Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående väckta motioner om lån från odling slånefond en. ändring i vilkoren för

1897-02-16 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1897:24, Utlåtande, angående väckta motioner om lån från odling slånefond en. ändring i vilkoren för

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 24

1

N:o 24.

Ank. till Riksd. kansli den 16 febr. 1897, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående väckta motioner om

lån från odling slånefond en.

ändring i vilkoren för

(R. A.)

De angående erhållande af lån från odlingslånefonden gällande

bestämmelser återfinnas i följande författningar, nemligen:

l:o) Kongl. kungörelsen den 27 april 1888, innehållande följande

föreskrifter.

Mom. 1. För hvarje odlingsföretag skall fullständig, af utredning

angående jordens naturliga beskaffenhet och större eller mindre lämplighet

för'' odling åtföljd, plan till arbetets utförande jemte beräkning

öfver de med så väl vattenafledningen och afdikningen som odlingen

förenade kostnader vara af sakkunnig person uppgjord och underställas

Kongl. Maj:ts pröfning.

Mom. 2. Vederbörande, som erhåller lån från fonden, är underkastad

alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga

och nödiga.

Mom. 3. Lånet kan af Kongl. Maj:t bestämmas till hela det belopp,

hvartill, enligt den faststälda arbetsplanen, kostnaden för vattenafledningen

och afdikningen beräknas komma att uppgå; skolande låntagaren

genom kontant tillskott, materialier, arbete eller annat bidrag

bestrida hvad till hela odlingsföretagets fullbordande kan erfordras utöfver

det lemnade lånebidraget.

Bih. till Rihsd. Prot. 1897. 4 Sand. 1 Afd. 15 Höft (N:o 24.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

Mom. 4. Med den, som mot åtnjutande af statslån åtager sig

ett odlingsföretag, skall kontrakt i vederbörlig ordning afslutas samt

af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkännas. Kontraktet skall innefatta

förbindelse för låntagaren dels att, i noggrann öfverensstämmelse

med den faststälda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara

underkastad vederbörandes kontroll, påbörja och fullborda så väl vattenafledningen

och afdikningen som äfven odlingsarbetet, inom viss bestämd

tid, utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna

medel, och dels att genom egna tillskott utgöra hvad som utöfver

statslånet kan erfordras.

Mom. 5. För fullgörande af sådant kontrakt, äfvensom för de

lyftade statsmedlens återbäring i fall mot kontraktet brytes, skall ställas

sådan säkerhet, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkännes;

skolande denna säkerhet upphöra att gälla, så snart vattenafledningsoch

afdiknings- samt odlingsarbetet blifvit afsynadt och gcdkändt.

Mom. 6. Sedan det i mom. 4 omförmälda kontrakt afslutats och

säkerhet derför enligt mom. 5 blifvit stäld, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att derom underrätta statskontoret; hvarefter det åligger

statskontoret att ofördröjligen låta dels i allmänna tidningarne tre gånger,

dels ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande i

länskungörelserna en gång, införa kungörelse om odlingslånets beviljande,

i hvilken kungörelse de hemman eller hemmansdelar, å hvilkas

egor odlingsföretaget kommer att utföras, skola uppgifvas.

Mom. 7. Lånet må ej till någon del utbekommas förr, än arbetsföretaget

blifvit börjadt, men derefter få lånemedlen efter hand och i

mån af arbetets fortgång lyftas vid de tider, som i kontraktet finnas

utsatta eller särskilt blifvit bestämda; dock med skyldighet för vederbörande

att efter utfående af den del af lånet, som enligt bestämmelse

i hvarje särskilt fall får lyftas på grund deraf att arbetet blifvit börjadt,

vid hvarje af de följande lyftningstiderna, innan ytterligare lånemedel

må utbekommas, hos statskontoret förete intyg af väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen att, enligt hvad derstädes nöjaktigt styrkts,

så mycket af arbetet blifvit utfördt, som skäligen kan anses motsvara

hvad i förhållande till det beviljade låneunderstödet belöper å hvad af

lånet redan utbekommits; börande, så vida icke Kongl. Maj:t, med afseende

å särskilda förhållanden, pröfvar skäligt annorlunda förordna, någon

del. af lånet i statskontoret innestå, intill dess vattenaflednings- och

afdikningsarbetet är afsynadt och godkändt.

