Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

1897-02-09 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1897:3, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3-

11

N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli den 9 februari 1897, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

(1 :a U. A.)

Ordinarie anslag.

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

l:o. I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof den 16 Angående

januari 1897 har Kongl. Maj:t i punkten l:o under andra hufvudtiteln före- ^partfmenslagit

Riksdagen att, under förutsättning att särskildt afbiten proposition med tete afdelning

förslag till ändring i § 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen varder af Riksdagen

bifallen, öka anslaget till departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

kansli dels, enligt den i statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden t1*]

den 14 januari 1897 intagna tilläggsstat, med aflöning till en kanslisekreterare

4,000 kronor och dels med ett belopp af 2,000 kronor, hvarmed anslaget

till amanuenser, vikariatsersättningar, renskrifning m. m. skulle höjas,

eller med tillhopa 6,000 kronor, samt alltså i 1898 års riksstat uppföra

ifrågavarande anslag, nu upptaget till 35,800 kronor, med 41,800 kronor.

Sedan Riksdagen fattat beslut med anledning af från nästlidet års

Riksdag hyflande förslag till ändring i § 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen,

kommer statsutskottet att afgifva utlåtande angående ifrågavarande fram
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

ställning samt föreslå, med hvilket belopp ifrågavarande anslag skall i riksstaten

för år 1898 uppföras, hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Högsta domstolen och nedre justitiererisionen.

Angående 2:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen i punkt 2:o under andra

"^^”^hufvudtiteln att, under förutsättning att särskildt aflåten proposition med

stolen och förslag till lag angående Kongl. Maj:ts högsta domstols tjenstgöring på aftiereviJionen

delninSar varder af Riksdagen bifallen, höja anslaget till högsta domstolen,

[2 o. 3.] nu upptaget till 162,700 kronor, med löner till 2 justitieråd, tillhopa 20,000

kronor, samt alltså i 1898 års riksstat uppföra ifrågavarande anslag med

182,700 kronor; och att för åtnjutande af sagda aflöningar stadga enahanda

vilkor, som vid fastställandet af nu gällande lönestat för högsta domstolen

blifvit bestämdt;

äfvensom i punkt 3:o under samma hufvudtitel att, i händelse åt bifall

till sist berörda proposition, dels godkänna det i statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

den 14 januari 1897 intagna tillägg till nedre justitierevisionens

stat, hvilket slutade å 22,800 kronor, dels ock medgifva förhöjning

från 700 kronor till 1,900 kronor åt det å samma stat uppförda anslag

till gratifikationer åt e. o. tjensteman och e. o. vaktmästare samt sålunda

öka anslaget för nedre justitierevisionen, nu upptaget med 134,000 kronor,

till 158,000 kronor; och att för åtnjutande af de löneförmåner, som finnas

upptagna i nyssnämnda tillägg till denna stat, stadga enahanda vilkor, som

vore föreskrifna för innehafvare ■ af de på samma stat nu uppförda aflöningar.

Dessa frågor hafva af statsutskottet öfverlemnats till sammansatta statsoch

lagutskottet att behandlas i sammanhang med Kongl. Maj:ts ofvannämnda

proposition med förslag till lag angående Kongl. Maj:ts högsta domstols

tjenstgöring på afdelningar; hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Fångvården.

Angående 3;a. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen: dels att minska bestämda

Slagetatui unslaget till fångars vård och underhåll med belopp, motsvarande å detta

fångare värd anslag nu anvisade löneförmåner till kamrerare och bevakningsbefälhafvare

och underhåll. °

[4 o. 5.]

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

13

vid indragna centralfängelset å Norrmalm, tillhopa 3,400 kronor; dels ock

att, i händelse under nionde hufvudtiteln gjord framställning om direktören

vid samma fängelse Carl Robert Wibergs öfverflyttning på allmänna indragningsstaten

bifalles, minska bestämda anslaget till fångars vård och underhåll

ytterligare med belopp, motsvarande å nämnda anslag för denna befattning

nu anvisade löneförmåner, eller 3,700 kronor.

I punkten 4:o under nionde hufvudtiteln har Kongl. Maj:t föreslagit,

att direktören Wiberg måtte få å allmänna indragningsstaten öfverflyttas,

med rätt för honom att å sagda stat från och med år 1898 under sin återstående

lifstid uppbära årlig lön till belopp af 5,175 kronor, dock med vilkor,

att, i händelse Wiberg efter förflyttning till indragningsstaten blefve befordrad

till annan tjenst med lön på rikets stat, han skulle vara pligtig att i allo

frånträda lönen å indragningsstaten, derest denna understege eller vore lika

med den nya lönen, samt att å den förra vidkännas motsvarande afdrag, i

den mån den öfverstege berörda nya lön.

