Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af kamrarnes beslut rörande punkterna 3:o) och 4:oJ af statsutskottets utlåtande n:o 23 angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande.

1897-03-23 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1897:36, Memorial, i anledning af kamrarnes beslut rörande punkterna 3:o) och 4:oJ af statsutskottets utlåtande n:o 23 angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 36.

1

N:o 36.

Ank. till Riksd. kansli don 2> mars 1897, kl. 8 e. in.

Memorial, i anledning af kamrarnes beslut rörande punkterna 3:o)

och 4:oJ af statsutskottets utlåtande n:o 23 angående

föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring,

bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer

och torrläggning af vattensjuka marker samt angående

vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande.

(-R. A.)

I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof hade

Kongl. Maj:t, i sammanhang med afgifvet förslag till reglering af utgifterna

under riksstatens sjette kufvudtitel, föreslagit, att å extra stat måtte för

år 1898 beviljas till:

bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning

af backiga eller eljest mindre goda vägar 900,000 kronor;

understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader

samt upprensning af åar och farleder 150,000 kronor;

understödjande, medelst anslag utan återbetalniugsskyldighet, af

sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att

minska frostländigheten för närliggande bygd 200,000 kronor;

hvarjemte Kongl. Maj:t föreslog, att i afseende å dessa tre anslag

skulle gälla de vilkor och bestämmelser, som omförmäldes i statsrådsprotokollet.

Bih. till Riksd. Prut. 1837. 4 Sami. 1 Afd. 24 Haft. (N:o 36.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 36.

Dessa vilkor och bestämmelser återfinnas i Riksdagens skrivelser

till Konungen:

a) den 27 april 1881 (n:o 69), der de lyda:*)

»Mom. 1. För hvarje företag måste plan till arbetets utförande

jemte beräkning öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och

hafva vunnit Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse; och skall menighet, bolag

eller annan vederbörande, som erhållit statsunderstöd till arbetets utförande,

vara underkastad alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t

pröfvas lämpliga och nödiga.

Mom. 2. Innan statsbidrag beviljas, bör efter offentligen utfärdad

kungörelse vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets

lämplighet och nytta.

Mom. 3. Anslag utan återbetalningsskylclighet må af Kongl. Maj:t

bestämmas till högst två tredjedelar för väganläggningar, vägförbättringar,

utförande af mindre hamn- och brobyggnader, upprensning af åar och

farleder samt byggande vid större fiskelägen af smärre båthamnar och

till högst en tredjedel för understödjande af sådana myrutdikningar och

vattenaftappningar, som företrädesvis afse att minska frostländigheten,

allt af den beräknade kostnaden enligt den faststälda arbetsplanen;

skolande menighet, bolag eller andra vederbörande, Indika antagas komma

att af ett genom statsbidrag understödt företag hafva nytta, genom

kontant tillskott, materialier, arbete eller andra bidrag enligt ofvan angifva

proportion af respektive minst en tredjedel eller minst två tredjedelar

bestrida den återstående, icke af statsmedel anvisade andelen af

kostnaderna för företagets fullbordande; hvarvid bestämmelsen i mom. 4

här nedan skall iakttagas.

Mom. 4. yid meddelande af anslag utan återbetalningsskyldighet

skall, der Kongl. Maj:t icke finner undantag böra ega rum, iakttagas,

att, om verkliga kostnaden för arbetets utförande skulle befinnas understiga

den beräknade, af vederbörande myndighet granskade och godkända

kostnaden, det beviljade anslaget minskas med så stor del af den ifrågavarande

besparingen, som det beviljade anslaget utgjort af den beräknade

kostnadssumman; börande vid sådana företag, som afse större vägarbeten,

hamn- och brobyggnader, och till hvilkas utförande statsbidrag beviljats

*) ^vat! ’ dessa bestämmelser stadgas angående låneunderstöd eger numera ej tillämpning.

De här omförmälda lan äro nemligen ersatta af lånen från odlingslånefonden, för hvilken gälla

särskilda vilkor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 36. ’>

till belopp af 10,000 kronor eller derutöfver samt hvilka ej på entreprenad

verkställas, räkenskaper af vederbörande intressenter föras på sådant sätt,

att den verkliga kostnaden för det af staten understödda arbetsföretaget

må kunna säkert uppskattas.

