Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13

1898-03-08 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1898:13, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

1

N:o 13.

Ank. till Riksd. kansli den 10 mars 1898, kl. 12 midd.

Betänkande, i anledning af väckta motioner om nedsättning af

tullsatserna för kaffe och te.

Förslag hafva vid innevarande riksdag i väckta motioner framställa

om nedsättning af tullsatserna för kaffe och té; och har utskottet ansett

sig böra till gemensam behandling företaga dessa frågor.

Nämnda motioner äro n:o 23 inom Andra Kammaren af herr J.

Anderson i Tenhult, i hvilkens förslag herr Carl Johansson i Aflösa instämt,

och n:o 27 inom samma kammare af herr H. Odencrants. I den förra af

dessa motioner föreslås, att tullen å kaffe måtte nedsättas till 5 öre för

kilogram och att denna tullnedsättning måtte vinna tillämpning, så snart

ske kan, senast från den 1 juli innevarande år, samt i den senare, att

tullen å té måtte nedsättas till 25 öre för kilogram.

O

Herr Anderson har i sin motion anfört följande:

»Det är ingalunda obekant, hurusom för ett par årtionden sedan den

åsigten var gällande, att de flesta varor, som infördes i riket, skulle från

tullumgälder vara fria. Men för att bereda staten stora inkomster, blefvo

en del nödvändighetsvaror belagda med oskäligt höga tullar, synnerligast

sådana, som icke kunde produceras i vårt land. Bland sådana var artikeln

kaffe.

Bill. till Riksd. Prat. 1838. 5 Sami,. 1 Afd. (N:o 13.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

På min framställning till Riksdagen för några år sedan blef tullen

å kaffe nedsatt, ej så mycket som jag önskade, men från 26 till 12 öre

per kilogram. Jag har fortfarande den uppfattningen, att äfven sistnämnda

tullafgift är för hög och bör, om ej helt och hållet borttagas, åtminstone

betydligt nedsättas.

Man får visserligen från ett och annat håll höra yttranden, att kaffeförbrukningen

i Sverige är större, än den borde vara, samt att man kan

befara, att den blefve ännu större, om tullen borttoges och varan derigenom

blefve billigare; men då konsumtionen under en längre följd af år

blifvit så omfattande, som den är, lärer förbrukningen hvarken ökas eller

minskas, om varans pris ställer sig något högre eller lägre. Om spirituosavaror

och starkare maltdrycker utbytas mot mindre eller alldeles

oskadliga, t. ex. kaffe, så vore sådant förmånligare för såväl svenska folket

i sin helhet som för den enskilde, äfven om kafifeförbrukningen i någon

mån ökades.

Då kaffe ej kan odlas i vårt land och således ingen konkurrens

mellan inhemsk och utländsk vara kan uppstå, lärer man af sådan anledning

kunna antaga, att priset hos de svenska köpmännen höjes med tullsatsens

hela belopp, och ostridigt torde vara, att de fattige och mindre

bemedlade i lika hög grad, om ej högre grad än de förmögne, förbruka

kaffe, så kan jag ej finna det vara hvarken billigt eller rättvist, att personer

och familjer med sina små, kringskurna tillgångar skola, då det

ej är fråga om något som helst skydd för svenska näringar, på sätt, som

nu sker, tvingas att göra uppoffringar för att skaffa staten stora inkomster.

»

I herr Odencrants motion lemnas till en början en redogörelse för

de framställningar, som förut gjorts om nedsättning af tullen å té samt

för dessa frågors behandling inom bevillningsutskottet och Riksdagen.

Härefter anför herr Odencrants:

»De skäl, som, såsom ofvan visats, gång efter annan förmått Riksdagen

att sänka tétullen, synas mig allt fort vara i hög grad beaktansvärda.

Efter min tanke föranleda de nu till en ytterligare sänkning.

Den enda betänklighet, en sådan åtgärd skulle kunna framkalla, lärer

väl vara den, att statsinkomsterna derigenom skulle kunna sjunka. Men

häremot talar den under alla de föregående åren gjorda erfarenheten, som

visat, att en sänkning af tullen framkallat en ökad import, hvarigenom

tullinkomsterna hållits uppe vid förutvarande storlek och så småningom

ökats. Det lider för visso icke heller något tvifvel, att, om tétullen nu

sänktes t. ex. till 25 öre per kilogram, denna helsosamma och välsmakande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

3

dryck skulle vinna en så ökad användning, att någon förlust för statsverket

derigenom ej skulle uppstå.»

Till ledning för bedömandet af förevarande frågor får utskottet lemna

följande från den officiella statistiken hemtade uppgifter rörande införseln

af kaffe och té samt statsverkets inkomster af tullen å nämnda varor:

K

a f f

e.

T é.

Å r.

Införsel.

Tullsats

för kg.

Beräknad

tullinkomst.

Införsel.

Tullsats

för kg.

Beräknad

tullinkomst.

Kg.

Kronor.

Kronor.

Kg.

Kronor.

Kronor.

1881......

12,341,006

0,26

3,208,521

62,874

1,40

88,022

1882 ......

13,532,924

0,26

3,518,278

65,293

1,40

91,409

1883 ......

14,197,414

0,26

3,691,295

67,270

1,40

94,178

1884 ......

14,139,082

0,26

3,676,138

54,901

1,40

76,861

1885 ......

15,453,503

0,26

4,017,892

90,812

0,80

72,650

1886 ......

16,189,492

0,26

4,209,252

76,717

0,80

61,374

1887 ......

11,542,052

0,26

''3,000,896

87,489

0,80

69,991

1888 ......

