Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.

1897-02-19 · 74 sidor, varav 68 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 68 av 74 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1897:7, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

1

N:o 7.

Ank, till Riksd. kansli den 19 februari 1897, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

sjette hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.

(2:a U. A.)

Väckt förslag om upphörande af reservations- och förslagsanslag.

l:o) Såsom statsutskottet redan i sitt utlåtande n:o 3, angående

regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, anmiilt, har

herr friherre It. M. Kiinckoteström uti den i Första Kammaren väckta

motionen n:o 1 hemstält, att Riksdagen måtte besluta, att alla i 1897

års riksstat uppförda reservations- och förslagsanslag måtte i 1898 års

riksstat uppföras såsom bestämda anslag, sålunda upphörande att tillläggas

benämningen reservations- och förslagsanslag.

Uti motionen n:o 5 i nämnda kammare har samme motionär ännu

en gång gjort enahanda framställning beträffande dels reservationsanslaget

till skiften och afvittringar, dels ock reservationsanslaget till

hästafvelns förbättrande och, jemte förslag om nedsättning i sistnämnda

anslags belopp, sålunda framstält det yrkande, att båda dessa anslag

skulle i 1898 års riksstat upphöra att vara reservationsanslag, hvarjemte

motionären angående reservationsanslaget till vägundersökningar föregå.

till Rilcsd. Frot. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 5 Höft. (N.o 7.) 1

Ang. förslag

om upphörande

af

reservationsoch

förslagsanslag.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. anslag

till närings"

statistiken.

[1-]

slägit, att detta anslag måtte såsom ordinarie anslag upphöra och i

stället uppföras såsom extra anslag i 1898 års riksstat.

Med afseende å omförmälda framställningar får utskottet nu

dels meddela,

att utskottet i punkterna 4 och 10 här nedan

till behandling upptager de uti herr friherre Klinckowströrns

ifrågavarande motioner gjorda yrkanden beträffande

reservationsanslagen till vägundersökningar

och till hästafvelns förbättrande;

dels och, under hänvisning till det yttrande, utskottet i sitt utlåtande

n:o 3 afgifvit öfver det i förberörda motion n:o 1 framstälda

förslag, hemställa,

att herr friherre Klinckowströms ifrågavarande

motioner, i hvad de angå öfriga under sjette liufvudtiteln

uppförda reservations- och förslagsanslags förändring

till bestämda anslag, må af Riksdagen lemnas

utan afseende.

Ordinarie anslag.

Kommerskollegium.

2:o) I den till Riksdagen den 16 januari 1897 aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t i punkt

l:o) under sjette liufvudtiteln föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,

dels att i den för kommerskollegium faststälda stat uppfördes aflöning

för ytterligare en aktuarie å den statistiska afdelningen med lön 1,800

kronor, som efter 5 år kunde höjas med 500 kronor och efter 10 år

med ytterligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar 1,200 kronor,

och dels att det i staten för kommerskollegium ivpptagna anslag å

17,500 kronor till »juridiskt biträde, amanuenser och andra extra biträden,

grufkartekontoret, vikariatsersättningar, renskrifning m. m.» förhöjdes

med 3,200 kronor eller till 20,700 kronor; kommande, i händelse

af bifall härtill, anslagstiteln »kommerskollegium» att höjas med 6,200

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7. 3

kronor eller sålunda från dess nuvarande i riksstaten uppförda belopp

64,600 kronor till 70,800 kronor. _

Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokoll öfver civilärenden

den 14 januari 1897 har föredragande departementschefen erinrat

om den framställning, som uti den af Kongl. Maj:t till 1896 års

Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof

gjordes om ökning i den för kommerskollegium gällande stat, i syfte

att kollegium måtte varda satt i stånd dels att behörigen fullgöra den

kollegium åliggande skyldighet att afgifva statistiska redogörelser för

vissa näringar, med iakttagande deri af vissa föreslagna förbättrade anordningar,

dels ock att utarbeta jemväl en särskild arbetsstatistik.

För omförmälda båda behof äskade Kongl. Maj:t en ökning i

kommerskollegii stat med tillhopa 33,200 kronor. Af denna ökning

belöpte på näringsstatistiken följande belopp:

aflöning till en aktuarie med samma löneförmåner som till den

förut i kollegium anstälde aktuarien eller 1,800 kronor i lön, 1,200

kronor i tienstgöringspenningar samt två ålderstillägg a 500 kronor efter

fem och tio år ................................................................. 3,000 kronor

förhöjning af det till 17,500 kronor uppgående

anslaget »till juridiskt biträde, amanuenser, andra extra

biträden, grufkartekontoret, vikariat ser sättningar, renskrifning

m. m.» med dels 1,200 kronor, motsvarande

arfvodet till en amanuens, och dels 2,000 kronor, motsvarande

skilnaden mellan det belopp, 4,100 kronor, som

vid kommerskollegii ombildning beräknades af anslaget

belöpa å statistiska afdelningen, och det belopp af omkring

6,000 kronor, som för denna afdelning på senare

tiden tagits i anspråk, tillhopa ............................................ .3,200 kronor.

Summa 6,200 kronor.

Uti skrifvelse den 11 maj 1896 angående regleringen af utgifterna

under riksstatens sjette hufvudtitel yttrade Riksdagen rörande denna

Råga: . .

»Såsom framgår af den redogörelse angående näringsstatistiken, som

till det i ärendet förda statsrådsprotokoll lemnats, har Eders Kongl.

Magt för denna statistiks behof under anslagstiteln kommerskollegium

äskat dels ett anslag å 3,000 kronor till aflöning af eu ny tjensteman

i första lönegraden och dels en förhöjning med 3,200 kronor i det å

kollegii stat uppförda anslaget till »juridiskt biträde, amanuenser och

andra extra biträden, grufkartekontoret, vikariatsersättning, renskrifning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

m. in». Beträffande sistnämnda anslag har föredragande departementschefen

meddelat, hurusom den del deraf, som afsetts till arfvoden åt

amanuenser och extra biträden å kommerskollegii statistiska afdelning,

årligen måst öfverskridas med omkring 2,000 kronor, hvarjemte under

senaste tiden befunnits nödigt att, hufvudsakligen för åstadkommande

af en ur derå synpunkter önskvärd tidigare utgifning af berättelsen

angående fabriker och manufakturer, anvisa 100 kronor i månaden eller

sammanlagdt 1,200 kronor för år till arfvode åt ytterligare en amanuens

å samma afdelning. Dessa utöfver det ordinarie anslaget anvisade

medel, tillsammans 3,200 kronor årligen, synas vara för afdelnmgens

verksamhet oundgängligen behöfliga, äfven om näringsstatistiken framgent

skulle utarbetas efter samma plan, som hittills blifvit följd. Vissa

delar af denna statistik äro emellertid i behof af omfattande förbättringar.

Riksdagen har nemligen funnit det vara till fullo ådagalagdt,

att statistiken öfver fabriker och manufakturer fortfarande är behäftad

med afsevärda brister och att den hvarken i fråga om fullständighet

eller tillförlitlighet . motsvarar de fordringar, som derpå böra ställas.

Den utvidgning af fabriksstatistikens innehåll och de förändrade anordningar

för vinnande af mer tillförlitliga uppgifter, som med afseende

härå synas önskvärda, måste uppenbarligen föranleda en väsentlig ökning

i göromalen a den statistiska afdelningen. Då härtill kommer, att jemväl

för afhjelpande af bristfälligheterna i den del af statistiken öfver

Sveriges utrikes handel, som rörer varuutbytet med Norge, ökadt arbete

torde komma att påkallas, har Riksdagen ansett en ytterligare förstärkning

af arbetskrafterna å nämnda utdelning erforderlig, och synes anslaget

för detta ändamål icke kunna sättas till lägre ”belopp än 3,000

kronor. Riksdagen, som sålunda, funnit skäl bevilja de medel, som af

Eders Kongl. Maj:t äskats för näringsstatistikens behof, anser emellertid

vid det förhållande, att omförmälda anslagskraf i propositionen stälts i

sammanhang med . frågan om anordnande af en svensk arbetsstatistik,

och då undersökningar pa detta senare område möjligen torde kunna

gifva uppslag till en i viss mån förändrad behandling af näringsstatistiken,

att de nu föreslagna ökade anslagen för densamma höra uppföras å

extra stat.»

Riksdagen, som deremot icke godkände den uppgjorda planen för

anordnande af en arbetsstatistik, men för särskilda arbetsstatistieka undersökningar

beviljade 10,000 kronor på extra stat, fann alltså i anledning

af Kongl. Majrts ofvan omförmälda framställning skäligt att å extra

stat för år 1897 anvisa 16,200 kronor, deraf 6,200 kronor till utarbetande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

5

af näringsstatistik inom kommerskollegium och 10,000 kronor för anställande

af arbetsstatistiska undersökningar.

Enligt hvad departementschefen vidare meddelat, hade frågan om

näringsstatistikens ordnande den 13 november 1896 inför Kongl Maj:t

föredragits, dervid Kongl. Maj:t i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

de förslag i ämnet, rörande hvilka redogörelse lemnats i det vid 1896

års statsverksproposition fogade protokoll öfver civilärenden, föreskrifvit,

att i afseende å de berättelser om förhållandet med bergshandtering samt

fabriker och manufakturer, Indika det tillhörde kommerskollegium att

årligen till Kong]. Maj:t afgifva och Indika skulle delas i två afdelningar,

nemligen berättelsen om bergshandtering och berättelsen om fabriker

och handtverk, skulle ikttagas:

att berättelsen om bergshandteringen skall omfatta alla de verk, som

afse antingen vinnande af malmer, sjö- och myrmalmer deri inbegripna,

och inmutbara mineralier jemte stenkol och eldfasta leror, fältspat och

liknande ämnen, hvilka efter kommerskollegii pröfning kunna anses

lämpligen böra inräknas bland bergverksprodukter; eller framställning af

metaller, dock att af jernverkens tillverkningar i berättelsen blott redovisas

tackjern och direkt från masugn framstäldt gjutgods; eller ock

tillverkning af smältstycken, råskenor och göt med flera mellanprodukter

jemte skrotadt gjutgods af smidbart jern och stål, samt stångjern

och stål i stänger, äfvensom andra dylika tillverkningar, hvilka

direkt framställas af tillförene ej välda ämnen;

att berättelsen om fabriker och handtverk skall omfatta dels alla fabriker

och dermed jemförliga industriella verk och inrättningar, såsom

gjuterier och mekaniska verkstäder, jern- och stål- eller andra metallmanufakturverk,

stenhuggerier och stenbrott, kalk-, krit-, tegel- och

glasbruk, gasverk, elektricitetsverk, krutbruk, sågverk, skepps- och båtbyggerier,

qvarnar, bryggerier, bränvinsbrännerier, sockerbruk, spinnerier,

väfverier, färgerier, garfverier, pappersbruk, boktryckerier och

stentryckeri er, allt så vidt rörelsen drifves i så stor omfattning eller under

sådana förhållanden i öfrig!, att den skäligen må anses såsom fabriksrörelse,

dels ock alla handtverk, så vidt de ej drifvas allenast för husbehof;

att berättelsen om bergshandteringen skall meddela, förutom hvad i

öfrigt kan synas kommerskollegium anmärkningsvärdt, uppgifter rörande:

fyndigheters förvärfvande och försvar; qvantiteten brutet berg

och malm eller mineral tillsammans; qvantiteten och värdet af hvarje

särskild bergverksprodukt; de vigtigaste slagen af använda ugnar och

härdar; använd drifkraft; för bevillning uppskattad inkomst af bergverksdriften;

antal arbetare (arbetsförmän deri inräknade) med fördelning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N.o 7.

efter kön och ålderklasser; samt i arbetet timade olycksfall, som medfört

döden eller oförmåga till arbete under minst fjorton dagar;

att berättelsen om fabriker och handtverk skall meddela, förutom

hvad i öfrigt kan synas kommerskollegium anmärkningsvärd!, uppgifter

rörande:

a) i hvad berättelsen afser fabriker och dermed jemförliga inrättningar:

qvantiteten och värdet af hvarje särskild tillverkning; de vigtigaste

slagen af använda maskiner eller apparater; använd drifkraft;

för bevillning uppskattad inkomst af fabriksdriften; antal arbetare (arbetsförmän

deri inräknade) med fördelning efter kön och åldersklasser;

samt i arbetet timade olycksfall, som medfört döden eller oförmåga

till arbete under minst fjorton dagar; och

b) i hvad berättelsen afser handtverk; antal handtverkare och deras

arbetare, skilda till kön och för särskilda slag af handtverk; samt för

bevillning uppskattad inkomst af handtverksdriften;

att primäruppgifter till förenämnda tvenne berättelser med undantag

af dem, som afse bränvinsbrännerier och fabriker för tillverkning

af hvithet ssocker, rörande hvilka särskildt är stadgadt, skola meddelas

å tryckta blanketter, hvilka skola af kommerskollegium öfversändas, i

afseende å uppgifter rörande bergverk äfvensom fabriker, som drifvas

i samband med bergverk, till bergmästarne och, i afseende å uppgifter

angående öfriga fabriker samt handtverk, i Stockholm till öfverståthållareembetet,

i annan stad till magistraten eller, der magistrat ej finnes,

den stadsstyrelse, som i stället tillsatt är, samt å landet till kronofogden;

med åliggande för nämnda myndigheter att med ledning af mantalslängden

eller i öfrigt kända förhållanden verkställa utdelning till vederbörande

verks egare af blanketterna angående bergverk och fabriker

samt dervid noga tillse, att blanketter tillställas hvarje verks egare;

att eg are af bergverk eller fabrik skall senast inom den 1 mars

hvarje år återställa honom tillstäld blankett, vederbörligen ifyld beträffande

förhållandena under näst föregående år, till den myndighet, från

hvilken han densamma mottagit ;

att, sedan ofvan nämnda myndigheter sålunda mottagit de ifylda

blanketterna samt äfven, der så kan behöfvas, infordrat felande uppgifter,

dessa myndigheter hafva att, för vinnande af omedelbar rättelse

af ögonskenliga fel och ofullständigheter i de inkomna uppgifterna,

granska desamma, hvarefter uppgifterna skola insändas till kommerskollegium

inom den 1 april hvarje år; samt

att uppgifterna angående handtverk skola af öfverståthållareembetet,

magistrat eller i dess ställe tillsatt stadsstyrelse och kronofogde

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

7

med ledning af mantals- och taxeringslängder införas å de från kommerskollegium

erhållna blanketterna samt insändas till kommerskollegium

inom den 1 april näst efter det år, uppgifterna afse;

skolande dessa föreskrifter iakttagas i afseende på berättelserna

om bergsliandteringen samt om fabriker och handtverk för år 1896

samt intill dess annorlunda kunde varda förordnadt.

I sammanhang härmed hade Kongl. Maj:t berörda den 13 november

1896 dels genom särskild kungörelse stadgat skyldighet för en

hvar, som såsom näring idkade bergverks- äfvensom fabriks- eller dermed

jemförlig rörelse, att angående näringens utöfning afgifva statistiska

uppgifter, dels ock bemyndigat kommerskollegium att lyfta det å extra

stat för år 1897 till utarbetande af näringsstatistik anvisade belopp af

6,200 kronor och deraf använda 3,000 kronor till aflönande af en för

sagda år antagen aktuarie å den statistiska afdelningen och återstoden

till ersättning under samma år åt öfriga extra biträden å nämnda afdelning.

I förevarande ärende har departementschefen slutligen yttrat följande:
Såsom

framginge af Riksdagens skrifvelse till Kongl. Maj:t i anledning

af Kongl. Maj:ts till sistlidna års Riksdag i ämnet gjorda framställning,

hade Riksdagen till fullo erkänt behofvet af de för näringsstatistiken

äskade anslag, men uppfört dessa anslag å extra stat för

1897 af det skäl, att berörda anslagskraf i Kongl. Maj:ts proposition stälts

i sammanhang med frågan om anordnande af en svensk arbetsstatistik

samt att undersökningarne på detta senare område möjligen kunde gifva

uppslag till en i viss mån förändrad behandling af näringsstatistiken.

Vid afgörandet af frågan om ordnande af näringsstatistiken hade jemväl

tagits i öfvervägande, huruvida de arbetsstatistiska undersökningar, som

komme att i följd af Riksdagens beslut innevarande år verkställas, kunde

föranleda någon ändring i den allmänna näringsstatistikens behandling,

men hade någon sådan ändring icke funnits af berörda omständighet

påkallad. Då de förändrade bestämmelser rörande näringsstatistiken,

hvilka i Kongl. Maj:ts proposition till sistlidna års Riksdag stäldes i

utsigt och hvilka komme att föranleda väsentligt ökadt arbete inom

kommerskollegii statistiska afdelning, numera blifvit af Kongl. Maj:t

meddelade, och de öfriga behof, för hvilka ökning i det för näringsstatistiken

afsedda anslag för 1897 beviljats, fortfarande förefunnes och

vore af stadigvarande art, syntes giltig anledning förekomma, att det af

Riksdagen till förevarande ändamål på extra stat, för samma år beviljade

anslag blefve uppfördt å ordinarie stat.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. höjning

af anslag ct till

följd af landsslatsboställens

indragning

in. in.

[2.]

Enligt utskottets mening torde frågan, huruvida de arbetsstatistiska

undersökningar, för hvilkas verkställande anslag blifvit uti innevarande

års riksstat uppfördt och jemväl för nästkommande år af Kongl.

Maj:t äskats, kunna, på sätt af 1896 års Riksdag antyddes, gifva uppslag

till en i viss mån förändrad behandling af näringsstatistiken, icke med

säkerhet bedömas, innan resultaten af dessa undersökningar blifvit framlagda.

Med afseende härå och då derjemte synes kunna ifrågasättas,

om den förändrade plan för näringsstatistikens utarbetande inom kommerskollegium,

som, enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelats, nu blifvit

anbefald, kommer att i framtiden med nödvändighet kräfva samma

arbetskrafter söm under första tiden af dess tillämpning, har utskottet

icke funnit skäl tillstyrka, att det af nästlidna års Riksdag till utarbetande

af näringsstatistik inom kommerskollegium beviljade extra anslag å 6,200

kronor nu varder i enlighet med Kongl. Maj:ts framställning uppfördt

å den ordinarie staten för kommerskollegium. Som emellertid detta

anslag torde vara jemväl för år 1898 behöfligt, hemställer utskottet,

att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må till utarbetande af näringsstatistik

inom kommerskollegium på extra stat för år

1898 anvisa ett belopp af 6,200 kronor.

Vid bifall härtill kommer anslagstiteln »kommerskollegium)) att i

riksstaten för år 1898 uppföras med oförändradt belopp, 64,600 kronor.

Landsstaterna i länen.

3:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att detta anslag måtte, med anledning

af sex boställens indragning och förändrad beräkning af ett

boställes afkastning, höjas med 3,615 kronor.

Af statsrådsprotokollet i ärendet inhemtas, att, enligt hvad statskontoret

i sin berättelse om statsverkets inkomster m. m. meddelat,

komme till följd af tjensteinnehafvares afgång samt enligt särskilda

Kongl. Maj:ts beslut följande landsstatsboställen med i stat beräknad

afkastning af sammanlagdt 3,635 kronor att, efter tilländalupna tjensteoch

fardagsår, till statsverket indragas, nemligen

kronofogdebostället i Mellersta Roslags fögderi af Stockholms län

Eneby n:is 1 och 2, 1 mantal;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

9

länsmansbostället i Seminghundra härads länsmansdistrikt af Stockholms

län Bergby n:o 2, 1 mantal;

häradsskrifvarebostället i Finspånga läns samt Bråbo och Memmings

härads fögderi af Östergötlands län Emta n:o 1, \ mantal;

länsmansbostället i Asarums distrikt af Blekinge län Hultet n:o 1,

| mantal;

länsmansbostället i Inlands nordre härads distrikt af Göteborgs

och Bohus län Skålldal, £ mantal; och

häradsskrifvarebostället i Jemtlands läns norra fögderi Söre n:o 1,

3 mantal.

Af en statskontorets berörda skrifvelse bilagd uppgift inhemtades

tillika, att den i stat beräknade afkastningen af länsmansbostället i

Färentuna härads länsmansdistrikt af Stockholms län Väsby n:o 3,

£ mantal, komme att enligt beslut förhöjas med 20 kronor.

Då de anmärkta förhållandena påkallade en förhöjning af anslaget

till landsstaterna i länen med ofvannämnda belopp, har departementschefen

hemstält, att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen äska en sådan

förhöjning.

Utskottet, som icke haft något att erinra emot denna Kongl.

Maj:ts framställning, hemställer alltså,

att anslaget till landsstaterna i länen må, med

anledning af sex boställens indragning och förändrad

beräkning af ett boställes afkastning, höjas med 3,615

kronor.

Vid bifall härtill kommer anslaget till »landsstaterna i länen (deraf

110,000 kronor reservationsanslag)» att höjas från 2,681,383 kronor till

2,684,998 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

4:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att reservationsanslaget till vägundersökningar

måtte från och med år 1898 höjas från 30,000 kronor

till 35,000 kronor eller med 5,000 kronor.

