Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde Imf vild titel, omfattande anslagen till landtförsvaret.

1897-02-23 · 77 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 74 av 77 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1897:5, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde Imf vild titel, omfattande anslagen till landtförsvaret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1

N:o 5.

Ad k. till Eiksd. kansli den 23 februari 1897, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

fjerde Imf vild titel, omfattande anslagen till landtförsvaret.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

l:o. Såsom utskottet redan i punkterna 4:o och 5:o af sitt utlåtande

n:o 3 angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra

hufvudtitel omförmält har herr friherre R. M. Klinckowström i en inom Första

Kammaren väckt motion (n:o 1) föreslagit, att alla i 1897 års riksstat

uppförda reservations- och förslagsanslag måtte i 1898 ars riksstat uppföras

såsom bestämda anslag, sålunda upphörande att tilläggas benämningen

reservations- eller förslagsanslag.

Under hänvisning till det yttrande, utskottet i punkt 4:o af sitt

nämnda utlåtande afgifvit öfver det i berörda motion framstälda förslag,

får utskottet hemställa,

att herr friherre Klinckowströms ifrågavarande

motion i hvad den angår de under fjerde hufvudtiteln

uppförda reservations- och förslagsanslag må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

Bih. till lliksd. Blot. 181)7. 4 Sami. 1 Åfd. 3 Raft. (N:o ö.J

Angående

motion om

upphörande

af reservations-

och

förslagsanslag.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Generalstaben och Intendenturcorpsen.

Angående

förslag rörande

dessa

anslag.

[1 O. 3.]

_2:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, under förutsättning

af bifall till hvad Kong]. Maj:t i statsverkspropositionen under punkt 3:o

af denna hufvudtitel föreslagit, medgifva, att vid nuvarande krigsarkivariens

afgång måtte indragas de å generalstabens stat för en krigsarkivarie

uppförda löneförmåner, 4,000 kronor jemte två ålderstillägg,

samt det för en amanuens der uppförda arfvode, 1,800 kronor, men

deremot å samma stat uppföras följande arfvoden:

till en krigsarkivarie .......................... kronor 2,500: —

» » bibliotekarie ............................................................. » ]_ 000: _

» » aktuarie.................................................................... » g00: _

samt att, vid bifall härtill, minska anslaget till generalstaben, nu

251,000 kronor, med 1,500 kronor till 249,500 kronor.

I nämnda punkten 3:o af denna hufvudtitel har Kongl. Maj:t

rörande anslaget till intendenturcorpsen föreslagit Riksdagen att medgifva,

att,. för tillgodoseende af behofvet af redogörare vid generalstaben,

å intendenturcorpsens stat måtte uppföras aflöning för ytterligare

en intendent af andra klassen med tillhopa 2,895 kronor, äfvensom att

den till tjenstgöring vid generalstaben placerade intendenten måtte

åtnjuta inqvarteringsersättning i likhet med hvad som vore medgifvet

de intendenter, som vore placerade å truppförband, der dylik förmån

af befälet åtnjötes,

samt att, vid bifall härtill, öka anslaget till intendenturcorpsen, nu

356,179 kronor, med 2,895 kronor till 359,074 kronor.

Dessa framställningar bar utskottet ansett böra i ett sammanhang

behandlas.

Enligt hvad af det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet

öfver landtförsvarsärenden den 14 januari innevarande år sid. 3

inhemtas, har statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet vid

ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t erinrat, hurusom t. f. chefen

för generalstaben i skrifvelse den 6 december 1895 framstält förslag

till ombildning, vid nuvarande krigsarkivarie^ afgång, af de å generalstabens

stat uppförda krigsarkivarie- och amanuensbeställningarna samt

dervid erinrat till en början, att .redan uti ett till Kongl. Maj:t afgifvet

memorial af den 29 augusti 1878 dåvarande chefen för generalstaben

med framhållande af omöjligheten för en person att på tillfredsställande

sätt fullgöra alla de åligganden, som tillhörde den förenade

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

krigsarkivarie- och redogörarebefattningen vid generalstaben ■ föreslagit,

att generalstabens personal skulle ökas med en särskild redogörare

samt den förenade krigsarkivarie- och redogörarebefattningen

ombildas till en uteslutande krigsarkivariebefattning, äfvensom att Kongl.

Makt, som enligt beslut den 20 december 1878 funnit berörda framställning

icke då föranleda åtgärd, sedermera år 1883 uti proposition

till Riksdagen, angående landtförsvarets ombildande, i öfverensstämmelse

med landtförsvarskomiténs förslag bland generalstabens civilmilitära

personal upptagit dels en krigsarkivarie och dels en redogörare, hvilket

förslag dock, till följd af Riksdagens beslut i härordningsfrågan, icke

ledde till någon påföljd.

Emellertid qvarstode, enligt hvad t. f. chefen for generalstaben

vidare anfört, alltjemt bebofvet af förstärkning uti omförmälda personal,

och den tidrymd, som förflutit, sedan berörda framställning först gjordes,

både endast gjort detta behof mera oafvisligt. Genom de månadsvis

skeende liqviderna af löner vid generalstaben, personalens, till följd

af särskildt kommenderade officerare, jemförelsevis stora antal och

vissa afdelningars behof utaf redogörarens ständiga närvaro för verkställande

af ofta förekommande utbetalningar, upptoges krigsarkivarie^

tid i hög grad af redogörarebefattningen, särdeles med hänsyn till de

enligt instruktionen för rikets allmänna kartverk den 20 december 1894

honom tillkommande åligganden, och å andra sidan fordrade det ständigt

växande arkivet hans närvaro och arbetskraft för ordnandet af

dess dyrbara samlingar, hvilka ej kunde lemnas utan vård. Härtill

komme, att äfven inom eu annan afdelning af generalstaben, nemligen

kommunikationsafdelningen, behofvet af en med ordnandet, vålden och

handhafvandet af der förvarade uppgifter, ritningar. och planer uteslutande

sysselsatt person — eu aktuarie gjort s’g i grad

känbart, att dertill måst i senare tid kommenderas en officer utom

generalstaben, för hvars aflönande medel kunnat beredas endast i den

mån besparingar å generalstabens stat funnits tillgängliga.

Af dessa skäl och då den nuvarande krigsarkivarie!) under år 1897

blefve pensionsberättigad och sålunda då kunde komma att från befattningen

afgå, hade t. f. chefen för generalstaben å nyo upptagit frågan

om krigsarkivarie- och redogörarebefattningarnas särskiljande samt i

sammanhang dermed föreslagit sådan fördelning af de till nuvarande

krigsarkivarie- och amanuensbeställningarna enligt generalstabens stat

anvisade aflöningsförmånerna, att dessa, med så ringa tillskott som möjligt,

skulle lemna erforderliga medel för att icke blott krigsarkivarie- och

redogörarebefattningarna bletve åtskilda, utan äfven dels amanuensbefatt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

ningen, dels ock den såsom erforderlig omnämnda aktuariebefattningen

skulle kunna med fullt kompetenta personer upprätthållas.

Sedan t. f. chefen för generalstaben härefter yttrat sig i fråga om

de kompetensvilkor m. m., som borde för de ifrågasatta befattningarna

föreskrifvas, och dervid, såsom sin mening uttalat, att de nya beställningarna

dels såsom krigsarkivarie, dels såsom amanuens eller, såsom

t. f. chefen ansåge denne böra benämnas, bibliotekarie, och dels såsom

aktuarie borde tillsättas allenast på förordnande mot arfvode och med

officerare eller f. d. officerare, samt att den föreslagna redogörarebefattningen

borde, likasom vid arméns truppförband, bestridas af en

intendent, tillhörande intendenturcorpsen, öfverginge han till frågan om

de aflöningsförmåner, som kunde anses erforderliga för att de ifrågasatta

beställningarna skulle kunna antagas blifva besatta med lämpliga

personer. Härvid hade han ansett följande årliga arfvoden böra beräknas,

nemligen:

för krigsarkivarien............................. kr. 2,500

» bibliotekarien.......................... » 1,000

» aktuarien ...................................... » 800

eller tillhopa................................. kr. 4,300.

Föi redogöraren borde a intendenturcorpsens anslag uppföras löneförmåner

för ytterligare en intendent af andra klassen, eller, förutom

mqvarteringsersättning, 2,895 kr. Hela kostnaden skulle således uppgå

till 7,195 kr. jemte inqvarteringsersättning för en intendent af andra

klassen.

Såsom tillgång till bestridande af denna kostnad funnes att tillgå:

krigsarkivariens lön enligt stat ........................................................ kr. 4 000

honom tillkommande två ålderstillägg, hvartdera å 500 kr. ... »'' 1000

amanuensens arfvode enligt stat................................................ » l^OO

eller tillhopa ......................................................................................... kr. 6,800

äfvensom den krigsarkivarien tillkommande inqvarteringsersättning.

^Gn i hrist, som behöfde genom ökadt anslag fyllas, uppginge således,

enligt t. f. chefens för generalstaben mening, till allenast 395

kronor.

På grund af hvad sålunda anförts, hade t. f. chefen för generalstaben

hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen: att efter

nuvarande krigsarkivariens afgång krigsarkivarie- och amanuensbefatt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

5

ningarna vid generalstaben måtte få omskapas till fyra beställningar,

nemligen en krigsarkivarie-, en bibliotekarie-, en aktuarie- och en redogörarebeställning;

att de tre förstnämnda beställningarna måtte få tillsättas

på förordnande och aflönas på generalstabens stat med arfvoden,

krigsarkivarien med 2,500 kronor, bibliotekarien med 1,000 kronor och

akuarien med 800 kronor, allt för år räknadt; att redogörarebeställningen

måtte få bestridas af en intendent från intendenturcorpsen,

hvilken corps för sådant ändamål skulle ökas med en intendent af

andra klassen; samt att i följd häraf anslaget till nämnda corps måtte

ökas med 2,895 kronor jemte inqvarteringsersättning för en intendent

af andra klassen, hvaremot generalstabens anslag skulle minskas med

1,500 kronor jemte krigsarkivarien tillkommande två ålderstillägg och

inqvarteringsersättning.

Arméförvaltningen å civila departementet hade uti sitt öfver ifrågavarande

framställning afgifna utlåtande förmält sig icke hafva något

att deremot erinra. Beträffande den medelsanvisning, som af den ifrågasatta

omorganisationen skulle föranledas, hade förvaltningen erinrat, att

organisationen förutsatte en ökning i anslaget till intendenturcorpsen

af................................................................................................................ kr. 2,895,

samt en minskning i anslagen till generalstaben af.................. » 1,500,

eller således en ökning i anslagen af............................................ kr. 1,395,

hvarvid dock vore att märka, att genom bortfallande af den krigsarkivarien

enligt nu gällande bestämmelser tillkommande rätt till två ålderstillägg,

hvilka af den nuvarande arkivarien för närvarande uppbures

med 1,000 kronor, en besparing å förslagsanslaget till ålderstillägg

komme att uppstå, hvilken besparing kunde beräknas till i medeltal

500 kronor årligen.

Vidkommande den inqvarteringsersättning, som skulle tillkomma

den föreslagne intendenten af andra klassen, hade förvaltningen påpekat,

att någon medelsanvisning för beredande af sådan ersättning ej erfordrades,

enär den åt krigsarkivarien nu utgående, lika stora inqvarteringsersättningen

skulle komma att bortfalla.

Äfven generalintendenten hade, så vidt ärendet anginge intendenturcorpsen,

i afgifvet yttrande förmält sig icke hafva något att vid förslaget

erinra.

För egen del ville departementschefen på det lifligasfe understödja

t. f. chefens för generalstaben ofvanberörda förslag. Redan så kort

tid, efter det generalst,aben erhållit sin nuvarande organisation, som år

1878, fäste dåvarande chefen för generalstaben uti sin förenämnda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

skrifvelse den 29 augusti samma år uppmärksamheten på olämpligheten

af den ännu bestående föreningen hos en och samma person af krigsarkivarie-

och redogörarebeställningarna vid generalstaben. Han påpekade

dervid, att redan den stora olikheten mellan de båda sysselsättningarna

— att vårda arkivet in. fl. samlingar samt att förvalta och

redovisa generalstabens m. fl. medel — måste göra det synnerligen

svårt att anträffa en person med för båda uppdragen lämpliga egenskaper.

Han erinrade vidare, att den i staten upptagna amanuensen

visserligen afsetts att vara biträde åt arkivarien, men att det snart visat

sig, att vården af biblioteket, katalogisering deraf, besörjandet af utlåning

derifrån m. m. så upptagit amanuensens tid, att föga biträde från

hans sida kunde påräknas vare sig för vård af krigsarkivet och dess

samlingar eller för redovisningsväsendet. Likasom amanuensbefattningen

således genom omständigheternas magt blifvit omskapad till en bibliotekariesyssla,

så hade krigsarkivariebefattningen blifvit så godt som

helt och hållet förvandlad till en redogöraresyssla, då ju uppenbart vore,

att hans arkivariebestyr måst stå tillbaka för hans andra åligganden.

Att detta icke kunde vara lämpligt, vore uppenbart, helst sedan arkivet

vunnit den utvidgning, att dess skötsel kräfde en persons odelade tid

och krafter. Chefen för generalstaben hade derför ansett nödigt, att

redan då, år 1878, inrättades en särskild krigsarkivarie-och eu särskild

redogörarebefattning vid generalstaben.

Hvad sålunda då anfördes, egde, enligt departementschefens

åsigt, nu i än högre grad giltighet. Arkivet och samlingarna hade allt

mera utvidgats och begagnades allt flitigare, och krigsarkivariens bestyr

hade ej oväsentligt ökats genom de åligganden, som enligt 8 §

i instruktionen för rikets allmänna kartverk den 20 december 1894

tillkomme honom. Vid sådant förhållande måste någon utväg sökas

för vinnande af rättelse i de bestående olämpliga förhållandena. Det

af t. f. chefen för generalstaben framstälda förslaget vore lyckligt

funnet. Genom detsammas antagande skulle krigsarkivarien befrias från

de för hans, enligt hvad namnet utmärkte, hufvudsakliga befattning

främmande åliggandena att vara uppbördsman och redogörare samt erhålla

tillfälle att uteslutande egna tid och omtanke åt arkivets vård

och förkofran. Redogörarebefättningen åter skulle komma att, likasom

vid armén i öfrigt, bestridas af person, anstäld vid intendenturcorpsen.

Denne skulle, enligt t. f. chefens för generalstaben förslag, få till uppgift

att uppbära och redogöra för generalstabens samt rikets allmänna

kartverks medel äfvensom att handhafva och redovisa topografiska

afdelningens kartor och instrument m. in. Då vidare den föreslagne

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

7

bibliotekarien skulle få till åliggande att vårda och handhafva biblioteket

med dess samlingar, samt aktuarien att ordna, vårda och handhafva

kommunikationsafdelningens vidlyftiga samling af uppgifter, ritningar

och planer, skulle den blifvande krigsarkivarien komma att befrias

från alla andra bestyr än arkivets vård och skötsel.

Vid hvad t. f. chefen för generalstaben föreslagit i fråga om aflöning

m. m. till en intendent af andra klassen och arfvoden till de öfriga

befattningarna hade departementschefen intet att erinra.

Den ökning i anslag, som för reformens genomförande erfordrades,

vore så obetydlig, att densamma icke borde utgöra något hinder, derest

förslaget eljest funnes gagneligt. Denna ökning utgjorde, såsom arméförvaltningen

anfört, 1,395 kronor, enär någon minskning i förslagsanslaget,

till ålderstillägg, hvilket anslag under år. 1895 visat sig .otillräckligt,

ej borde ifrågasättas, ehuru ju otvifvelaktigt vore, att en minskning

i utgifterna under detta anslag af omkring 500 kronor årligen

komme att uppstå.

Kongl. Maj:ts förslag att vid nuvarande krigsarkivarie^ afgång

från tjensten af dennes å generalstabens stat uppförda aflöning 4,000

kronor äfvensom det å samma stat uppförda arfvode till en amanuens,

1,800 kronor, tillsammans 5,800 kronor, få använda ett belopp af 4,300

kronor till arfvoden af 2,500 kronor till en krigsarkivarie, 1,000 kronor

till en bibliotekarie och 800 kronor till en aktuarie, har utskottet pa

de skäl, som i statsrådsprotokollet anförts, funnit sig böra tillstyrka,

hvaremot utskottet icke ansett lämpligt, att, på sätt Kongl. Maj:t

i sammanhang dermed föreslagit, för tillgodoseendet af behofvet .af

redogörare vid generalstaben uppföres aflöning för ytterligare en intendent

å intendenturcorpsens stat med 2,895 kronor. Som denne redogörare

torde vara närmast jemförlig med de redogörare, som vid mobilisering

komma att tjenstgöra vid depöterna, föreställer sig utskottet,

att hans befattning utan olägenhet kan uppehållas af en officer eller f. d.

officer mot ett arfvode af 1,500 kronor, eller samma belopp, som varder

öfrigt å generalstabens stat genom den af Kongl. Maj:t föreslagna och

af utskottet förordade omregleringen af krigsarkivarie- och amanuensbefattningarna

vid generalstaben, helst afsigten synes vara att för. de tre

öfriga af Kongl. Maj:t föreslagna befattningarna jemväl använda officerare

eller f. d. officerare. Härigenom skulle ifrågavarande behof af tjenstebiträden

vid generalstaben kunna fyllas med medel, som redan finnas

uppförda å dess stat, och inrättandet af en ny ordinarie tjenst på en

annan stat undvikas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

På grund häraf får utskottet hemställa:

a) att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts

förevarande framställningar om förändring i generalstabens

och intendenturcorpsens stater, att Riksdagen

medgifver, att vid nuvarande krigsarkivariens afgång

må indragas de å generalstabens stat för en krigsarkivarie

uppförda löneförmåner 4,000 kronor jemte

två ålderstillägg samt det för en amanuens der uppuppförda

arfvode, 1,800 kronor, men deremot å samma

stat uppföras följande arfvoden:

till en krigsarkivarie................................... kronor 2,500,

» » bibliotekarie...................................... » 1,000,

» » aktuarie ......... » 800,

» » redogörare ....................................... » 1,500;

b) att, vid bifall till mom. a), anslaget till generalstaben

må i 1898 års riksstat uppföras till oförändradt

belopp af 251,000 kronor; samt

c) att, vid bifall till mom. a), anslaget till intendenturcorpsen

må i 1898 års riksstat uppföras med

oförändradt belopp af 356,179 kronor.

Aflöning och rekrytering m. m.

iitnin^a} . Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva, att samt
detta

anslag. liga trumpetare af manskapsklassen vid Svea, Göta, Norrlands och Ven[2.

] des trängbataljoner måtte få hållas i tjenstgöring under hela året, samt

att, vid bifall härtill, öka anslaget till aflöning och rekrytering m. m.,

nu 8,495,500 kronor, med 966 kronor till 8,496,466 kronor.

Såsom af statsrådsprotokollet inhemtas, hade inspektören för trängen

i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 2 september 1896 erinrat, att i

de af 1896 års Riksdag godkända samt af Kongl. Maj:t den 29 sistlidne

maj faststälda staterna för trängen funnes, hvad anginge Svea

och Vendes trängbataljoner, vid hvardera bataljonen upptagna tre trumpetare

af manskapsklassen med tjenstgöring under hela året och tre

dylika med tjenstgöring under allenast 1V2 månad samt tjenstefrihet under

IOV2 månader årligen, och, hvad anginge Göta och Norrlands trängbataljoner,

två trumpetare af det förra och en af det senare slaget vid

hvardera bataljonen. Med anledning deraf hade inspektören hemstält

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

9

om sådan ändring i nämnda stater, att samtliga trumpetare af manskapsklassen

vid trängen måtte komma i åtnjutande af den fördelen att

under hela året få ligga i tjenstgöring; och hade han såsom skäl för

ifrågavarande förändring, som han ansett synnerligen önskvärd, anfört,

att det alltid visat sig svårt att hålla ifrågavarande trumpetarebeställningar

besatta dels derför, att de nu afsedda trumpetande under vintermånaderna,

såsom tjenstefria, haft synnerligen svårt att skaffa sig någon

sysselsättning, som gifvit inkomster till deras dagliga uppehälle,

och dels derför, att deras musiköfningar måst under nämnda tid afbrytas

och de till följd deraf icke sett någon möjlighet att under tjenstgöringstiden

vid bataljonen erhålla tillräcklig utbildning uti det fack,

hvaråt de egnat sig.

Den af den ifrågasatta förändringen betingade kostnadsökningen

hade han beräknat på följande sätt:

ökad kostnad för en trumpetare:

lön, IOV2 månader å 10 kr.............................................................. 105: —

arfvode, IOV2 månader å 1: 50........................................................ 15: 75

beklädnad i 320 dagar å 0: 33......................................................... 105: 60

underhåll i d:o d:o å 0: 62 ............................................................. 198: 40

Summa kronor 424: 75

eller för 8 trumpetare således .................................................. kr. 3,398: —

Uti häröfver afgifvet utlåtande hade arméförvaltningen vitsordat

rigtigheten af den gjorda kostnadsberäkningen samt anfört, att af densamma

komme att drabbas följande anslag, nemligen:

anslaget till aflöning och rekrytering m. m. med.............. kr. 966: —

anslaget till mathållning vid garnisonerade armén med... )> 1,587: 20

anslaget till arméns munderingsutrustning med................ » 844: 80;

och hade arméförvaltningen, derest Kongl. Maj:t funne godt föreslå

Riksdagen den ifrågasatta ändringen i träugbataljonernas stater, hemstält,

att nedannämnda anslag måtte ökas, nemligen:

anslaget, till aflöning och rekrytering m. m. med .......

och anslaget till arméns munderingsutrustning med.....

... kr.

.... »

966: —

845: —,

eller således tillropa ...............................................................

... kr.

1,811: -,

hvaremot förvaltningen ansett, att i anslaget till mathållning vid garnisonerade

armén, som vore ett förslagsanslag till belopp af mer än

liih. till Riksd. Viol 1897. 4 Sami. / Åfd. 3 Iläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1,400,000 kronor, icke i följd af förändringen erfordrades någon förhöjning.

