Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, angående ett jordbyte å förra kr ono jagbacken Skämbylöth eller o Åkerby hult n:o 1 i Södermanlands län.

1897-02-12 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1897:18, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, angående ett jordbyte å förra kr ono jagbacken Skämbylöth eller o Åkerby hult n:o 1 i Södermanlands län.

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

17

N:o 18.

Ank. till Riksd. kansli den 12 febr. kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, angående

ett jordbyte å förra kr ono jagbacken Skämbylöth eller

o

Åkerby hult n:o 1 i Södermanlands län.

(L A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för den 13 november 1896 bär Kongl. Maj:t i en

samma dag aflåten proposition (n:o 25) föreslagit Riksdagen medgifva,

dels att det område om 2,3 ar, som vid försäljning till skatte den 2

juni 1831 af den inom Åkers socken och härad af Södermanlands län

belägna kronojagbacken Skämbylöth eller Åkerbyhult n:o 1, äfven Åkerbylöth

kallad, undan tagits för att framgent bibehållas såsom understöd

för nämnda sockens fattige, måtte med full eganderätt upplåtas till

enskild person i utbyte mot ett vid ifrågavarande jagbacke beläget,

till Skämbylöth hörande område om 23 ar, som finnes upptaget å en

af kommissionslandtmätaren E. Indebetou år 1891 upprättad karta med

tillhörande beskrifning, samt under vilkor att sistnämnda område lemnades

gravationsfritt och att Åkers kommun eller den, som eljest kunde

komma att innehafva detta område eller någon del deraf, finge ej

mindre begagna den väg, som från landsvägen ledde till området

genom detsamma omgifvande egor, än äfven hemta vatten från närmaste

källa å Skämbylöths mark, dels ock att det kronan sålunda tillbytta

området måtte af Åkers socken disponeras för dess fattigvård.

Af åberopade statsrådsprotokollet inhemtas, att Kongl. Maj:ts

Bih till Riksd. Prof. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 12 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

befallningshafvande i Södermanlands län genom resolution den 22 oktober

1778 medgifvit framlidne kommerserådet J. D. Wahrendorff rätt till en

plats på den s. k. jagbacken Skämbylöth för att der uppbygga ett hus,

afsedt för en af Wahrendorff till förmån för fattiga och orkeslösa gubbar

stiftad barmhertighetsinrättning. Ifrågavarande barmhertighetsinrättniug

hade dock sedermera öfvergått först till ett barnhus för fattiga och

värnlösa flickor samt derefter, i sammanhang dermed att huset förflyttats

närmare Åkers styckebruk, till fattighus för socknen. Till

befästande af det upplåtna områdets användande för sistnämnda ändamål

hade kommerserådet Wahrendorffs son bergsrådet A. von Wahrendorff

hos Kong!. Maj:ts befallningshnfvande anhållit, att han eller den, som

framdeles underhölle Åkers barnhus, måtte få på det för socknens fattiga

fördelaktigaste och tjenligaste sätt disponera ifrågavarande plats. Kongl.

Maj:ts befallningshafvande hade i utslag den 10 december 1819 yttrat,

att ehuruväl det befunnes, att den å platsen uppförda byggnad efter

inrättningens förvandling från sitt första ändamål till enskildt barnhus

för Åkers styckebruk, blifvit från samma plats förflyttad till ett bruket

närmare beläget ställe; likväl och som densamma en gång blifvit till

ett välgörande behof upplåten och jemväl vid tiden för utslagets meddelande

användes till ett icke mindre vigtigt och godt ändamål än det

först afsedda, enär afkomsten deraf begagnades till förmån för Åkers

församlings fattiga, pröfvade Kongl. Maj:ts befallningshafvande rättvist

förklara, det skulle meromförmälda plats på kronojagbacken Åkerbylöth

i Åkers socken bibehållas såsom understöd för någon af barmhertighetsinrättningarna