Till det i ärendet förda statsrådsprotokollet liar departementschefen

erinrat, hurusom, efter det till undersökningar och expenser för

allmänna arbeten under liera år af Riksdagen anvisats anslag på extra

Bih. till Rilcsd. Vrot. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 5 Höft. 2

Ang. höjning

af reservationsanslaget

till vägundcrsökningar.

[3.]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

stat, ett årligt reservationsanslag till belopp af 40,000 kronor blifvit, i

sammanhang med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppförande å ordinarie

stat, vid 1882 års riksdag för omförmälda ändamål under anslagstiteln

»väg- och vattenbyggnadsstaten» beviljadt. I enlighet med Kongl.

Maj:ts framställning hade Riksdagen höjt detta belopp från och med år

1886 till 50,000 kronor och, sedan Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att från och med år 1887 ytterligare höja detsamma till 60,000 kronor,

hade denna framställning på det sätt bifallits, att under ofvan nämnda

anslagstitel uppförts två reservationsanslag till sammanlagdt belopp af

60,000 kronor att användas, 30,000 kronor till expenser för allmänna

arbeten och 30,000 kronor till vägundersökningar, som af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande föranstaltades, dock så, att reservationer å det förra

anslaget jemväl finge användas till vägundersökningar, när sådant funnes

behöfligt.

Då, enligt hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen år 1890 anmält,

de för vägundersökningar afsedda medlen, oaktadt den förhöjning, som

sålunda egt rum, icke kunnat tillfredsställa behofvet, hade Kongl. Maj:t,

i enlighet med styrelsens hemställan, föreslagit 1891 års Riksdag att höja

ifrågavarande anslag från 30,000 kronor till 40,000 kronor. Uti sin skrifvelse

angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel

hade emellertid Riksdagen erinrat derom, att Riksdagen för år 1892

till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af

backiga eller eljest mindre goda vägar anvisat ett belopp af 800,000 kronor

samt att Riksdagen såsom skäl för höjandet af vägbyggnadsanslaget,

som åren 1888—1891 bestämts till 600,000 kronor, anfört, att, ehuru

detta anslag under de senare åren icke obetydligt ökats, detsamma likväl

icke varit tillräckligt att minska den förefintliga balansen af beräknadt

kostnadsbelopp för inneliggande förslag till vägarbeten, för hvilka anslagsökts,

men till hvilkas understödjande fonden ej lemnat tillgång, utan

att tvärtom nämnda balans år från år vuxit, och hade Riksdagen förklarat,

att det vid sådant förhållande hade ansetts betänkligt att, på

sätt Kongl. Maj:t föreslagit, då äfven höja anslaget till vägundersökningar,

hvarigenom det med förstnämnda förhöjning af Riksdagen afsedda

ändamålet att nedbringa omförmälda balans skulle i viss mån

motarbetas, hvarför Riksdagen funnit sig icke böra biträda Kongl. Maj:ts

förslag.

Vidare har departementschefen meddelat, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 22 november 1893 å nyo

anmält behofvet af ökadt anslag för vägundersökningar samt liemstält,

att hos Riksdagen måtte för detta ändamål äskas ett belopp af 40,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7. ”

kronor, dervid styrelsen med afseende å Riksdagens nyss omförmälda

beslut anfört, att otillräcklig tillgång å statsanslag hade visat . sig icke

kunna minska fordringarna å nya eller förbättrade kommunikationsleder

inom landets skilda delar; att anspråken på statsbidrag för utförande

af vägundersökningar ej heller af brist på statsmedel förminskats,

samt att dessutom icke alla planer för vägföretag komme till utförande

eller anmäldes till erhållande af statsanslag, enär det understundom

inträffade och för en vägfrågas lösning måste inträffa, dels att det genom

verkstäld undersökning ådagalades, att andra rigtningar kunde blifva

fördelaktigare eller att arbetet skulle medföra högre kostnader, än som

vore förenligt med vederbörande vägintressenters beredvillighet att deruti

deltaga, dels att andra förhållanden deraf uppdagades, hvilka föranledde

vederbörande att söka bringa en annan plan till utförande. Jemlikt

beslut den 30 december 1893 hade Kongl. Maj:t funnit denna styrelsens

framställning icke till någon åtgärd föranleda. < f _

Nu hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uti skrifvelse den 31

oktober 1896 å nyo anmält behofvet af ökad tillgång för understödjande

af vägundersökningar. Till stöd härför hade styrelsen meddelat följande

uppgift å de belopp, som af Kongl. Maj ris befallningshafvande under

senaste tio år begärts för vägundersökningar:

kronor 49,933,

„ 39,000,

„ 30,000,

„ 42,300,

„ 50,300,

„ 32,200,

„ 45,500,

„ 38,800,

„ 36,100,

„ 43,000,

eller i medeltal omkring 40,700 kronor för år.

Under samma period hade af besparingar a anslaget till expenser

för allmänna arbeten anvisats till vägundersökningar tillsammans 9,816

kronor 54 öre; men då deraf en summa af 8,436 kronor 35 öre funnits

tillgänglig under de tre förstnämnda åren, hade under de sista sju åren

ett sammanlagdt belopp af endast 1,380 kronor 19 öre kunnat för ändamålet

användas, hvilket utvisade, att någon tillgång från dessa besparingar

till ens nämnvärdt årligt belopp ej vidare vore att påräkna.

ar

ii

ii

:n

11

ii

ii

ii

ii

ii

1887

1888

1889

1890

1891

1892

1893

1894

1895

1896

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

StatsutsJcottets Utlåtande N:o 7.

På grund af hvad sålunda anförts hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att öka

det för vägundersökningar afsedda anslaget till ett belopp af 40,000

kronor.

Då af ofvan åberopade uppgift framginge, att anspråken på vägundersökningsmedel

under de sista tio åren endast ett år kunnat med

det derför anvisade anslaget tillgodoses, men i öfrigt hvarje år mer

eller mindre öfverstigit beloppet af detta anslag, och någon anledning

icke funnes antaga, att anspråken på delaktighet af sådana medel för

framtiden komme att minskas, ansåge departementschefen ett verkligt

behof nu kräfva en höjning uti ifrågavarande anslag, hvilken höjning

dock ännu syntes kunna begränsas till 5,000 kronor.

Med afseende å förevarande reservationsanslag har herr friherre

R. M. Klinckowström — som uti den i Första Kammaren väckta motionen

n:o 1 yrkat, att alla i 1897 års riksstat uppförda reservationsoch

förslagsanslag måtte i 1898 års riksstat uppföras såsom bestämda

anslag — vidare i motionen n:o 5 föreslagit, att anslaget till vägundersökningar

måtte såsom ordinarie anslag upphöra och i stället uppföras

såsom extra anslag i 1898 års riksstat.

Till stöd för sistnämnda yrkande har motionären meddelat de i

kapitalkonto till rikshufvudboken för åren 1886—1895 såsom reservation

å anslaget upptagna belopp och, då denna reservation i boksluten

för nämnda tio år utgjort i medeltal 27,930 kronor, ansett detta förhållande

tillräckligt utvisa obehöfligheten af att bibehålla anslaget å

ordinarie stat.

Enligt- hvad utskottet inhemtat, är den i motionen framhållna

omständighet, att å anslaget till vägundersökningar jemförelsevis betydande

summor blifvit vid årssluten uppförda såsom reservationer, beroende

derpå, att, ehuru Kongl. Maj:t för hvarje år anvisar anslagets

hela belopp till bestridande af kostnaderna för vägundersökningar i de

särskilda länen, dessa undersökningar, med anledning af tidsutdrägt

genom planernas granskning m. m., i de flesta fall icke komma till

utförande förr än under ett följande år, hvadan ock förrättningskostnaderna

först då blifva af anslaget bestridda. Då sålunda de medel, som

för detta ändamål måste reserveras, redan blifvit af Kongl. Maj:t disponerade,

utvisar den bokförda reservationen å anslaget ingalunda ett

verkligt öfverskott å detsamma, hvilket jemväl styrkes deraf, att under

tiden från och med år 1887, då ifrågavarande anslag med sitt nuvarande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

13

belopp först förekommer i riksstaten, till och med år 1895 utgifterna

från anslaget utgjort i medeltal 30,256 kronor årligen. På grund af

hvad sålunda upplysts synes skäl till förändring i anslagets natur af

reservationsanslag icke förefinnas, och motionärens yrkande att detsamma

skulle öfverflyttas från ordinarie till extra stat torde, då det behof, som

med anslaget afses, uppenbarligen är af stadigvarande beskaffenhet, ej

heller böra vinna bifall.

Hvad deremot beträffar den af Kongl. Maj:t äskade förhöjningen

af ifrågavarande anslag, har densamma synts utskottet vara af behofvet

påkallad.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning och med afslag å herr friherre

Klinckowströms i ämnet väckta förslag, må från och

med år 1898 höja reservationsanslaget till vägundersökningar

från 30,000 kronor till 35,000 kronor eller

med 5,000 kronor.

Vid bifall till denna utskottets hemställan kommer anslagstiteln

»väg- och vattenbyggnadsstaten» med följande ändrade lydelse: »vägoch

vattenbyggnadsstaten (deraf två särskilda reservationsanslag, ett å

30,000 kronor till expenser för allmänna arbeten och ett å 35,000 kronor

till vägundersökningar)» att i riksstaten uppföras med ett från 135,700

kronor till 140,700 kronor förhöjdt belopp.

Gästgifvares friheter.

5:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att den under denna rubrik förekommande

anvisning i kontant, 10,847 kronor, måtte minskas med 182

kronor och sålunda bestämmas till 10,665 kronor.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet i ärendet inhemtas, hade statskontoret

anmält, att, efter åtskilliga skjutsanstalters indragning, af den

under rubriken gästgifvares friheter upptagna »anvisning i kontant» till

dessa anstalter förut anordnade understödsbelopp med tillhopa 179 kronor

78 öre upphört att utgå, hvarjemte statskontoret erinrat, ätt å samma

anvisning blifvit vid skilda tillfällen för vinnande af jemnt krontal uppfördt

tillhopa 2 kronor 33 öre.

På grund häraf och med iakttagande af grundsatsen om anslags

Ang. minskning

i anslaget

till följd af

skjutsanstalters

indragning.

[4-]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

bestämmande till jemnt tal af kronor har departementschefen hemstält,

att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att minska berörda anvisning

med ofvannämnda 182 kronor.

I enlighet med Kongl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att den under rubriken gästgifvares friheter förekommande

anvisning i kontant, 10,847 kronor, måtte

minskas med 182 kronor och sålunda bestämmas till

10,665 kronor.

Vid bifall härtill kommer anslaget till »gästgifvares friheter» att

i riksstaten uppföras sålunda:

Anvisning i kontant

Friheter .....................

Ersättningar .............

.............. 10,665 kronor

.............. 6,635 „

■............. 1,664 „

Summa 18,964 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

Ang. öfverflyttning

från 8:de

hufvudtiteln

af Anslag till

landtbruksakademien.

[5.]

6:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att under ifrågavarande

anslagstitel uppföra ett belopp af 4,000 kronor att till landtbruksakademien

årligen utgå för beredande af lämplig lokal för uppställning och

förevisning af akademiens samlingar, under förutsättning, att för tekniska

skolans i Stockholm behof finge användas den lokal i nämnda skolas

hus, som akademien förut innehaft.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen erinrat, hurusom

1894 års Riksdag, i anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

för ifrågavarande ändamål och under nämnda förutsättning å

åttonde hufvudtiteln beviljat ett årligt anslag af 4,000 kronor.

Uti den af statskontoret till Kongl. Maj:t afgifna berättelsen om

statsverkets inkomster hade emellertid, enligt hvad departementschefen

vidare anfört, statskontoret, då öfriga till landtbruksakademien å ordinarie

stat utgående anslag, såsom för aflöning åt sekreteraren, till akademiens

experimentalfält m. m., vore uppförda under sjette hufvudtitelns

anslagsrubrik »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»,

hemstält, att jemväl ofvan omförmälda anslag å 4,000 kronor

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

måtte uppföras under denna anslagsrubrik och således från åttonde

hufvudtiteln uteslutas.

Utskottet, som icke käft något att erinra emot denna Kongl. Maj:ts

framställning, hemställer alltså,

att under ifrågavarande anslagstitel må uppföras

ett belopp af 4,000 kronor att till landtbruksakademien

årligen utgå för beredande af lämplig lokal för uppställning

och förevisning af akademiens samlingar,

under förutsättning, att för tekniska skolans i Stockholm

behof får användas den lokal i nämnda skolas

hus, som akademien förut innehaft.

7:o) Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att från och

med år 1898 det under förevarande anslagstitel anvisade belopp, 50,000 nötboskapskronor,

till understödjande utaf premiering af nötboskap måtte ökas med premiering.

25,000 kronor eller till 75,000 kronor, under enahanda vilkor för understöds

åtnjutande, som gälde i afseende å de för ifrågavarande ändamål

nu anslagna statsmedel.

Beträffande detta ärende har departementschefen till statsrådsprotokollet

erinrat, att, enligt Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

Riksdagen år 1891 under ifrågavarande anslagstitel till understödjande

utaf premiering af nötboskap med belopp, som för hvarje hushållningssällskaps

område icke finge öfverstiga, hvad hushållningssällskapet eller

landstinget, hvart för sig eller i förening, för ändamålet tillsköte, anvisat

ett anslag af 50,000 kronor, samt att Kongl. Maj:t derefter den

13 november 1891 faststält reglemente för den med statsmedel understödda

nötboskapspremieringen inom riket.

Med föranledande af en utaf Kristianstads läns hushållningssällskap

till landtbruksstyrelsen gjord framställning och i öfverensstämmelse

jemväl med den åsigt, som uttalats vid ett inför chefen för landtbruksstyrelsen

den IG och 17 mars 189G hållet sammanträde med ordförandena

i de nämnder, hvilka fått sig anförtrodt verkställandet af ifrågavarande

premieringar, hade, enligt hvad al statsrådsprotokollet vidare

inhemtas, landtbruksstyrelsen i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 30 oktober

1896 gjort framställning om ökning af ifrågavarande anslag och i

sådant afseende andragit:

På sätt. som inliemtades af de förhandlingar, hvilka föreginge beviljandet

af förevarande anslag, beräknades beloppet af de för en fullt

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

effektiv premiering för vårt land erforderliga medel efter den grund,

att dertill behöfdes ett anslag af 50 kronor för hvarje fullt tal af 1,000

djur af landets kreatursstock af tjurar, kor och ungnöt, och då antalet

af dylika djur inom landet enligt de af statistiska centralbyrån då senast

offentligtgjorda uppgifter utgjorde 2,087,234, beräknades premieringen

årligen komma att kosta 104,350 kronor eller i rundt tal 100,000 kronor,

hvaraf staten borde anslå hälften och inom orterna tillskjutas andra

hälften. Visserligen hade icke landets kreatursstock sedan den tiden

tillväxt i sådan grad, att endast på den grunden en höjning af statsanslaget

kunde anses påkallad, men det hade visat sig, att kostnaderna

för premieringen, som numera vore utsträckt till hela landet, stält sig

högre, än hvad anledning från början förefunnits att antaga, hvilket

berott dels derpå, att deltagandet i premieringarna blifvit allt lifligare,

dels ock af det förhållandet, att inom de norrländska länen, der afstånden

mellan premieringsställena vore synnerligen stora, resekostnaderna

kommit att ställa sig mycket höga och premieringarna inom dessa trakter

alltså medtagit större del af anslaget, än som beräknats.

Huru deltagandet i premieringarna ökats framginge af följande tabell:

1892. 1898. 1894. 1895.

Antalet uppvisade djur.......................... 24,489 28,905 32,132 34,719

„ premierade „ ....................... 14,488 16,469 19,155 21,072,

Då kostnaderna för premieringen sålunda stegrats, men statsanslaget

utgått med oförändradt belopp, hade hushållningssällskapens utgifter

för premieringarne betydligt stigit, så att dessa kostnader, hvilka år

1892 utgjort 67,340 kronor 71 öre, ökats år 1893 till 82,189 kronor

21 öre, år 1894 till 104,276 kronor 47 öre och år 1895 till 113,633

kronor 28 öre. Denna stegring hade egt rum, oaktadt besparingar i

vissa utgiftsposter blifvit gjorda, hvilka besparingar icke alltid ländt

premieringarne till båtnad. Så hade inom fyra län prisen blifvit nedsatta

med icke obetydliga belopp. Vidare hade de belopp, hvarmed

betäckningsfrisedlar inlösts och betäckningspris utgått, inom fem län

måst sänkas. I två län hade till följd af bristande medel premieringarne,

hvilka förut årligen försiggått inom hela länet, måst inskränkas

till hälften af området, omvexlande för hvarje år. Slutligen hade de

behållningar, hvilka vissa hushållningssällskap haft å de af dem för

ändamålet anslagna medel, minskats eller helt och hållet åtgått, och

inom vissa hushållningssällskap hade ett påföljande års anslag måst

förskottsvis anlitas för ett föregående års premieringar.

För ett framgångsrikt handhafvande af premieringarne vore det

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

17

nödvändigt, att de medel, som för ändamålet funnes att tillgå, vore

tillräckliga för bekostande af erforderliga priser och framför allt till

inlösen af frisedlarne med icke allt för små belopp, så att icke intresset

bos allmänheten att deltaga i premieringen minskades. Särskilt, under

den första tiden af premieringarnes tillvaro och innan den mindre jordbrukaren

hunnit fullt sätta sig in i fördelarne af en förbättrad kreatursafvel,

vore det synnerligen vigtigt, att medel till desamma funnes i

icke allt för sparsamt mått att tillgå för ofvan nämnda båda ändamål,

enär i annat fall med fullt skäl kunde befaras, att den för hela vårt

land så vigtiga nötboskapspremieringen icke erhölle den kraftiga utveckling,

som vore i stånd att för landtbruksnäringen medföra eu verkligt

stor nytta.

Hvad beloppet af den ifrågasatta ökningen i statsanslaget anginge,

kunde visserligen icke med fullt exakta siffror någon beräkning i detta

hänseende ske, men med ledning af de förut meddelade uppgifterna i

fråga om ökningen af antalet årligen premierade djur samt stegringen

af hushållningssällskapens omkostnader för ändamålet, ansåge landtbruksstyrelsen,

att ifrågavarande anslag borde höjas med ett belopp icke

understigande 25,000 kronor.

. På grund af hvad sålunda anförts hade landtbruksstyrelsen hemstält,

att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning om höjning

af ifrågavarande anslag från 50,000 till 75,000 kronor.

Till följd af remiss hade statskontoret den 25 november 1896 inkommit

till Kongl. Maj:t med utlåtande i ämnet och deruti, med upplysning

att behållningen å det från och med 1897 till 111,500 kronor

bestämda anslaget för befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar,

från hvilket de till nötboskapspremieringen anvisade

medlen hittills utgått, vid 1895 års slut utgjort allenast 3,663 kronor

16 öre, hemstält att, derest Kongl. Maj:t i anledning af förevarande

framställning skulle finna eu ökning af det nu för nötboskapspremieringen

utgående statsunderstödet vara af omständigheterna påkallad, proposition''

om förhöjning med motsvarande belopp i förenämnda anslag

måtte till Riksdagen allåtas.

För egen del bär departementschefen anfört att, på sätt landtbruksstyrelsen

i sin framställning erinrat, hade vid beviljandet af ifrågavarande

anslag afsetts att dermed skulle gäldas hälften af de för premieringen

uppkommande kostnaderna, under det den återstående hälften

skulle tillskjutas inom orterna. Af de utaf landtbruksstyrelsen meddelade

uppgifter framginge emellertid, att kostnaderna för premieriugen

Jlili. Ull Iliksd. ProL 1897. 4 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

stigit så, att hushållningssällskapens utgifter för densamma, hvilka redan

år 1892 öfverstigit statsbidraget, år 1895 uppgått till mera än dubbelt

mot samma bidrag. Då det sålunda visat sig, att ifrågavarande bidrag

icke försloge för det dermed afsedda ändamål, ansåge departementschefen,

med åberopande i öfrigt af de skäl landtbmksstyrelsen anfört, fullt

fog förefinnas att nu göra framställning till Riksdagen om förhöjning

af ifrågavarande anslag med det af landtbmksstyrelsen föreslagna belopp.

Utskottet, som funnit den förebragta utredningen ådagalägga behöfligheten

af den föreslagna anslagsförhöjningen, får alltså hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att från och med

år 1898 det under förevarande anslagstitel anvisade

belopp, 50,000 kronor, till understödjande utaf premiering

af nötboskap ökas med 25,000 kronor eller till

75,000 kronor, under enahanda vilkor för understöds

åtnjutande, som gälla i afseende å de för i fråga vara de

ändamål nu anslagna statsmedel.

\ id bifall till de under nästföregående och denna punkt gjorda

framställningar kommer anslaget till »befrämjande i allmänhet af jordbruk

och landtmannanäringar» att ökas med 29,000 kronor eller'' från

111,500 kronor till 140,500 kronor.

