Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts propositioti angående ändring i bestämmelserna rörande ett Uddevalla— Venersborg—Herrljunga jemn äg saktiebolag beviljadt statslån.

1897-04-02 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1897:42, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts propositioti angående ändring i bestämmelserna rörande ett Uddevalla— Venersborg—Herrljunga jemn äg saktiebolag beviljadt statslån.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

1

N:0 42.

Ank. till Riksd. kansli den 2 april 1897, kl. 7 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts propositioti angående

ändring i bestämmelserna rörande ett Uddevalla— Venersborg—Herrljunga

jemn äg saktiebolag beviljadt statslån.

(R. A.)

I proposition af den 12 sistlidne februari (n:o 43) har Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva,

dels att det lånebelopp, som af det Uddevalla—Venersborg—Herrljunga

jernvägsaktiebolag förut beviljade statslån vid slutet af innevarande

år vore oguldet, finge genom nytt låneunderstöd, att anvisas

till utgående från riksgäldskontor, höjas till högst två millioner sex

hundra tusen kronor, under förbehåll att bolaget vid innevarande års

slut till riksgäldskontoret inbetalade all upplupen s. k. öfverränta och

att det nya låneunderstödet, som icke finge öfverstiga 620,000 kronor,

användes för jernvägens ombyggnad till normalspårig i enlighet med

af Kongl. Maj:t ofvannämnda dag faststäld plan, äfvensom under vilkor

i öfrigt att från och med 1898 erlades en annuitet af fem procent af

hela lånebeloppet, deraf först beräknades fyra procent ränta å oguldna

kapitalet och återstoden utgjorde kapitalafbetalning, att, om förfallet

inbetalningsbelopp ej erlades i föreskrifven ordning, derå skulle gäldas

ränta efter sex för hundra årligen, till dess samma belopp inbetalades,

samt att bolaget skulle hafva före innevarande års utgång till riksgäldskontoret

aflemnat ej mindre särskild säkerhetsförbindelse för behöriga

användandet af det nya lånebeloppet, än äfven i utbyte mot den

Bill. till Riksd. Prof. 1897. 4 Sand. 1 Afd. 30 Höft. (N:o 42.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N;o 42.

inteckning i jernvägen, riksgäldskontoret för närvarande innehade, en

af bolaget utfärdad förbindelse å hela det ökade låneunderstödet,

intecknad i jernvägen och åtnjutande sådan rätt, att den efter förstnämnda

intecknings dödande egde förmånsrätt till betalning ur jernvägen

framför hvarje annan fordran hos bolaget;

och dels att bolaget måtte berättigas att erhålla upplåtelse af den

för jernvägens omläggning erforderliga, kronan tillhöriga jord utan

annan kostnad än att, hvad anginge boställe)ord eller annan åt enskild

person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning

derför lemnades i enlighet med hvad förordningen den 14 april 1866

i sådant afseende stadgade, äfvensom kostnadsfritt begagna för omläggningen

sådana å kronans egor belägna kalk- ock stenbrott jemte grustägter,

som kunde vara disponibla.

Af det vid berörda proposition fogade utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden inhemtas hufvudsakligen följande.

Vid 1862—1863 årens riksdag beviljade Rikets Ständer för

byggande af en till begagnande med ångkraft afsedd jernväg från Herrljunga

öfver Venersborg till Uddevalla det för denna jernvägs anläggande

bildade bolag ett mot 2/3 af den till 4,860,000 riksdaler beräknade anläggningskostnaden

svarande lån att från riksgäldskontoret utgå med

3,240,000 riksdaler, hvilket lån skulle få räntefritt innebafvas under tre

år från den dag, hvarje särskild del deraf blifvit lyftad, hvarefter å

lånebeloppet skulle inom hvarje kalenderårs slut inbetalas 5 procent

efter år räknadt, hvaraf för hvad af lånet dessförinnan icke godtgjorts

beräknades 4 procent årlig ränta och återstoden utgjorde kapitalafbetalning,

med föreskrift derjemte att, om förfallet inbetalningsbelopp

icke blefve i föreskrifven ordning erlagdt, derför borde utgöras 6 procent

årlig ränta, till dess samma belopp vederbörligen inbetalades.

Genom bref den 22 april och den 9 december 1864 faststälde

derpå Kongl. Maj:t plan för jernvägsanläggningens utförande, enligt

hvilken plan jernvägens spårvidd utgjorde 4,io fot (1,217 meter), hvarefter

Kongl. Maj:t genom bref den 30 december 1864 godkände upprättadt

kontrakt om arbetets utförande.