Den af inspektören för trängen sålunda ifrågasatta ändringen i de

för trängbataljonerna faststälda staterna ansåge departementschefen sig

böra förorda. Då det nemligen, såsom inspektören för trängen vitsordat,

visat sig svårt att hålla de trumpetarebeställningar af manskapsklassen vid

trängbataljonerna, hvilkas innehafvare skulle tjenstgöra endast l''/2 månad

årligen, besatta, och då detta missförhållande måste medföra betydliga

olägenheter, borde åtgärder vidtagas till dess afhjelpande. Detta

syntes departementschefen icke lämpligen kunna ske på annat sätt, än

inspektören för trängen föreslagit. Den kostnadsökning, som af bifall

till hans förslag skulle föranledas, uppginge, såsom ofvan angifvits, till

3,398 kronor årligen. Men hela detta belopp behöfde ej af Riksdagen

äskas; ty då å anslaget till mathållning vid garnisonerade armén under

de senaste åren uppstått afsevärda besparingar, vore för mötande af

den ökade utgift, som vid bifall till inspektörens förevarande förslag

skulle tillskyndas detta anslag, någon ytterligare anvisning af medel

under samma anslag icke af nöden. Deremot borde under de båda

andra anslagen de af arméförvaltningen angifna belopp begäras.

I enlighet härmed har Kong]. Maj:t, på sätt utskottet i punkt 9:o

af detta utlåtande omförmäler, jemväl föreslagit, att anslaget till arméns

munderingsutrustning måtte för ifrågavarande ändamål ökas med 845

kronor.

Om än vid tiden för inspektörens för trängen framställning till

Kongl. Maj:t om förlängd tjenstgöring för ifrågavarande 8 trumpetare

må hafva yppat sig någon svårighet att hålla trumpetarebeställningarna

vid trängen besatta, så torde åtminstone för närvarande denna svårighet

icke göra sig så känbar, i det att, enligt hvad utskottet inhemtat, den

1 januari 1897 ingen af samtliga trumpetarebeställningar vid trängen

var vakant. Med anledning häraf och då utskottet icke heller är öfvertygadt

om lämpligheten att draga samtliga dessa beställningsmän

under hela deras anvärfningstid från sysselsättningar, till hvilka de efter

denna tids slut af brist på fallenhet för trumpetareyrket eller af

annan anledning måhända måste återgå, anser utskottet sig böra afstyrka

bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning.

Utskottet, som under punkt 9:o här nedan i enlighet med denna

sin uppfattning hemställer om afslag jemväl å Kongl. Maj:ts der omförmälda

framställning om ökning af anslaget till arméns munderingsutrustning,

hemställer,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

11

att Riksdagen må, med afslag å Kongl. Majt:s

förevarande framställning, i riksstaten för år 1898

uppföra anslaget till aflöning och rekrytering m. m.

med oförändradt belopp af 8,495,500 kronor.

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation.

4:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning Angående

får utskottet, under hänvisning till statsrådsprotokollet (sid. 12), hem
-

ställa, # . . [4.]

att anslaget till ersättning åt vissa löntagare i

följd af arméns omorganisation, nu 56,822 kronor,

må minskas med 3,313 kronor till ett jemnadt belopp

af 53,500 kronor.

Resestipendier till artilleri- och ingeniörofficerare.

5:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för beredande af

medel till två resestipendier för artilleriofficerare, hvartdera stipendiet dgUamånslag.

å 2,000 kronor årligen, öka anslaget till resestipendier till artilleri- och [5.]

ingeniörofficerare, nu 6,000 kronor, med 1,000 kronor till 7,000 kronor.

Af ifrågavarande anslag, nu 6,000 kronor, äro 3,000 kronor afsedda

att utgå till ett resestipendium åt artilleriofficerare och enahanda

belopp till reseunderstöd åt officerare vid fortifikationen.

Under erinran, att generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet

uti skrifvelse den 4 oktober 1894 hemstält, att Kongl. Maj:t, för beredande

af två resestipendier för artilleriofficerare, hvartdera stipendiet

å 2,000 kronor, täcktes föreslå Riksdagen att anvisa ett belopp af

1.000 kronor utöfver det för sådant ändamål då beviljade anslaget,

3.000 kronor, men att Kongl. Maj:t, efter arméförvaltningens hörande,

funnit berörda framställning icke då böra föranleda åtgärd, hade generalfälttygmästaren,

såsom statsrådsprotokollet sid. 12 upplyser, uti

skrifvelse den 19 sistlidne november, med åberopande af de skal, han

anfört uti sin berörda skrifvelse af den 4 oktober 1894, förnyat sin då

gjorda framställning.

Uti sin skrifvelse den 4 oktober 1894 hade generalfälttygmästaren

hufvudsakligen anfört, att genom kongl. bref den 20 november 1866,

i enlighet med Riksdagens under samma år fattade beslut, anvisats ett

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

resestipendium för artilleriofficerare af kaptens eller löjtnants grad, att

från och med år 1867 årligen utgå med ett belopp af 3,000 riksdaler,

och att det af Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen framginge, att

med ifrågavarande stipendium afsåges att sätta artilleriofficerare i tillfälle

att i främmande länder förskaffa sig kunskap om de framsteg,

som vapnet kunnat göra i taktiskt, vetenskapligt eller tekniskt hänseende.

. Genom det kongl. brefvet hade bestämts, bland annat, att

stipendiatens vistelse utrikes skulle räcka minst 6 månader samt att

stipendiet under loppet af 8 på hvarandra följande år skulle tillfalla,

tre gånger Svea, tre gånger Göta och två gånger Vendes artilleriregemente,

beroende denna ordning för stipendiets tilldelande till de olika

regementena derpå, att antalet kaptener och löjtnanter då utgjorde vid

hvartdera af Svea och Göta artilleriregementen 44, men vid Vendes

artilleriregemente endast 31. Sedan genom 1872 års omorganisation

antalet officerare vid det sistnämnda artilleriregementet ökats i vida

större proportion än vid de båda andra, hade den 2 maj 1879 blifvit

bestämdt, att stipendiet skulle utgå hvart tredje år vid'' hvartdera af

regementena, med början vid Vendes artilleriregemente under år 1880.

Genom efter denna tid inträffade förändringar i artilleriets organisation,

nemligen upprättandet af Vaxholms artillericorps samt antagandet af

1892 års förbättrade härordning, hade emellertid såväl antalet kaptener

och löjtnanter vid artilleriet som ock antalet olika truppförband, på

hvilka dessa vore fördelade, väsentligt ökats, så att, då vid tiden för

utfärdandet af kongl. brefvet 1879 funnes 159 kaptener och löjtnanter,

fördelade, på tre artilleriregementen, uppginge enligt den nya organisationen

vid artilleriet officerarnes i nyssnämnda grader antal till 202

samt regementenas till 6 och corpsernas till 3, hvarvid vore att märka,

att sammanlagda antalet kaptener och löjtnanter vid de tre corpserna

vore något mindre än vid ett regemente. Om derför årligen endast

ett resestipendium vore att framdeles disponera för artilleriets kaptener

och löjtnanter och om detta stipendium till folie de olika truppförbanden

enligt liknande grunder som de nu gällande, skulle, då de tre corpserna

kunde tillsammans ungefär jemnställas med ett regemente, stipendiet

tillfalla samma regemente endast hvart 7:e år, till följd hvaraf

det lätt nog kunde inträffa, att personer, som vore företrädesvis lämpliga

att i utlandet studera artillerivapnets utveckling, antingen icke alls

eller ock först vid en allt för framskriden ålder blefve dertill satta i

tillfälle. Att förebygga en dylik olägenhet syntes redan i och för sig

utgöra ett tillräckligt motiv för att årligen tilldela artilleriet två resestipendier,

för hvilken åtgärd äfven andra synnerligen talande skäl

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

13

kunde anföras. Resestipendierna hade nemligen till ändamål att gagna

artilleriet, såväl direkt genom de upplysningar angående vapnets utveckling,

som stipendiaten under sin vistelse utomlands kunnat inhemta

och vid sin hemkomst meddelade artilleristyrelsen, som ock indirekt

derigenom, att den enskilde artilleriofficeren genom att närmare studera

främmande, under större förhållanden än vårt eget arbetande artilleri

erhölle vidgade vyer och derigenom blefve satt i stånd att i den ställning,

han inom vapnet innehade, bättre verka för dettas framåtskridande,

än om han aldrig på nära håll lärt känna andra förhållanden

än våra egna. Gjorde sig emellertid redan år 1866 behofvet gällande

att genom utdelande af ett årligt stipendium skaffa kännedom om

artilleriets framsteg i utlandet samt höja enskilda officerares artilleristiska

bildning, så ansåge generalfälttygmästaren med fog kunna påstås,

att för närvarande detta behof svårligen kunde på ett tillfredsställande

sätt fyllas med endast ett stipendium. Å ena sidan vore

nemligen artillerivapnet med afseende å materiel, skjututbildning och

taktisk användning för närvarande stad t i en snabbare utveckling än

någonsin tillförene, hvadan ett litet artilleri, för att, utan alltför stora

penninguppoffringar för försök i hvarjehanda rigtningar, kunna följa

med sin tid, måste med oaflåtlig uppmärksamhet studera vapnets framsteg

i utlandet. Härtill vore emellertid ett studium af den utländska

militärlitteraturen, om än så noggrant, ingalunda till fyllest, utan en på

detta sätt inhemtad kunskap måste alltid komma att stå tillbaka för

den erfarenhet, som vunnes genom att på ort och ställe taga kännedom

om förhållandena. Å den andra sidan åter hade antalet artilleriofficerare

inom de grader, kaptens och löjtnants, ur hvilka stipendiaterna

borde tagas, ökats från 119 till 202 eller ej långt ifrån fördubblats,

så att utsigten för en artilleriofficer att kunna erhålla stipendium

numera vore föga mer än hälften så stor, som den var vid tiden

för artilleristipendiets inrättande. Väl vore det önskvärdt, om artilleriet

kunde erhålla ytterligare ett stipendium af samma storlek som det

år 1866 anvisade, eller 3,000 kronor, men det mest trängande behofvet

uti ifrågavarande hänseende syntes dock kunna afhjelpas, om den anvisade

summan höjdes med så stort belopp, att två stipendier årligen

kunde utdelas. Storleken af dessa stipendier borde icke lämpligen

kunna sättas till mindre än 2,000 kronor hvartdera, hvilket förutsatte

ett ökadt anslag af 1,000 kronor. Under förutsättning, att två stipendier

årligen vore att tillgå, skulle ett stipendium kunna tillfalla hvarje

regemente samt de tre corpserna, dessa senare såsom ett helt betraktade,

två gånger under 7 på hvarandra följande år, och torde med

.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående

förslag om

minskning

i detta

anslag.

[6.]

anledning af stipendiets minskade storlek tiden för stipendiatens vistelse

utomlands böra bestämmas till minst 4 månader i stället för den nu

stadgade minimitiden 6 månader.

Arméförvaltningen å civila departementet, som öfver framställningen

afgifvit utlåtande, hade funnit densamma vara väl grundad;

men vid föredragning af ärendet den 23 november 1894 hade Kongl.

Maj:t funnit framställningen icke föranleda åtgärd.

Skälet dertill hade varit, att Kongl. Maj:t under öfvergångstiden

för den nya härordningens genomförande ansett sig icke böra för Riksdagen

framlägga förslaget i fråga.

Detta skäl förefunnes ej längre; och då de grunder, generalfälttygmästaren

till stöd för behofvet af ifrågavarande anslagsförhöjning

anfört, syntes departementschefen öfvertygande, hemstälde han nu om

förslag till Riksdagen uti ifrågavarande afseende.

Med hänsyn till vårt artillerivapens betydliga tillväxt under de

senare åren har utskottet funnit något ökade medel lämpligen böra

beredas för att sätta artilleriofficerare i tillfälle att vinna kännedom om

detta vapens utveckling i andra länder, hvadan utskottet ansett sig

böra tillstyrka Kongl. Maj:ts förevarande framställning. Dervid har

utskottet dock velat erinra, att det synes utskottet önskligt, att den

tid, hvarunder stipendiaten skulle vara skyldig att vistas utrikes, om

möjligt icke, till följd af stipendiebeloppets nedsättning från 3,000 till

2,000 kronor, minskas i den betydande grad, som enligt statsrådsprotokollet

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att, Riksdagen må, för beredande af medel till

två resestipendier åt artilleriofficerare, hvartdera stipendiet

å 2,000 kronor årligen, öka anslaget till resestipendier

till artilleri- och ingeniörofficerare, nu 6,000

kronor, med 1,000 kronor till 7,000 kronor.

Det icke garnisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets

vapenöfningar.

6:o. Uti en inom Riksdagens Första Kammare väckt motion (n:o 5)

har herr friherre R. M. Klinckowström yrkat, bland annat, att ifrågavarande

anslag, nu 1,099,440 kronor, måtte minskas med 250,650 kronor

till 840,790 kronor.

Till stöd för berörda yrkande har motionären anfört, att detta

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

15

anslag, som i 1897 års riksstat vore uppfördt med

1,099,440

kronor,

»de tio åren, från och med år 1895» lemnat följande

reservationer:

år 1895 ...................................................................................

391,965

kronor

» 1894 ...................................................................................

161,657

»

» 1893 ...........................

79,791

»

» 1892 ......................................................................................

15,294

»

» 1891 ...................................................................................

37,095

»

» 1890 ...................................................................................

100,827

»

» 1889 .....................................................................................

169,097

»

» 1888 ......................................................................................

422,964

»

» 1887 .....................................................................................

508,915

»

» 1886 ...................................................................................

302,290

»

» 1885 ....................................................................................

316,605

»

Summa 2,506,500 kronor

eller i medeltal årligen en reservation af 250,650 kronor, med hvilken

summa motionären ansåge anslaget böra minskas.

I afseende å förevarande motion har utskottet velat erinra:

att, sedan under en följd af år i riksstaten varit uppfördt ett anslag

till indelta arméns och Vermlands fältjägarecorps vapenöfningar,

detta anslag år 1893 ökats från 1,500,000 kronor till 1,503,300 kronor

och derjemte erhållit benämningen det icke garnisonerade infanteriets

och kavalleriets vapenöfningar;

att sistnämnda anslag, hvilket af 1895 års Riksdag höjdes till

1,555,760 kronor, vid den omreglering af fjerde hufvudtitelns ordinarie

anslag, som 1896 års Riksdag vidtog, minskades till 1,099,440 kronor

och dervid erhöll sin nuvarande benämning: anslaget till det icke

garnisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets vapenöfningar;

att alltså några reservationer å ifrågavarande anslag icke kunnat

under de 11 åren 1885—1895 uppstå, då ju anslaget först finnes uppfördt

i 1897 års riksstat till sitt nuvarande betydligt minskade belopp

och under sin nuvarande benämning;

att, äfven om besparingar å ett reservationsanslag under vissa år

skulle uppstå, den verkliga besparingen icke kan anses utgöras af något

medeltal af de reservationer, som under hvart och ett af do särskilda

åren funnits å anslaget uppförda, utan endast af skilnaden mellan de

vid tidsperiodens början och slut befintliga reservationerna;

samt, att i alla händelser besparingar å ifrågavarande anslag

måste göras, på det att Kongl. Maj:t må beredas tillgång att ibland

anställa större fälttjenstöfningar för armén.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående

ökning af

detta anslag.

[6.]

Under erinran härom hemställer utskottet,

att, utan afseende å herr friherre Klinckowströms i

omförmälda motion gjorda yrkande om nedsättning i

anslaget till det icke garnisonerade infanteriets och

det indelta kavalleriets vapenöfningar, detta anslag må

i 1898 års riksstat uppföras till oförändradt belopp

af 1,099,440 kronor.

Krigshögskolor.

7:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med godkännande

af de för krigshögskolan samt för artilleri- och ingeniörhögskolan upprättade,

i statsrådsprotokollet omförmälda nya stater, öka anslaget till

krigshögskolor, nu 66,507 kronor, med 1,353 kronor till 67,860 kronor.

Enligt hvad departementschefen till statsrådsprotokollet (sid. 15)

erinrat, bestridas från detta anslag dels samtliga kostnader för krigshögskolan,

utgörande enligt stat af den 21 december 1877 25,640 kronor

och dels samtliga kostnader för artilleri- och ingeniörhögskolan,

utgörande enligt gällande stater och andra bestämmelser tillhopa 40,866

kronor 50 öre, hvarjemte å anslaget återstående 50 öre utgjorde för

anslagets utjemnande Överskjutande anvisning.

Med skrifvelse den 12 oktober 1895 hade dåvarande inspektören

för militärläroverken öfverlemnat förslag till ny stat för krigshögskolan,

enligt hvilket förslag de till skolan anvisade medel skulle förhöjas till

27,000 kronor eller med 1,360 kronor. Denna förhöjning hade uppkommit

derigenom, att i förslaget uppförts dels till arfvode åt en lärare

i tyska språket 1,000 kronor årligen, dels till arfvode hvart annat år

åt en lärare i sjökrigsvetenskap 300 kronor, eller således för år 150

kronor, och dels till inköp och underhåll af inventarier, böcker och

undervisningsmateriel 500 kronor, hvarjemte anslaget till expenser m. m.

för slutsummans utjemnande höjts med 10 kronor, hvaremot å andra

sidan de i gällande stat till 8,700 kronor upptagna arfvoden till lärare

minskats med 300 kronor till 8,400 kronor.

Till stöd för framställningen hade anförts, att till följd af förändrad

undervisningsplan vid högskolan 300 kronor kunnat besparas å arfvodet

för undervisning i matematik; att enligt det för krigshögskolan

gällande, den 7 juni 1895 af Kongl. Maj:t faststälda reglemente, sjökrigsvetenskap

numera inginge såsom tvångsämne samt tyska språket

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

17

såsom valfritt ämne, hvadan undervisning i dessa ämnen borde meddelas;

samt att medel till inköp och underhåll af inventarier, böcker

och undervisningsmateriel saknades i nu gällande stat.

I förslaget hade dessutom införts fyra anmärkningar, af hvilka den

första och den tredje fullkomligt motsvarade i nu gällande stat befintliga

bestämmelser, hvaremot dels i anmärkning 2 föreskrifvits, att chefen,

adjutanterna och ordinarie elever skulle vara berättigade till inqvarteringsersättning

enligt författningarna, den först nämnde såsom

öfverstelöjtnant och de öfrige såsom subalternofficerare, hvilken ersättning

skulle utgå från anslaget till inqvarteringskostnader, och dels i

anmärkning 4 lemnats bestämmelser angående den ersättning, som borde

tillkomma chef, lärare, adjutanter och elever vid deltagande i högskolans

sommaröfningar.

Beträffande den förra af dessa anmärkningar (anm. 2) skilde den

sig från nu gällande bestämmelser endast derutinnan, att jemväl adjutanterna,

motsvarande de i nu gällande stat upptagna repetitörerna,

derigenom tillerkänts inqvarteringsersättning, hvarför såsom skäl anförts,

att enligt gällande stat för artilleri- och ingeniörhögskolan der anstälda

repetitörer och adjutant vore berättigade till inqvarteringsersättning.

Såsom skäl för införandet af anmärkning 4 hade anförts, att densamma

tillkommit i ändamål att ersätta kongl. brefvet den 7 maj 1880,

hvarigenom föreskrifter meddelats i fråga om den krigshögskolans personal

under fältöfningar tillkommande ersättning.

öfver ifrågavarande framställning hade arméförvaltningen å civila

departementet den 30 juni 1896 afgifvit utlåtande, hvarefter t. f. inspektören

för militär lär o ver ken den 7 påföljande augusti med infordradt

yttrande i ärendet inkommit.

Hvad anginge artilleri- och ingeniörhögskolan, hade t. f. inspektören

för militärläroverken med sin förut omförmälda skrifvelse den 8

maj 1896 öfverlemnat förslag till ny stat för denna högskola, livilket

förslag slutade å samma belopp, 40,866 kronor 50 öre, som, enligt hvad

förut yttrats, nu vore till skolan anvisadt. Det afgifna förslaget skilde

sig emellertid i vissa hänseenden från nu gällande stater för skolan,

nemligen aflöningsstat af den 5 juni 1885 samt omkostnads- och underhållsstat

af den 26 april 1895; och då den förra af dessa stater blifvit

af Kongl. Maj:t med Riksdagen beslutad, borde jemväl angående den

föreslagna nya staten Riksdagens godkännande inhemtas, derest förslaget

öfver hufvud vunne Kongl. Maj:ts bifall.

Beträffande ifrågavarande förslag skilde det sig från nu gällande

stater egentligen derutinnan, att till aflöning anvisats 25,000 kronor,

Jiih. till Riksd. Viol. Vidi. 4 Sam/. 1 Åfd. 3 Väft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

under det att nu för sådant ändamål vore enligt aflöningsstaten anslagna

endast 23,400 kronor, samt att i den föreslagna nya staten

uppförts dels 3,000 kronor till stipendier åt elever tillhörande artillerivapnet

och dels 1,000 kronor till underhåll af skolans lokaler, hvilka

belopp förut icke varit i de för skolan gällande stater upptagna, ehuru

för omförmälda ändamål under andra titlar anvisade. Tillgång till betäckande

af det belopp, 1,600 kronor, hvarmed utgående aflöning vid

skolan enligt förslaget skulle ökas, hade beredts derigenom, att det till

omkostnader vid skolan anvisade belopp med motsvarande summa förminskats.

Såsom skäl för den ifrågasatta ökade aflöningen vid skolan hade

anförts, att genom förnyade reglementet för högskolan den 7 juni 1895

undervisningskurserna vid skolan betydligt förändrats, i det att numera

den allmänna och den högre kursen, hvardera tvåårig-, påginge samtidigt,

hvilket åter påkallade förstärkning af tillgängliga lärarekrafter

vid skolan. Särskildt erfordrades, till följd af högskolan numera åliggande

skyldighet att meddela samtliga till allmän kurs kommenderade

officerare förberedande undervisning i matematik och teoretisk mekanik,

en ytterligare lärare i dessa ämnen. Och äfven i andra afseenden

både inträdt förändring i förutvarande förhållanden, som påkallade

ändring i de till lärarne nu utgående arfvoden, så att vissa af dessa

minskades, under det andra ökades.