Enligt hvad departementschefen till statsrådsprotokollet anfört, hade,

jemlikt Kongl. Maj:ts beslut den 31 maj 1895, centralfängelset å Norrmalm

och det dermed förenade kronohäktet blifvit under år 1896 indragna och de

i centralfängelset förvarade qvinligt gemensamhetsfångarne förflyttats till de

för deras emottagande ändrade och utvidgade centralfängelserna i Norrköping

och Göteborg.

Genom dessa åtgärder uppkomme någon besparing, som möjliggjorde

motsvarande nedsättning af de till fångvården beviljade anslag.

Så hade, då bland de vid centralfängelset anstälde tjensteman kamreraren

och bevakningsbefälhafvaren endast varit förordnade att tills vidare

sköta dessa befattningar, af de å bestämda anslaget till fångars vård och

underhåll uppförda belopp aflöningarne till desse befattningshafvande, för

kamreraren 1,900 kronor och för bevakningsbefälhafvaren 1,500 kronor, vid

indragningen upphört att utgå.

Direktörsbefattningen vid nämnda centralfängelse, för hvilken å bestämda

anslaget till fångars vård och underhåll funnes uppförd en aflöning

af 3,700 kronor, innehades vid fängelsets indragning af direktören Carl

Robert Wiberg. Beträffande denne tjensteman hade fångvårdsstyrelsen i

underdånig skrifvelse den 29 sistlidne september anfört: att Wiberg, som

vore född den 14 april 1835, den 15 maj 1860 inträdde i fångvårdens tjenst,

i det han då af styrelsen förordnades att för viss tid uppehålla bevakningsbefälhafvarebefattningen

vid kronohäktet i Norrtelje; att han sedermera,

efter att å olika tider hafva innehaft tjensteförordnanden vid sistnämnda häkte

och vid straff- och arbetsfängelset ä Norrmalm, den 29 december 1862

erhöll styrelsens konstitutorial å bevakningsbefälhafvarebefattningen vid

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

fängelset å Norrmalm och den 4 mars 1867 å direktörs- och redogörarebefattningen

vid straffängelset i G-öteborg samt slutligen den 5 februari

1883 af styrelsen konstituerades och förordnades att vara direktör vid straffoch

arbetsfängelset a Norrmalm; att Wiberg enligt konstitutorialet vore tillförsäkrad

de hans tjenst åtföljande löneförmåner under vissa i konstitutorialet

angifna vilkor och förbehåll, deribland icke förekomme stadgande om

skyldighet för tjenstinnehafvaren att låta sig förflyttas till annan tjenst

eller i öfrigt någon bestämmelse, som vid indragningen af tjensten kunde

förringa hans rätt till fortsatt uppbärande af honom tillförsäkrad aflöning;

att å ordinarie stat uppförde tjenstemän vid fångvårdsanstalterna, enligt de

för deras pensionering gällande, i kongl. brefvet den 2 juli 1875 angifna

grundel, icke ens efter uppnåendet af den ålder, då de blefve berättigade

till pension, vore förbundne att med åtnjutande af sådan afgå från tjensten;

att den af Riksdagen faststälda lönestat för ifrågavarande befattning upptoge

följande aflöningsförmåner, nemligen vid centralfängelset: lön 3,000 kronor,

skrifvarearfvode 400 kronor samt ålderstillägg 400 kronor efter 5 och

ytterligare 300 kronor efter 10 år och vid kronohäktet: arfvode med 300

kronor; att, enligt den af Kong], Maj:t faststälda stat å förslagsanslaget

till fångars vård och underhåll, direktören vid centralfängelset å Norrmalm

vore tillerkänd förmånen af tjenstebostad äfvensom löneved med 23 kubikmeter

björk- och 11 kubikmeter barrved; att Wiberg dessutom, på grund af

kongl. brefvet den 14 november 1873 angående fördelningen af inkomsten

för de i läns- och kronohäktena förvarade fångars arbeten, årligen efter

derom gjorda framställningar blifvit af styrelsen tillerkänd andel i nettoinkomsten

af arbetena vid kronohäktet, hvarjemte han af de fängelset tillhörande

jordområden haft en del åt sig upplåten såsom planteringsland; att

Wiberg i skrifvelse till fångvårdsstyrelsen den 12 sistlidne september gjort

anspråk derå, att samtliga nu angifna förmåner eller full ersättning derför

skulle jemväl efter upphörandet af hans tjenstgöring vid fängelset fortfarande

komma honom till del; att, hvad först beträffade det åt direktören anvisade

skrifvarearfvode 400 kronor, detta enligt fångvårdsstyrelsens åsigt icke vore

åt beskaffenhet att utgöra aflöning i vanlig mening, utan utgått såsom

ersättning för skrifgöromål för att bereda direktören tillfälle att utan minskning

