Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande.

1897-02-16 · 8 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1897:23, Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

1

N:o 23.

Ank. till Riksd. kansli den 16 febr. 1897, kl. B e. in.

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning

och förbättring, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer

och torrläggning af vattensjuka marker

samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande.

(R. A.)

I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har

Kongl. Maj:t, i sammanhang med afgifvet förslag till reglering af utgifterna

under riksstatens sjette hufvudtitel, hos Riksdagen gjort framställning

om de anslag, hvilka Kongl. Maj:t ansett böra beviljas för

utförande af väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader,

vattenkommunikationer och frostminskningsföretag; och får statsutskottet

härmed afgifva utlåtande öfver ej mindre omförmälda förslag

än äfven i hithörande ämnen väckta, till utskottet remitterade motioner.

l:o.

Väganläggningar och vägförbättringar.

Till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning

af backiga eller eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t i sin^ofvanberörda

proposition af Riksdagen begärt ett anslag för år 1898 af 900,000

kronor.

Ifrågavarande anslag utgjorde åren 1867—1874 150,000 kronor,

1875—1881 200,000 kronor, 1882—1883 300,000 kronor, 1884—1885

Bih. till Riksd. Vrot. 1807. 4 Sami. 1 Afd. 14 lläft. (N:o 23.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9.

Statsutskottets Utlåtande A :o 28.

400,000 kronor, 1886—1887 500,000 kronor, 1888—1891 600,000 kronor

och utgår från och med år 1892 med 800,000 kronor, allt årligen.

Af det propositionen bilagda statsrådsprotokoll öfver civilärenden

den 14 sistlidne januari inhemtas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hos Kongl. Maj:t förordat anslagets höjande till 1,000,000 kronor och

till stöd derför andragit, att de årliga anslagen icke på långt när varit

tillräckliga att tillgodose behofven på statsbidrag för beslutade väg

företag, hvilket framginge deraf, att efter fördelning af ett års fond

återstått en mängd dylika arbeten, för hvilkas utförande planer funnits

uppgjorda och fullständigt beredda, men för Indika statsanslag icke

kunnat af bristande tillgång beviljas. Summan af beräknade arbetskostnaden

för sålunda balanserade företag utgjorde vid slutet af nedan

nämnda år följande belopp:

år 1887 ................................ kronor 2,285,166,

» 1888 ................................. » 2,526,889,

» 1889 ................................ » 2,571,414,

» 1890 ................................ » 2,598,851,

» 1891 ................................ » 3,312,383,

» 1892 ................................. » 3,107,640,

» 1893 ................................. » 2,605,017,

» 1894 ............................... » 2,959,487,

» 1895 ........................ » 2,488,560.

Det intresse, som sålunda visat sig för förbättring af vägväsendet

inom landet, syntes styrelsen icke böra stäfjas utan tvärtom uppmuntras

genom anvisande dertill af erforderliga medel. Den offervillighet

för vägväsendets utveckling, som hos de vägbyggnadsskyldige inom alla

delar af riket alltmera framträdde, ådagalade nemligen icke blott, att

behofvet af ökade och förbättrade samfärdsmedel vore stort, utan äfven

att sådana ekonomiska förhållanden rådde, som gjorde bördan af byggnadskostnaderna

för de enskilde dräglig, hvadan talande skäl syntes

föreligga för staten att begagna dessa gynsamma omständigheter för

att kraftigare än hittills befrämja de förbättringar i vägväsendet, som

i stor omfattning ännu väntade på utförande.

Styrelsen anförde vidare, att liksom anslagen till väganläggningar

hittills varit otillräckliga i förhållande till landets stora utsträckning och

brist på vägar, hade de jemväl varit lägre, än hvad andra länder i nära

liknande läge funnit nödigt anvisa för enahanda ändamål, i hvilket afseende

styrelsen åberopade Norges exempel.