Mom. 5. I)å ett arbetes utförande öfverlemnas till menighet,

bolag eller enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning

afskildt samt af Kongl. Maj:t eller, efter erhållet nådigt bemyndigande,

af styrelsen för allmänna väg och vattenbyggnader godkändt.

Kontraktet skall innefatta förbindelse för menighet, bolag eller

enskilde dels att i noggrann öfverensstämmelse med den faststälda arbetsplanen

och under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes

kontroll påbörja och fullborda arbetet inom viss bestämd tid, utan att

vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels

att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidiaget kan

erfordras, äfvensom de öfriga åtaganden, som enligt dessa allmänna vilkor

och bestämmelser vederbörande åligga och äro på det förevarande fallet

tillämpliga; egande styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader att,

der den pröfvar lämpligt, uti de kontrakt, som af bemälda styrelse rörande

arbetenas utförande upprättas, intaga det förbehåll, att, innan sista delen

af statsbidraget utbetalas, bör styrkas, att till styrelsen blifvit aflemnade

fullständiga ritningar, utvisande huru arbetet blifvit utfördt. Dessutom

bör uti kontrakten angående sådana större vägarbeten, hamn- och brobyggnader.

till hvilkas utförande statsbidrag beviljats till belopp af 10,000

kronor eller derutöfver, inflyta, att vederbörande arbetsdirektion skall

hafva skyldighet att under arbetsåren inom viss bestämd tid till styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader årligen afgifva af räkenskapsutdrag

åtföljd berättelse om arbetets fortgång under nästföregående året;

hvarjemte, beträffande särskild! de kontrakt, hvilka afse företag till

kommunikationsanstalters befordrande, i dessa kontrakt bör införas, att

vederbörande direktion skall, sedan kommunikationsanstalten blifvit för

trafiken upplåten, afgifva sådana uppgifter om de årliga trafikförhållandena,

som kunna ifrågakomma att infordras.

Mom. 0. För fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de

lyftade statsmedlens återbäring, i fall mot kontraktet brytes, skall ställas

sådan säkerhet, som af Kongl. Maj:t godkännes; varande dock städer

och sådana menigheter, hvilka Kongl. Maj: t anser derifrån böla befrias,

från dylik skyldighet frikallade.

Mom.''7. Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets Memorial N:o 36.

eller lån kan i allmänhet icke utbekom mas förr, än arbetsföretaget blifvit

börjadt, hvarefter utan årerbetalningsskyldighet anslagna medel få successivt

och i mån af arbetets fortgång lyftas vid de terminer, som i kontraktet

finnas utsatta eller särskild! blifvit bestämda antingen af Kong!. Maj:t

eller af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader efter dertill af

Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande; börande, såvida icke Kongl. Magt,

med afseende å särskilda förhållanden, pröfvar skäligt annorlunda förordna,

någon del af sådant anslag i statskontoret innestå, intill dess

arbetet är vederbörligt afsynadt och godkändt. Lånemedel få, sedan

behöriga handlingar aflemnats, lyftas på en gång vid den tid, de, som

åtagit sig arbetets fullgörande, sådant åstunda, såvida icke särskild föreskrift

angående tiden för lånets utbekommande blifvit meddelad.

Mom. 8. Alla statsbidrag, som blifvit uti ifrågavarande afseende

beviljade, skola från statskontoret utbetalas antingen omedelbart eller ock

genom Kongl. Maj.ts vederbörande befallningshafvande eller den myndighet,

som fått sig i nåder uppdraget att medlen reqvirera och uttaga; hörande’

innan större eller mindre del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos statskontoret

företes:

a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt;

b) af Kongl. Maj:t godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts

ullgöiande eller medlens återbäring i de fall, der sådan säkerhet enligt

mom. 6 erfordras;

c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte,

d) då statsbidrag skall utgå såsom lån, en till statskontoret eller

ordres stöld, af bemälda kontor godkänd skuldförbindelse, som, i fråga

om låneunderstöd för vattenaftappning eller annat odlingsföretag, skall

innefatta vederbörandes betalningsansvar, intill dess sådant lån, jemlik!

kongl. kungörelserna af den 13 juni 1845 och den 3 november 1848,

blifvit fördeladt på de hemman, hvilka för återbetalningen skola ansvara,

och fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken på föreskrifvet

sätt antecknats; och

e) af statskontoret godkänd borgen eller säkerhetshandling för

den afgifna skuldförbindelsens uppfyllande.

