Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om undersökning angående meningarne bland landets myndiga manliga befolkning i fråga om de vigtigare hittills framstå!da förslagen till ändrade bestämmelser rörande valrätt till Riksdagens Andra Kammare.

1897-04-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1897:56, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om undersökning angående meningarne bland landets myndiga manliga befolkning i fråga om de vigtigare hittills framstå!da förslagen till ändrade bestämmelser rörande valrätt till Riksdagens Andra Kammare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

/

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

1

N:ö 56.

Ank. till Riksd. kansli den 27 april 1897, kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t

med begäran om undersökning angående meningarne bland

landets myndiga manliga befolkning i fråga om de vigtigare

hittills framstå!da förslagen till ändrade bestämmelser rörande

valrätt till Riksdagens Andra Kammare.

(l:a U. A.)

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 130) har herr

D. Bergström föreslagit, att Riksdagen måtte dels i skrifvelse anhålla,

att Kongl. Maj:t täcktes ofördröjligen låta företaga en undersökning om

de olika meningarna bland landets myndiga manliga befolkning i fråga

om de vigtigare hittills framstälda förslagen till ändrade bestämmelser

rörande valrätt till Riksdagens Andra Kammare, och dels för detta

ändamål ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag å 5,000

kronor.

Motionären erinrar derom, att i motiveringen till den kongl.

proposition med förslag till ändrad lydelse af §§ 14, 17 och 25 riksdagsordningen,

som förelädes sistlidne års Riksdag, chefen för justitiedepartementet

under instämmande af statsrådets öfrige ledamöter yttrat

bland annat följande:

Bih. till Riksd. Prof. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 40 Haft. (N:o 56).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 56;

»Hvarken inom Riksdagen eller derutom har den uppfattning

mera allmänt kunnat göra sig gällande, att de grunder, hvarpå det

svenska folkets representation för närvarande är byggd, böra undergå

någon genomgripande förändring; och hvad särskildt angår det af några

framstälda yrkandet på allmän rösträtt, är en sådan anordning af valrätten

helt visst af den allmänna uppfattningen i vårt land betraktad

såsom alldeles oförenlig med en lugn och ostörd samhällsutveckling.»

Hvad uppfattningen inom Riksdagen beträffade, egde detta yttrande

enligt motionärens förmenande sin rigtighet så till vida, som hvarken

något mer eller mindre genomgripande förslag till reformering af den

politiska rösträtten der kunnat arbeta sig igenom under de öfver trettio

år, som gått sedan det nya riksdagsskickets införande; men hvad återigen

anginge uppfattningen ute i landet, ansåge motionären justitieministerns

yttrande tåla vid åtskilliga modifikationer. Härefter har

motionären lemnat en. redogörelse för de meningsyttringar till förmån

för en förändring af valrätten till Andra Kammaren, hvilka under ifrågavarande

tidrymd framförts till regeringen, hvaraf motionären förmenade

framginge, att folket vid upprepade tillfällen tillkännagifvit sina önskningar

om en genomgripande förändring af valrätten till Andra Kamren,

om också dessa önskningar icke blifvit tillräckligt beaktade af

statsmagterna.

Så väl genom föregående uttalanden som framför allt genom att

sistlidet år framlägga en rösträttsproposition hade regeringen erkänt,

att en förändring af de politiska rösträttsbestämmelserna vore af behofvet

påkallad i vårt land. Man hade sålunda skäl att vänta, att den vigtiga

frågan snart å nyo skulle bringas å bane af landets regering. Af flera

skäl vore det önskligt, att regeringen sattes i tillfälle att, tills den tidpunkt

komme, inhemta allmänna meningen i landet rörande arten och

omfattningen af den politiska rösträttsreform, som borde genomföras.

Om det också icke funnes fullt tydligt uttryck i justitieministerns

motivering till den i fjol framlagda rösträttspropositionen, framskymtade

dock, enligt motionärens åsigt, deri ett erkännande af den vigtiga satsen,

att en politisk reform borde ega stöd i den allmänna meningen för att

kunna lända till gagn och blifva beståndande. Erfarenheten hade många

gånger bekräftat denna sats inom vårt land så väl som utom detsamma.

Det borde sålunda vara i alla parters intressen att, innan regeringen

framlade det nya förslag till reformering af den politiska rösträtten,

som borde kunna väntas under innevarande treårsperiod, söka

åstadkomma en officiel undersökning af svenska folkets stämning gent

emot de vigtigaste reformförslag på ifrågavarande område, som på

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

3

senare tiden varit å bane. Dessa förslag borde vara: förslaget om införande

af ett 500-kronorsstreck; förslaget om införande af det s. k.

kommunalstrecket; förslaget om införande af s. k. allmän rösträtt; och

slutligen regeringens i fjol framlagda grundlagsändringsförslag. Dessutom

borde naturligtvis tillfälle beredas dem, som önskade bibehålla

det nuvarande, s. k. 800-kronorsstrecket, att derför uttala sig.

En dylik undersökning kunde synas vidtutseende. Med tillhjelp

af våra kommunala institutioner borde den dock kunna verkställas utan

allt för stora svårigheter och kostnader. Om blankettformulär trycktes,

upptagande de olika reformförslagen jemte det nu gällande s. k. 800- kronorsstrecket, borde det blifva en lätt sak för en och hvar att på dem

angifva sin mening. Och sjelfva aflemnandet af det ifylda blankettformuläret

kunde sedan tillgå på samma sätt som aflemnandet af valsedlarne

vid val till Riksdagens Andra Kammare och sålunda ske inför

kommunalstämmans ordförande på landet och inför magistrat i stad.

Då rikets grundlagar föreskrifva det sätt, hvarpå folket skall

genom sina valda representanter få sina önskningar och åsigter i

afseende å förändring af samhällsskicket framburna, och då det sålunda

icke kan anses med grundlagarnes anda förenligt, att Riksdagen skulle

vid sidan af desamma tillskapa en sådan anordning, som motionären

åsyftat, och härför anvisa medel, får utskottet hemställa,

att herr Bergströms omförmälda motion må af

Riksdagen lemnas utan afseende.

Stockholm den 27 april 1897.

På statsutskottets vägnar:

Chr. Lundeberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.