Mom. 8. Lånen skola af statskontoret utbetalas antingen omedelbart

eller ock genom Kong], Maj:ts vederbörande befallningshafvande;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottels Utlåtande N:o 24.

3

börande, innan större eller mindre del af beviljadt lån utbetalas, hos

statskontoret företes:

a) om arbetets utförande, i enlighet med mom. 4, afslutadt och

godkändt kontrakt;

b) godkänd, i mom. 5 omförmäld, säkerhetshandling för samma

kontrakts fullgörande eller medlens återbäring;

c) behörigt intyg, att arbetet är börjadt;

d) en till statskontoret eller ordres stäld, af nämnda kontor godkänd

skuldförbindelse, som skall innefatta vederbörandes åtagande att

för lånets betalning ansvara intill dess lånet, jemlikt kongl. kungörelserna

af den 13 juni 1845 och den 3 november 1848, blifvit fördeladt

på de hemman, hvilka för återbetalningen skola ansvara, och fördelningen

vunnit laga kraft samt uti jordeboken på föreskrifvet sätt antecknats;

och

e) af statskontoret godkänd borgen eller säkerhetshandling för

den afgifna skuldförbindelsens uppfyllande.

Mom. 9. De låne- och säkerhetshandlingar, som för låneunderstöds

utbekommande till statskontoret aflemnats, förblifva uti statskontorets

vård; dock skola sådana handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter

kunna blifva i behof att begagna, till dem på behörig

reqvisition utlemnas.

Mom. 10. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig

tillåtelse, skett från den faststälda arbetsplanen,

eller arbetet, utan att anstånd med detsammas utförande blifvit

af Kongl. Maj:t medgifvet, icke inom derför bestämd tid fullbordats,

eller om, innan vattenaflednings-, afdiknings- och odlingsarbetet

blifvit fullbordadt, afsynadt och godkändt, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

skulle finna den säkerhet, som jemlikt mom. 5 blifvit för. kontraktets

fullgörande stäld, icke vidare vara nöjaktig, eller om, innan

lånet blifvit genom laga kraft egande beslut fördeladt på de hemman,

hvilka för återbetalningen skola ansvara, statskontoret skulle .finna den

säkerhet, som jemlikt mom. 8 e) blifvit för lånet stäld, icke vidare vara

nöjaktig, och ny säkerhet, som af vederbörande myndighet godkännes,

icke varder inom bestämd tid aflemnad,

eller om den bestämda annuiteten icke varder i behörig tid er
lagd,

ankommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning

af statslånet samt återfordra hvad deraf uppburits, att på en gång eller

efter hand till statskontoret inbetalas inom den tid, som af Kongl.

Maj:t bestämmes.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

Statskontoret bör tillse, att sådan inbetalning i vederbörlig ordning

ingår; och skall det åligga vederbörande att å sålunda lyftade och

återburna medel jemväl erlägga fem procent årlig ränta från lyftningsdagen,

till dess återbetalning sker.

Mom. 11. Alla med låneunderstöd från fonden utförda arbeten

skola, så länge någon del af lånet återstår ogulden, vederbörligen underhållas

af den eller dem det åligger.

Mom. 12. Å den af Kongl. Maj:t bestämda lånesumman erlägges

de första fem åren från första lyftuingsdagen icke någon ränta eller

kapitalafbetalning, men å de under tiden lyftade belopp beräknas fyra

och en half procent årlig ränta, hvilken vid de fem årens slut lägges

till den beviljade lånesumman. Å det sålunda uppkommande beloppet

erlägges, från och med sjette året till dess lånet blifvit slutbetaldt, en

annuitet af åtta procent, deraf såsom ränta räknas fyra och en half

procent å det oguldna kapitalbeloppet.

Sedan odlingslån blifvit på vederbörande hemman fördeladt och i

jordebok antecknadt, eger jordegare, som sådant önskar, att, oberoende

af det här ofvan stadgade återbetalningssätt, när som helst under lånetiden,

sex månader efter hos statskontoret gjord uppsägning, inbetala

hela det på hans hemman belöpande skuldbelopp, jemte all derå oupplupen

ogulden ränta.