Fiskerinäringens understöd.

Ang. löneförhöjning

för

förste fiskeriassistenten

samt ökning

af anslaget till

fiskerinärin

gens understöd

m. m.

[7 och 8.]

8:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit Riksgen

att.

dels medgifva, att förste fiskeriassistentens lön för tiden från och

med år 1898 bestämdes till 3,000 kronor och att lönen sedan, efter

innehafvarens af sådan befattning väl vitsordade tjenstgöring under en

tid af fem år, räknad från och med året näst efter det, då han blifvit

antagen, ökades med 500 kronor och efter tio års enahanda tjenstgöring

med ytterligare 500 kronor, med rätt derjemte för nuvarande innehafvaren

af befattningen, förste fiskeriassistenten Filip Trybom, att, i

händelse lian fortfarande komme att vid densamma qvarstå, få, efter

det lönen blifvit sålunda förhöjd, i afsende å ålderstilläggs åtnjutande

tillgodoräkna sig- den tid, han såsom förste fiskeriassistent tjenstgjort;

dels och höja anslaget till fiskerinäringens understöd från 35,000

kronor till 42,000 kronor eller med 7,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

19

Till statsrådsprotokollet har i detta ärende departementschefen,

med erinran att anslaget till fiskerinäringens understöd år 1889 blifvit,

uppå derom af Kongl. Maj:t gjord framställning, af Riksdagen höjdt

från 17,600 kronor till 42,000 kronor och att anslaget med sistnämnda

belopp utgått till och med nästlidna år, vidare anfört, att Riksdagen i

skrifvelse den 11 maj 1896 angående regleringen af utgifterna under

riksstatens sjette hufvudtitel anmält, att Riksdagen bestämt anslaget

till fiskerinäringens understöd till 35,000 kronor. Den sålunda vidtagna

nedsättningen af anslaget hade af statsutskottet vid nämnda års riksdag

föreslagits ; och hade utskottet till stöd derför åberopat, hurusom utskottet

inhemtat, att af detta anslag, efter det detsamma år 1889 blifvit, på

sätt nyss nämnts, höjdt, utgått allenast följande belopp, nemligen:

år 1890 ........................... 27,939: 70

» 1891 .......................... 27,529: 28

» 1892 ........................... 23,224: 05

» 1893 ........................... 24,653: 75 och

» 1894 ......................... 24,424: 10,

samt att utskottet vid sådant förhållande funnit anslaget vara bestämdt

till högre belopp, än behofvet syntes kräfva.

Behofvet deraf att den för landet så vigtiga fiskerinäringen genom

anslag af statsmedel understöddes och befrämjades hade yttrar departementschefen

härefter — till fullo erkänts åt saväl Kongl. Maj.t

som Riksdagen. Nödvändigheten af att de för ifrågavarande ändamål

till Kongl. Maj:ts förfogande stälda medel icke vore för knappt tillmätta

hade icke heller förnekats, och de skäl, livilka föranledt anslagets nedsättande,

syntes hafva varit uteslutande de af statsutskottet åberopade

förhållandena under åren 1890—1894. Under sådana omständigheter

och då det emellertid numera visat sig, att ett anslag af 35,000 kronor

vore för ändamålet otillräckligt, ansåge sig departementschefen utan

tvekan böra redan nu väcka fråga om att anslaget ånyo höjes.

Af anslaget till fiskerinäringens understöd disponerades under år

1896 för aflöningar och reseersättningar åt fiskeriassistenterna äfvensom

till andra utgifter af stadigvarande art 8,400 kronor jemte ett

ersättningsbelopp af omkring 100 kronor, eller således tillhopa omkring

8,500 kronor. Utaf återstående 33,500 kronor hade icke mindre än

15,350 kronor åtgått såsom bidrag till hushållningssällskap in. fl. för

åtgärder till befrämjande af fisket inom skilda delar af landet och hufvud
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

sakligen för aflönande af fiskeritillsyningsmän. Vidare hade anvisats

till uppehållande åt fiskodliugsanstalten vid Finspong 1,500 kronor, till

anordnande åt hydrografiska undersökningar 4,000 kronor, till anställande

åt en fiskeristipendiat äfvensom till bekostande af dennes resor

1,750 kronor, till anordnande af rapporter rörande sillfisket vid Göteborgs

och Bohus läns kust samt för utbyte af rapporter med Norge rörande

sillfisket 4,500 kronor, såsom bidrag till utgifvande af »Svensk Fiskeritidskrift»

1,100 kronor samt till reseunderstöd åt fiskeriinspéktören R.

Lundberg och fiskeritillsyningsmannen A. H. Malm för besökande hufvudsakligen

åt den under sommaren 1896 i Berlin anordnade fiskeriutställning

tillhopa 950 kronor äfvensom åt fiskeritillsyningsmannen J. Rydström

för anställande af vissa praktiska fiskeförsök i Östersjön 250 kronor.

Slutligen hade Kong!. Maj:t den 6 november 1896 förklarat, att telcfonledningarne

Kårehogen—Gullholmen, Kårehogen—Helleviksstrand—

Käringön, A a rök il—Mollösund och Stockevik—Klädesholmen inom Göteborgs

och Bohus län skulle genom telegrafstyrelsens försorg ombyggas

till dubbeltradiga för eu beräknad kostnad åt 12,170 kronor, af hvilket

belopp 3,000 kronor skulle utgå af det för samma år och 3,085 kronor

at det för innevarande år af Riksdagen till Kongl. Maj:ts förfogande

stälda anslag till fiskerinäringens befrämjande samt återstoden af telegrafverkets

telefonmedel. Sammanlagd!'' hade sålunda under år 1896

åt nu ifrågavarande anslag disponerats omkring 40,900 kronor.

Någon afsevärd minskning utaf utgifterna å anslaget under innevarande

år syntes departementschefen icke vara att förvänta. Genom

den åt nästlidna års Riksdag medgifna höjning af anslaget till fiskeriassistenternas

resor hade. beloppet åt de ständiga anvisningarne ökats

med 1,000 kronor eller till 9,500 kronor. Anspråken från landsting och

hushållningssällskap på bidrag från anslaget måste beräknas blifva åtminstone

lika stora som under år 1896 och således föranleda en utgift

åt minst 15,350 kronor. Vidare erinrade departementschefen, hurusom

Kongl. Maj:t redan nu af ifrågavarande anslag för detta år anvisat, förutom

bidrag till aflönande af fiskeritillsyningsmän m. m. inom några

län, dels, pa sätt nyss nämnts, till utförande af ombyggnad af telefonledningar

inom Göteborgs och Bohus län 3,085 kronor, dels till anställande

jemväl under innevarande år af en fiskeristipendiat äfvensom till

bekostande åt dennes resor 1,750 kronor, dels ock till uppehållande af

iiskodlingsanstalten vid Finspong 1,500 kronor.

Under förutsättning derjemte att, såsom sannolikt syntes, äfven

under nästkommande sillfiske-period eller vintern 1897—1898 rapporter

rörande sillfisket vid Göteborgs och Bohus läns kust funnes böra an
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

21

ordnas,! samt härtill behöfde anvisas samma belopp, som för sillfiskeperioden

1896—1897, eller 4,500 kronor, skulle redan för tillgodoseende

af de nu angifna behofven åtgå mera än 35,000 kronor.

Att emellertid de utgifter, hvilka borde med ifrågavarande anslag

under detta år gäldas, icke komme att inskränka sig till bär uppräknade

belopp, syntes uppenbart. Sålunda kunde »Svensk f iskeritidskrift»

icke lemnas titan understöd, och nya, ännu icke kända men derför icke

mindre berättigade anspråk på bidrag från statens sida för åtgärder,

afseende fiskerinäringens förkofran, vore för visso att under årets lopp

emotse.

Det kunde sålunda med temlig säkerhet förutses, att anslaget för

år 1897 skulle blifva otillräckligt.

Att, derest anslaget bibehölles vid sitt nuvarande belopp, förhållandet

äfven framgent skulle blifva enahanda, ansåge departementschefen

ock otvifvelaktigt, utan att dervid taga hänsyn till de särskilda framställningar,

'' departementschefen hade att vidare anmäla.

Beloppen af de utaf anslaget nu utgående ständiga anvisningarne

syntes nemligen icke kunna inom den närmaste framtiden reduceras och,

med undantag af det tillfälliga anslag, som anvisats till ombyggnad af

telefonledningar inom Göteborgs och Bohus län, vore öfriga af departementschefen

beräknade utgifter under detta år att emotse äfven för kommande

år.

Förbises borde härvid icke heller utsigterna till ökade utgifter,

särskildt för ordnande af iiskeriadministrationen inom länen. Bland de

ändamål, för hvilka ifrågavarande anslag borde disponeras, ansåge departementschefen

ett bland de vigtigaste vara att genom, bidrag till

landsting och hushållningssällskap möjliggöra anställandet inom landstings-

och hushållningssällskapsområdena af lämpliga och för fiskerinäringens

utveckling intresserade personer såsom tillsyningsmäu öfver

utfärdade stadgars efterlefnad och rådgifvare för de fiskeidkande. Betydelsen

af en rationel fiskedrift inom landet syntes ock blifva alltmer

insedd. Sålunda förtjenade omnämnas att, under det år 1890 ännu endast

ett mindre antal hushållningssällskap äskat bidrag till befrämjande af

fiskerinäringen och anställande af fiskeritjenstemän inom deras områden,

år 1895 till 14 hushållningssällskap utgått tillhopa 13,600 kronor för

nämnda ändamål, samt att under år 1896 inkommit ansökningar från

ytterligare två hushållningssällskap om bidrag af anslaget. Häraf framginge

väl, å ena sidan, att det allmänna intresset för fiskerinäringen

under de senare åren betydligt stigit och fortfarande stege, men, å ändra

sidan, äfven att ännu åtskilliga delar af landet funnes, der angelägen
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

heten af kraftigare åtgärder till fiskets befrämjande ännu icke till fullo

insetts. I den mån insigten härom än ytterligare utbreddes, komme

naturligen ock anslaget till fiskerinäringens understöd att behöfva i allt

högre grad för ifrågavarande ändamål anlitas.

Redan åt hvad nu blifvit anfördt funne departementschefen framgå

behofvet af anslagets höjande. De åt departementschefen här ofvan åsyftade

framställningar gjorde, om desamma vunne bifall, en ökning af

anslaget än ytterligare nödvändig. Dessa framställningar afsåge dels

höjning af förste fiskeriassistentens lön och dels beredande af anslag

såsom bidrag till belöningar för dödande af sjelar.

Den första af dessa frågor hade af landtbruksstyrelsen uti skrifvelse

till Kongl. Maj:t af den 5 december 1896 blifvit väckt i sammanhang

ined förslag till öfverflyttande å förste fiskeriassistenten af en del af de

fiskeriinspektören nu åliggande göromål.

Förste fiskeriassistentens lön vore nu bestämd till 2,000 kronor,

med rätt för honom att erhålla två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor,

det ena efter 5 och det andra efter 10 års tjenstgöring. Dessutom voro

till bekostande af förste fiskeriassistentens resor anvisadt ett belopp af

1,500 kronor att emot redovisningsskyldighet för det afsedda ändamålet

användas.

Ifrågavarande tjenstemans åligganden, hvilka likväl icke funnes

uti någon för honom utfärdad instruktion närmare angifna, vore hufvudsakligen

att tillhandagå allmänheten med råd och upplysningar i fråga

om fiskets vård m. m. samt att utföra undersökningar af landets fiskevatten

och de förhållanden, under hvilka fiskerinäringen i olika delar af

landet bedrefves.

Fiskeriinspektören åter ålåge enligt den för landtbruksstyrelsen

gällande instruktion, utom handläggning såsom föredragande i styrelsen

af sådana ärenden, som rörde fiskerinäringen eller fiskeritjenstemännen,

bland annat, dels att fullgöra hvad på grund af kongl. kungörelsen den

8 november 1867 förut ankommit på fiskeriintendenten, hvartill hörde

titt till Kongl. Maj:ts befallningshafvande afgifva yttrande rörande väckt

fråga om sådana särskilda bestämmelser för fiskets bedrifvande, som

afväges i 22 § af fiskeristadgan den 29 juni 1852, samt dels att afgifva

åt myndigheter eljest infordrade yttranden i fiskerifrågor.

Uti sin ofvanberörda skrifvelse hade landtbruksstyrelsen, i sammanhang

med fullgörande af styrelsen genom kongl. brefvet den 5 juni

1896 angående förhöjdt anslag till fiskeriassistenternes resor lemnad

befallning att till Kongl. Maj:t inkomma med förslag till instruktion för

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

23

fiskeriassisten terna, framhållit, hurusom af den dnbbelställning fiskeriinspektören

intoge dels såsom föredragande i styrelsen, dels ock såsom

sjelfskrifven rådgifvare åt myndigheter i tiskerifrågor, blifvit en följd,

att han ej sällan kommit att såsom föredragande i styrelsen handlägga

och yttra sig öfver frågor, hvari han såsom sakkunnig rådgifvare till

annan myndighet förut afgifvit utlåtande och som, efter det samma

myndighet deri fattat sitt beslut och beslutet öfverklagats hos lvongl.

Maj:t, blifvit till landtbruksstyrelsen för utlåtandes afgifvande remitterade.

Landtbruksstyrelsen ansåge det otvifvelaktigt, att dylika ärenden icke

komme att erhålla en sådan grundlig förnyad pröfning, som med besvären

afsåges, då landtbruksstyrelsens utlåtanden gitvetvis komme att

grunda sig på utredning af samme sakkunnige, hvars yttrande åtminstone

i de flesta fall varit bestämmande för den myndighets beslut, som

i första hand afgjort frågan. Ändamålet med besvären blefve på detta

sätt i viss mån förfeladt, och aktningen för den administrativa rättskipningen

"sattes på spel. Det enda sättet lör undanrödjande af denna,

enligt styrelsens uppfattning, i hög grad olämpliga anordning bestode

deri, att fiskeriinspektören befriades från den honom åliggande skyldighet

dels att fullgöra hvad på grund af ofvanberörda kungörelse ankommit

på fiskeriintendenten, dels ock att afgifva af myndigheter infordrade

yttranden i tiskerifrågor. Då det borde vara en och samma person, som

fullgjorde de fiskeriintendenten förut tillkommande förberörda åligganden

och afgåfve ofvan sagda yttranden, borde, lör att enheten inom

detta område af fiskeriförvaltningen icke skulle gå förlorad, denna skyldighet

öfverflyttas på en af de underlydande fiskeritjenstemännen, hvilket

i sådant fall borde vara förste fiskeriassistenten. Genom ett sadant

öfverflyttande skulle också vinnas den fördelen, att fiskeriinspektören

blefve i tillfälle att mera än för närvarande, då hans tid mycket upptoges

af nyssberörda verksamhet, arbeta för sin vigtigaste uppgift, lösandet

af frågor af mera allmän natur, som hörde till samma förvaltning,

samt fullföljandet af den utredning om de lämpligaste åtgärderna för

fiskets ändamålsenliga befrämjande, som det enligt landtbruksstyrelsens

instruktion ålåge honom att åstadkomma. Derest förste fiskeriassist en - tens verksamhet skulle på nämnda sätt utvidgas och det derigenom blifva

nödvändigt att gifva åt honom en i det hela mera sjelfständig ställning

än hittills, syntes äfven hans nuvarande aflöningsförmåner böra något

(»kas. Landtbruksstyrelsen, som ansett billigt, att förste fiskeriassistentens

lim efter genomförandet af den ifrågasatta ändringen ökades till

3,000 kronor med två ålderstillägg i enlighet med nu giillande bestämmelser,

hade alltså, jemte det styrelsen afgifvit förslag dels till för
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

lindring i styrelsens instruktion i ofvan angifna syfte och dels till reglemente

för de i statens tjenst anstälde fiskeriassistenter, hemstält, bland

annat, att Kong! Maj:t måtte i proposition till Riksdagen föreslå, att

förste fiskeriassistentens lön finge för tiden från och med år 1898 bestämmas

till 3,000 kronor, och att lönen sedan måtte efter innehafvarens

åt sådan beställning vid vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år,

räknad från och med året näst efter det, då han blifvit antagen, ökas

med 500 kronor och således årligen utgå med 3,500 kronor och efter

ytterligare fem års enahanda tjenstgöring höjas till 4,000 kronor, med

rätt för nuvarande innehafvare!! af befattningen att, i händelse lian fortfarande

bibehölles vid densamma, få, efter det lönen blifvit sålunda förhöjd,

i afseende å ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna sig den tid,

han såsom förste fiskeriassistent tjenstgjort.

Uti den andra af departementschefen här ofvan omförmälda fråga,

nemligen angående anslag af statsmedel såsom bidrag till belöningar

t<>r dödande af sjelar, hade särskilda framställningar hos Kongl. Maj:t

gjorts dels af Iandtbruksstyrelsen och dels af Gotlands läns landsting.

Landtbruksst-yrelsen hade sålunda uti skrifvelse till Kongl. Magt

af den 23 mars 1896 erinrat, att bland åtgärder till fiskerinäringens

främjande de, som afsåge undanrödjande af hinder för dess utveckling,

särskildt minskande eller utrotande af vissa skadliga djurarter, intoge

ett icke ovigtigt rum; att såsom skadedjur, hvilka tillskyndade fisket

stor förlust, sjelarterna kunde anses, enär sjelarne förtärde fisk i betydlig

mängd; att uti gällande jagtstadga sjelen visserligen upptoges bland de

djur, som enligt 11 § af samma stadga räknades såsom skadliga och

derför enligt 10 § finge fällas och behållas hvar de träffades, men deremot

ej bland dem, för hvilkas dödande enligt. 20 § jagtstadgan belöning

af allmänna medel erhölles; samt att några premier för dödande

af sjelar ej heller någonsin af statsmedel utdelats, oaktadt klagomål

öfver den skada, dessa djur tillfogat fisket, länge låtit höra sig bland

fiskarena, synnerligast vid vårt lands södra östersjökust.

Styrelsen hade härefter redogjort för de åtgärder, som uti öfrig,a;

till Östersjön gränsande stater vidtagits till utrotande af sjelarne i detta

vatten; och framginge af denna redogörelse hufvudsakligen, att frågan,

särskildt inom Danmark och Tyskland, varit föremål för dervarande föreningars

för fiskets befrämjande lifliga uppmärksamhet; att äfven premier

för dödande af sjelar under de sista åren inom båda nämnda länder

utbetalats, nemligen i Danmark af »Dansk Fiskeriforening» och i

Tyskland af »Deutscher Fischerei Verein»; samt att i Danmark under
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

25

stöd härvid erhållits af regeringen på det sätt, att för ändamålet från

kronans förråd utlemnas gevär och patroner till synnerligen billiga priser.

Vidare hade styrelsen meddelat, att styrelsen med anledning af en

utaf Dansk Fiskeriforening år 1890 hos styrelsen gjord framställning

om medverkan från Sveriges sida till utrotande af sjelarne i Östersjön,

uppdragit åt de styrelsen underlydande fiskeritjenstemännen att i samband

med andra undersökningar i de trakter, der sjelar plägade förekomma,

inhemta upplysningar rörande fångsten af dylika djur och fiskeribefolkningens

åsigter angående önskvärdheten af åtgärders vidtagande

mot ifrågavarande skadedjur, bland annat, genom utfästande af premier

för deras dödande; och hade styrelsen genom dessa tjenstemän erfarit,

att önskan om åtgärders vidtagande från statens sida för dödande af sjelar

hystes af många fiskeriidkare utmed vårt lands östersjökuster, i synnerhet

i de delar af södra Sverige, der kusten vore mera öppen och sjelarne

af sådan anledning mera svåråtkomliga.

Sistberörda förhållande — anförde landbruksstyrelsen vidare — bekräftades

deraf, att framställningar om åtgärders vidtagande från det

offentligas sida för uppmuntrandet af sjelars dödande ingifvits till Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län. Så hade komiterade för befrämjande

af laxfisket i Mörrums å uti skrifvelse, aflåten i januari månad

1893, anhållit, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande ville taga frågan

om åtgärder till sjelarnes förminskande under öfvervägande, och

fiskeritillsyningsmannen i nämnda län hade uti häröfver infordradt yttrande,

med anledning af den skada å fisket sjelarne numera anstälde,

och då fångsten af dessa djur till följd af det rådande låga priset å

sjeltran ej lemnade ersättning för kostnaden för vid fångsten använda

redskap, hemstält, att dödandet af dessa skadedjur måtte uppmuntras

genom utfästande af lämpliga premier eller skottpenningar. På framställning

af Kongl. Maj:ts befallninghafvande i Blekinge län hade också

länets hushållningssällskap för år 1895 beviljat 800 kronor och för år 18%

hushållningssällskapet och landstinget hvardera 1,000 kronor till premier

för sjelars dödande. Äfven inom Gotlands län hade medel för samma

ändamål anvisats. Sålunda hade länets landsting år 1891 beviljat ett

extra anslag af 300 kronor årligen under tre år att användas till premier

för dödande af sjel, dervid bestämts, att premien för år 1891 skulle

utgå med ett belopp af 3 kronor för hvarje under viss augifven del åt

året dödad sjel. Sedermera hade för åren 1892 och 1893 premien utgjort

2 kronor, men för år 1894 åter böjts till 3 kronor.

