Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens första hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. hofoch slottsstaterna.

1897-02-09 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1897:2, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens första hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. hofoch slottsstaterna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

1

fl:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 9 februari 1897, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

första hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. hofoch

slottsstaterna.

(l:a U. A.)

l:o. Å denna hufvudtitel finnes i nu gällande riksstat anvisadt till

årliga och ständiga utgifter:

för kongl. hofstaten ........................... kronor 1,196,900: —

» » slottsstaten ........................ » 123,100: —

tillsammans kronor 1,320,000: —.

Häri har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon ändring; och får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1898 uppföra anslagen

för kongl. hofstaten och kongl. slottsstaten med

oförändrade belopp, j

Extra anslag.

2:o. Under åberopande af det statsverkspropositionen bilagda stats- tffegå™''}*u.

rådsprotokollet öfver finansärenden den 14 januari innevarande år har Kongl. rering af

Bih. till Riksd. Prof 1897. 4 Sami. 1 Afd. 2 Hå/t. (N:is 2—4). 1 Stockholms

slott.

[1-1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

Maj:t föreslagit Riksdagen att å extra stat under denna hufvudtitel bevilja

för yttre restaurering af Stockholms slott 500,000 kronor, att utgå under

fem år, samt att deraf för år 1898 anvisa en femtedel, eller 100,000 kronor.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t har statsrådet och chefen

för finansdepartementet anfört, hurusom under åren 1894 och 1895,

sedan å Stockholms slotts fasader anmärkts sådana bristfälligheter, att åtgärder

syntes erforderliga till slottets bevarande från det förfall, som på

grund af sagda bristfälligheter kunde befaras hota detsamma, med anledning

häraf dels södra delen af inre borggårdens vestra fasad och dels södra fasadens

midtelparti blifvit, hufvudsakligen i ändamål att pröfva materialiernas

hållbarhet och utröna kostnaden för en slottets samtliga fasader omfattande

grundlig reparation, försöksvis restaurerade, dervid så förfarits, att murytorna

befriats frän den gamla putsen och försetts med ny, med jernvitriol uppblandad

puts samt sandstenspartierna förbättrats genom förvittrade stenars

ersättande med nya och öfriga stenars renhuggning. Slottsintendenten E.

A. Jacobsson, som den 8 december 1895 till Kongl. Maj:t afgifvit utlåtande

i förevarande ämne, hade dervid tillika öfverlemnat ett af beskrifning öfver

erforderliga restaureringsarbeten å slottet samt kostnadsberäkningar med flera

handlingar åtföljdt förslag till åtgärder för iståndsättande af slottets fasader,

afseende restaureringsarbetets fullföljande i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med förenämnda försök.

På grund af Kongl. Maj:ts befallning hade sedermera ståthållareembetet

på Stockholms slott anmodat förste intendenten A. T. Gellerstedt

samt professorerna I. G. Clason, Julius Kronberg och grefve G. von Rosen

att taga ofvan omförmälda, under åren 1894 och 1895 utförda restaureringsarbeten

å slottet i betraktande äfvensom att derefter till ståthållareembetet

inkomma med skriftligt utlåtande ej mindre öfver berörda arbeten, än äfven

huruvida restaureringsarbetet borde nu fullföljas vidare och i sådant fall

huruledes lämpligast borde förfaras. Efter det genom kompetenta personer

utredning verkstälts angående dels möjligheten och vilkoren för affärgning

af till ny putsning ifrågasatta ytor till likhet med angränsande putsytor och

på sådant sätt, att den nya färgen icke komme att i framtiden undergå några

väsentliga förändringar, dels ock angående frågan, huruvida den oljefärg,

hvarmed sandstenen sedan äldre tider vore bestruken, kunde å den till utseendet

friska stenen med fördel bibehållas, jemte i sammanhang härmed stående

frågor, och dessutom försök anstälts att med olika medel borttaga den

gamla å sandstenen befintliga oljefärgen, hade nyssbemälda för bedömande af

ifrågavarande restaureringsfråga tillsatta sakkunniga nämnd till ståthållareembetet

den 25 februari 1896 inkommit med det begärda utlåtandet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

3

till hvilket embete jemväl sju af hufvudstadens mera framstående arkitekter,

efter anmodan, i ämnet afgifvit yttrande.

Ståthållareembetet hade derefter i skrifvelse till riksmarskalksembetet

af den 5 mai''s nyssnämnda år anhållit, att sistbemälda embete måtte hos

Kongl. Maj:t göra framställning om framläggande för Riksdagen af proposition

om beviljande, för restaurering af Stockholms slotts samtliga fasader i

enlighet med ett af ståthållareembetet i samma skrifvelse angifvet förslag

samt förut omförmälda, af slottsintendenten uppgjorda arbetsbeskrifning och

kostnadsberäkningar, af ett extra anslag å 557,000 kronor, att utgå årligen

med 100,000 kronor under fem år samt år 1902 med återstoden, 57,000

kronor.