Öfver förslaget hade arméförvaltningen å civila departementet den

10 pistlidne november afgifvit infordradt utlåtande och dervid förmält

sig icke hafva något att mot förslaget erinra.

I likhet med armé förvaltningen hade departementschefen intet att

invända mot den föreslagna nya staten för artilleri- och ingeniörhögskolan.

Dock syntes det honom, som om statens slutsumma, 40,866

kronor 50 öre, borde utjemnas till 40,870 kronor, hvilket lämpligast

kunde ske derigenom, att de under omkostnader till reseersättningar

förslagsvis upptagna 766 kronor 50 öre förhöjdes till 770 kronor.

Beträffande åter den föreslagna nya staten för krigshögskolan, erinrade

departementschefen derom, att sedan Kongl. Maj:t vid särskilda

tillfällen under de senare åren föreskrifvit, att vid högskolan

undervisning skulle under vissa angifna tider meddelas i tyska språket

och i sjökrigsvetenskap, samt för sådant ändamål anvisat erforderliga

medel, Kongl. Maj:t, efter det nödig erfarenhet om gagnet af berörda

undervisning vunnits, genom förnyade reglementet för krigshögskolan

den 7 juni 1895 faststält i viss mån förändrad plan för undervisningen

vid skolan, enligt hvilken, såsom ofvan nämnts, sjökrigsvetenskap och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

19

tyska numera inginge såsom läroämnen vid skolan, medan deremot den

förut vid skolan i matematik meddelade undervisning förminskats. Genom

sistnämnda förhållande kunde, såsom ofvan angifvits, på högskolans

anslag besparas 300 kronor årligen. Detta belopp vore dock uppenbarligen

icke tillräckligt till bestridande af de arfvoden, som erfordrades

åt lärare i de båda andra omförmälda ämnena; och då några andra tillgängliga

besparingar å skolans anslag icke funnes att tillgå och ej

heller kunde beredas, vore för beredande af arfvoden åt lärarne i tyska

och sjökrigsvetenskap ökadt anslag behöfligt. I fråga om dessa arfvodens

belopp hade departementschefen intet att erinra mot förslaget. Då

detta i sådant afseende upptoge till läraren i tyska 1,000 kronor och

till läraren i sjökrigsvetenskap 150 kronor om året, skulle, om härifrån

afräknades nyssnämnda besparing å 300 kronor, erfordras en ökning

i skolans anslag af 850 kronor.

I förslaget vore vidare ifrågasatt, att till inköp och underhåll af inventarier,

böcker och undervisningsmateriel skulle i staten uppföras

500 kronor. Detta förslag ansåge departementschefen sig böra understödja,

då det för expenser in. m. anslagna belopp, hvarifrån dylika

utgifter hittills måst bestridas, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen,

visat sig otillräckligt.

Deremot syntes förslaget att höja de för sistnämnda ändamål

anvisade medel med 10 kronor icke böra föranleda någon Kongl. Maj:ts

åtgärd.

Vidkommande den i anmärkning 2 i förslaget införda bestämmelse,

enligt hvilken jemväl de vid skolan anstälda två adjutanterna, eller, såsom

de i nu gällande stat benämndes, repetitörerna, skulle tillerkännas inqvarteringsersättning,

funne departementschefen detsamma vara med

billighet och rättvisa öfverensstämmande. Dylik ersättning utginge

enligt nu gällande, af Riksdagen godkända aflöningsstat till adjutant

och repetitörer vid artilleri- och ingeniörhögskolan, och det synes derför

vara rättvist, att samma förmån tillerkändes äfven adjutanterna vid

krigshögskolan.

Någon ökad medelsanvisning för ifrågavarande ändamål erfordrades

icke, då utgiften vore obetydlig och anslaget till inqvarteringskostnader,

hvilket anslag vore af förslagsanslags natur, under senare åren visat

sig någorlunda tillräckligt.

Deremot ansåge departementschefen sig icke kunna förorda den i

förslagets anmärkning 4 upptagna bestämmelse, hvarigenom eleverna,

i olikhet med hvad Kongl. Maj:t genom bref den 7 maj 1880 förordnat,

skulle tillerkännas ersättning jemväl under första årets sommaröfningar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Och då i fråga om hvad samma anmärkning i öfrigt innehölle, bestämmelser

redan funnes i nämnda kongl. bref meddelade, syntes denna anmärkning

utan olägenhet kunna helt och hållet utgå.

I enlighet med de åsigter, departementschefen sålunda uttalat, hade

han låtit upprätta förslag till nya stater för krigshögskolan samt för

artilleri- och ingeniörhögskolan, slutande den förra å 26,990 kronor

och den senare å 40,870 kronor, (bil. A och bil. B till statsrådsprotokollet).

Beträffande ifrågavarande anslag har utskottet velat erinra, att vid

1896 års riksdag motion väcktes, att Riksdagen skulle, i det syfte som

i motionen anfördes, anhålla, att Kongl. Maj:t måtte framlägga förslag

till nya stater ej mindre för krigshögskolorna än äfven för krigsskolan

å Karlberg. Med anledning af berörda motion yttrade statsutskottet

vid nämnda riksdag bland annat, att utskottet i likhet med

motionären funnit staterna för de tre skolorna förete väsentliga skiljaktigheter

i motsvarande delar och, särskilt hvad krigsskolans stat

vidkomme, densamma icke längre lämpa sig för de förhållanden, som

derstädes på senare tiden inträdt, men att då utskottet vore förvissadt,

att Kongl. Maj:t redan hade sin uppmärksamhet fäst på dessa frågor

och icke torde underlåta att för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill

omständigheterna kunde föranleda, utskottet icke trott det vara

erforderligt, att Riksdagen då afläte skrifvelse i detta ämne till Kong!.

Maj :t.

Kongl. Maj:t har nu framlagt nya stater endast för de två krigshögskolorna.

Emellan dessa stater, sådana de nu föreligga, qvarstå

visserligen skiljaktigheter i motsvarande delar, men då dessa skiljaktigheter

väsentligen bero på det olika undervisningssättet vid dessa

skolor, har utskottet af denna anledning icke trott hinder böra möta

mot godkännande af berörda stater, helst deraf icke betingas någon

nämnvärd ökning i anslaget till krigshögskolor. Deremot och då ny

stat för krigsskolan å Karlberg icke tillika framlagts och utskottet

delar 1896 års statsutskotts uppfattning om behöfligheten af en omreglering

af den för krigsskolan gällande staten, hvilken icke längre

kan anses lämpa sig för de förhållanden, som derstädes på senare

tiden inträdt, har utskottet, som föreställer sig, att en sådan omreglering

skulle leda till besparing för statsverket, ansett Riksdagen böra

hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes, så snart ske kan,

förelägga Riksdagen ny stat för krigsskolan å Karlberg, hvarom utskottet

jemväl gör hemställan under punkt 18:o angående öfriga ordinarie

anslag,ibland hvilka anslaget till krigsskolan förekommer.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

21

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må, med godkännande af de vid

detta utlåtande fogade nya stater för krigshögskolan

samt artilleri- och ingeniörhögskolan (bil. litt. C och

D), öka anslaget till krigshögskolor, nu 66,507 kronor,

med 1,353 kronor till 67,860 kronor.

Arméns byggnader och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens

öfningar och materiel.

8:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att öka anslaget till Angående

arméns byggnader och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens d°J^nfnf/ag

öfningar och materiel, nu 405,282 kronor, med 75,000 kronor till 480,282 [7/]

kronor.

Arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet hade enligt departementschefens

anförande till statsrådsprotokollet (sid. 20) i skrifvelse

den 15 sistlidne november, angående departementets medelsbehof för

år 1898, hemstält om förhöjning af ifrågavarande anslag och dervid

till en början erinrat, att i riksstaten för år 1897 under nämnda anslag

sammanförts följande, under särskilda anslag förut anvisade medel,

nemligen:

de till nybyggnader och underhåll af rikets fästningar

och landtförsvaret i allmänhet tillhörande

hus och byggnader förut anvisade medel......... kronor 207,526: —

de uti 1892 års stater för Göta, Vendes och Norrlands

trängbataljoner upptagna kasernunder
hållsmedel

................................................................ » 16,000: —

de till fortifikationens praktiska öfningar anvisade » 26,000: —

de till underhåll af fortifikationens materiel anvisade.

............................................................................. » 21,500: —

de till kommendantskapsutgifter anvisade.................. » 18,000: —

samt de till underhåll af byggnader å mötesplatserna

anvisade............................................ x> 116,256: —

eller tillhopa ...................................................................... kronor 405,282: —

Vidkommande förenämnda till nybyggnader och underhäll af rikets

fästningar och landtförsvaret i allmänhet tillhörande hus och byggnader

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

anslagna medel, både arméförvaltningen ansett sig böra fästa Kongl.

Maj:ts uppmärksamhet derå, att någon annan tillökning i dessa medel

icke skett sedan år 1883, än att år 1888 derå tillkommit ett belopp af

5,876 kronor för underhåll af Svea trängbataljons kasern och kaserngård

m. m. Redan i utlåtande den 15 november 1892 hade förvaltningen

derför tillåtit sig att — med framhållande hurusom sedan år

1883, förutom sistnämnda etablissement, en mängd andra sådana samt

enstaka byggnader, af beskaffenhet att böra med ifrågavarande medel

underhållas, blifvit uppförda, samt med öfverlemnande af en uppgift å

kostnaderna för alla sedan år 1883 då uppförda byggnader, livilka voro

ställda under fortifikationsdepartementets vård, enligt hvilken uppgift

dessa kostnader uppgått till ej mindre än 4,438,889 kronor 33 öre —

anhålla, att detta anslag, jemväl med hänseende dertill att åtskilliga

nya fästningsverk under senare tiden tillkommit, för hvilka någon underhållskostnad

ej beräknats, måtte ökas med 35,000 kronor. Då

emellertid Kongl. Maj:ts till 1893 års Riksdag aflåtna proposition härutinnan

ej vunnit Riksdagens bifall, hade arméförvaltningen ansett sig

ej böra nämnda år och ej heller år 1894 förnya sin framställning om

ifrågavarande anslags förhöjning. Deremot hade förvaltningen år 1895

funnit sig icke kunna underlåta att, på de i dess skrifvelse den 14 november

samma år närmare anförda skäl, ånyo anmäla behofvet deraf,

att ifrågavarande anslag erhölle en tillökning med ofvannämnda belopp,

35.000 kronor, hvarförutom, med anledning af l:a Göta artilleriregementes

— hvars kasern förut underhållits af staden Göteborg — tillkomna

nya kasernetablissement å Qviberg, framhölls nödvändigheten

deraf, att denna tillökning ytterligare höjdes med 5,000 kronor, eller

till 40,000 kronor, Denna förvaltningens framställning hade dock ej

föranledt till någon Kongl. Maj:ts åtgärd, enär Kongl. Maj:t, under

förutsättning af bifall till proposition till 1896 års riksdag om utgående

redan.från och med år 1897 af det belopp, 35,000 kronor, som

vid urtima riksdagen år 1892 beräknades åtgå för underhållet af de

till följd af den förbättrade härordningen erforderliga nya etablissementen,

ansett behofvet af underhållsmedel för landtförsvarets byggnader

under år 1897 blifva tillräckligt tillgodosedt.

Genom Riksdagens afslag å nämnda proposition uppstode emellertid

för armé förvaltningen en brist i medelstillgången ej blott af de

40.000 kronor, hvilka, på sätt ofvan anförts, redan under flera år varit

nödvändiga för underhållet af de äldre byggnaderna, utan ock af de

medel, som erfordrades för underhållet af de på grund af den förbättrade

härordningen tillkomna byggnader, som redan vore eller under år

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

23

1897 blefve färdiga. Redan under do första åren, sedan nya kasernbyggnader

tagits i bruk, förekomme nemligen ej obetydliga årliga utgifter

för underhåll af tak, eldstäder, kaserngårdar, ridbanor, stallinredning

in. in. Så t. ex. uppginge de årliga kostnaderna för hvartdera af de

nya fotgardesetablissementen, ehuru manskapsstallar och ridhus der

ej funnes, redan under de första åren till omkring 4,000 kronor.

Hvad anginge de under senaste åren uppförda eller under byggnad

varande kasernetablissementen för de nya truppförbanden, hade det, då

Riksdagen vidtagit högst betydliga nedsättningar i de, med stöd af

chefens för fortifikationen kostnadsberäkningar, begärda byggnadsanslagen,

blifvit nödvändigt att tills vidare låta anstå med anordnandet

af en del lokaler, som eljest ingiuge i ett fullständigt kasernetablissement,

äfvensom med verkställandet af en del angelägna arbeten, såsom

t. ex. oljemålning af väggar och tak, takpanelning och asfaltläggning

i stallar, väg-, planerings- och stensättningearbeten, m. fl. sådana, hvilka

lämpligen kunde efteråt utföras. Då byggnadsanslagen ej lemnade tillgång

till dessa efterarbeten, måste de, såsom fallet varit vid Norrlands

artilleriregementes etablissement, bekostas med ordinarie underhållsmedlen.

Kostnaderna för underhållsarbeten vid sistnämnda etablissement,

hvilket på grund af urtima Riksdagens beslut år 1892 utvidgats

för ytterligare 2:ne divisioners inrymmande, och hvilket vore det enda

af de då beslutade större kasernetablissementen, som nu vore fullt

färdigt, hade under åren 1895—1896 redan uppgått till ej mindre än

13,118 kronor, hvilken utgift bestridts med sistnämnda medel.

Huru otillräckligt det nuvarande anslaget till nybyggnad och underhåll

af fästningarne och landtförsvaret i allmänhet tillhörande hus och

byggnader vore, framginge tydligast deraf, att de för år 1896 från de

särskilda orterna inkomna reparationsförslagen med omkring 47,000

kronor öfverstege detsamma, oaktadt man vid underhållsförslagens uppgörande

sökt på allt sätt inskränka utgifterna, och att de från landsorterna

redan inkomna reparationsförslagen för år 1897 utvisade, att

skilnaden mellan behofvet och tillgången då antagligen blefve mer än

dubbelt så stor som under år 1896. Eu stor del angelägna och för

byggnadernas bestånd nödvändiga reparationsarbeten måste till följd

häraf, till skada för staten, åsidosättas. Dessutom hade så väl å fästningsbyggnaderna

som inom de gamla kasernetablissementen åtskilliga

större arbeten visat sig väl behöfliga, ehuru dessa arbetens utförande,

på grund af bristande tillgångar, hittills icke ens kunnat ifrågasättas.

På grund af hvad sålunda anförts, hade arméförvaltningen hemställ,

att Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska, att anslaget till »arméns

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

byggnader och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens öfningar

och materiel» måtte från och med år 1898 höjas med 75,000 kronor,

deraf 40,000 kronor för underhåll af äldre byggnader samt 35,000

kronor för underhåll af de i följd af den förbättrade härordningen

erforderliga nya kasernetablissementen.

Den af arméförvaltningen sålunda gjorda framställningen ansåge

sig departementschefen böra understödja. Redan år 1893 hade han

tillstyrkt Kongl. Maj:t att hos Riksdagen äska förhöjning af de för

underhåll af landtförsvarets byggnader afsedda medlen med 35,000

kronor, och behofvet af förhöjning af nämnda medel hade sedan dess

i hög grad förökats. Då dertill komme, att under år 1897 de allra

flesta af de i följd af den nya härordningen erforderliga nya kasernetablissementen

blefve färdigbyggda och tagna i bruk samt i följd

deraf, såsom arméförvaltningen erinrat, redan under år 1898 torde

tarfva vissa underhålls- och kompletteringsarbeten, till hvilka de beviljade

byggnadsanslagen ej lemnat tillgång, vore tydligt, att de för

närvarande till underhåll af landtförsvarets byggnader anslagna medlen,

utan förhöjning derutaf, vore för ändamålet alldeles otillräckliga. Med

en god ekonomi och statens intresse kunde det ej vara förenligt att så

vore förhållandet; ty ju sämre statens byggnader underhölles, desto

kostsammare blefve de reparationer, som derå i allt fall en gång måste

företagas. Och ofta kunde man genom en i rätt tid företagen mindre

reparation förekomma en eljest nödvändig, genomgripande och synnerligen

kostsam större sådan.

Kongl. Maj:ts förevarande framställning, i hvad densamma innebär

ökning af detta anslag med det för underhåll af de i följd af den förbättrade

härordningen erforderliga nya kasernetablissementen behöfliga

belopp af 35,000 kronor, bär utskottet af den utredning, statsrådsprotokollet

innehåller, funnit påkallad. Beträffande åter den föreslagna ökningen

i öfrig! eller med 40,000 kronor, afsedda för underhåll af äldre

byggnader, har utskottet icke ansett skäl tillstyrka densamma i vidare

mån än att med hänsyn till att, såsom i statsrådsprotokollet erinras,

under senare åren åtskilliga nya fästningsverk tillkommit, hvilkas underhåll

skall med detta anslag bestridas, anslaget må ökas med 9,718

kronor, hvarigenom anslagets belopp skulle afjemnas till 450,000 kronor.

Vid bifall till hvad utskottet sålunda ansett sig böra tillstyrka, skulle

ifrågavarande anslag ökas med tillsammans 44,718 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

25

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att anslaget till arméns byggnader

och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens

öfningar och materiel, nu 405,282 kronor, ökas

med 44,718 kronor till 450,000 kronor.

Arméns munderingsutrustning.

9:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, vid bifall till

Kongl. Maj:ts under punkt 2:o af denna hufvudtitel gjorda, i punkt 3 Ilning af

af detta utlåtande omförmälda framställning, öka anslaget till arméns detta anslag.

munderingsutrustning, nu 1,939,191 kronor med 845 kronor, till 1,940,036 L

kronor.

Under hänvisning till hvad utskottet i berörda punkt af detta utlåtande

anfört och föreslagit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med afslag å Kongl. Maj:ts

förevarande förslag om ökning af anslaget till arméns

munderingsutrustning, i 1898 års riksstat uppföra detta

anslag, nu 1,939,191 kronor, med oförändradt belopp.

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten för den

garnisonerade armén.

10:o. Kong! Map.t har föreslagit Riksdagen att öka anslaget till Angående

arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten för den garnisonerade ^^nslag.

armén, nu 244,117 kronor, med 7,000 kronor till 251,117 kronor. [9.]

Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 24) inhemtas, hade arméförvaltningen

redan i skrifvelse den 14 november 1895 gjort framställning

om förhöjning för år 1897 åt de för ifrågavarande ändamål anslagna

medel med, bland annat, 7,000 kronor, och dervid i fråga, om detta

belopp anfört, att kostnaden för uppvärmning och belysning af lifgardets

till häst nya kasernetablissement, som vore afsedt för ytterligare

en sqvadron och i öfrig! rymligare än det äldre, beräknats att blifva

minst 16,000 kronor om året samt att, då utgifterna i enahanda afseende

för regementets äldre etablissement, som vore afsedt att för
Bih.

till Rited. Prot. 1897. 4 Baml. 1 Afd. 3 Iläft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående

ökning af

detta anslag.

[10.]

säljas, uppgått till omkring 9,000 kronor om året, den erforderliga

förhöjningen i anslaget uppginge till 7,000 kronor.

Denna framställning, som då icke ledde till någon Kongl. Maj:ts

åtgärd, hade arméförvaltningen i skrifvelse den 10 november 1896

förnyat.

Enär under år 1898 med all sannolikhet alla de af den förbättrade

härordningen föranledda nya kasernetablissementen utom två (Upsala

och Umeå) komme att vara färdiga och tagna i bruk, och jemväl hästgardets

gamla kasernetablissement under sagda år måste användas för

beredande af inqvartering för ettdera af de två regementen, hvilkas

nya etablissement då ännu ej vore färdiga, ansåge departementschefen

det af arméförvaltningen nu äskade beloppet blifva under år 1898

erforderligt.

Då den föreslagna ökningen af detta anslag är betingad deraf att

lifgardets till häst nya kasern kräfver större kostnader för uppvärmning

och belysning än dess nuvarande, får utskottet, under åberopande

i öfrigt af hvad till statsrådsprotokollet anförts, hemställa,

att anslaget till arméns kasernutredning samt ved,

ljus och vatten för den garnisonerade armén, nu

244,117 kronor, må ökas med 7,000 kronor till 251,117

kronor.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

ll:o. Med tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda

framställning får utskottet, under hänvisning till hvad departementschefen

till statsrådsprotokollet (sid. 25) i ärendet anfört, hemställa,

att Riksdagen må, för beredande af ytterligare

tio procent lindring i rustnings- och roteringsbesvären,

öka anslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären,

nu 1,995,200 kronor, med 332,500 kronor

till 2,327,700 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

27

Omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland.

12:o. Kong]. Magt tiar föreslagit Riksdagen att öka anslaget till Angående ökomorganisation

af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland, nu 1,688,614 mngm^adetta

kronor, med dels 42,000 kronor och dels 1,469 kronor till 1,732,083 fn.]

kronor, äfvensom, vid bifall härtill, medgifva, att Kongl. Magt måtte

så ändra gällande stater för skånska husar- och dragonregementena

samt Norrlands dragonregemente, att i dessa stater till kommenderingstillägg

uppföres, i hvar och en af de båda förstnämnda staterna, i

stället för 188 kronor, 727 kronor och i den sistnämnda staten, i

stället för 99 kronor, 490 kronor.

