Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontoret.

1897-05-04 · 47 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 46 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1897:60, Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontoret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60.

•*

1

N:o 60.

Ank. till Biksd. kansli den 4 maj 1897, kl. 8 e. m.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i

det nya reglementet för riksgäldskontoret.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i

det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilkaangå: riksgäldskontorets föremål;

riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån; återstående utgifter till följd af beslut vid föregående

riksdagar; med statsregleringen gemenskap egande utgifter; riksgäldskontorets

inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne; redovisningen

af de till riksgäldskontoret ingående medel; styrelsen för riksgäldskontoret; fullmäktiges

sammankomster; fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag;

betjeningen vid riksgäldskontoret; lediga tjensters bestridande och tillsättande;

behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m.; samt pensioneringen

af riksgäldskontorets betjening.

De sålunda föreslagna stadgandena äro af lika innehåll med motsvarande

stadganden i gällande reglemente, hvarur uteslutits §§ 8, 12, 13, 15 och 16, som

innehålla uppdrag, livilka blifvit fullgjorda.

Bih. till Biksd. Prot. 1897. 4 Sand. 1 Afd. 44 Raft. (N:o 60.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60.

2

»

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning,

om sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer

utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af

Riksdagen godkännas.

Stockholm den 4 maj 1897.

På statsutskottets vägnar:

Chr. Lundeberg.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i
Riksgäldskontoret

har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen

enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen

blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och

inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott

och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å

Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt

af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60.

3

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta

eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom

de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, höra, så till

kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Biksgäldskontorets

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att

i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos

enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres

framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand

vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras

gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga

anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige

ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer

och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena

i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål

Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som

kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige

ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets

medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer

har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret

utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör

1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp

i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper

och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års

slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 60.

föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,

fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års

svenska tre procent statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets förvaltning

stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en

annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna

valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån

främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst

ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 4.

Enligt 1895 års Riksdags beslut skall till de under Riksgäldskontorets förvaltning

stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med år 1896

årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å

1894 års svenska 3-procents statslån och återstoden användas till amortering derå

på tider och sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna lämpligast, dock

att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

Angående Riks gäldskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 5.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas

belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,

för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglements

bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna

uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60.

5

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut Tid föregående riksdagar.

§ 6.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i

den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast

som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,

verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält

ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare

sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för

att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret

att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej

lyftats.

§ 7.

Riksdagen har år 1890

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en

köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer,

inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande

byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den

vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L.

Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra

bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited", till Kongl.

Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven

för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor,

att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,

dels ock anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,

att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när

Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ 8.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter

å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition

af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 60.

fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor

årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den

ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret

förorsakas.

§ 9.

Riksdagen har år 1893 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuite''

ter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition

af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till

fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor

årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den

ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret

förorsakas.

§ 10.

För anläggning af en bibana från norra stambanan vid Vännäs till Umeå och

vidare till Storsandskär och denna bibanas utrustning med trafikmateriel har

1895 års Riksdag beviljat ett belopp af 2,600,000 kronor att, i mån af behof,

utgå från Riksgäldskontoret under åren 1896 och 1897; och åligger det till följd

häraf Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition behörigen utbetala det

sålunda anvisade beloppet.

§ Il
Till

låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1896 års Riksdag beviljat och

stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå

under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor årligen, dock så

att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett

efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å

detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar

anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, livilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga

kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,

hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60.

7

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall

vara skyldigt hos Kongl. ,Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan

och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar

hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller

tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till

jernvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt

och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att inbetalningarna

å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital

eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott, skola ske i förhållande

till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar;

skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen

innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med

§ 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen för

afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän

trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för

hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,

dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg

senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta,

med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom

de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke

beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp

med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den

ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, hlifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapital afbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kongl. Majrts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten

lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,

för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej

mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen

intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 60.

inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan

fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för

förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberördå sista tredjedel ej må utbekommas,

förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje

annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot

i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en

revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt

att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t

kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,

som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt

enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför

af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla;

och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala de

belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

3:o. Med statsreglering^! gemenskap egande utgifter.

§ 17.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,

sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,

för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant

ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,

så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda

förskjutit.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60.

9

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter, m. m.

§ 22.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dag skostnader skola,

intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,

genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade

beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan

sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet

dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och

å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld

granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af

Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 23.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för

Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma

egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets

medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen

hänförda utgifter.

§ 24.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade

utgifter utgår ett årligt anslag af tre tusen kronor; och skola de af 1882

års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek, med deri vid 1894 års

Riksdag vidtagen ändring, samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens

bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ....................................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar.................................................. 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500

kronor;

Bih. till Riksd. Prot. 1897. 4 Sand. 1 Afd. 44 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 60.

