuvarande lydelse.)

För kallelse till elektorsval gäller

i tillämpliga delar hvad om

kallelse till kommunalstämma och

allmän rådstuga stadgadt är.

Der elektorsval hållet är, skall

ordföranden i kommunalstämma eller

i magistrat, som valet förättat,

åt den eller dem, som fått elektorsbefattning

sig uppdragen, såsom

fullmagt meddela till rigtigheten

bestyrkt utdrag af valprotokollet.

(.Föreslagen lydelse.)

För kallelse till elektorsval gäller

i tillämpliga delar hvad om

kallelse till kommunalstämma och

allmän rådstuga stadgadt är.

Der elektorsval hållet är, skall

ordföranden i kommunalstämma

eller i magistrat, som valet förrättat,

åt den eller dem, som fått elektorsbefattning

sig uppdragen, såsom

fullmagt meddela till rigtigheten

bestyrkt utdrag af valprotokollet.

Anm. I händelse hvad utskottet

under punkten 2:o i sin hemställan

föreslagit skulle vinna Riksdagens

bifall, införes härefter vid

styckets slutliga affattning följande

tillägg: hvithet affattas i enlighet

med formulär, som af Konungen

fastställes.

4:o) att Riksdagen måtte i anledning af herr Lindblads

motion antaga följande förslag till ändrad lydelse

af § 25 riksdagsordningen att hvila till vidare grundlagsenlig

behandling.

(Nuvarande lydelse.)

§ 25.

Befinnes vid riksdagsmannaval,

hvilka böra med slutna sedlar förrättas,

valsedel lyda å person, som

ej är valbar, eller på flera eller

färre, än som vid valtillfället böra

väljas, eller innefattar valsedel någon

tvetydighet i anseende till den

eller de valdes namn, skall samma

sedel anses ogild.

(Föreslagen lydelse.)

§ 25.

Befinnes vid riksdagsmannaval,

hvilka böra med slutna sedlar förrättas,

valsedel lyda å person, som

ej är valbar, eller på flera eller

färre, än som vid valtillfället böra

väljas, eller innefattar valsedel någon

tvetydighet i anseende till den

eller de valdes namn, skall samma

sedel anses ogild.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

[Nuvarande lydelse.)

Aro valsedlar till större antal

än hälften ogilda och finnes det

inverka på valets utgång, varde

nytt val anstäldt.

[Föreslagen lydelse.)

Äro valsedlar till större antal

än hälften ogilda och finnes det

inverka på valets utgång, varde

nytt val anstäldt.

Valsedlar, som vid elektors- eller

riksdagsmannaval afgifvits, skola af

valets förrättare inläggas under försegling

och förvaras, till dess riksdagsmanna

valets giltighet vederbörligen

afgjorts.

5:o) att herr Lindblads i förevarande motion

gjorda hemställan om skrifvelse till Kongl. Maj:t icke

måtte föranleda någon Riksdagens vidare åtgärd; samt

6:o) att Riksdagen måtte i anledning af inom

utskottet väckt motion antaga följande förslag till

ändrad lydelse af § 16 riksdagsordningen att hvila till

vidare grundlags

[Nuvarande lydelse.)

§ 16.

Å landet väljes — — — —

— --största folkmängden eger.

I de valkretsar, som----

— --största folkmängden eger.

Kommuner, som hafva att gemensamt

välja riksdagsman, ega

dock begagna det omedelbara valsättet,

derest flertalet af de röstberättigade

så beslutar. Då förslag

härom af de röstberättigade i en

kommun väckes medelst beslut,

fattadt inför kommunalstämmas

ig behandling.

[Föreslagen lydelse.)

§ 16-

1. Å landet väljes — — —

— --största folkmängden eger.

2. I de valkretsar, som--

— --största folkmängden eger.

3. Kommuner, som hafva att

gemensamt välja riksdagsman, ega

dock begagna det omedelbara valsättet,

derest af de röstberättigade

så beslutas. Då förslag härom af

de röstberättigade i en kommun

väckes medelst beslut, fattadt inför

kommunalstämmas ordförande eller

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

21

(Nuvarande lydelse.)

ordförande eller magistrat, varder

sådant meddeladt Konungens befallningshafvande,

som från öfriga

till valkretsen hörande kommuner

infordrar de röstberättigades röster

och utfärdar kungörelse om utgången,

efter thy som de flesta afgifna

rösterna varit för bifall eller

afslag. I sistnämnda fall kan frågan

icke förr, än en tid af fem år

derefter förflutit, å nyo upptagas.