i hans egentliga lön skaffa sig skrifbiträde, hvadan detta arfvode efter upphörandet

af direktörens tjenstgöring icke vidare syntes böra till honom

utgå; att förhållandet vore enahanda med den af honom uppburna andel

i arbetsför^''ensten vid kronohäktet, enär staten i fråga om arbetet vid

cellfängelserna endast velat draga försorg derom, att tillgång till sådant

skulle finnas, men icke för egen räkning loge någon del af den deraf

inflytande inkomst, som enligt förenämnda bref den 14 november 1873

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

15

fördelades mellan fångarne och fängelsernas besparingskassor samt föreståndaren

och andra: befattningshafvande vid fängelset såsom ersättning

för deras bestyr med arbetet, och staten således, om af en eller annan anledning

arbetet vid dylikt fängelse upphörde, icke vore skyldig att hålla

fängelseföreståndaren skadeslös för derigenom till ätventyrs förlorad inkomst,

helst i fängelsernas stater någon dylik inkomst för honom icke funnes omnämnd;

att, i fråga om Wibergs anspråk på ersättning för de till honom

upplåtna planteringsland, styrelsen, samtidigt med Wibergs utnämning till

direktörstjensten, enligt beslut den 5 februari 1883 medgifvit, att någon del

af den mark, som af ålder varit upplåten till planteringsland åt hans företrädare,

finge användas af direktören vid centralfängelset, men med uttryckligt

förbehåll, att detta medgifvande skulle gälla endast tills vidare, samt att

fängelsedirektören skulle vara pligtig att, derest jorden för fångvården eller

annat allmänt behof erfordrades, utan rätt till åtnjutande åt vederlag afträda

det till honom upplåtna området, genom hvilka vilkor Wiberg måste anses

vara betagen all rätt till ersättning för berörda förmån, som icke vant

honom genom konstitutorial eller stater tillerkänd; samt att såsom förmaner,

hvilka på sistnämnda grund borde anses Wiberg tillförsäkrade, endast kunde

räknas hans af Riksdagen faststälda lön vid centralfängelset och hans arfvode

vid kronohäktet samt de af honom intjenta begge ålderstilläggen, äfvensom

den honom i staten å förslagsanslaget tillerkända förmånen af tjenstebostad

och vedbrand, hvilka löneförmåner, med uppskattning af bostaden till 1,000

kronor och tjensteveden till 175 kronor för år, belöpte sig till sammanlagdt

5,175 kronor; och har fångvårdsstyrelsen tillika — under förutsättning att

Kongl.'' Maj:t, i enlighet med hvad som jemlik! kongl. bref den 31 maj 1895

iakttagits ''rörande kamreraren vid indragna kronoarbetsstationen å Tjurkö

Th. Grahl, torde finna skäligt att hos Riksdagen föreslå Wiberg till pension

å allmänna indragningsstaten, och med erinran, att då Wiberg, hvilken

genom orsaker, som vore åt honom fullkomligt oberoende, försattes ur tjenstgöring,

i annat fall efter all sannolikhet under lång tid kunnat med oförminskade

krafter på tillfredsställande sätt uppehålla sin befattning, billighet

och rättvisa kräfde, att han fortfarande komme i åtnjutande af ett, berörda

enligt stater och konstitutorial honom tillförsäkrade löneförmåner motsvarande

belopp _ hemstält, att Wiberg måtte från början af år 1898 å allmänna

indragningsstaten tillerkännas pension till belopp af 5,175 kronor, dock att

såsom vilkor derför borde, på sätt vid 1877 års riksdag skedde vid öfverflyttning

till allmänna indragningsstaten af vissa embets- och tjensteman i

statskontoret, stadgas skyldighet för Wiberg att, om han blefve befordrad

till annan tjenst med lön på rikets stat, afstå från eller vidkännas afdrag

å pensionen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

1 häröfver infordradt utlåtande hade statskontoret tillstyrkt hvad fångvårdsstyrelsen

föreslagit.

Emot Kong], Maj:ts förstberörda framställning om minskning af bestämda

anslaget till fångars vård och underhåll, motsvarande å detta anslag

nu anvisade löneförmåner till kamrerare och bevakningsbefälhafvare vid indragna

centralfängelset ä Norrmalm, tillhopa 3,400 kronor, har utskottet icke

något att erinra.