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne

skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af

tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,

sker för hela beloppet af tjenstgöringspenniDgarne från aflöningsbeloppet i

dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente

finnas för detta kontors tjenstemän angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse

gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien

vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,

som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla vid göromål

för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek

anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna

förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter

fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med

100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som

i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;

och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek

aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

Enligt 1894 års Riksdags beslut ega fullmägtige i Riksgäldskontoret att

under riksdag vid Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af

högst fem kronor om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom

hans ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 1 krona 50 öre om dagen

under den tid, Riksdagen är samlad.

§ 25.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens

revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, utbetalas af

Riksgäldskontoret; egande revisorerna att utom de af dem faststälda arfvoden till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60.

11

de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-, kansli- och vaktbetjening, på

Riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra

dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader,

som kunna föranledas af verkstälda resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas berättelser

öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret, äfvensom af

de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets

medel bestridas.

§ 26.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch

vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal

utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande

Riksdags statsreglering kommer, att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,

eller lika belopp, som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;

hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är

skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär

justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter

tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att

såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande

årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med

500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens

gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda

nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning

redovisa; samt

„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan

höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde

vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och

vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för

justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskilt är stadgadt, dels att sekreteraren

hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Satsutskottds Memorial N:o SO.

göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,

derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola

vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende

på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 27.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor

uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse

förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens

och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem

hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel

utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte

dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning

anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga

korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och

häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf

Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition

beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning

i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,

inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 28.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra kronor,

samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;

hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen

till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma

grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden, som

utgå, med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i § 55 omförmälda

uppdrag, hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och med tre tusen

kronor till den andre af Deputerade.

§ 29.

Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår,

enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60.

13

öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande

af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning

:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade

den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,

som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest

kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, aom för Riksgäldskontorets

tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga

sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller

Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,

skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene

utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,

hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer

att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode

eller missräkningspenningar, få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare

verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit

från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige

kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras

från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar,

arfvode och missräkningspenningar eller någon del deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning

utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast

frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innebar tjenst utom

Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen

i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 30.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda åtta tusen

kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas

under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige

icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller

andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda

eller medgifna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 60.

§ 31.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontor och f. d. Generalassistanskontoret

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af

högst två hundra tjugufem kronor.

§ 32.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,

som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp

af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel

godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej

behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,

att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för

kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor

och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret

icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren

senast vid detta verk innehaft, och för tjensteman samt vaktbetjentes vid

f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fem sextondedelar

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors tjenstemannapersonal

stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och

vederbörligen inbetald.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 46.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och

dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje

år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räken
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60.

15

skap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken

skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets

början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Så väl

hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna

skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper

omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen

granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret

till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må

kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 47.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål

lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom

trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 48.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket

för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret

tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör

derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning

om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,

för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 49.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf

Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den

ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den. som af Riksdageh

blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja eu vice

Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 60.

§ 50.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen

bestämd ordning.

§ 51.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad

här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal

suppleanter.

§ 52.

Fullmäktige äro förbundne att vid Eiksgäldskontorets förvaltning ställa sig

till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga

rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldtochförtegadt

hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 53.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att

han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må

såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fidlmäktigs-hefattningen,

och suppleant inträda i hans ställe.

§ 54.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret

och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt

vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt

vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten

af de i sådant afseende meddelade beslutsamt Fullmäktige gifna uppdrag; börande

Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill gifves, söka förebygga, att

med statslån understödt jernvägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets

skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till Riksgäldskontoret, användas

till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för jernvägsdriftens

uppehållande, än äfven, derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom,

uti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så

förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets

fordran af köpeskillingen varder betäckt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60.

17

§ 55.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 64 innehåller, tvä,

Deputerade, Indika det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa

de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel

till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar

med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som

Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa

dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade

redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst

förflutna tid.

En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det sätt,

hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut

varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan

Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms-

eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja

tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton

dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges

nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets

värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 56.

Befattningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet

af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke

af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder

i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo

skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning

och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar

och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 57.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för

hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och

yttranden.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 58.

Fullmäktige sammanträda eu gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.

Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant

fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid

hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 59.

Med undantag af de enligt § 55 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och

åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige

vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§ 60.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,

bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då

tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 61.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter

hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 62.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må

ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro

om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda

kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej

heller fenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige

äro närvarande.

§ 63.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af

Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle

vid deras sammankomst sig infinna.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60.

19

§ 64.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra

samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, bvilka per

capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan

närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal

röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid

sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter

börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då

fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill

någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 65.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän

eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa

beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär,

dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom

trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje

deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,

åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst

eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär

ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne

eller Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet

eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 66.

Fullmäktige skola minst eu gång hvarje år granska Kamrerarens och Kassörens

anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera

de under Kamrerarens och Kassörens vård befintliga låne- och säkerhetsmed

flere handlingar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 60.