Under åberopande af de förhållanden, för Indika här redogjorts,

Bth. till Itilcsd. Prof. 181)7. 4 Samt. 1 Afd. r, Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

hade landtbruksstyrelsen den 4 mars 1895 till Stockholms, Södermanlands

och Östergötlands läns, Kalmar läns norra och Kalmar läns södra

samt Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs

och Bohus, Gefieborgs, Vesternorrlands, Vesterbottens och Norrbottens

läns hushållningssällskap aflåtit skrifvelse i ämnet, deri styrelsen anmodat

sällskapen att till styrelsen inkomma med yttrande rörande dels

behofvet inom orten af åtgärders vidtagande i syfte att förminska sjelarnes

antal, dels ock det belopp hushållningssällskapet eller landstinget,

hvart för sig eller i förening, kunde finnas villigt att för ändamålet

anslå; och hade med anledning af denna styrelsens skrifvelse från samtliga

förutnämnda hushållningssällskap, med undantag af Göteborgs och

Bohus läns, inkommit yttranden.

Åt dessa vid landtbruksstyrelsens till Kong!. Maj:t ingifna skrivelser

i ämnet fogade yttranden inhemtades, att —- med undantag af dels

Östergötlands läns hushållningssällskap, som icke ansett sjelarne inom

länets skärgård anställa så stor skada å fisket, att vinsten för detta af

minskandet af deras antal kunde uppväga förlusten för den fiskeidkande

befolkningen att icke i samma utsträckning som förut kunna beräkna

inkomst af sjelfångst, dels Kalmar läns norra hushållningssällskap, som,

då sjelar inom hushållningssällskapets område icke så talrikt förekomme,

att de vore förödande för fisket, funnit sig sakna anledning bevilja skottpenningar

för deras dödande, dels Gefieborgs läns hushållningssällskap,

som icke yttrat sig i ämnet, dels ock Norrbottens läns hushållningssällskap,

som, dock endast på grund af sällskapets begränsade tillgångar,

beslutit, att landtbruksstyrelsens framställning icke skulle till någon

vidare åtgärd föranleda — samtliga öfriga ifrågavarande sällskap vitsordat

behofvet af åtgärders vidtagande i det af landtbruksstyrelsen angifna

syfte och äfven, utom Södermanlands och Vesterbottens läns hushållningssällskap,

hvilka förklarat sig icke ämna för sin del anslå några

medel för ändamålet, visat sig villiga att lemna bidrag till belöningar

för dödande af sjel.

För egen del hade landtbruksstyrelsen uti sin förberörda skrifvelse

till Kongl. Maj:t anfört: Då intresset för ifrågavarande angelägenhet

inom de särskilda orterna, hvilket finge sitt säkraste uttryck i den för

ändamålet visade oflervilligheten, borde vara afgörande vid bedömande

af frågan om beloppet af de medel, staten derför lämpligen borde anslå,

syntes såsom hufvudregel i detta afseende böra antagas, att statens

bidrag afpassades efter bidraget inom orten. Skulle emellertid denna

regel, utan inskränkning tillämpas, kunde följden deraf blifva, att hushållningssällskapen,

åtminstone innan de vunnit nog erfarenhet om den

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

27

lämpliga storleken af belöningarne, komme att anslå större sådana, än

erforderligt vore, samt att personer af lockelsen att erhålla större belöning

förleddes att söka utbekomma sådan hos annat hushållningssällskap,

än det, inom hvars område det djur, för hvilket belöning söktes,

blifvit dödadt. Landtbruksstyrelsen, som för sin del ansåge, att belöning

för dödad sjel icke behöfde sättas högre än till 6 kronor, hvilket

belopp också utgjorde medeltalet af dem, som af hushållningssällskapen

uti förberörda yttranden i sådant afseende föreslagits, funne derför, att

den inskränkning i förberörda regel borde göras, att staten i förevarande

fall icke bidroge med högre belopp, än som motsvarade hvad hushållningssällskap

eller landsting, hvart för sig eller i förening, utbetalat såsom

belöningar för inom området dödade sjelar, dock ej i någon händelse

utöfver eu beräkning, motsvarande 3 kronor för hvarje dödad sjel.

Beträffande beloppet af de medel, som under sådan förutsättningborde

af staten för ändamålet anvisas, så syntes det visserligen vara

omöjligt att, innan någon erfarenhet vunnits, anställa någon säker beräkning

härutinnan, men, då det icke syntes kunna antagas att, åtminstone

under den närmaste framtiden, större belopp skulle komma att

för sjelars dödande inom hela riket utbetalas än 10,000 kronor, borde,

under förutsättning att staten deraf betalade hälften, staten icke behöfva

för ändamålet anvisa mera än 5,000 kronor om året.

Jemte det styrelsen härpå afgifvit förslag rörande sättet huru vederbörande

skulle komma i åtnjutande af anslag från dessa medel, både

styrelsen slutligen hemstält, att Kongl. Maj:t. måtte dels såsom bidrag

till belöningar för dödande af sjel af anslaget till fiskerinäringens understöd

anvisa ett årligt belopp af 5,000 kronor att efter Kongl. Maj:ts

bepröfvande utbetalas till hushållningssällskap eller landsting, i den man

motsvarande belopp af de utaf hushållningssällskapet eller \ ederbörande

landsting för ändamålet anslagna medel blifvit användt, dock ej till

högre belopp, än som motsvarade 3 kronor för hvarje dödad sjel, dels

och i öfverensstämmelse med de af styrelsen angifna grunder i vänligordning-

utfärda kungörelse om sättet och vilkoren för utbekommande

af ifrågavarande understöd.

Efter det landtbruksstyrelsens nu omförmälda skrifvelse till Kong].

Maj:t ingifvits, hade styrelsen med skrifvelse af den 31 mars 1896 till

chefen för civildepartementet öfverlemnat en af styrelsen för det i Vestervik

bildade sällskapet till fiskets befrämjande till landtbruksstyrelsen

afbiten skrift uti förevarande ämne jemte ett. vid samma skrift fogadt.

utdrag af det vid sällskapets årssammanträde den 26 februari 1896 hållna

protokoll, utvisande att sällskapet beslutit att hos landbruksstyrelsen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

anhålla om dess medverkan för att skottpenningar för sjelars dödande

jemväl inom_ sällskapets område måtte komma att utdelas, samt att sällskapet

dervid tillika meddelat, att sällskapet icke för berörda ändamål

egde någon tillgång.

Såsom bär ofvan omnämnts, hade jemväl Gotlands läns landsting

hos Kongl. Maj:t gjort framställning om beviljande af bidrag af statsmedel

till belöningar för dödande af sjel. Landstinget har nemligen uti

skrifvelse den 4 oktober 1895, under åberopande att, på sätt bifogadt

protokollsutdrag utvisade, landstinget, uppå framställningar af Gotlands

skälskytte- och jägaregille samt länets hushållningssällskap, för år 189(1

beviljat ett anslag af 400 kronor att ställas till förfogande af förstnämnda

gille för att användas till skottpenningar för under maj till och med

december månader dödad sjel, anhållit att, då med hänsyn till den stora

skada . sjelen tillfogade fisket åtgärder borde äfven från det allmännas

sida vidtagas för åstadkommande af skydd för fisket mot sjelarne, Kong].

Maj:t täcktes af statsmedel bevilja landstinget ett lika stort belopp för

att, jemte det af landstingets egna medel beviljade anslaget, af förenämnda

gille användas till skottpenningar för sjel, som dödades under

ofvan angifna tid.

Öfver denna af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Gotlands län

till Kongl. Maj:ts pröfning öfverlemnade och till bifall förordade framställning

hade domänstyrelsen afgifvit infordra dt utlåtande och dervid

tillika öfverlemna t yttranden i ämnet af vederbörande jägmästare och

öfverjägmästare, Indika jemväl till ansökningen tillstyrkt bifall, den förre

under

öfver den skada sjelen tillfogat strömmningsfisket inom länet, samt att

dessa klagomål än ytterligare ökats, sedan under det sista årtiondet

fiske af lax med garn börjat med god framgång bedrifvas.

För egen del hade domänstyrelsen, då, på sätt jägmästaren närmare

omförmält, den skada sjelarne tillfogade fisket vid Gotlands kuster

blifvit allt mer betydande, i samma mån dessa skadedjur, sedan förut

ofliga sjelfångstsätt till följd af späckets låga pris kommit ur bruk, väsentligt

tilltagit i antal, ansett den gjorda ansökningen förtjena afseende

och törty tillstyrkt bifall till det begärda understödet.

Såväl den ena som andra af de sålunda anmälda frågorna ansåge

departementschefen vara af den betydelse för fiskerinäringen och dess

utveckling, att de borde vinna beaktande.

Sålunda funne departementschefen,“med hänsyn till de af landtbruksstyrelsen

i sådant hänseende åberopade förhållanden, en reglering

åt fiskeriinspektörens göromål böra så fort ske kunde genomföras. Emot

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 7.

29

styrelsens förslag att dervid de af nämnda tjensteman åligganden, livilka

icke lämpligen läte förena sig med lians ställning såsom föredragande i

landtbrnksstyrelsen, skulle ötverflyttas å förste fiskeriassistenten hade

departementschefen intet att erinra och ansåge det icke kunna ifrågasättas,

att denne skulle, utan någon godtgörelse i form af förhöjd lön,

åläggas en sålunda ökad arbetsbörda. Emot beloppet af den föreslagna

förhöjningen syntes, i betraktande äfven af de i förhållande till de med

förste fiskeriassistentens tjenst förenade vigtiga göromål redan förut

icke synnerligen rikliga löneförmånerna, någon anmärkning icke heller

skäligen kunna framställas.

I betraktande vidare af den skada, som, efter hvad från skilda

delar af landet vitsordats, genom sjelarne tillfogades fisket, särskildt i

Östersjön, ansåge departementschefen önskvärclt, om åt anslaget till

fiskerinäringens understöd något belopp kunde afses att användas såsom

bidrag, under hufvudsakligen de af landtbrnksstyrelsen föreslagna vilkor,

till belöningar för dödande af dylika skadedjur.

Af ofvan lemnade redogörelse för de utgifter, som nu vore och

äfven för framtiden kunde förväntas blifva att af nämnda anslagsmedel

bestridas, funne departementschefen framgå, att några tillgångar, vare

sig till ökad lön åt förste fiskeriassistenten eller till bidrag till belöningar

för dödande af sjelar, icke kunde utan höjning af anslaget derifrån

beredas. I fråga om storleken af den anslagsförhöjning, som borde ega rum,

ansåge departementschefen emellertid, att den icke borde sättas högre än

till 7,000 kronor, eller samma belopp, hvarmed anslaget blifvit af Riksdagen

nästliclna år minskadt.

Utskottet liar i sammanhang med Kongl. Maj:ts omförmälda framställning

haft att behandla en af herr A. V. Ljungman i Andra Kammaren

väckt motion (n:o 136), deruti föreslagits, att Riksdagen måtte

dels i skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla om vidtagande af nödiga åtgärder

för åvägabringandet af en tidsenlig representativ administration

åt hafsfiskenäringen i Göteborgs och Bohus län, dels ock vid beviljandet

af den af Kongl. Maj:t äskade förhöjningen af anslaget till fiskerinäringens

understöd fastställa, det samma anslag endast finge användas för de

praktiska behofvens tillgodoseende.

Beträffande de skäl, som till stöd för dessa förslag anförts, tillåter

sig utskottet att hänvisa till sjelfva motionen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Af den redogörelse, som i statsrådsprotokollet lemnats beträffande

dispositionen för åren 1896 och 1897 af anslaget till fiskerinäringens

understöd, inhemtas, bland annat, att af nämnda anslag anvisats medel

till bestridande af halfva den beräknade kostnaden för ombyggnad af

åtskilliga telefonledningar i Göteborgs och Bohus län, under det återstoden

åt denna kostnad skulle utgå af telegrafverkets telefonmedel.

Med ^ afseende å dessa telefonledningars tillkomst får utskottet erinra,

att för anläggning i Bohuslänska skärgården af för sillfiskebedriftens

främjande behöfliga telegraf- och telefonledningar med tillhörande stationer

å extra stat anvisats dels af 1885 års Riksdag 24,000 kronor och

dels af 1887 års Riksdag 21,900 kronor, vid båda dessa tillfällen under

vilkor att hushållningssällskap, landsting, kommuner eller enskilde till de

anläggningar, som med anslagen utfördes, bidroge med minst en fjerdedel

åt anläggningskostnaden. Vid behandlingen af denna anslagsfråga

vid ''1885 års riksdag yttrade statsutskottet, bland annat, att de på olika

anslagstitlar i riksstaten fördelade anslagen under den gemensamma rubriken

»jordbruket, handeln och näringarna» i allmänhet hade till syfte

att understödja hushållningssällskaps, landstings eller enskildes verksamhet

och åtgärder för att främja vissa näringar, men icke att staten skulle

ensam bestrida de utgifter, som till samma näringars förkofran och utveckling

visade sig i en eller annan rigtning vara nödvändiga. Med

hänsyn till den grundsats, som sålunda gjort sig gällande beträffande

anskaffande af medel för anläggning af berörda telefonledningar, har

utskottet velat uttala den mening, att kostnaderna för dylika ledningars

ombyggnad böra på annat sätt än nu skett bestridas.

Öfver hufvud taget är området för dispositionen af de under nu ifrågavarande

anslagstitel af Riksdagen anvisade medel ganska vidsträckt och

gränserna derför i viss mån sväfvande, beroende hufvudsakligen derpå,

att enligt äldre bestämmelser de å anslaget uppkommande besparingar

öfverföras till den under rubrik »jordbruket, handeln och näringarna»

bokförda besparingsfond för att användas till ändamål, som äro hänförliga

till något åt de mangfaldiga syften, som betecknas af samtliga under

nyssnämnda rubrik uppförda anslagstitlar. I anledning af berörda förhållande,

hvilket ej val öfverensstämmer med de grunder, som för statsregleringen

i öfrig! nu vunnit tillämpning, anser utskottet betänkligheter

möta mot förhöjning af ett anslag, för hvars användning vilkoren äro

så tänjbara. Beträffande den af Kong!. Maj:t gjorda framställningen

om förbättrad aflöning för förste fiskeriassistenten och den deraf föranledda

ökning i anslaget till fiskerinäringens understöd, har emellertid

utskottet, som funnit giltiga skäl vara anförda föröfver flyttning på

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

31

nämnde tjensteman af den fiskeriinspektören hittills åliggande skyldighet

att till vissa myndigheter afgifva yttranden i fiskerifrågor och som

icke haft något att erinra med afseende å den förbättring i löneförmåner,

som för förste fiskeriassistenten föreslagits med anledning af

hans genom denna förändring ökade arbete, ansett sig kunna tillstyrka,

att för detta särskilda ändamål ifrågavarande anslag höjes med det i

sådant afseende erforderliga beloppet, 1,000 kronor.

Eu ytterligare ökning af anslaget har utskottet af ofvan anförda

skäl ansett sig icke böra tillstyrka, helst utskottet håller före, att äfven

härförutan de syften, som med anslaget egentligen afses, böra kunna

tillgodoses. Det ändamål, för hvilket berörda anslagsförhöjning hufvudsakligast

äskats, är beredande af statsbidrag till belöningar lör dödande

af sjelar. Den redogörelse, som statsrådsprotokollet i denna fråga innehåller,

synes utskottet ådagalägga önskvärdheten af att åtgärder från

statens sida vidtagas för minskning af dessa skadedjurs antal. Enligt

utskottets mening borde visserligen till bestridande af statsverkets utgifter

för nu ifrågavarande ändamål egentligen det under sjunde liufvudtiteln

uppförda förslagsanslaget till belöningar för rofdjurs dödande tagas

i anspråk, men då härför måste förutsättas en ändring i 20 § af jagtstadgan

samt förslag i detta syfte nu icke föreligger, har utskottet, på

det icke af brist på medel en för fiskeribefolkningen i vidsträckta delar

af vårt land gagnelig åtgärd måtte undanskjutas, ansett sig böra

förorda, att för ändamålet ett särskildt anslag till det enligt statsrådsprotokollet

erforderliga beloppet 5,000 kronor varder å extra stat för

nästkommande år beviljadt; lärande detta anslag böra utgå och användas

i enlighet med de bestämmelser, som landtbruksstyrelsen, på sätt i

statsrådsprotokollet inhemtas, föreslagit.

Hvad angår herr Ljungmans ifrågavarande motion, hafva de i densamma

väckta förslag redan vid föregående riksdagar varit föremål för

pröfning. Sålunda har förslaget om en representativ administration af

hafsfiskenäringen i Göteborgs och Bohus län af samme motionär framstälts

vid 1895 års riksdag; och äfven vid riksdagarne 1893 och 1894

har motionären gjort framställningar i väsentligen samma syfte. Samtliga

dessa förslag hafva af Riksdagen afslagits. Med afseende härå och

då motionären till stöd för nu förevarande förslag icke anfört, någon

omständighet, som synes utskottet böra föranleda Riksdagen att i denna

fråga fatta annat beslut än som förut skett, har utskottet icke liaft anledning

tillstyrka bifall till motionen i denna del. Beträffande förslaget

att Riksdagen måtte fastställa, att anslaget till fiskerinäringens understöd

finge användas endast för de praktiska behofvens tillgodoseende,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 1.

bär motionären vid 1896 års riksdag gjort enahanda framställning. I

anledning häraf yttrade statsutskottet vid sistnämnda års riksdag, att,

då Riksdagen år 1889 vid beviljande af förhöjning i anslaget till fiskerinäringens

understöd uttryckligen framhållit, att anslaget vore i första

hand afsedt för tillgodoseende af de praktiska behofven, utskottet vore

förvissadt, att anslaget ock blefve i enlighet dermed användt, hvadan

motionärens förslag om fastställande i ofvan angifna syfte af vilkor för

anslagets anlitande icke syntes förtjena afseende. 1 detta yttrande instämmer

utskottet, som emellertid håller före, att ett belopp af högst

4,000 kronor bör användas för de af motionären åsyftade, äfven i vetenskapligt

ändamål företagna hydrografiska undersökningarna.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa:

l:o) att Riksdagen, i anledning af Kongl. Majtts

förevarande framställning, må

a) medgifva, att förste fiskeriassistentens lön för

tiden från och med år 1898 bestämmes till 3,000 kronor

och att lönen sedan, efter innehafvarens af sådan

befattning väl vitsordade tjenstgöring under en tid af

fem år, räknad från och med året näst efter det, då

han blifvit antagen, ökas med 500 kronor och efter

tio års enahanda tjenstgöring med ytterligare 500 kronor,

med rätt derjemte för nuvarande innehafvaren åt

befattningen, förste fiskeriassistenten Filip Trybom att,

i händelse han fortfarande kommer att vid densamma

qvarstå, få, efter det lönen blifvit sålunda förhöjd, i

afseende å ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna sig

den tid, han såsom förste fiskeriassistent tjenstgjort;

b) höja anslaget till fiskerinäringens understöd

från 35,000 kronor till 36,000 kronor eller med 1,000

kronor;

c) å extra stat för år 1898 anvisa ett anslag af

5,000 kronor att, enligt de närmare bestämmelser, Kongl.

Maj:t kan finna godt meddela, användas såsom bidrag

till belöningar för dödande af sjelar, under vilkor att

statsbidraget icke må utgå med högre belopp, än som

motsvarar hvad vederbörande hushållningssällskap eller

landsting, hvart för sig eller i förening, utbetalat såsom

belöningar för inom området dödade sjelar, och

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

ej i någon händelse med mer än tre kronor för hvarje

dödad sjel; samt

2:6) att herr Ljungmans ifrågavarande motion

icke må till någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda.

Skiften och afvittringar.

9:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen må dels medgifva, att de belopp,

hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1898 för

afvittringslandtmätarne i Vesterbottens och Norrbottens

län kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem,

som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor för

dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning,

må desse tjenstemän godtgöras af anslagen

till storskiftes- och afvittringsverken, dels ock för år

1898 åt föredraganden af afvittringsärendena i Norrbottens

län samt till skrifbiträde åt honom bevilja en

tillökning af 400 kronor i det åt honom anslagna belopp.

Hästafvel^ förbättrande.

10:o) Uti den i Första Kammaren väckta motionen n:o 5 har herr

friherre R. M. Klinckowström beträffande ofvannämnda reservationsanslag, ZZiaglt9

som nu utgör, förutom ett under rubriken Dfriheter» upptaget belopp af »• »•

1,070 kronor, i kontant 108,550 kronor, deraf särskild! 50,000 kronor

till prisbelöningar för hästar, yrkat, att Riksdagen måtte besluta att i

1898 års riksstat uppföra detta anslag med ett belopp af endast 50,000

kronor och låta det upphöra att vara reservationsanslag.

