Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående godkännande af ett med Malmö stad ingånget aftal rn. m.

1897-05-08 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1897:80, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående godkännande af ett med Malmö stad ingånget aftal rn. m.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande Nio SO.

Änmnn/1 -j/if ifjt PieAnUinu-. i:t å cibunn :;M>

.''/Itisnt ! i i r •(:»!(•» ihiirouUo/b. In ••

i .igno/l Insy fl !t>fir> frinriM t in it.1;:: ‘<;i >i in I

.•ftflfitRiirjd f''>-till- •{i; 1 .7 fj f., »i r-! >■ f ■''-''ffril i f>! ih:

It- fiol U''»iti>,o<|u''(«[ ''V.fliU .li‘flo/1 Mi:

N:o 80

'' '' i rigl; / I s''l

Ank. till Riksd. kansli den 6 maj 1897, kl. 9 e. m.

i''i/ u ;ur>

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

godkännande af ett med Malmö stad ingånget aftal rn. m.

(I. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

land tförs var särenden för den 12 februari innevarande år har Kongl. Maj:t

i en samma dag aflåten, till statsutskottet remitterad proposition (n:o 52) föreslagit

Riksdagen att för dess del godkänna ett emellan arméförvaltningens

fortifikationsdepartement, å Kongl. Maj:ts och kronans, samt Malmö stads

drätselkammare, å stadens vägnar, ingånget, i statsrådsprotokollet närmare

omförmäldt aftal angående framdragande af en gata till det nya kasernetablissementet

för Kronprinsens husarregemente m. m., äfvensom medgifva,

det Kongl. Maj:t måtte vidtaga sådana smärre utbyten mellan den

till Engeströmska lyckan vid Malmö hörande mark och angränsande områden,

som af Kongl. Maj:t måtte finnas erforderliga.

1 åberopade statsrådsprotokollet meddelas, hurusom Kongl. Maj:t i

proposition den 9 mars 1894, om anslag till nya kasernetablissement m. in.,

föreslagit Riksdagen, bland annat, dels att medgifva, att Kronprinsens

husarregementes nuvarande kasern, stall och ridhus samt vakt- och sjukhusbyggnader

med tillhörande tomter äfvensom öfriga med grön färg å en

vid statsrådsprotokollet för den 1 februari 1889 bilagd karta utmärkta,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o SO.

15

kronan tillhöriga områden i Malmö stad, med undantag endast af de med

bokstäfverna A och A 1 å kartan betecknade, invid citadellets inre vallgraf

belägna egofigurer, måtte få försäljas för 498,000 kronor och vissa

andra vilkor, äfvensom att i köpslutet om nämnda tomter måtte få anses

inbegripna jemväl sådana möjligen icke särskild! omnämnda delar af den

egentliga stadens fästningsverk å norra fronten, norra glacisen samt bastionerna

Nyköping och Norrköping, som enligt 1805 års raseringsplan

blifvit Kongl. Maj:t och kronan förbehållna och icke sedermera med full

eganderätt till staden Malmö afträdts, äfvensom samtliga de försålda områdena

tillhörande kanaler och grafvar, och dels att till landtförsvaret måtte

upplåtas den så kallade Engeströmska lyckan vid Malmö för att användas

till tomt för Kronprinsens husarregementes blifvande nya etablissement i

Malmö, med Kongl. Maj:t dervid förbehållen rättighet att vidtaga sådana

smärre utbyten af de denna lycka tillhöriga områden, som kunde erfordras

för att bringa etablisseinentet i omedelbar beröring med den invid detsamma

af Malmö stad anlagda väg.

I skrifvelse den 9 maj 1894 hade Riksdagen anmält sitt beslut i

denna jemte flere andra kasernbyggnadsfrågor, och framginge af denna

skrifvelse, att Kongl. Maj:ts omförmälda proposition blifvit, så vidt den

anginge försäljning af Malmö-tointerna och upplåtelse till landtförsvaret af

Engeströmska lyckan, af Riksdagen bifallen. Riksdagens skrifvelse hade

dock icke innehållit något yttrande i fråga om det af Kongl. Maj:t framstälda

förslaget om rätt att vidtaga smärre erforderliga utbyten af de

nämnda lycka tillhöriga områdena. Deremot hade Riksdagens skrifvelse

innehållit en anhållan, att Kongl. Maj:t måtte vid förläggande af hela

Kronprinsens husarregemente till Malmö fästa det vilkor, att staden skulle,

i aflösen för densamma åliggande inqvarteringsbörda, såsom bidrag till nytt

kasernetablissement för regementet erlägga ett visst angifvet belopp.