Mom. 9. De låne- och säkerhetshandlingar, som för statsbidrags

utbekommande till statskontoret aflemnats, förblifva uti kontorets vård;

dock skola sådana handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter kunna

blifva i behof att begagna, till dem på behörig reqvisition utlemnas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 36.

5

Mom. 10. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig

tillåtelse, skett från den faststälda arbetsplanen eller arbetet, utan af

Kongl. Maj:t medgifvet anstånd med detsammas utförande, icke blifvit

fullbordadt inom derför bestämd tid, ankommer på Kongl. Maj:t att låta

inställa all vidare utbetalning af statsbidraget samt återfordra hvad deraf

uppburits, att på eu gång eller successivt till statskontoret inbetalas inom

den tid, som bestämmes af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen, till hvars

pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer komma att öfverlemnas,

derest längre anstånd dermed än till nästa riksdag anses erfordras.

Statskontoret bör tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig

ordning; och skall det åligga vederbörande att å sålunda lyftade och

återburna medel jemväl erlägga fem procent årlig ränta från lyftningsdagen,

till dess återbetalning sker.

Mom. 11. De arbetsföretag, för b vilkas utförande statsbidrag

beviljats, böra vara påbörjade senast under loppet af året näst efter det,

hvarunder medlen blifvit af Riksdagen anvisade; kommande, då albetet

icke påbörjats inom den sålunda bestämda tidens förlopp, det beviljade

beloppet att reserveras till Riksdagens disposition.

Mom. 12. Alla med understöd af allmänna medel utförda arbeten

skola af den eller dem, som sådant understöd bekommit, underhållas, intill

dess sådan underhållsskyldighet kan varda andra i laga ordning ålagd

eller vederbörande från underhållsskyldigheten befriats.

Mom. 13. Derest hamn- och kanal- eller andra likartade afgifter

efter arbetsföretagets fullbordande skola komma att utaf de trafikerande

upptagas, bör taxa härå vara faststäld, så lindrig som skäligen låter

sig gorå. Sålunda faststälda afgifter få icke förhöjas, med mindre Kongl.

Maj:t, på grund af särskildt förekommande omständigheter, pröfvar skäligt

dertill lemna bifall, utan böra deremot ovilkorligen nedsättas, sä snart

det af redogörelse, som hvart femte år till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger eu

viss af Kongl. Maj:t faststäld procent utaf de till företaget lemnade

enskilda bidrag; och skall dessutom en viss af Kongl. Maj:t likaledes

bestämd andel utaf de afgifter, som uppbäras, till reparationsfond

afsättas.

Mom. 14. Beträffande anslag utan återbetalningsskyldighet till

understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningai, som

företrädesvis afse att förminska frostländigheten, skall iakttagas, dels att

anslaget må företrädesvis anvisas till sådana större företag, som anses i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 36.

väsentlig mån befrämja det dermed afsedda ändamål, dels ock att Kong!.

Maj:t må ega att, i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt,

i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande

utbetalas.

Mora. 15. För de till sjösänkningar och myrutdikningar eller

andra vattenaftappningsföretag utbekomna låneunderstöd skola efter tre

års förlopp från den dag, då lånemedlen från statskontoret utbekom »lits,

årligen erläggas sex procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf ränta

godtgöres efter fyra och en half för hundra af obetalda kapitalbeloppet,

och det öfriga utgör afbetalning derå. I afseende på sättet och ansvarigheten

för dessa inbetalningars verkställande, böra lända till efterrättelse

ofvan åberopade kongl. kungörelser af den 13 juni 1845 och den 3

november 1848.

Mom. 16. Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd

af erhållna anslag eller lån föranledts för statskontoret, skola utan undantag

bestridas eller godtgöras utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit»;

b) den 11 juni 1883 (n:o 67), innehållande bland annat, med afseende

å de anslag, som kunde komma att beviljas af det utaf samma

års Riksdag anvisade belopp till understödjande medelst anslag utan

återbetalningsskyldighet af torrläggning utaf sådana vattensjuka markör,

som, utan att kunna med fördel odlas, sprida frostskador öfver omgörande

nejd:

att anslaget må utgöra högst eu tredjedel af den beräknade kostnaden

för torrläggningsföretaget; samt

att för erhållande af dylikt anslag må i tillämpliga delar gälla

enahanda vilkor, som enligt Riksdagens skrifvelse till Konungen den 27

april 1881 blifvit bestämda;

c) den 7 maj 1889 (n:o 43), utvisande, att mom. 11 i 1881 års

skrifvelse erhållit följande ändrade lydelse:

»De. arbetsföretag, för hvilkas utförande statsbidrag beviljats, böra

vara påbörjade inom tid, som i det om företagets utförande upprättade

kontrakt eller af Kongl. Maj: t särskildt blifvit bestämd; kommande, då

arbetet icke påbörjats inom den sålunda bestämda tidens förlopp, det

beviljade beloppet att reserveras till Riksdagens disposition.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 36.

