Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående nedsättning af räntan å uteblifna inbetalningsbelopp för lån från riksgäldskontor et till understödjande af enskilda jernvägsanläggningar.

1897-04-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1897:41, Utlåtande, angående nedsättning af räntan å uteblifna inbetalningsbelopp för lån från riksgäldskontor et till understödjande af enskilda jernvägsanläggningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 41.

1

N:o 41.

Ank. till Riksd. kansli den 2 april 1897, kl. 7 e. m.

Utlåtande, angående nedsättning af räntan å uteblifna inbetalningsbelopp

för lån från riksgäldskontor et till understödjande

af enskilda jernvägsanläggningar.

(R. A.)

Med erinran, att vid beviljandet af lån åt enskilda jernvägsaktiebolag

ur af Riksdagen derför anslagna medel hittills föreskrifvits, att,

derest till betalning förfallet belopp icke i stadgad ordning erlades, låntagande

bolaget borde derå gälda sex procent årlig ränta, till dess samma

belopp blefve behörigen inbetaldt, har herr Lybeck m. fl. i en inom

Första Kammaren väckt motion, n:o 32, — enär nämnda räntefot vore

väsentligt högre än den allmänt gällande, samt det icke torde vara

afsedt, att staten, som å upplånta medel nu betalade en effektiv ränta

af endast 3,682 procent, skulle draga någon vinst af utlåningen till de

enskilda jern vägsaktiebolagen — hemstält,

att Riksdagen ville i fråga om de lån. hvilka staten hittills

lemnat eller hädanefter komme att lemna till enskilda jernvägsaktiebolag,

besluta, att, derest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven

ordning erlades, låntagaren skulle derå gälda ränta efter den procent,

hvarmed lånets hufvudstol förräntades vid det uteblifna inbetalnings

beloppets förfallotid, och att detta beslut måtte tillämpas från och med

innevarande år.

Bill. till Riksd. Prof. 1897. 4 Samt. 1 Afd. 29 Haft. (N:o 41).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 41.

Då utskottet nu går att afgifva yttrande öfver denna motion, har

utskottet till en början velat meddela, dels att för samtliga från riksgäldskontoret

utbetalda låneunderstöd till enskilda jernvägsanläggningar

bestämts en s. k. straff- eller öfverränta af 6 procent, utom för det vid

1859—60 års riksdag Borås—Herrljunga jemvägsaktiebolag beviljade

lån, hvarå ifrågavarande ränta enligt Rikets Ständers beslut skall utgå med

5 procent, dels och att under år 1896 sammanlagda beloppet af den å

enskilda jernvägslån i riksgäldskontoret debiterade öfverränta utgjort

100,274 kronor 20 öre, hvaraf 32,059 kronor 86 öre inbetalts och återstoden,

68,214 kronor 14 öre, föres såsom en kontorets fordran hos

vederbörande bolag.

Utskottet tillåter sig härefter i minnet återkalla, hurusom vid 1895

års riksdag förelågo förslag om straffräntans nedsättande till 5 procent.

I ett af fullmägtige i riksgäldskontoret till nämnda års Riksdags statsutskott

afgifvet utlåtande förklarade sig fullmägtige icke hafva något att

erinra mot bifall till omförmälda förslag, emedan nu utgående straffränta

af 6 procent otvifvelaktigt måste anses väl hög i förhållande till såväl

allmänt gällande räntefot som den ränta, det ojemförligt öfvervägande

antalet jemvägsbolag betalade å sina lån, samt en nedsättning af straffräntan

till 5 procent icke skulle minska samma räntas egenskap att utgöra

eu sporre för bolagen att icke utan tvingande skäl fördröja vederbörliga

inbetalningar. Den sålunda föreslagna nedsättningen blef emellertid

hvarken af statsutskottet tillstyrkt eller af Riksdagen bifallen. Hvilken

ställning, statsutskottet intog till frågan, framgår icke af dess utlåtande

i ämnet. Nedsättningen hade nemligen påyrkats i sammanhang med

förslag om sänkning af räntan å jernvägsbolagens lån till 4 procent, och

utskottet, som afstyrkte sistnämnda åtgärd, ansåg frågan om ändring i

straffräntan då icke böra skiljas från frågan om räntan å lånen.

Den straffränta af 6 procent, som för närvarande utgår å icke

inbetalda förfallna anuuiteter å statslån till enskilda jernvägar, blef först

bestämd på en tid, då den allmänt gällande räntefoten var väsentligt

högre än nu. Och då straffräntan torde afse dels att bereda staten

godtgörelse för uteblifvandet af en påräknad inkomst, dels ock att utgöra

ett band på gäldenären att ej, med förbigående af främste fordringsegaren,

staten, betala skulder till andra borgenärer, synes det vara

naturligt, att straffräntan afpassas efter räntan å penningmarknaden.

Med de räntesatser, som numera i allmänhet råda, torde en straffränta

af 6 procent få anses såsom obehöfligt hög. Till följd häraf och enär

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 41.

3

eu hög straffränta i sin mån lägger hinder i vägen för ogynsamt lottade

jemvägsbolags sträfvanden att fullgöra sin betalningsskyldighet till staten,

har utskottet ansett straffräntan utan olägenhet kunna sättas till en lägre

siffra än 6 procent. Utskottet har dock icke kunnat biträda motionärernas

förslag, att straffräntan skall utgå med den procent, hvarefter lånets

hufvudstol förräntas vid det uteblifna inbetalningsbeloppets förfallotid,

ty då jemvägsbolagen icke erlägga samma ränta å sina lån, utan denna

varierar mellan 4, 4 Va och 5 procent, skulle det, om nämnda förslag

antoges, kunna inträffa, att olika jernvägsbolag samtidigt kornme att

erlägga olika hög straffränta, ett förhållande, hvilket enligt utskottets

åsigt måste anses mindre lämpligt. Utskottet har derför funnit sig böra

stanna vid att förorda straffräntans nedsättande till 5 procent.

Hvad slutligen angår motionärernas hemställan, att ett eventuelt

beslut om nedsättning af berörda ränta måtte tillämpas från och med

innevarande år, har utskottet inhemtat, att för detta år till riksgäldskontoret

redan erlagts straffränta efter 6 procent å fördröjd inbetalning

för jemvägslån. Med anledning häraf, och då för öfrigt tillräckliga skäl

ej synas föreligga för en ändring i skedd debitering, har utskottet för

sin del ansett den tillstyrkta nedsättningen icke böra tillämpas förr än

från och med ingången af år 1898.

Utskottet hemställer alltså,

att Eiksdagen må medgifva, att den ränta, som

enligt gällande föreskrifter bör till riksgäldskontoret

erläggas å uteblifna inbetalningsbelopp för lån till

understödjande af enskilda jemvägsanläggningar, från

och med år 1898 skall å alla dylika lån beräknas

efter fem för hundra om året.

Stockholm den 2 april 1897.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1897:56 Skrifvelse till Konungen, angående nedsättning af räntan å uteblifna inbetalningsbelopp för lån från riksgäldskontoret till understödjande af enskilda jernvägsa s. 1 i texten
  2. Rskr. 1897:57 Skrifvelse till fulhnägtige i riksgäldskontor et, angående nedsättning af räntan å uteblifna inbetalningsbelopp för lån från riksgäldskontoret till understödjan a1 i texten