Utskottet har ansett, att i ett sammanhang lämpligen böra behandlas

Kongl. Maj:ts båda öfriga här otvan omförmälda framställningar, nemligen

den om direktören Wibergs öfverflyttning på allmänna indragningsstaten med

rätt att derifrån uppbära lön till belopp af 5,175 kronor, motsvarande nu innehafvande

lön 3,000 kronor, ålderstillägg 700 kronor, arfvode 300 kronor samt

ersättning för bostad 1,000 kronor och för vedbrand 175 kronor, samt den under

förutsättning af bifall till sistnämnda förslag gjorda om minskning i bestämda

anslaget till fångars vård och underhåll med 3,700 kronor. Härvid har utskottet

velat erinra, att KongL Maj:t till följd af indragning af kronoarhetsstationen vid

Tjurkö föieslog 1895 ars Riksdag, att åt den i statsrådsprotokollet omförmälde

kami eraren vid nämnda anstalt Th. Grahl, hvilken på grund af konstitutorial

å denna befattning åtnjöt en aflöning af 2,300 kronor, deraf 1,200 kronor

lön 300 kronor arfvode och 800 kronor i ersättning för mistad bostad och

vedbrand, måtte å allmänna indragningsstaten uppföras en hans lön motsvarande

pension af 1,200 kronor årligen, hvilken framställning jemväl af Riksdagen

bifölls. Utskottet har emellertid inhemtat, att Grahl till Stockholms

rådstufvurätt instämt Kongl. Maj:t och kronan med yrkande, att han, som

flan 1896 ars början icke kommit i åtnjutande af vare sig förenämnda med

kamrerarebefattningen förenade löneförmåner eller berörda pension, måtte erhålla

godtgörelse, motsvarande samtliga de med tjensten förenade löneförmånerna

eller 2,300 kronor årligen; att rådstufvurätten genom dom den 28

maj 1896 förpligtat Kongl. Maj:t och kronan att till Grahl, som hvarken

begärt afsked frän sin kamreräretjenst eller blifvit derifrån entledigad, utbetala

af honom sålunda äskad godtgörelse för de fem första månaderna

nämnda år; samt att tvisten, som genom vad dragits under Svea hofrätt,

ännu vore beroende på dess pröfning. Innan således blifvit slutligen afgjordt,

huruvida Kongl. Maj:t och kronan skall anses skyldig att vid en tjensts indragning

godtgöra tjenstinnehafvaren till större belopp, än som motsvarar

sjeltva den med tjensten förenade lönen, torde det, enligt utskottets mening,

icke vara lämpligt bestämma, hvilket belopp bör för direktören Wiberg

å allmänna indragningsstaten uppföras. Frågan om Wibergs öfverflyttande

på nämnda stat synes derför tills vidare böra anstå, och torde Kongl.

Maj:t, sedan tvisten mellan Grahl och kronan blifvit afgjord, komma att i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

17

ämnet göra den framställning till Riksdagen, som utgången af berörda tvist

och sig i öfrigt företeende omständigheter må befinnas föranleda. Och medför

icke heller sådant uppskof med frågans afgörande någon ökad utgift för

statsverket. Varder Kongl. Maj:ts nu gjorda framställning om Wibergs

öfverflyttning till allmänna indragningsstaten ej af Riksdagen bifallen, följer

deraf, att Kong!. Maj:ts framställning om minskning i det bestämda anslaget

till fångars vård och underhåll med 3,700 kronor bör anses hafva förfallit.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet:

a) att Riksdagen må minska bestämda anslaget till fångars

vård och underhåll med belopp, motsvarande å detta

anslag nu anvisade löneförmåner till kamrerare och bevakningsbefälhafvare

vid indragna centralfängelset å Norrmalm,

tillhopa 3,400 kronor;

b) att Kongl. Maj:ts framställning om uppförande å allmänna

indragningsstaten af lön åt direktören vid nämnda

fängelse C. R. Wiberg till belopp af 5,175 kronor ej för

närvarande må af Riksdagen bifallas; samt

c) att, vid bifall till hvad utskottet under mom. b)

föreslagit, Kongl. Maj:ts framställning om minskning i

bestämda anslaget till fångars vård och underhåll med

3,700 kronor, motsvarande å nämnda anslag för direktören

Wibergs befattning nu anvisade löneförmåner, må

anses hafva förfallit.

Vid bifall till hvad utskottet i denna punkt föreslagit kommer bestämda

anslaget till fångars vård och underhåll, nu 500,900 kronor, att

minskas med 3,400 kronor, eller alltså till 497,500 kronor.

4:o. Kongl. Maj:t, har föreslagit Riksdagen att, i händelse af bifall Angående

till ej mindre Kongl. Maj:ts i punkt 3:o här ofvan omförmälda framställning

om direktören Wibergs öfverflyttning på allmänna indragningsstaten fångarn vård

än äfven under nionde hufvudtiteln likaledes gjord framställning om pension un^Xån

å sagda stat åt nedannämnda vid indragna centralfängelset å Norrmalm [«.]

anstälde personer, nemligen vaktfrun Josefina Charlotta Ahlgren, vaktkonstapeln

Nils August Sundin, vaktqvinnorna Katarina Cecilia Borin och Helena Sofia

Jonsson samt portvakten Karolina Gustafsson, minska förslagsanslaget till

fångars vård och underhåll med 7,100 kronor.