Till stöd för detta förslag har motionären endast meddelat, att

enligt kapitalkonto till rikshufvudboken för åren 1885—1895 reservationerna

å anslaget utgjort:

Bill. till Riksd. Rrot. 1897. i Sami. 1 Afd. 5 Häft. 5

Ang. godtgärelse

dt

afvittring»•

landtmätare.

[9.]

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

år

1885 ..........................

............. 79,792

11

1886 ...........................

........................ 80,858

v

1887 ...........................

........................ 98,092

n

1888 ...........................

....................... 83,386

ii

1889 ...........................

....................... 80,382

ii

1890 ..........................

............. 81,322

1891 ...........................

............ 116,879

n

1892 ...........................

........................ 16 5/j 70

ii

1893 ...........................

........................ 157,417

ii

1894 ...........................

....................... 168,099

ii

1895 ...........................

..................... 159,779

11

■n

:i

it

ii

ii

ii

ii

n

ii

Såsom af dessa uppgifter framgår, har reservationen å anslaget

under åren 1891 och 1892 ökats med sammanlagdt omkring 84,000

kronor, hvilken summa, enligt hvad utskottet inhemtat, ungefärligen motsvarar

de belopp, som till anslaget influtit dels genom brandskadeersättning

för vid Ottenby stuteri nedbrunna byggnader, dels ock genom försäljning

af stuteriets hästbesättning samt kreatur och öfriga inventarier

vid Ottenby egendom. Då dessa medel äro afsedda hufvudsakligen för

beslutad utvidgning af landtbeskälleriet samt återstoden af anslagets bokförda

reservation, hvilken till betydlig del utgöres af vid årets slut ännu

utestående arrendemedel, är att anse såsom erforderligt förlag, synes anledning

icke förefinnas att vidtaga förändring vare sig i förevarande

anslags natur af reservationsanslag eller i dess årliga belopp, som under

de senaste åren synes hafva till fullo tagits i anspråk.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen, med afslag å herr friherre

Klinckowströms förevarande förslag, må i riksstaten

för år 1898 uppföra reservationsanslaget till hästafvelns

förbättrande under oförändrad benämning och med

samma belopp som uti innevarande års riksstat.

Öfriga ordinarie anslag.

Ang. öfriga

ordinarie

anslag.

[10.]

ll:o) I fråga om öfriga, här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie

anslag å sjette hufvudtiteln har Kongl. Maj:t ej föreslagit annan förändring

än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. måtte minskas med 193

kronor eller från 219,893 kronor till 219,700 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

35

Utskottet hemställer,

att samtliga ordinarie anslag under sjette hufvudtiteln,

i afseende å hvilkas belopp utskottet icke här

ofvan framstäf särskilda förslag, må för år 1898 fastställas

till samma belopp, som i innevarande års riksstat;

dock att i anslaget till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m. må få göras den jemkning, som till jemnande

af hufvudtitelns slutsumma kan erfordras.

Patent- och registreringsväsendet.

12:6) Kong! Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen medgifva HoTafrå
dets

att afgifterna för patent och för registrering af varumärken och varulf

v ensam, under förutsättning af Riksdagens bifall till förslaget till lag TO“^“(

om skydd för vissa mönster och modeller, för registrering af mönster andraregwtreoch

modeller finge användas till bestridande af de utgifter, hvilka Kongl. ringm/g^r.

Maj:t funne betingas dels af tillämpning under år 1898 af förordningen

angående patent och lagen om skydd för varumärken samt dels, under

nyss angifna förutsättning, af tillämpning under åren 1897 och 1898 af

lag om skydd för mönster och modeller

och dels att afgifterna för registrering af aktiebolag och föreningar

för ekonomisk verksamhet och för andra uppgifter till aktiebolags- och

föreningsregistren äfvensom för anmälanden till handelsregistren finge

användas till bestridande af de utgifter, hvilka Kongl. Maj.t funne betingas

af tillämpning under år 1898 af lagen om aktiebolag, lagen om

aktiebolag som drifva försäkringsrörelse, lagen om registrering af bankaktiebolag,

lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet,

lagen om handelsregister, firma och prokura tillika med lagen om ändring

i vissa delar af sistnämnda lag samt lagen om handelsbolag och enkla bolag.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning till en del hvilar på

förutsättning af Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts i särskild proposition

afgifna förslag till lag om skydd för vissa mönster och modeller,

kommer utskottet, sedan Riksdagen i anledning af denua proposition

fattat beslut, att afgifva yttrande med afseende å Kongl. Maj:ts under

ofvanstående rubrik gjorda framställning; hvilket utskottet får för Riksdagen
-

anmäla.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Arbetareförsäkringen.

Ang. förn altningsbidrag

till tjukkassor.

13:o) I en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottets förberedande

behandling remitterad motion (n:o 55) har herr C. J. Hammarström

föreslagit, att Riksdagen för sin del måtte besluta, att punkten

2 i Kongl. Maj:ts kungörelse angående förvaltningsbidrag till sjukkassor

af den 30 oktober 1891 skulle erhålla följande ändrade lydelse: »Sjukkassa

skall under föregående år haft inkomster, uppgående till minst

hälften af det begärda förvaltningsbidragets belopp».

Vidare har motionären, derest vederbörande utskott skulle finna

sig förhindradt att tillstyrka en sålunda bestämdt formulerad förändring

i nämnda kungörelse, föreslagit, att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse

till Kongl. Maj:t anhålla, att, för den händelse Kongl. Maj:t med

anledning af hvad i ärendet förekommit förordnade om utarbetande af

förslag till ändring af kungörelsen af den 30 oktober 1891 angående

förvaltningsbidrag åt sjukkassor, bestämmelsen i punkt 2 om storleken

af kassans årsinkomster, som utgjorde vilkor för erhållande af förvaltningsbidrag,

måtte fixeras så lågt som möjligt.

Till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver

civilärenden har departementschefen, med anmälan att väckt fråga om

ändrade bestämmelser angående förvaltningsbidrag åt sjukkassor ännu

icke hunnit undergå erforderlig förberedande behandling, förklarat sig

vilja framdeles underställa Kongl. Maj:ts pröfning frågan om disposition

af de medel, som blifvit eller vidare kunde blifva till underlättande af

åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande

afsätta.

Då Riksdagen sålunda lärer hafva att från Kongl. Maj:t motse

framställning i förevarande ämne, hvilken framställning torde blifva till

utskottet remitterad, kommer utskottet att vid behandling häraf afgifva

yttrande jemväl öfver herr Hammarströms ofvan omförmälda motion;

hvilket utskottet får för Riksdagen

Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga till sjette

hufvudtiteln, gjorda framställningar får utskottet afgifva följande yttranranden

och förslag.

anmäla.

Extra anslag.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

37

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

14:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hem- Rkontuen

Ställer Utskottet, å försäkrings
''

anstalterna.

att Riksdagen må, för handhafvande af kontroll

å försäkringsanstalterna, för år 1898, i likhet med hvad

allt ifrån år 1887 egt rum, på extra stat anvisa till

Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 4,500 kronor.

[12.]

Kommerskollegium.

15:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för arbetsstatistiska Rättsundersökningar^

på extra stat för år 1898 anvisa 10,000 kronor. statistiska

Till statsrådsprotokollet har departementschefen beträffande detta u”?Rrk''

ärende erinrat, hurusom Kongl. Maj:t i den till 1896 års Riksdag af- [13.]

låtna proposition om statsverkets tillstånd och behof afgifvit förslag till

ökning i den för kommerskollegium gällande stat i syfte, bland annat,

att bereda tillgång till anordnande enligt närmare angifven plan af en

svensk arbetsstatistik, men att Riksdagen förklarat den framlagda planen

för denna statistik vara, enligt Riksdagens uppfattning, allt för

vidtomfattande och sväfvande för att ett första försök till arbetsstatistik

derpå borde grundas, hvarför Riksdagen, som ansett det lämpligaste

vara att göra försök med arbetsstatistiska undersökningar inom

något begränsadt område, i anledning af Kongl. Maj:ts framställning i

förevarande afseende, allenast på extra stat för innevarande år beviljat

10,000 kronor för anställande af arbetsstatistiska undersökningar.

Vid föredragning inför Kongl Maj:t af Riksdagens beslut hade,

enligt hvad departementschefen vidare meddelat, kommerskollegium anbefallts

att till Kongl. Maj:t afgifva förslag å hvad som borde utgöra

föremål för de arbetsstatistiska undersökningar, till hvilka Riksdagen

beviljat medel, äfvensom till plan för dessa arbetens anordnande och

utförande.

Sedan kommerskollegium i anledning häraf inkommit med utlåtande

samt särskildt tillkallade sakkunnige, direktören E. Beckman,

filosofie doktorn D. Bergström och aktuarien A. G. Sundbärg afgifvit

yttrande öfver den af kommerskollegium framlagda plan för under
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

sökningarne, hade Kongl. Maj:t den 29 december 1896 fattat beslut i

ärendet och dervid uppdragit åt kommerskollegium att utföra ifrågavarande

undersökningar äfvensom förordnat, bland annat, att till föremål

för undersökningen skulle tagas förhållandena inom bageriyrket

företrädesvis ur de synpunkter, som i den af kommerskollegium afgifna

plan angåfves, med iakttagande af de utaf ofvannämnda komiterade

deri föreslagna ändringar och tillägg; att undersökningen skulle omfatta,

så vidt möjligt, samtliga bagerier dels i städer och köpingar jemte,

der så kunde finnas lämpligt, så kallade förstäder och i öfrigt städer

och köpingar närmast omgifvande landsbygd och dels andra platser å

landsbygden med mera sammanträngd befolkning; att primäruppgifterna

för undersökningen skulle enligt af kommerkollegium fastställa formulär

insamlas dels genom å de särskilda orterna boende specialagenter,

hvilka, så vidt landsorten beträffade, skulle genom skriftlig korrespondens

stå i förbindelse med kommerskollegium, dels ock i den mån kollegium

funne det nödigt och det af Riksdagen anvisade anslaget dertill

lemnade tillgång, genom undersökuingens ledare eller särskilda reseagenter;

samt att undersökningens resultat skulle offentliggöras utan

samband med öfrigt statistiskt tryck under benämning arbetsstatistik.

De speciella förhållanden, hvilka undersökningen enligt den uppgjorda

planen vore afsedd att omfatta, vore, utom annat, för hvarje bageri:

till bevillning uppskattad inkomst, tillkomst och afgång af arbetare,

arbetslokalernas beskaffenhet, arbetarelogementens beskaffenhet,

arbetstiden och dess indelning samt uppsägningstid för arbetarne, och

för hvarje arbetare: ålder och civilstånd, art af sysselsättning, arbetstid,

raster, softid, aflöning, aflöningssätt, olycksfall i arbetet, sjukdom, familjens

storlek, tid, som egnats åt arbete inom yrket, tid för senaste

anställnings början, hvarjemte skulle göras undersökningar om arbetslöshet,

sjuk-, begrafnings-, understöds- och pensionskassor samt fackföreningar.

Den anbefalda undersökningen vore afsedd att kunna fullbordas

under innevarande år, ehuru ovisst vore särskildt om bearbetningen af

det material, som komme att insamlas, under denna tid kunde hinna

afslutas. I hvarje fall ansåge departementschefen den erfarenhet, som

kunde vinnas genom denna undersökning, ej vara tillräcklig att erhålla

en säker grund för bedömande af det sätt, på hvilket de arbetsstatistiska

undersökningarne för framtiden borde i vårt land organiseras; och funne

departementschefen derför lämpligt, att ytterligare försök gjordes, samt

att Kongl. Maj:t för anställande af sådana försök under år 1898 äskade

samma belopp, som för innevarande år beviljats.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

39

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, får alltså hemställa,

att Riksdagen må för anställande af arbetsstatistiska

undersökningar å extra stat för år 1898

anvisa 10,000 kronor.

Öfverståthållareembetet.

16:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må äfven för år 1898, till utgifvande

under samma år af »Polisunderrättelser», på

extra stat anvisa 15,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

17:o) Vidare får utskottet på grund af Kong]. Maj:ts derom gjorda

framställning hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1898 till

Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett anslag af 65,000

kronor, att användas till aflöning och underhåll af

särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena

påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre

brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande

eller gripande, allt enligt förut tillämpade, i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 14 januari 1897

angifna grunder.

18:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag och

med hänvisning till hvad i afseende härå blifvit till statsrådsprotokollet

(sid. 44) anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, till ersättning för juridiskt

biträde åt de svenske lapparne i Norge samt till lappfogdar

och lappförmän, på extra stat för år 1898 anvisa

13,000 kronor.

Ang. anslag

till utgifvande

[af tPolisunderrätlelsert.

[14.]

Ang. anslag

till särskild

■polisstyrka på

landet.

[15.]

Ang arfvoden

åt lappfogdar

m. m.

[16.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

Ang. undersökningar

af 19:o) I anledning; af Kongl. Makts framställning samt under lian
ham-

* o o o

nar m. m. visning till hvad i förevarande ämne blifvit till statsrådsprotokollet

[17.] (sid. 44 och 45) anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1898 anvisa

ett anslag af 5,000 kronor till undersökningar af

mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande

af planer till anläggning eller ombyggnad af broar, då

dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag.

Vägunderhållet på landet.

Ang. bidrag

till kostnaden

för väg delning

ar.

[18.]

20:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1898 anvisa,

för bestridande af statsverkets andel i kostnaden

för vägdelningar, såsom förslagsanslag 50,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

Ang. anslag 21:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

“W och UQder hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 45 och 46)

Ultima landt- i ämnet anförts, hemställer utskottet,

brulesinstitut.

[19 1

L ,J att Riksdagen, i enlighet med hvad för åren

1892—1897 egt rum, må på extra stat för år 1898

anvisa, till aflöningar och öfriga utgifter vid Ultuna

landtbruksinstitut, 29,000 kronor.

Ang. anslag

till mejeriinstitutet

vid

Alnarp.

[20.]

22:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för uppehållande

af undervisningen vid mejeriinstitutet vid Alnarp, för år 1898 anvisa på

extra stat ett anslag af 10,000 kronor.

Sedan i sammanhang med förändrad organisation af Ultuna landtbruksinstitut

den derstädes anordnade högre mejeriskolan från och med

år 1892 indragits, beviljade 1892 års ordinarie Riksdag för anordnande

af högre undervisning i mejerihushållning vid Alnarps landtbruksinstitut

för år 1893 ett anslag af 10,000 kronor eller samma belopp, som under

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande A.-o 7.

41

åren 1883—1891 utgått för anordnande af dylik undervisning vid rikets

båda landtbruksinstitut, men uttalade vid anmälan af detta beslut, att

enligt Riksdagens åsigt möjlighet borde förefinnas att i någon mån

nedbringa kostnaderna, då den högre mejeriundervisningen för framtiden

komme att meddelas vid endast ett läroverk, under det att den

dittills lemnats vid två å skilda orter belägna läroverk.

Efter erinran härom har departementschefen till statsrådsprotokollet

meddelat, att styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut, till följd af erhållen

befallning, den 1 oktober 1892 till Kongl. Maj:t öfverlemnat

förslag till plan för undervisningen vid en med Alnarps landtbruksinstitut

förenad högre mejeriskola jemte förslag till stat för skolan;

varande sistnämnda förslag af följande lydelse:

Inkomster:

statsanslag .....................................................

afgifter för 5 elever i öfra afdelningen

,, ,, 5 ,, ,, Hedra ,,

. kronor

10,000: —

å kr. 600 .

3,000: —

ii n 400

2,000: —

Summa kronor

15,000: —

Utgifter:

läraren i mejeriskötsel...................................................... kronor

assistenten ..................... „

instruktören ........,................................................................. „

läraren i byggnads- och ångmaskinlära...................... ,,

,, i husdjurslära för nedra afdelningen...... „

för undervisning i skrifning, räkning och ladugårdsskötsel

m. m...................................................................... „

laborationer och försökskostnader.................................... „

undervisningsmateriel .............. „

bidrag till underhåll af inventarier, instrument m. m. ,,

2 frielevplatser .................................................................... ,,

mathållning: 5 elever i öfra afdelningen:

350 dagar å 1:30 pr dag kr. 2,275: —

„ 5 elever i nedra afdelningen:

350 dagar å 1: 10 pr dag „ 1,925:— M

städning och uppassning .................................................. „

bidrag till belysning och uppvärmning ..................... ,,

läkarevård och medicin .................................................... ,,

* Summa kronor

Bih. till Riksd. Vrot. 1897. 4 Sami. I Afd. 5 Höft.

4,000: —

1,500: —

500: —

1,000: - 200; —

150: —

1,200: —

300: —

250: —

900: —

4,200: —

400: —

250: —

150: —

15,000: —

ti

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Till 1893 års Riksdag hade Kongl. Maj:t framlagt förslag att

äfven för år 1894 på extra stat för ändamålet anvisa ett anslag af

10,000 kronor, men Riksdagen hade beviljat allenast 8,000 kronor.

Derpå hade Kongl. Maj:t genom beslut den 19 maj 1893 faststält

stadgar för mejeriinstitutet vid Alnarp att tills vidare från och med

den 1 november 1893 lända till efterrättelse. Enligt dessa stadgar

bestode institutet, hvars styrelse utgjordes af styrelsen för Aluarps

landtbruksinstitut och hvars föreståndare vore föreståndaren vid landtbruksiustitutet,

af två särskilda afdelningar eller skolor, nemligen den

högre mejeriskolan, hvars ändamål vore att meddela högre teoretisk

äfvensom praktisk undervisning i grunderna för mejerihushållningens

och boskapsskötselns utöfvande, samt mejeriskolan med ändamål att

meddela öfning och färdighet i de till nämnda grenar af landthushållningen

hörande arbetens utförande, ordnande och ledning samt att bibringa

undervisning i de härför nödiga kunskapsämnen. Lärarne

skulle utgöras af: en lärare i mejerisköteel, hvilken, utom skyldighet

att meddela undervisning och leda elevernas öfningar samt utöfva

närmaste uppsigten öfver institutet och biträda föreståndaren, jemväl

hade att, i den mån tillgängliga medel sådant medgåfve, anställa försök

samt verkställa undersökningar och pröfningar af nya metoder, apparater

och maskiner inom mejeriskötselns område; en assistent, som både till

åliggande att biträda läraren i mejeriskötsel vid undervisning, praktiska

öfningar, försök och undersökningar; eu mejeriinstruktör samt en extra

lärare i byggnadslära; och skulle för öfrig! undervisningen bestridas af

lärarne vid Alnarps landtbruksinstitut.

Enligt befallning hade styrelsen för Aluarps landtbruksinstitut

med skrifvelse den 4 september 1893 till Kongl. Maj:t inkommit med

förslag till stat för mejeriinstitutet för läroåret 1893—1894. Detta

förslag, som å sid. 48 i statsrådsprotokollet finnes infördt, skilde sig från

styrelsens år 1892 afgifna förslag endast derutinnan att, jemte det å

inkomstsidan statsanslaget nedsatts från 10,000 kronor till 8,000 kronor,

å utgiftssidan dels den förut till assistenten uppförda aflöning af 1,500

kronor uteslutits, dels ock det i 1892 års förslag med 1,200 kronor

uppförda belopp till laborationer och försökskostnader nu minskats

med 500 kronor eller till 700 kronor.

I sin skrifvelse hade styrelsen för landtbruksstyrelsen härom anfört:

Vid uppgörande af ifrågavarande förslag hade styrelsen icke sett

sig i stånd att med de af Riksdagen anvisade medel tillgodose alla de

behof, som undervisningsplanen upptoge, utan deruti måst göra någon

inskränkning. Med fästadt. afseende på att hufvudvigten borde anses

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

ligga derpå, att sjelfva undervisningen i väsentliga delar kunde uppehållas,

hade styrelsen trott sig hafva mest skäl att, till dess bättre

tillgångar skulle kunna beredas, föreslå indragande af den assistent,

som enligt stadgarne skulle tagas i anspråk särskildt för öfmngar, försök

och undersökningar, samt äfvenledes inskränkande af anslaget ti

försökskostnader. Att på andra områden åstadkomma besparingar ansåge

styrelsen efter noggrant- öfvervägande knappast möjligt, såvida

icke undervisningsplanen för institutet skulle väsentligen rubbas eller

t. ex. frielevsinstitutionen indragas. Att nedsätta lönen för läraren i

mejeriskötsel, som år 1882 af Kongl. Maj:t och Riksdagen blifvit vid

dåvarande högre mejeriskola bestämd till 4,000 kronor, syntes styrelsen

icke vara rimligt eller billigt, då lärarens arbete samtidigt nästan fördubblades.

Ej heller vore det sannolikt, att eu antaglig lärare i byggna soch

ångmaskinlära kunde erhållas för mindre lön än den föreslagna.

Ofri »•a mindre utgifter syntes ej heller kunna inskränkas, såvida undervisningen

på någorlunda tillfredsställande sätt skulle kunna hållas gående.