Med anledning häraf och sedan Malmö stadsfullmägtige i skrifvelse

till Kongl. Maj:t den 10 augusti 1894 förklarat sig villiga att erlägga det

af Riksdagen ifrågasatta beloppet, hade Kongl. Maj:t den 1 oktober 1894

förordnat, bland annat, att nytt kasernetablissement för regementet skulle,

så fort ske kunde, uppföras å den så kallade Engeströmska lyckan invid

Malmö, samt att regementet skulle, i den män det nya etablisseinentet blefve

färdigt, i sin helhet förläggas till nämnda stad, hvarjemte Kongl. Maj:t åt

arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet uppdragit, bland annat, att

vidtaga erforderliga åtgärder för bringande till verkställighet af de utaf

Malmö stad gjorda utfästelserna och den till staden beslutade försäljningen

af byggnader och tomter i Malmö.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

Till fullgörande af detta uppdrag hade arméförvaltningen med

skrifvelse den 31 juli 1895 till Kongl. Maj:t öfverlemnat. ett, under förbehåll

af Kongl. Maj:ts godkännande, af förvaltningen med drätselkammaren i

Malmö träffadt aftal, hvilket dock, enligt hvad förvaltningen dervid anmält,

icke innefattade andra förpligtelser å stadens sida än dem, hvartill staden

i sina till Kongl. Maj:t aflåtna skrifvelse!'' den 7 mars 1887, den 29 mars

1888 och den 10 augusti 1890 förbundit sig. Underhandlingar hade

visserligen, tillkännagåfve förvaltningen, inledts om vissa andra medgifvanden

från stadens sida, som förvaltningen funnit önskvärda, men

dessa underhandlingar hade då ännu icke kunnat bringas till slut; och

hade förvaltningen förklarat sig ämna framdeles inkomma med den framställning,

hvartill berörda underhandlingar kunde föranleda.

Sedan Kongl. Maj:t, efter fångvårdsstyrelsens hörande, den 7 november

1895 funnit godt godkänna det mellan arméförvaltningen och drätselkammaren

sålunda träffade aftalet, hade arméförvaltningen med skrifvelse

den 8 april nästlidet år till Kongl. Maj:ts pröfning öfverlemnat ett emellan

förvaltningen samt Malmö stads drätselkammare under förbehåll af Kongl.

Maj:ts godkännande ingånget ytterligare aftal, hvilket aftal vore af följande

lydelse:

»Såsom tillägg till det emellan kongl. arméförvaltningens fortifika»tionsdeparteinent,

å Kongl. Maj:ts och kronans, samt Malmö stads drätsel»kammare,

å stadens vägnar, ingångna, och af Kongl. Maj:t den 7 november

1895 godkända kontrakt rörande försäljande till samma stad af

»vissa kronans fastigheter och byggnader in. in., samt om uppförande

»å den så kallade Engeströmska lyckan af ett nytt kasernetablissement

»för Kronprinsens husarregemente, har mellan bemälda departement och

»Malmö stads drätselkammare, under förbehåll af Kongl. Maj:ts nådiga

»fastställelse, ingåtts följande öfverenskommelse rörande åtskilliga frågor

»och förhållanden, hvilka stå i beröring med nämnda kontrakt, men sär»skildt

behöfva ordnas.