Hos Kongl. Maj:t har nu styrelsen för Uddevalla—Venersborg—

Herrljunga jernvägsaktiebolag, hvilket bolag utfört jernvägsanläggningen

och uppburit förenämnda låneunderstöd, uti en den 18 november 1896

ingifven skrift, med bifogande af eu utaf ingeniören K. Rosenqvist för

jernvägens ombyggande till normal spårvidd (1,435 meter) upprättad

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

3

plan med tillhörande kostnadsberäkning, slutande å ett belopp af

620,283 kronor, anhållit ej mindre om fastställelse af denna plan än

äfven om ökning i återstående oguldna kapitalbeloppet af ofvannämnda

lån samt ändring i vilkoren för detsamma. Styrelsen har dervid anfört

bland annat: /-

Skälen, hvarför vid jernvägens anläggning valts en spårvidd af

allenast 1,217 meter, hade varit dels nödvändigheten att så mycket som

möjligt nedbringa anläggningskostnaden, hvilken vid nämnda tidpunkt

stälde sig vida högre än för närvarande, dels ock den omständigheten,

att den då redan anlagda Borås—Herrljunga jernväg haft nämnda spårvidd,

hvadan, om jemväl jernvägen mellan Uddevalla och Herrljunga

byggdes med enahanda spårvidd, skulle mellan det betydande industridistriktet

omkring Borås samt vestkusten ernås en ny likspårig jernvägsled

af 134 kilometers längd. Efter Uddevalla—Venersborg—Herrljunga

jernvägs öppnande för allmän trafik hade emellertid inom kort

framträdt många och känbara olägenheter deraf, att jernvägen ej hade

samma spårvidd som vestra stambanan och Sveriges öfriga statsbanor,

hvilka olägenheter än mer ökats efter anläggandet af den jernvägen

korsande normalspårigt byggda bergslagsbanan. Redan tidigt hade derför

åtgärder vidtagits för främjande af banans framtida ombyggnad

till normalspårig. I sådant hänseende hade alltsedan år 1874 vid inköp

af jernvägsskenor anskaffats skenor af högre skenvigt än den ursprungliga

eller 24,8 kilogram för meter i stället för 22,3 kilogram för meter,

och hade numera banans hela hufvudspår omlagts med skenor af den

angifna tyngre vigten. Under senare tider hade tillkommit nya förhållanden,

som i än högre grad än tillförene manade till kraftiga ansträngningar

från bolagets sida att åstadkomma en tillfredsställande

lösning af ifrågavarande, för det allmänna och bolaget lika betydelsefulla

angelägenhet. I detta hänseende ville styrelsen särskildt framhålla

dels öppnandet af en ny normalspårig jernväg från Göteborg till

Borås, hvilken såsom betydligt kortare än förbindelseleden Uddevalla—

Herrljunga—Borås måste ogynsamt inverka på denna handels trafikförhållanden,

och detta så mycket mera som Borås—Herrljunga jernvägs

ombyggnad till normalspårig kunde förväntas snart komma att

verkställas samt dels anläggningen af en ny jernväg af 0,891 meters

spårvidd från Göteborg öfver Vara och Håkantorps stationer å Uddevalla—Venersborg—Herrljunga

jernväg till Skara, hvilken jernväg med

all sannolikhet äfven komme att byggas under de närmaste åren och

hvilken, såsom å ena sidan lemnande en direkt förbindelse emellan

vestkusten och Skaraborgs läns förutvarande, med den ifrågasatta banan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

likspåriga tonsystem samt å andra sidan afsedd att genomgå en bördig

och följaktligen i trafikhänseende vigtig del af Uddevalla—Venersborg—

Herrljunga Jern vägs nuvarande trafikområde, ofelbart måste minska trafiken

för sistnämnda bana, derest ej vederlag kunde beredas densamma

genom dess utläggande till samma spårvidd som vestra stambanan.

Ett skäl slutligen, som talade för frågans snara lösning, vore den för

bolagets ekonomi betydelsefulla omständigheten, att dess lokomotiv

inom den närmaste framtiden måste utbytas mot nya eller undergå

dyrbara reparationer, hvarför kostnaderna blefve utan gagn, derest jernvägens

ombyggnad i framtiden möjliggjordes, då ny normalspårig materiel

måste anskaffas.

Det statslån å 3,240,000 kronor, som bolaget erhållit, skulle, enligt

amorteringsplanen, genom erläggande af den bestämda annuiteten,

162,000 kronor, blifva slutbetaldt år 1910. Vid 1896 års slut borde å

lånet återstå oguldet ett ej förfallet kapitalbelopp af 1,617,927 kronor

70 öre; men då nettobehållningen af trafiken särskildt under senaste

treårsperiod, hvarunder bolaget nödgats utbyta de ursprungliga jernskenorna

i hufvudspåret mot nya af stål, ej lemnat tillgång till att ''inom

behörig tid erlägga föreskrifna annuiteter, komme bolagets skuld till

riksgäldskontoret vid 1896 års slut att uppgå till, förutom ofvannämnda,

ej förfallna kapitalbelopp 1,617,927 kronor 70 öre, omkring 400,000

kronor i oguldna förfallna annuiteter, således tillhopa omkring 2,000,000

kronor.

Till detta ogynsamma resultat hade naturligtvis bidragit, att bolaget,

utom annuiteten 162,000 kronor, fått vidkännas 6 procent öfverränta

å förfallna oguldna annuiteter, hvilken öfverränta under de sista

tio åren varit en dryg och känbar tilläggskostnad att bära och för år

1893 medfört en utgift af 15,720 kronor.