Beslutas åter förändringen, träder

den i kraft vid det val, som

näst efter en månad från kungörelsens

utfärdande inträffar, och gäller

för en tid af minst fem år,

hvarefter beslut om dess upphörande

kan på lika sätt som om

dess införande fattas. Vid de omedelbara

valen afgifvas rösterna,

särskildt för hvarje kommun, inför

kommunalstämmas ordförande eller

magistrat; och skola för rösternas

sammanräknande och fullmagts utfärdande

åt den, som de flesta

rösterna erhållit, valprotokollen insändas,

för kommunerna å landet

till domhafvanden och för städerna

till magistraten i den stad, som

största folkmängden eger.

I stad, som har att ensam sända

en eller flere riksdagsmän, förrättas

valen omedelbart inför magistraten;

och må, der flere riksdagsmän skola

utses, staden, på sätt om val till

[Föreslagen lydelse.)

magistrat, varder sådant meddeladt

Konungens Befallningshafvande,som

från öfriga till valkretsen hörande

kommuner infordrar de röstberättigades

röster och utfärdar kungörelse

om utgången, efter thy som

de flesta afgifna rösterna varit för

bifall eller afslag. I sistnämnda

fall kan frågan icke förr, än en

tid af fem år derefter förflutit, å

nyo upptagas. Beslutas åter förändringen,

träder den i kraft vid

det val, som näst efter en månad

från kungörelsens utfärdande inträffar,

och gäller för en tid af

minst fem år, hvarefter beslut om

dess upphörande kan på lika sätt

som om dess införande fattas.

Vid de omedelbara valen afgifvas

rösterna, särskildt för hvarje kommun,

inför kommunalstämmas ordförande

eller magistrat; och skola

för rösternas sammanräknande och

fullmagts utfärdande åt den, som

de flesta rösterna erhållit, valprotokollen

insändas, för kommunerna

å landet till domhafvanden och för

städerna till magistraten i den stad,

som största folkmängden eger.

4. I stad, der magistrat ej

finnes, skall den för sådan stad

särskildt tillsatta styrelse eller dess

ordförande taga den befattning med

riksdagsmannaval, som enligt denna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

{Nuvarande lydelse.)

stadsfullmägtige är stadgadt, kunna

indelas i valkretsar. I stad, der

magistrat ej finnes, skall den för

sådan stad särskildt tillsatta styrelse

eller dess ordförande taga den befattning

med riksdagsmannaval, som

enligt denna § samt §§ 18, 20 och

22 tillhör magistrat eller dess ordförande.

(Föreslagen lydelse.)

§ samt §§ 18, 20 och 22 tillhör

magistrat eller dess ordförande.

5. I stad, som har att ensam

sända en eller flere riksdagsmän,

förrättas valen omedelbart inför

magistraten; och må, der flere riksdagsmän

skola utses, staden, på

sätt om val till stadsfullmägtige

är stadgadt, kunna indelas i valkretsar.

Anm. I händelse såväl detta

förslag som ock hvad utskottet under

punkterna l:o och 2:o i sin

hemställan föreslagit skulle vinna

Riksdagens bifall, hopföras de godkända

förslagen vid paragrafens

slutliga affattning.

Stockholm den 8 maj 1897.

På utskottets vägnar:

AXEL YILH. LJUNGMAN.

Reservationer:

af herr Gustaf Axel Berg, som dels funnit sig icke kunna godkänna

det af utskottet använda sätt för uppställning af förslagen,

dels ansett, att utskottet i fråga om val till Andra Kammaren icke

bort föreslå vare sig borttagandet af stadgandet i § 16 riksdagsordningen om

fullmagts utfärdande för den, som vid omedelbara riksdagsmannaval erhållit

de flesta rösterna, eller införandet af nya bestämmelser derom, att elektorsval,

der medelbart valsätt användes, och riksdagsmannaval, der omedelbart

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

23

valsätt begagnas, böra förrättas å sista lördagen i september månad, att

vid de medelbara valen elektorerna skola för riksdagsmannavalet sammanträda

senast å fjortonde dagen efter det de blifvit utsedde, och att vid de

omedelbara valen röstsedlarne ovilkorligen skola sammanräknas på fjortonde

dagen efter valdagen;

dels och, med godkännande af utskottets förslag i öfrigt, hemstält,

att Riksdagen måtte antaga följande förslag till

ändrad lydelse af §§ 16, 18 och 25 riksdagsordningen

att hvila till vidare grundlagsenlig behandling:

(Nuvarande lydelse)

§ 16.