»l:o. Malmö stad förbinder sig:

»a) att vid tiden för fullbordandet af nämnda kasernetablissement

»hafva fullbordat Regementsgatan ända fram till den s. k. Mariedalsvägen,

»som i vester angränsar Engeströmska lyckan;

»b) att till det nya kasernetablissementet utsträcka stadens gas- och

»vattenledningar samt derstädes tillhandahålla kronan gas och vatten efter

»samma taxa, som för innevånarne inom staden är eller kan blifva allmänt

gällande;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

IT

»c) att för Kronprinsens husarregementes utryckning till eller från

»kronans exercisfält å vestra betesmarken, i fullt trafikabelt skick underhålla

den del af så kallade Mariedalsvägen, som är belägen mellan platsen

»för det nya husaretablissementet och Rönneholmsvägen, intill dess att

»annan lämplig väg för sådant ändamål upplåtes;

»Härförutom medgifver staden:

»d) att kronan får afgiftsfritt framdraga det nya kasernetablissemen»tets

afloppsledningar å staden tillhörig eller af staden disponerad jord, der

»sådant lämpligast kan ske, efter drätselkammarens anvisning;

»e) att Kronprinsens husarregemente äfven efter fullbordande af det

»nya kasernetablissementet å Engeströmska lyckau får afgiftsfritt begagna

»den nuvarande skjutbanan å östra hamnområdet till ett år efter skedd

»uppsägning, som från stadens sida verkställes hos kongl. arméförvaltnin»gens

fortifikationsdepartement;

»f) att de till Kronprinsens husarregemente hörande sjuka, hvilka

»icke kunna vårdas inom det nya kasernetablissementets sjuklokaler, få, så

»vidt utrymmet tillåter, å stadens allmänna sjukhus intagas och vårdas

»mot enahanda afgifter, som för stadens egna innevånare äro bestämda;

»g) att kongl. fångvårdsstyrelsen får, äfven efter afträdandet af den

»till staden försålda citadellsmarken, till sex månader efter hos kongl. fång»vårdsstyrelsen

verkstäld uppsägning, afgiftsfritt förfoga öfver den, å förste

»landtmätaren G. Gustafssons år 1878 upprättade karta, med n:o 15 be»tecknade

egofiguren å citadell et, å hvilken en del Malmö straffängelse till»hörande

byggnader äro uppförda, med skyldighet dock för kongl. fång»vårdsstyrelsen

att sex månader efter uppsägningstidens utgång hafva bort»fört

byggnaderna;

»h) att genom egoutbyte af lika stor areal reglera gränsen mellan

»de försålda och de kronan bibehållna delarne af citadellsmarken, på sätt

»en å bifogade planritning öfver citadellet och marken deromkring med

»grönt uppdragen linie utvisar.

»2:o. Kongl. Maj:t och kronan öfverlåter till Malmö stad:

»a) all den rätt kronan eger såväl till de områden af Malmö citadell,

»hvilka genom Kongl. Maj:ts nådiga bref den 20 april 1876 och den 13

»juli 1883 blifvit upplåtna åt Malmö—Ystads jernvägsaktiebolag och å

»ofvan åberopade 1878 års karta öfver samma citadell äro utmärkta med

»n:is 51, 52, 58 och 60, som till stranden, vattnet eller uti vattnet verk»stälda

utfyllningar, hvilka angränsa nämnda områden, äfvensom till den

»väg, som längs yttre kanten af citadellets hufvudgraf framgår innanför

Bill. till Riksd. Prot. 1897. 4 Sami. 1 Afd. 57 lläft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

»ofvannämnda åt Malmö—Ystads jernvägsbolag upplåtna tomter; dock med

»kronan förbehållen rätt till fri utfartsväg mot vester från de kronan be»hållna

delarne af citadellet, antingen till sistnämnda väg eller annan all»män

väg, som kan komma att aflösa denna; och

»b) all kronans möjligen ännu egande rätt till citadellets grafvar

»utanför den röda linie, som är utmärkt å den vid stadsfullmägtiges under»dåniga

skrifvelse af den 29 mars 1888 bilagda plan III.

»Denna öfverenskommelse träder i kraft, så snart Kongl. Maj:ts

»nådiga godkännande deraf vunnits.

»Malmö den 22 april 1896.

o

A drätselkammarens vägnar:»

(N amnunderskrifter).

I fråga om de särskilda bestämmelserna i detta aftal hade, enligt

hvad i åberopade statsrådsprotokollet vidare upplyses, arméförvaltningen

anfört följande.