Mom. 13, I afseende på sättet och ansvarigheten för de i nästförestående

moment omförmälda inbetalningars verkställande böra ofvan

åberopade kongl. kungörelser af den 13 juni 1845 och den 3 november

1848 lända till efterrättelse.

Mom. 14. Alla kostnader af hvad namn de vara må, som i följd

af erhållna lån föranledts för statskontoret, skola utan undantag bestridas

eller godtgöras af låntagaren.

Mom. 15. Intressenter i företag, hvartill lån från fonden erhållits,

åligger att, vid afslutandet af kontrakt om arbetets utförande, öfverlemna

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, för att i dess arkiv förvaras, bestyrkt

kopia af den gillade plankartan för arbetet, äfvensom bestyrkta afskrifter

af dertill hörande godkända betänkande och kostnadsförslag.

2:6) Kongl. kungörelsen den 29 juli 1895, hvarigenom följande

ändringar i och tillägg till ofvan anförda vilkor stadgats, nemligen:

att lån från odlingslånefonden må kunna beviljas, förutom till de

i nämnda kungörelse angifna företag, jemväl till utförande af sådana

vattenafledningsföretag, hvilka afse förbättring, på annat sätt än genom

s. k. täckdikning, åt förut odlad åker eller äng eller vinnande af ny

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

o

äng, dock, livad dessa företag beträffar, endast under förutsättning att

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen vitsorda, att

jordförbättringens värde bor antagas minst motsvara låneunderstödets

dubbla belopp;

att lån från odlingslånefonden ej må beviljas, med mindre vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen vitsorda att, så

vidt de kunna finna, laga hinder mot företagets utförande ej förefinnes;

samt

att räntan å lån, som från odlingslånefonden hädanefter beviljas,

äfvensom å derifrån förut beviljade lån, angående hvilkas fördelning å

vederbörande hemman och anteckning i jordeboken utslag icke meddelats,

må nedsättas till fyra procent, dock utan att rubbning derigenom

sker i den för lånen bestämda annuiteten.

I de sålunda gällande bestämmelserna angående odlingslånefonden

hafva vid innevarande års riksdag af enskilde motionärer föreslagits

följande ändringar.

I en inom Första Kammaren väckt motion (n:r 27) har herr

Fagerholm hemstält, att alla lån ur odlingslånefonden må från och med

1897 års ingång likställas i fråga om ränta och amortering samt draga

en räntesats af högst 4 procent för. år, och att denna likställighet må

tillämpas äfven på de äldre lånen.

Herr Fagerholm har vidare i en annan motion (n:r 28 inom Första

Kammaren) föreslagit Riksdagen besluta,

att för odlingslån, afseende icke blott den i kungörelsen af den

29 juli 1895 omförmälda mark, utan äfven annan sankmark, skola gälla

de i samma kungörelse intagna bestämmelser angående lånebeloppens

begränsning, dock med den ändring, att jordförbättringens värde bör

antagas motsvara åtminstone en och en half gång låneunderstödets

belopp.

Slutligen har herr Nordström i motion (n:r 11) inom Andra Kammaren

föreslagit:

att lån må beviljas ur fonden, äfven hvad vidkommer redan odlad

mark, så snart vederbörande myndigheter vitsordat, att jordförbättringens

värde med tjugofem procent öfverstiger låneunderstödets belopp;

att annuiteten för lån ur odlingsfonden nedsättes från 8 till 6

procent, hvaraf 4 procent såsom ränta och 2 procent såsom amortering;

att full räntefrihet beviljas under do fem första åren för lån ur

fonden från den dag lånen blifvit lyftade; samt

att, med annullering af alla förutvarande författningar, som röra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ö Statsutskottets Utlåtande N;o 24.

odlingslånefonden, en ny sammanhängande författning utarbetas, som

upptager alla nu gällande bestämmelser rörande fonden och låns beviljande

ur densamma.