A landet väljes riksdagsman

medelst elektorer. För hvarje kommun

utses inför kommunalstämmans

ordförande en elektor och derutöfver,

efter folkmängden, en för

hvarje fullt tal af ett tusen. Desse

elektorer sammanträda till riksdagsmannaval

inför doinhafvanden

i den domsaga, till hvilken valkretsen

hörer, eller, om två domsagor

äro förenade till en valkrets,

inför domhafvanden i den af dessa

domsagor, hvilken den största folkmängden

eger.

I de valkretsar, som bestå af

två eller flera städer, utses inför

magistraten en elektor för hvarje

stad och derutöfver, efter folkmängden,

en för hvarje fullt tal af femhundra.

Desse elektorer sammanträda

till riksdagsmannaval inför

magistraten i den stad inom val
-

(Föreslagen lydelse)

§ 16.

1. Å landet väljes riksdagsman

medelst elektorer. För hvarje kommun

utses inför kommunalstämmans

ordförande en elektor och derutöfver,

efter folkmängden, en för

hvarje fullt tal af ett tusen. Desse

elektorer sammanträda till riksdagsmannaval

inför domhafvanden

i den domsaga, till hvilken valkretsen

hörer, eller, om två domsagor

äro förenade till en valkrets,

inför domhafvanden i den af dessa

domsagor, hvilken den största folkmängden

eger.

2. I de valkretsar, som bestå

af två eller flera städer, utses inföe

magistraten en elektor för hvarjr

stad och derutöfver, efter folkmängden,

en för hvarje fullt tal af femhundra.

Desse elektorer sammanträda

till riksdagsmannaval inför

magistraten i den stad inom val
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

{Nuvarande lydelse.)

kretsen, som största folkmängden

eger.

Kommuner, som hafva att gemensamt

välja riksdagsman, ega

dock begagna det omedelbara valsättet,

derest flertalet af de röstberättigade

så "beslutar. Då förslag härom

af de röstberättigade i en kommun

väckes medelst beslut, fattadt inför

kommunalstämmas ordförande eller

magistrat, varder sådant meddeladt

Konungens Befallningshafvande, som

från öfriga till valkretsen hörande

kommuner infordrar de röstberättigades

röster och utfärdar kungörelse

om utgången, efter thy som

de flesta afgifna rösterna varit för

bifall eller afslag. I sistnämnda

fall kan frågan icke förr, än en

tid af fem år derefter förflutit, å

nyo upptagas. Beslutas åter förändringen,

träder den i kraft vid

det val, som näst efter en månad

från kungörelsens utfärdande inträffar,

och gäller för en tid af

minst fem år, hvarefter beslut om

dess upphörande kan på lika sätt

som om dess införande fattas. Vid

de omedelbara valen afgifvas rösterna,

särskildt för hvarje kommun,

inför kommunalstämmas ordförande

eller magistrat; och skola för rösternas

sammanräknande och fullmagts

utfärdande åt den, som de

flesta rösterna erhållit, valprotokollen

insändas, för kommunerna å

{Föreslagen lydelse.)

kretsen, som största folkmängden

eger.

3. Kommuner, som hafva att

gemensamt välja riksdagsman, ega

dock begagna det omedelbara valsättet,

derest af de röstberättigade

så beslutas. Då förslag härom af

de röstberättigade i en kommun

väckes medelst beslut, fattadt inför

kommunalstämmas ordförande eller

magistrat, varder sådant meddeladt

Konungens Befallningshafvande, som

från öfriga till valkretsen hörande

kommuner infordrar de röstberättigades

röster och utfärdar kungörelse

om utgången, efter thy, som

de flesta afgifna rösterna varit för

bifall eller afslag. I sistnämnda

fall kan frågan icke förr, än en

tid af fem år derefter förflutit, å

nyo upptagas. Beslutas åter förändringen,

träder den i kraft vid

det val, som näst efter en månad

från kungörelsens utfärdande inträffar,

och gäller för eu tid af

minst fem år, hvarefter beslut om

dess upphörande kan på lika sätt

som om dess införande fattas.