Staden hade icke, enligt dess af Riksdagen godkända anbud, åtagit

sig att iordningställa den nya s. k. Regementsgatan längre än till den

intill Malmö—Ystads jernväg gränsande Engeströmska lyckan, och om

staden, som icke egde den mark, hvaröfver gatans återstående del skulle

framdragas, icke velat ordna densamma framför kasernetablissementet, hade

kronan utan tvifvel nödgats bekosta iordningställandet af södra hälften af

denna breda gata utanför kaserntomten, hvadan det uppenbarligen vore en

stor fördel för kronan, att staden nu åtagit sig detta.

Då staden icke i sina af Riksdagen pröfvade anbud åtagit sig att

kostnadsfritt intill kaserntomtens gräns framdraga gas- och vattenledningar,

hade staden i det föregående aftalet icke kunnat dertill förbindas; men då

staden nu frivilligt åtagit sig detta och derjemte att tillhandahålla regementet

gas och vatten efter samma taxa, som för invånarne i staden vore

eller kunde blifva allmänt gällande, innebure detta en väsentlig fördel för

kronan, hvilket ock gälde om stadens medgifvande att afloppsledningarne

från etablissernentet finge afgiftsfritt framdragas å staden tillhörig eller af

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

19

staden disponerad jord, der sådant lämpligast kunde ske, samt om dess

åtagande att i fullt trafikabelt skick underhålla den utmed kaserntomtens

vestra sida löpande Mariedalsvägen.

Enligt det förut ingångna aftalet komme stadens skyldighet att upplåta

skjutplats åt regementet att upphöra, när det gamla kasernetablissementet

blefve till staden öfverlemnadt, hvadan en ny, ändamålsenlig skjutbana

borde åt regementet anskaffas, helst på andra sidan Limhamn; men

då en sådan antagligen icke kunde komma till stånd, innan regementet

inflyttade i sitt nya etablissement, hade staden nu medgifva, att regementet

Ange tills vidare begagna den nuvarande skjutbanan å östra hamnområdet

till ett år efter skedd uppsägning. Då vidare den för det nya

etablissementet anslagna byggnadssumman icke medgåfve uppförandet af

någon särskild sjukhusbyggnad, samt garnisonens gamla sjukhus inginge i

försäljningen till staden, hade det varit af vigt att utverka tillstånd dertill,

att sådana regementets sjuke, hvilka icke kunde vårdas inom etablissementets

sjuklokaler, finge emottagas till vård å stadens allmänna sjukhus,

hvartill staden nu lemnat medgifvande; och som staden icke velat tillösa

sig vissa, inom citadellet belägna, centralfängelset tillhöriga byggnader,

hade dessa från försäljningen till staden undantag^, i följd hvaraf staden

kunde, sedan densamma tillträdt tomten, hvarå byggnaderna voro belägna,

fordra dessas borttagande. Men då, enligt hvad upplyst blifvit, dessa

byggnader kunde under någon tid blifva för centralfängelset behöfliga,

hade enligt nu föreliggande aftal öfverenskommits, att fångvårdsstyrelsen

finge, efter markens afträdande, till sex månader efter skedd uppsägning

afgiftsfritt förfoga öfver tomten i fråga.

Vidare hade förvaltningen erinrat, att då kronan komme att af marken

mellan citadellets yttre och inre grafvar bibehålla ofvan omförmälda

med A och A 1 betecknade områden, innehållande i areal omkring 1 samt

lVs tunnland, men det visat sig önskligt, att erhålla förbindelseväg mellan

dessa båda områden, så hade staden nu förklarat sig villig att genom egoutbyte

reglera gränsen mellan å ena sidan nämnda båda områden och å den

andra de till staden försålda delarna af marken mellan citadellgrafvarna,

på sätt en med grön färg uppdragen linie å en af förvaltningen öfverlemnad

planritning närmare utvisade. Då härigenom den önskade förbindelsen

mellan de båda kronan förbehållna områdena skulle erhållas och en

mera rätlinig gräns för citadellets återstående område äfven vinnas, samt

fångvårdsstyrelsen, enligt hvad arméförvaltningen anmält, förklarat sig

anse den nya gränslinien fördelaktigare än den ursprungliga, hade bestämmelser

derom intagits i det nu föreliggande aftalet med staden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

Att staden icke velat ingå på så vigtiga medgifvanden utan Vederlag,

vore ej förvånande; men de å stadens sida framstälda fordringarna vore

dock mycket billiga. I fråga om dessa fordringar, hvilka i aftalet funnes

angifna under 2 a) och b), både förvaltningen anfört följande:

Orsaken till att egotigurerna n:is 51, 52, 58 och 60 icke inbegripits

uti försäljningen till staden af kronans öfriga tomtplatser i Malmö eller

ens dervid till försäljning ifrågasatts vore den* att staden ansett att

desamma genom att upplåtas till Malmö—-Ystads jernvägsaktiebolag blifvit

dettas egendom. Så kunde dock, enligt arméförvaltningens förmenande,

icke vara förhållandet, emedan genom de i aftalet åberopade kongl. brefven

endast dispositionsrätten, men ej sjelfva eganderätten till marken öfverlåtits

till bolaget, hvadan, i händelse jernvägslinien befve flyttad eller bolaget

upplöstes, den upplåtna marken. borde, enligt hvad förvaltningen antoge,

återgå till kronans fria disposition. Och då den lagliga eganderätten

således fortfarande måste anses vara kronan förbehållen, följde dermed

äfven strandrätt eller rätt till vattnet omedelbart derutanför och till deri

verkstälda utfyllningar. Af det strandområde, som ursprungligen tillhört

citadellet, hade emellertid en del genom kongl. bref den 30 maj 1890

upplåtits för framdragande af Malmö—Limhamns jernväg, hvilken del

funnes utmärkt å en af arméförvaltningen öfverlemnad blå-kopia, som tilllika

utvisade, att en stor del af vattenområdet söder om sistnämnda område

vore afsedt att utfyllas, hvilket äfven sedermera blifvit verkstäldt. Genom

inköp af tig. n:is 53, 54 och 55 å 1878 års karta hade staden val erhållit

eganderätt till eu del af citadellets forna strandområde, men ej till

det hela. Men då det vore i hög grad önskvärdt, att hvarje anledning

till framtida tvister med staden om rätt till vissa delar af stranden med

derutanför belägna vattenområde undanröjdes, och detta bäst borde kunna

ske derigenom, att kronans rätt till de åt Malmö—-Ystads jernvägsaktiebolag

upplåtna områdena öfverlätes på staden, ansåge sig förvaltningen

böra tillstyrka bifall till stadens i sådant afseende framstälda anspråk, dock

med vilkor att staden skulle vidkännas den inskränkning i dispositionsrätten,

som blefve en följd af de genom de omnämnda kongl. brefven såväl

åt jernvägsbolaget som för Malmö—Limhamns jernväg meddelade upplåtelsen.

Väl kunde, ansåge förvaltningen, eganderätten till de för Malmö—

Ystads jernväg upplåtna områdena icke sägas vara af något stort värde, då

det icke funnes ringaste sannolikhet för att denna jernväg komme att vare sig

nedläggas eller flyttas, men den vore dock dock så till vida ej utan betydelse

för staden, som denna skulle genom en sådan rätts förvärfvande erhålla

möjlighet att genom öfverenskommelse med jernvägsbolaget kunna reglera

de till detta upplåtna egofigurernas gränser, hvilket vid blifvande nya

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

21

väganläggningar och tomt,indelningar utan tvifvel blefve behöfligt, och det

uppenbarligen måste vara af vigt för staden att utan fruktan för att behöfva

göra intrång på andras egor kunna utvidga sitt hamnområde så långt

åt vester, som fetaden önskade, samt att kunna reglera dit ledande vägar

och der belägna upplagstomter. För kronan åter hade den med eganderättert

följande strandrätten icke det minsta värde.

Vidkommande punkt 2 b) i aftalet hade arméförvaltningen anfört,

att i enlighet med kongl. bref den 25 februari 1848 afträddes till Malmö

stad med Rikets Ständers samtycke citadellets norra glacis, hvarvid bestämdes,

att gränsen i vester skulle gå rätt på spetsen af bastionen Banér;