Genom bref den 20 oktober 1893 hade Kongl. Maj:t med förklarande,

att assistentbefattningen vid mejeriinstitutet skulle under läroåret.

1893—1894 hållas obesatt, funnit skäligt fastställa stat för institutet

för sagda läroår i öfverensstämmelse med det af styrelsen afgifna för
s!ag

e^dan Rikgdagen för hvart dera af åren 1895—1897 för ifrågavarande

ändamål beviljat 8,000 kronor, hade Kongl. Maj:t för läroåren 1894

1897 enligt särskilda beslut, med förklarande att assistentbefattningen

fortfarande skulle hållas obesatt, faststält enahanda stat som den för

läroåret 1893—1894 gällande, endast med den förändring, att titeln

»laboratorie- och försökskostnader» äudrats till »laboratorie- och försökskostnader,

studieresor» samt anslaget till läkarevård och medicin

minskats med 50 kronor, som i stället anvisats till arfvode åt en

räkenskapsförare. . , .

Nu hade, enligt hvad af statsrådsprotokollet vidare inhemta?, styrelsen

för Alnarps landtbruksinstitut i skrifvelse den 4 september 1896 hos Kongl.

Maj:t gjort framställning om beviljande af ett till 10,000 kronor förnöjdt

årsanslag för mejeriinstitutet samt till stöd härför anfört följande:

De inskränkningar i den ursprungliga planen för undervisningens bedrifvande.

som i följd af nedsättningen i anslaget måst vidtagas och som under

de första åren af mejeriinstitutets verksamhet, då materielet för undervisning

och försök varit mycket ofullständigt och arbetsmetoderna ännu under

pröfning, hade kunnat tänkas möjliga, visade sig nu alltmera besvärande och

snart sagdt omöjliga att vidhålla, om mejeriinstitutet skulle kunna fylla sin

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

uppgift att så väl meddela en tidsenlig undervisning som följa och klargöra

de i ständig utveckling stadda företeelserna på mejerihandteringens område.

Da nemligen läraren i hufvudämnet, mejeriskötsel, enligt undervisningsplanen,

utom dagliga laborationsöfningar i mars, april och maj månader samt tillsynen

vid andra arbeten i laboratoriet och i mejeriet, hade att vid mejeriinstitutet

föreläsa årligen 270 å 280 */4 timmar och denne lärare dessutom

såväl som lärarne i de öfriga vigtigaste läroämnena alldeles saknade ett

sakkunnigt biträde, som vid öfningar, undersökningar och försök kunde utöfva

den dervid ovilkorligen nödiga tillsynen och kontrollen, vore det lätt

att inse, att de med saväl eu lägre som en högre undervisnings alla delar

sysselsatte lärarne dels skulle finna föga tid att planlägga och°anordna öfningar

och försök utöfver de alla enklaste, dels ock vore förhindrade att tillräckligt

noga öfvervaka desamma, hvarigenom försöken förlorade en stor del

af sitt värde.

Då dertill komme, att det förut skäligen obetydliga anslaget till försökskostnader

genom inskränkningen blifva nedsatt nästan till hälften, blefve

följden häraf den, att den kunskap och erfarenhet, som eljest skulle''kunna

föra mejeriinstitutet framåt, nu delvis förnöttes uti löpande göromål och

enklare undervisning, som lätteligen kunde bestridas af ett biträde samt,

framför allt, att en gryende försöks- och öfningsverksamhet icke kunde få

tillfälle utveckla sig, och styrelsen ville i detta sammanhang särskildt framhålla,

att de bakteriologiska studier och undersökningar, som uti nutidens

mejerihandtering spelade en så betydlig ro], vore hardt när omöjliga att utan

en pålitlig assistent företaga. Under sådana förhållanden och då Kong], Majt:s

stadgar för mejeriinstitutet, å ena sidan, ålade institutets lärare att anställa

försök och undersökningar, samt att äfven söka anordna bakteriologiska undersökningar

och, å andra sidan, genom upptagande af en assistent och bestämmande

af dennes verksamhet erkänt behofvet af en sådan, hade styrelsen,

som funne, att anställande af en dylik assistent och ökande af anslaget

till försök omöjligen kunde af nu anvisade anslagsbeloppet, 8,000 kronor

bestridas, utan att dertill behöfdes ett tillägg af minst 1,500 kronor för assistenten

och 500 kronor till försöken eller tillsammans minst 2,000 kronor,

ansett det vara sin skyldighet att fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på

denna vid mejeriinstitutet alltmer framträdande betänkliga brist och af denna

anledning tillåtit sig göra nu förevarande framställning.

Uti häröfver infordradt och den 19 september "1896 till Kongl. Maj:t

afgifvet utlåtande hade landtbruksstyrelsen, med anmälan hurusom ''hushållningssällskapens

i Stockholm år 1895 församlade ombud uti skrifvelse af den

D) november samma år anhållit, att styrelsen måtte söka bereda tillräckligt

anslag för komplettering af mejeriinstitutet vid Ainarp, och med fullt instäm
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statmtbkotiets Utlåtande N:o 7.

45

mande i hvad styrelsen för landtbruksinetitutet i förevarande afseende anfört,

för sin del förordat bifall till ifrågavarande framställning.

För egen del har departementschefen genom hvad i ärendet sålunda

förekommit funnit ådagalagdt, att det med mejeriinstitutet vid Alnarp afsedda

ändamål icke kunde uppnås, utan att det hittills utgående anslaget, 8,000

kronor, höjdes till det ursprungligen afsedda samt nu af styrelsen för landtbruksinstitutet

och af landtbruksstyrelsen förordade beloppet 10,000 kronor.

Den af Kongl. Maj:t nu äskade förhöjningen af ifrågavarande anslag

från 8,000 kronor till 10,000 kronor är, såsom redogörelsen i statsrådsprotokollet

gifver vid banden, afsedd dels till aflöning med 1,500 kronor åt

en assistent, hvilkens åliggande enligt stadgarne för mejeriinstitutet skulle

vara att biträda läraren i mejeriskötsel vid undervisning, praktiska öfningar,

försök och undersökningar, dels ock till ökning med 500 kronor i det för

laborator^- och försökskostnader nu anvisade belopp. Härigenom skulle, enligt

den af mejeriinstitutets styrelse gjorda framställning, för mejerihandteringen

vigtiga undersökningar och försök, som det jemlikt stadgarne åligger läraren

i mejeriskötsel att verkställa, kunna komma till utförande i vidsträcktare mån

än som hittills kunnat ske, bland annat af den anledning, att denne lärare

varit strängt upptagen af sin undervisningsskyldighet och andra åligganden.

Det förefaller emellertid utskottet, som om vid ifrågavarande läroanstalt, hvilken,

enligt den öfver dess verksamhet under läroåret 1894—1895 afgifna berättelse,

haft endast sju lärjungar, deraf två i den högre mejeriskolan och fem

i mejeriskolan, men tillsammans tio lärare, de uppgifter, läraren i mejeriskötsel

har att fylla, icke skulle vara mera betungande, än att han utan

minskning i öfriga åligganden borde kunna egna ej obetydlig tid åt omförmälda

undersökningar och försök. Med afseende härå och då det synes

kunna ifrågasättas, huruvida icke, derest för ett verksamt bedrifvande af

ifrågavarande undersökningar med nödvändighet erfordras större tillgångar

till bestridande af laborationskostnader, medel härtill skulle kunna utan anlitande

af statens mellankomst åvägabringas, har utskottet icke funnit skäl

tillstyrka den begärda förhöjningen i anslaget, utan ansett, att detsamma jemväl

för nästkommande år bör utgå med samma belopp, som för åren 1894—

1897 blifvit beviljadt. Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på

det sätt bifallas, att Riksdagen, för uppehållande af undervisningen

vid mejeriinstitutet vid Alnarp, på extra stat för

år 1898 anvisar ett anslag af 8,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar

23:o) Med anledning af Kongl

hemställer utskottet,

Maj:ts derom gjorda framställning *ng. anslag

till allmänna

landtbruksmöten.

121.1

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. anslag

till prisbelöningar

vid

allmänna

landtbruksmöten.

[22.1

Ang. anslag

till agrikultur

kemiska

stationer.

[23.]

Ang. anslag

till en

kemisk-växtbiologisk

anstalt inom

Norrbottens

län.

[24]

att Riksdagen må såsom bidrag till bestridande af

kostnaderna för allmänna landtbruksmöten på extra stat

för år 1898 anvisa 7,500 kronor.

24:o) Vidare och på grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till prisbelöningar vid allmänna

landtbruksmöten för husdjur, redskap och maskiner samt

ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster å

. extra stat för år 1898 anvisa 12,500 kronor.

25:o) Med anledning af hvad Kongl. Maj:t i sådant hänseende föreslagit,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må såsom bidrag till underhåll af

sju kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas

behof — inom de orter, der landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening, förbundit sig att

upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte

bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta

aflöningen till dessa och laboralorietjenaren äfvensom

årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till

inköp af böcker och inventarier för stationens behof —- på extra stat för 1898 anvisa ett anslag af 4,000 kronor

för hvarje station eller tillhopa 28,000 kronor.

26:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att såsom bidrag till

underhåll af en för öfre Norrland afsedd kemisk-växtbiologisk anstalt inom

Norrbottens län på extra stat för år 1898 anvisa 5,000 kronor.

Af det i ärendet förda statsrådsprotokollet (sid. 52—56) inhemtas,

bland annat, att Norrbottens läns hushållningssällskap uti en till Kong]. Maj:t

stäld, af landtbruksstyrelsen med utlåtande af den 13 november 1896 till

Kongl. Maj:t öfverlemnad skrift på anförda skäl anhållit, att Kong]. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att såsom bidrag till ifrågavarande anstalt för år

1898 anvisa ett anslag af 7,000 kronor, samt att nämnda läns landsting

uti en af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet med skrifvelse den 15

november 1896 insänd skrift förenat sig i berörda hemställan.

Efter att hafva redogjort för dessa ansökningar jemte myndigheternas

deröfver afgifna yttranden, har departementschefen förklarat, att, ehuru hvad

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

i ärendet förekommit syntes utmärka, att det för ifrågavarande anstalt hittills

utgående anslag blifvit väl knappt tillmätt, departementschefen dock icke

funne skäl att redan nu ifrågasätta en förhöjning åt det belopp, hvartill anslaget

till anstalten af 1894 års Riksdag blifvit bestämdt.

Då omförmälda, hos Kongl. Maj:t gjorda ansökningar om förhöjning

af det till ifrågavarande anstalt hittills utgående anslag af 5,000 kronor icke

för närvarande funnits påkalla någon åtgärd från Kongl. Maj:ts sida, saknar

utskottet anledning att inlåta sig på granskning af de skål, som till stöd för

anslagsförhöjningen blifvit af vederbörande anfördaj och får utskottet, som

anser att statsverkets bidrag till anstalten fortfarande bör bibehållas vid oförändradt

belopp, alltså hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren

1895—1897 egt rum, såsom bidrag till underhåll af en

för öfre Norrland afsedd kemisk-växtbiologisk anstalt inom

Norrbottens län — under vilkor att länets landsting och

hushållningssällskap till anstaltens underhåll bidraga med

sammanlagd t minst 3,000 kronor — pa extra stat för år

1898 anvisa ett anslag af 5,000 kronor.

27:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad allt sedan år 1887

egt rum, må på extra stat för år 1898 till Kongl. Maj:ts

förfogande anvisa ett anslag af 10,000 kronor, för att

j med högst 1,000 kronor för hvarje anstalt användas till

understöd åt sådana frö kontrollanstalter, som af landsting

eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,

understödjas med minst samma belopp som statsbidraget

och hvilka anstalter vilja underkasta sig de vilkor och

föreskrifter i afseende på analysmetoder och öfriga för,

hållanden, som af Kongl. Maj:t fastställas.

28:o) Vidare hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må jemväl för ar 1898, till utbildande

af en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning,

på extra stat anvisa ett belopp af 1,000 kronor.

Ang. anslag

till jrökontrollanstdlter.

[25.]

Ang. anslag

till en elev i

boskapsskötsel

och mejerihushållning.

[26.]

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Slatsutslcottets Utlåtande N:o 7.

L27.]

iiii sv^mka 2D:o) Kongl. Maj:t liar föreslagit Riksdagen att, till understöd åt

mos,kultur- svenska mosskulturföreningen, på extra stat för år 1898 anvisa ett anslag

föreningen. af \ 3,500 krOnOl’.

Med afseende å denna framställning liar departementschefen till statsrådsprotokollet

erinrat derom, att Riksdagen såsom understöd till svenska

mosskulturföreningen på extra stat för hvardera af åren 1890 och 1891

beviljat 5,000 kronor och för hvart af åren 1892—1896 ett belopp af

10.000 kronor, hvarförutom Riksdagen för år 1892 beviljat ett särskilt

anslag af 4,000 kronor för bestridande af kostnaderna för föreningens deltagande

i 17:de allmänna landtbruksmötets utställning i Göteborg år 1891;

samt att nästlidna års Riksdag, till hvilken, liksom till de två närmast föregående

årens riksdagar, af Kongl. Maj:t gjorts framställning om höjande till

15.000 kronor af det till föreningens understödjande beviljade anslag, beslutit

att endast på det sätt bifalla omförmälda framställning att, till understöd

åt föreningen, å extra stat för innevarande år anvisades ett belopp af

13,500 kronor, vid meddelande af hvilket beslut Riksdagen tillika uttalat

den uppfattning, att efter en sådan anslagsförhöjning anspråken på statsbidrag

till mosskulturföreningen måtte för en längre följd af år begränsas till högst

samma belopp, som det för detta ar beviljade. Utom nu nämnda bidrag

af statsmedel — fortsätter departementschefen — hade Kongl. Maj:t af tillgängliga

medel anvisat dels, såsom bidrag till utgifvande af föreningens

tidskrift, för hvardera af aren 1888 och 1889 600 kronor och för hvardera

af aren 1890 och 1891 1,000 kronor, dels ock, för bestridande af

kostnaderna för föreningens deltagande i I8:de allmänna landtbruksmötets

utställning i Malmö år 1896, ett belopp af 4,000 kronor.

Mosskulturföreningen hade nu, enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas,

uti en till Kongl. Maj:t ingifven, den 12 oktober nästlidna år dagtecknad

skrift gjort framställning om aflåtande till innevarande års Riksdag

af proposition om ett statsbidrag till föreningen för år 1898 af 15,000 kronor.

I sin berörda skrift både föreningen rörande sitt ändamål och sin

allmänna verksamhetsplan hänvisat till derom förut afgifna redogörelser

äfvensom till upplysning om föreningens verksamhet under år 1895 åberopat

en derom upprättad, ansökningen bifogad berättelse, hvaraf inhemtades, bland

annat, att föreningens inkomster under sagda år utgjort 30,441 kronor 4

öre och utgifterna uppgått till 30,656 kronor 66 öre, samt att föreningens

tillgångar utöfver skulderna vid slutet af samma år utgjort 22,057 kronor

91 öre.

Till stöd för sin ansökning hade föreningen vidare anfört följande.

Om föreningen skulle kunna fullfölja sin arbetsplan samt för vårt lands

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

49

mossodlare och torfindustriidkare vara till det gagn, hon sjelf önskade och

af henne alltmer kräfdes, vore det för föreningen oundgängligen nödigt att

kunna förfoga öfver erforderliga medel. Att föreningen icke numera kunde

inskränka sin verksamhet, vore en följd af den utveckling, densamma under

de senaste åren måst vinna på grund af mosskulturens ständiga framåtskridande

samt till följd af de allt mer växande krafven från allmänhetens

och hennes egen sida. Långt ifrån att minskas, ökades tvärtom antalet af

de frågor, som, med en fullständigare kännedom om landets torfmarker med

dessas af olika höjd- och klimatförhållanden beroende skiljaktigheter, framstälde

sig rörande odlingsmetoder, gödsling, jordförbättringsmedel, kulturväxter

o. s. v., och för besvarandet af dessa alltjemt ökade spörsmål fordrades

ständigt nya undersökningar i laboratoriet eller i naturen, ständigt nya

försök å experimentalfälten. Likaledes stegrades för hvarje år de fordringar,

som stäldes på föreningens tjenstemän, särskildt kulturingeniören, till bestyrkande

hvaraf åberopades att, enligt den omförmälda berättelsen öfver

föreningens verksamhet 1895, kulturingeniören, som år 1890 varit stadd i

förrättningar under 111 dagar, deraf 61 resdagar och 50 förrättningsdagar,

år 1895 varit stadd i förrättningar 176 dagar, deraf 43 resdagar och 133

förrättningsdagar. Så glädjande detta bevis på allmänhetens förtroende och

ökade intresse än vore, så kunde det å andra sidan icke annat än väcka

oro, att föreningen inom en snar framtid icke skulle vara i stånd att tillmötesgå

alla reqvisitioner eller hinna låta inspektera sina försöksfält, det

ville med andra ord säga, att af brist på nödiga arbetskrafter hvarken kunna

i tillräcklig grad meddela mossodlare önskade råd och upplysningar eller

draga nytta af sina egna försöksfält i provinserna. Yidare vore förverkligandet

af tanken på anläggande af s. k. mosskolonier så pass vigtig! för vidsträckta

delar af Sverige, att det skulle vara högligen att beklaga, om den pröfning

af sakens tillämplighet för vårt land, föreningen afsåge att påbörja genom

anordnande af två sådana kolonier å försöksfältet vid Flahult, skulle genom

bristande penningemedel undanskjutas till en oviss framtid eller rent åt

hindras, något som lätteligen kunde befaras, derest föreningen hädanefter

som hittills skulle nödgas för mosskolonifrågans utredning vara hänvisad

till enskild offervillighet. Behofvet af statens kraftiga understöd vore sålunda

för föreningen alltjemt stort och trängande.

Landtbruksstyrelsen, som undfått befallning att öfver mosskulturföreningens

nu omförmälda framställning sig utlåta, både i yttrande af den

21 oktober 1896, under erinran att styrelsen i sina med anledning af ansökningar

från föreningen om statsunderstöd afgifna utlåtanden städse sökt

framhålla önskvärdheten deraf, att föreningen körnare i åtnjutande af sådant

understöd till det belopp, föreningen uti sina allt sedan år 1891 gjorda

Bih. till liiksd. Vrot. 1897. d Sami. 1 Åfd. 5 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

framställningar i ämnet ansett erforderligt för ett fullständigt uppnående af

föreningens ändamål eller 15,000 kronor, vidare yttrat, att styrelsen äfven

med anledning af nu förevarande ansökan skulle för sin del velat föreslå

beviljandet af ett statsunderstöd till nyssberörda belopp åt denna om svenska

mosskulturen högst förtjenta förening, hvars fortsatta verksamhet för sitt för

hela vårt land vigtiga ändamål vore i hög grad önskvärd, men att landtbruksstyrelsen

med afseende å ofvannämnda, af sistlidna års Riksdag uttalade

uppfattning såge sig förhindrad att för närvarande förorda beviljandet af

högre anslag åt föreningen än det senast af Riksdagen anvisade.

För egen del har departementschefen förklarat att, då svenska mosskulturföreningens

gagnande verksamhet fortfarande vore förtjent att af staten

understödjas, han icke tvekade tillstyrka, att sådant understöd fortfarande

matte beredas föreningen, men att, i betraktande af de åsigter, nästlidna års

Riksdag uttalat i fråga om begränsande för en längre följd af år af det

till föreningen utgående statsanslag till det förhöjda belopp, nämnda Riksdag

till föreningens understödjande för innevarande år beviljat, departementschefen

funne sig nu icke böra göra någon hemställan om förhöjning af sagda

anslagssumma.

Angående vilkoren för anslagets åtnjutande borde, enligt departementschefens

åsigt, meddelas hufvudsakligen enahanda bestämmelser, som i fråga

om anslaget för innevarande år blifvit stadgade, och sålunda, bland annat,

att ett för statens räkning utsedt ombud, för hvilket kostnaden borde bestridas

af föreningen, skulle deltaga i revisionen af föreningens förvaltning

med skyldighet att om revisionen afgifva yttrande till landtbruksstyrelsen,

samt att föreningen fortfarande skulle vara underkastad särskild inspektion

från statens sida af föreningens verksamhet, hvilken inspektion framdeles,

likasom för innevarande år, borde tillkomma landtbruksstyrelsen.

Utskottet har i sammanhang med Kongl. Maj:ts omförmälda framställning

haft att behandla en af herr G. Benedichs med flere i Första Kammaren

väckt motion (n:o 39), deruti föreslagits, att Riksdagen måtte till understöd

åt svenska mosskulturföreningen på extra stat för år 1898 anvisa ett anslag

af 15,000 kronor.