inom berörda socken med rättighet för Åkers bruksegare

att i samråd med församlingens kyrkoråd och fattigföreståndare

förordna på hvad sätt afkomsten i sådant afseende nyttigast måtte

disponeras; i följd hvaraf vid möjligen efter Rikets Ständers beslut

framdeles skeende försäljning af ofvanberörda kronojagbacke, denna

plats komme att derifrån undantagas; men med den öfriga delen af

samma jagbacke, hvarå ingen gjort någon pretention och som sålunda

icke blifvit Kongl. Maj:t och kronan frånhänd, skulle förfaras på lika

sätt, som med kronans öfriga jagbackar framdeles komme att förordnas;

dock skulle detta utslag underställas kammarkollegii pröfning

och dess vidare beslut afvaktas, innan utslaget finge gå i verkställighet.

Då ifrågavarande jagbacke försåldes till skatte, undantogs i

kammarkollegii den 2 juni 1831 utfärdade skattebref nämnda område

för att till sitt ändamål framgent bibehållas.

Åkers kommun, som både före år 1831 och efteråt användt den

å platsen uppförda byggnad till fattighus, hade emellertid under de

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

19

senare åren funnit byggnaden både otidsenlig och otillräcklig för nämnda

ändamål samt dessutom i ett af ålder ganska förfallet skick, hvarjemte

det till fattighuset hörande området, som läge strax söder om den till

Mariefred ledande landsvägen och i areal innehöll allenast 2,3 ar eller

1,5 kappland, ansetts för litet för uppförande af nytt, tidsenligt fattighus

med tillhörande uthus. Kommunen hade derför med numera aflidne

godsegaren A. Hedenström inledt underhandlingar om upplåtelse af en

för ifrågavarande ändamål lämplig lägenhet. Enligt köpebref den 8

oktober 1890 hade Hedenström emot ett pris af 1,000 kronor till Åkers

församling försålt en på Skämbylöths eller Åkerbyhults egor å Lötbacken

belägen bostadsbyggnad, innehållande sju rum, att användas

till fattighus. Tillika hade Hedenström lemnat församlingen såsom

gåfva att nyttjas för samma ändamål en invid nyssnämnda boningshus

belägen byggnad, innehållande tre rum.

I utbyte emot den å Skämbylöths egor belägna mark om 666

qvadratalnar eller 2 ar 30 qvadratmeter, der det gamla fattighuset

uppförts, hade Hedenström å den plats, der de af honom till församlingen

afyttrade husen vore belägna, lemnat ett område, som efter

gradering motsvarade den mark, församlingen innehade. Det tillbytta

egoområdet med tillhörande åbyggnader skulle genast få af församlingen

tillträdas. De närmare bestämmelserna rörande ifrågavarande aftal hade

träffats den 5 juni 1891 och sammanfattats i en förening, som bekräftade

innehållet i köpebrefvet. af den 8 oktober 1890 samt derutöfver tillförsäkrade

församliugen rätt att dels begagna en väg, som från landsvägen

ledde till nya fattighuset, dels ock att för fattighusets räkning

hemta vatten i närmast belägna källa inom Skämbylöths område. Samtidigt

med föreningen hade af kommissionslandtmätaren E. Indebetou,

sedan egorna blifvit å marken uppgångna och kartlagda, upprättats

beskrifning och protokoll öfver egoutbytet, hvarvid det församlingen

tilldelade området befunnits utgöra 23 ar.

Nu hade, enligt hvad i förenämnda statsrådsprotokoll vidare

förmäles, Åkers kommun hos Kongl. Maj:t anhållit om fastställelse å

omförmälda byte.

Öfver berörda ansökning hade infordrade utlåtanden afgifvits

af Kongl. Maj:ts befallningshafvande, domänstyrelsen samt kammarkollegium;

och hade alla dessa myndigheter tillstyrkt bifall till ansökningen.

I afseende på dispositionen öfver de inom Södermanlands län

befintliga jagbackar hade, enligt hvad i statsrådsprotokollet anföres,

förut förekommit följande:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

Genom proposition af den 9 december 1817 framstälde Kongl.