Vid de omedelbara valen afgifvas

rösterna, särskildt för hvarje

kommun, inför kommunalstämmas

ordförande eller magistrat; och skola

för rösternas sammanräknande och

fullmagts utfärdande åt den, som de

flesta rösterna erhållit, valprotokollen

insändas, för kommunerna å

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

25

(.Nuvarande lydelse)

landet till domhafvanden och för

städerna till magistraten i den stad,

som största folkmängden eger.

I stad, som har att ensam sända

en eller flere riksdagsmän, förrättas

valen omedelbart inför magistraten;

och må, der flere riksdagsmän

skola utses, staden, på sätt om

val till stadsfullmägtige är stadgadt,

kunna indelas i valkretsar. I stad,

der magistrat ej finnes, skall den

för sådan stad särskildt tillsatta

styrelse eller dess ordförande taga

den befattning med riksdagsmannaval,

som enligt denna § samt §§

18, 20 och 22 tillhör magistrat

eller dess ordförande.

§ 18.

Konungens Befallningshafvande

åligger att, när val till riksdagsman

i Andra Kammaren erfordras,

derom underrätta vederbörande valförrättare,

som låter tid och ort

för valet i kyrkorna kungöra, med

särskild föreskrift att elektorsval,

der det eger rum, skall hållas minst

åtta dagar före riksdagsmannaval.

Skulle i någon församling offentlig

gudstjenst ej förrättas å söndag,

då kungörelsen bör uppläsas, skall,

på presterskapets anmodan, vederBih.

till /likså. Prot. 1897. 3 Sami.

(.Föreslagen lydelse.)

landet till domhafvanden och för

städerna till magistraten i den stad,

som största folkmängden eger. Dessa

protokoll böra affattas i enlighet med

formulär, som af Konungen fastställas.

4. I stad, der magistrat ej finnes,

skall den för sådan stad särskildt

tillsatta styrelse eller dess ordförande

taga den befattning med riksdagsmannaval,

som enligt denna

§ samt §§ 18, 20 och 22 tillhör

magistrat eller dess ordförande.

5. I stad, som har att ensam

sända en eller flere riksdagsmän,

förrättas valen omedelbart inför

magistraten; och må, der flere riksdagsmän

skola utses, staden, på sätt

om val till stadsfullmägtige är stadgadt,

kunna indelas i valkretsar.

§ 18.

Konungens Befallningshafvande

åligger att, när val till riksdagsman

i Andra Kammaren erfordras,

derom underrätta vederbörande valförrättare,

som låter tid och ort

för valet i kyrkorna kungöra, med

särskild föreskrift att elektorsval,

der det eger rum, skall hållas minst

åtta dagar före riksdagsmannavalet.

I kungörelse om omedelbart val i

valkrets, som utgöres af två eller

flera kommuner, erinras om valprotokollens

ofördröjliga insändande

Haft.. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

börande kronobetjent kungörelsen

skyndsamt kringsända.

För kallelse till elektorsval gäller

i tillämpliga delar hvad om

kallelse till kommunalstämma och

allmän rådstuga stadgadt är.

Der elektorsval hållet är, skall

ordföranden i kommunalstämma eller

i magistrat, som valet förrättat, åt

den eller dem, som fatt elektorsbefattning

sig uppdragen, såsom

fullmagt meddela till rigtigheten

bestyrkt utdrag af valprotokollet.

§ 25.

Befinnes vid riksdagsmannaval,

hvilka böra med slutna sedlar förrättas,

valsedel lyda å person, som

ej är valbar, eller på flera eller

färre, än som vid valtillfället böra

väljas, eller innefattar valsedel någon

tvetydighet i anseende till den

eller de valdes namn, skall samma

sedel anses ogild.

(Föreslagen lydelse.)

till valförr ättar en och om dagen för

rösternas sammanräknande. Skulle

i någon församling offentlig gudstjenst

ej förrättas å söndag, då

kungörelsen bör uppläsas, skall,

på presterskapets anmodan, vederbörande

kronobetjent kungörelsen

skyndsamt kringsända.