Till stöd för sitt yrkande hafva motionärerna, under åberopande af

mosskulturföreningens ofvan omförmälda ansökning om ökadt statsbidrag,

tillika meddelat, att, efter det denna ansökning till Kongl. Maj:t ingifvits,

föreningen, för att kunna bibehålla sin förtjente kulturingeniör, måst bevilja

honom en med 500 kronor förhöjd årslön och dessutom högre dagarfvode,

hvarigenom föreningens årliga utgifter ökats med tillsammans inemot 1,000

kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

51

Af den i statsrådsprotokollet meddelade redogörelsen i ämnet äfvensom

af hvad i förevarande motion anförts anser utskottet framgå, att mosskulturföreningen

för att kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sin för

vårt lands odling betydelsefulla uppgift fortfarande är i behof af oförminskadt

statsunderstöd. I anledning häraf och då den i motionen gjorda

framställning om förhöjning i det nu till föreningen utgående anslaget, 13,500

kronor, synes utskottet på grund af 1896 års Riksdags ofvan omförmälda

uttalande om statsbidragets begränsning till nämnda belopp icke böra vinna

afseende, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning

och med afslag å den utaf herr Benedicks med

flere i ämnet väckta motion i hvad den skiljer sig från

Kongl. Maj:ts proposition, må till understöd åt svenska

mosskulturföreningen på extra stat för år 1898 anvisa

ett anslag af 13,500 kronor.

30:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för fortsättande under

år 1898 af de geologiska undersökning ar ne och utgifvande af derpå grundade

kartor, afhandlingar och uppsatser, bevilja ett extra anslag för samma år

till belopp af 95,500 kronor.

Vid föredragning af detta ärende inför Kongl. Maj:t har departementschefen

anmält en af chefen för Sveriges geologiska undersökning med

skrifvelse den 18 november 1896 öfverlemnad förslagsberäkning öfver de

under år 1898 till fullföljande af de geologiska arbetena erforderliga medel,

enligt hvilken beräkning utgifterna upptagits. till 96,000 kronor, deraf för

Afiöningen.

Löner och arfvode!! samt ersättning till tillfälliga biträden kronor 59,950: —

Fältarbetena.

Rese- och traktamentsersättning m. m........................ » 19,000: —

Byråafdelningen.

Inventarier, ritmateriel, kemikalier o. d............................... » 2,000: —

Biblioteket och samlingarna.

Böcker, kartor och samlingarne ............................................. » 1,700: —

Transport kronor 82,650:—

Ang. anslag

till geologiska

undersökningarna.

[28.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport kronor 82,650: —

Kart- och boktrycket.

Tryckning af kartor, beskrifningar och uppsatser samt

originalritningar.................................................................. „ 12,000: —

Värme och diverse utgifter.

Omkostnader .........................

Summa kronor 96,000: —

Denna förslagsberäkning öfverensstämde, enligt hvad departementschefen

vidare yttrar, i afseende å utgifterna med den, som för detta år framlades

för 1896 års Riksdag, med undantag deraf, att dels aflöningssumman

höjts med 1,000 kronor, hvilket betingades deraf, att löneförhöjning beräknats

för två geologer, som enligt gällande bestämmelser skulle från och med år

1898 blifva dertill berättigade, dels posten för fältarbetena minskats med

1,500 kronor, motsvarande ett anslag, som för geologiska arbeten i Nerike

under innevarande år utginge från Örebro läns landsting och hushållningssällskap.

°

Till betäckande af dessa utgifter påräknade chefen omkring 500 kronor

genom försäljning af kartor och andra publikationer; och det anslagsbelopp,

som borde för år 1898 af Riksdagen begäras, beräknades derför af chefen

till 95,500 kronor.

Etter meddelande häraf har departementschefen, med erinran, hurusom

chefen för den geologiska undersökningen erhållit befallning att afgifva utlåtande

i anledning af Riksdagens i skrifvelse den 14 maj 1895 framstälda

anmärkning mot de jordartskartor med terrängbeteckning, hvilka då blifvit

såsom prof utgifna, vidare, anfört, att, sedan chefen för den geologiska undersökningen,

som i anledning af Riksdagens ofvan berörda uttalande låtit

anställa, nja tryckförsök, dervid valts en ljusare, mera genomskinlig tärgbeteckning

för den jordart, jökelgrus, som upptager den största arealen och

hvars beteckning derför har ett afgörande inflytande på kartans utseende,

numera inkommit med det infordrade utlåtandet och dervid bifogat prof å

kartor utförda med nyss antydda beteckning, hvilka kartor syntes nöjaktigt

motsvara anspråken på prydlighet och läslighet, Kongl. Maj:t den 9 december

1896 pröfvat frågan om de geologiska kartornas utgifningssätt och derför

stadgat följande grunder:

J>l:o) Utgifningen af kombinerade berg- och jordartskartor i skalan

1 : 200,000 utan terrängbeteckning skall upphöra.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

53

2:o) Öfver de delar af landet, hvilka de hittills utgifna geologiska

kartorna icke omfatta och öfver hvilka topografiska kartblad i skalan 1 : 100,000

utgifvits eller komma att utgifvas, skola med de undantag, som nedan stadgas,

samtidigt utgifvas dels jordartskartor med terrängbeteckning i skalan 1:100,000,

tryckta på underlag af de topografiska kartbladen, och dels bergartskartor

utan terrängbeteckning i skalan 1 : 200,000; börande framdeles i mån af

tillgängliga medel sådana kartor utgifvas jemväl öfver de delar af landet,

hvilka redan kartlagts i skalan 1 : 200,000.

3:o) Öfver Blekinge län (bladen Karlskrona och Karlshamn) skola

utgifvas plankartor i skalan 1 : 100,000 efter samma grunder, som för

hittills offentliggjorda kartblad i skalan 1 : 200,000 blifvit följda, jemte

bergartskartor i skalan 1 : 200,000; börande framdeles, då bättre topografiskt

underlag erhålles, äfven öfver dessa områden utgifvas jortartskartor med

terrängbeteckning i skalan 1 : 100,000.

4 ro) Öfver Göteborgs och Bohus län skola, derest icke vid försök, som

böra an ställas, de upprättade topografiska kartbladen befinnas användbara

såsom underlag för jordartskartor i skalan 1 : 100,000, utgifvas plankartor

i skalan 1 : 100,000, grundade på de redan utförda fältarbetena, jemte

bergartskartor i skalan 1 : 200,000; börande i allt fall jemväl öfver dessa

områden framdeles, sedan dugligt topografiskt underlag erhållits, utgifvas

jordartskartor med terrängbeteckning i skalan 1 : 100,000.

5:o) Öfver de områden, som äro upptagna å kartbladen Örkelljunga,

Börringekloster, Söfdeborg, Trelleborg, Ystad, Medevi och Malingsbo, skola

utgifvas plankartor i skalan 1 : 50,000 åtföljda af bergartskartor i skalan

1 : 300,000.

6:o) I lämpliga skalor skola utgifvas såväl öfversigtskartor som, der

skalan 1 : 100,000 visar sig otillräcklig, specialkartor i större skala.

7:o) Samtliga geologiska kartblad skola åtföljas af beskrifningar.»

Slutligen har departementschefen, med förmälan att de sålunda meddelade

bestämmelserna icke inverkade på frågan om det anslag, som för år

1898 borde för de geologiska undersökningarna anvisas, i öfverensstämmelse

med den af chefen för undersökningen uppgjorda förslagsberäkning hemstält

om proposition till Riksdagen af ofvannämnda innehåll.

Utskottet, som vid Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke

haft något att erinra, hemställer,

att Riksdagen må, för fortsättande under år 1898

af de geologiska undersökningarne och utgifvande af derpå

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

grundade kartor, afhandlingar och uppsatser, bevilja ett

extra anslag för samma år till belopp af 95,500 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

. 31:,°) Med ailledning af hvad Kong!. Maj:t derom föreslagit, får

husslöjd, utskottet hemställa,

att Riksdagen må på extra stat jemväl för år 1898

anvisa:

a) till anställande af en andre instruktör i husslöjd

2,000 kronor; och

b) såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören

Jonas Wallander, derest han fortfarande i denna

egenskap med godt vitsord tjenstgör, 500 kronor.

32:o) Vidare hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kong!. Maj:ts derom

gjorda framställning, må på extra stat jemväl för år 1898

bevilja dels, såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan

i Boras med vilkor att från Elfsborgs läns landsting

eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften

af statsanslaget — 3,800 kronor och dels, såsom bidrag

till aflönande af en andre lärare vid samma skola, 1,000

kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för

ändamålet från nämnda läns landsting eller eljest tillskjutet.

Ang. anslag

till väfskolan

i Borås.

[30.]

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

till handels- 33:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

undervisning, under hänvisning till hvad i ämnet blifvit till statsrådsprotokollet (sid. 63

[31.] —68) anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1898 anvisa

ett anslag af 15,000 kronor för att af Kongl. Maj:t användas

till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

55

grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans

Schartaus praktiska handelsinstitut, under förutsättning,

hvad Göteborgs handelsinstitut beträffar, att Göteborgs

stadsfullmägtige och, hvad Schartaus handelsinstitut beträffar,

att grosshandelssocieteten i Stockholm fortfarande

till instituten lemna årligt understöd till minst samma

belopp som hittills, samt på de vilkor i öfrigt, som Kongl.

Maj:t kan finna skäligt bestämma.

34:o) Kongl. Makt har föreslagit Riksdagen att för år 1898 på extra Äng. anslag

'' dels till be
Stat

anvisa . . främjande af

dels ett anslag af 15,000 kronor att af Kongl. Maj:t användas till svenska alsters

befrämjande af afsättning i främmande länder af alster af svensk industri f^ndet^ch

och svenska näringar; dels tm

dels ock ett anslag af 10,000 kronor till handelsstipendier. stipendier.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen i detta ärende erinrat, [32 0. 33.]

hurusom Riksdagen för hvart af åren 1888—1895 på extra stat beviljat

ett anslag af 20,000 kronor att af Kongl. Maj:t användas till befrämjande

af afsättning i främmande länder af alster af svensk industri och svenska

näringar, samt att, sedan Kongl. Maj:t uti den till 1895 års Riksdag aflåtna

proposition om statsverkets tillstånd och behof, i ändamål att möjliggöra

inrättande af handelsstipendier, för år 1896 äskat ett förhöjdt anslag af

28.500 kronor att för ofvan nämnda ändamål af Kongl. Maj:t användas,

men Riksdagen allenast på det sätt bifallit denna framställning, att Riksdagen

för år 1896 till ändamålet anvisat samma belopp, som de föregående

åren beviljats, eller 20,000 kronor, 1896 års Riksdag, till hvilken Kongl.

Maj:t aflåtit framställning om beviljande för år 1897 till ifrågavarande ändamål

af 20,000 kronor, dels på det sätt bifallit denna framställning, att Riksdagen

på extra stat för år 1897 beviljat ett anslag af 15,000 kronor att

af Kongl. Maj:t användas till befrämjande af afsättning i främmande länder

af alster af svensk industri och svenska näringar, samt dels jemväl å extra

stat för år 1897 anvisat ett anslag af 10,000 kronor till handelsstipendier.

Hvad anginge användningen af förstnämnda för innevarande år beviljade

anslag å 15,000 kronor, hade, enligt hvad departementschefen vidare

anfört, Kongl. Maj:t genom beslut den 27 november 1896 deraf anvisat

8.500 kronor till mejeriagenturen i Manchester och 5,000 kronor till fiskeriagentureu

i Norra Tyskland, hvarjemte Kongl. Maj:t förklarat sig vilja framdeles

förordna om dispositionen af återstående 1,500 kronor.

Beträffande åter anslaget å 10,000 kronor till handelsstipendier, hade

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Kongl. Maj:t genom beslut samma dag i fråga om stipendiernas utdelning

och de fordringar, som å deras innehafvare borde ställas, förordnat:

att stipendiernas fördelning skulle bestämmas af Kongl. Maj:t efter

förslag af kommerskollegium;

att för kompetens till erhållande af dylikt stipendium skulle erfordras

att styrka sig ej mindre hafva med goda betyg genomgått antingen handelsinstitut

eller högre tekniskt läroverk eller ock på annat sätt förskaffat sig

motsvarande teoretiska förkunskaper, än äfven hafva förvärfvat praktiska insigter

i handelsväsendet antingen genom sjelfständig agenturverksamhet med

artiklar, som kunde blifva af någon betydelse för svensk export, eller genom

någon tids väl vitsordad kontorsverksamhet på handelskontor eller vid industriel

anläggning, helst sådan, der verksamheten omfattade artiklar af nyssberörda

slag;

att vid stipendiernas fördelning hänsyn företrädesvis skulle tagas till

de sökandes praktiska duglighet och förfarenhet i handel och industri;

att stipendiat finge antingen uppehålla sig å någon viss handelsplats i

det land, der han önskade vinna vidare utbildning, eller besöka flera länder

och handelsplatser, likasom han ock finge taga anställning på utländskt

handelskontor, vare sig såsom volontär eller mot lön;

att stipendiebeloppet, som i regel finge utgöra 2,000 till 5,000 kronor

för år, skulle i hvarje särskildt fall bestämmas med hänsyn till, bland annat,

aflägsenheten af och lefnadskostnaderna i det eller de länder, stipendiat

skulle besöka;

att stipendiat skulle vara skyldig att inom tid, som vid stipendiets

tilldelande bestämdes, inställa sig i det land eller något af de länder, der

han skulle uppehålla sig under stipendietiden, samt i öfrigt ställa sig till

efterrättelse hvad som vid stipendiets tilldelande blefve bestämdt i fråga om

så väl den eller de utrikes platser, han skulle besöka, som ock föremålet

för hans verksamhet med mera;

att stipendiat skulle vara skyldig att för hvarje hälft år af stipendietiden

rörande sin verksamhet och sina iakttagelser beträffande handelsförhållanden,

afsättningsmöjligheter för svenska varor med mera i det främmande

land, der han vistades, eller det land eller de länder, han under sina resor

besökt, afgifva berättelse, som skulle till kommerskollegium insändas senast

inom två månader efter utgången af den tid, berättelsen skulle omfatta,

samt vara åtföljd af intyg att stipendiaten uppehållit sig i det land eller de

länder, som i berättelsen afsåges, äfvensom, derest stipendiaten vunnit anställning

hos affärsman i utlandet, af intyg derom samt rörande arten af

den tjenstgöring, som dervid varit honom ålagd;

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

57

samt att af stipendiebeloppet finge af stipendiat eller lians befullmägtigade

ombud lyftas en tredjedel vid utresan eller, derest stipendiat redan vistades

i det land, der han tänkte vidare uppehålla sig, genast efter stipendiets

beviljande, den andra tredjedelen etter det den första samt den sista tredjedelen

efter det den andra halfårsberättelsen afgifvits och godkänts; med

stadgande, att nyssberörda berättelser skulle, i den mån sådant af kommerskollegium

pröfvades lämpligt, i tryck offentliggöras.

I sammanhang härmed hade Kongl. Maj:t uppdragit åt kommerskollegium

att låta, genom kungörelse i allmänna tidningarne, anmana de

personer, som önskade vid fördelningen af ifrågavarande anslag till haudelsstipendier

komma i åtanke, att inom viss tid till kollegium ingifva sina till

Kongl. Maj:t stälda ansökningar i ämnet med bifogande dervid af, förutom

prestbevis, de betyg och intyg, som de kunde förete, samt med uppgift å

det land eller de länder, dit sökanden ämnade begifva sig, jemte den plan

för sin verksamhet, sökanden tänkte under vistelsen utomlands följa, samt att

derefter till Kongl. Maj:t, med bifogande af de inkomna ansökningshandlingarne,

afgifva förslag till stipendiater, det belopp, som ansåges böra hvar

af dem tillkomma, och de närmare bestämmelser angående stipendiats verksamhet

och orten derför, som kunde finnas böra meddelas.

Slutligen har departementschefen såsom sin åsigt uttalat, att anvisande

af medel för ifrågavarande ändamål jemväl för 1898 vore af nöden, samt

att någon anledning att nu ifrågasätta ändring i de belopp, hvartill förenämuda

anslag senast blifvit bestämda, icke förekomme, helst någon erfarenhet

om tillräckligheten eller otillräckligheten af det för handelsstipendier

beviljade anslag ännu ej kunnat vinnas.

Med anslutning härtill hemställer utskottet,

att Riksdagen må jemväl för år 1898 på extra stat

anvisa

a) ett anslag af 15,000 kronor att af Kongl. Maj:t

användas till befrämjande af afsättning i främmande länder

af alster af svensk industri och svenska näringar;

b) ett anslag af 10,000 kronor till handelsstipendier.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

35:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hemställer

utskottet,

Bih. till liiksd. Frot. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 8

Ang. anslag

till bergsskolorna

i

Filipstad och

Falun.

[34.]

s. 58 Kontrollera mot PDF

Ang. anslag

till anordnande

af fabriksinspektion.

[35.]

Ang. ersättning

för af

statskontoret

gjorda förskott.

[36.]

58 Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

att, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och

Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma

att jemväl under år 1898 försätta sin verksamhet i enahanda

omfång och utsträckning som hittills och underkasta

sig den inspektion, Kong], Maj:t finner skäligt bestämma,

Riksdagen må, i likhet med hvad förut för flera

år egt rum, på extra stat för år 1898 anvisa ett belopp

af 14,000 kronor att till brukssocietetens fullmägtige i

jernkontoret utbetalas.

Anordnande af fabriksinspektion.

36:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts härom gjorda framställning

hemställer utskottet,

, ■ ‘ '' iii; • : .i■ ‘»i•

att Riksdagen må, för anordnande af fabriksJ''

inspektion, på extra stat för år 1898 anvisa: till aflöning

åt fem inspektörer 25,000 kronor med 5,000 kronor till

hvar, för år räknadt, till bestridande af kostnaden för

skrifbiträden och likarcade utgifter 3,000 kronor samt till

Kongl. Maj:ts förfogande för godtgörelse åt tillfälligt förordnade

inspektörer 2,000 kronor, eller tillhopa 30,000

kronor.

.. _ v, ''»bni: /■''■!.!

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

37:o) Af statsrådsprotokollet inhemtas, att, enligt hvad statskontoret

anmält, nämnda embetsverk förskjutit följande belopp, hvilka borde anmälas

till ersättande af Riksdagen under sjette hufvudtiteln, nemligen:

ersättning till Blekinge läns ränteri för derifrån till länsmannen H.

Bolling, såsom innehafvare af bostället n:r 1 Möllekulla, förskjuten räntegodtgörelse

för tiden från den 14 mars 1894 till och med den 13 mars

1895 för från bostället exproprierad jord........................... kronor 45:2 8

godtgörelse för från Elfsborgs läns ränteri till innehafvaren

af länsmansbostället Rennelanda Stommen utbetalad

ersättning för mark, som för en väganläggning

tagits i anspråk från bostället .............................. „ 1 10: —

Transport kronor 55: 2 8 1

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

59

-r* - Transport kronor

godtgörelse för från Kristianstads läns ränteri till

innehafvaren af länsmansbostället Nybygget n:o 1 utbetalad

ersättning för mark, som för en jernvägsanlägg
ning

tagits i anspråk från bostället ................................... ,,

godtgörelse för afkomst af boställen, som, enligt

kong], brefvet den 31 maj 1878, innehafvare af länsmanstjenster,

hvarmed boställen varit förenade, egt undfå

i anledning deraf, att företrädarne åtnjutit fardagsår...... „

aflöningsfyllnad med anledning af tre länsmans
boställens

indragning............................................................... „

till kommerskollegium, enligt kongl. brefvet den 17

juni 1893, utanordnade medel för godtgörande af vissa

utgifter och kostnader för svenskt sjöfolk m. m............. „

till medicinalstyrelsen, på grund af kongl. brefvet

den 24 januari 1896, utanordnade medel till bestridande

af kostnader för genomförande af åtgärder till förekommande

af kolerans införande och utbredning i riket „

godtgörelse, på grund af kongl. brefvet den 20

mars 1896, till lotsstyrelsen för förskjutna kostnader för

anordnande af observationsplatser för koleran .................. ,,

ersättning, på grund af kongl. brefvet den 5 juni

1896, till Göteborgs och Bohus läns ränteri för derifrån

utbetalda kostnader för karantänsinrättningens på Känsö

räkning med anledning af år 1895 befaradt utbrott af

kolerafarsoten .......................................................................... „

godtgörelse, på grund af kongl. brefvet den 11

september 1896, till Stockholms läns ränteri för derifrån

utbetalda kostnader för rågångsreglering mellan Fejans

karantänsanstalt och \ mantal Tjockö n:o 1 i Rådmansö

socken ..................................... „

55: 28

9: 7 6

2,973: 73

788: 33

32,300: —

10,000: —

536: 45

207:35

275:48

kostnaderna för en, på grund af kongl. bref den 27

april 1894, genom utsedde komiterade verkstäld utredning

af frågan om anordnande under år 1897 af en allmän

industri- och konstutställning i Stockholm ............... ,, 9,539: 7 5

tryckningskostnader, på grund af kongl. brefvet den

14 juni 1895, för en, till följd af Riksdagens framställning

i skrifvelse den 13 maj 1891, utarbetad förteckning

öfver de sedan år 1809 utgifna komitébctänkanden jemte

Transport kronor 56,686: 13

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport kronor

öfver desamma af embetsverken och myndigheter afgifna

utlåtanden .................................................................................

resekostnads- och traktamentsersättning samt arfvoden

m. m., enligt kongl. brefvet den 7 februari 1896,

till de af Kong], Maj:t den 7 juni 1895 utsedde komiterade,

för underhandlingar om inköp för statens räkning

af Göteborg—Hallands, Mellersta Hallands och Malmö—

Billesholms jernvägar, samt komiterades sekreterare......... ,,

till statistiska centralbyrån, på grund af kongl.

brefvet den 7 februari 1896, för betäckande af kostnader

för officiella statistiska trycket år 1895, utöfver derför å

stat anvisade medel, utanordnade.........................................

resekostnads- och traktamentsersättning till ordföranden

och ledamöterna i den af Kongl. Maj:t den 2

juni 1893 tillsatta komité för afgifvande af förslag till

ny instruktion för jernvägsstyrelsen m. m., ersättning till

komiténs ordförande för mistade tjenstgöringspenningar

m. m., arfvode till komiténs sekreterare samt till bestridande

af löpande utgifter för komitén, utöfver hvad förut

anmälts till ersättande ............................................................

resekostnads- och traktamentsersättning samt arfvoden

åt den af Kong]. Maj:t den 9 augusti 1894 tillsatta

komité för utredning, huruvida landt- och sjöförsvarsdepartementen

må kunna och böra till ett departement

förenas, arfvode till komiténs sekreterare, till bestridande

af åtskilliga med komiténs verksamhet förenade

utgifter, samt för tryckning af komiténs betänkande, utöfver

hvad förut anmälts till ersättande..............................

understödsmedel, som, på grund af kongl. brefvet

deu 6 december 1895, utbetalts till brandskadade i staden

Mariestad .......................................