Nettobehållningen af jernvägens trafikrörelse, hvilken ännu under

femårsperioden 1881—1885 utgjort i medeltal 173,000 kronor årligen

och således lemnat tillgång till gäldande af annuiteten å statslånet,

hade under påföljande tioårsperiod 1886—1895 till följd af förenämnda

utbyte af jernvägsskenor minskats till i medeltal 145,000 kronor om

året. Bruttoinkomsten af trafikrörelsen hade dock under senaste femårsperiod

något ökats eller till i medeltal omkring 436,000 kronor årligen

mot omkring 400,000 kronor årligen under föregående tioårsperiod.

Af denna redogörelse ansåge styrelsen framgå, att föga utsigt för

bolaget förefunnes att med behållna trafikinkomster kunna ej mindre

bestrida annuiteten å statslånet 162,000 kronor jemte öfverränta å hit
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

5

tills oguldna annuiteter än äfven bära ränta och amortering å den beräknade

ombyggnadskostnaden omkring 600,000 kronor.

Under sådana förhållanden ansåge bolaget den enda utvägen för

att kunna åstadkomma nämnda ombyggnad vara att vinna ändring i

de faststälda vilkoren för det bolaget beviljade statslån på sätt bolagets

ansöken angåfve.

På grund af hvad sålunda anförts har bolagsstyrelsen, jemte det

framställning gjorts om Kongl. Maj:ts godkännande af planen för jernvägens

ombyggnad, i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes

till Riksdagen aflåta nådig proposition om sådan ändring i vilkoren för

det bolaget från riksgäldskontor beviljade lån, att det belopp deraf,

som vid slutet af år 1897 kunde befinnas oguldet, finge genom nytt

låneunderstöd förhöjas till högst 2,600,000 kronor, samt att på detta

belopp bolaget skulle tillkomma att från och med år 1898 i stället för

den nu faststälda annuiteten erlägga en annuitet af 5 procent med

130,000 kronor, deraf 4 procent skulle utgöra ränta å oguldna kapitalet

och 1 procent amortering, intill dess lånet i sin helhet sålunda guldits,

dock om möjligt med rätt för bolaget att efter 10 års förlopp från 1898

års början tidigare än vid amorteringstidens slut inbetala ogulden återstod

af lånet, allt under vilkor, att det nya låneunderstödet af bolaget

auvändes för jernvägens ombyggnad till normalspårig enligt af Kongl.

Maj:t derför godkänd plan.

Statsrådsprotokollet upplyser vidare, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i underdånigt utlåtande den 12 december 1896, med tillkännagifvande,

att styrelsen icke hade någon anmärkning emot de tekniska

bestämmelserna i den för jernvägens ombyggnad uppgjorda plan,

förklarat sig anse, att den föreslagna utvidgningen af jernvägens spårvidd

obestridligen skulle medföra stora fördelar för det allmänna, och

att vigtiga skäl talade för att understödja företaget med statsbidrag;

och har styrelsen härvid särskildt erinrat om, att erfarenheten tydligt

ådagalagt de många olägenheter, som användandet af olika spårsystem

inom landet medförde för en rationel jernvägsdrift.

Hvad anginge ansökningen om ändring i de föreskrifna lånevilkoren,

syntes styrelsen de ekonomiska förhållanden, hvarunder bolaget numera

arbetade, vara af den art, att någon annan utväg för anskaffande af

erforderligt byggnadskapital icke torde kunna anlitas än en anordning

i den af bolagsstyrelsen angifna rigtning. Af bolagets revisionsberättelse

för år 1895 framginge nemligen, att bolaget icke egde tillgångar

att genomföra det ifrågasatta ombyggnadsarbetet. Då bolaget dessutom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

icke eris mägtat fullgöra den årliga amorteringen å statslånet, torde —

helst för detta lån tagits i anspråk den bästa säkerhet i jernvägen,

bolaget kunde bjuda — föga utsigt förefinnas för bolaget att på enskild

väg erhålla ytterligare försträckning för ändamålet. Ej heller torde det

under nuvarande förhållanden vara möjligt att genom ytterligare aktieteckning

åstadkomma det behöfliga kapitalet. Bolaget vore derför hänvisa^

uteslutande till statens mellankomst, hvarför, på sätt förut framhållits,

skäl ej heller saknades, då bolaget derigenom blefve satt i stånd

att öka jernvägens trafikförmåga samt, jemte det en väsentlig fördel

komme den allmänna trafiken till godo, bolagets förmåga att uppfylla

detsamma åliggande förbindelser i afsevärd mån ökades. I sistnämnda

hänseende eller för beräknande af bolagets förmåga att med sin afkastning

betala den annuitet, som i händelse af bifall till ansökningen blefve

faststäld, kunde resultatet af jernvägens nuvarande rörelse i första band

lemna en ledning. De uppgifter, som af statens ombud i de årliga

revisionerna af bolagets räkenskaper lemnats, gåfve vid handen, att

nettobehållningen af trafiken jemte mindre extra inkomster under år

1891—1895 utgjort i medeltal 142,625 kronor 4 öre. Då ingen vidare

anledning funnes till det antagande, att nettobehållningen af jernvägens

trafikrörelse skulle än vidare nedgå, utan snarare utsigt syntes vara för

dess ökande, om jernvägen genom ombyggnad vunne större trafikförmåga,

kunde man så mycket säkrare antaga, att bolaget skulle kunna

fullgöra sin årliga betalningsskyldighet till staten, derest statslån beviljades

på de af bolaget föreslagna vilkor, som annuiteten derigenom

skulle nedsättas från 162,000 till 130,000 kronor. Styrelsen förordade

således ansökningen jemväl i denna del.

