Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 39

1897-03-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1897:39, Lagutskottets Utlåtande N:o 39

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 39.

9

N:o 39.

Ank. till Riksd. kansli den 30 mars 1897, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ändrad lydelse

af 25 kap. 9 § rättegångsbalken.

25 kap. 9 § rättegångsbalken är af följande lydelse:

»I de saker, som genom laga vad gå till Svea hofrätt ifrån häradsrätt

i Upland, Södermanland, Vestmanland, Nerike och Gestrikland,

ingifve käranden sin inlaga innan klockan tolf på den fyrationde dagen,

den oräknad då häradsrättens dom föll, eller hafve sitt vad förlorat;

ifrån häradsrätt i Kopparbergs län, Vermland, Helsingland, Jemtland,

Herjeådalen, Medelpad och Ångermanland samt pa Gotland pa den sextionde

dagen; ifrån häradsrätt i Vesterbotten pa den nittionde dagen; i

Göta hofrätt ifrån häradsrätt i Östergötland, Kalmar län, Småland och

Vestergötland på fyrationde dagen; ifrån häradsrätt i Halland, Dal och

Bohus län på sextionde dagen; i hofrätten öfver Skåne och Blekinge

ifrån häradsrätt i dessa landskap på den fyrationde dagen. I vexel- och

sjörättssak vare tid hälften kortare, att fullfölja vad ifrån häradsrätt i

hvarje ort till hofrätt.»

Under Vesterbotten inbegripes, enligt kongl. brefvet den 25 augusti

1824, Norrbotten jemte de till dessa län hörande lappmarker.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottets behandling

hänvisad motion, n:o 84, har nu herr Kronlund föreslagit, att Riksdagen

Bih. till Riksd. Prot. 1897. 7 Sami. 28 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Lagutskottets Utlåtande A.-o 39.

för sin del ville besluta, att ofvanberörda paragraf får följande ändrade

lydelse: »I de saker som — — — — förlorat; ifrån häradsrätt inom

öfriga delar af Svealand (svea hofrätts domvärjo) på den 60:de dagen,

i Göta hofrätt etc.»

Motionären åsyftar sålunda upphäfvande af det för Vesterbotten

(Vesterbottens och Norrbottens län) gällande undantagsstadgandet angående

tid för fullföljd af vadetalan och vill i detta hänseende införa

likställighet emellan Vesterbotten och Norrlands öfriga landskap.

Till stöd för sitt ändringsförslag anför motionären, hurusom senare

tiders stora utveckling af jernvägskommunikationer möjliggjorde en

betydligt snabbare förbindelse emellan de aflägsnare belägna underdomstolarnes

jurisdiktioner och öfverrätterna, än förr kunde ega rum.

Särskildt gälde detta Norrland. Då för tio år sedan den norrländska

stambanan ej sträckte sig längre än till Sollefteå, hade man från

det mest aflägsna tingsstället i Sverige, nemligen Karesuando, beläget

40 mil norr om Haparanda, en landsvägsfärd af omkring 115 mil

till närmaste jernvägsstation. Nu deremot torde det ej finnas något

tingsställe i Norrland, som vore beläget på längre afstånd från jernväg

än 25 mil. Under sådana förhållanden torde ej förefinnas något skäl

att bibehålla den för fullföljande af vädjade mål från Vesterbottens och

Norrbottens län stadgade tid af 90 (lagar. Afkortning af denna tid

skulle emellertid i sin mån bidraga till afhjelpande af långsamheten i

rättskipningen, och en förändring i bestående lagstadganden syntes motionären

kunna ske, utan att derigenom förrycktes lagbyråns arbete å

rättegångsväsendets ombildning.

Utskottet anser visserligen, i likhet med motionären, de förhållanden,

som betingat tillkomsten af ifrågavarande stadgande angående tid

för fullföljd af vadetalan i mål från häradsrätter i Vesterbottens och

Norrbottens län, numera hafva, särskildt genom den betydande utvecklingen

af kommunikationsväsendet i dessa trakter, undergått så väsentlig

förändring, att en inskränkning af berörda tid utan olägenhet må

ega rum, men utskottet kan, det oaktadt, ej tillstyrka bifall till motionärens

hemställan. Enligt hvad af Kongl. Maj:ts proposition angående

statsverkets tillstånd och behof inhemtas, är nemligen lagförslag om

ändring af gällande bestämmelser angående tid och sätt för fullföljd af

talan mot domstols beslut för närvarande under utarbetande i lagbyrån;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 39. 11

och det synes vid sådant förhållande ej vara skäl att vidtaga en detaljändring,

som till äfventyrs ej komme att stå i öfverensstämmelse med

de principer, hvilka vid allmän revision blifva tillämpade. Detta är

så mycket mera sannolikt, som motionärens ändringsförslag icke grundar

sig å någon utredning om den tid, som för talans fullföljd i mål

Irån Vesterbottens och Norrbottens län är den efter förhållandena bäst

afpassade, utan endast anknyter sig till bestämmelser, som gälla för

andra delar af landet.

På grund af det anförda hemställer alltså utskottet,

att herr Kronlunds ifrågavarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 30 mars 1897.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.