Under erinran att 1896 års Riksdag bifallit Kongl. Maj:ts förslag

om uppförande i riksstaden för år 1896 af två anslag, benämnda »omorganisation

af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland» samt »fortgående

vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland»,

livilka anslag vore afsedda att. bestrida samtliga utgifter för de under

omorganisation varande skånska husar- och dragonregementena samt

Norrlands dragonregemente, liar departementschefen till statsrådsprotokollet

(sid. 25) anfört, att i fråga om beräkningen af dessa båda anslags

belopp Kongl. Maj:ts af Riksdagen godkända proposition utgått derifrån,

att båda anslagens belopp skulle utgöra tillhopa 2,033,614 kronor samt

att från det senare anslaget skulle, i den mån vakanssättningen fortginge

och statens direkta utgifter således ökades, till det förra anslaget

årligen öfverföras ett belopp, motsvarande vakansafgifterna för de, sedan

föregående riksstat uppgjordes, vakanssatta numren. I innevarande

års riksstat beräknades det förra af dessa anslag till 1,688,614 kronor

och det senare anslaget till 345,000 kronor, hvarvid man utgått från

det antagande, att under år 1897 1,150 nummer skulle vid berörda tre

regementen effektivt fullgöra rustnings- och roteringsskyldigheten. Enligt

uppgifter, som från vederbörande arméfördelningschefer inkommit,

kunde med visshet antagas, att under år 1898 allenast omkring 1,010

nummer komme att vid nämnda regementen effektivt fullgöra rustningen

och roteringen; och vid sådant förhållande borde ett belopp, motsvarande

vakansafgifterna efter nu gällande uppskattning för 140 nummer,

eller således, efter 300 kronor för hvarje nummer, 42,000 kronor

i riksstaten för år 1898 från det senare anslaget öfverföras till det

lorra, eller med andra ord anslaget till »omorganisation af indelta

kavalleriet i Skåne och Norrland» ökas med 42,000 kronor och anslå
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

get till »fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och

Norrland» med motsvarande belopp minskas.

Emellertid ansåge departementschefen det förstnämnda af dessa

båda anslag böra med ytterligare ett mindre belopp förhöjas.

Beställningsmännen vid armén — sjukvårds-, hofbeslags-, gevärshandtverkare-

och handtverkssoldater — hvilkas tjenstgöring kräfde

särskilda insigter och hvilkas utbildning till följd deraf erfordrade längre

tid än öfrigt manskaps, vore i atlöningshänseende gynnade framför

öfrig med dem eljest likstäld personal vid armén, i det att dem tillerkänts

särskilda förmåner under namn af kommenderingstillägg, examenstillägg,

arfvoden m. m., utöfver hvad manskap i allmänhet erhölle.

I sådant hänseende vore genom kungl. brefvet den 23 maj 1890 stadgadt,

att dylika beställningsmän vid indelta armén, Vermlands fältjägarecorps

och beväringstrupperna skulle ega att under tjenstgöring i

sådan egenskap uppbära en dagaflöning af 25 öre; och genom särskilda

kongl. bref under åren 1892, 1893 och 1894 vore bestämmelser meddelade

i afseende å de förmåner, som tillkomme beställningsmän vid

värfvade truppförband.

De utgifter, som vid de värfvade truppförbanden i följd af omförmälda

bestämmelser uppkomme, bestredes från särskilda i truppförbandens

stater under benämning kommenderingstillägg, examenstillägg eller

arfvoden anvisade belopp. Hvad den indelta armén, Vermlands fältjägarecorps

samt de forna beväringstrupperna anginge, bestredes kostnaden

för ofvan omförmälda, allenast under tjenstgöring utgående dagaflöning

från vapenöfningsanslagen.

Så länge skånska husar- och dragonregementena samt Norrlands

dragonregemente vore uteslutande indelta truppförband, åtnjöte de vid

dessa truppförband anstälde beställningsmännen samma förmåner som

beställningsmän vid indelta armén i öfrigt, d. v. s. ofvan omförmälda,

under tjenstgöring utgående dagaflöning. Men ifrågavarande tre regementen

vore, som bekant, under omorganisation från indelta till värfvade

genom vakanssättning af de indelta numren, och, i den mån denna

vakanssättning fortginge, komme det indelta manskapet att afgå och

ersättas med värfvadt, till dess slutligen allenast värfvadt manskap vid

regementena förefunnes. Detta medförde åter, att så småningom vid

regementena komme att finnas allt flere och flere värfvade beställningsmän,

och dessa kunde uppenbarligen icke komma i åtnjutande af den

de indelte beställningsmännen tillerkända dagaflöningen, utan borde aflönas

i enlighet med de grunder, som för beställningsmän vid de värfvade

truppförbanden vore gällande. Några bestämmelser i detta hän
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

29

seende vore emellertid icke meddelade så vidt anginge nämnda tre regementen,

och fråga hade derför uppstått om de grunder, som härvid

borde tillämpas. I sådant hänseende hade vederbörande arméfördelningschefer

föreslagit, att beställningsmännen vid dessa tre regementen

skulle tillerkännas samma förmåner, som jemlikt kongl. brefven den 4

februari och den 2 september 1892 tillkomme beställningsmännen vid

kronprinsens husarregemente, eller kommenderingstillägg till belopp af

6 kronor i månaden. I gällande stater för de ifrågavarande tre regementena

funnes emellertid medel ej anvisade för dylikt ändamål. Väl

funnes i nämnda stater under benämning »kommenderingstillägg» anvisade,

i hvar och eu af staterna för skånska husar- och dragonregementena

188 kronor och i staten för Norrlands, dragonregemente .99

kronor, men dessa belopp vore afsedda allenast till förbättrad aflöning

åt manskap, som tjenstgjorde i högre grad än sin egen, och ej . för

kommenderingstillägg af nu ifrågasatt slag, hvarför medel icke blifvit

vid staternas uppgörande beräknade. Skulle beställningsmännen vid

skånska husar- och dragonregementena samt Norrlands dragonregemente

alltså komma i åtnjutande af enahanda löneförmåner, som med dem

likstälde vid öfriga värfvade truppförband — och detta syntes ju vara

billigt och rättvist — vore följaktligen nödigt, att i dessa regementens

stater anvisades medel till bestridande af dylika löneförmåner.

Departementschefen hade i sådant syfte låtit verkställa utredning angående

den ökade kostnad, som skulle uppkomma, derest de värfvade

beställningsmännen vid ifrågavarande tre regementen tillerkändes .kommenderingstillägg

af 6 kr. i månaden (motsvarande för kortare tid 20

öre om dagen); och utvisade af vederbörande fördelningsintendenter gjorda

utredningar (bil. C och D till statsrådsprotokollet), att kostnaden skulle

uppgå, vid hvart och ett af skånska husar- och dragonregementena

till i rundt tal 539 kronor och vid Norrlands dragonregemente till 391

kronor, allt årligen och efter genomförd organisation. Huru stor den

årliga kostnaden skulle blifva under de särskilda öfver gångsår en, hade

man ansett omöjligt att ens närmelsevis beräkna, enär de värfvade beställningsmännens

antal icke ökades i någon viss proportion utan i man

af tillgång på utbildad personal. Af någon egentlig betydelse syntes

det ej heller vara, om man ej kunde för hvart och ett af de särskilda

• öfvergångsåren bestämma det belopp, som borde uti ifrågavarande hänseende

utgå; ty hela det erforderliga beloppet borde på en gång äskas

och i vederbörande regementens stater uppföras, och den enda tvekan

man derefter kunde hafva, vore i fråga om det sätt, hvarpå beloppet

skulle fördelas mellan de två till ifrågavarande tre regementen anvi
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående

minskning af

detta anslag.

[12.]

sade, ofvan omförmälda anslagen. Det syntes dock, med hänsyn till

beloppets relativa obetydlighet och svårigheten vid beräknandet af de

årliga öfverföringarna, som det enklaste och redigaste vore, att hela

beloppet på en gång beviljades under anslaget till »omorganisation af

indelta kavalleriet i Skåne och Norrland».

Kong]. Maj:ts förevarande framställning så vidt den afser ökning

af detta anslag med 42,000 kronor motsvarar af Kongl. Maj:t föreslagen

minskning med 42,000 kronor i anslaget till »fortgående''vakanssättning

af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland», hvarom utskottet

i nästföljande punkt af detta utlåtande meddelar yttrande.

Då utskottet icke haft något att erinra emot Kongl. Maj:ts förevarande

fräta ställning i öfrigt, hemställer utskottet,

a) att Riksdagen må, vid bifall till hvad utskottet

i punkt 13:o af detta utlåtande hemställer, öka anslaget

till omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne

och Norrland med 42,000 kronor för omorganisationens

bedrifvande; samt

b) att Riksdagen må, för beredande af kommenderingstillägg

till beställningsmän vid nämnda kavalleri,

öka omförmälda anslag med 1,469 kronor, äfvensom,

vid bifall härtill, medgifva, att Kongl. Maj:t må

så ändra gällande stater för skånska husar- och dragonregementena

samt Norrlands dragonregemente, att

i dessa stater till kommenderingstillägg uppföres, i

hvar och en af de båda förstnämnda staterna, i stället

för 188 kronor, 727 kronor och i den sistnämnda

staten, i stället för 99 kronor, 490 kronor.

Vid bifall till hvad utskottet i denna punkt föreslagit, kommer anslaget

till omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland,

nu 1,688,614 kronor, att ökas med sammanlagdt 43,469 kronor eller

alltså till 1,732,083 kronor.

Fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland.

13:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att vid bifall till

Kongl. Maj:ts i nästföregående punkt af detta utlåtande omförmälda

förslag om ökning af anslaget till omorganisation af indelta kavalleriet

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

31

i Skåne och Norrland, minska anslaget till fortgående vakanssättning

af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland, nu 345,000 kronor, med

42,000 kronor till 303,000 kronor.

Utskottet, som i nästföregående punkt mom. a) hemstält om ökning

i förstnämnda anslag med 42,000 kronor, hemställer,

att Riksdagen må, vid bifall till hvad utskottet i

punkt 12 mom. a) af detta utlåtande föreslagit, minska

anslaget till fortgående vakanssättning af indelta

kavalleriet i Skåne och Norrland, nu 345,000 kronor,

med 42,000 kronor till 303,000 kronor.

Disciplinkompaniet.

14:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må medgifva, att anslaget till

disciplinkompaniet, nu 29,600 kronor, må ur riksstaten

uteslutas.

Öfriga ordinarie anslag.

15:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 23) har

herr A. G. Jönsson i Mårarp yrkat, att Riksdagen måtte för sin del

besluta, det beväringsman, som utan eget förvållande blefve urståndsatt

att vapenöfvas hela den lagstadgade öfningstiden, måtte utfå de

30 öre per dag för den tid han undergått öfning, hvilka skolat insättas

i postsparbanken, i fall öfningen fortgått i 90 dagar; samt att rättsinnehafvare

till beväringsman, som utan eget förvållande aflidit, innan

stadgad öfningstid hunnit för ändamålet användas, måtte likaledes berättigas

att i stadgad ordning uppbära 30 öre för hvarje den aflidnes

öfningsdag.

Af 1892 års urtima Riksdag beslutades, att värnpligtigs dagaflöning

skulle ökas till 50 öre för öfningsdag, hvaraf 20 öre kontant

skulle utbetalas till den värnpligtige men återstoden vid fullgjorda

beväringsöfningar för honom insättas å postsparbanksbok. Då utskot
-

Angående

uteslutande

ur riksstaten

af detta anslag.

[13.]

Angående en

inom Andra

Kammaren

väckt motion.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående

två inom

Andra Kammaren

väckta

motioner.

*

tet icke anser lämpligt att någon rubbning sker i dessa i sammanhang

med lösning af andra frågor beslutade grunder för utbetalning af värnepligtigs

förhöjda dagaflöning, får utskottet hemställa,

att herr A. G. Jönssons omförmälda motion ej må

föranleda någon Riksdagens vidare åtgärd.

16:o. Uti två inom Andra Kammaren väckta motioner har föreslagits

:

dels af herr N. Andersson i Pettersborg (motion n:o 15):

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t hemställa, det

Kongl. Maj:t täcktes genom sin arméförvaltning, och så vidt möjligt

redan till innevarande års regementsmöten, genom entreprenör låta anskaffa

hästskor till hvarje kavalleriregemente, vid hvilket skoningskostnaden

utgjorde mera än 1 krona 25 öre för 4 stycken underlagda

skor;

dels ock af herr L. P. Mallmin (motion n:o 73):

att Riksdagen ville för sin del besluta ändring i kongl. förordningen

den 19 juni 1885 angående öfverflyttning på statsverket af anskaffningen

och underhållet af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt

häst- och sadelmunderingspersedlarna vid rusthållskavalleriet, hvarigenom

föreskrift lemnades, som ålade staten skyldighet att bekosta

hästskor, söm och broddar, hvilka anskaffas för nummerhäst under

dennes tjenstgöring vid regementet eller eljest vid militära öfningar,

äfvensom att Riksdagen ville, till bestridande af de genom sådan ändring

för staten uppkommande utgifter, anvisa ett belopp af 5,500

kronor årligen.

Till stöd för förstberörda motion har af motionären anförts att,

då det rådde stor olikhet i kostnaden för skoningen af hästarna vid

de olika kavalleriregementena — så att då vid ett regemente kostnaden

för skoningen af en häst uppginge till cirka 1 krona per gång, belöpte

den sig vid ett annat till 2 kronor 50 öre, hvilket motionären

sökt visa med intyg och räkningar, bifogade motionen — det vore tydligt

nog, att en stor oegentlighet förelåge, så mycket mera anmärkningsvärd,

som de jemförda regementena vore förlagda inom samma område.

Kostnaden för ifrågavarande ändamål borde, enligt motionärens

åsigt, vara densamma vid de olika kavalleriregementena.

Om hästnumerären vid hvartdera af två regementen utgjorde 1,000

och man antoge att hvarje häst behöfde nya skor åtta gånger hvarje

år samt att prisskilnaden enligt berörda handlingar utgjorde kronor 1,50,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

3 B

så måste t. ex. skånska dragonregementet, jemfördt med kronprinsens

husarregemente, vidkännas en förhöjning i kostnaden af 12,000 kronor

per år, ett belopp som enligt motionärens åsigt borde kunna inbesparas.

Herr Mallmin åter har i sin ifrågavarande motion anfört, att staten

enligt den af honom åberopade kongl. förordning under vissa vilkor

öfvertag^ den rusthållarne vid indelta rusthållskavalleriet åliggande

skyldigheten att anskaffa och underhålla häst- och sadelmunderings- m. fl.

persedlar vid nämnda kavalleri.

Motionären hade den uppfattningen, att till dessa persedlar hörde

jemväl hästskor, söm och broddar, som för nummerhäst anskaffades

under dennes tjenstgöring vid militära öfningar, och hade motionären

trott sig finna stöd derför i äldre författningar i ämnet.

Så t. ex. hade § 6 af kongl. förordningen den 11 maj 1795 an-,

gående indelade ryttares och dragoners beklädnad, beväring och utredning

följande lydelse: »Allt det, som icke af Kongl. Maj:t och

Kronan eller ryttarne och dragonerna, enligt hvad här ofvan tydligen

är utstakadt, anskaffas, det påkosta och anskaffa rusthållarne sjelf va i

en sådan ordning, att följande mindre munderingspersedlar, nemligen

skinnlifstycken —--hästeskor och söm, får vid hvart och ett rust
håll

efter egen beqvämlighet beställas och anskaffas.» Och i kongl.

brefvet den 2 november 1833 till kongl. krigskollegium angående

reglemente för Uplands läns rusthållares beklädnadsfond sades i § 3

uttryckligen, att till de så kallade mindre munderingspersedlarne hörde

jemväl hästskor och söm.

Emellertid hade Kongl. Maj:t i utslag den 18 december 1896 i

särskildt mål förklarat, att »hästskor, söm och broddar icke ingått

bland de hästutredningspersedlar vid indelta kavalleriet, hvilkas anskaffning

och underhåll numera af kronan öfvertagits».

Efter detta utslag hade man anledning antaga, att rusthållarne

vid indelta kavalleriet fortfarande vore lagligen underkastade åliggandet

att utan ersättning utgöra nämnda del af rustningsbesväret, hvilket

emellertid icke syntes motionären öfverensstämma med den princip,

som gjort sig gällande i författningarna om lindring i rustnings- och

roteringsbesväret, nemligen att nämnda besvär icke vidare i någon

mån skulle åligga enbart den dermed förut betungade jorden.

Under förutsättning, att Kongl. Maj:ts i nämnda utslag framstälda

uppfattning af gällande föreskrifter vore rigtig, vore det derför i full

öfverensstämmelse med syftet i författningarna angående lindring i

rustning och rotering, att föreskrifter lemnades, hvarigenom kostnaden

Bih. till Itiksd. Prof. 1807. 4 Sami. 1 Afd. 3 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående en

inom Andra

Kammaren

vackt motion.

för liästskor, söm och broddar, som för nummerhäst anskaffades under

dennes tjenstgöring, komme att drabba staten.

Då det i herr Malimins motion påpekade förhållande synes utskottet

förtjent af uppmärksamhet och den utgift, som skulle drabba statsverket

genom rusthållets befriande från ifrågavarande skoningskostnad

måste anses vara af ringa betydelse, har utskottet, som icke funnit

lämpligt att Riksdagen för ändamålet anslår medel, innan frågan blifvit

allsidigt utredd, ansett motionen böra föranleda Riksdagen att hos Kongl.

Maj:t anhålla om vidtagande af sådan utredning och framläggande af

det förslag, som deraf kan påkallas. Och har utskottet med anledning

af herr N. Anderssons berörda motion ansett Riksdagen böra hos Kongl.

Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t vid sådan utredning jemväl täcktes taga

i öfvervägande, huruvida, på sätt nämnde motionär antydt, kostnaderna

för skoning af kavalleriets hästar må kunna genom förändrad anordning

af denna angelägenhet i allmänhet nedbringas.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må, med anledning af herrar Mallmins

och N. Anderssons omförmälda motioner, hos Kongl.

Magt anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,

huruvida icke rusthållares kostnad för skoning

af nummerhäst under tjenstgöring må kunna af

statsverket öfvertagas äfvensom huruvida, på sätt sistnämnde

motionär antydt, kostnaderna för skoning af

kavalleriets hästar må kunna genom förändrad anordning

af denna angelägenhet i allmänhet nedbringas.

17:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 115) har herr

A. Hedin hemstält, att Riksdagen, i sammanhang med sina beslut i anledning

af Kongl. Maj:ts förslag å fjerde hufvudtiteln, måtte anmäla

sin önskan, att Kongl. Maj:t täcktes gå i författning om att den till

den del af underbefälet vid armén med vederlikar, som, enligt 1892

års urtima Riksdags beslut, egt att utbekomma portionsersättning å 62

öre, full ersättning blefve utbetald för de afdrag i nämnda belopp,

som under flere år egt rum, eller till efterlefvande efter personer i

nämnda ställning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

öfver berörda motion kommer utskottet att framdeles under riksdagen

afgifva utlåtande) hvilket utskottet härmed skolat föi Riksdagen

anmäla.

18:o. Beträffande öfriga här ofvan ej omnämnda ordinarie anslag Angående

under denna hufvudtitel har icke föreslagits någon förändring; och hem- Z?feaandag.

ställer utskottet, under hänvisning till hvad utskottet här ofvan under

punkt 7:o anfört rörande staten för krigsskolan:

a) att samtliga de ordinarie anslagen under denna

hufvudtitel, i afseende å hvilka utskottet icke här

ofvan framstält särskilda förslag, må i 1898 års riksstat

uppföras till oförändrade belopp; dock att anslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för

departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli må

få jemkas i den mån, som för jemnande af hufvudtitel

ns slutsumma kan finnas erforderligt; samt

b) att Riksdagen vid anmälan af detta sitt beslut

må anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes förelägga Riksdagen

förslag till ny stat för krigsskolan å Karlberg.

Extra anslag.

19:o. Med tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda Angående an
framställning

får utskottet hemställa, ^Umpnin^af

nya värn
att

Riksdagen må för tillämpning af nya värnpligtslagens

föreskrifter i fråga om de värnpligtiges [14.]

inskrifning och redovisning m. m. på extra stat för

år 1898 anvisa 53,000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående

anslag till

anskaffning

af nya eldhandvapen.

[15-]

Artilleribehof.

20:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att utöfver det för

fortsatt anskaffning af nya eldhandvapen åt armén beviljade, men ännu

ej anvisade belopp, 3,618,/50 kronor, för enahanda ändamål på extra

stat bevilja ytterligare 7,482,250 kronor, samt att af sålunda beviljade

medel till utgående under år 1898 anvisa 1,466,750 kronor.

Uti sin förenämnda inom Första Kammaren väckta motion (n:o 5) har

herr friherre It. M. Klinckowström yrkat bland annat, att med afslag å

Kongl. Maj:ts berörda förslag för ifrågavarande ändamål måtte af Riksdagen

beviljas 860,250 kronor.

Härjemte har utskottet velat omförmäla, att herr C. E. Ljunc/bevg

i en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 37) yttrat sig öfver

Kongl. Maj:ts förevarande framställning, utan att i afseende å densamma

göra något yrkande.

Enligt departementschefens anförande till statsrådsprotokollet (sid.

31) hade generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet i skrifvelse

den 14 november 1896 i fråga om fortsatt anskaffning af tidsenliga

eldhandvapen för armén anfört hufvudsakligen följande.

Uti skrifvelse den 15 november 1895 hade han redogjort för den

behandling, som vid 1894 och 1895 års riksdagar kommit frågan om

anskaffning af tidsenliga eldhandvapen för arméns behof till del. Af

denna redogörelse framginge i hufvudsak, att den förra af de båda

nämnda Riksdagarne beviljat 295,500 kronor för anskaffning af 5,000

repeterkarbiner, samt att den senare Riksdagen anslagit dels 383*800

kronor till förändringar vid gevärsfaktoriet och ammunitionsfabriken,

dels 511,500 kronor för anskaffning af ytterligare 10,000 karbiner.