Af förenämnda till ärendet hörande handlingar framginge, enligt hvad departementschefen

vidare meddelar, att i fråga om behofvet af en fullständig

restaurering af slottets fasader och nödvändigheten af den gamla putsens a

murytorna borttagande och ersättande med ny puts endast en mening gjort

sig gällande, men att deremot olika åsigter uttalats dels i fråga om den

rigtning, i hvilken färgen å den nya putsen borde hållas, och dels rörande

lämpligaste behandlingen af de delar utaf sandstenspartierna, hvilka, såsom

mer eller mindre oskadade, kunde bibehållas. Flertalet af den sakkunniga

nämndens ledamöter äfvensom slottsintendenten hade ansett, att den nya

putsen borde gifvas en ljus färgton, liknande den å de redan restaurerade

fasadpartierna använda, samt att nämnda delar af sandstenspartierna borde

genom borstning eller, der detta visade sig icke till fyllest, genom renhuggning

befrias från derå befintlig oljefärg. En af nämndens ledamöter, professor

Kronberg, samt de i ärendet hörda sju arkitekterna hade deremot ansett,

att den nya färgen å putsen så litet som möjligt borde afvika från den

nuvarandes totalverkan samt att oljefärgen på sandstenen icke borde aflägsnas,

utan stenen endast försigtigt rengöras medelst borstar och vatten.

Ståthållareembetet hade i sin omförmälda skrifvelse till riksmarskalksembetet,

med hufvudsaklig anslutning till flertalets i nämnden och slottsintendentens

i ämnet uttalade åsigter, föreslagit följande förfaringssätt vid en

blifvande iståndsättning af slottets fasader:

l:o) att all murputs skulle nedhuggas och ersättas med ny af bästa

beskaffenhet och tillsatt med färger, som framdeles skulle bestämmas, under

alla förhållanden i en ljus färgton;

2:o) att all skadad sandsten skulle ersättas med ny sten, med undantag

af sådan, som företedde mindre brister, hvilka utan olägenhet kunde

repareras;

3:o) att alla af jern eller plåt utförda byggnadsdelar skulle ersättas

med andra af sten;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

4:o) att all oljefärg skulle borttagas medelst renhuggning eller borstning,

på sätt i ståthållareembetets skrifvelse närmare angåfves;

5:o) att de af tegel murade listverken skulle nedtagas och utföras af

sandsten, i den mån detta svåra och dyrbara arbete kunde verkställas, med

rättighet för ståthållareembetet att häröfver närmare bestämma; samt

6:o) att alla större listverk, fönsteröfverstycken m. m. skulle beläggas

med blyplåt.

Sedan öfverintendentsembetet i skrifvelse den 24 mars 1896 hemstält,

att för det dåvarande allenast den åtgärd beträffande slottets restaurering

måtte vidtagas, att något mindre, relativt sjelfständigt parti af detsamma

blefve i enlighet med af ståthållareembetet afgifvet förslag iståndsatt,

genom hvilket tillvägagående först nödig erfarenhet syntes embetet kunna

vinnas, huruvida vid arbetets fullföljande en eller annan mindre förändring

i arbetsplanen lämpligen borde vidtagas, hade, på grund af Kongl. Maj:ts

befallning, enligt öfverintendentsembetets förslag sådant försöksarbete å riksmarskalksflygeln

blifvit under 1896 års sommar och höst utfördt. Vid

arbetets verksställande hade förefintlig sandsten dels renhuggits, dels tvättats

med såpa och lut, dels ock torrborstats, hvarvid utrönts, att, jemte det att

tvättning icke vore att förorda, renhuggning icke syntes behöfva ifrågakomma

i den utsträckning, som tidigare antagits, utan i flera fall torde

kunna med fördel ersättas af torrborstning. För erhållande af den ur olika

synpunkter lämpligaste fasadfärgen hafva fyra olika prof härå utförts; och

har dervid en något rödare färg än den å inre borggårdens vestra fasad

försöksvis anbragta visat sig vara att föredraga.

Efter ifrågavarande arbetens afslutande har öfverintendenten H.

Zettervall, som anmodats att under arbetenas gång öfvervaka desamma, efter

fullgjordt uppdrag intygat, att icke allenast arbetena blifvit på ett särdeles

förtjenstfullt sätt utförda, utan äfven de dervid använda metoderna synts

vara fullt ändamålsenliga för åstadkommande af slottets fullständiga återställande

och komplettering.