7

Då statsutskottet till förberedande handläggning företog Kongl.

Maj:ts ofvannämnda framställningar, hade utskottet att jemväl afgifva

yttrande öfver åtskilliga inom Riksdagen väckta motioner i dithörande

ämnen, deribland, rörande det tredje i ordningen af ifrågavarande anslag,

af herrar Fagerholm, E. Eriksson in. fl. och Joll. Nilsson i Skrafvelsjö,

hvilken sistnämnde i motion n:o 77 i Andra Kammaren hemstält:

att Riksdagen behagade besluta, att de nu gällande vilkor för

erhållande af bidrag utan återbetalningsskyldighet till sådana myrutdikningar

och vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att minska frostländigheten

för närliggande bygd, måtte ändras derhän, att till dylika

företag skulle kunna af statsmedel utgå belopp, motsvarande hälften af

den för företaget beräknade kostnad, samt att en summa af 300,000 kronor

för 1898 måtte till understödjande af ifrågavarande företag ställas till

Kongl. Maj:ts förfogande att utgå utan återbetalningsskyldighet.

Statsutskottet hemstälde i utlåtande n:o 23:

dels, under punkterna l:o) och 2:o), om beviljande af de två törstnämnda

af Kongl. Maj:t äskade anslagen;

dels, under punkt 3:o), att Riksdagen, med afslag å herrar Fagerholms,

Nilssons och Erikssons motioner, men med bifall till Kongl. Maj:ts

förslag, måtte för understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet

af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, hvilkas

ändamål är att minska frostländigheten för närliggande bygd, för år 1898

anvisa 200,000 kronor;

dels och. under punkt 4:o) — rörande vilkoren för erhållande och

tillgodonjutande af de här ofvan omförmälda statsbidrag samt angående

kontrollen derå, att arbetena blefve utförda enligt faststälda planer —

att Riksdagen måtte besluta, att de med afseende å samma statsbidrag

meddelade allmänna vilkor och föreskrifter, hvilka funnes intagna i

Riksdagens skrifvelse!'' till Konungen den 27 april 1881 (n:o 69), den

11 juni 1883 (n:o 67) och den 7 maj 1889 (n:o 43), fortfarande skulle

blifva gällande.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hafva kamrarne

bifallit utskottets hemställanden under punkterna 1 :o) och 2:o), men beträffande

punkterna 3:o) och 4:o) fattat det beslut, att herr J. Nilssons

i Skrafvelsjö i ämnet väckta motion bifölls.

Då sistnämnda motion afsåg endast en punkt bland de bestämmelser,

som innefattas i berörda tre skrifvelse!'' till Konungen, samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

" Statsutskottets Memorial N:o 36.

Riksdagen följaktligen icke torde hafva besvarat utskottets framställning

under punkt 4:o) i dess helhet, anser sig utskottet böra hemställa,

att Riksdagen ville förklara, att, för erhållande och

tillgodonjutande af de vid innevarande års riksdag beviljade

statsbidrag till väganläggningar och vägförbättringar,

bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer

och frostminskningsföretag, de allmänna vilkor och

föreskrifter, Indika finnas intagna i Riksdagens skrivelser

till Konungen den 27 april 1881 (n:o 69), den 11 juni

1883 (n:o 67) och den 7 maj 1889 (n:o 43), fortfarande

skola blifva gällande utan annan ändring än den, som

betingas af Riksdagens bifall till herr J. Nilssons i

Skrafvelsjö motion n:o 77 inom Andra Kammaren.

Stockholm den 23 mars 1897.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LIINDEBERG.

Stockholm, Nja Tryckeri-Aktiebolaget 1897,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1897:52 Skrifvelse till Konungen, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, bro*- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggnin s. 1 i texten