Af de . 15,000 stycken 6,5 mm. karbiner m/94, för hvilka anslag

sålunda varit under åren 1895 och 1896 disponibla, hade — fortsätter

generalfälttygmästaren — 10,000 inköpts från firman »Waffenfabrik

Man ser». Dessa vapen levererades samtliga under vintern 1895—1896,

och af desamma hade enligt Kongl. Maj:ts föreskrift ofördröjligen utdelats

erforderligt antal till kavalleriet, hvilket användt ifrågavarande

kaibiner under så godt som alla öfningar år 1896, hvarjemte ett af

fältartilleriregementena erhållit sitt mobiliseringsbehof af dylika vapen.

Återstoden af det inköpta antalet karbiner lemnade tillgång till beväpning

jemväl af ingeniörtrupperna, och hade Kongl. Majrt redan meddelat

befallning angående denna ytterligare utdelning af de nya vapnen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

37

Med användande af de till förändringar vid gevärsfaktoriet beviljade

medlen både anskaffningar samt arbeten derstädes oaflåtligt pågått.

Anordningarna i verkstäderna hade så fortskridit, att vid faktoriet,

som redan lemnat ett betydande antal tillbehör till 6,5 mm. karbin

m/94, tillverkningen af sjelfva karbinen skulle påbörjas med ingången

af år 1897.

Vid ammunitionsfabriken vore, likaledes med hjelp af de derför

anslagna medlen, alla åtgärder vidtagna för anordnandet af tillverkning

utaf 6,5 mm. patroner och samtliga dertill hörande delar.

Uti sin nyssnämnda skrifvelse den 15 november 1895 hade generalfälttygmästaren

föreslagit, att Kongl. Maj:t skulle af 1896 års Riksdag

äska, att å extra stat för år 1897 utgå, anslag dels till 5,000 karbiner,

hvarigenom medel skulle finnas anvisade för fyllande af bristen i det

beräknade behofvet, 20,000 stycken, af dylika vapen, dels till 10,000

stycken 6,5 mm. gevär. Genom beviljandet af dessa anslag skulle här

förevarande anskaffning varda återförd i de spår, som utstakats genom

den i statsverkspropositionen till 1894 års Riksdag angifna planen för

arméns förseende med tidsenliga eldhandvapen.

På skäl, som angåfves i statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet

anförande till statsrådsprotokollet för den 2 januari 1896,

hade Kongl. Maj:t emellertid ansett berörda plan böra frångås så till

vida, som ett för liniens beväpning tillräckligt antal repetergevär borde

anskaffas inom en väsentligt kortare tid än den i planen angifna,

hvaremot med anskaffningen af de ännu felande 5,000 karbiuerna skulle

under den närmaste tiden anstå; och hade Kongl. Maj:t derför föreslagit

Riksdagen att för fortsatt anskaffning af nya eldhandvapen på extra

stat bevilja 4,479,000 kronor (till 75,000 gevär) samt deraf till utgående

under år 1897 anvisa 2,086,250 kronor (till 35,000 dylika vapen).

Riksdagen beviljade det af Kongl. Maj:t föreslagna beloppet 4,479,000

kronor och anvisade deraf på extra stat för år 1897 en mot den beräknade

kostnaden för tillverkning vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori

af 15,000 gevär svarande summa, 860,250 kronor, i samband hvarmed

Riksdagen uttalade önskvärdheten deraf, att eldhand vapnen, i den mån

de ej hunne att vid statens gevärsfaktori förfärdigas, måtte, så vidt

lämpligen ske kunde, tillverkas inom landet.

Med anledning af Riksdagens berörda uttalande hade Kongl. Maj:t

den 29 maj 1896 anbefalt generalfälttygmästaren att, efter infordrande

af anbud från enskilde industriidkare inom landet angående de vilkor,

hvarunder de kunde vara villige att deltaga i tillverkning af de nya

eldhaudvapnen för armén, till Kongl. Magt inkomma med den fram
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

ställning, som deraf kunde föranledas. Sedan, till åtlydnad af sagda

befallning, genom allmänna tidningarna infordrats anbud i berörda hänseende,

hade två anbud inkommit, det ena från Husqvarna vapenfabriks

aktiebolag och det andra från två namngifna personer i Gefle i angifvet

syfte att öfverlåta ett eventuel kontrakt på ett bolag, som kunde varda

bildadt för anläggande och drifvande af en vapenfabrik. Hvartdera af

de begge anbuden omfattade leverans af 100,000 stycken 6,5 mm. gevär

under loppet af 10 år. Deremot vore det fordrade priset hos anbudsgifvarne

något olika; det angåfves nemligen, för ett gevär med läskstång

men utan bajonett och tillbehör, af Husqvarnabolaget till kronor

49,80, samt af Geflekonsortiet till kronor 49,05. Den blifvande leveranstiden

bestämdes af de olika anbudsgifvarne på följande sätt. Husqvarnabolaget

ansåge sig behöfva 18 månader för att ordna och igångsätta

eu tillverkning af 10,000 gevär om året, men ville förbinda sig

att under näst derpå följande 12 månader och derefter årligen leverera

detta antal, till dess 100,000 gevär blifvit lemnade. Geflekonsortiet

åter uppgaf, unde? förutsättning att aftal om leveransen vore uppgjordt

före den 1 juli 1897, sin afsigt vara, att den 1 juli 1899 1,000 gevär

skulle vara färdiga till besigtning och sedan hvarje följande månad

1,000 gevär med sådan ökning under de följande åren, att de 100,000

gevären blefve till leverans färdiga inom den angifna tiden af 10 år.

Med afseende på de föreliggande anbuden borde särskild! framhållas

en omständighet af väsentlig betydelse, nemligen frågan om den

trygghet, som en blifvande leverantör måste fordra, för att han verkligen

skulle få, på sätt han i sitt anbud erbjudit sig, inom 10 år leverera

100,000 gevär. Då det vore uppenbart, att arméförvaltningen icke

egde befogenhet att afsluta ett ovilkorlig! och bindande kontrakt angående

ett större antal gevär än det, hvartill Riksdagen icke allenast

beviljat, utan äfven till utgående anvisat medel, hade generalfälttygmästaren

ansett sig böra fästa anbudsgifvarnes uppmärksamhet på detta

förhållande.

Till svar å hans i sådant hänseende gjorda meddelande hade Husqvarnabolaget

— efter att hafva erinrat om de stora kostnader, som

vore förenade med anordnandet af ifrågavarande tillverkning, och nödvändigheten

att erhålla betryggande garanti af den enda tänkbara afnämaren,

den svenska staten, för att verkligen få tillverka gevär enligt

det inlemnade anbudet — framhållit, att hela det för anskaffning

af nu ifrågavarande 100,000 gevär behöfliga beloppet borde begäras af

Riksdagen att utgå under 1898, men att, om sådant beslut icke kunde

genomföras, det syntes bolaget i alla händelser vara nödvändigt, att

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

39

hela beloppet på en gång beviljades, äfven om ej mer än Vio skulle

utgå under år 1898; hvarjemte bolaget erinrat, att då under loppet af

10 år åtskilliga omständigheter kunde inträffa, som framkallade en, låt

vara tillfällig, nedsättning af det årliga anslaget för nyanskaffning af

gevär, det vore behöfligt, att i ett eventuel! kontrakt med bolaget infördes

en bestämmelse, att, om och när en nedsättning i gevärsanslaget

af Riksdagen vidtoges, denna nedsättning icke finge drabba den

enskilda fabriken i större mån än statsfaktoriet, utan att nedsättningen

gjordes i proportion till de båda verkens årliga tillverkning.

Beträffande samma fråga hade anbudsgifvarne i Gefle, med anförande

af hufvudsakligen enahanda skäl som Husqvarna vapenfabrik,

anfört, att de, innan de kunde anlägga ifrågavarande fabrik (för tillverkning

af gevär) måste vara medelst uppgjordt kontrakt eller på annat

betryggande sätt förvissade om att för svenska statens räkning under

en beräknad tidrymd af 10 år få leverera tillsammans 100,000 stycken

gevär.

Med hänsyn till denna garantifråga hade generalfälttygmästaren

utöfver sin redan gjorda erinran, att arméförvaltningen icke kunde utsluta

ovilkorlig! kontrakt angående större antal gevär än det, till hvilket

Riksdagen vid tidpunkten för aftalets träffande anvisat medel, framhållit,

att arméförvaltningen svårligen, åtminstone utan Kongl. Maj:ts bemyndigande,

kunde på sätt Husqvarna vapenfabrik föreslagit, genom bestämmelse

i kontrakt medgifva, att möjligen inträffande nedsättning i

gevärsanslaget finge fördelas mellan Carl Gustafs stads gevärsfaktori

och en eventuel enskild gevärs fabri kant i proportion till de båda verkens

årliga tillverkning. Ty då, enligt Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut,

statens gevärsfaktori blifvit med ej obetydande kostnader anordnad! fölen

årlig tillverkning af 15,000 gevär och derutöfver, syntes det vara

arméförvaltningens pligt att, så vida de af Riksdagen anvisade anslagen

dertill lemnade tillgång, hålla tillverkningen vid faktoriet uppe vid sagda

antal för att såmedelst fullt tillgodogöra faktoriets produktionsförmåga

och i största möjliga grad nedbringa tillverkningskostnaden för hvarje

gevär.

Hvad anbuden i öfrigt beträffade, så syntes det af Husqvarna vapenfabriks

aktiebolag afgifna, då det deri fordrade priset vore lägre än i

det andra anbudet och detta senare ej heller i annat afseende egde

några öfvervägande fördelar, böra läggas till grund för beräkningarna

angående anskaffningen af gevär från enskild verkstad.

Af det åberopade anförandet till statsrådsprotokollet den 2 januari

189G framginge, att behofvet af gevär, om armén skulle blifva tillfreds
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

ställande beväpnad, vore minst 200,000 stycken, samt att anskaffningen

af åtminstone halfva detta antal borde, till undvikande af allvarsamma

olägenheter, ja faror, i största möjliga grad påskyndas. Det vore

emellertid påtagligt, att statens gevärsfaktori icke vore i stånd att,

ensamt, med erforderlig snabbhet utföra ifrågavarande tillverkning.

Derför hade också Riksdagen, genom sitt ofvan anförda uttalande angående

önskvärdheten deraf, att eldhandvapnen, i den mån de ej hunne

att vid statens gevärsfaktori förfärdigas, måtte, så vidt lämpligen ske

kunde, tillverkas inom landet, anvisat den väg, å hvilken påskyndad

anskaffning af eldhandvapnen borde ega rum.

De anbud å leverans af gevär, för hvilka generalfälttygmästaren

nu redogjort, gåfve vid handen att, om någon del af gevärsanskaffningen

skulle anförtros åt enskild inhemsk verkstad, hvilket vore den enda

möjligheten för ett någorlunda snabbt fyllande af behofvet, så måste

staten förbinda sig till ett under 10 år jemnt fortgående inköp af tillsammans

100,000 gevär hos den enskilda fabrikanten. Samtidigt kunde

och borde tillverkningen vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori omfatta

15.000 sådana vapen om året. Den sammanlagda årliga anskaffningen

skulle således komma att uppgå till 25,000 gevär, motsvarande en tid

för 200,000 vapen af 8 år.

Kostnaderna skulle under de angifna förutsättningarna ställa sig

på följande sätt:

a) 100,000 gevär, tillverkade vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori:

100.000 gevär å 47 kr....................................................... kr. 4,700,000: —

Profskjutnings- och skottställningskostnader å 0,80 kr. » 80,000: —

Patentafgift å l,so kr............................................................ » 180,000: —

Tillbehör å 7,io kr................................................................... » 710,’000: —

Transportkostnader å 0,so kr............................................. » 20,000: —

Summa kr. 5,690,000: —

Kostnaden för hvarje gevär skulle således blifva kronor 56,90.

b) 100,000 gevär, tillverkade vid inhemsk enskild verkstad:

100,000 gevär å 49,80 kr................................................. kr. 4,980,000: —

Profskjutnings- och skottställningskostnader å 0,8o kr. d 80,000: —

Besigtningskostnader å 0,50 kr......................................... » 50,000: —

Transport kr. 5,110,000: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

41

Transport kr. 5,110,000: —

Patentafgift å 1,80 kr......................................................... » 180,000: —

Tillbehör å 7,io kr................................................................ » 710,000: —

Transportkostnader å 0,20 kr........................... »_20,000: —

Summa kr. 6,020,000: —

Kostnaden per gevär, tillverkadt vid enskild verkstad, blefve således

kronor 60,20.

I båda ofvan anförda fall hade patentafgiften angifvits till kronor

1,80 per gevär. Denna siffra vore dock att betrakta såsom ett medeltal,

enär ifrågavarande afgift, enligt ett med firman »Waffenfabrik Mauser»

träffadt aftal, vore bestämdt till 2,50 riksmark (kronor 2,25) för de första

100.000 vapnen, som tillverkades inom Sverige, men derefter skulle

nedsättas till 1,50 riksmark (kronor l,3s), allt per vapen. Under förutsättning,

att tillverkningen vid statens gevärsfaktori och vid den enskilda

verkstaden fortginge ungefär samtidigt, blefve således priset för de

första 50,000 gevären, tillverkade på hvartdera stället, kronor 57,35 vid

gevärsfaktoriet och kronor 60,65 vid den enskilda verkstaden, men för

de derefter följande 50,000 vapnen likaledes på hvartdera stället respektive

kronor 56,45 och kronor 59,75. Först nämnda båda pris, nemligen

kronor 57,35, enligt hvilket det af 1896 års Riksdag på extra

stat för år 1897 anvisade anslaget till 15,000 gevär beräknats, och

kronor 60,65, borde således, tills vidare och intill dess 100,000 gevär

anskaffats, läggas till grund vid äskandet af anslag.

Sammanlades de ofvan under a) och b) angifva slutsummorna,

erhölles totalkostnaden för 200,000 gevär, anskaffade på antydt sätt

inom landet, nemligen 11,710,000 kronor. Droges derifrån det belopp,

4.479.000 kronor, som af 1896 års Riksdag redan beviljats, återstode

7.231.000 kronor såsom ytterligare behöfliga för anskaffning af gevär.

Men till sistnämnda belopp borde slutligen komma 251,250 kronor för

tillverkning vid faktoriet af ännu felande 5,000 karbiner. Det, utöfver

hvad Riksdagen hittills beviljat, ännu återstående behofvet af medel för

eldhandvapen till armén blefve således 7,482,250 kronor.

Med hänsyn till den trygghet för erhållande af oafbrutna och jemna

årsbeställningar, som en eventuel enskild leverantör, enligt hvad ofvan

blifvit anfördt, borde beredas, vore det utan tvifvel önskvärd!, att hela

sist nämnda belopp af Riksdagen på en gång icke allenast beviljades,

utan äfven, på sätt Husqvarna vapenfabriks aktiebolag ifrågasatt, tillsammans

med det för gevärsanskaffning af Riksdagen redan beviljade,

Bih. till Rilad. Prot. 1897. 4 Rami. 1 Afd. 3 Haft. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

men ännu ej anvisade beloppet (4,479,000—860,250) 3,618,750 kronor,

anvisades till utgående under ett enda år, till exempel 1898.

Att ett så högst betydande belopp, sammanlagdt 11,101,000 kronor,

skulle anvisas på ett och samma års stat, kunde emellertid så mycket

mindre ifrågasättas, som större delen af sagda anslag, under förutsättning

att tillverkningen skedde uteslutande inom landet och då knappast

kunde uppdrifvas till väsentligt mer än 25,000 vapen om året, skulle

komma att ligga oanvänd under flera år. Då det å andra sidan icke

kunde betviflas, att Riksdagen, som redan anslagit medel till gevärsfaktoriets

anordnande för tillverkning af de nya vapnen, ju icke skulle,

om och när medel för anskaffning af sådana jemväl genom den enskilda

industrien blifvit af Riksdagen beviljade och aftal på den grund

med inhemsk privat leverantör träffats, årligen anvisa de belopp, som

erfordrades för uppehållande af tillverkningen af vapen vid både kronans

och den enskilde kontrahentens verkstäder, syntes det vara för det

afsedda ändamålet, en påskyndad vapenanskaffning inom landet, tillräckligt,

om 1897 års Riksdag beviljade det, enligt hvad ofvan anförts,

ännu återstående medelsbeliofvet för sådan anskaffning, nemligen

7,482,250 kronor, och deraf till utgående under år 1898 anvisade hvad

som erfordrades för en årstillverkning af 25,000 gevär, af hvilka 15,000

vid statens faktori och 10,000 vid enskild inhemsk verkstad.

Ifrågavarande årsanslag borde beräknas på följande sätt:

15.000 gevär, tillverkade vid gevärsfaktoriet, med tillbehör

m. m. å 57,35 kronor.................................... kr. 860,250: —

10.000 gevär, tillverkade vid enskild verkstad, likaledes

med tillbehör m. m. å 60,65 kronor......... » 606,500: —

Summa kr. 1,466,750: —

På grund häraf hade generalfälttygmästaren hemstält, att Kongl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för fortsatt anskaffning af nya eldhandvapen

åt armén på extra stat bevilja 7,482,250 kronor samt deraf

till utgående under år 1898 anvisa 1,466,750 kronor.

I yttrande till protokollet i statsrådet den 2 januari 1896 hade

departementschefen framhållit vigten och betydelsen för landets försvar

af att anskaffningen af 6,5 mm. gevär påskyndades så mycket, som omständigheterna

medgåfve, och tillstyrkte för den skull, att den i statsverkspropositionen

till 1894 års Riksdag angifna planen för arméns

förseende med tidsenliga eldhandvapen, såsom alltför långsamt ledande

till målet, icke vidare skulle följas, utan att under loppet af de när
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

43

maste två åren skulle anskaffas 75,000 gevär för en kostnad af tillhopa

4,479,000 kronor, hvilket belopp borde i sin helhet af den då snart

sammanträdande Riksdagen begäras.

Den sålunda gjorda framställningen hade vunnit Kongl. Maj:ts gillande,

och Riksdagen godkände i princip Kongl. Maj:ts förslag att, med

frångående af förut nämnda plan, enligt hvilken allenast 10,000 repetervapen

skulle årligen tillverkas, påskynda anskaffningen af dylika vapen.

Riksdagen beviljade nemligen hela det af Kongl. Maj:t äskade belopp,

4,479,000 kronor, till anskaffning af 75,000 gevär, motsvarande behofvet

vid infanteriets linie, och anvisade på 1897 års stat 860,250 kronor

för tillverkning af 15,000 sådana vapen, hvarvid kostnaden uppskattades

på grund af det vid statens gevärsfaktori beräknade priset.

Men om Riksdagen sålunda genom detta beslut å ena sidan gillat

Kongl. Maj:ts afsigt att påskynda gevärsanskaffningen, så hade Riksdagen

å den andra, genom att begränsa årsbeställningen för år 1897

till 15,000 vapen — ett antal, som just motsvarade hvad man under

hvarje af de närmaste åren kunde vid gevärsfaktoriet tillverka — samt

genom att uttala önskvärdheten deraf, att eldhandvapnen, i den mån de

ej hunne att vid statens gevärsfaktori förfärdigas, måtte, så vidt lämpligen

ske kunde, tillverkas inom landet, tillkännagifvit sin åsigt, att

vapenanskaffningen, ehuru påskyndad, dock borde hållas inom den ram,

som bestämdes af möjligheten att inom landet åstadkomma densamma.

Af generalfälttygmästarens ofvan anförda skrifvelse framginge, att

de af Kongl Maj:t anbefalda åtgärder till utrönande af möjligheten att

utvidga tillverkningen inom landet af repetervapen utöfver den vid

statens faktori påbörjade gifvit det resultat, att från enskild svensk

verkstad kunna, på vilkor som syntes departementschefen antagliga, erhållas

10,000 gevär årligen, i följd hvaraf årsanskaffningen af eldhandvapen

kunde, utan att Riksdagens nyss nämnda önskan om tillverkningens

utförande inom landet träddes för nära, omedelbart uppdrifvas

till 25,000 och, i den mån verksamheten vid gevärsfaktoriet nådde sin

fulla utveckling, möjligen stiga ännu något högre.

Det vore ytterst angeläget, att åtminstone denna utväg, att snabbare,

än eljest vore möjligt, fylla arméns behof af eldhandvapen, begagnades;

och tillstyrkte för den skull departementschefen, att erforderliga åtgärder

vidtoges för beredande af möjlighet att med enskild verkstad utsluta

kontrakt om årlig leverans af 10,000 stycken 6,5 mm. gevär

under 10 år. Men för detta ändamål vore, på sätt generalfälttygmästaren

framhållit, oundgängligt, att hela det för den afsedda vapenanskaffningen

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Stastutskottets Utlåtande N:o 5.

erforderliga, ännu återstående anslagsbeloppet nu på en gång af Riksdagen

beviljades.

Mot generalfälttygmästarens beräkning af det minsta gevärsbehofvet,

200,000 stycken, kunde departementschefen så mycket mindre

hafva något att erinra, som densamma hvilade på de i förut berörda

anförande till statsrådsprotokollet angifna grunder, och det af generalfälttygmästare

jemväl framhållna behofvet af ytterligare 5,000 stycken

6,5 mm. karbiner funne departementschefen likaledes obestridligt.

På grund häraf borde, på sätt af generalfälttygmästarens meranämnda

skrifvelse . framginge, det ännu återstående behofvet af medel

för eldhandvapen till armen — utöfver de af senaste Riksdag beviljade

— uppgå till 7,482,250 kronor.

I samma skrifvelse vore, enligt hvad ofvan framhållits, det belopp,

som erfordrades för anskaffning under år 1898 af 25,000 stycken 6,5

mm. gevär, beräknadt till 1,466,750 kronor; och hade departementschefen

emot denna beräkning intet att erinra.

Da utskottet icke kan bestrida den af militära fackmän framhållna

uppfattningen, att ett lands försvar under dess armés öfvergång från

ett slags eldhandvapen till ett annat befinner sig i ett visst svaghetstillstånd,

har utskottet ansett, att för förkortande af denna öfvergångstid

de åtgärder, som för anskaffning af sådan ny beväpning vidtagas, böra

inom gränsen af påräkneliga tillgångar vara så verksamma som möjligt.