Sedan de i restaureringsfrågan förut hörde sakkunnige blifvit af ståthållareembetet

anmodade att taga i skärskådande de afslutade restaureringsarbetena

å riksmarskalksflygeln, anförde intendenten Gellerstedt samt professorerna

grefve von Rosen och Clason — professor Kronberg hade af sjukdom

varit hindrad närvara — i gemensamt afgifvet yttrande, att de, efter

noggrann undersökning och ingående öfvervägande, funnit ifrågavarande

arbeten vara med sådan omsorg, ändamålsenlighet och pietet genomförda, att

de i allt väsenligt och tillämpligt borde kunna tjena såsom rättesnöre för

den restauration af Stockholms slotts yttre, som vore afsedd att under närmaste

tid få bragt till verkställighet; och förklarade sig desse sakkunnige

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

5

allenast vilja såsom sin mening i detalj uttala, att det syntes dem, som om

allestädes, der tvekan kunde komma att uppstå, huruvida huggen sten skulle

rengöras medelst omhuggning eller borstning, företräde borde lemnas åt

sistnämnda förfaringssätt.

Riksmarskalksembetet anmodade härefter ståthållareembetet att, för

nedbringande i någon mån af de uti förenämnda af ståthållareembetet den 5

mars 1896 afgifna förslag till fullständig yttre restaurering af Stockholms

slott beräknade kostnaderna, låta med stöd af den under restaureringen af

riksmarskalksflygeln vunna erfarenhet i afseende pa arbetsmetod uppgöra ny

kostnadsberäkning samt dermed jemte uppgift om arbetstiden och sättet för

disponerande af ett eventuelt utfallande byggnadsanslag till riksmarskalksembetet

inkomma. Sedan i följd häraf ståthållareembetet uppdragit åt slottsintendenten

att låta infordra förnyade anbud å arbetena i fråga, hade sådana

inkommit dels från F. E. Nyman ä 163,083 kronor 75 öre för mureriarbeten,

dels ock från bröderna Gustafsson å 266,938 kronor 38 öre för

stenhuggeriarbeten; och hade slottsintendenten i ett den 16 sistlidne november

afgifvet yttrande meddelat, att för öfriga i sammanhang med slottsrestaureringen

nödiga arbeten ett belopp af 69,977 kronor 87 öre kunde antagas

vara till fyllest och att restaureringen för ty borde kunna utföras för en

summa af sammanlagdt 500,000 kronor. För att med möjligaste visshet

förekomma ett blifvande anslags öfverskridande, hade, på sätt slottsintendenten

jemväl meddelat, med förbemälda yrkesidkare den skriftliga öfverenskommelse

träffats, att desse iklädde sig skyldigheten att till högst de af dem uppgifna

pris verkställa arbetena i deras helhet, hvarvid ståthållareembetet skulle ega

rättighet att uppgöra särskilda kontrakt för hvarje fasad och dervid komma

i åtnjutande af de prisnedsättningar, som möjligtvis inträffande billigare

byggnadskonjunkturer kunde medföra.

Med godkännande af hvad slottsintendenten sålunda i saken åtgjort

och anfört, hade ståthållareembetet i skrifvelse till riksmarskalksembetet af

den 18 sistlidne november förmält sig finna förenämnda till 500,000 kronor

reducerade kostnadssumma fullt betryggande för den ifrågasatta restaureringens

värdiga genomförande samt tillika, i enlighet med hvad slottsintendenten

jemväl hemstält, såsom i högsta matto önskvärdt uttalat, dels att restaureringen,

i händelse anslag härför blefve beviljadt, måtte få taga sin början är

1898 och fortgå under fem år på det sätt, att under hvart och ett af de

fyra första byggnadsåren en af slottets yttre fasader skulle iståndsättas och

under det femte inre borggårdens fyra fasader samt så mycket, som kunde

medhinnas å de två runda flyglarne vid högvakten, hvarefter arbetena skulle

under det sjette året fullständigt afslutas, dels ock att till ståthållareembetets

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

förfogande måtte till arbetets drift för hvarje af åren 1898—1902 ställas

ett belopp af 100,000 kronor.

I skrifvelse till Kongl. Maj:t den 23 november 1896 hade riksmarskalksembetet

förklarat sig för sin del på det varmaste instämma i och biträda

hvad ståthållareembetet i dess sist omförmälda skrifvelse anfört och

hemstält, hvarigenom den förnämsta i hufvudstaden befintliga byggnad, börjad

år 1690 och sålunda öfver 200 år gammal samt till större delen fullbordad

genom svenska folkets offervillighet under flydda bekymmerfulla tider, skulle

kunna för framtiden i värdigt skick bevaras.

