Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 1

1897-02-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1897:1, Lagutskottets Utlåtande N:o 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 1.

1

N:o

1.

Ank. till Riksd. kansli den 8 februari 1897, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af verkstäld granskning af justitieombudsmannens

em betsförvaltning.

För den granskning af förvaltningen utaf justitieombudsmansembetet,

som enligt 42 § 2 inom. riksdagsordningen åligger lagutskottet, hafva

båda kamrarne till utskottet öfverlemnat justitieombudsmannens vid innevarande

riksdag afgifna embetsberättelse. För samma ändamål har

utskottet från justitieombudsraansexpeditionen fått mottaga dels de diarier,

som under tiden från senaste riksdags början till början af den innevarande

förts ej mindre i nämnda expedition än äfven under justitieombudsmannens

embetsresor, dels ock expeditionens registratur för

ofvannämnda tid, hvarjemte, på särskild reqvisition, handlingarna beträffande

åtskilliga af justitieombudsmannen handlagda ärenden hållits

utskottet till hända.

öfver den numera fullbordade granskningen af samtliga här ofvan

angifna handlingar får utskottet härmed till Riksdagen afgifva utlåtande.

I embetsberättelsen redogöres för förvaltningen af embetet under

den tid,, som förflutit från afgifvandet af senaste embetsberättelse, dervid

justitieombudsmannen enligt vanlig ordning först redovisar för de

åtal, hvilka under den tid, berättelsen omfattar, blifvit slutligen afgjorda

eller åtminstone i en instans pröfvade.

Derefter lemnar justitieombudsmannen redogörelse för två ärenden,

i hvilka genom hans åtgärd vederbörande beredts ersättning för skada,

Bill. till Bilcsd. Prat. 1897. 7 Samt. 1 Höft. (N:o 1.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 1.

som vållats genom fel i embete eller tjenst, utan att dock åtal för felen

egt rum.

I afseende å lagskipningens tillstånd i riket hänvisar justitieombudsmannen

i främsta rummet till förutnämnda redogörelse för anstälda åtal

och framlägger dessutom åtskilliga af honom under hans embetsutöfning

gjorda iakttagelser, som han anser förtjenta af särskildt omnämnande.

Den vigtigaste af dessa iakttagelser rörer underdomstolarnes vårdnad

öfver förmynderskapen.

Härutinnan fäster justitieombudsmannen uppmärksamheten å några

ganska allmänt gängse sedvänjor, hvilka synas honom icke öfverensstämma

vare sig med lagens bokstaf eller dess syfte.

Sålunda tillämpades det i 6 § af lagen angående tillsyn å förmyndares

förvaltning af omyndigs egendom den 18 april 1884 förekommande

stadgandet, att förmyndare skulle för hvart kalenderår afsluta räkning

öfver allt det han hade om händer och före den 15 februari följande år

ingifva räkningen till vederbörande gode män, ganska allmänt så, att

förmyndare icke ansåges skyldig att afgifva redovisning förr än ett helt

kalenderår förflutit, sedan förordnandet meddelades. En annan praxis,

som stode i visst samband med den nämnda och som särskildt i förening

med densamma minskade verksamheten af den lagstadgade kontrollen

öfver förmyndareförvaltningen, vore, att, när föreläggande skulle meddelas

att aflemna redovisning, sådant icke skedde förr än sent på året,

ofta vid höstetinget och i sådant fall icke alltid vid dess början.

Det är att hoppas, att de värdefulla anvisningar till lagens rätta

efterföljd, som af justitieombudsmannen sålunda gifvits, skola af vederbörande

egnas tillbörlig uppmärksamhet, och det erkännansvärda syfte

— ett så vidt möjligt verksamt skydd af de omyndiges intressen mot

missbruk af förmyndares frihet att råda öfver omyndigs medel — justitieombudsmannen

dermed afsett, sålunda kraftigt främjas.

En annan af justitieombudsmannen under hans embetsförvaltning

gjord iakttagelse afser ofullständighet i underdomstolarnes saköreslängder.

Förbrytelsen, för hvilken böterna ålagts, angåfves i vissa fall icke med

tillräcklig fullständighet, och äfven i fråga om straffet hade en dylik

ofullständighet i saköreslängderna förekommit.

Äfven åt lagsökningsmålen har justitieombudsmannen funnit sig

föranlåten att egna särskild uppmärksamhet. Desamma afgjordes nemligen

ofta icke med den skyndsamhet, som i lagen föreskrifvits, hvarför

justitieombudsmannen aktat nödigt att erinra vederbörande om nödvändigheten

af dessa måls behandling med den skyndsamhet, som deras vigt kräfde

och som, utan åsidosättande af andra lika angelägna göromål, vore möjlig.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 1.

I fråga om förordnande å landtmäteriförrättningar har justitieombudsmannen

blifvit i tillfälle iakttaga, att skiljaktiga expeditionssätt

användas inom olika län såväl med hänseende till dessa ärendens förberedande

behandling som ock i fråga om deras slutliga afgörande; och

lemnar justitieombudsmannen härutinnan en belysande redogörelse, dervid

han tillika framställer de grunder, som enligt hans åsigt äro afgörande

för bedömandet af rigtigheten utaf de särskilda expeditionssätten.