Fullmägtige i riksgäldskontoret, som lemnats tillfälle att afgifva

yttrande i ärendet, hafva i utlåtande den 14 nästlidne januari anfört,

att det af Rikets Ständer vid 1862—1863 årens riksdag beviljade lånebeloppet,

som i riksgäldskontoret lyftats under åren 1865—1867, skulle,

derest de bestämda inbetalningarne blifvit verkstälda, vid 1896 års utgång

hafva amorterats med 1,622,072 kronor 30 öre och derigenom

nedgått till 1,617,927 kronor 70 öre. Bolaget hade emellertid icke

kunnat fullgöra de stadgade liqviderna, utan både vid sagda tidpunkt

varit skyldigt riksgäldskontoret, utöfver sistnämnda belopp, en summa

af 424,000 kronor, såsom framginge af följande öfversigt af kontorets

fordran hos bolaget vid 1896 års slut:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 42. 7

Icke förfallet kapital....................................... kr. 1,617,927: 70

Förfallet kapital................................................ » 269,968: 88 1^887,896: 58

Förfallen ränta .......... ....................................................................... 154,031: 12

Summa kr. 2,041,927: 70

Under förutsättning att bolaget under innevarande år till riksgäldskontor

inbetalade ungefär enahanda belopp som år 1896, skulle

bolaget vid årets utgång till kontoret häfta i skuld för:

Icke förfallet kapital....................................... kr. 1,520,644: 81

Förfallet kapital................................................ » 280,767: 63 1^801,412: 44

Förfallen ränta ................................................................................... 143,232: 37

Summa kr. 1,944,644: 8i

Bolagets förfallna skuld skulle alltså äfven vid 1897 års slut

komma att uppgå till 424,000 kronor.

Efter meddelande af dessa upplysningar, hafva fullmägtige beträffande

frågan om Uddevalla—Yenersborg—Herrljungabanans ombyggande

till samma spårvidd som den, statens jernvägar egde, vidare anfört, att

hvad bolagsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i detta afseende

andragit syntes tydligt ådagalägga den ifrågasatta åtgärdens

stora betydelse ur allmän trafiksynpunkt.

För riksgäldskontoret såsom fordringsegare hos bolaget med inteckning

i jernvägen skulle dennas omläggande till normalspårig och

annuitetens nedsättande till ett mindre belopp äu det nu faststälda medföra

eu gifven fördel, enär derigenom såväl banans värde som bolagets

förmåga att fullgöra sina inbetalningar otvifvelaktigt skulle ökas. Med

hänsyn härtill och då nämnda ombyggnadsarbete, till följd af bolagets

ekonomiska ställning, ej torde kunna komma till utförande utan bidrag

från statens sida, hade fullmägtige ej något att erinra mot beviljande

åt bolaget af ytterligare låneunderstöd af statsmedel. Och då, enligt

uppgjord, af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen granskad plan, kostnaden

för jernvägeus ombyggande beräknats till 620,283 kronor, torde

detta belopp vara det högsta bolaget borde erhålla såsom nytt lån.