Utskottet har derför tagit i öfvervägande, huruvida icke detta syftemål

skulle kunna i förevarande fall vinnas på annan väg än genom att, på

sätt Kongl. Maj:t förutsatt, för tillverkningen delvis anlita enskilda

verkstäder, utan att dock anslag för ändamålet behöfde beviljas till så

stort årligt belopp, som Kongl. Maj:t äskat. Dervid har utskottet icke

funnit hinder böra. möta i Riksdagens föregående uttalande i denna fråga.

Ty då 1896 års Riksdag vid beviljande af 860,250 kronor för år 1897

till anskaffning af nya eldhandvapen åt armén uttalade den önskan, att,

derest de nya gevären till hela det antal, som beräknades härför skola

kunna erhållas, icke hunne att under året tillverkas vid Carl Gustaf

stads gevärsfaktori, de likväl måtte, så vidt lämpligen ske kunde, tillverkas

inom landet, torde Riksdagen framför allt hafva åsyftat, att beställning

i utlandet af de nya gevären skulle undvikas.

Da nu staten redan nedlagt betydande kostnader för utvidgning af

sitt eget gevärsfaktori i och för tillverkning af dessa nya eldhandvapen,

synes det utskottet vara till fördel, om detta faktori, som beräknats

kunna efter berörda utvidgning tillverka något öfver 15,000 gevär om

året, blefve förmedelst någon ytterligare utvidgning satt i stånd att

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

45

utföra en något större årstillverkning och derigenom öfvertaga hela

denna anskaffning, hvarigenom naturligtvis större likformighet deri

vunnes. Utskottet har derför inhemtat upplysning angående kostnaden

för en sådan utvidgning och får dervid åberopa det vid detta utlåtande

såsom bil. Litt. E fogade kostnadsförslag af faktoriets styresman, hvaraf

framgår, att en ytterligare årstillverkning af 5,000 gevär skulle betinga

kostnader för utvidgning af faktoriet till belopp af 100,000 kronor,

samt att en sådan utvidgning skulle kunna vara fullbordad den 1 januari

1898, från hvilken tid faktoriet alltså kunde på detta sätt uppbringa

sin tillverkning till 20,000 gevär om året.

Af uppgjord jemförelse mellan de tidpunkter, vid hvilka det erforderliga

antalet af nya eldhandvapen för armén skulle under olika

förutsättningar vara anskaffadt, framgår, att, derest Carl Gustaf stads

gevärsfaktori användes för en årstillverkning af 20,000 gevär, anskaffningen

af det erforderliga antalet 200,000 st. skulle vara fullbordad

den 1 maj 1907, att, om vid nämnda faktori tillverkades intill 15,000

gevär om året och anbudet från Gefle tillika antoges, anskaffningen

skulle vara fullbordad den 1 juli 1907, och att, derest anbudet från

Husqvarna i stället antoges, anskaffningens fullbordande skulle ega rum

först den 1 januari 1909. Ett antagande af vare sig det ena eller det

andra af dessa anbud skulle dessutom, på grund af att desamma omfattade

100,000 gevär, tillverkade under loppet af 10 år, medföra, att

statens faktori, der betydliga kostnader nedlagts och en stam af arbetare

uppöfvats, skulle redan efter några år stå utan sysselsättning med

nytillverkning.

På grund af hvad sålunda af utskottet anförts, har utskottet ansett

lämpligt, att anslaget till anskaffningen af nya eldhandvapen för år 1898

bestämmes efter en beräkning af 20,000 st. samt att Carl Gustaf stads

gevärsfaktori ensamt användes för denna anskaffning och i sådant syfte

undergår erforderlig utvidgning. Och då kostnaden utgör för 20,000

gevär, tillverkade vid nämnda faktori, efter 57,35 kronor stycket, 1,147,000

kronor och för ifrågavarande utvidgning 100,000 kronor, anser utskottet

sig böra tillstyrka Riksdagen att till anskaffning af nya eldhandvapen

för armén på extra stat för år 1898 anvisa 1,247,000 kronor.

Slutligen har utskottet velat erinra, att Kongl. Maj:t endast med

hänsyn till förutsatt uppgörelse med enskilda verkstäder om tillverkning

af visst antal nya eldhandvapen för armén föreslagit, att Riksdagen

skulle, utöfver redan för ändamålet anslaget belopp, bevilja ytterligare

medel samt att detta alltså, med den lösning, utskottet förordat, för det

närvarande icke erfordras, då det torde böra ankomma på hvarje Riks
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående

anslag till

anskaffning

af re volt rar.

[16.]

Angående

anslag till

mobilisering sammunition

för eldhandvapen.

[17-]

dag att för ändamålet anvisa det belopp, som med hänsyn till disponibla

tillgångar och öfriga anslagsbehof kan finnas lämpligt.

Utskottet, som icke funnit herr Ljungbergs ofvanberörda anförande

erfordra någon särskild hemställan, får föreslå:

a) att Riksdagen må, för anskaffning af nya eldhandvapen

åt armén, af härför beviljadt belopp på

extra stat för år 1898 anvisa 1,247,000 kronor; samt

b) att herr friherre Klinckowströms omförmälda

motion i denna del må härigenom anses besvarad.

21:o. Under erinran, att 1896 års Riksdag för anskaffning af 6,500

revolvrar med tillbehör beviljade 208,000 kronor och deraf på extra

stat för år 1897 anvisat 104,000 kronor, får utskottet, med tillstyrkande

af bifall till Kongl. Majrts derom nu gjorda framställning, hemställa,

att Riksdagen må, af det utaf 1896 års Riksdag

för anskaffning af revolvrar med tillbehör beviljade belopp,

på extra stat för år 1898 anvisa återstående

104.000 kronor.

22:o. Sedan Riksdagen af det enligt den år 1891 uppgjorda plan

för anskaffning af mobilisering sammunition till eldhandvapen åt armén härför

erforderliga belopp af 4,000,000 kronor för åren 1893—1897 beviljat

sammanlagdt 3,250,000 kronor, har Kongl. Maj:t för nämnda ändamål

på extra stat för år 1898 äskat återstående 750,000 kronor.

Uti förenämnda motion (n:o 5) har herr friherre R. M. Klinckowström

yrkat, att för ifrågavarande ändamål måtte anvisas endast 600,000

krono!-.

Enär medelst anvisande af det utaf Kongl. Maj:t nu äskade belopp

ifrågavarande anskaffningsbehof blefve fyldt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, utan afseende å herr friherre

Klinckowströms omförmälda yrkande om nedsättning i

det för ifrågavarande ändamål af Kongl. Maj:t äskade

belopp, för anskaffning af mobiliseringsammunition till

eldhandvapen åt armén på extra stat för 1898 anvisa

750.000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

47

23:o. Sedan för anskaffning af fältartillerimateriel, hvartill beräknats

åtgå 1,270,000 kronor, 1893—1896 årens Riksdagar anslagit tillsammans

fyra femtedelar af berörda kostnadsbelopp eller 1,016,000

kronor, får utskottet, med tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, hemställa,

att Riksdagen må till fortsatt anskaffning af fältartillerimateriel

på extra stat för år 1898 anvisa återstående

254,000 kronor.

24:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för

år 1898 bevilja för anskaffande och anordnande af skjutfält för Vendes

artilleriregemente 170,000 kronor.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet (sid. 43) inhemtas, hade generalfälttygmästaren

i skrifvelse den 14 sistlidne november gjort framställning

om anslag för anskaffande och anordnande af skjutfält för Vendes

artilleriregemente samt i sådant afseende anfört följande.

Vendes artilleriregemente hade af ålder utfört skarpskjutningar å

sitt exercisfält, det s. k. Näsby fält invid Kristianstad. Då de nu i

bruk varande fältkanonerna i början af 1880-talet kommo till användande,

befans det emellertid omöjligt att öfva skarpskjutning i den

dittills för sådant ändamål begagnade skottlinien, enär det inträffade,

att ej kreverade projektiler, skjutna ur dessa nyare, i jemförelse med

de förutvarande fältkanonerna synnerligen kraftiga pjeser, efter att

hafva slagit ned på exercisfältet, studsade upp och fortsatte sin väg

öfver Araslöfssjön, som begränsade sagda fält, och slutligen nedföllo i

närheten af Araslöfs gård, mot hvars hufvudbyggnad skottlinien var

inrigtad. För att möjliggöra skarpskjutning med de nya kanonerna på

Näsby fält utan sådana faror för lif och egendom, som ofvan beskrifna

förhållande medförde, vidtogos två åtgärder. Dels arrenderades af Kristianstads

stad ett omedelbart intill exercisfältet gränsande område, efter

hvars läggande till detta fält en ny skottlinie så utstakades, att dess

förlängning på andra sidan nämnda sjö träffade visserligen odlad, men

ej bebyggd mark, och dels utverkades egarens och arrendatorns af Araslöfs

gård medgifvande, att skarpskjutning finge ske i denna nya rigtning,

mot en viss årlig ersättning för upplåtelsen af det område, som

sålunda under de dagar, då skjutning egde rum, utsattes för möjligheten

af nedfallande projektiler, och hvarå arbete följaktligen under

dessa dagar icke kunde utföras. Genom dessa åtgärder möjliggjordes

visserligen skarpskjutning, men under förhållanden, som för regemen
-

Angående

anslag till

fältartillerimateriel.

[18.]

Angående

anslag till

skjutfält för

Vendes

artilleriregemente.

[19.]

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

tets utbildning i denna vigtiga tjenstegren voro synnerligen ogynsamma.

Fältets ringa dimensioner samt nödvändigheten att, för undvikande

af fara för kringboende befolkning, afgifva elden från en plats

i eller omedelbert invid sjelfva skottlinien och i en med denna i det

närmaste parabel rigtning föranledde nemligen, dels att skjutning icke

kunde ske på större afstånd än omkring 1,800 meter, dels att öfning

i skarpskjutning endast med största svårighet kunde utföras af större

styrka än ett batteri, och dels slutligen att det skjutande truppförbandet

städse måste taga ställning på en och samma noggrannt utstakade

plats.

Det torde icke behöfva framhållas, att i följd af ofvan angifna omständigheter

å ena sidan det taktiska moment, som läge i val af ställning

samt af sätt och väg för inryckning deruti, vid en öfning i skarpskjutning

å Näsby fält ginge helt och hållet förloradt, och att å andra

sidan all utbildning derstädes vore utesluten i eldgifning såväl på de

afstånd, å hvilka artilleriduellen i de flesta fall torde komma att utkämpas,

som ock i division (om tre batterier), hvilket truppförband man

ju numera eljest sträfvade att använda såsom fältartilleriets taktiska

enhet. Och än mindre torde behöfva betonas de väsentliga olägenheter,

ja, vådor, som kunde vållas af de ur ofvan berörda missförhållanden

härflytande bristerna uti ifrågavarande regementes utbildning i fältmessig

skjutning.

Med anledning af ofvanberörda förhållanden hade generalfälttygmästaren

låtit anställa undersökningar, huruvida det vore möjligt att

ej allt för långt från Kristianstad finna ett område, som lämpligen skulle

kunna användas till skjutfält för det i nämnda ort förlagda artilleriregementet,

och hade dettas chef i sådant hänseende föreslagit ett område,

beläget på endast 12 kilometers ^afstånd från garnisonsorten,

mellan Rinkaby station på Kristianstad—Åhus jernväg och stranden af

Östersjön, på sätt som framginge af två bifogade kartor, den ena

generalstabens Kristianstadsblad, den andra upprättad af löjtnanten Hj.

Nordenfelt.

Å denna senare karta funnes utmärkt dels det egentliga, föreslagna

skjntfältet, med en bredd af 600 meter, dels på båda sidorna

derom belägna s. k. kulfångareområden, hvartdera vid nollpunkten,

d. v. s. vid nordvestra gränslinien, 50 meter bredt och derefter vidgande

sig emot hafvet.

Fältet, hvars längd från nollpunkten till stranden vore omkring

4,100 meter, syntes i afseende å såväl utsträckning som öfriga egenskaper

motsvara de fordringar, som man borde ställa på ett tidsenligt

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

49

skjutfält för artilleri, i hvilket hänseende särskildt borde tilläggas, att

den närmast stranden belägna delen af Östersjön i skottliniens förlängning

vore grund och stenbunden, så att fartyg aldrig och mindre båtar

endast undantagsvis der passerade, och att det följaktligen bildade en

särdeles lämplig bakgrund åt fältet.

Äfven i ekonomiskt hänseende vore det föreslagna skjutfältet fördelaktigt,

i det att detsamma borde kunna förvärfvas för ett jemförelsevis

billigt pris. Jordmånen bestode nemligen, såsom framginge af

två bifogade förslag till värderingsinstrument, i likhet med en äfvenledes

närsluten karta, upprättade af vice kommissionslandtmätaren A. E.

Andersson, till största delen af ofruktbar, lös sandjord af relativt lågt

värde. En del af marken vore visserligen bevuxen med skog, men

denna kunde, såsom varande endast halfvuxen eller derunder, ej heller

betinga högt pris. Af de hus och byggnader, som låge på det föreslagna

skjutfältets område, vore tvenne gårdar väl underhållna och i

godt skick, hvaremot de öfriga vore af dålig beskaffenhet och temligen

värdelösa. De båda värderingsinstrumenten och landtmätarekartan visade

för öfrigt, att jorden vore mycket sönderstyckad och hemmansdelarne

små. Egarnes antal uppginge till minst femtio, hvarför och

med hänsyn till svårigheten att vid vanligt köp befria de många och

små jordstyckena från inteckningar uppgörelse under hand icke kunde

tänkas varda möjlig, utan expropriation blefve oundgänglig.

Enligt de åberopade värderingsinstrumenten voro kostnaderna för

inköp af det föx-eslagna skjutfältet beräknade till följande belopp, nemligen

:

jord .................

växande skog

åbyggnader ..

................................ kr.

91,783: —

.................................. »

43,200: —

................................... ))

11,650: —

eller tillsammans kronor

146,633: —

Till detta för sjelfva fältets förvärfvande erforderliga belopp borde

emellertid läggas dels omkostnader för expropriation och kartläggning

af skjutfältet samt derå behöfliga anordningar, hvilka kostnader af regementschefen

beräknats till 20,169 kronor, dels för oförutsedda utgifter

eu summa, som med fäst afseende på svårigheten att noggrant beräkna

pris, som sedermera skulle bestämmas af expropriationsnämnd,

icke torde böra sättas lägre än till omkring 2 procent af det uppskattade

inköpspriset för sjelfva skjutfältet, eller, för jemnande af anslagets

Bih. till Jtihsd. Prot. 1337. 4 Sami. 1 A/d. 3 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

slutsumma, till 3,198 kronor, då nyssnämnda slutsumma blefve 170,000

kronor.

Med stöd af det sålunda anförda, hade generalfälttygmästaren anhållit,

att Kongl. Maj:t ville af Riksdagen till ett skjutfält för Vendes

artilleriregemente på extra stat för år 1898 äska 170,000 kronor.

Generalfälttygmästare^ ifrågavarande framställning hade departementschefen

funnit synnerligen beaktansvärd. För ett artilleriregementes

behöriga utbildning vore det af den största vigt att eg a tillgång

till lämplig plats för utförandet af de för regementet oundgängliga

skjutöfningarna. Att det nu till skjutfält begagnade området, regementets

exercisfält, icke vore för sådant ändamål lämpligt, torde till fullo

framgå af hvad generalfälttygmästaren i sådant afseende anfört. Till

hvad han härom yttrat, hade departementschefen intet annat att tillägga,

än att, då såväl Kristianstads stad som egaren eller arrendatorn af

Araslöfs gård naturligtvis kunde när som helst uppsäga de med dem

träffade, af generalfälttygmästaren omförmälda aftalen, och, derest så

skedde, efter aftalens utlöpande all skarpskjutning på Näsby fält blefve

omöjliggjord, det kunde komma att inträffa att regementet, om åtgärd

för beredande af annan plats för regementets skjutöfningar icke vidtoges,

helt och hållet komme att sakna tillfälle till öfning i denna, för

regementet allra mest vigtiga gren af tjensten. Och äfven om aftalen

icke uppsades, vore det under nuvarande förhållanden alltid att befara,

att förlupna kulor sloge ned på andra sidan Araslöfssjön och der åstadkomme

sådan skada, att skarpskjutning å fältet blefve förbjuden eller

måste inställas. Departementschefen ansåge derför, i likhet med generalfälttygmästaren,

att åtgärder snarast möjligt måste vidtagas för anskaffande

af lämpligt skjutfält för regementet, och torde i detta afseende

det nu föreslagna området befinnas antagligt. Det vore beläget

på kort afstånd (12 kilometer) från Kristianstad, och regementet kunde

i följd deraf med lätthet dit förflyttas utan att begagna jernvägsförbindelse.

Längden och bredden vore tillfredsställande och läget sådant, att

någon fara för olyckshändelser i följd af skjutöfningarna icke syntes

förefinnas. Kostnaderna för fältets förvärfvande och anordnande vore

visserligen ganska betydliga, men det torde vara omöjligt att i närheten

åt Kristianstad eller eljest i Skåne med dess höga jord värd eu finna

något område, som lämpade sig till skjutfält och kunde för samma pris

förvärfvas.

Utskottet, som icke vill förneka behofvet af ett särskildt skjutfält

för Vendes artilleriregemente och icke heller haft något att erinra mot den

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

51

föreslagna platsen derför, bär deremot trott sig finna, att de för dess

anordnande beräknade kostnader kunna i ej oväsentlig mån minskas.

Då, såsom statsrådsprotokollet upplyser, jordmånen å den mark, som

skulle för ändamålet exproprieras, består till största delen af ofruktbar,

lös sandjord af relativt lågt värde, torde det för jordlösen beräknade

belopp, 91,783 kronor, kunna vid blifvande uppgörelse nedbringas.

Härjemte torde staten genom användning eller återförsäljning kunna

godtgöra sig åtminstone någon del af den till 43,200 kronor beräknade

kostnaden för inlösen af växande skog och den till 11,650 kronor upptagna

kostnaden för inlösen af byggnader å det föreslagna skjutfältet.

Vid sådant förhållande har utskottet icke ansett sig böra tillstyrka Riksdagen

att för ändamålet anvisa högre belopp än 120,000 kronor. Skulle

detta belopp icke visa sig tillräckligt, föreställer sig utskottet, att det

öfverskjutande beloppet skulle utan svårighet kunna anvisas af fjerde

hufvudtitelns besparingar.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må, för anskaffande och anordnande

af skjutfält för Vendes artilleriregemente, på

extra stat för år 1898 anvisa 120,000 kronor.

Fortifikationsbehof.

25:o. För anskaffning af en fälttelegrafafdelning och materiel till

3tt fältingeniörkompani och tvä fältingeniörstaber har Kongl. Maj:t på

extra stat för år 1898 äskat 58,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet (sid. 47) upplyses, att chefen för fortifikationen

i skrifvelse den 15 sistlidne november, angående extra anslag

för år 1898 till komplettering af fältingeniörmateriel, erinrat, att sedan

vid 1894, 1895 och 1896 års riksdagar anvisats medel till anskaffning

af en fälttelegrafafdelning och två krigsbr yggeekipage, af den summa,

som i propositionen till 1892 års urtima Riksdag angifvits såsom behöflig

för anskaffande af ökad materiel för ingeniörvapnet, numera

återstode att anvisa, förutom hvad som erfordrades till anskaffandet af

en lätt fälttelegrafafdelning, hvarmed syntes kunna ytterligare anstå,

allenast dels 30,000 kronor till eu fälttelegrafafdelning och dels 28,000

kronor för erforderlig materiel till ett fältingeniörkompani och två in
-

Angående

anslag till

ökad materiel

för ingeniörvapnet.

[20.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående

anslag till

kaserner.

[21.]

Angående

anslag till

Karlsborgs

fästning med

Vaberget.

[22‘.]

Angående

anslag till

befästningar

vid Göteborg

och Boden.

[23o.24.]

geniörstaber; och hade han derför hemstält, att Kongl. Maj:t måtte af

Riksdagen för år 1898 på extra stat för ifrågavarande ändamål äska

58,000 kronor.

Då alltså med beviljande af det af Kongl. Maj:t nu begärda belopp

behofvet af fältingeniörmateriel bör anses fyldt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, för anskaffning af en falttelegrafafdelning

och materiel till ett fältingeniörkompani

och två fältingeniörstaber, på extra stat för år 1898

anvisa 58,000 kronor.

26:o. Sedan 1894 och 1895 års Riksdagar för uppförande af nya

kasernetablissement m. m. beviljat tillhopa 3,057,560 kronor, hvaraf

1,411,925 kronor skulle utgå af försäljningsmedel för vissa kronans

tomter m. m., samt af återstående beloppet, 1,645,635 kronor, anvisat

att på extra stat utgå för år 1895 400,000 kronor, för år 1896 420,000

kronor och för år 1897 likaledes 420,000 kronor, får utskottet, med

tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

hemställa,

att Riksdagen må af den för uppförande af nya

kasernetablissement beviljade summa på extra stat för

år 1898 anvisa återstående 405,635 kronor.

27 :o. Till fortsättande af arbetena på Karlsborgs fästning med Vaberget

har Kongl. Maj:t på extra stat för år 1898 äskat 200,000 kronor.

Utskottet, som inhemtat, att fullbordande af de arbeten å Karlsborgs

fästning med Vaberget, som ännu återstå att utföra, beräknas

skola betinga en kostnad af sammanlagdt omkring 4,000,000 kronor,

får hemställa,

att Riksdagen må, till fortsättande af arbetena

på Karlsborgs fästning med Vaberget, på extra stat

för år 1898 anvisa 200,000 kronor.

Artilleri- och fortifikationsbehof.

28:o. I statsverkspropositionen har Kongl. Maj:t under punkterna

23:o och 24:o af denna hufvudtitel föreslagit Riksdagen att på extra

stat för år 1898 bevilja dels till påbörjande af befästningsanläggningar

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

53

vid inloppet till Göteborg 500,000 kronor och dels till påbörjande af befästning

sanläggning ar vid Boden 500,000 kronor.