Den sista af de iakttagelser, för hvilka justitieombudsmannen i embetsberättelsen

redogör, afser den formella behandlingen af mål angående

äktenskapsskilnad i följd af horsbrott. Justitieombudsmannen fäster i

detta hänseende uppmärksamheten på vigten deraf, att domstolarne vid

dömande till skilsmessa på grund af sådant brott i utslaget nämna den

person, med hvilken brottet blifvit begånget. Äfven affattningen af de

utaf vederbörande konsistorier utfärdade skiljebref vore i berörda afseende

af betydelse, hvilket äfven visat sig derutinnan, att ett skiljebref,

deri skilnadsgrunden ej angifvits, möjliggjort äktenskaps ingående emellan

en person, som sitt förra äktenskap med hor brutit, och den, med hvilken

brottet blifvit begånget. Likaså har justitieombudsmannen funnit det

anmärkningsvärd!, att några domkapitel med afseende å den brottsliga

makans rätt att ingå nytt äktenskap i skiljobrefven upptaga allenast den

från 13 kap. 2 § giftermålsbalken hemtade föreskrift, att samma

make ej må gå i annat gifte förr än den oskyldige död eller gift är

eller dertill samtycker och Konungen gifver der lof till. Det borde

nemligen i skiljobrefven upptagas äfven det förbud mot äktenskap med

den i horsbrottet delaktige, som innehålles i 2 kap. 11 § giftermålsbalken,

enär skiljobrefvet synes afse att uttömmande angifva de äktenskapshinder,

som det begångna horsbrottet medför.

Sedan justitieombudsmannen härefter redogjort för trenne domslut,

som under år 1896 blifvit i högsta domstolens minnesbok antecknade,

öfvergår han i embetsberättelsen till framställning af tvenne förslag,

öfver hvilka utskottet framdeles under riksdagens lopp vill afgifva utlåtanden.

Justitieombudsmannens embetsresor under år 1896 hafva omfattat

Hallands, Elfsborgs och Skaraborgs län. Han har derunder besökt länsoch

stiftsstyrelserna, stadsdomstolarne, domhafvandena på landet och

häradsarkiven samt fängelserna.

I afseende å hvad vid inspektionerna förekommit hänvisas i främsta

rummet till de under embetsresorna förda diarier.

Rörande de klagomål ,som under år 1896 varit föremål för justitieombudsmannens

handläggning, meddelas i embetsberättelsen följande

öfversigt:

O

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 1.

Vid 1896 års början voro af förut inkomna klagomål fortfarande

under handläggning ............................................................................................. 14

Under året hafva inkommit klagoskrifter till ett antal af..................... 121

Summa 135.

Af dessa hafva

såsom återkallade afskrifvits............................................................................ 2

efter vederbörandes hörande fått förfalla ................................................... 27

efter annorledes verkstäld utredning afskrifvits ...................................... 86

hänvisats till åtal ................................................................................................... 8

vid årets slut varit utstälda till förklaring eller påminnelser ........... 4

» » » » beroende på pröfning................................................... 8

Summa 135.

Då angifvelser för embete- eller tjenstefel ej föranledt åtal, har detta

i de flesta fall berott derpå, att antingen angifvelsen varit fullständigt

obestyrkt eller ock det anmärkta förfarandet vid pröfning befunnits icke

utgöra fel i embete eller tjenst; i några fall har emellertid justitieombudsmannen,

oaktadt lagstridigt förfarande synes hafva förelegat, ej

funnit anledning att om åtal föranstalta. Än har nemligen, såsom förut

nämnts, ersättning för skada, som af felet förorsakats, kunnat genom

justitieombudsmannens försorg vederbörande beredas, utan att åtal behöft

anställas, än synes justitieombudsmannen hafva funnit hvad förklarandena

i saken anfört göra åtal ej erforderligt. Så torde hafva varit

fallet med ett under året afgjordt ärende angående angifvelse mot

prestman, der justitieombudsmannen förklarat sig med afseende å hvad

prestmannen anfört ej finna skäl att, i ärendet vidtaga ytterligare åtgärd.

Angifvelsen afsåg bland annat beifran af det förfarande, att prestmannen

i fråga i strid mot 25 kap. 6 § 2 mom. strafflagen under

flera års tid efter afslutningen af hvarje års konfirmationsundervisning

såsom gåfva skulle hafva emottagit af konfirmanderna gjorda penningesammanskott.

I afgifven förklaring erkände prestmannen, att han i enlighet med

gammal sedvänja, då konfirmanderna afslutat sin nattvardsundervisning,

plägat från dessa emottaga ett gjordt sammanskott af penningar, hvilket

belopp, som städse varit ringa, han emellertid delvis skänkt till församlingens

bibelfond och delvis användt till inköp af läroböcker till

fattiga skolbarn, hvarjemte han förmälde sig hafva, innan ifrågavarande

angifvelse hos justitieombudsmannen blifvit gjord, vägrat att sådant

sammanskott vidare mottaga. Denna sista omständighet styrktes af bifogadt

intyg.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 1. 5

Förutom hvad ofvan nämnts angående innehållet af justitieombudsmannens

embetsberättelse, upptager densamma meddelande derom, att

någon förklaring öfver lagen, i den ordning 19 § regeringsformen föreskrifver,

icke blifvit afgifven under den tid, berättelsen omfattar, hvarjemte

justitieombudsmannen slutligen meddelar uppgifter från samtliga departementen

rörande de åtgärder, som blifvit vidtagna i anledning af Riksdagens

till Kongl. Maj:t aflåtna skrivelser.

Vid den granskning af justitieombudsmannens embetsförvaltning,

som lagutskottet sålunda grundlagsenligt företagit, har någon anledning

till anmärkning icke förekommit, hvilket utskottet härmed för Riksdagen

anmäler.

Stockholm den 8 februari 1897.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Bill. till Riksd. Prof. 1897.

7 Sami.

1 Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.