Af den underdåniga ansökningen framgiuge, att bolaget önskade

att vid 1897 års slut få kapitalisera sin då egande skuld till riksgäldskontoret

samt dertill lägga det begärda nya låneunderstödets belopp

och å den sålunda uppkommande summan inbetala en annuitet af fem

procent, deraf fyra procent ränta. Genom ett sådant förfarande skulle

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

visserligen återbetalningstiden för den äldre kapitalskulden komma att

förlängas, men då det nuvarande annuitetsbeloppets minskande torde

utgöra ett vilkor för framgången af bolagets sträfvan att förbättra sin

ställning, ansåge fullmägtige anförda omständighet icke böra föranleda

någon anmärkning, helst en utsträckning af amorteringstiden, på sätt fullmägtige

förut i andra liknande fall påpekat, vore till gagn för statsverket,

emedan staten derigenom under eu längre tid bereddes lättnad i utgifterna

för statsskulden. Hvad åter det nya lånebeloppet anginge, skulle räntan,

fyra procent, komma att understiga den af 1896 års Riksdag bestämda

ränta af 4 Va procent för de lån, som blefve tilldelade jernvägsaktiebolag

ur den för åren 1897—1901 anslagna summa af 7,500,000

kronor till låneunderstöd för enskilda jernvägsanläggningar. Härvid förekomme

dock, att sistnämnda ränta faststälts med hänsyn dertill, att bolagen

åtnjöte anstånd med räntans erläggande under de tre första åren. Som

denna förmån icke skulle tillkomma Uddevalla—Venersborg—Herrljunga

jernvägsaktiebolag för dess nya lån, utan bolaget derå genast skulle

erlägga en effektiv ränta af fyra procent, skulle staten icke tillskyndas

någon ränteförlust, om den af bolagsstyrelsen föreslagna annuiteten

vunne gillande. På grund häraf och med fästadt afseende å det belopp,

hvartill bolagets skuld till riksgäldskontoret sannolikt komme att

uppgå vid innevarande års slut, hade fullmägtige ej något att erinra

mot bifall till bolagets ansökan, under förutsättning likväl att det nya

lån, bolaget tilläfventyrs undfinge, ej öfverstege i jemnadt tal 620,000

kronor samt att bolaget vid årets slut till riksgäldskontoret inbetalade

all upplupen s. k. öfverränta. Skulle det emellertid, om bolaget erhölle

nytt låneunderstöd, befinnas lämpligare, att detta understöd icke utbetalades

på en gång med hela sitt belopp utan i mån af arbetets fortgång

under den till två år uppskattade byggnadstiden, torde med tilllämpning

af ofvannämnda vilkor böra föreskrifvas, att bolaget skulle

vid innevarande års slut, sedan det betalt upplupen öfverränta, kapitalisera

sin skuld till riksgäldskontoret; att å det kapitalbelopp, som sålunda

bildades, skulle före hvarje års utgång från och med år 1898

inbetalas en annuitet af fem procent, deraf fyra procent ränta å ogulden

kapitalåterstod; samt att å lyftade andelar af det nya lånebeloppet

skulle erläggas fyra procent ränta för år från lyftningsdagen till slutet

af det år, hvarunder lyftning skett, men annuitet af fem procent, deraf

fyra procent ränta, från och med det år, vid hvars början bolaget innehaft

sådan andel, allt under förutsättning att summan af den vid 1897

års slut återstående kapitaliserade skulden och det nya lånebeloppet

icke öfverstege 2,600,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

9

Rörande det statslån å högst sistnämnda summa, hvilket kunde

varda bolaget beviljadt, ansåges för öfrigt böra stadgas, dels att, om

förfallet inbetalningsbelopp ej erlades i föreskrifven ordning, derå skulle

gäldas ränta efter sex för hundra årligen, till dess samma belopp inbetalades,

dels ock att bolaget skulle hafva före innevarande års utgång

till riksgäldskontoret aflemnat ej mindre särskild säkerhetsförbindelse

för behöriga användandet af det nya lånebeloppet, än äfven i

utbyte mot dén inteckning i jernvägen, riksgäldskontoret för närvarande

innehade, en af bolaget utfärdad förbindelse å hela det ökade låneunderstödet,

intecknad i jernvägen och åtnjutande sådan rätt, att den

efter förstnämnda intecknings dödande egde förmånsrätt till betalning

ur jernvägen framför hvarje annan fordran hos bolaget.

Vidkommande slutligen bolagets anhållan, att det måtte berättigas

att, efter det tio år förflutit från 1898 års början, få tidigare än vid

amorteringstidens slut inbetala lånets oguldna återstod, kunde fullmägtige

icke annat än bestämdt afstyrka bifall härtill. Om bolaget

finge en dylik rätt sig tillerkänd och gjorde bruk af densamma, skulle

nemligen förlust kunna tillskyndas staten såsom långifvare, beroende

på vid den tidigare återbetalningen rådande penninge- och ränteförhållanden.

Af denna anledning hade också ett medgifvande af ifrågavarande

art aldrig lemnats vare sig bolag, kommuner eller andra korporationer,

som erhållit statslån, och en afvikelse från denna grundsats

skulle säkerligen medföra alla de olägenheter, som oundvikligen skulle

vidlåda ett prejudikat i sådan rigtning.

Med omförmälande att Kongl. Maj:t beviljat Uddevalla—Venersborg—Herrljunga

jernvägsaktiebolag rättighet att ombygga sin jernväg

till normal spårvidd samt faststält ofvanberörda plan derför, har chefen

för civildepartementet i föreliggande fråga för egen del andragit:

»På sätt bolaget anfört, synes denna ombyggnad icke kunna verkställas,

med mindre staten bispringer bolaget med förskjutande af det

för ombyggnaden nödiga kapitalet omkring 600,000 kronor. Då denna

ombyggnad otvifvelaktigt kommer att såväl medföra stora fördelar för

det allmänna som äfven öka jernvägens trafikförmåga och inkomster

samt god utsigt synes förefinnas att, derest i sammanhang med beviljande

åt bolaget af låneunderstöd till nämnda belopp lånevilkoren

ändras i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad styrelsen föreslagit,

bolaget kommer att blifva i stånd att uppfylla sina förbindelser till

staten, anser jag fullgiltigt skäl förefinnas att för Riksdagen framlägga

förslag i nämnda syfte.