I punkten 5:o under nionde hufvudtiteln har Kongl. Maj:t föreslagit,

Bill till Riksd. Prut. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 2 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets^ Utlåtande N:o 3.

att omförmälde vaktbetjente måtte berättigas att från och med år 1898, en

hvar under sin återstående lifstid, å allmänna indragningsstaten erhålla årlig

pension till belopp, för Ahlgren 500 kronor, för Sundin 550 kronor, för

Borin 450 kronor, för Jonsson 450 kronor och för Gustafsson 350 kronor,

dock med vilkor att, i händelse någon af desse befattningshafvande efter

förflyttning till indragningsstaten blefve befordrad med lön till annan statens

tjenst, han skulle vara pligtig att i allo frånträda pensionen å indragningsstaten,

derest denna understege eller vore lika med den nya lönen, samt att

å pensionen vidkännas motsvarande afdrag, i den mån den öfverstege berörda

nya lön.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 1) har herr friherre

R. KHncJcowström hemstält, att Biksdagen måtte besluta, att alla i 1897

års riksstat uppförda reservations- och förslags-anslag måtte i 1898 års riksstat

uppföras såsom bestämda anslag, sålunda upphörande att tilläggas benämningen

reservations- eller /drs/a^s-anslag.

Enligt hvad departementschefen till statsrådsprotokollet anfört, skulle

äfven i förslagsanslaget till fångars vård och underhåll i följd af centralfängelsets

å Norrmalm indragning någon nedsättning kunna ske. Storleken

af denna nedsättning vore beroende af det beslut, som kunde varda fattadt i

afseende å vissa vid detta fängelse anstälde befattningshafvande.

Af den till sagda fängelse hörande vaktbetjening hade, enligt hvad

fångvårdsstyrelsen i ofvanberörda skrifvelse den 29 sistlidne september framhållit,

flertalet vid fängelsets indragning förflyttats till annan tjenst i fångvården,

hvaremot i afseende å vaktfrun Josefina Charlotta Ahlgren, vaktkonstapeln

Nils August Sundin, vaktqvinnorna Katarina Cecilia Borin och

Helena Sofia Jonsson samt portvakten Karolina Gustafsson, hvilka jemväl

varit underkastade skyldighet att låta sig förflyttas till tjenstgöring vid

andra fångvårdsanstalter, sådan förflyttning ej kunnat verkställas, enär de af

fängelsets läkare förklarats af ålder eller sjuklighet oförmögne att vidare

tjenstgöra vid fångvården.

Beträffande dessa vaktbetjente hade fångvårdsstyrelsen i berörda

skrifvelse vidare anfört: att vaktfrun Ahlgren, som vore född den 2 september

1827, anstäldes vid centralfängelset å Norrmalm som extra vaktqvinna den

1 oktober 1865 och förordnades derefter af styrelsen den 23 augusti 1867

att vara vaktqvinna vid fängelset och den 28 december 1876 att derstädes

vara vaktfru; att hennes aflöning utgjorde enligt stat 350 kronor såsom lön

och 250 kronor såsom tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg å 75

kronor hvartdera och vedanslag in natura; att hon såsom tjenstledig för

sjukdom af dessa förmåner endast uppbure lönen och ålderstilläggen, tillsammans

500 kronor; att vaktkonstapeln Sundin vore född den 10 oktober

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

19

1823, anstäldes som extra vaktkonstapel vid fängelset den 28 mars 1854

och förordnades af styrelsen till vaktkonstapel derstädes den 9 januari 1863;

att han såsom likaledes tjenstledig för sjukdom endast uppbure den med hans

befattning förenade lön 400 kronor och två ålderstillägg 150 kronor, tillsammans

550 kronor; att för befattningen dessutom vore i stat anvisade

tjenstgöringspenningar med 300 kronor samt vedanslag, som utginge till

tjenstförrättaren; att vaktqvinnan Borin, hvilken vore född den 19 mars

1825, anstäldes vid fängelset som extra vaktqvinna den 1 april 1865 och

erhöll styrelsens förordnande som vaktqvinna derstädes den 21 februari 1876;