Chefen för civildepartementet har i frågan yttrat, att då de af väg
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

och vattenbyggnadsstyrelsen meddelade uppgifter å de beräknade arbetskostnaderna

för vägföretag, till hvilkas utförande sökts men på grund

af bristande tillgångar icke kunnat beviljas understöd af statsmedel,

otvetydigt gåfve vid handen, att vägväsendets utveckling kräfde större

statsanslag än de hittills anvisade, departementschefen ansåge sig egä

fullt skäl att förorda en förhöjning uti ifrågavarande anslag, hvilken

förhöjning dock för närvarande lämpligast borde begränsas till 100,000

kronor.

I en inom Andra Kammaren afgifven motion (n:o 106) har, under

hänvisande till norska statens uppoffringar för vägväsendet, herr Hölmlin,

med hvilken herr P. Andreasson instämt, föreslagit, att omförmälda

anslag måtte höjas till 1,200,000 kronor.

Utskottet har inhemtat, att vägbyggnadsfonden för år 1896 fördelats

på det sätt, att till sammanlagdt 48 arbeten med en våglängd

af 348,7 kilometer och en beräknad kostnad af 1,088,970 kronor anslag

beviljats till följande belopp för företag inom nedan nämnda län,

nemligen:

inom

n

ii

ii

ii

ii

ii

n

11

a

a

ii

a

n

a

ii

77

Kronobergs

län .................

................ kronor

23,900

—

Kristianstads

77 .................

.................. 77

12,000

—

Hallands

77 .................

27,050

—

Göteborgs- och Bohus

77 .................

31,950

—

Elfsborgs

77 .................

.................. 77

57,250

—

Vermlands

77 ................

................... 77

40,400

—

Jönköpings

77 .................

................... 77

47,000

—

Kalmar

77 .................

................. 77

15,600

—

Skaraborgs

77 ................

23,000

—

Stockholms

77 .................

................... 77

21,650

—

Södermanlands

77 .................

............. ..... 77

33,600

—

Vestmanlands

77 ...............

................... 77

28,100

—

Kopparbergs

77 .................

................. 77

9,150

—

Gefleborgs

77 ................

33,200

—

Jemtlands

77 ................

................... 77

60,150

—

Vesterbottens

}7 .................

167,100

—

Norrbottens

168,900

—

kronor

800,000

—

1 det till vägföretag inom Vesterbottens län anvisade beloppet,

167,100 kronor, ingår anslag å 110,000 kronor till den 75,67 kilometer

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

långa vägen mellan Glommersträsk och Ruskträsk, hvilken beräknats

kosta 282,000 kronor.

Beträffande fördelningen af vägbyggnadsfonden för år 1897 har,

enligt hvad utskottet erfarit, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit,

att 718,000 kronor måtte anvisas till 56 arbeten med en väglängd af

380,2 kilometer inom 18 olika län, för hvilka arbeten kostnaden beräknats

till 1,141,099 kronor, och 61,000 kronor till vägen Glommersträsk—

Ruskträsk.

Anslag lära hafva begärts, men ej ännu af styrelsen föreslagits,

till utförande af vägarbeten, för hvilka, enligt granskade förslag, kostnaden

beräknats till .................................................... kronor 2,351,132: —

hvartill kommer kostnaden för sådana vägföretag,

till hvilka understöd begärts, men för hvilka

arbetsplanerna ännu icke hunnit af styrelsen

granskas, ....................,............................................. „ 1,143,544: —

kronor 3,494,676: —

Härjemte erfordras till fullbordande af vägen Glommersträsk—Ruskträsk

ytterligare 66,000 kronor.

Emot den af Kongl. Maj:t föreslagna höjningen af förevarande

anslag har utskottet icke funnit något att erinra. Deremot håller utskottet

före, att tillräckliga skäl saknas för anslagets beviljande för år

1898 med högre belopp än det, Kongl. Maj:t äskat. Hvad särskildt

beträffar åberopandet af Norge såsom föredöme i fråga om statsanslag

till vägar, anser utskottet, att en jemförelse i detta afseende mellan

nämnda land och Sverige icke eger någon bevisande kraft. De båda

ländernas natur- och odlingsförhållanden äro dertill alltför olika, likaså

utsträckningen och betydelsen af deras jernvägsnät.

