Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:t proposition med förslag till lag om skydd för vissa mönster och modeller.

1897-03-23 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1897:32, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:t proposition med förslag till lag om skydd för vissa mönster och modeller.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

1

N:o 32.

Ank. till Riksd. kansli, den 23 mars 1897, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:t proposition med förslag till

lag om skydd för vissa mönster och modeller.

Genom proposition, n:o 9, af den 9 sistlidne januari har Kongl. Maj:t,

under åberopande af propositionen bifogade, i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om skydd för vissa mönster och modeller.

Härigenom förordnas som följer:

1 §■

Genom registrering i enlighet med denna lags föreskrifter må, der

mönster är nytt, mönstrets upphofsman eller hans rättsinnehafvare vinna rätt

att med andras uteslutande begagna mönstret vid tillverkning till afsalu af

alster tillhörande metallindustrien.

Under mönster innefattas i denna lag jemväl modell, som i afseende

på ändamålet är med mönster jemförlig.

2 §•

Innehåller mönster framställningar, som kunna väcka förargelse, eller

skulle dess begagnande strida mot lag eller goda seder, må det ej registreras.

Bih. till Riksd. Brot. 1897. 7 Sami. 26 liäft. (N:is 32, 33.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

3 §•

Mönster må ej anses såsom nytt, om det, innan ansökan om dess registrering

inkommit till registreringsmyndigheten, redan funnits intaget i allmänt

tillgänglig tryckt skrift eller varit ätergifvet å offentligen till salu hållna

alster, eller om det ej väsentligen skiljer sig från mönster, som förut blifvit

sålunda kändt.

Har mönster blifvit förevisadt å internationel utställning, må dock den

omständigheten, att mönstret dervid eller sedermera blifvit kändt genom tryckt

skrift eller genom alsters hållande till salu, icke utgöra hinder för mönstrets

registrering, så framt ansökan derom inkommer inom sex månader efter det

att mönstret utstäldes.

4 §•

Mönsterregistret föres för hela riket hos den myndighet i Stockholm,

som Konungen bestämmer.

5 §•

1 mom. Den, som vill låta registrera mönster, skall till registreringsmyndigheten

ingifva eller i betaldt bref insända skriftlig ansökan, angifvande

mönstrets allmänna beskaffenhet, samt dervid foga tydlig och fullständig afbildning

af mönstret i tre exemplar.

Ansökningen skall innehålla uppgift om sökandens namn, yrke och postadress.

__

Är sökanden ej boende inom riket, foge han vid ansökningen fullmagt

för ett inom riket bosatt ombud att i allt hvad skyddsrätten angår

för honom svara.

Sökes registrering af flera mönster, varde särskilda ansökningshandlingar

för hvardera ingifna.

2 mom. Uppgifver sökanden annan såsom mönstrets upphofsman, skall

sökanden förete handling, som visar, att han är dennes rättsinnehafvare.

3 mom. Sökanden åligge att såsom afgift bifoga tio kronor.

6 §•

Finner registreringsmyndigheten, att sökanden ej fullgjort hvad enligt

5 § 1 mom. honom ålegat, skall skriftlig underrättelse härom hållas sökanden

tillhanda eller, om fullständig adress uppgifvits, med ^ posten till honom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

3

öfversändas. Fullgör ej sökanden inom viss af registreringsmyndigheten bestämd

tid hvad som brister, ege registreringsmyndigheten förklara ansökningen

förfallen.

7 §•

År mönstret icke af sådan beskaffenhet, att det må registreras, eller

är mönstret uppenbarligen icke nytt, eller har sökande, hvilken uppgifvit

annan såsom mönstrets upphofsman, ej visat, att han är dennes rättsinnehafvare,

eller har sökande underlåtit att erlägga afgift, hvarom i 5 § 3

mom. sägs, varde ansökningen afslagen.

8 §•

Har ansökan förklarats förfallen eller hlifvit afslagen, skall underrättelse

om beslutet med skälen derför skriftligen delgifvas sökanden så som

i 6 § stadgas för der afsedda fall.