att äfven hon åtnjöte tjenstledighet för sjukdom och af sådan orsak endast

uppbure den med befattningen förenade lön 300 kronor samt tvenne ålderstillägg

150 kronor, eller tillsammans 450 kronor, men afstode för tjensten

anvisade tjenstgöringspenningar 200 kronor och vedanslag; att vaktqvinnan

Jonsson vore född den 1 juni 1838, anstäldes den 1 oktober 1870 som extra

vaktqvinna och förordnades af styrelsen den 21 februari 1876 som vaktqvinna

vid fängelset; att portvakten Gustafsson vore född den 26 mars 1835,

anstäldes som extra portvakt vid fängelset den 1 juni 1865 samt förordnades

af styrelsen till portvaktsbefattningen den 23 augusti 1867; att, ehuru såväl

Jonsson som Gustafsson vore så sjukliga, att de af läkaren förklarats icke

kunna förflyttas till tjenstgöring vid annat fängelse och antagligen icke för

framtiden kunde blifva tjenstedugliga, de dock, med hänsyn till önskvärdheten

att icke under den sista tiden före fängelsets indragning behöfva göra

ombyte af tjenstepersonal, qvarstått i tjenstgöring och sålunda utan afkortning

åtnjutit de med deras befattningar förenade löneförmåner, utgörande för

Jonsson 300 kronor i lön och 200 kronor i tjenstgöringspenningar samt två

ålderstillägg 150 kronor, eller in alles 650 kronor, samt för Gustafsson 350

kronor i lön och 250 kronor i tjenstgöringspenningar, eller till hopa 600

kronor; att Jonsson och Gustafsson dessutom åtnjutit fri bostad vid fängelset

jemte vedanslag samt årligen tillagts gratifikation för sin tjenstgöring; samt

att nämnda fem vaktbetjente, hvilka samtliga vore anstälda å den af Kongl.

Maj:t den 28 november 1890 å fångvårdens förslagsanslag faststälda stat fölen

del dylika betjente såsom af styrelsen förordnade och sålunda ordinarie

innehafvare af sina befattningar skulle, för den händelse fängelset ä Norrmalm

bibehållits, jemlikt de på grund af samma nådiga bref för åtnjutande

af aflöning å nämnda stat gällande vilkor hafva, i likhet med de vaktbetjente,

som vore uppförda ä den af Riksdagen antagna lönestaten, egt att

vid tjenstledighet för ålderdomssvaghet eller sjukdom allt fortfarande åtnjuta

dem i staten tillerkända löner och ålderstillägg utan afkortning; i anledning

hvaraf, och då den omständighet, att fängelset indroges, icke billigtvis kunde

verka derhän, att dessa betjente, hvilka alla af ålder och sjuklighet befunnits

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N;o 3.

odugliga till tjenstgöring, skulle gå i mistning af någon del af dem vid dylik

tjensteoduglighet eljest tillförsäkrad inkomst, styrelsen hemstält, att bemälda

vaktbetjente måtte berättigas att från och med år 1898 å allmänna indragningsstaten

erhålla pension till belopp, motsvarande dem tillkommande lön

och ålderstillägg, dock med enahanda vilkor, som blifvit i afseende å direktör

Wiberg ifrågasatt.

Statskontoret, som varit i ärendet hördt, hade tillstyrkt fångvårdsstyrelsens

framställning under erinran, bland annat, att såväi konstapeln

Sundin som vaktqvinnan Bolin redan uppfylt de vilkor för pensions erhållande

å allmänna indragningsstaten, som för eu ''del af deras vederlikar vid andra

straffanstalter blifvit stadgade, men som icke vore på de vid centralfängelset

å Norrmalm anstälda betjente tillämpliga, och att vaktfrun Ahlgren vid 1898

års ingång jemväl skulle hafva uppfylt enahanda vilkor.

Derest hvad i afseende å såväl direktören Wiberg som nyssbemälda

fem vaktbetjente föreslagits blefve af Riksdagen bifallet, skulle med stöd af

en på fångvårdsstyrelsens föranstaltande uppgjord och af styrelsen i skrivelser

den 14 december 1894 och den 29 sistlidne september åberopad beräkning

åt de besparingar, som skulle vinnas genom indragningen af fängelset å

Norrmalm, förslagsanslaget till fångars vård och underhåll kunna nedsättas

med 7,100 kronor.

Utskottet har funnit det med billighet öfverensstämmande, att förbemälde

vid indragna centralfängelset å Norrmalm anstälde vaktbetjente

beredas pension å allmänna indragningsstaten, och har icke heller haft något

att erinra mot de af Kongl. Maj:t för dem föreslagna pensionsbeloppen.

De direktören Wiberg tillkommande löneförmåner, hvilka Kongl. Maj:t

föreslagit att de med 5,17 5 kronor skulle öfverflyttas å allmänna indragningsstaten,

motsvarade, på sätt i nästföregående punkt omförmälts, jemväl värdet af

mistad bostad och vedbrand, 1,175 kronor. Som ersättning härför utgår af

förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, följer, att, derest utskottets

i nämnda punkt mom. b) gjorda hemställan om utslag å Kongl. Majrts framställning

om Wibergs öfverflyttning till allmänna indragningsstaten vinner

Riksdagens bifall, berörda belopp 1,175 kronor fortfarande kommer att utgå

från förslagsanslaget till fångars värd och underhåll, hvilket alltså i sådan

händelse icke bör minskas med 7,100 kronor, utan endast med skilnaden

deremellan och 1,175 kronor, eller alltså med 5,925 kronor.