Hvad först angår herr Fagerholms förslag, att räntan å alla

odlingslån, såväl äldre som nyare, måtte bestämmas till 4 procent, tilllåter

sig.utskottet erinra, att då vid 1895 års riksdag räntan ålån, som

från odlingslånefonden komme att beviljas äfvensom å derifrån förut

beviljade lån, angående hvilkas fördelning å vederbörande hemman

utslag icke meddelats, nedsattes till nämnda procent-tal, väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen väckt fråga derom,

att samma förmån borde tillkomma jemväl dem, hvilka redan erhållit

odlingslån. Med afseende å de lån, som blifvit å vederbörande hemman

fördelade, anmärkte emellertid statskontoret, att denna fördelning vore

faststäld genom utslag, i enlighet med hvilka och i den mån de vunnit

laga kraft den. summa, som till låneandelens och den utfästa räntans

liqviderande årligen skulle af hvarje hemman erläggas, blifvit från och

med det år då betalningsskyldigheten vidtagit, under särskild rubrik,

med utsättande af det sista året, då betalningen skulle utgå, såsom ett

hemmanet under sålunda bestämdt antal år åliggande allmänt onus i

jordeboken antecknad. Eu förändring i de redan för hvarje hemman

eller hemmansdel bestämda skuldeBelopp förutsatte förnyade uträkningar

för hvarje lån och derpå grundad ny fördelning, hvilken, först sedan

innehafvande.af de betaluingsskyldiga hemmanen satts i tillfälle att deröfver

yttra sig, torde kunna genom utslag fastställas och i jordeböckerna

antecknas; och då antalet af de hemman eller hemmansdelar, hvilka

hade att ansvara för återbetalningen af odlingslån, vore att räkna i

tusental, skulle förändringen kräfva ett arbete af så betydande omfattning,

att detsamma, åtminstone delvis, icke kunde verkställas utan

vidtagande af särskilda anordningar derför. Af sådan anledning och

enär någon räntenedsättning för de lån, å hvilka åtnjutits räntefrihet,

med hänsyn dertill att, enligt hvad ofvan förmälts, den effektiva räntan

å desamma redan nu understege 4 procent, icke kunde vara af behofvet

påkallad, ansåge sig statskontoret så mycket mindre kunna förorda

räutenedsättningens tillämpning å nu omförmälda lån, som det enligt

gällande, författning i ämnet stode öppet för hvarje deltagare i sådant

lån att sex månader efter gjord uppsägning inbetala sin låneandel, ett

tillfälle, hvaraf åtskilliga personer, i synnerhet på senare tid, begagnat sig.

På de af statskontoret sålunda anförda skäl, och enär nedsättning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 24. 7

af räntan äfven å de äldre lånen icke kunde ske utan förlust för statsverket,

ansåg statsutskottet, i utlåtande n:o 56, räntenedsättningen icke

böra utsträckas till sådana lån, som redan blifvit å vederbörande

hemman fördelade.

Då de grunder, på hvilka 1895 års Riksdags statsutskott stödde

sin uppfattning i denna fråga, fortfarande lära ega full giltighet, anser

sig utskottet böra afstyrka bifall till herr Fagerholms förevarande

hemställan.

Beträffande härefter herr Nordströms förslag, att annuiteten å odlingslån

måtte nedsättas till 6 procent, hvaraf 4 procent ränta och 2

procent amortering, vill utskottet i minnet återföra, hurusom motionären

vid 1895 års riksdag hemstälde, att annuiteten skulle bestämmas till

7 procent i stället för nu utgående 8 procent, men att statsutskottet i

sitt ofvan omförmälda utlåtande förklarade sig icke kunna biträda denna

hemställan, enär en förlängning af odlingslånens amorteringstid ingalunda

syntes vara alt eftersträfva. Från denna af Riksdagen gillade mening

har utskottet ingen anledning att afvika.

Herr Nordströms förslag om fem års räntefrihet å odlingslån i

stället för det nu medgifna anståndet med erläggandet af de fem första

årens ränta är icke heller någon nyhet. Det väcktes nemligen af

samme motionär vid nyssberörda riksdag. Då upplystes likväl, att en

räntefot af 4 procent med fem års ränteanstånd motsvarade en effektiv

ränta af 3,88 procent, om lånet lyftes på en gång, samt att fem års

räntefrihet å lån, löpande med 4 procent ränta, skulle i högst betydlig

grad nedbringa sistnämnda effektiva ränta. Till följd häraf och då

statsverket i sådant fall skulle tillskyndas ränteförlust å odlingslånen,

tillstyrker utskottet Riksdagen att icke fästa afseende vid herr Nordströms

nu omförmälda hemställan.