Häröfver hade öfverintendentsembetet den 3 sistlidne december afgifvit

infordradt utlåtande, deruti embetet erinrat, hurusom från sakkunniges sida

icke mer än en mening gjort sig gällande beträffande den frågan, att ett

numera så godt som oafvisligt kraf på en yttre restaurering af Stockholms

åldriga konungaborg förelåge, för att hindra detta vårt lands främsta byggnadsverk

från ett med hvarje uppskof allt mer hotande förfall; det vore

allenast i fråga om sättet för restaureringsarbetets utförande, som i viss

mån skilda åsigter yppat sig. öfverintendentsembetet hade emellertid förklarat

sig icke tveka att för sin del obetingadt förorda den lösning af förevarande

betydelsefulla restaureringsfråga, som innefattades i de senast af

ståthållareembetet å Stockholms slott framlagda förslag härför. Dessa förslags

tillkomst hade nemligen föregåtts af de mest samvetsgranna forskningar

och af upprepade, med obestridlig insigt och pietet verkstälda försöksarbeten,

som, efter att hafva underkastats kontroll och bedömande af särskild! tillkallade

personer, hvilkas framstående fackkunskap måste tillmätas den största

betydelse, tillvunnit sig deras gillande. I betraktande häraf och då ett genomförande

af de nu föreslagna åtgärderna till förekommande af att Tessins

genom fosterländsk offervillighet under flydda hårda tider fullbordade mästerverk

skulle till följd af uraktlåten vård gå en omsider ohämbar undergång

till mötes icke syntes öfverintendentsembetet vara möjligt utan påkallande af

svenska folkets kraftiga medverkan, hade embetet funnit sig böra tillstyrka,

det täcktes Kongl. Maj:t, med bifall till hvad riksmarskalksembetet i ämnet

hemstält, föreslå innevarande års Riksdag att till yttre restaurering af Stockholms

slott, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förenämnda, genom ståthållareembetets

försorg upprättade förslag, bevilja erforderliga medel, hvilka,

enligt embetets åsigt, lämpligen kunde, på sätt jemväl föreslagits, utgå under

fem år, räknadt från och med år 1898, med en femtedel för hvarje år.

Vidkommande det belopp, som för ifrågavarande ändamål borde äskas,

vore storleken af detsamma naturligen beroende på tillförlitligheten af de

kostnadsberäkningar, som blifvit i ärendet förebragta. I fråga härom hade

öfverintendentsembetet vitsordat de i sagda beräkningar förekommande, på

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

7

den, efter embetets mening, största möjliga lokal- och sakkännedom samt

ovanligt omfattande försöksarbeten grundade utgiftsposternas fullständighet

och lämplighet i afseende å sjelfva beloppen. Såsom en ytterligare betryggande

omständighet hade embetet ansett derjemte böra framhållas, att de gjorda

beräkningarna blifvit upprättade af vid de hittills utförda arbetena medverkande,

såsom skicklige och erfarne allmänt erkände fackmän, de der — i afseende

å de senast uppgjorda kostnadsförslagen — förklarat sig villige icke allenast

att stå för de afgifna förslagen såsom anbud, utan äfven att låta underkasta

desamma de beloppsminskningar, hvartill under arbetets gång möjligen inträffande

billigare arbets- och materialpris m. m. kunde komma att gifva

skälig anledning.

Den på förenklade arbetsmetoder grundade nedsättning med fulla tio

procent af den för arbetena i fråga ursprungligen beräknade kostnad kunde

visserligen förefalla betydande, men härvid borde, enligt öfverintendentsembetets

förmenande, tagas i betraktande såväl utsigten dertill, att framgent

såsom hittills allt flera tids- och kostnadsbesparande arbetssätt borde under

fortskridandet af arbetet kunna utfinnas, som ock den omständighet, att större

vana och ökad erfarenhet väl i regeln plägade inverka i besparande rigtning.

Med afseende å hvad öfverintendentsembetet sålunda i fråga om kostnadsberäkningarna

anfört har embetet funnit sig kunna och böra hemställa,

att det belopp, om hvars anvisande för ifrågavarande ändamål framställning

kunde komma att hos Riksdagen göras, måtte af Kongl. Maj:t bestämmas

till de senast afgifna kostnadsberäkningarnas slutsumma, eller 500,000 kronor.