Öfver berörda förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen

afgifva särskild! utlåtande; hvilket utskottet härmed skolat för

Riksdagen

anmäla.

29:o. Under erinran att 1896 års Riksdag dels till befästningsarbeten

jemte bestyckning och försänkningar vid Vaxholms och OscarFredriksborgs

fästning beviljat 1,940,400 kronor och deraf på extra

stat för år 1897 anvisat 976,500 kronor, till anordningar för försvarets

ledning inom sistnämnda fästning beviljat 335,000 kronor och

deraf på extra stat för år 1897 anvisat 167,500. kronor, dels ock till

förstärkningsarbeten vid Kungsholmens fästning beviljat 322,600 kronor

och deraf på extra stat för år 1897 anvisat 160,000 kronor, lår utskottet,

med tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

hemställa

att Riksdagen må af härför beviljade belopp pa

extra stat för år 1898 anvisa:

a) till befästningsarbeten jemte bestyckning och

försänkningar vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs

fästning återståeende 963,900 kronor;

b) till anordningar för försvarets ledning inom

sistnämnda fästning återstående 167,500 kronor, samt

c) till förstärkningsarbeten vid Kungsholmens fästning

återstående 162,600 kronor.

Imlenlurbehof.

30:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat bevilja

till anskaffning af intendenturutrustning åt armen 1,830,920 kronor

samt till utgående under år 1898 deraf anvisa 536,980 kronor.

För bedömande af behofvet utaf intendenturutrustning hade generalintententen,

i skrifvelse den 5 december 1896, enligt departementschefens

anförande till statsrådsprotokollet (sid. 60 och följande) till

hvilket utskottet hänvisar, framhållit vissa synpunkter, ur hvilka generalintendenten

funnit sig pligtig hos Kongl. Maj:t hemställa, det Kongl.

Maj:t täcktes hos Riksdagen äska nödiga medel på extra ordinarie stat

Angående

anslag till

sjöfästnin

garna.

[25.]

Angående

anslag till

intendentu/rutruslning.

[26.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

till täckande af de brister i intendenturutrustningen, som i första rummet

borde fyllas, derest en mobilisering med nödig ordning och inom beräknad

tid skulle kunna utföras. Dessa brister vore, under nedan angifna

persedel- och materialgrupper, följande:

A. personlig utrustning.

a.

Beklädnadspersedlar:

30,000 par stöflar ...............................................

kr.

330,000

b.

Utredningspersedlar:

18,050 ren skir.........................................................

»

248,000

c.

Sjukvård sper.sedlar..............................................

»

21,800

—

d.

Hästutredningspersedlar:

1,340 par packfickor ...............................................

»

24,100

1,370 sadlar med tillbehör....................................

Öfrig hästutredning ...............................................

»

126,200

—

36,100

—

e.

Veterinärmateriel......................................................

»

1,800

—

B. Tr ängutrustning.

109 infanteriammunitionsvagnar ..........................

kr.

87,200

5 packvagnar m/''8fi ....................................................

B

4,000

—

6 bataljonsförbinderivagnar ...................................

B

9,000

—

12 flyttande sjukhus ..........................................

B

410,020

—

Materiel ingående i fordonens belastning ........

B

286,400

—

C. Sjukvårds- och veterinärmateriel för etapp- väsendet.

Sjukhuståg........................................................

kr.

96,900

Etappsjukhus och reservetappsjukhus..................

b

145,800

—

Etappsjukstall och reservetappsjukstall...............

B

3,600

—

till

sammanlagd kostnad af ...........................................

kr.

1,830,920

—

Anskaffningen af ofvan angifna materiel torde, för att icke alltför

hårdt taga tillgängliga medel i anspråk och för att icke framkalla en

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

55

uppdrifven tillverkning med åtföljande stegrade pris, böra fördelas på

två år. Men äfven om en sådan fördelning gjordes, stode afsevärda fördelar

att vinna, särskildt med hänsyn till prisen, om beställningarne

knnde på en gång göras och derigenom vederbörande leverantörer beredas

möjlighet att tillförsäkra sig större skala för sin affär, trygghet för

att under längre tid kunna bibehålla en ökad arbetarepersonal o. s. v.

Af dylika skäl, än utförligare angifna i statsrådets och chefens för

landtförsvarsdepartementet anförande till statsrådsprotokollet den 2

januari 1896, borde hela det för anskaffningen i fråga erforderliga

beloppet redan af nästsammanträdande Riksdag äskas och deraf för

1898 utgå:

till stöflar....................................................................

» ränslar ................................................................

» sjukvårdspersedlar..........................................

x> packfickor.........................................................

» sadlar med tillbehör.......................................

» öfrig hästutredning ........................................

» veterinärmateriel............................................

» infanteriammunitionsvagnar ..........................

packvagnar m/86...............................................

» bataljonsförbinderivagnar.............................

» flyttande sjukhus..........................................

» materiel ingående i fordonens belastning

» sjukhuståg...........................................................

» etappsjukhus och reservetappsjukhus.......

» etappsjukstall och reservetappsjukstall . .

eller sammanlagdi ................................................

kr.

165,000

—

))

124,000

—

»

21,800

—

»

24,100

—

)>

92,000

—

»

31,700

—

»

1,800

—

)>

87,200

—

»

4,000

—

)>

9,000

—

»

273,500

—

»

193,000

—

»

46,900

—

J>

145,800

—

»

3,600

—

kr.

1,223,400

—

Med hänvisning .till det sålunda anförda, hade generalintendenten

hemstält att Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska, till afhjelpande

af de svåraste bristerna i arméns intendenturutrustniug, ett sammanlagdt

belopp af 1,830,920 kronor att å extra ordinarie stat utgå, under

år 1898 med 1,223,400 kronor och under år 1899 med 607,520 kronor.

1 fråga om nödvändigheten att inom den närmaste framtiden tillgodose

de oundgängligaste behofven beträffande den för armén erforderliga

intendonturutrustningen, hade departementschefen till statsrådsprotokollen

för den 2 och den 13 januari nästlidet år utförligt yttrat

sig. Han hade då redogjort för de, enligt hans mening mest trän
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

gande bristerna i nämnda utrustning, hvilka bristers afhjelpande han

antagit skola betinga en kostnad af 2,027,800 kronor, ett belopp som

enligt hans åsigt borde utgå under de två närmaste åren. I enlighet

härmed hade han tillstyrkt Kongl. Maj:t att föreslå Riksdagen att till

anskaffning af intendenturutrustning åt armén på extra stat bevilja

nämnda belopp samt deraf till utgående under år 1897 anvisa 804,400

kronor; och hade Kongl. Maj:t i enlighet med berörda förslag till

Riksdagen aflåtit proposition. Riksdagen hade dock icke bifallit denna

proposition, utan anvisat allenast 136,980 kronor till anskaffning af

materiel för fyra flyttande sjukhus.

Den utgång, frågan om anskaffande af den för armén oundgängligaste

intendenturutrustningen sålunda vid Riksdagen erhållit, måste

betecknas såsom synnerligen beklagansvärd. Nödvändigheten att inom

de närmaste åren anskaffa nämnda utrustning vore så påtaglig, att

längre uppskof dermed, än som af omständigheterna oundgängligen

påkallades, icke borde ega rum. Derför, om möjlighet förefunnes att

i hufvudsak inom den i statsrådsprotokollet af den 2 januari 1896 angifna

tid bringa hären i afseende å dess materiel i ändamålsenligt

skick, tvekade departementschefen icke att tillstyrka Kongl. Maj:t att

till Riksdagen aflåta nådig proposition i enlighet med hvad generalintendenten

i underdånighet hemstält.

Men sedan Riksdagens beslut i gevärsfrågan tvingat departementschefen

att i viss mån frångå den i ofvannämnda statsrådsprotokoll

framlagda plan, borde äfven i afseende på här ifrågavarande förnödenheter

en modifikation vidkommande tiden för deras anskaffning finnas

naturlig. I likhet med generalintendenten och på de skäl han anfört,

ansåge departementschefen sålunda, att visserligen hela det erforderliga

beloppet borde på en gång af Riksdagen äskas. I fråga om detta belopp,

af generalintendenten angifvet till 1,830,920 kronor, hade departementschefen

intet att erinra. Visserligen skilde sig de af generalintendenten

för de särskilda persedelslagen angifna summorna i någon

ringa mån från de af honom i hans underdåniga yttrande den 2 januari

1896 uppgifna beloppen; men orsaken härtill vore, å ena sidan, att

under det gångna året anskaffning af en del persedlar egt rum och,

å den andra, att till följd af nya mobiliseringsplaners fastställande behofvet

af vissa persedlar måst upptagas högre än förut.

Af det erforderliga beloppet, 1,830,920 kronor, syntes emellertid

allenast det''allra nödvändigaste böra för år 1898 äskas, nemligen:

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande iV;o 5.

57

till ränslar ................................................................................. kr. 62,000: —

» packfickor ............................................................................. » 12,000: —

» sadlar med tillbehör........................................................... » 66,000: —

» öfrig hästutredning............................................................... » 18,000: —

» veterinärmateriel ................................................................. » 1,800: —

» infanteriammunitionsvagnar ............................................. » 87,200: —

T> packvagnar............................................................................. » 4,000: —-

» bataljonsförbinderivagnar.................................................. » 9,000: —

» 4 flyttande sjukhus ......................................................... » 136,980: —

)) materiel ingående i fordonens belastning .................. » 140,000: —

eller tillhopa kr. 536,980: —

Om detta belopp beviljades, skulle alltså till fyllande af behofvet

uti ifrågavarande hänseende derefter återstå ett belopp af 1,293,940

kronor att utgå under de närmaste åren.

I afseende å den föreslagna anskaffningen af intendenturutrustning

åt armén för år 1898 framgår af den i statsrådsprotokollet förebragta utredning

äfvensom af hvad utskottet i öfrigt inhemtat, att medelst anvisande

af de för anskaffning af veterinärmateriel, infanteriammunitionsvagnar,

packvagnar och bataljonsförbinderivagnar äskade belopp behofvet

af berörda materiel och vagnar blefve tillgodosedt, samt att med bristande

materiel, ingående i fordonens belastning, afses följande persedlar:

Expeditionsmateriel (expeditionslådor med innehåll, kassa
och

räkenskapslådor) ............................................................

Förplägnadsmateriel (kantiner för officerare, kokserviser

för underofficerare och manskap, kokapparater för

sjukvårdskompanierna, vågar med vigtsatser, en mindre

del emballeringsmateriel m. m.) ............................

Verktyg för handtverkare (skräddare, skomakare, slagtare,

smeder, träarbetare, tunnbindare, bagare, hofslagare,

sadelmakare)..........................................................

Verktyg för jord- och gröfre träarbeten (hackor, spett,

kedje- och spännsågar).........................................................

Hästutredningspersedlar i reserv (lokor och selar).........

Sjukvårds- och veterinärmateriel (förbinderitält, sängutredning

för sjuke och sårade, veterinärmateriel, kött
besigtningsinstrument

m. in.) ............................................

Lägermateriel och diverse (krubbstreck, lyktor med

fodral och fodral till ljus, lådor för hästskosöm) ......

kr. 36,500: —

» 107,800: —

50,650:

17,700:

5,850:

66,370:

Bih. till Bifall. Prot. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 3 Haft.

» 1,550:

Summa kr. 286,420:

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående

anslag till

barackbyggnader.

[27.]

hvaraf nu äskats att utgå hälften, eller i jemnadt belopp 140,000

kronor.

Härjemte har utskottet velat erinra, att af de 24 flyttande sjukhus,

som för armén erfordras, Riksdagen anvisat medel till anskaffning af

12, hvadan alltså, om medel nu ansloges till 4, 8 sådana sjukhus skulle

återstå att anskaffa.

Utskottet, som med anledning häraf ansett sig böra tillstyrka

Riksdagen att anvisa det af Kongl. Maj:t för år 1898 äskade belopp

för anskaffning af sådan felande intendenturutrustning, som måste betraktas

såsom mest angelägen att på förhand anskaffa, har deremot

icke funnit lämpligt, att Riksdagen för närvarande fattar beslut om

beviljande af ytterligare belopp för framtida anskaffning af sådan utrustning.

Dertill fiunes så mycket mindre anledning, som enligt utskottets

åsigt en eller annan af de intendenturutrustningspersedlar, som enligt

generalintendentens uppgift anses erforderliga, exempelvis stöflar, icke

synas böra på förhand i större mängd anskaffas, enär det med skäl kan

befaras, att de skulle taga skada under lång tids förvaring i förråden.

Utskottet hemställer fördenskull,

att Riksdagen må, för anskaffning af intendenturutrustning

åt armén, på extra stat för år 1898 anvisa

536,980 kronor.

31:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för

år 1898 bevilja för uppförande af barackbyggnader i Östersund och till

betäckande af kostnaderna för barackbyggnader vid Landskrona 39,700

kronor.

Enligt statsrådsprotokollet (sid. 66) hade arméförvaltningen å intendentsdepartementet

i skrifvelse den 10 november 1896 anmält behof

af extra anslag under år 1898 för vissa barackbyggnader och dervid

erinrat bland annat, dels att för Norrlands artilleriregementes beväringsmanskap

erfordrades en barackbyggnad i Östersund, hvilken enligt

upprättadt kostnadsförslag kunde uppföras för 27,000 kronor, och dels

att Kongl. Maj:t, sedan det visat sig nödvändigt att vid Landskrona

för Vendes trängbataljon uppföra två baracker, den 21 februari 1896

anbefallt arméförvaltningen att förskjuta för dylika byggnaders uppförande

erforderligt belopp, hvilket uppgått till 12,713 kronor 45 öre;

och hade arméförvaltningen hemstält att, för beredande af medel till,

förutom annat, nämnda barackbyggnader, anslag måtte på extra stat för

år 1898 af Riksdagen äskas.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

I detta ämne erinrade departementschefen derom, att sedan under

1895 års öfningar med beväringsmanskapet vid Vendes trängbataljon

tyfusepidemi utbrutit bland såväl stamtruppen som de värnphgtige,

Kongl. Maj:t funnit nödigt, att åtgärder ofördröjligen vidtoges till förekommande

af ett upprepande under år 1896 af en sådan olycka, och

derför, bland annat, den 21 februari 1896 föreskrifva, att omförmälda

två barackbyggnader vid Landskrona skulle uppföras samt kostnaderna

af arméförvaltningen förskjutas. För dessa kostnaders betäckande

måste medel beredas. Omförmälda båda barackbyggnader, äfven sedan

de nu i Landskrona förlagda, Vendes artilleriregemente tillhöriga batterierna

derifrån förflyttats, blefve för inqvartering af trängbataljonens

talrika beväringsmanskap erforderliga, och den föreslagna barackbyggnaden

vid Östersund vore likaledes för inhysande af Norrlands artilleriregementes

beväringsmanskap behöflig.

Emot Kongl. Maj:ts förevarande framställning i hvad den afser

beredande af ersättning för det belopp af 12,713 kronor, arméförvaltningen

förskjutit för barackbyggnader i Landskrona för Vendes trängbataljon,

har utskottet icke haft något att anmärka, hvaremot och då

Kongl. Maj:t upptagit kostnaden för uppförande af en barackbyggnad

i Östersund för Norrlands artilleriregemetes beväring till 27,000 kronor,

under det att de baracker, hvartill Riksdagen förut beviljat medel, ansetts

kunna utföras för 22,700 kronor för hvarje, och skäl ej synts

förefinnas, hvarför nämnda barack skulle behöfva göras dyrbarare än

de öfriga, bär utskottet ansett, att för ifrågavarande ändamål icke bör

anvisas högre belopp än sistberörda 22,700 kronor.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må, för uppförande af barackbyggnad

i Östersund och till betäckande af kostnaderna

för barackbyggnader vid Landskrona, på extra stat

för år 1898 anvisa 35,400 kronor.

Diverse behof.

32:o. Med tillstyrkade af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda tram- Angående^

ställning, tar utskottet hemställa. reseunder
att

Riksdagen må, i likhet med livad under en

följd af år egt rum, till reseunderstöd åt officerare tendmtwroch

intendentur tjensteman, på extra stat för år 1898 d^icnian.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

anvisa ett anslag af 9,000 kronor, med rättighet för

Kongl. Maj:t att få under ett följande år använda

hvad af anslaget kan under året besparas.

Angående 33:o. Till skarp sky tteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande har

sZrpshjul Köngh Maj:t på extra stat för år 1898 äskat 160,000 kronor med rätväsendets

och ugnet tor Kongl. Maj:t att få under följande år använda hvad af anslae-et

hetenfbi9'' ^un°e 1111 d®1'' året besparas.

främjande. , 4^ statsrådsprotokollet inhemtas, att centralstyrelsen för Sveriges

[29.] frivilliga skytteföreningar i skrifvelse den 23 november 1896 hos Kongl.

Maj.t anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen äska förhöjning af

det för ofvan angifna ändamål beviljade anslag, 90,000 kronor, till 160 000

kronor, och hade centralstyrelsen till stöd för denna sin anhållan åberopat

de skal, styrelsen anfört i sina de senaste åren i enahanda syfte till Kongl.

Maj:t aflåta a framställningar, hvarjemte styrelsen ytterligare erinrat

bland annat, att 1896 års Riksdag till en allmän riksskyttefest i Stockholm

under innevarande år beviljat 30,000 kronor, och att man med

afl säkerhet kunde antaga, att denna rikstäflan skulle i hög grad bidraga

till en ökad anslutning till den frivilliga skytterörelsen, hvilken

tor ofrigt vant i ständigt stigande, så att den nu omfattade 519 skytteföreningar

med omkring 29,000 medlemmar; att häraf tydligt framgå*3

det störa behofvet af ökning i understödet till skjutbanors ordnande

samt till fri eller billigare ammunition m. m.; att önskvärdheten

att utsträcka öfmngarna å föreningarnas skjutbanor till ett afstånd af i

allmänhet minst 400 meter med nödvändighet påkallade understöd från

statens sida i och för skjutbanornas anordnande för skjutning å nämnda

afstånd; samt att till centralstyrelsen i sådant hänseende ingifvits ansökningar

om understöd till belopp af omkring 15,000 kronor, hvilka ansökningar

af brist på medel ej kunnat tillstyrkas.

Under förutsättning att anslag till förenämnda belopp, 160,000 kr.

beviljades, hade styrelsen föreslagit följande fördelning deraf:

till understöd åt skytteföreningarna

» skytteförbunden............................

B fri ammunition...........................

b instruktörer ....................................

» skjutbanors anordnande...............

b administration...............................

.............. kr. 40,000: —

............... » 24,000: —

.............. » 40,000: —

.............. » 16,000: —

.............. » 30,000: —

............. b 10,000: —

tillhopa kr. 160,000: —

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

61

Arméförvaltningen å civila departementet hade i sitt öfver ifrågavarande

framställning afgifna utlåtande tillstyrkt bifall till densamma

under förutsättning, att i öfrigt plats å budgeten kunde, vid jemförelse

med andra vigtiga anslagsfordringar för landtförsvaret, åt den begärda

anslagsökningen beredas.

I enlighet med hvad af departementschefen till statsrådsprotokollet

för den 13 januari 189G yttrats, ansåge han fortfarande, att skytterörelsen

med den ledning, som i följd af den under år 1893 inträdda

reform kommit densamma till del, skulle kunna bringas att lemna ett

afsevärdt stöd åt hären, samt särskild^ att den utbildning af de värnpligtiges

skjutskicklighet, som utgjorde ett af de allra främsta målen

för skytterörelsen i dess nuvarande form, och hvars betydelse med den

under senaste åren ökade tillslutningen till nämnda rörelse ytterligare

utvecklats, måste verka synnerligen godt, enär det äfven med de nuvarande

förlängda öfningarna för de värnpligtige vore omöjligt att bibringa

dessa all den undervisning i denna, den blifvande soldatens

allra vigtigaste utbildningsgren, som skulle vara önsklig. Genom att

tillräckligt understödja skytterörelsen borde staten sålunda kunna indirekt

öka värdet af den utbildning, som komme dess värnpligtige till

del inom härens led. På dessa grunder hade departementschefen redan

nästlidet år tillstyrkt Kongl. Maj:t att hos Riksdagen äska förhöjning

uti anslaget till ifrågavarande ändamål; och då det frivilliga skytteväsendet

under år 1896 betydligt utvecklats och under innevarande år

med all sannolikhet kunde antagas få en ytterligare utveckling, som

med nödvändighet syntes påkalla ökning af anslaget i fråga, hemstälde

departementschefen, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra ofvanberörda

äskande.

Enär, sedan 1894 och 1895 års Riksdagar för skarpskytteväsendets

och skjutskicklighetens befrämjande anvisat 90,000 kronor hvardera,

1896 års Riksdag för ifrågavarande ändamål anslog ett till 120,000

kronor ökadt belopp, deraf 30,000 kronor till en riksskyttefest, samt

af statsrådsprotokollet upplyses, att skjutbanorna behöfva utsträckas

för skjutning på 400 meters afstånd, hvilken anordning beräknats betinga

en kostnad af 30,000 kronor, har utskottet ansett, att för skarpskytteväsendets

och skjutskicklighetens befrämjande lämpligen bör på

extra stat för år 1898 anvisas 120,000 kronor.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må, till skarpskytteväsendets och

skjutskicklighetens befrämjande, på extra stat för

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående

anslag till

försöksmobilisering.

[30.]

år 1898 anvisa 120,000 kronor, med rättighet för

Kongl. Maj:t att få under följande år använda hvad

af anslaget kan under året besparas.

34:o. I statsverkspropositionen har KongL Maj:t under punkt

30:o af denna hufvudtitel föreslagit Riksdagen att för utförande under

år 1898 af försöksmobilisering och dermed sammanhängande fälttjenstöfningar

vid en arméfördelning på extra stat för år 1898 bevilja 700,000

kronor.