För kallelse till elektorsval gäller

i tillämpliga delar hvad om

kallelse till kommunalstämma och

allmän rådstuga stagadt är.

Der elektorsval hållet är, skall

ordföranden i kommunalstämma

eller i magistrat, som valet förrättat,

åt den eller dem, som fått

elektorsbefattning sig uppdragen,

såsom fullmagt meddela till rigtigheten

bestyrkt utdrag af valprotokollet,

hvithet affattas i enlighet med

formulär, som af Konungen fastställes.

§ 25.

Befinnes vid riksdagsmannaval,

hvilka böra med slutna sedlar förrättas,

valsedel lyda å person, som

ej är valbar, eller på flera eller

färre, än som vid valtillfället böra

väljas, eller innefattar valsedel någon

tvetydighet i anseende till den

eller de valdes namn, skall samma

sedel anses ogild.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

27

(Nuvarande lydelse.)

Äro valsedlar till större antal

än hälften ogilda och finnes det

inverka på valets utgång, varde

nytt val anstäldt.

(Föreslagen lydelse)

Äro valsedlar till större antal

än hälften ogilda och finnes det

inverka på valets utgång, varde

nytt val anstäldt.

Valsedlar, som vid elektors- eller

riksdagsmannaval afgifvits, skola af

valets förrättare inläggas under försegling

och förvaras, till dess riksdagsmannavalets

giltighet vederbörligen

afgjorts.

af herrar Unger och Nyström, hvilka ansett, att utskottets hemställan

och förslag bort affattas som följer:

»På grund af hvad hos utskottet sålunda förekommit, hemställer utskottet:
l:o)

att Riksdagen måtte såsom hvilande för vidare

grundlagsenlig behandling antaga följande förslag

till ändrad lydelse af §§ 15, 16, 18 och 25 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse).

§ 15.

Val till riksdagsmän i Andra

Kammaren verkställas inom September

månads utgång näst före början

af de tre år, för hvilka valen

gälla.

Förordnar Konungen nya val

eller afgår eljest riksdagsman för

Andra Kammaren innan den tid,

för hvilken han blifvit vald, tilländalupit,

verkställes ofördröjligen

inom den valkrets, som utsett den

afgångne, nytt val för den återstående

tiden.

(Föreslagen lydelse.)

§ 15.

1. Val till riksdagsmän i Andra

Kammaren verkställas under

året näst före de tre år, för hvilka

valen gälla, å tid, som i 16 § bestämmes.

2. Förordnar Konungen nya val

eller afgår eljest riksdagsman för

Andra Kammaren innan den tid,

för hvilken han blifvit vald, tilländalupit,

verkställes ofördröjligen

inom den valkrets, som utsett den

afgångne, nytt val för den återstående

tiden.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets Utlåtande N-''o 10.

{Nuvarande lydelse'')

§ 16.

A landet väljes riksdagsman

medelst elektorer. För hvarje kommun

utses inför kommunalstämmans

ordförande en elektor och derutöfver,

efter folkmängden, en för

hvarje fullt tal af ett tusen. Desse

elektorer sammanträda till riksdagsmannaval

inför domhafvanden i den

domsaga, till hvilken valkretsen

hörer, eller, om två domsagor äro

förenade till eu valkrets, inför domhafvanden

i den af dessa domsagor,

hvilken den största folkmängden

eger.

I de valkretsar, som bestå af två

eller flera städer, utses inför magistraten

en elektor för hvarje stad

och derutöfver, efter folkmängden,

en för hvarje fullt tal af femhundra.

Desse elektorer sammanträda till

riksdagsmannaval inför magistraten

i den stad inom valkretsen, som

största folkmängden eger.

Kommuner, som hafva att gemensamt

välja riksdagsman, ega

dock begagna det omedelbara valsättet,

derest -flertalet af de röstberättigade

så beslutar. Då förslag

(.Föreslagen lydelse)

§ 16-

1. A landet väljes riksdagsman

medelst elektorer. För hvarje

kommun utses inför kommunalstämmans

ordförande en elektor och

derutöfver, efter folkmängden, en

för hvarje fullt tal af ett tusen.