56,686: 13

4,276: 30

1,652: 77

8,329: 97

3,603: 67

5,368: 9 6

2,729: 25

Summa kronor 82,647: 05.

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jemnt

tal af kronor och för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, har Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att, till betäckande af ofvan om förmälda, af statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter, anvisa ett anslag af 82,700 kronor.

Utskottet hemställer,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

61

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas. i

Diverse anslag.

38:o) I statsverkspropositionen har vidare anmärkts, att Kong!. Maj:t

genom särskild proposition till Riksdagen gjort framställning om anslag till

reseunderstöd åt arbetare för besökande af 1897 års allmänna konst- och

industriutställning i Stockholm.

Med afseende å denna proposition har, efter det utskottet i anledning

af densamma afgifvit särskildt utlåtande (n:o 11), Riksdagen redan fattat

beslut och dervid bifallit Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning; hvilket

skolat här

antecknas.

39:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 118) har herr

C. G. Thor föreslagit, att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till Kongl.

Maj:t hemställa, det Kongl. Maj:t ville utse och till konferensen i Brtissel

innevarande år rörande arbetarehemsfrågan sända två ombud, samt att Riksdagen

till bestridande af kostnaderna härför måtte bevilja ett förslagsanslag

af 2,000 kronor.

I förevarande motion, till hvars innehåll i öfrigt utskottet tillåter sig

hänvisa, har motionären, med förmälan att till svenska regeringen ingått

inbjudning att sända ombud till ofvanberörda konferens, vidare meddelat, att

konferensen komme att sysselsätta sig med följande frågor:

1) På hvilket sätt skall man bäst skaffa arbetarne egna bostäder?

2) Böra offentliga myndigheter och institutioner befatta sig med lösningen

af arbetarehemsfrågan?

3) Hvad kan på lagstiftningens väg uträttas för att skaffa arbetarne

egna jordlotter och billiga hus?

4) På hvilket sätt skola bolag eller föreningar för byggande af arbetarebostäder

åstadkomma nödiga penningmedel till sin byggnadsverksamhet?

5) När bör arbetarnes eganderätt till hus och jord erkännas — vid

första eller sista afbetalningen?

Då det ej med säkerhet kunde förutsättas, att någon person funnes,

som i önsklig grad vore hemmastadd på båda dessa områden, har motionären

ansett nödigt, att två ombud sändes till denna konferens, ett, som

hade att specielt egna sig åt frågan ur stadssynpunkt, och det andra ur

landssynpunkt.

De ämnen, som, enligt hvad ofvan meddelats, komma att vid ifrågavarande

konferens behandlas, äro visserligen af stor betydelse för lösningen

Ang. anslag

till understöd

åt arbetare

för besök vid

1897 års allmänna

konstoch

industriutställning

i

Stockholm.

[47.]

Ang. förslag

om sändande

af ombud till

en konferens i

Briissel rörande

arbetarehemsfrågan.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

af vigtiga samhällsfrågor och sålunda äfven för vårt land af intresse; men

då, såsom motionären upplyst, frågan om Sveriges deltagande i denna konferens

är föremål för pröfning af Kongl. Maj:t, som icke genom saknad af

derför disponibla medel lärer vara förhindrad att afsända ombud för deltagande

i berörda förhandlingar, har utskottet icke ansett förhållandena påkalla

någon Riksdagens åtgärd i det föreslagna syftet.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Thors förevarande motion icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Öfver Kongl. Maj:ts under sjette hufvudtiteln gjorda förslag om anvisande

på extra stat för år 1898 af medel till vägars anläggning och förbättring,

till bro- och hamnbyggnader m. m. samt till frostminskningsföretag har utskottet

i sitt utlåtande n:o 23 afgifvit yttrande.

Beträffande Kongl. Maj:ts äfven under sjette hufvudtiteln framstälda förslag

om anvisande af medel dels till utförande af nya byggnader och anläggningar

vid statens jernvägstrafik, dels till kompletteringsarbeten d vestkustbanan,

dels till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan

trafikerade jernvägar, dels till upprensning af en segelränna genom Kalmar

sund, och dels till ombyggnad och förbättring af Väddö kanal kommer

utskottet att framdeles under Riksdagens 1 opp afgifva utlåtande.

Stockholm den 19 februari 1897.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Reservationer:

vid punkten 8:o (angående fiskerinäringens understöd)

l:o mom. a (angående löneförhöjning för förste fiskeriassistenten):

af herrar vice talmannen A. P. Danielson, H. Andersson, C. Persson,

P. Pehrson, O. Erickson, K. A. Kihlberg, J. A. Sjö och P. Er sson, hvilka

yrkat, att utskottet måtte hemställa,

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

63

att Kongl. Maj:ts förslag om förhöjning i lönen

för förste fiskeriassistenten icke måtte af Riksdagen

bifallas;

af herrar S. G. von Frusen, I. Månsson, F. G. Näslund och F. O.

Larsson, hvilka yrkat att utskottet måtte hemställa,

att Riksdagen måtte medgifva, att förste fiskeriassistentens

lön för tiden från och med år 1898 bestämmes

till 2,500 kronor och att lönen sedan, efter

innehafvarens af sådan befattning väl vitsordade tjenstgöring

under en tid af fem år, räknad från och med

året näst efter det, då han blifvit antagen, ökas med

500 kronor och efter tio års enahanda tjenstgöring

med ytterligare 500 kronor, med rätt derjemte för

nuvarande innehafvaren af befattningen, förste fiskeriassistenten

Filip Trybom att, i händelse han fortfarande

kommer att vid densamma qvarstå, få, efter

det lönen blifvit sålunda förhöjd, i afseende å ålderstilläggs

åtnjutande tillgodoräkna sig den tid, han såsom

förste fiskeriassistent tjenstgjort;

l:o mom. b (angående anslaget till fiskerinäringens understöd):

af herrar vice talmannen A. P. Daniel sou, H. Andersson, C. Persson,

P. Pehrson, O. Erickson, K. A. Kihlberg, J. A. Sjö och P. Er sson, hvilka

ansett, att utskottet bort hemställa,

7 ''1

att anslaget till fiskerinäringens understöd måtte

i riksstaten för år 1898 uppföras med oförändradt belopp

af 35,000 kronor;

af herrar S. G. von Frusen, I. Månsson, P. G. Näslund och

F. O. Larsson, hvilka ansett att utskottet bort hemställa,

att anslaget till fiskerinäringens understöd måtte

höjas från 35,000 kronor till 35,500 kronor, eller med

500 kronor;

2:o (angående herr A. V. Ljungmans motion n:o 136 i fråga om

fiskerinäringen):

af herrar H. Andersson och S. G. von Frusen, hvilka yrkat

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

dels med afseende å motiveringen,

att i densamma bort framhållas, att de af motionären åsyftade

hydrografiska undersökningar, hvilkas betydelse utskottet icke vill underkänna,

likväl icke äro af den direkta nytta för fiskerinäringen, att de

böra understödjas genom sjette hufvudtitelns anslag till fiskerinäringens

understöd,

dels ock att utskottet skulle hemställa,

att Riksdagen, med anledning af herr Ljungmans

motion, måtte i skrifvelse hos Kong], Maj:t anhålla

om vidtagande af nödiga åtgärder för åvägabringande

af en tidsenlig representativ administration

af hafsfiskenäringen i Göteborgs och Bohus län;

jemväl vid punkten 8:o:

af herr H. P. P. Tamm mot vissa delar af motiveringen;

vid punkten 22:o (angående anslag till mejeriinstitutet vid Alnarp):

af herrar Chr. Lundeberg, friherre F. W. von Otter, H. P. P. Tamm,

A. G. L. Billing, N. Fosser, I. Wijk, K: Bohnstedt, I. Kerfstedt, grefve

Ph. Kling spor, friherre J. T. Gripenstedt, C. U. %S. Lybeck och Th.

Nyström, hvilka yrkat att utskottet måtte hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

framställning, måtte, för uppehållande af undervisningen

vid mejeriinstitutet vid Alnarp, på extra stat

för år 1898 anvisa ett anslag af 10,000 kronor;

af herrar H. Andersson och P. Ersson, hvilka yrkat, att utskottet

måtte hemställa,

att Kongl. Maj:ts framställning måtte på det

sätt bifallas, att Riksdagen, för uppehållande af undervisningen

vid mejeriinstitutet vid Alnarp, på extra

stat för år 1898 anvisade ett anslag af 8,500 kronor,

deraf 500 kronor till förhöjning i det till laboratorieoch

försökskostnader utgående belopp.

Herrar G. D. R. Tornerhjelm och F. E. Pettersson hafva begärt

få antecknadt, att de icke deltagit i denna hufvudtitels behandling

inom utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. A.

Bih. till Rihd. Prat. 1897. 4 Sami. 1 Afd, 5 Iläft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G(3

Statsutskottets Utlåtande R:o 7.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1897 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Friheter. Ersättningar.

Summa.

Kronor. ; ö.

6,500,—

36.000 —

17.000 —

78,700—I

64,600,—

33,000—1

61,400;—

87,200

178,600

87,422;

2,681,383;

135,700 —

28,800-

239,000,

Kronor.

Kronor. , ö. ; Kronor

6,500

36.000

17.000

78,700j

64,600|

33.000

61,400

87,200

178,600

87,422

2,681,383

135,700''—

3,735,3051-

28,800-

239,000;

3,735,305{—

Civil
,

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst ...

i Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor .....

I Departementschefen ..............................

[Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli........

■jKommerskollegium ..........................

; Bergsstaten ...................................

Statistiska centralbyrån:

j Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån

Reservationsanslag :

Till bibliotekets underhållande.............................

» arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikari»

officiella statistiska trycket

» en statistisk tidskrift ....................................

» utarbetande af en aflönings- och pensions
Landtmäteristaten.

..................................

Rikets allmänna kartverk.............................

Ofver8tåthållareembetet ................................

Landsstaterna i länen (deraf 110,000 kronor reservations
Okas

med anledning af sex boställens indragning och

kastning med...................................

Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf tvenne särskilda

och till vägundersökningar, hvartdera å 30,000 kro.

Ökas å reservationsanslaget till vägundersökningar

hvarjemte rubriken ändras till: väg- och vattenett

å 30,000 kronor till expenser för allmänna

j Landtbruksstyrelsen...............................

lÅlderstillägg, förslagsanslag.........................................

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

67

Litt. A.

riksstatens Sjette hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

, ..t....... y

Anvisning

kontant.

.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Friheter. j Ersättningar.

Summa.

.v.

departementet.

Kronor.

Ö. I

Kronor

0.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.i

6,500

_

6,500

-j

36,000

36,000

— ■

17,000

—

17,000

—

78,700

—

- -

_

- -

—

78,700

—

64,600

—

64,600

—

............. 28,400: —

........ 1,500: —

atsersättningar....................... 12,200:

....... 17,800: —

.. 1,000: —

33,000

.

33,000

statistik ................................ 1,000:- 33,000:-

61,400

_

_ _

_

- -

—

61,400

—

87,200

—

- -

_

---

—

87,200

—

178,600

178,600

—

anslag). Nuvarande belopp................. 2,681,383:

förändrad beräkning af ett boställes af-

87,422

87,422

3,615: —

reservationsanslag till expenser för allmänna ^arbeten

nor). Nuvarande belopp .......................

2,684,998

2,684,998

byggnadsstaten (deraf två särskilda reservationsanslag,

140,700

—— -■

-

140,700

arbeten och ett å 35,000 kronor till vägundersokmngar).

28,800

„_

_ _

_

28,800

__

239,000

—

— —

1_

—

—

239,000

Trpt

3,743,920

-

— —

—

—

3,743,920

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Trpt

S:gr

1897 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

i

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Krouor.

..

o.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

3,735,305

3,735,305

—

10,847

—

6,635

—

1,664

—

19,146

250.000

354

600.000

25

—

—

—

250.000

379

600.000

''

_

Minskas med....................................................

[Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag

4,596,506 —

12,000

190,400

49,500:.

111,500!

48.500

73.500

11.500

8,700

35,000

S:gr | 540,600

—

6,660

■

1,664

4,604,830

12,000

1

1

1

_

190,400

_

—

—

—

49,500

111,500

—

48,500

—

73,500

—

11,500

—

8,700

35,000

—

540,600

—

—

6,660

—

1,664

_

5,145,430

_

600,000 — [Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag...

Jordbruket, handeln

Reservations
Vägar

och kommunikationer...........................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
understöd

åt landtmannaskolor) ...............................

Landtbruksingeniörer och deras biträden ...................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannaTillJcommer:

till landtbruksakademien för beredande

från 8:e hufvudtiteln)............................

höjning af anslaget till understödjande

.^veterinärer ................................................................

främjande i allmänhet af slöjderna ........................

främjande i allmänhet af handel och sjöfart............

Ökas med

i allmänhet af bergsbruket ..........

ens understöd. Nuvarande belopp..

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

G 9

Förslag till.blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Transport

10,847: —

182: —

Kronor. '' ö.

3,743,920

10,665 —

250,000;—

354!

600,000;

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag:

Friheter.

Kronor.

6,635

25

Summa.

Ersättningar.

Kronor.

! o.i

—; 1,664

S:gri 4,604,939;

6,6601-

Kronor.

3,743,920

— 18,964

—; 250,000

- '' 379

—1 600,000:—

3,6641—

4,613,263

och näringarne.

anslag.

näringar (deraf ett förslagsanslag å 15,000 kronor till

näringar. Nuvarande belopp.................... 111,500:

af lokal för dess samlingar (öfverfiyttadt

................................................................ • 4,000: —

utaf premiering af nötboskap.................... 25,000:

35.000

1,000

12,000;-

190,400— i

49,500''—

140,500 -

48.500 —

73,500:—

11.500 —

8,700 —

Trpt 5,175,5391-

36,000; — I--

S:gr | 570,600|—|

12,000 —

190,400 —

49,500 —

— 140,500;—

— 48,500j

—! 73,500!—|

—! 11,500''—

—j 8,7001—

— 1 36,000 —

570,600|—

6,660—|

1,664|—| 5,183,8631-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

1897 års riksstat anslår:

Anvisning

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

F riheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Trpt

5,137,106

—

6,660

—

1,664

—

5,145,430

•

63,000

_

63,000

50,000

—

— —

—

- -

—

50,000

_

4,500

4,500

__

2,700

—

- -

—

4,567

_

7,267

_

108,550

—

1,070

—

- -

—

109,620

30,000

—

- -

—

- -

—

30,000

_

15,850

—

— —

—

—

15,850

_

43,000

—

—

—

—

43,000

_

219,893

—

- -

—

—

—

219,893

—

12,000

—

- -

—

12,000

S:gr

549,493)

—

i,07o;

1

4,567|

_I

1

555,130

—

S:a

5,686,599j

___

1

7,730,

—!

6,231

— j

5,700,560

—

Diver

Skiften och afvittringar, reservationsanslag ................

^flyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag................

Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag ........

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förHästafvelns

förbättrande, reservationsanslag (deraf särTill

förekommande och hämmande af smittosamm

Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag,

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.

Minskas med ................................................................

Extra utgifter, reservationsanslag ................................

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

71

Förslag till blifvande riksstat:

1

indelning och dermed jemförlig

Anvisning

anvisning,

på förslag.

Summa.

kontant.

?? t .? ( o c a 5?.* iv, t r

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Transport

5,175,539

_

6,660

—

1,664

—

5,183,863

—

anslag-

63,000

■

63,000

50,000

—

50,000

—

4,500

—

4,500

—

slaqsanslag........................................................................

2,700

—

—

—

4,567

—

7,267

—

skildt 50,000 kronor till prisbelöningar för hästar) ....

108,550

—

1,070

—

— —

—

109,620

—

sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag ................

30,000

—

30,000

—

15,850

—

- -

—

- -

—

15,850

—

43,000

—

---

—

- -

—

43,000

—

Nuvarande belopp .................................... 219,893: —

.................................................... 193: —

219,700

—

- -

—

- -

—

219,700

—

12,000

12,000

S:gr) 549,300

1,070

—

4,567

j—

554,937

Summa

5,724,839

—

7,730

6,231 —

5,738,800;-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjette

hufvudtitel.

Civildepartementet.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

För handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna ..................

Kommerskollegium:

Till utarbetande af näringsstatistik....................................... 6,200:

För anställande af arbetsstatistiska undersökningar............ 10,000:

Öfverståthållareembetet :

Till utgifvande åt “Polisunderrättelser“...............................................

Kronor.

4,500

16,200

15,000

Landsstaterna i länen:

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet ........ 65,000: —

,, ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lapparne

i Norge samt till lappfogdar och lappförmän ............ 13,000: —

78,000

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

Till undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande

af planer till anläggning eller ombyggnad af broar, då

dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag............................

5,000

Vägunderhållet på landet :

För

bestridande af statsverkets

förslagsanslag.......................

andel i kostnaden för vägdelningar,

Transport

50,000 —

168,700 —

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

73

Transport

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

Till aflöninear och öfriga utgifter vid Ultuna landtbruksinstitut.

..........................................................•;..........^9>000:

För uppehållande af undervisningen vid mejeriinstitutet vid

Alnarp............................................................................... 8,000:

Kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanärmgar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt
bruksmoten.

........................................................ 7,500:

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur,

redskap, maskiner m. m......................................... 12,500: -

Bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof .............................................•;•••• 28,000: —

Bidrag till underhåll af en för öfre Norrland afsedd kemisk
växtbiologisk

anstalt inom Norrbottens län ................ 5,000: —

Till understöd åt frökontrollanstalter..................................•• 10,000: —

utbildande af en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning

........................................................................ 1,000:

understöd åt svenska mosskulturföreningen ................ 13,500: —

För de geologiska undersökningarna .................................... 9o,500:

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

\ Till anställande af en andre instruktör i husslöjd och personligt ålderstillägg

till andre instruktören Jonas Wallander ... .... 2,500: —

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andre lärare vid samma skola............ 4,800: —

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och Frans Schartaus praktiska

handelsinstitut i Stockholm.................................... 15,000:

„ befrämjande af afsättning i främmande länder af alster

af svensk industri och svenska näringar........................ 15,000: —

„ handelsstipendier................................................................ 10,000:

Befrämjande i allmänhet af bergsbruk:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun ...................^

Bill. till Biksd. Frot. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 5 Höft.

Transport

168,700 —

37,000—|

173,000j.

7,300

40,000 —

;

14,000j—|

440,000,—

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

1

1

Transport

Fiskerinäringens understöd:

Bidrag till belöningar för dödande af sjelar.....

1

Kronor.

440,000

5,000

1

Fabriksinspektion :

, För anordnande af fabriksinspektion ....

30,000

Diverse anslag:

Till ersättning för af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter..

82,700

.t

j

Summa

557,700

Anm. Rörande ofriga af Kongl. Maj:t föreslagna extra anslag under Sjette hufvudtiteln,

nemligen till vagars anläggning och förbättring m. m., till nya byggnader m. m. vid statens

jernvagstrafik till upprensning af en segelränna genom Kalmar sund, till ombyggnad af Väddö

kanal och till understöd åt arbetare för besök vid 1897 års konst- och industriutställning äfvensom

extra anslag utom hufvudtitlarne till kompletteringsarbeten å Vestkustbanan och till ny rörlig

skilda utlåtanden118 jernVägar’ har utskottet antingen redan afgifvit eller kommer att afgifva sär

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1897,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.