§ 67.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för

Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning

årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, bvilket jemväl står under

deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke

allenast värde å de inom Riksdagens bus befintliga möbler och andra inventarier

finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler

och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,

jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara

eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,

med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning

blifvit föryttrade.

§ 68.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter

inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande

ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t

sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans

hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,

som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna

åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt

gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva

de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och

inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik

upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen

och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick

samt, om så erfordras, reparerade.

§ 69.

Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus

samt af de vid statsregleringarne för åren 1885, 1886, 1887 och 1888

tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt

Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret

öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet

om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande

af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60.

21

samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond

för riksdags- och riksbankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande

af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta

1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen

af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid

årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger

det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta

de denna fond tillhörande medel, i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut

från fonden uttagas.

§ 70.

Som 1888 års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af Riksdagen,

Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken

tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels

att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus,

hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade

fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å

artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets

närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets

behof disponerade förra artilleristallet vid Artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna

å egendomen n:o 6 i qvartett Bodarne 55,000 kronor och till inlösen

af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000

kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen

jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordnande

i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre

kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock

att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom Bankofullmäktiges och

Fullmäktiges i Riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar,

åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att utföra det dem gifna uppdrag, som

i Riksdagens i detta ärende fattade beslut innefattas.

§ 71.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola

Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorcts ställning och förvaltning

under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva

och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan

Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

StatsutsJcottets Memorial N:o 60.

§ 72.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,

som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helgdag

då inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar.

Derest revisor, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan revisorerna

sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola Fullmäktige

ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På

enahanda sätt förfares, då hinder aumäles af inkallad suppleant.

§ 73.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige föranstalta om tryckning och utdelning

med allmänna tidningarne af Revisorernas öfver revisionen af statsverket

och riksgäldskontoret afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill

hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till

näst sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemuas.

§ 74.

Före nästkommande Riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll

med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med

behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta

kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier

och öfriga effekter„ som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna

tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere

arbeten.

För ofrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,

som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga

reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under

riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga

reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut

upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna

effekter.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60.

23

§ 75.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 April

1894 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper

skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige

i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja eu

person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i

enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865

och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,

årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning

och räkenskaper.

§ 76.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan

afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,

deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna

om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra

Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru

vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet

för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 77.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall

vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af

Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning

och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige

utse ett ombud så väl till den allmänna ordinarie sammankomst, som

mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision,

som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 78.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens

styrelse.

§ 79.

Sedan Riksdagen år 1892 dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsriksdagarne full
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 60.

bordade registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige faststäldt formulär

och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela,

utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt fullständigt

register till kamrarnes protokoll med bihang för tiden från och med år 1867

samt till och med året näst före det, under hvilket registret varder i manuskript

fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader

tills vidare för ändamålet använda tillsammans 5,000 kronor, har Riksdagen

år 1894 bemyndigat Fullmäktige att, för fullbordande i manuskript af

ifrågavarande register, af nämnda förslagsanslag i mån af behof använda, förutom

återstoden af nyssberörda 5,000 kronor, ett belopp af 20,000 kronor.

§ 80.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontor

och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den

närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 81.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontor ds Fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den

ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller

andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för

Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i

den händelse att vid Riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men

kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd

till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger

sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig

man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan

riksdagarne afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insattes

eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets

vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att

å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet

till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna

före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige i hvartdera

verket vara tillstädes.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60.

25

§ 82.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet

eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland

Fullmäktige i Riksgäldskontor vara tillstädes.

§ 83.

(Om denna paragraf kommer utskottet att framdeles yttra sig.)

Angående betj eningen vid Riksgäldskontoret.

§ 84.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:

en sekreterare och ombudsman;

en kamrerare;

en kassör;

en revisor;

en kassdbokhållare;

en lånebokhållare ;

en registrator och kanslist samt

en kammarskrifvare.

§ 85.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och

tre vaktmästare.

Bill. till Riksd. Prof. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.

§ 86.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till

sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden

förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 91

förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;

dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna

lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden

mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst, han blifvit

förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt

förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna

tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda

förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,

samma aflöning, sora för den förrättade sysslan är i staten

anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag

af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken

uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning

blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan

vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att

upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 87.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit

tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande

under den tid, tjenstledigheten fortfar.

/ _ . 4 i ‘ 1 A t;

§ 88.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med

samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega

att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontor.

Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,

dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom

den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig

sökande sig icke anmält.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60.

27

§ 89.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att

hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra

de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska

examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;

äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort

hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må

begagnas.

§ 90.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,

som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande

; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster

endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,

under den tid, han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten

för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser

m. m.

§ 91.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej

låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd

med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lefvernet

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,

ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande

omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från

innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden

må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 92.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat

förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på

Ifullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial N:o 60.

honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande

tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huru vida tjensteman,

som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla

och utöfva sin beställning.

§ 93.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 94.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på ett

tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen

af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas

till suspension eller entledigande.

§ 95.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.

Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid

skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen

meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den

afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,

icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne

afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande

dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med

densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 96.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse

eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra

följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt

biträde, der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontor

vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,

som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60.

29

och, efter att, på sätt i § 91 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras

vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman

eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare

beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjéning.

§ 97.

-in : •[‘•do i j 11;’ ii -:i'' ■/..:;jfs , ilo o i-beiii-rl .;,i tils

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas

efter desses vid afskedstagande! innehafvande löner.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under

femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en

kela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman

eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio

år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt

tillstånd.

§ 99.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder

af sextio år, anhåller om afsked, må, derest lian varit i allmän tjenst omkring

fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar

utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare

uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af

bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.

I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att

för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages eu fyrationdedel

från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som

fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp

med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en

sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för

afskedssökande mera förmånligt.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial N:o 60.

§ 100. *

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen

nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt

sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna

verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,

efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,

ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock

tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf

äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande

bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak

blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige

att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och

förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till

högst två tredjedelar af lönen.

! 7 1H

Jll

Un

i

,''ia oMnA

i

ivifl

1

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60.

31

Bil. A.

!uf U :im.i

Riksgäldskoutorets vid 1896 års sint ntbalanserade skalder.

Reglemen
tets
-

Årtal. §

1866

1880

1886

11887

38

42

40

Skulden för 1860 års premielån

mot obligationer å

2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda

till fem sjettedelar

deraf, eller 2,000,000 Thlr

Obligationer för 1880 års

jernvägslåns tre emissioner,

tillhopaKr. 119,790,000, motsvarande

£ St. 6,600,000,

Francs 166,320,000 eller

Rmk 134,640,000 ...............

Obligationer för 1886 års

jernvägslån å 72,000,000

Kr. eller 81,000,000 Rmk,

hvaraf till 1895 års slut

blifvit utlemnade obligationer

å tillhopa 60,673,333,33

Kr. eller 68,257,500 Rmk

Obligationer, ouppsägbara

från iunehafvarens sida,

men stälda att afRiksgälds
-

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade,

1860 d. »/»

1880 d. »/«

1886 d. >/.

Räntefot.

3 Vs %

3 Vs %

Återstående kapitalskuld den 31 December

1896.

■'' -_;__- : _

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

! :> a -*''V

l.-M -

Thlr 1 110,000

(Kr. 244,444: 44)

''-o. t

•: ,-i ;

|Kr. 103,346,100

)£ St. 5,694,000

IFrcs 143,488,800

Rmk 116,157,600

r i» IV

/Kr. 58,920,444: 44

\Rmk 66,285,500

—

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Reglemen
tets
-

Årtal. §.

1888 40

1890 39

189144

1894 42

189516

Tiden, då för

bindelserna blifvit

utfärdade.

kontoret infrias efter sex

månaders föregången uppsägning,

å 50,000,000 Kr.,

hvaraf till 1895 års slut

blifvit utlemnade obligationer

å .......

Obligation eråRmk30,000,000,

ouppsägbara från innehafvarens

sida, uren stälda att

af Riksgäldskontoret infrias

efter minst tre månaders föregången

uppsägning ......

Obligationer för 1890 års

jernvägslån å Er. 35,555,555

*/#, motsvarande 40,000,000

Rmk, 1,960,000 £ St. eller

49.360.000 Francs...............

Obligationer för 1891 års

tillfälliga jernvägslån, förfallna

d. 1h 1896, å Kr.

7.200.000, motsvarande

10.000. 000 Francs...............

Obligationer för 1894 års

jernvägslån åKr. 36,000,000,

motsvarande 50,000,000

francs, 1,980,000 £ St. eller

40.400.000 Rmk., hvaraf till

1894 års slut blifvit utlemnade

obligationer å tillhopa

18,000,000 Kr., motsvarande

25,000,000 francs,

990.000 £St. eller20,200,000

Rmk.................................

I sammanhang med Vestkustbanans

inköp af staten

1887 d. 30/i2

Räntefot.

3 6/io £

1888 d. •/•

1890 d. Va

3 %

Återstående kapitalskuld den 31 December

1896.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

*

Kr, 48,566,500

Kr. 26,066,666:67

Rmk 30,000,000

£ St. 1,470,000

Frcs 37,020,000

Kr. 33,777,777:78

Rmk 38,000,000

\£ St. 1,862,000

(Frcs 46,892,000

1891 d. ''/t

4 %

1894 d. ,6/ti

|Kr.

18,000,000

”/

''10

Q O/

jFrcs

25,000,000

ö 70

St.

990,000

|Rmk

20,200,000

[Kr.

|Fr.

44,640

62,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60.

3å

Reglemen-

Tiden, då för-

Återstående kapitalskuld den 31 December

1896.

bindelserna blif-

Räntefot.

vit utfärdade.

Icke fonderad

skuld.

Årtal.

§•

Fonderad skuld.

öfvertagna kommun- och

obligationslån.....................