Beträffande friherre Ktinckowströms här ofvan omförmälda motion, har

utskottet visserligen tvekat, huruvida densamma finge anses åsyfta jemväl

nu ifrågavarande förslagsanslag, hvilket motionären icke upptagit i sin uppräkning

af de förslags- och reservationsanslag under denna hufvudtitel, som, enligt hans

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

21

åsigt, borde förändras till bestämda anslag, men då motionären låtit sin

slutliga hemställan omfatta samtliga förslags- och reservationsanslag,

har utskottet ansett sig böra redan här upptaga berörda motion till

behandling.

I afseende å de skäl, friherre Klinckowström till stöd för sin ifrågavarande

motion anfört, får utskottet hänvisa till motionen, hvilken är enahanda

som en af samma motionär vid 1884 års riksdag väckt motion, som

åter var lika lydande med en af honom vid 1881 års riksdag väckt sådan.

I afseende å sistnämnda motion yttrade statsutskottet vid 1881 års

Riksdag, till hvilken motionen hänvisats, bland annat:

»Enligt utskottets åsigt har Riksdagen handlat välbetänkt, då den fölen

del anslagsbehof anvisat reservations- och förslagsanslag. Om för alla

dessa behof skulle, enligt friherre Klinckowströms åsigt, uppföras bestämda

anslag, komme hufvudtitlarnes allmänna besparingar att stiga till en höjd,

som svårligen kunde förväntas leda till sparsamhet.

För utskottet vill det synas, som skulle borttagandet af reservationsoch

förslagsanslagen kräfva anordnandet af ett helt och hållet nytt system

för statsmedelsförvaltningen, hvarmed komme att sammanhänga ej endast

ändrade bestämmelser i afseende å besparingarnes användande, utan äfven

bemyndigande för Kongl. Maj:t att vid förefallande behof disponera kreditiv

till ganska betydliga belopp. I detta hänseende saknas emellertid all utredning,

och utskottet har derför icke kunnat inlåta sig på någon pröfning af

frågan från denna synpunkt eller yttra sig, i hvad man motionärens förslag,

sålunda fullständigt genomfördt, skulle kunna anses innebära fördelar, hvilka

vore att eftersträfva.»

1884 års statsutskott, till hvilket den då af friherre Klinckowström i

samma ämne väckta motionen hänvisades, förklarade sig till alla delar instämma

uti 1881 års statsutskotts här ofvan intagna yttrande.

Utskottet delar jemväl nu den sålunda af 1881 års Riksdags statsutskott

uttalade uppfattning, till följd hvaraf utskottet anser, att friherre

Klinckowströms nu förevarande motion bör lemnas utan afseende.

Utskottet hemställer för den skull:

a) att följande vid indragna centralfängelset å Norrmalm

anstälda vaktbetjente, nemligen vaktfrun Josefina Charlotta

Ahlgren, vaktkonstapeln Nils August Sundin, vaktqvinnorna

Katarina Cecilia Bolin och Helena Sofia Jonsson samt

portvakten Karolina Gustafsson må berättigas att från

och med år 1898, en hvar under sin återstående lifstid,

ä allmänna indragningsstaten erhålla årlig pension till

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Angående

Övriga

ordinarie

anslag.

belopp, för Ahlgren 500 kronor, för Sundin 550 kronor,

för Borin 450 kronor, för Jonsson 450 kronor och för

Gustafsson 350 kronor, dock med vilkor, att, i händelse

någon af dessa befattningshafvande efter förflyttning till

indragningsstaten varder befordrad med lön till annan

statens tjenst, han skall vara pligtig att i allo frånträda

pensionen å indragningsstaten, derest denna understiger

eller är lika med den nya lönen, samt att å pensionen

vidkännas motsvarande afdrag, i den mån den öfverstiger

berörda nya lön;

b) att friherre Klinckowströms omförmälda motion må i

hvad den afser förslagsanslaget till fångars vård och underhåll

lemnas utan afseende; samt

c) att, vid bifall till hvad utskottet dels i punkt 3:o

mom. b) och dels i denna punkt mom. a) föreslagit, förslagsanslaget

till fångars vård och underhåll, nu 1,049,800

kronor, må minskas med 5,925 kronor, till 1,043,875

kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

5:o. I afseende å öfriga ordinarie anslag under denna hufvudtitel kar

Kong!. Maj:t icke föreslagit någon förändring.