Utskottet vill dessutom fästa uppmärksamheten derpå, att balansen

af de efter fördelningen af ett års fond återstående vägarbeten, för

hvilkas utförande planer varit fullständigt beredda, ingalunda vuxit under

de senare åren. Af ofvan lemnade uppgifter framgår tvärtom, att balansen

efter fördelningen af innevarande års fond, 2,351,132 kronor, är

mindre än någon, som förekommit efter år 1887, då balansen utgjorde

2,285,166 kronor, samt att, äfven om hänsyn tages till hvad som ännu

återstår af kostnaden för den ej medräknade vägen Glommersträsk—

Ruskträsk, hvartill bidrag endast erfordras till och med år 1898, de

företag, hvilkas kostnad ingår i balansen, icke kräfva mer än två års

anslag å 800,000 kronor för att kunna utföras.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N\o 23.

o

att Riksdagen, med afslag å herr Holmlins ofvan

omförmälda motion, men med bifall till Kongl. Maj:ts

förslag, må för år 1898 såsom bidrag för anläggning

af nya samt förbättring eller omläggning af backiga

eller eljest mindre goda vägar bevilja ett belopp af

900,000 kronor.

2:o.

Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.

Till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader

samt upprensning af åar och farleder har Kongl. Maj:t äskat

anvisande för år 1898 af 150,000 kronor.

Enligt hvad utskottet inhemtat, är af 1897 års anslag till utdelande

redan föreslaget ett belopp af 31,200 kronor. Härförutom har

bidrag sökts till nio företag med en sammanlagd beräknad kostnad af

745,200 kronor, utgörande högsta dertill ifrågakommande statsanslag

496,800 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till understödjande af brobyggnader

och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt

upprensning af åar och farleder för år 1898 anvisa

150,000 kronor.

3:o.

Frostminskningsföretag.

Till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af

sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, livilkas ändamål är att

minska frostländigheten för närliggande bygd, har Kongl. Maj:t äskat beviljande

för år 1898 af 200,000 kronor.

Innan odlingslånefonden år 1883 bildades, var med ifrågavarande

anslag afsedt att understödja sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,

som företrädesvis afsågo att minska frostländigheten, och anslaget,

hvilket användes såsom understöd utan äterbetalningsskyldighet,

utgick för hvardera af åren 1874—1883 med 80,000 kronor, hvarjemte

för sistnämnda år dessutom för samma ändamål anvisades ett belopp af

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

70,000 kronor att utgå såsom lån. I sammanhang med inrättande af

nämnda fond vidtogs den förändring, att anslaget efter år 1883 skulle

användas till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,

af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som, utan att kunna

med fördel odlas, sprede frostskador öfver omgifvande nejd. Tillika

höjdes anslagets belopp till 100,000 kronor, hvaremot medel att utgå

såsom lån icke vidare för ändamålet anvisades. Nämnda förändring i

afseende å anslagets användande föranledde emellertid eu minskning i

anspråken på understöd från anslaget, och anslagets belopp nedsattes

derför från och med år 1889 till 50,000 kronor. Med anledning af en

utaf Kongl. Magt i ämnet gjord framställning beslöt Riksdagen år 1891

den förändring af ifrågavarande anslags ändamål, att detsamma skulle

användas till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,

af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, hvilkas ändamål

vore att minska frostländigheten för närliggande bygd, och i sammanhang

dermed höjdes anslagets belopp åter till 100,000 kronor, vid hvilket

belopp anslaget sedermera bibehölls, till dess detsamma höjdes för år

1896 till 150,000 kronor och för år 1897 till 200,000 kronor.

I en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 29) har herr

Fagerholm föreslagit:

att Riksdagen måtte höja det af Kongl. Magt begärda anslaget till frostländighetens

minskande från 200,000 kronor till 1,000,000 kronor årligen;

att vilkoren förändras så till vida, att, på förslag af vederbörande

landtbruksingeniör, högst tre fjerdedelar må lemnas som anslag utan

återbetalningsskyldighet och resten som lån, dessa senare på samma

grunder och vilkor som ur odlingslånefonden; samt

att vid fördelningen af dessa anslag och lån äfven iakttages, att

alla länen i proportion af såväl mossmarkernas som åkerns areal och

befolkningens täthet blifva deraf lika delaktiga.