Kr.3,239,285:37

1866

13

Obligationer, hvilka i an- seende till sin ordalydelse

1890

14

icke kunna uppsägas, eller

det s. k. gamla lånet .......

Obligationer, ouppsägbara

j 179 8 d. 9/s

|1811 d. 30/)2

5 %

• '' • V <>»>! ;.''-i :

Kr. 10,125

från innehafvare^ sida,

utfärdade såsom grundfond

för Sveriges allmänna hypo- teksbank, bokförda inom

linien med Kr. 30,000,000

1890 d. 16/5

CO

1866

15

Ännu icke till inlösen före-

tedda Trollhätte slussverks

lottsedlar å tillhopa 5,000

daler silfvermynt, bokförda

inom linien med R:mt 1,250

R:dr, jemte upplupen ränta

R:mt 2,286: 88....................

1750 d. >/*

6 %

1866

16

Årliga anslaget till H. M.

Konungen300,000 R:dr(icke

kapitali seiaclt).....................

1815 d. •/„

1866

17

Ränta å H. K. H. Hertigens

af Södermanland, seder- mera Konung Carl XIII,

hemgiftskapital, bokfördt

inom linien medR:mtl50,000

R:dr .. . .

1778

5 %

1866

18

Innestående fond för Göta

kanals underhållande.........

1833 d. 31/i2

5 *

—

Kr. 140,889

Diverse skulder

—

—

—

» 19,792,573:05

1866

20

Fond för Hjelmare kanals och

slussverks underhållande

(utgör blott ett depositum

af fordringsbandlingar)......

—

—

—

Bihang till Riksä. Prof. 1897. 4 Sand. 1 Afd. 44 Hälft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Heglemen

Årtal. §.

1866

1882

1866

21

3

22

i

1866

1869

25

77

Tiden, då för

bindelserna blifva

utfärdade,

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito)............................

D:o för Södertelje kanals (d:o)

Lappmarks ecklesiastikfonds

behållning, bokförd inom

linien med R:mt 100,777: ie

(statsutskottets utlåtande

n:o 23 vid 1869 års riksdag)

Brudgåfvovinsten (kapitalskulden

afskrifven); (statsutskottets

utlåtande n:o 15

vid 1859—60 årens riksdag)

Post-assuransfonden (ingår

bland Riksgäldskontorets

öfriga tillgångar, men med

den förbindelse, som § 77

i 1869 års reglemente innehåller).

...............................

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1896.

Fonderad skuld.

Inom linien balanserade skulder Kr.

Summa Kr.

30,254,314:04

2 89,521,9 3 3:83.

Icke fonderad

skuld.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskoltds Memorial N:o 60.

35

Bil. B.

Riksgäldskontorets vid 1896 års slut utbalausernde kapitallbrdringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1896 års

sint.

Årtal.

§•

a) Byggnadslån.

1866

39

Lån till staden Kristine-

hamn och Varnums lands- församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn ....................................

(1849^

\ .2 % \

i jemte J

1 ränta. J

3 %

37,500

3,750

] L 854 j

43

Lån till Yesterås domkyrka,

för densammas reparation

1860

—

—

28,000

—

28,000

—

36

Lån till staden Jönköping,

för uppförande derstädes af

ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket..................

1861

5 %

4 %

120,000

50,447

49

90

Lån till Apotekare-societe-

ten, för uppförande af en

byggnad åt Farmaceutiska

institutet..............................

1862

»

»

50,000

15,072

77

Transport

—

—

—

—

—

97,270

26

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

StatsuisJcottets Memorial N:o 60.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1896 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

97,270

26

1866

37

Lån till staden Umeå, för

uppförande af byggnader för

Umeå läroverk.....................

1864

5 %

4 %

25,000

13,188

91

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nyttläro- verkshus derstädes .

1864

»

40,000

21,172

29

»

Lån till staden Sala, för upp-

förande af ett nytt läro- verkshus derstädes............

1865

»

12,000

6,314

58

Lån till staden Halmstad, för

uppförande af byggnad för

ett fullständigt elementar- läroverk derstädes.............

1866

25,000

14,572

23

Lån till Kalmar Domkapitel,

för uppförande af en ny bygg- nad för läroverket i Kalmar

1866

»

40,000

23,275

05

1481)

Lån till staden Venersborg,

för uppförande af en ny- byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ......

1867, 1868

»

40,000

24,406

52

1482)

Lån till staden Vestervik, för

uppförande af ny byggnad

åt elementarläroverket der-

! ■_ • i.

städes....................................

1867, 1868

20,000

—

12,410

25

1483)

Lån till Upsala Domkapitel,

för uppförande af ny bygg-

Transport

—

—

—

—

212,610

09

'') Jfr § 16 mom. 3 i 1867 åra Reglemente.

s) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

s) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60.

37

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1896 års

Årtal.

§•

''MJ 1- ''

Transport

—

.TTT^ i ! ■

. i —

—

—

212,610

09

nåd för högre elementar- läroverket derstädes............