Såsom utskottet i punkt 4:o omförmält, har friherre Ii. Klinckowström

i en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 1) hemstält, att Riksdagen

måtte besluta, att alla i 1897 års riksstat uppförda reservations- och förslagsamlag

måtte i 1898 års riksstat uppföras såsom bestämda anslag, sålunda

upphörande att tilläggas benämningen reservations- eller förslagsanslag.

Af skäl, som utskottet i nämnda punkt anfört, har utskottet ansett

berörda motion böra lemnas utan afseende.

Utskottet hemställer:

a) att samtliga de ordinarie anslagen under denna hufvudtitel,

i hvilka förändring här ofvan icke blifvit ifrågasatt,

må i 1898 års riksstat upptagas till oförändrade belopp,

dock att^ anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. må få till beloppet jemkas i den mån, som det för

jemnande af hufvudtitelns slutsumma kan finnas erforderligt;

samt

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3. 23

b) att friherre Klinckowströms omförmälda motion, i hvad

den afser de under mom. a) berörda anslag, må lemnas

utan afseende.

Extra anslag.

6:o. Under tillstyrkan af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda fram
ställning

hemställer utskottet. lagbyrån.

[7-1

att Riksdagen må, för fortsatt uppehållande af lagbyråns

verksamhet, på extra stat för är 1898 anvisa 25,000

kronor.

7:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hem
ställer

utskottet, krigshof
rättens

ord
_

_ _ c t . i n i förande och

att Riksdagen ma, till arfvoden åt kngshofrattens ord- militärt

förande och militäre ledamöter, på extra stat för år 1898 ledamöter.

anvisa 3,250 kronor.

8:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 32) har herr

Hedin gjort framställning om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om Andra Kamanskaffande

och framläggande af upplysningar rörande embets- och tjenstemäns

dagliga arbetstid samt anvisande af anslag för detta ändamål.

Öfver berörda motion kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande;

hvilket utskottet skolat redan i utlåtandet angående regleringen af utgifterna

under denna hufvudtitel för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 9 februari 1897.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

1897 års

riksstat

anslår:

Anvisning

i kontant.

Kronor.

ö.

17,000

_

35,800

—

6,000

—

162,700

—

18,800

—

134,000

—

666,287

—

476,913

—

208,713

11,100

55,000

__

1,705,200

|

I

|

84,000

12,000

—

18,000

—

135,000

—

64,237 ,

—

4,500 |

—

3,815,250

1

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

Justi tie

Departementschefen...........................................

Departementets afdelning al Kong!. Maj:ts kansli*)..............................

Hög?d*omsT1**“° °m )U<^ *Ör i^ver skrifters allmängörande, förslagsanslag......

Justitiekanslersexpeditionen ........................................

Nedre justitierevisionen *)...........................................

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat................................................

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat........................................

Hoträtten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat

Krigshofrätten................................................................;

Ålderstil lägg, förslagsanslag .............................................. .......’..................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen ..........................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag. Nuvarande belopp ............................................

Minskas genom upphörande af kamererare- och bevakuiugsbefö

Förslagsanslag. Nuvarande belopp.....................................

Minskas genom öfverflyttande å allmänna indragningsstaten af vissa vid indragna

betjente med.................................................................. °

Ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anstälde embets- och

Värd och underhåll af läns- och kronohäkten, reservationsanslag ....................................

Bisättning åt peisoner, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya strafif
Medikolegala

besigtningar, förslagsanslag............................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ..............................................

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag .Å!" ............

Skrifmaterialier och expenser, ved m. va., förslagsanslag......................

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

*) öfver detta^anslag kommer utlåtande framdeles att afgifva».

S:a

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

25

Litt. A.

riksstatens Andra hufvudtitel.

departementet.

.............................................................................. 500,900: —

vid indragna centralfängelset å Norrmalm med 3,400: — 497,500:

.............................................................................7 1,049,800: —

centralfängelset å Norrmalm anstälde vakt
.

........................................................................... 5,925: — 1,043,875:

tjensteman, förslagsanslag...............................................................................

lagens införande frångångna bötesandelar, förslagsanslag

59,500: —

1,541,375: —

65,000: —

30,000: —

Summa

Förslag till

blifvande

riksstat:

Anvisning

i kontant.

Kronor.

ö.

17,000

_

35,800

—

6,000

162,700

—

—

18,800

—

134,000

—

666,287

—

476,913

—

208,713

—

11,100

—

''55,000

1,695,875

84,000

—

12,000

—

18,000

—

135,000

—

64,237

—

4,500

—

| 3,805,925

—

Bih. till Riksd. Prot. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Andra hufVudtitel.

J ustitiedepartementet.

För fortsatt uppehållande af lagbyråns verksamhet...........................

Kronor.

ö.

25,000

3,250

—

Till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militäre ledamöter ......

Summa

28,250

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.