År sökanden missnöjd med beslutet, ege han att vid talans förlust

innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag deröfver hos

Konungen anföra besvär.

9 §•

Äro ansökningshandlingarne fullständiga och har anledning ej förekommit

att afslå ansökningen, varde mönstret registreradt och intyg härom

samt om dagen, då ansökningen inkom, hållet sökanden tillhanda; skolande

vid intyget fästas ett af de inlemnade exemplaren af mönstret.

Genom registreringsmyndighetens försorg skall kungörelse om registreringen

i allmänna tidningarne införas.

10 §.

Göres af flere ansökan om registrering af samma eller väsentligen

lika mönster, hafve den företräde, som först inkom till registreringsmyndigheten

med fullständiga ansökningshandlingar.

11 §■

Skyddet för registreradt mönster omfattar en tid af fem år, räknadt.

från den dag, då ansökningen inkom.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

12 §.

Öfvergår skyddsrätt å annan, skall med anmälan härom den handling,

hvarigenom sådan öfvergång visas, företes hos registreringsmyndigheten.

Intill dess sådant skett, betraktas i skyddsafseende den såsom skyddsrättens

innehafvare, hvilken senast finnes i denna egenskap antecknad hos registreringsmyndigheten.

13 §.

Flyttar skyddsrätts innehafvare utrikes, eller öfvergår skyddsrätt å

person, som ej är inom riket bosatt, vare skyddsrättens innehafvare pligtig

att till registreringsmyndigheten insända fullmagt för sådant ombud, som i

5 § 1 mom. omförmäles. Flyttar ombud ur riket eller upphör eljest hans

befattning, skall skyddsrättens innehafvare ingifva fullmagt för nytt ombud.

Iakttages icke hvad sålunda är föreskrifvet, må domaren på anmälan i förekommande

fall med laga verkan utse ombud för skyddsrättens innehafvare.

14 §.

Skyddsrätt vare ej gällande mot någon, som vid den tid, då ansökningen

om registrering inkom, inom riket begagnade det registrerade mönstret

eller för dess begagnande der vidtagit väsentliga åtgärder.

15 §.

Har mönster blifvit registreradt i strid mot föreskrifterna i 1, 2 och 3 §§;

då må en hvar, som anser sin rätt vara genom registreringen förnärmad, så

ock allmän åklagare, när det allmännas fördel sådant påkallar, vid domstol

föra talan om registreringens upphäfvande.

Rätt domstol i fall, hvarom nu är sagdt, vare Stockholms rådstufvurätt.

Dom, hvarigenom registrering upphäfts, skall genom domstolens försorg

insändas till registreringsmyndigheten.

16 §.

Den, som utom i det fall, hvarom i 14 § förmärs, utan tillstånd af

skyddsrättens innehafvare inom riket vid tillverkning till afsalu af alster tillhörande

metallindustrien begagnar mönster, som han vet vara här registre
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 32. 5

radt, eller till salu här i riket håller eller för försäljning till riket inför efter

sådant mönster tillverkadt, metallindustrien tillhörande alster, som honom

veterligen åstadkommits utan tillstånd af skyddsrättens innehafvare, straffes

med böter från och med tjugu till och med ett tusen kronor; ersätte ock all

skada. Ej må dock annan än skyddsrättens innehafvare härom föra talan.

Olofligen tillverkadt eller olofligen i riket infördt alster skall, der målsegaren

det äskar, till honom utlemnas mot ersättning för värdet eller mot

afdrag derför å honom tillkommande skadestånd. Med redskap, som äro för

den olofliga tillverkningen uteslutande användbara, skall, om målseganden det

yrkar, så förfaras, att missbruk ej kan ske.

Hvar som under tid, då han är stäld under tilltal för öfverträdelse,

hvarom i denna § sägs, fortsätter samma förseelse, skall, när han dertill varder

lagligen förvunnen, dömas till särskild! ansvar för hvarje gäng stämning

derför utfärdats och delgifvits.

Böter, som ådömas enligt denna §, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, förvandlas de enligt allmän strafflag.

17 §.