men härvid blef det icke bestämdt, huruvida någon del af citadellets hufvudgraf

skulle vara innefattad i öfverlåtelsen, hvarför det närmast måste

antagas, att hela fästningsgrafven på citadellets norra sida stannade i kronans

ego; och äfven om man antoge, att afträdandet af glacisen kunnat

medföra någon rätt för Malmö stad till en del af fästningsgrafven, torde

stadens rätt till denna graf tydligen icke hafva sträckt sig utöfver grafvens

norra hälft sådan den då befann sig, emedan fästningsverken söder om

grafven fortfarande stannade i kronans ego. Ej heller syntes denna gräns

hafva undergått någon förändring genom det med Malmö stad afslutade

kontraktet om försäljning till staden af de uti kongl. propositionen den 9

mars 1894 och Riksdagens skrifvelse den 9 maj samma år omförmälda områden

in. m., med deri intagna bestämmelse, att i köpet skulle anses inbegripna

jemväl sådana möjligen icke särskildt omnämnda delar af den egentliga

stadens fästningsverk å norra fronten, norra glacisen samt bastionerna

Nyköping och Norrköping — begge tillhörande den egentliga stadens fästningsverk

— som enligt 1805 års raseringsplan blifvit kronan förbehållna

och icke sedermera med full eganderätt till staden afträdts, äfvensom samtliga

de försålda områdena tillhörande kanaler och grafvar, emedan å det

utanför den egentliga stadens fästningsverk belägna citadellets norra sida

intet område blifvit försåldt, så att den norra citadellgrafven icke kunde

sägas tillhöra något af de försålda områdena. Visserligen hade stadsfullmägtige

beslutat, att eu med rödt uppdragen linie å en med plan III

utmärkt karta, som åtföljde deras skrifvelse till Kong]. Maj:t den 29 mars

1888 och af hvilken förvaltningen bifogade en blå-kopia, skulle utgöra

gränsen emellan kronans och stadens områden; men denna linies betydelse

såsom gränslinie åt alla sidor syntes icke hafva blifvit af staden tillräckligt

framhållen, hvarför samma linie, ehuru den funnes upptagen å den

karta, som åtföljde den kongl. propositionen i ämnet, icke blef deri särskild

omnämnd. Tvifvelaktigt syntes det förvaltningen derför vara, hvilken

giltighet såsom gränslinie skulle kunna tillerkännas nämnda röda linie, der

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

densamma följde kanterna af citadellets grafvar på norra och delvis på

östra sidan. Hvad som anförts rörande norra citadellgrafven gälde nemligen

äfven om större delen af den östra norr om bron i Vestergatans

förlängning, emedan halfbastionen Nyköping, som vore den vestligaste af

den egentliga stadens bastioner på norra sidan, redan förut öfvergått i stadens

ego och således ej tillhörde de nu (1895) försålda områdena. Gränslinien

borde derför få anses gå så, som en å nyssnämnda karta utmärkt

■prickad röd linie utvisade.

Staden ansåge sig visserligen redan vara egare af all den citadellets

mark, som folie utom den å kartan fulldragna röda linien, och om 1894

års riksdagsbeslut finge så tolkas, kunde eganderätten till ofvan omförmälda,

till jernvägsbolaget upplåtna områden när som helst öfverlåtas till staden.

Men då Kongl. Maj:ts proposition i ämnet uttryckligen angåfve, hvilka

egofigurer som afsågos att till staden försäljas, syntes ett förnyadt hänvändande

till Riksdagen blifva nödvändigt i afseende å de för Malmö—

Ystads jernväg upplåtna områdena samt äfven måhända rörande de inre

hälfterna af norra och nordvestra citadellgrafven.

Förvaltningen, som på sålunda anförda skäl hemstält om Kongl.

Maj:ts godkännande af det ingångna, nu föreliggande aftalet, hade derjemte

anmält, att det funnes ännu en fråga rörande det ifrågavarande nya etablissementet,