Maj:t till Riksens Ständer förhållandet med dessa jagbackar, livilka

fordom skulle hafva tjenat till jagtställen för kungliga personer, ehuru

lägenheterna dåmera icke för sådant ändamål nyttjades, utan vore af en

särskild beskaffenhet i förhållande till andra Kong!. Maj:ts och kronans

parker. Jagbackarna vore nemligen kringspridda, ofta af ett inskränktare

utrymme och mindre tjenliga till skogväxt samt framför allt svåra att

behörigen vårda i anseende till deras läge inom enskildes egor. Då

Kongl. Maj:t emot 77 § regeringsformen icke ansåg sig utan Riksens

Ständers bifall och samtycke kunna för alltid afhända Kongl. Maj:t

och kronan dessa parker, föreslog Kongl. Maj:t Riksens Ständer, att åt

Kongl. Maj:t måtte blifva uppdraget att om användandet af alla särskilda

lägenheter, hvilka framdeles kunde blifva erkända för Kongl.

Maj:ts och kronans ostridiga egendomar, på sådant sätt förordna, som

kunde finnas med Kongl. Maj:ts och kronans fördel mest förenligt.

Riksens Ständer yttrade till svar härå i skrifvelse den 23 maj

1818 bland annat, att Riksens Ständer funnit beskaffenheten af dessa

lägenheter vara sådan, att de dels till det mesta redan vore, dels ock

framdeles efter verkstälda undersökningar borde förmodas kunna blifva

Kongl. Maj:ts och kronans ostridigä egendomar, för hvilka något hinder

icke syntes möta att kunna vidtaga de åtgärder och författningar, som

med Kongl. Majrts och kronans fördel funnes mest förenliga. Sedan

Riksens Ständer af de vid propositionen fogade handlingar inhemta!,

att bland jagbackarne funnes sådana, hvartill åtskilliga personer yrkat

fri dispositions- och eganderätt, ansåge Riksens Ständer emellertid, att

dessa jagbackar, för det dåvarande och innan sådant anspråk blifvit i

laga och behörig ordning pröfvadt och afgjordt, icke kunde såsom en

ostridig Kongl. Maj:ts och kronans egendom anses. Riksens Ständer

hemstälde, att alla ifrågavarande jagbackar, med undantag af dem,

hvarpå anspråk till egande- och dispositionsrätt blifvit gjorda, finge å

offentlig auktion upplåtas under skattemannarätt och med de vilkor,

hvarunder besittningsrätten å skattehemman och lägenheter efter gällande

författningar i allmänhet åtnjötes.

Genom kongl. bref den 16 juli 1823 förordnades, att kronans

disponibla jagbackar skulle på offentlig auktion under skattemannarätt

till försäljning utbjudas på de af Rikets Ständer föreslagna vilkor.

Af hvad i ärendet förekommit hade föredragande departementschefen,

enligt hvad han till det i förevarande proposition åberopade

statsrådsprotokoll yttrat, funnit goda skäl tala derför, att Åkers socken

bereddes tillfälle att på det i ansökningen augifna sätt komma i be
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande iV.-o 18. 21

sittning af ett område, som bättre lämpade sig till tomt för fattighus

än den dertill å jagbacken Skämbylöth af kronan upplåtna plats. Den

transaktion, hvarigenom detta skulle möjliggöras, hade han dock ansett

ej kunna hänföras till egoutbyte i vanlig mening, utan sammanfalla

med det fång, som i 1 kap. 1 § jordabalken kallades skifte. Då eganderätten

till den äldre fattighustomten icke syntes hafva frångått kronan,

hade han ansett denna tomts afhändande åt enskild person icke kunna

ske utan Riksdagens samtycke; hvadan han hemstält om aflåtande till

Riksdagen af proposition i ämnet.

Ifrågavarande proposition, som blifvit till statsutskottets förberedande

behandling remitterad, har icke föranledt någon erinran från

utskottets sida; och hemställer utskottet alltså,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende

föreslagit må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 12 februari 1897.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1897:29 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Mafts proposition angående ett jordbyte å förra kronojagbacken Skämbylöth eller Åkerbyhult n:o 1 i Södermanlands s. 22 i texten