Bill. till Rilcsd. Urat. 4 Sand. 1 Afd. Ilo Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

På de af fullmägtige i riksgäldskontor anförda skäl anser jag,

att räntan för hela lånet bör bestämmas till 4 procent; och torde betänklighet

ej förefinnas mot att på en gång utlemna hela det nya låneunderstödet.

I följd af hvad fullmägtige anfört lärer bolagets framställning om

rätt att få före den bestämda amorteringstidens slut inbetala lånet icke

kunna vinna afseende.

I sammanhang med fastställande af plan för ombyggnaden har

Eders Kongl. Maj:t berättigat bolaget att i enlighet med gällande författning

om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof inlösa

och med full eganderätt besitta den enskilda personer, menigheter eller

inrättningar tillhöriga mark, som för jernvägens anläggning enligt faststäld

plan erfordras. Då det medgifvande, som Riksdagen årligen

brukar lemna till upplåtelse af den för jernvägsanläggningar erforderliga,

kronan tillhöriga mark, ännu icke blifvit af innevarande års Riksdag

beslutadt, och följaktligen sådan upplåtelse ej kunnat af Eders

Kong]. Maj:t i sammanhang med fastställelsen af planen meddelas, torde

jemväl sådant medgifvande i afseende å förevarande ombyggnad böra

af Riksdagen äskas.»

Då Uddevalla—Venersborg—Herrljunga jern vägsaktiebolag erhöll

sitt ofvanomförmälda statslån, meddelade Rikets Ständer åtskilliga vilkor

och föreskrifter att lända till efterrättelse för bolaget, deribland äfven

nedannämnda bestämmelser:

att, i den mån jern vägen blefve fullbordad och till allmänt begagnande

upplåten, bolaget skulle vara skyldigt att, mot den ersättning

som Kongl. Maj:t efter vederbörandes hörande pröfvade skäligt bestämma,

på densamma fortskaffa trupper och allmänna posten samt ombesörja

alla andra för kronans eller det allmännas räkning förekommande personal-

och varutransporter, hvarjemte det skulle åligga bolaget att utan

ersättning medgifva anbringande längs efter jern vägen af elektriska

telegraflinier, med hvad dertill hörde;

att afgifterna för passagerare- och varutrafiken skulle utgå enligt

den taxa, som Kongl. Maj:t, efter dertill af bolaget afgifvet förslag samt

Kongl. Maj:ts vederbörande befallningshafvandes hörande, faststält och

hvilken taxa i allmänhet skulle hvart femte år lämpas efter sig då företeende

förhållanden;

att bolaget skulle i alla rättsförhållanden, som kunde uppstå

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

11

mellan detsamma och svenska kronan eller enskilde medborgare, lyda

under svensk domstol och vara underkastadt. svensk lag;

samt att i fråga om begagnande och underhållande af jernvägen,

med hvad dertill hörde, de föreskrifter och stadganden, som Kongl.

Maj:t kunde finna för godt meddela, komme att tjena till ovilkorlig

efterrättelse, varande bolaget och dess biträden i allmänhet skyldige att

iakttaga och fullgöra hvad, med hänsigt till den staten tillkommande

vård öfver jernbanan och tillsyn öfver trafiken derpå, kunde vara i

vederbörlig ordning föreskrifvet.

Enligt hvad utskottet inhemtat, har Kongl. Maj:t, i sammanhang

med beviljande åt bolaget af rättighet att ombygga sin jernväg och för

sådant ändamål expropriera mark, stadgat, utöfver de af Rikets Ständer

vid låneunderstödets beviljande meddelade bestämmelser, följande vilkor

och förbehåll, nemligen:

l:o att arbetet å jernvägens omläggning skall så bedrifvas, att jernvägen

i sin helhet, äfven hvad den i förslaget upptagna trafikmateriel

angår och, i händelse trafikmateriel utöfver hvad förslaget upptager

måste för jernvägen anskaffas, jemväl hvad sådan materiel beträffar, må,

derest öfverenskommelse om banans trafikerande med annan jernvägs

materiel icke träffats, vara färdig att för trafik upplåtas senast den 31

december 1899;

2:o att kongl. kungörelsen den 21 oktober 1864 angående vissa

bestämmelser i fråga om begagnande och underhåll af enskilda bolags

för allmän trafik upplåtna jernvägar, med deri sedermera vidtagna

ändringar, skall vara tillämplig på nu ifrågavarande jernvägsanläggning,

hvars egare äro underkastade kontroll från statens sida såväl i afseende

å banans byggande som i fråga om dess underhållande för all framtid,

samt pligtige att verkställa de förbättringar derå, som för vinnande af

nödig trafiksäkerhet kunna föreskrifvas; allt vid äfventyr att trafiken å

banan inställes, intill dess sådan föreskrift fullgjorts; förbehållande Kongl.

Maj:ts Sig rätt att, derest erforderliga förbättringar icke inom af Kongl.