som ej kunnat lösas uti det nu öfverlemnade aftalet, nemligen

den om reglering af kaserntomtens norra gräns. Den s. k. Engeströmska

lyckan vore, sade förvaltningen, skild från Regementsgatan genom en, å

en bifogad blå-kopia närmare utmärkt, smal jordremsa, som icke tillhörde

kronan, utan den s. k. Trolleska donationsfonden. Denna jordremsa måste

på ett eller annat sätt förvärfvas af kronan, och meningen vore att erhålla

densamma genom egoutbyte med staden mot en annan remsa iängs kaserntomtens

vestra gräns, afsedd till utvidgning af Mariedalsvägen. Ordnandet

af denna angelägenhet hade dock hittills hindrats deraf, att staden väl

disponerade, men icke egde den Trolleska donationsjorden. Emellertid hade

staden, som för att kunna iordningställa Regementsgatan fram till Mariedalsvägen

måste förvärfva den del af Trolleska donationsjorden, som upptoges

af nämnda gata, redan vidtagit åtgärder för expropriation deraf och

hade äfven för afsigt att i sammanhang dermed expropriera jordremsan

mellan gatan och Engeströmska lyckan. Så snart detta hunnit verkställas,

ämnade förvaltningen till Kongl. Maj:t inkomma med förslag till lämplig

reglering af norra gränsen för kasernområdet mot utbyte af mark vester

om detsamma, hvarpå staden äfven vore villig ingå.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

23

Ifrågavarande aftal syntes, enligt hvad föredragande departementschefen

till statsrådsprotokollet yttrat, vara sådant, att detsamma borde

vinna Kongl. Maj:ts godkännande. De fördelar, som kronan genom detsamma

betingat sig, vore nemligen ingalunda obetydliga, utan tvärtom i

vissa afseenden af ganska stor vigt. Deremot syntes hvad staten skulle

till staden enligt aftalet afstå icke vara af någon afsevärd betydelse för

det allmänna. Den rätt kronan möjligen kunde ega beträffande de områden

af Malmö citadell, som i aftalets punkt 2 a) afsåges, med der utanför

befintligt vatten eller uti vattnet verkstälda utfyllningar, hvilka angränsade

nämnda områden, eller till den i samma punkt omförmälda väg,

syntes icke vara sådan, att densamma någonsin kunde blifva af någon afsevärd

betydelse för kronan att behålla; och enahanda vore förhållandet med

den rätt, kronan ännu syntes eg a till åtminstone viss del af de i punkt

2 b) afsedda citadellgrafvarna.

Emellertid syntes, såsom arméförvaltningen erinrat, Riksdagens samtycke

erfordras i fråga om vissa af de i aftalet ingående bestämmelserna.

Att sådant samtycke erfordrades beträffande det ifrågasatta egoutbytet,

hvarigenom gränsen mellan de kronan förbehållna egoområdena A och A 1,

å ena sidan, och stadens område mellan citadellgrafvarna, å den andra,

skulle på visst sätt förändras, vore otvifvelaktigt. Och äfven i fråga om

de i aftalets punkt 2 a) och b) upptagna bestämmelserna syntes Riksdagens

godkännande böra inhemtas.

Såsom ofvan erinrats, innehölle Kongl. Maj:ts till Riksdagen den 9

mars aflåtna proposition, bland annat, hemställan derom, att Kongl. Maj:t

skulle ega rättighet att vidtaga sådana smärre utbyten af de Engeströmska

lyckan tillhöriga områden, som kunde erfordras för att bringa husarregementets

nya etablissement i omedelbar beröring med den invid detsamma

af Malmö stad anlagda väg. Visserligen syntes det antagligt, att Riksdagen,

som i sin till svar å nämnda proposition den 9 påföljande maj aflåtna

skrifvelse icke yttrat något i anledning af omförmälda hemställan,

icke afsett annat än att berörda rätt skulle Kong]. Maj:t tillkomma; men

då något uttryckligt medgifvande i detta hänseende icke blifvit af Riksdagen

lemnadt, och enligt hvad arméförvaltningen nu anmält utbyte

af mark mellan Engeströmska lyckan och den lyckan angränsande Trolleska

donationsjorden erfordrades, syntes ett förnyadt hänvändande till Riksdagen

i omförmälda hänseende jemväl böra eg a rum.

På grund af hvad sålunda anförts, hemstälde departementschefen,

att Kongl. Maj:t täcktes för Riksdagen framlägga det förslag förevarande

] »reposition i 11 nefattar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 80.

Då utskottet funnit ifrågavarande aftal mellan Kongl. Maj:t ocli

kronan samt Malmö stad vara för statsverket fördelaktigt, och hvad Kongl.

Maj:t i omförmälda proposition vidare föreslagit synts vara af förhållandena

påkalladt, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 8 maj 1897.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Stockholm 1897. Kung!. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1897:110 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående godkännande af ett med Malmö stad ingånget aftal m. m. a1 i texten