1867, 1868

5 %■■''

4 %

140,000

» !/»

)Y

86,820

85

1866

1481)

Lån till Karlstads Domka-

pitel, för uppförande af ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ......

1868

ilinu) i

•. -j» .

>1

> u :>£> ntti

åt 40,000

25,419

46

1482)

Lån till Skara Domkapitel,

för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks-

byggnaden derstädes...........

1868, 1869

40,000

32,344

13

1868

47 3)

Lån till domkyrkan i Karl-

stad, för densammas repa- ration....................................

1869

6 %

23,500

i-,-.. i ''Y i.1

1,370

41

1866

1484)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden der- städes....................................

1873, 1875

5 %

20,000

15,285

50

1874

5

Lån till direktionen för se-

minarium för bildande af

lärarinnor, för inköp af

byggnad åt nämnda semi-

narium .................................

1875

»

59,000

—

40,138

50

1882

17

Lån till föreståndarne för

Linköpings domkyrka, för

fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan .........

1883

»

»

30,000

i

25,012

35

Transport

—

—

—

—

439,001

29

•) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

*) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

4) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 1 1876 års Reglemente.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalaterstod

vid 1896 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

439,001

29

1887

15

Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka till betäc- kande af den brist, som

uppkommit i den beräknade

kostnaden för tornbyggna- den å nämnda domkyrka

jemte dermed i samman- hang stående arbeten.........

1888

5 %

4 %

''

30,000

27,242

28

1892

17

Lån till Skara domkyrka,

för fullbordande afrestau- rationsarbetet å densamma

1893

40,000

38,779

53

= 505,023: 10

'' -• ''

b) Tomtreglering slån.

1866

142

Lån till staden Karlstad,

.

för reglering af torg, gator

och tomter efter 1865 års

eldsvåda..............................

1867

6 %

50,000

__

5,688

28

1872

32

Lån till staden Strengnäs,

för ny tomtreglering efter

1871 års eldsvåda...............

1872

y>

»

30,000

10,818

47

18771)

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda......

1878

5 %

50,000

43,711

06

Jl 8 7 7

8

Lån till staden Söderhamn,

11878

6

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878, 1879

>

200,000

160,802

74

}1880

13

Lån till staden Hudiksvall,

\1881

10

för ny tomtreglering efter

Transport

—

—

—

—

—

726,043

65

*) Be vidare § 3 i 1881 åra Reglemente.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60.

39

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1896 års

slut.

Årtal.

§.

Transport

—

—

—

—

726,043

65

1878 och 1879 årens elds- vådor......... . . . .

1881, 1882

6 %

200,000

171,586

A Q

o 7rj

4 O

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny reglering efter 1887

års eldsvåda........

1889

5 %

4 %

100,000

95,753

54

1889

17

Lån till staden Umeå, för ny

regleringiföljdafden staden

år 1888 öfvergångna brand

1890

T>

200,000

193,756

-

80

= 682,117: 32

c) Lån till kanal- och

. .

slussanläggningar.

:

18G6

93'')

Lån till Dalslands kanalak-

tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid

Venern till sjön Stora Lee

1865,1867

5 %

3 *

800,000

289,967

J

94-)

Lån till Kinda kanalaktiebo-

118 >

lag, för utsträckning af Kin-

143

da båtled medelst kanalise-

1438)

ring af Stångån från sjön

Rengen till Linköpingshamn

f 1865 \

\1867-

437,500

—

359,692

05;

1866

Lån till Dalslands kanalak-

tiebolag,för kanal-och sluss- anläggning mellan sjöarne

Transport

—

—

—

1,836,800

06

*) Re vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.

2) Re vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente.

8) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1896 års

Årtal.

§•

'' T

Transport

—

—

-

—

—

1,836,800

06

Östra och Vestra Silen på

Dalsland..............................

1868, 1869

6 %

4 %

.‘C^f i!‘)0 "

51,200

506

08

= 650,165: 72

d) Lån till jernvägs- anläggningar.

Y?, n-ii) 1 •

18G6

79

Lån till Borås jernvägsak- tiebolag, för anläggning af

jernväg mellan Borås och

Herrljunga...........................

1862, 1863

5 %

» i !

> Awvw.

. v\\i , \

1,377,055

24

348,038

53

»

80

Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs (Helsingborg

—Billeberga, äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af

jernväg mellan Helsingborg

och Årup..............................

1864, 1865

•Tf

5 %

in r.fifft J

;>il )'' A ''.*• !

< ’Å Ö l tV.SU>''

i iiLii *)if

! :.ll£.''ijfi licj

1,100,000

ii J

! ;

511,493

18

»

y>

Lån till Kristianstad—Hess- leholms jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

mellan Kristianstad och

Hessleholms station på Sö- dra stambanan.....................

1864, 1865

i '' :

''■? i 1 utni:

A j;

»

y. ti

»

it*.I Ull no:

, b-fidi ;i-i

720,000

! -i

308,829

64

»

Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg-

Transport

—

—

i —

—

3,005,667

i ''

49

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60. 41

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot,

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 189G års

Årtal.