Såsom ofvan nämnts, hafva både herr Fagerholm och herr Nordström

väckt förslag om ändring i de af 1895 års Riksdag beslutade bestämmelser

angående utsträckning af odlingslånefondens användning till företag,

för hvilka derförinnan lån icke kunnat ur fonden erhållas. Herr

Fagerholm har motiverat sin framställning på följande sätt.

Till eu början anvisades lån för afdikning af äfven sådan mark,

som icke efter densammas utförande skulle omdanas till åker och der

således odlingsarbete ej förekom, men genom Kongl. Maj:t,s beslut i

ett specielt fall gillades till sist den mening, att odlingslånefonden var

afsedd endast för sådana företag, som omfattade äfven egentligt

odlingsarbete.

Genom 1895 års Riksdags beslut blot’ dock afgjordt, att fonden

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

äfven finge användas till företag, som omfattade afdikning af förut till

åker odlad mark eller som afsåge att förbättra eller vinna mark, afsedd

att framgent afbergas såsom äng, och med bvilka således odlingsarbete

ej var förenadt. Men för att vid dessa företag minska olägenheterna

af den tysta förmånsrätten, tillädes för dithörande låns begränsning

den bestämmelsen utöfver den för alla odlingslån gällande, att

lånebeloppet ej finge öfverstiga hälften af jordförbättringens uppskattade

värde.

Sällan inträffade, att ett odlingsföretag omfattade endast ett egoslag;

vanligast inginge deri mark, som utgjordes af flera sådana, såsom

förut odlad åker, ängs- och odlingsmark, afsedd att omdanas till åker,

förbättring eller vinst af äng, samt dessutom förbättring af tomter

jemte skogs- och hagmark.

För sådana, så att säga, blandade företag saknades bestämda eller

omedelbart tillämpliga föreskrifter om lånebeloppen, och det sätt, hvarpå

dithörande frågor nu afgjordes, torde knappast anses vara lyckligt funnet.

Man behandlade dem nemligen så, som om de vore från hvarandra

fristående företag, afseende det ena afdikning af åker och afdikning

eller vinst af äng, det andra afdikning och odling af odlingsmark

o. s. v., ehuru torrläggningsarbetena i verkligheten icke kunde åtskiljas,

och följden deraf hade blifvit, att en och annan gång lånebeloppen

blifvit lägre, än om begränsningen af lån för odlingsmarks

afdikning och omdaning till åker varit likstäld med begränsningen för

andra odlingslån.

Vidhölle man, såsom lämpligt syntes, den fordran, att lånebeloppet

borde vara lägre än den påräknade förhöjningen i jordvärdet, syntes

den år 1895 införda begränsningen, om ock något modifierad, kunna

och böra utsträckas till alla odlingslån. För det ändamål, hvarom här

vore fråga, torde dock i den värdeförhöjning, till hvilken hänsyn skulle

tagas, ej böra inräknas den, som belöpte å jord, af hvilken åtminstone

under lånets amortering förhöjd inkomst icke kunde med visshet påräknas

såsom värdeförhöjning, å tomter, hag- och skogsmark. Men

under sådana förhållanden torde ock lånen kunna få uppgå till två

tredjedelar af jordvärdets förhöjning, deri inräknad den värdeförhöjning,

som medföljer odlingsarbetet, förutsatt att kostnaden för vattenafledning

och dikning uppginge till så högt belopp.

Herr Nordström åter har till stöd för sitt förslag i förevarande

hänseende andragit följande.

Enligt beslut vid 1895 års riksdag, förbättrades visserligen vilkoren

för lån ur odlingsfonden så till vida, att räntan på lån ur

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

9

denna fond nedsattes från 4 V2 till 4-procent. Men på samma gång

försvårades möjligheten för Iåns beviljande ur densamma genom

att stipulera det vilkor, »att jordförbättringen bör antagas minst

motsvara låneunderstödets dubbla belopp», så snart vattenafledningsföretaget

afsåge torrläggning af redan odlad jord, i stället för att,

såsom förut var bestämdt, låneunderstödet kunde beviljas till lika

högt belopp som den uppskattade jordförbättringen, oafsedt om vattenafledningen

afsåg odlad eller icke odlad jord. Det hade redan visat sig,

att detta vilkor vore orimligt och i rätt många fall gjorde låns erhållande

ur nämnda fond omöjligt. Vid vattenregleringsföretag hörde det

nemligen nästan till regeln, åtminstone inom de södra och mellersta

delarne af riket, såväl att betydliga delar af den förbättrade jordarealen

utgjordes af åker, som att nedanför belägna vattenverk måste utlösas.