Desse elektorer sammanträda tidigast

å åttonde, senast å fjortonde

dagen, efter det de blifvit utsedde,

till riksdagsmannaval inför domhafvanden

i den domsaga, till hvilken

valkretsen hörer, eller, om två

domsagor äro förenade till en valkrets,

inför domhafvanden i den af

dessa domsagor, hvilken den största

folkmängden eger.

2. I de valkretsar, som bestå

af två eller flera städer, utses inför

magistraten en elektor för hvarje

stad och derutöfver, efter folkmängden,

en för hvarje fullt tal

af femhundra. Desse elektorer sammanträda

tidigast å åttonde, senast

å fjortonde dagen, efter det de blifvit

utsedde, till riksdagsmannaval inför

magistraten i den stad inom valkretsen,

som största folkmängden

eger.

3. Kommuner, som hafva att

gemensamt välja riksdagsman, ega

dock begagna det omedelbara valsättet,

derest af de röstberättigade

så beslutas. Då förslag härom af

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

29

(Nuvarande lydelse).

härom af de röstberättigade i en

kommun väckes medelst beslut,

fattadt inför kommunalstämmas ordförande

eller magistrat, varder sådant

meddeladt Konungens Befallningshafvande,

som från öfriga till

valkretsen hörande kommuner infordrar

de röstberättigades röster

och utfärdar kungörelse om utgången,

efter thy, som de flesta

afgifna rösterna varit för bifall eller

afslag. I sistnämnda fall kan frågan

icke förr, än en tid af fem år

derefter förflutit, å nyo upptagas.

Beslutas åter förändringen, träder

den i kraft vid det val, som näst

efter en månad från kungörelsens

utfärdande inträffar, och gäller för

en tid af minst fem år, hvarefter

beslut om dess upphörande kan på

lika sätt som om dess införande

fattas. Vid de omedelbara valen afgifvas

rösterna, särskild! för hvarje

kommun, inför kommunalstämmas

ordförande eller magistrat; och skola

för rösternas sammanräknande och

fullmagts utfärdande åt den, som de

flesta rösterna erhållit, valprotokollen

insändas, för kommunerna å landet

till domhafvanden och för städerna

till magistraten i den stad, som

största folkmängden eger.

(Föreslagen lydelse.)

de röstberättigade i en kommun

väckes medelst beslut, fattadt inför

kommunalstämmas ordförande eller

magistrat, varder sådant meddeladt

Konungens Befallningshafvande,

som från öfriga till valkretsen hörande

kommuner infordrar de röstberättigades

röster och utfärdar

kungörelse om utgången, efter thy

som de flesta afgifna rösterna varit

för bifall eller afslag. I sistnämnda

fall kan frågan icke förr, än en

tid af fem år derefter förflutit, å

nyo upptagas. Beslutas åter förändringen,

träder den i kraft vid

det val, som näst efter en månad

från kungörelsens utfärdande inträffar,

och gäller för en tid af

minst fem år, hvarefter beslut om

dess upphörande kan på lika sätt

som om dess införande fattas.

Vid de omedelbara valen afgifvas

rösterna, särskildt för hvarje

kommun, inför kommunalstämmas

ordförande eller magistrat; och skola

för rösternas sammanräknande, hvithet

bör ega rum å fjortonde dagen

efter valdagen, valprotokollen insändas,

för kommunerna å landet

till domhafvanden och för städerna

till magistraten i den stad, som

största folkmängden eger. Dessa

protokoll böra afmattas i enlighet med

formulär, som af Konungen fastställas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

I stad, som har att ensam sända

en eller flere riksdagsmän, förrättas

valen omedelbart inför magistraten;

och må, der flere riksdagsmän skola

utses, staden, på sätt om val till

stadsfullmägtige är stadgadt, kunna

indelas i valkretsar. I stad, der

magistrat ej finnes, skall den för

sådan stad särskilt tillsatta styrelse

eller dess ordförande taga den befattning

med riksdagsmannaval, som

enligt denna paragraf samt §§ 18,

20 och 22 tillhör magistrat eller

dess ordförande.

§ 18.

Konungens Befallningshafvande

åligger att, när val till riksdagsman

i Andra Kammaren erfordras,

derom underrätta vederbörande valförrättare,

som låter tid och ort

för valet i kyrkorna kungöra, med

särskild föreskrift att elektorsval, der

det eger rum, skall hållas minst åtta

dagar före riksdagsmannavalet. Skulle

i någon församling offentlig guds
-

(.Föreslagen lydelse.)