Maj:t bestämd tid verkställas, låta för egarnes räkning försälja jernvägen

i dess helhet med allt tillbehör med rättighet för köparen att åtnjuta de

förre egarne tillförsäkrade fördel mot fullgörande af deremot svarande

skyldigheter;

3:o att bolaget skall vara pligtigt ställa sig till efterrättelse de

bestämmelser i fråga om samtrafik med statens eller enskilda jernvägar

och om afgifterna derför, som af Kongl. Maj:t utfärdas, äfvensom i öfrigt

alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och

nödiga;

opaginerad Kontrollera mot PDF

*''2 Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

4:o) att vederbörande länsmän eller tillsyningsmän för allmänna

ordningens .upprätthållande skola ega att hvar inom sitt tjenstgöringsomrade,

åtnjuta fria resor å jern vägen;

5:o) att, derest bolaget skulle underlåta att uppehålla trafiken å

banan i det omfång, som af Kongl. Maj:t pröfvas skäligt, Kongl. Maj:t

eger, om Kongl. Maj:t dertill finner skäl, förordna, att trafiken tills

vidare må besörjas af staten eller annan med användande af jernvägens

materiel och öfriga tillhörigheter, med rätt för jernvägens egare att

uppbära den behållna afkomsten af banan, förbehållande Sig Kongl.

Maj:t dessutom att, om rättelse icke följer inom af Kongl. Maj:t förelagd

tid, låta försälja jernvägen på sätt i punkten 2:o) här ofvan sägs;

6:o) att, i händelse annan jernväg skulle komma att med nådigt

tillstånd anläggas så, att den nu ifrågavarande deraf beröres, denna

senares egare skola vara underkastade de bestämmelser, som Kongl.

Maj:t kan finna nödigt af sådan anledning meddela;

7:o) att svenska staten, der så erfordras, skall ega att utefter

jernvägen, utan ersättning till dennas egare, anlägga och begagna förutom

telegraf- äfven telefonledning med dertill hörande inrättningar;

8:o) att svenska statsverket är berättigadt att inlösa ifrågavarande

jernväg med tillhörigheter och trafikmateriel mot ett penningebelopp,

a) som, om yrkande om jernvägens afträdande till staten framställes

inom tio år sedan jernvägen efter ombyggnaden i sin helhet

blifvit öppnad för allmän trafik, motsvarar hvad jernvägen med tillhörigheter

och trafikmateriel enligt räkenskaper, som Kong], Maj:t godkänner,

kostat bolaget med tillägg af ränta efter fem för hundra om

året, men med afdrag af den nettoinkomst, banan under tiden lemnat;

och

b) som, om dylikt yrkande göres efter tio år från det banan efter

ombyggnaden blifvit i sin helhet upplåten för allmän trafik, skall antingen

beräknas så, att detsamma motsvarar två gånger summan, enligt

af Kong], Maj:t godkända räkenskaper, af hela den under de tio år,

som förflutit närmast före det år, hvarunder lösningsanspråket blifvit

väckt, uppkomna nettobehållning af trafiken, innefattande alla under

samma tio år gjorda, utdelningar till delegarne i jernvägen jemte rånteoch

kapitalafbetalningar å upptagna lån samt afsättning af kontanta

medel eller öfverförande af säkra fordringar till befintlig reserv- eller

förnyelsefond eller ock, derest vare sig från statens eller från bolagets

sida sådant fordras, bestämmas af fem gode män, utaf hvilka Kongl.

Maj:t utser två och bolaget två, hvarefter de fyra sålunda valde tillkalla

den femte; skolande lösesumman, som skall anses utgöra in
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

13

lösningsvärdet al'' hela jernvägsbyggnaden med alla dess lasta och lösa

tillhörigheter af hvad slag de vara må äfvensom af hela den i behåll

varande reserv- och förnyelsefonden, utan annat undantag än af de för

trafikens behof i förråd befintliga förlags- och konsumtionsartiklar, såsom

obegagnade sy liar och skenor med tillbehör, stenkol, oljor och

dylikt, inom ett år efter det lösningsanspråket framstäldes och i hvarje

fall inom sex månader efter det staten tillträdt jernvägen, af svenska

statsverket erläggas tillika med fem procent ränta derå, för år räknadt,

från tillträdesdagen; och skall egendomen till statsverket afträdas skuldfri

eller ock behörigt afdrag å löseskillingen göras för beloppet af den i

jernvägen intecknade skuld, hvarem eftertid det åligger bolaget att

årligen, efter det behörig revision af jern vägens förvaltning och räkenskaper

egt rum, insända till kongl. civildepartementet, för att der förvaras,

fullständig uppgift å beloppet af de utdelningar till jernvägens

delegare, de kapital- och räntebetalningar å upptagna lån samt de

öfverföringar af medel till reserv- eller förnyelsefonden, som för det år,

revisionen omfattar, blifvit af öfverskott å jernvägens trafikinkomster

bestridda;