Öfver ifrågavarande förslag kommer framdeles under riksdagen

att afgifvas utlåtande; hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 23 februari 1897.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Reservation:

vid punkten 2:o (angående anslagen till generalstaben och intendenturcorpsen):
af

herrar C hr. Lundeberg, H. P. P. Tamm, A. G. L. Billing, IT.

Fosser, I. Wijk, K. Bohnstedt, I. Kerfstedt, G. JD. R. Tornerhjelm, grefve

Ph. Klingspor och J. G. Björlin, hvilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att Kongl. Maj:ts framställningar om förändring

i intendenturcorpsens stat och under förutsättning af

bifall dertill om förändring i generalstabens stat icke

måtte af Riksdagen bifallas.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

63

Det skulle här antecknas, att herr S. G. von Friesen icke närvarit

i utskottet vid förestående hufvudtitels behandling, samt att herr H. P.

P. Tamm icke deltagit i handläggningen af punkterna 3:o—30:o.

Likaledes har herr friherre J. T. Gripenstedt begärt få antecknadt,

att han icke inträdt i herr Tamms ställe vid behandlingen inom

utskottet af sistnämnda punkter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

64;

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1897 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

i

Indelning och

dermed jem- förlig anvis- ning, på för- slag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

17,000

—

__

_

17,000

50,250

—

_

50j250

_

6,038

—

_

6,038

147,265

—

—

147,265

_

124,660

—

_

124,660

_

251,000

—

—

251*000

12,200

—

_

1^200

14,348

—

—

14,348

_

8,495,500

—

_

8,495,500

356,179

—

—

_

356,179

41,911

—

—

41,911

21,800

—

—

_

21,800

165,970

—

_

165,970

_

21,450

—

_

21,450

_

9,500

—

_

9,500

53,516

—

—

53,516

_

56,822

—

—

56,822

—

164,376

_

164,376

6,000

—

-

6,000

—

2,000

_

__

2,000

8,000

—

—

8,000

—

10,025,785

—

—

10,025,785

—

Tr:pt

Landtförsvars
Aflöning

och expenser samt

Departementschefen ..................

Departementet .................................

irméforvaitiingen011 eXpenS6r’ ved m‘ för departementet,

Generalitetsstaten ................

Generalstaben....................................

Artilleristaben .................................

Kommendantsstaten ...............................

Aflöning och rekrytering m. m................

Intendenturcorpsen............................

Ökad aflöning för de till tjensteande™ äldste bataljonsläkare’

Stipendier för faltläkarecorpsen och veterinärstaten

lnqvarteringskostnader, förslagsanslag

Inqvarteringens ordnande i Stockholm, reservationsanslag

Alderstillagg, förslagsanslag................................

Reservbefälet, förslagsanslag, högst

1ÖDtagare 1 fölJd af arméns omorganisation,

Rese- pcb traktamentspenningar, förslagsanslag

ReSölasemedr arti leri‘ och ingeniörofficerare. Nuvarande

Resestipendier till militärläkare

Durcbmarscbkostnader, reservationsanslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

G5

Litt. A.

riksstatens Fjerde hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

departementet.

Anvisning i

kontant.

Indelning och

dermed jem- förlig anvis- ning, på för- slag.

Ersättningar.

Summa.

inqvarterings- och resekostnad.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

17,000

__

—

17,000

—

...................... .........

50,250

—

—

—

50,250

—

förslagsanslag............................................................................

6,038

147,265

—

—

—

6,038

147,265

—

....................................

124,660

—

—

—

124,660

—

251,000

—

—

251,000

—

12,200

—

—

—

12,200

—

14,348

—

—

14,348

—

8,495,500

—

—

—

8,495,500

—

356,179

—

—

—

356,179

—

förslagsanslag...............................................................................

41,911

21,800

—

—

—

41,911

21,800

—

165,970

—

—

—

165,970

—

21,450

—

—

21,450

—

9,500

—

—

—

9,500

—

53,516

—

—

53,516

—

förslagsanslag, högst. Nuvarande belopp................ 56,822: —

...................................................................... 3,322: —

53,500

—

—

53,500

—

164,376

—

—

—

164,376

—

belopp........................................................................ 6,000.

......................................................................... 1,000: —

7,000

—

—

7,000

—

2,000

—

—

—

2,000

—

8,000

—

—

—

8,000

—

Tr:pt

Bih. till Ri/csd. Prot. 181)7. 4 Sami. 1 Afd. 8 IIafl.

10,023,463

—

10,023,463

9

-‘

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1897

års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

i

Indelning och

dermed jem- förlig anvis- ning, på för- slag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

er

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

10,025,785

—

___

_

10,025,785

170.670

_

—

—

170,670

154,390

_

154,390

66,507

_

_

_

66,507

30,000

30,000

31,000

—

—

—

31,000

_

22,200

—

—

—

22,200

_

76,729

—

—

—

76,729

_

158,345

—

—

—

158,345

_

6,350

6,350

77,287

77,287

1,099,440

—

—

—

1,099,440

—

3,094,960

—

—

—

3,094,960

_

1,299,855

405,282

—

—

—

1,299,855

—

—

—

—

405,282

—

5,000

5,000

1,415,620

—

—

1,415,620

_

710,500

—

—

710,500

1,939,191

—

—

1,939,191

_

83,855

—

—

83,855

—

20,872,966

—

—|

20,872,966

—

Tr:pt

Tr:pt

Remontering och

Remontering och skoning m. m. för garnisonerade arméns

Lega för hästar till artilleriets och ingeniörtruppernas exercis

Skolor för officerare, under
Krigshögskolan,

reservationsanslag. Nuvarande belopp .........

Okas med...............................................

Ridskolan, reservationsanslag ......................................................

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, reservationsanslag

Artillerist utskolor, reservationsanslag.......................................

Krigsskolan, reservationsanslag ..................................................

Volontärskolor, förslagsanslag.................................................

Militärläkares undervisning, reservationsanslag ........................

Naturaunderhåll, sjukvård,

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg, reservationsDet

icke garnisonerade infanteriets och det indelta kavalle
De

värnpligtiges vapenöfningar, förslagsanslag ........................

Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets

Arméns byggnader och kommendantskapsutgifter samt förtärande

belopp ........................................................................

Ökas med .................................................................................

Trängens öfningar, reservationsanslag ......................................

Mathållning vid garnisonerade armén, förslagsanslag...............

Fouragering vid garnisonerade armén, förslagsanslag...............

Arméns munderingsutrustning, reservationsanslag....................

Arméns intendentur- och sjukvårdsträng, reservationsanslag ...

%

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

67

hästlega in. m.

hästar, reservationsanslag

Tr:pt

befäl och militärläkare.

66,507: —

1,353: —

öfningar och materiel.

anslag ...................................................

riets vapenöfningar, reservationsanslag

öfningar och materiel, reservationsanslag...................................

likationens öfningar och materiel, reservationsanslag. Nu va

............. 405,282: —

............ 44,718: —

Tr:pt

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

kontant.

Indelning och

dermed jem- förlig anvis- ning, på för- slag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

10,023,463

_

__

_

10,023,463

_

170,670

—

—

—

170,670

—

154,390

154,390

67,860

67,860

30,000

—

—

—

30,000

—

31,000

—

—

—

31,000

—

22,200

—

—

22,200

—

76,729

—

—

—

76,729

—

158,345

—

—

—

158,345

—

6,350

6,350

77,287

77,287

1,099,440

—

—

—

1,099,440

—

3,094,960

—

—

—

3,094,960

—

1,299,855

—

—

—

1,299,855

—

450,000

450,000

5,000

—

----

—

5,000

—

1,415,620

—

—

—

1,415,620

—

710,500

—

—

—

710,500

—

1,939,191

—

—

—

1,939,191

—

83,855

—

—

83,855

—

20,916,715

—

—

20,916,715

—

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1897 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

Indelning och

dermed jem- förlig anvis- ning, på för- slag.

Samma.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

20,872,966

244,117

—

=

=

20,872,966

244,117

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten för den

rande belopp ......................................................................

Ökas med..................................................

32,923

—

—

—

32,923

—

Diverse intendenturbehof, reservationsanslag ...................

Skattelindringar och ersätt-

1,995,200

—

—

—

1,995,200

—

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, förslagsanslag.

Ökas med....................................

12,500

4,900

—

693,400

—

693,400

12,500

4,900

—

Rustnings- och roteringsersättning .................................

Roteringsunderstöd, förslagsanslag .............................................

Störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet,

Diverse

1,700

1,688,614

—

—

—

1,700

1,688,614

—

Hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta kavalle- 0 reorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland,

Ökas med..................................................

345,000

—

—

—

345,000

—

Fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och

Minskas med ........................................

67,000

29,600

—

__

_

67,000

29,600

—

Extra utgifter......................................................

Disciplinkompaniet, förslagsanslag, högst. Anslaget uteslutes

25,294,520

—

693,400

—

25,987,920

—

S:ma

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

69

—

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och

dermed jem- förlig anvis- ning, på. för- slag.

Summa.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

garnisonerade armén, reservationsanslag. Nuva-

Tr:pt

244,117: —

7,000: —

20,916,715

251,117

32,923

‘

20,916,715

251,117

32,923

_

_

—

ningar till rust- och rotehållare.

Nuvarande belopp ..............................................

1,995,200: - 332,500: —

2,327,700

2,327,700

_

693,400

—

693,400

—

12,500

—

—

—

12,500

—

förslagsanslag..........................................................

4,900

-

4,900

anslag.

\

riets nummerhästar, förslagsanslag .....................

reservationsanslag. Nuvarande belopp .............

1,688,614: —

43,469: —

1,700

1,732,083

1,700

1,732,083

Norrland, förslagsanslag, högst. Nuvarande belopp

345,000: - 42,000: -

303,000

303,000

ur riksstaten .............................................................................

67,000

—

—

—

67,000

—

Summa

25,649,638|—

693,400 —

26,343,038

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Fjerde liufvudtitel.

Kronor.

Ö.

Landtförsvarsdepartementet.

Värnpligtiges inskrifning och redovisning, m. m.

För tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de

värnpligtiges inskrifning ock redovisning m. m......................

53,000

Artilleribehof:

För anskaffning af nya eldhandvapen åt armén............ 1,247,000: —

» anskaffning af revolvrar med tillbehör.................. 104,000: —

» anskaffning af mobiliseringsammunition till eld- handvapen åt armén ......................................... 750,000:

i Till fortsatt anskaffning af fältartillerimateriel............ 254,000: —

För anskaffande och anordnande af skjutfält för Vendes

artilleriregemente............................................. 120,000: —

2,475,000

Fortifikationsb eko f

För anskaffning af en fälttelegrafafdelning och mate- riel till ett fältingeniörkompani och två fält-

ingeniörstaber...................................................... 58,000:

» uppförande af nya kasernetablissement ............... 405,635: —

Till fortsättande af arbetena på Karlsborgs fästning

med Vaberget.................................................... 200,000: —

663,635

Tr:pt |

3,191,635|

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

71

Artilleri- och fortifikationsbehof:

Tr:pt

Till befästningsarbeten jemte bestyckning och för
sänkningar

vid Vaxholms och Oscar-Fredriks
borgs

fästning..................................................... 963,900:

» anordningar för försvarets ledning inom Vaxholms

och Oscar-Fredriksborgs fästning ......... 167,500:

» förstärkningsarbeten vid Kungsholms fästning 162,600:

Kronor'' ö.

3,191,635

1,294,000

Intendenturbehof:

Till anskaffning af intendenturutrustning åt armén .. 536,980: —

För uppförande af barackbyggnad i Östersund och

till betäckande af kostnaderna för barackbyggnader

vid Landskrona.......................................... 35,400: —

572,380

Diverse behof:

Till reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenste
män.

......................................................................

» skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande

...........................................................

9,000: —

120,000: —

129,000

Summa'' 5,187,015 —

Anm. Rörande öfriga af Kong]. Maj:t föreslagna extra anslag under fjerde hufvudtiteln, nemligen

till påbörjande af befästningsarbeten vid inloppet till Göteborg, till påbörjande af befästningsanläggningar

vid Boden och för utförande under år 1898 af försöksmobilisering m. m., komma utlåtanden framdeles

att afgifvas.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil. Litt. C.

Förslag

till stat för Krigshögskolan.

Kronor.

Kronor.

1 chef, lön..................................................................................

dagaflöning å 4 kronor...........................................................

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor.............................

fourageersättning k 1 krona om dagen för hvarje häst.............

4,000

1,460

800

730

—

6,990

1 adjutant, arfvode.....................................................................

—

—

600

—

1 d:o d:0 ......................................................................

—

—

600

—

1 redogörare, d:o.................................................................

—

—

500

—

1 vaktmästare, d:o........................................................................

—

—

750

—

Arfvoden åt lärare:

Arfvodena beräknas till årligen 300 kronor för hvarje timmes under-

visningsskyldighet i veckan, eller 300 X 28 ..............................

8,400

—

Arfvodestillägg för hel kurs åt 4 lärare i landmilitära ämnen, som

undervisa hvart annat år, å 500 kronor, tillsammans 2,000 kronor,

eller för år..........................................................................

Arfvode åt läraren i tyska språket..............................................

1,000

1,000

—

D:o åt läraren i sjökrigsvetenskap, hvart annat år 300 kronor,

eller för år............................................................................

150

—

10,550

__

Sommaröfningar............................................................................

—

—

4,000

—

Till inköp och underhåll af inventarier, böcker och undervisnings-

materiel..............................................................................

—

—

500

—

Expenser, ved, ljus, städning m. m...............................................

—

—

2,500

—

Summa kronor

—

—

26,990

—

Anm. 1. Professorn vid generalstaben meddelar utan arfvode undervisning i geodesi.

Anm. 2. Chefen, adjutanterna och ordinarie elever åtnjuta dessutom inqvarteringsersättning enligt författningarna,

den först nämnde såsom öfverstelöjtnant, de öfrige såsom subalternofficerare, hvilken ersättning

utgår från anslaget till »Inqvarteringskostnader».

Anm. 3. Dagaflöning och fourageersättning för skottdag utgå af de å anslaget uppkommande besparingar,

eller, om dessa icke dertill lemna tillgång, af fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar.

L

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:a 5.

73

Bil. Litt. D.

Förslag

till stat för Artilleri- och Ingeniörhögskolan.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Aflöning.

Stab.

1

chef, arfvode..........................................................

1,500

—

1 adjutant, d:o..........................................................

700

—

1 redogörare för medels- och persedeluppbörden, arfvode

För bibliotekets och samlingarnas vård och redovisning,

900

arfvode...............................................................

300

—

3,400

_

Lärare och repetitörer.

1

lärare

i artilleri med tillhörande öfningar, arfvode.....

1,800

—

1

d:0

i artilleriritning, arfvode................................

500

—

1

d:o

i krigsbyggnadskonst med ritning och tillhö- rande öfningar, arfvode.................................

1,800

_

1

d:o

i byggnadskonst med ritning, arfvode.............

1,000

—

1

d:o

i krigskonst och militärgeografi samt krigshisto- ria jemte tillhörande öfningar, arfvode............

1,800

_

1

d:0

i matematik och teoretisk mekanik (allmän kurs),

arfvode.........................................................

2,400

_

1

d:0

i d:o d:o (högre kurs), arfvode........................

2,000

—

1

d:0

i tillämpad mekanik (med ritning), arfvode......

800

—

1

d:o

i beskrifvande geometri, arfvode.....................

800

—

1

d:o

i fysik, arfvode............................................

1,000

—

1

d:o

i kemi, arfvode.............................................

1,400

—

1

d:0

i franska språket, arfvode..............................

1,300

—

För undervisning i artilleripjesers och projektilers till-

verkning och besigtning, arfvode............................

150

—

Anm. i.

Enligt kongl. brofvot don 24 januari 1826 utgår detta

arfvode till den officer, som är beordrad att hafva

tillsyn öfver kanongjutningon för kronans räkning.

Transport

10,750 |

-1

3,400

— |

Bih. till Rihd. Prat. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 3 Häft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

Till repetitörer, arfvoden............................................

16,750

3,000

—

3,400

19,750

Anm. 2. Chefen för högskolan, militäre lärare, adjutanten,

jemte repetitörer åtnjuta, så rida de icke i annan

egenskap äro till inqvartoringsförmån berättigade, in- qvarteringsersättning från anslaget till inqvarterings- kostnader, enligt författningarna, i den grad de på

stat innehafva.

Elever.

Till stipendier åt elever tillhörande artillerivapnet........

Anm. 3. De elever vid högskolan, hvilka icke i och för sin

tjenst åtnjuta inqvartering i Stockholm, erhålla in- qvartering från anslaget till inqvarteringskostnader,

enligt författningarna, i den grad de på stat inne- hafva.

3,000

Betjening.

1 väbel, tillika förste vaktmästare, lön... kronor 800: —

tjenstgöringspenningar » 300: —

1,100

1 andre vaktmästare, tillika tjenstgörande vid labora- toriet, arfvode......................................................

750

_

1,850

28,000

Anm. 4. Tjenstgöringspenningar åtnjutas endast under verklig

tjenstgöring.

Anm. 5. Om någon af betjeningen åtnjuter bostad jemte ved- brand, böra, såvida icke dessa förmåner tillkomma

honom såsom portvakt eller för andra åligganden

utöfver tjensten, desamma till ett värde af 150 kronor

inräknas under lönen eller arfvodet, och utgår då

lönen för förste vaktmästaren med 650 kronor och

arfvodet för andre vaktmästaren med 600 kronor.

Omkostnader och underhåll.

Biblioteket, fysiska kabinettet och kemiska laboratoriet

Lokalernas uppvärmning och belysning samt för skötsel

af värmeapparat och. gasmotor.............................

Vattenförbrukningsafgift................................ ...........

Inventariers underhåll ............................

_

—

2,000

2,200

100

700

—

Skrifmaterialier för undervisningen, expeditionen och

redogörelsen ..._.........................................

250

Städning och tvätt......................................................

—

—

600

—

Transport

—

—

5,850

—

28,000

—

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5,

75

Transport

Renhållning...........................................*...................

Elevernas praktiska öfningar samt rese- och traktamentekostnader,

äfvensom handräckningar m. m. under

öfningarna...................................................

Reseersättningar.......... .......................................

Anm. 6. Till de elever, som äro officerare vid artilleriets i

landsorten förlagda regementen och corpser, utbetalas

ersättning för resa till Stockholm vid lärokursens1

början och för. återresa vid kursens slut enligt kongl.

brefven den 15 augusti 1865 oeh den 27 oktober 1893

Anm. 7. Till lärare, repetitörer och elever, som äro officerare

vid artilleriets i landsorten förlagda regementen och

corpser, utgår från vederbörligt anslag ersättning

för resor till och från vapenöfningame, enligt kongl.

brefven den 30 maj 1873, den 7 december 1877 och

den 12 oktober 1894.

Extra utgifter......................................................

Anm. 8. Häruti äro inbegripna de enligt kongl. brefvet den

13 januari 1824 till bestridande af kostnader för

tryckning af lärokurser m. m. anslagna 300 kronor,

att redovisas inför inspektören för militärläroverken

Till underhåll af högskolans lokaler............................

Summa

Kronor.

Kronor.

Kronor.

_

_

5,850

_

28,000

—

—

—

150

—

4,500

770

—

—

600

—

_

—

1,000

—

12,870

-

- 1-

—

-

40,870

Anm. 9. I fall å en eller annan titel brist skulle uppstå, må, till betäckande deraf användas de å andra

titlar möjligen uppkommande besparingar, endast anslaget i dess helhet icke öfverskrides.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil. Litt. E.

Kostnadsberäkning

för de åtgärder, som vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori måste vidtagas

för den årliga tillverkningens ökande med 5,000 st. 6,5 mm

gevär m/''96.

Byggnad: af sten, 21 m. x 12 m., i två våningar

jemte gafvelrum för ersättande af slutbesigtnings-, elevoch

kontorslokaler, hvilka apteras till maskinsalar, beroende

på grundens beskaffenhet, kr. 27,000: — å kr. 32,000: —

Maskiner: 38 st., med axlar, remmar och skifvor,

enligt specifikation..................................................................... » 56,500: —

Kraft: ökad storlek å turbiner och bredd å rännan

i blifvande belysnings- och kraftstation ..................... c:a » 5,700: —

1 st. elektrisk generator och 1 st. elektrisk motor

med linialer och ledningar...................................................... » 5,200: —

kr. 99,400: —

Oförutsedda kostnader...................................................... j> 600: —

Summa kr. 100,000: —

Arbetsstammen ökas härvid från 400 till 500 man.

Utvidgningen kan vara utförd, derest bestämmelser derom bekommas

före 1 instundande maj, till årets slut och göras effektiv med

nästkommande års ingång.

Carl Gustafs stad den 13 februari 1897.

C. Hyltén-Cavallius,

Styresman.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

77

Kostnaden

å de maskiner, som för eu eventuel tillökning af fabrikationen med

5,000 gevär årligen äro nödvändiga:

3 st. pipborrmaskiner å kr. 3,500: —................................. kr. 10,500:

1 b pipupprymningsmaskin................................................... » 3,000:

1 b lådborrmaskin .................................................................. ® 3,900:

2 b reffelmaskiner för lådan å kr. 2,300: — ............... » 4,600: —

1 b gängmaskin » » .................. » 775:

1 » b b slutstycket ................................... » 725: —

1 b infällningsmaskin för handskyddet ........................... b 4,600: —

1 b svart 7" utan gängskärning.......................................... » 750: —

1 b borrmaskin med 3 spindlar................................ » 600: —

1 b bänkborrmaskin ............................................................... » 75: —

1 b hejare ................... » 1,700:

1 b större excenterpress ..................... » 2,600:

20 b mindre horisontala fräsmaskiner å kr. 650: —... B 13,000: —

3 B större b b b b 1,500: —... b 4,500:

Nödiga axlar, lagerbockar, remskifvor och remmar med

uppsättning.................................................................... B 5,000:

Summa kr. 56,325: —

I rundt tal b 56,500: —

Bih. Ull Riktd. Prol. lutt7. 4 Sami. 1 Afd. 3 Häft.

11

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1897:74 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvaret. s. 1 i texten