§.

slut.

Transport

—

—

—

—

3,005,667

49

ning af jernväg från Eslöfs

station på Södra stamba-

nan till Ystad

1864—1866

5 %

A <v.

2,450,000

1,156,695

29

1866

80

Lån till Landskrona—Eslöfs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Landskrona och Eslöfs sta-

i

tion på Södra stambanan

1864—1866

»

1,200,000

—

559,857

57

»

82

Lån till Uddevalla—Veners-

; \

borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Herrljunga

öfver Venersborg till Ud- devalla...

1865—1867

3,240,000

1,887,896

O O

1871

31

Lån till Karlskrona—Vexiö

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

städerna Karlskrona och

Vexiö.........

118721

|l873>

[ 18 74j

5 % *)

4 Vi %

2,600,000

1,999,280

OA

y u

Lån till Krylbo—Norbergs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

|1872\

Krylbo och Norberg

jl873/

6 %

5 %

406,000

—

271,752

20

»

Lån till Upsala—Margrete- hills jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg från

Upsala till Gefle .....

1873

»

500,000

•

347,304

97

Transport

—

—

—

—

9,228,455

—

’) So § 3 af 1886 Ars Reglemente.

Bih. till RiM. Prat. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft.

G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1896 års

slut.

Årtal.

§.

Transport

—

—

—

—

—

9,228,455

—

1871

31

Lån till Bergslagernas jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud-

11874]

4,361,696

46

vika till Kil, mot skuldför-

{18751

5>/i *'')

5 *

5,000,000

—

bindelse ..............................

1876

1878

11

Lån till Bergslagernas jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun

till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 5,988,600

2)

Kr., efter 90 %..................

1878, 1879

—

»

6,078,240

—

5,389,740

—

1891

7

Samma bolags obligationer

af den S1/u 1891 för in- lösen af utelöpande oin- friade kuponger tillhörande

ofvannämnda obligations- lån af den 15h 1874 .........

1891

4 %

i <:!

1,707,800

1,707,800

1876

5

Lån till Vestervik—Åtvida-

berg—Bersbo jern vägsaktie- bolag, för anläggning af

jernväg från Vestervik öfver

Jenny, Gamleby och Åtvida-

11877]

1,865,000

1,705,020

56

berg till Bersbo, med bi-

{18781

5 %3)

4 Va %

—

bana till Storsjön...............

|l879j

»

Lån till Hultsfred—Vester-

viks jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny med

Transport

|

—

—

—

1-

|22,392,712

02

*) 8e § 3 af 1883 års Reglemente.

s) Motsvarande, å 90 •/>, ett primitivt belopp af kr. 6,763,600.

8) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 60.

43

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1896 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

22,392,712

02

bibana till sjön Yxern, sido-

(1877

spår till Ankarsrum och

1878

5

4''/a %

1,750,000

—

1,599,887

58

hamnspår vid Verkebäck...

1879

f-

1876

5

Lån till Vislanda—Bolmens

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Vislanda öfver Ljungby till

siön Bolmen.......................

1

[1877

1878

5 *■)

785,000

768,791

62

»

Lån till Gotlands jernvägs-

aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Visby till

Hemse kyrka.......................

j

1877

1878

1879

» '')

500,000

—

465,406

69

j *

* 1

Lån till Södra Dalarnes jern-

(1879

13/

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Kryl- bo station på statens Norra

stambana öfver Avesta, He- demora och Säter genom

Gustafs och Tima socknar

till Borlänge station å

Bergslagernas jernvägsak-

1879

tiebolags jernväg jemte bi- bana till Bispbergs grufve-

<

1880

1881

>

* '')

2,375,000

—

2,191,272

41

fält ......................................

1882

1876

5

Lån till Varberg—Borås

jernvägsaktiebolag för an-

(1879

läggning af jernväg öfver

1880

» -)

2,600,000

—

2,398,866

63

Fritsla till Borås...............

1881

1881

15

Lån till Lenna—Norrtelje

jernvägsaktiebolag, för an-

Transport

---

—

—

—

—

29,816,936

95

■) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Reglemen
tets
-

Årtal.

1881

15

Tiden, då lånet

utbetalts.

Transport

läggning af jernväg mellan

Lenna station på Upsala—

Lenna jernväg och Norr
telje

.................................

Lån till Siljans jern vägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Borlänge

station å Bergslagernas

jernvägsaktieb olags jernväg

till Insjön i Dalarne

Lån till Hvetlanda—Säfsjö

jernvägsaktieb olag, för anläggning

af jernväg från

Hvetlanda till Säfsjö station

å statens Södra stambana

....................................

Lån till Finspong—Norsholms

jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

från Finspongs station å

Pålsboda—Finspongs jern

vägsaktiebolags bana till

Norsholms station å statens

Ostra stambana och Norsbolm—Ristens

kommunika
tionsaktiebolags

bana.........