9:o) att bolaget åligger att till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

inlemna dels före mars månads början hvarje år under byggnadstiden

fullständig berättelse om arbetets fortgång under nästföregående år,

dels, efter det banan blifvit efter ombyggnaden i sin helhet öppnad för

allmän trafik, årligen före mars månads ingång redogörelse för de arbeten,

som å banan blifvit under det föregående året utförda, äfvensom

särskild uppgift å banans rullande materiel, sådan den befans vid det

föregående årets slut, dels, inom tre månader efter det banan afsynats

och godkänts, öfversigtskarta och detaljerad uppgift å omläggningskostnaden,

dels ock de upplysningar angående banan och dess trafikerande,

som framdeles kunna af bemälda styrelse äskas;

10:o) att bolaget är pligtigt att före december månads utgång

hvarje år tillhandahålla generalstaben statistiska uppgifter angående

banan, uppstälda enligt derifrån meddeladt formulär, samt att inom en

månad, efter det jernvägen blifvit afsynad, kostnadsfritt inlemna till

generalstaben afskrift af syneinstrumentet jemte planritning af stationer

och hållplatser samt spårutläggningar å dem, utvisande det skick hvari

dessa vid afsyningen befunnits, äfvensom att lemna de officerare, hvilka

kunna erhålla ordres att studera banans trafikförhållanden, alla af dem

äskade upplysningar samt fritt tillträde till jernvägens lokaler;

ll:o) att det åligger bolaget föranstalta dels att i god tid före

banans öppnande för trafik, sedan den blifvit fullständigt ombyggd, ett

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

efter banans förhallanden lämpadt förslag till tjenstgöringsreglemente

varder inlemnadt till kongl. jernvägsstyrelsen, som efter pröfning af

förslaget har att utfärda dylikt reglemente med iakttagande, att deri

inflyta alla sadana bestämmelser i fråga om säkerhets- och försigtighetsmått

vid handhafvandet af bantågens gång, som kunna finnas erforderliga

för trafikens betryggande, dels ock att i den män jernvägen varder

för trafik öppnad, sådana uppgifter angående banan och trafiken derå,

som för upprättandet af allmän svensk jernvägsstatistik äro behöfliga,

blifva till kongl. jernvägsstyrelsen ingifna å behöriga tider och i enlighet

med formulär, som af bemälda styrelse tillhandahålles;

12:o) att bolaget skall inom tre månader efter delfåendet insända

afskrift af planen för jernvägens ombyggnad med tillhörande kostnadsförslag

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för att i dess arkiv

förvaras;

13:o) att Kongl. Maj:ts befallninghafvande i Göteborgs och Bohus

samt Elfsborgs län skola, derest sådant befinnes nödigt, ega att för

vidmagthållande af ordning och skick bland de vid jern vägsbyggnaden

anstälde arbetare, tillförordna en eller flere extra länsmän, hvilkas aflönande

helt och hållet åligger bolaget, som jemväl tillkommer att vidkännas

de kostnader, som kunna föranledas af behofvet att anordna

nödig religions- och sedlighetsvård åt bemälde arbetare;

14:o) att, derest för transporter för kronans eller det allmännas

räkning eller för beredande af genomgående bantåg till befordran af

resande eller allmänna posten å nu ifrågavarande och med densamma

i förbindelse varande jernvägar Kongl. Maj:t finner, att tågen å Uddevalla—Venersborg—Herrljunga

jernväg böra med hänsyn till tiderna

eller eljest på visst sätt ordnas, bolaget skall vara skyldigt att ställa

sig till efterrättelse hvad Kongl. Maj:t i sådant afseende bestämmer;

samt

15:o) att., i fråga om tolkningen af den i ärendet utfärdade resolutionens

rätta mening, bolaget är underkastadt Kongl. Maj:ts afgörande.

Då fördelarne af Uddevalla—Venersborg—Herrljunga jernvägs

omläggning till normal spårvidd enligt utskottets åsigt blifvit på ett

öfvertygande sätt klargjorda, samt det icke synes antagligt, att bolaget

skall på annan väg än genom statens mellankomst kunna anskaffa det

för förändringen erforderliga belopp, har utskottet ansett sig böra tillstyrka

Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Utskottet gör detta så

mycket hellre, som det här torde gälla att genom lemnande af ett nytt,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 43.

15

mindre låneunderstöd uppehålla värdet af statens säkerhet för ett äldre,

betydligare lån. Det synes nemligen utskottet gifvet, att, om banan

icke blifver ombyggd till bredspårig, bolaget löper fara att se siua

sedan flere år nedåtgående behållna inkomster efter hand ytterligare

minskade.

I anledning deraf att utskottet i utlåtande n:o 41 af denna dag

hemstält om nedsättning af straffräntan å statslånen till enskilda jernvägar,

har utskottet tillstyrkt en motsvarande ändring i Kongl. Maj:ts

förslag.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas, med den ändring likväl att, om

förfallet inbetalningsbelopp ej erlägges i föreskrifven

ordning, derå skall gäldas ränta efter fem för hundra

årligen, till dess samma belopp inbetalas.

Stockholm den 2 april 1897.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1897:58 Riksdagens Skrifvelse N:o 58 s. 3 i texten