Hvad i 16 § stadgas skall ega tillämpning, äfven om mönstret återgifvits

i annat mått eller andra färger eller om i öfrigt oväsentliga ändringar

vidtagits.

18 §.

År någon tilltalad för intrång i skyddsrätt, och finnes vid målets handläggning,

att registreringen skett i strid mot föreskrifterna i 1, 2 och 3 §§,

vare den tilltalade från ansvar fri.

19 §•

Då registrering blifvit upphäfd, eller skyddet för registreradt mönster

upphört, eller skyddsrättens innehafvare det begär, skall mönstret afföras ur

registret och kungörelse derom införas i allmänna tidningar^.

20 §.

Med afseende å mönster, skyddadt i stat, som för här i riket registreradt

mönster gör motsvarande medgifvande, egen Konungen förordna, att,

om någon här i riket sökt registrering af ett mönster före utgången af viss

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

tid, som kan i förordnandet bestämmas antingen till högst fyra månader

från det han i den främmande staten sökte skydd för samma mönster eller

till högst tre månader från det vederbörande myndighet der kungjorde, att

sådant skydd meddelats, då må den här i riket gjorda ansökningen i förhållande

till andra ansökningar äfvensom med hänsyn till sådant hinder mot

registrering, som i 3 § omförmäles, betraktas så, som vore den gjord samtidigt

med ansökningen i den främmande staten.

afl §•

Närmare föreskrifter angående beskaffenheten af de handlingar, som

vid ansökan om mönsters registrering skola inlemnas, angående mönsterregistret

samt angående de i denna lag omförmälda kungörelser meddelas af Konungen.

Denna lag skall träda i kraft den 1 maj 1897.

Föreliggande proposition, hvilken af båda kamrarne till lagutskottet

hänvisats, är, enligt hvad som framgår af vederbörande departementschefs

anförande till statsrådsprotokollet den 16 oktober 1896, närmast föranledd

af en från svenska slöjdföreningen den 27 juli 1895 till Kongl. Maj:t inkommen

underdånig framställning, hvari anhölls om utarbetande och framläggande

för Riksdagen af förslag till förordning angående skydd för mönster och

modeller inom alla industrigrenar. Sedan Norrköpings fabriksförening i en

den 30 januari 1896 ingifven skrift i underdånighet hemstält, att svenska

slöjdföreningens framställning i hvad den anginge textilindustrien eller den

gren deraf, som afsåge tillverkning af beklädnadsartiklar, icke måtte till

någon åtgärd föranleda, infordrades öfver häda ifrågavarande framställningar

utlåtanden af kommerskollegium, som tillika anbefaldes att låta inhemta yttranden

i ämnet från fabriks- och handtverksföreningar samt andra föreningar

och enskilda personer, hvilka kunde vara i frågan intresserade. På grund

af hvad i de sålunda infordrade yttrandena anfördes, ansåg sig departementschefen

böra förorda införande af skydd för mönster och modeller inom metallindustrien,

hvars idkare syntes allmänt önska sådant skydd, medan deremot

för detsammas ^ utsträckning till jemväl andra industrier den tidpunkt syntes

böra afbidas, då öfvertygelsen om sådant skydds gagnelighet hunnit fullständigare

genomtränga dessa industriers idkare. I öfverensstämmelse med depar
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 32. 7

tementschefens sålunda angifna ståndpunkt utarbetades också förslag i ämnet,

och blef öfver detsamma högsta domstolens yttrande infordradt. Sedan med

föranledande af de erinringar, som inom högsta domstolen mot förslaget

framstäldes, åtskilliga jemkningar deruti vidtagits, anmäldes detsamma ånyo

i statsrådet den 9 sistlidne januari, hvarvid beslöts aflåtande till Riksdagen

af nu föreliggande proposition.

Redan tillförene har förslag i samma syfte som det nu ifrågavarande

varit till Riksdagens bedömande hänskjutet. Grenom proposition den 28 januari

1887 blef nemligen ett förslag angående skydd för mönster och modeller

inom metallindustrien förelagdt Riksdagen att deröfver afgifva yttrande, hvarvid

Kongl. Mai:t förklarade sig vilja efter emottagande af Riksdagens svar

företaga den slutliga pröfningen af samma förslag och om författnings utfärdande

i ämnet förordna. Detta förslag, hvars antagande af lagutskottet

afstyrktes, kom emellertid, i följd af Riksdagens upplösning, icke till behandling

inom kamrarne.