Lån till Stockholm—Rimbo

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg från

1883

1884

1885

1886

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

5 %

1883 — 1886

(1883)

1885[

4886}

1883—1886

Transport)

4 ''/*

'' I

a)

746,197

94

950,000

300,000

500,000

Kapitalåterstod

vid 1896 års

slut.

29,816,936

746,197

918,094

287,971

95

94

77

27

472,994 70

32,242,195(63

a) Återstoden, Kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 760,000 Kronor eger bolaget ej rättighet

att utbekomma.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets Memorial N:o 60.

45

Reglemen
tets
-

Årtal. §.

1881

1886

16

Transport

Stockholm till Rimbo gästgifvaregård

....................

Lån till Kinds härads jernvägsaktiebolag

för anläggning

af jernväg mellan Borås

och Svenljunga.........

Lån till Skara—Kinnekulle

—VeDerns jernvägsaktiebolag

för anläggning af

jernväg från Skara till

Kinnekulle och Venern ..

Lån till Svartelfs jernvägs

aktiebolag för anläggning

af jernväg mellan Carlsdahl

och Grythyttehedm.m

Lån till Halmstad—Bolmens

jernvägsaktiebolag för anläggning

af jernväg från

Halmstad till Byholma och

Bolmen med sidospår till

sjön Södra Unnen ........

Lån till Fogelsta—Vadstena

—Ödeshögs jernvägsaktiebolag

för anläggning af

jernväg mellan Fogelsta

och Vadstena till Ödeshög

Lån till Mellersta Blekinge

jernvägsaktiebolag för jernvägsanläggning

från Karlshamn

till Ronneby och

Gullbärna ......................

Transport

liden, då lånet

utbetalts.

(1S83-1885\

} 1887 /

jl884}

}1887 j

}1 887}

}1888}

11887}

}1888j

/18 8 7}

}188S/

1888

18881

18891

1890

1893

Annuitet.

Räntefot.

41/2 %

Ursprungliga

beloppet.

500,000

500,000

324,000

341,000

a)

824,915

Kapitalåterstod

vid 1896 års

slut.

32,242,195

476,549

489,304

300,000

b)

1,102,250

63

95

52

313.118 64

341,000

802,350

291,793

64

93

1,072,106 02

■ 36,028,419 33

a) Enligt K. Br. af d. u/e 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 Kronor.

b) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. bär bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Memorial N:o 60.

Reglemen
tets
-

Årtal. §

1886

1891

16

18

Tiden, då lånet

utbetalts.

Transport

Lån till Mora—Venernsjernvägsaktiebolag

för anläggning

af jernväg från Mora

strand vid sjön Siljan till

Östra Vermlands jernväg

med bibana.......................

Lån till Mariestad—Kinne

kulle jernvägsaktiebolag för

anläggning af jernväg från

Mariestads jern vägsstation

till Gössäters jernvägssta
tion

med bispår...............

Lån för anläggning af jernväg

mellan Yittsjö och

Hessleholm........................

Lån till Skymnäs—Munkfors

jernvägsaktiebolag för anläggning

af jernväg mellan

Björndalsbron och Munkfors.

...................................

Lån till Klippan—Röstånga

jernvägsaktiebolag för anläggning

af jernväg från

Klippans station å Helsingborg—Hessleholms

jernväg

förbi Ljungbyhed till Röstånga

by ...........................

Lån till Malmö—Tomelilla

jernvägsaktiebolag för an

läggning af jernväg från

Transport

(1889

1892

1893

Annuitet.

1890

}1890}

|1892}

}1891|

\189 21

(1S92\

11893}

Räntefot.

4l/a %

Ursprungliga

beloppet.

1,000,000

305,000

404,000

90,835

290,000

Kapitalåterstod

vid 1896 års

slut.

36,028,419

33

989,775

300,216

03

397,663 21

89,906

290,000

38,095,979

21

78

s. 47 Kontrollera mot PDF

StatsutsJcotfets Memorial N:o 60.

47

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1896 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

38,095,979

78

Malmö öfver Staffanstorps

11892,1893^

station till Tomelilla.........

11894,18961

5 %

4’/i %

1,300,000

—

1,300,000

—

1891

18

Lån till Norra Södermanlands

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jern väg från Ny-

by bruk till Södertelje med

bibanor till Åkers stycke-

bruk, Strengnäs, Mariefred

och Igelstaviken ...............

1892—1896

1,800,000

1,800,000

5>

19

Lån till Hernösands—Sol-

lefteå jernvägsaktiebolag

för anläggning af jernväg

från Hernösand till Sollef-

J1892,18931

teå .......................................

\ 1895 f

»

»

2,350,000

—

2,350,000

—

18

Lån till Norrköping—Söder-

köping—Vikbolandets jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg från Norr- köping till Söderköping

m. m. .................................

1893—1895

653,000

—

653,000

—

>

Lån till Uddevalla—Lelån-

gens jernvägsaktiebolag för

anläggning af jernväg mel- lan Uddevalla och sjön Le- lången ... ...............

1895—1896

1,247,000

1,247,000

= 43,608,673: 64

Summa

—

—

—

45,445,979 78

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.