Expropriationskostnaden för dessa vattenverks inlösen befunnes ofta

väsentligen öfverstiga kostnaden för sjelfva vattendragets upprensning

och gjorde det i de flesta fall problematiskt, om jordförbättringens värde

skulle kunna uppgå till kostnadsförslagets dubbla belopp. Härigenom

förhindrades, för att icke säga omöjliggjordes, månget sådant vattenregleringsföretag,

som likväl skulle lända intressenterna och medelbarligen

jemväl hela landet till största gagn. Då odlingslånefonden bildades,

så hade det väl icke varit lagstiftarnes mening, att väsentliga delar

af densamma skulle förblifva obegagnade till följd af oskäligt försvårade

lånevilkor. Så vore emellertid för närvarande förhållandet.

Ett tillgängligt, men odisponeradt kapital skulle väl näppeligen

kunna göras mera frukt- och välsignelsebringande för landet i dess

helhet än genom att bringa under kultur våra ännu under naturtillståndet

befintliga vidsträckta mossar, floddalar, sjöstränder och sankmarker.

Men under det att vi fortfarande importerade stora qvantiteter

brödsäd — under det att dessa moss- och sankmarker, väl odlade,

skulle kunna mer än väl fylla landets behof af spanmål — under det

att tusentals af våra kraftfullaste söner årligen utvandrade för att söka

sin utkomst i andra länder, hvilkas arbetskraft likväl så innerligt väl

skulle kunna finna en lönande användning här hemma, så försvårade

man möjligheten dertill genom att stipulera sådana vilkor för lån ur

odlingsfonden, att denna fond till väsentlig del förblefve obegagnad.

En sådan hushållning syntes afvita. Riksdagen beviljade årligen, och

detta med all rätt, icke obetydliga summor i form af anslag utan återbetalningsskyldighet

till väganläggningar, till strömrensningar, till

hamnbyggnader o. s. v., men då det gälde så allmännyttiga företag

som de här i fråga och som i de allra flesta fall icke utan statens

Bill. till Riksd. Prof. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 15 Hälft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

StatsutsJcoäets Utlåtande N:o 24.

mellankomst kunde realiseras, då syntes man vara småsinnadt ängslig

för att staten skulle kunna förlora ett enda öre på de lån, som den

enskilde, icke utan stora besvär, mot första inteckning i sin egendom

och mot fullgod ränta kunde utbekomma ur odlingslånefonden. För

visso borde det vara tillräckligt betryggande för staten, om den uppskattade

jordförbättringen med tjugufem procent öfverstege summan af

det beviljade låneunderstödet. Genom en sådan förändring i lånevilkoren

skulle odlingsfonden göras tillgänglig för månget vattenregleringsföretag,

som med nu gällande orimliga vilkor omöjliggjordes. Den risk,

staten eller den enskilde derigenom möjligen kunde lida, skulle mångfaldigt

uppvägas genom den vinst, dylika företag medförde för det

allmänna.

Med afseende å ifrågavarande både förslag anser sig utskottet böra

fästa uppmärksamheten derpå, att den utsträckning af odlingslånefondens

användning, för hvilken motionärerna påyrka ändrade bestämmelser,

vidtogs så nyligen som år 1895 och då beslöts efter eu vidlyftig

och uttömmande utredning. Den tidrymd, som sedan dess förflutit,

lärer vara allt för kort för att derunder någon erfarenhet skall

hafva förvärfvats om de nya föreskrifternas verkan. Det synes utskottet

derför . mindre lämpligt att redan nu underkasta samma bestämmelser

en revision. Utskottet anser sig för den skull sakna skäl att tillstyrka

något beslut i sådant syfte.

Vidkommande slutligen herr Nordströms hemställan om utfärdande

af ny författning angående odlingslånefonden, torde, vid det förhållande

att utskottet icke tillstyrker ändring i nu gällande bestämmelser, tillräcklig

anledning ej föreligga för bifall till denna hemställan.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att ofvanberörda af herrar Fagerholm och Nordström

väckta motioner icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 februari 1897.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTRÄDARE. 1897.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.