Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 54

1897-04-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1897:54, Lagutskottets Utlåtande N:o 54

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 54.

1

N:o 54.

Ank. till Riksd. kansli den 27 april 1897, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ändringar i lagarne

om aktiebolag och om registrerade föreningar för ekonomisk

verksamhet den 28 juni 1895.

Lagutskottet har till behandling fått emottaga en af herr Tillberg

inom Första Kammaren väckt motion, n:o 41, af följande lydelse:

»Uti 10 § af firmalagen den 13 juli 1887 finnes införd bestämmelsen,

att »ej må någon i sin firma obehörigen intaga annans namn eller namnet

å annans fasta egendom».

Ehuru denna bestämmelse torde böra tillämpas jemväl å aktiebolag,

meddelades i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895 härom icke något stadgande.

Ej heller stadgades i lagen om registrerade föreningar för ekonomisk

verksamhet af sistnämnda dag förbud för förening att i firman obehörigen

intaga namnet å annans fasta egendom.

Då allt fog finnes derför, att ifrågavarande författningar i berörda

afseende bringas i så nära öfverensstämmelse med hvarandra som möjligt,

får jag vördsamt föreslå Riksdagen att för sin del besluta:

att i aktiebolags firma ej må obehörigen intagas annans namn eller

namnet å annans fasta egendom; och

att i firman för dylik förening ej må obehörigen intagas namnet å

annans fasta egendom.»

Uti aktiebolagslagen stadgas vidare, att prokurist för aktiebolag icke

må antagas.

Bih. till Riksd. Prot. 1897. 7 Sami. 36 Höft. (N:o 54.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 54.

Då ett utveckladt näringslif icke torde medgifva undvarandet af prokurister

för aktiebolagen — i hvilket afseende jag tillåter mig såsom vittnesbörd

åberopa lagstiftningen hos våra största kulturländer — får jag vördsamt

hemställa till Riksdagen

att för sin del besluta sådan ändring i aktiebolagslagen, att prokurist

för aktiebolag må af dess styrelse antagas, derest styrelsen dertill erhållit

bolagsstämmans bemyndigande.

Förbudet att obehörigen i firma intaga annans namn eller namnet å

annans fasta egendom gälde, innan den nya lagen om aktiebolag trädde i

kraft, äfven aktiebolag. Om förbudet icke iakttogs, egde registreringsmyndigheten

sålunda vägra registrering af ett aktiebolag, ehuru aktiebolagets

firma blifvit bestämd uti en af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning.

Någon dylik registreringsvägran torde dock icke hafva förekommit af

det skälet, att Kongl. Maj:t, icke faststält någon bolagsordning, utan att

sökandena visat, att de egt behörighet att i firman intaga deri användt

person- eller egendomsnamn.

För registreringsskyldiga föreningar gälde enligt firmalagens § 9 mom.

4 ett bestämdt förbud att i firman använda personnamn, och enligt § 10 af

samma lag egde sådan förening icke utan behörigt tillstånd i sin firma intaga

namnet å annans fasta egendom.

Uti de nya, den 28 juni 1895 utfärdade lagarna angående aktiebolag

och registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet meddelas särskilda föreskrifter

rörande firma och registrering, men, såsom motionären omförmält,

skedde icke beträffande aktiebolag någon tillämpning af ofvan anförda generel

regel i § 10 firmalagen, och, hvad registrerade föreningar angår, stadgades

endast, att firman icke får innehålla personnamn.

Då missförhållanden onekligen kunna uppstå till följd af den aktiebolag

och registreringsskyldiga föreningar nu medgifna friheten uti ifrågavarande

afseenden, samt de skäl, som betinga stadgandet, att ingen må i sin firma

obehörigen intaga annans namn eller namnet å annans fasta egendom, äfven

äro tillämpliga på aktiebolag och nämnda föreningar, anser utskottet de af

motionären föreslagna tilläggen till aktiebolagslagen och lagen om registrerade

föreningar för ekonomisk verksamhet vara välbetänkta. Motionären

har emellertid icke föreslagit någon bestämd formulering af de stadganden

han uti ofvanberörda hänseende ifrågasatt, vid hvilket förhållande utskottet

anser Riksdagen för närvarande böra inskränka sig till att hos Kongl. Maj:t

anhålla om framläggande af förslag till erforderliga lagbestämmelser i ämnet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 54. 3

Hvad åter angår motionärens förslag om lagändring i syfte att prokui

ist för aktiebolag måtte få af dess styrelse antagas, kan utskottet icke dela

motionärens åsigt om behofvet af en sådan lagändring. Väl är det utskottet

bekant, att inom flera andra länder antagande af prokurist för aktiebolag

är medgifvet, och att detta medgifvande i ganska stor utsträckning begagnas,

men förhållandena inom vårt land äro väsentligen olika.

Uti motiven till aktiebolagslagen yttras beträffande bestämmelsen i 44 § att

prokurist icke må för aktiebolag antagas: »Då styrelsen är vald för att

handhafva bolagets angelägenheter, synes den ej böra få undandraga sig

sina åligganden genom att antaga prokurist; ej heller lärer något behof

förefinnas för bolaget att, vid sidan af den för handhafvande af bolagets

angelägenheter utsedda styrelsen, meddela prokurafullmagt». Dessa skäl''

synas utskottet ännu ega full tillämplighet. Ett medgifvande för styrelsen

att antaga prokurist skulle göra det möjligt för personer att låta välja sig

till styrelseledamöter i en mängd aktiebolag för att i dem alla uppbära arfvode

men öfverlemna skötandet af största delen af bolagens angelägenheter

åt prokurister.

Derest till följd af omfattningen af ett aktiebolags verksamhet eller

af annan orsak flere personer å skilda ställen och orter behöfva finnas, som

ega befogenhet att teckna bolagets firma, kan bolaget vid styrelsens sammansättning

taga hänsyn härtill. Dessutom har styrelsen enligt aktiebolagslagen

rätt att vid behof meddela fullmagt för personer att å bolagets vägnar föra

talan och teckna dess firma på grund af fullmagt, som naturligtvis jemväl

kan vara generel.

Af hvad utskottet sålunda anfört, föranlåtes utskottet hemställa,

1) att Riksdagen med anledning af herr Tillbergs ifråga
varande

motion måtte i skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla

om framläggande för Riksdagen af förslag till lagbestämmelser

derom, att i aktiebolags firma ej må obehörigen

intagas annans namn eller namnet å annans fasta egendom,

och att i firma för registrerade föreningar för ekonomisk

verksamhet ej må obehörigen intagas namnet å annans

fasta egendom; samt

2) att motionen i ofrigt icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 april 1897.

På lagutskottet vägnar:

CARL B. HASSELROT.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 54.

Reservation

af herrar Hasselrot och Berlin, hvilka ansett utskottet hafva bort tillstyrka

Riksdagen att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om framläggande

jemväl af förslag till sådan ändring af § 44 i lagen om aktiebolag den 28

juni 1895, att prokurist för aktiebolag må af dess styrelse antagas, derest

styrelsen dertill erhållit bolagsstämmans bemyndigande.

Herrar Rudebeck och G. Anderson hafva begärt få antecknadt att de

icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1897.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1897:88 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående ändring i lagarne om aktiebolag och om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet den 28 ju s. 4 i texten