4. I stad, der magistrat ej finnes,

skall den för sådan stad särskildt

tillsatta styrelse eller dess ordförande

taga den befattning med riksdagsmannaval,

som enligt denna §

samt §§ 18, 20 och 22 tillhör magistrat

eller dess ordförande.

5. I stad, som har att ensam

sända en eller flere riksdagsmän,

förrättas valen omedelbart inför

magistraten; och må, der flere riksdagsmän

skola utses, staden, på sätt

om val till stadsfullmägtige är

stadgadt, kunna indelas i valkretsar.

6. Vid riksdagsmannaval, som

enligt 15 § mom. 1 ega rum, verkställas

så väl elektorsvalen, der medelbart

valsätt användes, som riksdagsmannaval,

der omedelbart valsätt

begagnas, å sista lördagen i September

månad.

§ 18.

Konungens Befallningshafvande

åligger att, när val till riksdagsman

i Andra Kammaren erfordras,

derom underrätta vederbörande valförrättare,

som låter tid och ort

för elektors- och riksdagsmannaval i

kyrkorna kungöra. Skulle i någon

församling offentlig gudstjenst ej

förrättas å söndag, då kungörelsen

bör uppläsas, skall, på presterska
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

31

(Nuvarande lydelse.)

tjenst ej förrättas å söndag, då kungörelsen

bör uppläsas, skall, på

presterskapets anmodan, vederbörande

kronobetjent kungörelsen

skyndsamt kringsända.

För kallelse till elektorsval gäller

i tillämpliga delar hvad om

kallelse till kommunalstämma och

allmän rådstuga stadgadt är.

Der elektorsval hållet är, skall

ordföranden i kommunalstämma eller

i magistrat, som valet förrättat,

åt den eller dem, som fått elektorsbefattning

sig uppdragen, såsom

fullmagt meddela till rigtigheten

bestyrkt utdrag af valprotokollet.

§ 25.

Befinnes vid riksdagsmannaval,

hvilka böra med slutna sedlar förrättas,

valsedel lyda å person, som

ej är valbar, eller på flera eller

färre, än som vid valtillfället böra

väljas, eller innefattar valsedel någon

tvetydighet i anseende till den

eller de valdes namn, skall samma

sedel anses ogild.

Aro valsedlar till större antal

än hälften ogilda och finnes det

{Föreslagen lydelse.)

pets anmodan, vederbörande kronobetjent

kungörelsen skyndsamt kringsända.

I kungörelse om omedelbart

val i valkrets, som utgöres af två

eller flera kommuner, erinras om valprotokollens

ofördröjliga insändande

till valförråttaren och om dagen för

rösternas sammanräknande.

För kallelse till elektorsval gäller

i tillämpliga delar hvad om

kallelse till kommunalstämma och

allmän rådstuga stadgadt är.

Der elektorsval hållet är, skall

ordföranden i kommunalstämma

eller i magistrat, som valet förrättat,

åt den eller dem, som fått

elektorsbefattning sig uppdragen,

såsom fullmagt meddela till rigtigheten

bestyrkt utdrag af valprotokollet,

hvilket affattas i enlighet med

formulär, som af Konungen fasiställes.

§ 25.

Befinnes vid riksdagsmannaval,

hvilka böra med slutna sedlar förrättas,

valsedel lyda å person, som

ej är valbar, eller på flera eller

färre, än som vid valtillfället böra

väljas, eller innefattar valsedel någon

tvetydighet i anseende till den

eller de valdes namn, skall samma

sedel anses ogild.

Aro valsedlar till större antal

än hälften ogilda och finnes det

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets Utlåtande n:o 10.

[Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse)

inverka på valets utgång, varde inverka på valets utgång, varde

nytt val anstäldt. nytt val anstäldt.

Valsedlar, som vid elektors- eller

riksdagsmannaval afgifvits, skola af

valets för rättare inläggas under försegling

och förvaras, till dess riksdag

smannavalets giltighet vederbörligen

afgjorts.