Den i ämnet gjorda utredningen ansåge departementschefen hafva på

bindande sätt ådagalagt, att fasaderna å Stockholms slott befunne sig i ett sadant

skick, att en skyndsam och genomgripande restauration af desamma vore

nödvändig för att bevara slottet från förfall. Att den omfattande och kostsamma

beskaffenheten af den erforderliga restaurationen helt och hållet uteslöte

möjligheten, att kostnaden för arbetet skulle kunna bestridas af det å

första hufvudtiteln uppförda anslaget till reparationer å Stockholms slott med

flera för de kongl. hofven upplåtna byggnader, vore enligt departementschefens

mening uppenbart. Vid sådant förhållande äterstode endast att vädja till

Riksdagens offervillighet, och han kände sig så mycket mera förvissad derom,

att en sådan vädjan icke skulle blifva obesvarad, som Riksdagen, hvilken vid

många tillfällen visat sitt intresse för bevarandet af vårt lands historiska

byggnader, säkerligen icke komme att låta detta intresse svika, då frågan

gälde det betydelsefullaste bland dem alla, ett byggnadsverk, hvars åstadkommande

med rätta betraktats som ett nationelt storverk och hvars bevarande

i värdigt skick derför borde ligga ättlingarne till dem, som under

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

en af de bekymmerfullaste tiderna i vår historia mägtade bringa detta verk

till stånd, varmt om hjertat.

Då behofvet af en yttre restaurering af Stockholms slott synes utskottet

vara ådagalagdt och åtgärder vidtagits, hvarigenom härför beräknade kostnadsbelopp

icke skola komma att öfverskridas, har utskottet funnit sig böra

tillstyrka Riksdagen att bevilja det af Kongl. Maj:t för ändamålet äskade

belopp samt att häraf på extra stat för år 1898 anvisa 100,000 kronor.

Deremot har utskottet icke funnit, att i detta fall särskilda anledningar betinga,

att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, det beviljade beloppet nu beslutes

att utgå under vissa år, hvarigenom följande Riksdagars bestämningsrätt.

komme att blifva bunden med afseende å storleken af de belopp, som af

dessa Riksdagar kunna anses böra för ändamålet anvisas.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må för yttre restaurering af Stockholms

slott bevilja 500,000 kronor och deraf på extra stat för

år 1898 anvisa 100,000 kronor.

Stockholm den 9 februari 1897.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERGr.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

9

Bil. Litt. A.

Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens

Första hufvudtitel.

S:gr

S:gr

S:a

1897 års

riksstat

anslår:

Anvisning

i kontant.

Kronor.

Ö.

748,000

_

192,000

—

26,000

_

26,000

—

28,000

—

56,400

—

45,000

_

22,500

—

3,000

_

50,000

_i

1,196,900

—

63,000

11,250

24,600

_

5,000

—

8,250

—

8,000

—

3,000

—

123,100

—

1,320,000

—

Kongl. Hot- och Slottsstaterna.

Eongl. hofstatsanslagen.

Kongl. Maj:ts hofhållning...............................................

Hans Kongl. Höghet Kronprinsens hofhållning och handpenningar

för Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessan

Hans Kongl. Höghet Hertigen af Vestergötland......

Hans Kongl. Höghet Hertigen af Nerike ...............

Hennes Kongl. Höghet Hertiginnan af Dalarne......

För underhåll och vård af möbler samt andra staten

tillhöriga inventarier i de kong!, slotten..................

Kongl. hofstallets utfodring .............................................

Polis-, lys- och renhållning vid kong!, slottet och Arf
prinsens

palats ............................................................

Rosersbergs slott...............................................................

Ved och kol för de kongl. hofven .................................

Säger

Kongl. slotten.

Reparationer å Stockholms slott med flera för de kong!

hofven upplåtna byggnader ......................................

och Arfprinsens palats ,

Drottningholms slott..........

Gripsholms slott ................

Ulriksdals slott...................

Haga lustslott och park ...

Strömsholms slott .............

Säger

Summa

Förslag till

blifvande

riksstat:

Anvisning

i kontant.

Kronor.

ö.

748,000

—

192,000

_

26,000

—

26,000

—

28,000

—

56,400

_

45,000

—

22,500

3,000

—

50,000

—

1,196,900

—

63,000

11,250

_

24,600

—

5,000

—

8,250

—

8,000

—

3,000

|—

123,100

|—

1,320,000

|—

Bih. till Riksd. Prot. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 2 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

Bil. Litt. B.

Tabell Öfver extra ordinarie anslag under riksstatens

Första hnfvndtitel.

Kronor.

ö.

För yttre restaurering af Stockholms slott................................................

100,000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1897:71 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens första hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. hofoch slottsstaterna. s. 1 i texten