Vid 1891 års riksdag bragtes emellertid frågan om införande af skydd

för mönster och modeller ånyo å bane, denna gång i dess fulla utsträckning,

utan begränsning till någon viss industri. 1 en inom Andra Kammaren väckt

motion hemstälde nemligen Herr Aulin om aflåtande af skrifvelse till Kongl.

Maj:t med begäran om utarbetande och framläggande af förslag till lag om

skydd för industriella mönster och modeller.

I afgifvet utlåtande hemstälde lagutskottet om skrifvelse i motionens

syfte, och denna hemställan bifölls af Andra Kammaren, hvaremot Första

Kammaren afslog utskottets hemställan.

Samma utgång erhöll en vid 1894 års riksdag väckt framställning

af samma art, som den vid 1891 års riksdag afgifna. Äfven nu tillstyrkte

lagutskottet aflåtande af skrifvelse i motionens syfte, och Andra Kammaren

biföll utskottets hemställan, som emellertid af Första Kammaren förkastades.

Utskottets ståndpunkt till nu föreliggande fråga är densamma, som af

1887 års lagutskott häfdades. Utskottet finner sålunda det framlagda förslaget

vara grundadt å en rättvis och billig princip, hvars genomförande i

en framtid väl må anses i alla afseenden önskvärd. Men å andra sidan anser

utskottet tillika, att vid en lagstiftningsåtgärd af sådan beskaffenhet, som

den nu ifrågasatta, hänsyn måste tagas jemväl till andra, mera tillfälliga

omständigheter, som kunna lägga hinder i vägen för principens genomförande.

I sådant afseende har vid frågans föregående behandling uttalats

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Lagutskottets Utlåtande N:o 32.

åtskilliga betänkligheter, som enligt utskottets mening äro synnerligen förtjenta

af beaktande. Först och främst är sålunda att uppmärksamma, att de svenska

industriidkarne, på samma gång de genom förslagets antagande skulle vinna

skydd för sina egna mönster och modeller, komme att uteslutas från möjligheten

att utan vederbörande rättsegares medgifvande tillgodogöra sig mönster

och modeller från de förnämsta industriidkande länder i Europa, hvilket sistnämnda

förhållande med nödvändighet följer af de internationella aftal på

ifrågavarande område, som Kongl. Maj:t för vårt land ansett sig böra biträda.

Olägenheterna häraf komme att blifva mycket känbara, särskildt för de

smärre industriidkarne, hvilka icke egde tillgångar att förskaffa sig egna

mönster och modeller. Ett antagande af förslaget skulle således för de

svenske industriidkarne ytterligare försvära den redan nu bekymmersamma

konkurrensen med utlandet.

Äfven allmänhetens intresse komme att genom förslagets antagande

blifva lidande, då derigenom den vara, der mönstret eller modellen användes,

nödvändigtvis måste fördyras.

I alla händelser bör enligt utskottets mening ett förslag sådant som

det ifrågavarande ej genomföras förr än bland industriidkarne sjelfva större

enighet uppnåtts i fråga om önskvärdheten af förslagets antagande. Enligt

hvad utskottet kunnat erfara, är så ej förhållandet; och det synes derför ej

vara skäl att påtvinga idkarne af metallindustrien ett skydd, mot hvars

allmänna genomförande just den omständigheten, att bland industriidkarne

sjelfva olika åsigter om skyddets gagnelighet gjort sig gällande, stält sig

hindrande i vägen.

Med stöd af det anförda hemställer alltså utskottet,

att ifrågavarande proposition icke må af Riksdagen

antagas.

Stockholm den 23 mars 1897.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Reservation

af herrar Hasselrot och Fröberg, hvilka ansett, att propositionen bort af

utskottet tillstyrkas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1897:41 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skydd för vissa mönster och modeller. a1 i texten