2:o) att herr Lindblads i förevarande motion

gjorda hemställan om skrifvelse till Kongl. Maj:t icke

måtte föranleda någon Riksdagens''''vidare åtgärd»;

af herrar Vahlin och Gyllensvärd, hvilka anfört:

»I likhet med utskottet anse äfven vi, att införande af en bestämd

valdag skulle medföra fördelar, men i olikhet med utskottet, att dessa

fördelar icke skulle bli af mera afsevärd betydelse, om ej till valdag bestämdes

en söndag. Då för ett yrkande i dylikt syfte icke för närvarande

åtminstone vore att förvänta någon framgång, hafva vi, för att icke beröfva

de valkretsar, som redan nu medgifvas att välja å söndag, denna fördel,

ansett oss icke böra biträda utskottets beslut om bestämd valdag.

I öfrigt skulle vi önskat, att utskottet tillagt sitt förslag en föreskrift

om infordrande af valprotokoll, för fall, då sådana ej inkommit

eller varit felaktigt affattade»;

af herr Sjöberg, som yttrat:

»Ehuru jag i princip ej har något emot, att en för hela landet gemensam

valdag bestämmmes för val till riksdagsman i Andra Kammaren,

har jag dock ej kunnat godkänna det slut, hvartill utskottet kommit med

anledning af herr Wallmarks motion eller att härtill föreslå sista lördagen

i september månad. Jag anser nemligen att lördagen af veckans alla

dagar minst lämpar sig härför, emedan, om utskottets förslag godkändes,

det åtminstone hvad landsbygden angår skulle uppstå stora svårigheter

för många af de röstberättigade att närvara vid valet, då de just den

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande n:o 10. 33

dagen måste pa grund af sina ekonomiska angelägenheter besöka närmast

belägna stadssamhällen. I följd häraf och då vid detta ärendes behandling

under föregående riksdagar det tydligen visat sig, att för bestämmandet

af en gemensam valdag möta svårigheter från alla håll och att de

deremot anförda skälen äro af den vigt, att afseende dervid bör fästas,

har jag ansett, att utskottet bort pa så sätt tillstyrka herr Wallmarks förslag,

att vid riksdagsmannaval till Andra Kammaren valen böra förrättas

under senare hälften af september månad. Jag får derför för min del

hemställa, att .Riksdagen matte antaga följande förändrade lydelse af

utskottets förslag till mom. 6 af § 16 riksdagsordningen, att hvila till

vidare grundlagsenlig behandling:

»Vid riksdagsmannaval, som enligt 15 § mom. 1

ega rum, verkställas så väl elektorsvalen, der medelbart

valsätt användes, som riksdagsmannavalen, der

omedelbart valsätt begagnas, under senare hälften af

september månad»;

af herr Johnsson, som anfört:

»Med den affattning, som gifvits utskottets under punkten 2:o i dess

hemställan framlagda förslag dels angående tillägg till § 16 mom. 3:

»Dessa protokoll böra affattas i enlighet med formulär, som af Konungen

fastställas», dels angående tillägg till § 18 tredje stycket :»hvilket affattas i

enlighet med formulär, som af Konungen fastställes», lärer med skäl kunna

befaras, att protokoll, hvilka i ett eller annat afseende afvika ifrån det

sålunda faststälda formuläret, kunna komma att ogillas äfven i det fall,

att i öfrigt tvetydigheter ej förekomma, så har jag ansett, att det föreslagna

tilläget till § 1 6 mom. 8 bort lyda: Formulär till ledning vid dessa

protokolls afattande utfärdas af Konungen, samt att tillägget till § 18 bort

lyda: Formulär till ledning vid detta protokolls af åttonde utfärdas af Kontingent;

samt

af herr friherre Farnekotv i fråga om utskottets beslut att till gemensam

valdag föreslå sista lördagen i september månad.

Bih. till Piksd. Prot. 1897. 3 Sami. 10 Iläft.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutslcottets Utlåtande n:o 10.

Herrar Bergius, Boström, Dahn och Bestadius hafva begärt fa här

antecknadt, att de icke deltagit uti den slutliga behandlingen inom

utskottet af förevarande ärenden.

Herr friherre WTungel von Brchmer har anhallit fa antecknadt, att

han ej varit närvarande i utskottet vid den slutliga behandlingen af herr

Wallmarks ifrågavarande motion.

Stockholm, Central-Tryckeriet, 1897.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.