Motioner rörande ifrågavarande anslag hafva väckts jemväl inom

Andra Kammaren, nemligen af herr Joll. Nilsson i Skrafvelsjö (n:o 77)

och herr E. Eriksson in. fl. (n:o 82), båda yrkande anslagets höjande

till 300,000 kronor; hvarjemte den förstnämnde tillika föreslår, att anslag

må kunna beviljas till belopp motsvarande hälften af den beräknade

kostnaden, i stället för, såsom för närvarande, en tredjedel deraf.

Ehuru de sålunda af herrar Fagerholm och Nilsson föl-ordade ändringar

i vilkoren för erhållande af statsbidrag till frostminskningsföretag

rätteligen borde behandlas under nästföljande punkt, har utskottet

likväl, enär de af desse motionärer ifrågasatta höjningar i anslagets

summa ega sin grund i den utsträckta användning, anslaget enligt deras

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 23-

7

mening skulle komma att få, derest vilkoren blefve ändrade i den af

dem önskade rigtning, funnit sig böra i ett sammanhang skärskåda

motionernas innehåll.

Utskottet anser sig då böra påpeka, att det nu gällande stadgandet

om proportionen mellan statsbidraget och intressentens egen

kostnad torde stödja sig derpå, att statens bidrag lemnas såsom anslag

utan återbetalningsskyldighet och att någon kontroll ej eger rum med

afseende å underhållet af det en gång utförda arbetet. En rubbning

af denna proportion synes utskottet icke vara att tillråda. Om den

andel i kostnaden, den enskilde understödstagaren får vidkännas, skulle

minskas, anser utskottet, att den nödvändiga vissheten om ett tillräckligt

starkt enskildt intresse för företaget skulle betydligt försvagas.

Att anslaget icke behöfver höjas för att tillfredsställa de anspråk,

som med gällande bestämmelser ställas på detsamma, framgår deraf,

att för år 1897 anslag är beviljadt till 25 företag med 60,370 kronor

och att anslag sökts till ytterligare 39 företag, för hvilka sammanlagda

kostnaden uppgår till 274,925 kronor, utgörande högsta dertill ifrågakommande

statsanslag 91,641 kronor. Äf anslaget återstår alltså ett

belopp af omkring 48,000 kronor, motsvarande företag med en kostnad

af 144,000 kronor.

Hvad slutligen angår herr Fagerholms förslag om anslagets fördelning,

torde detsamma näppeligen kunna genomföras. Med de anspråk,

som nu ställas å anslaget, lärer för öfrigt ingen som helst föreskrift

erfordras i berörda afseende.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen, med afslag å herrar Fagerholms,

Nilssons och Erikssons ofvan omförmälda motioner,

men med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, må för understödjande,

medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,

af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,

hvilkas ändamål är att minska frostländiglieten för närliggande

bygd, för år 1898 anvisa 200,000 kronor.

4:o.

I afseende å vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af de här

ofvan omförmälda statsbidrag samt angående kontrollen derå, att arbetena

utföras enligt faststälda planer, har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon

förändring.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 23-

Med hänvisning till hvad utskottet under punkt 3:o yttrat angående

herrar Fagerholms och Nilssons motioner, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må besluta, att de med afseende

å de här ofvan i detta utlåtande omförmälda statsbidrag

meddelade allmänna vilkor och föreskrifter, hvilka finnas

intagna i Riksdagens skrifvelser till Konungen den 27

april 1881 (n:o 69), den 11 juni 1883 (n:o 67) och

den 7 maj 1889 (n:o 43), fortfarande skola blifva

gällande.

Stockholm den 16 februari 1897.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1897.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1897:52 Skrifvelse till Konungen, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, bro*- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggnin s. 1 i texten