12,312,007

0,26

3,201,086

92,483

0,80

73,986

1889 ......

17,336,015

0,12

2,080,315

123,370

0,50

61,685

1890 ......

14,856,946

0,12

1,782,827

117,448

0,50

58,722

1891......

16,056,323

0,1 2

1,926,755

128,153

0,5 0

64,075

1892 ......

15,844,786

0,12

1,901,355

136,207

0,50

68,103

1893 ......

16,371,190

0,12

1,964,534

149,425

0,50

74,713

1894 ......

17,087,911

0,12

2,050,540

158,888

0,50

79,444

1895 ......

18,067,617

0,1 2

2,168,107

168,315

0,50

84,157

1896 ......

19,675,391

0,1 2

2,361,040

165,615

0,50

82,808

1897 ......

29,877,000

0,1 2

—

—

0,50

—

Tullarne å kaffe och té utgöra icke i någon mån skydd för inhemsk

produktion, utan äro uteslutande finanstullar; och såsom sådan har tullen

å kaffe sedan lång tid tillbaka intagit en framstående plats. En nedsatt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

ning af tullsatserna för nämnda varor, på sätt motionärerna föreslagit,

skulle sålunda icke utöfva något menligt inflytande på näringslifvet inom

landet, men mot motionärernas förslag tala andra skäl, som synas utskottet

vara af afgörande betydelse.

Genom nedsättning af tullen å kaffe till det af herr Anderson föreslagna

beloppet skulle statsverkets inkomster minskas med omkring 2,000,000

kronor om året, om beräkningen grundas på den införsel af kaffe, som

under nästlidet år egt rum. Då emellertid denna införsel på grund af en

genom stort prisfall förorsakad spekulation vida öfverstigit den normala

förbrukningen af denna vara, torde dock den ifrågasatta minskningen i statsverkets

inkomster ej komma att uppgå till nyssnämnda belopp, men i allt

fall icke understiga 1,500,000 kronor om året. Väl är det sant, att statsverket

för närvarande utan olägenhet skulle kunna vidkännas en så betydlig

minskning i sina inkomster, men i hög grad ovisst är, huruvida

allt framgent så kommer att blifva förhållandet. Och äfven om så vore,

lärer det vara otvifvelaktigt, att, om man i likhet med motionären vill

åstadkomma en minskning i de mindre bemedlades lefnadsomkostnader,

sådant kan och bör ske på andra vida bättre och verksammare sätt än

det af motionären föreslagna.

Förbrukningen af kaffe inom landet har sedan en längre tid tillbaka

alltjemt ökats, synnerligen i de norra delande af riket, och utgör numera

ungefär fyra kilogram om året för hvarje individ, då deremot förbrukningen

i de flesta andra länder är. betydligt mindre och enligt utskottet

meddelade upplysningar i medeltal för åren 1885—1889 utgjort för individ

i Norge 3,48 kilogram, i Danmark 2,56 kilogram, i Tyskland 2,38 kilogram,

i Finland 2,21 kilogram, i Frankrike 1,76 kilogram och i Storbritannien

0,37 kilogram. Att "genom nedsättning af tullen än ytterligare befrämja

konsumtionen af kaffe synes icke vara välbetänkt, enär kaffe utgör mer

ett njutnings- än ett näringsmedel och enligt läkares uttalande vid omättligt

bruk medför enahanda skadliga verkningar som omättligt förtärande

af spirituösa drycker.

Flvad bruket af té beträffar, är väl detta i allmänhet i sanitärt hänseende

att föredraga framför bruket af kaffe, och det skulle derför vara

önskligt, om ett allmännare användande af té i stället för kaffe komrae

till stånd. Det är dock föga sannolikt, att en nedsättning af tullen å té

skulle kunna åstadkomma en sådan förändring i befolkningens lefnadsvanor;

och då för närvarande té användes nära nog uteslutande af de förmögnare

klasserna inom landet, skulle en sådan nedsättning utgöra en skattelindring,

som hufvudsakligen komme dessa klasser till godo.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13,

5

Från statsverkets sida är en nedsättning till hälften af tullen å té

af ringa betydelse, då statens hela inkomst af nämnda tull uppgår till

allenast omkring 80,000 kronor om året.

På ofvan anförda skäl hemställer utskottet,

l:o) att tullen å kaffe måtte bibehållas oförändrad;

2:o) att tullen å té äfven måtte bibehållas oförändrad;

samt

3:o) att, vid bifall till hvad utskottet under punkten

l:o) hemstält, herr Andersons yrkande angående

tiden för tillämpningen af den utaf honom föreslagna

tullnedsättningen måtte anses hafva förfallit.

iioi-cifäno •- V ,u\'' tivio W\\- ''isr, ;--ii

Stockholm den 8 mars 1898.

På bevillningsutskottets vägnar:

~.,i.: ...

7 .»

it/, 1 ‘ ’ ■)

H. CAVALLI.

vTTj.U'' 1 !

I )''yriiil.>ni,i .-.ti

.''tv''! •

Bill. till Riksd. Prof. 1898. 5 Sami. 1 Afd.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

•: i s Hf|.; j.« ti. 11 i; ! - UaCCHr rA-.« i}, /i:M t ii

>>st• v ,:rufiuo !<u;ii*U.it

^ :i jf li*!> ;c (<{*)?i ! {•>!?. i*. Av)! »H; ■ t. i’7 5*7 -i* I.

Reservationer:

: .v ,, ^ ‘i.; -ii. :: otti-J .i-jlliit Ui; u>:''

vid punkten l:o):

af herrar Cavalli, Almström och Bergendahl; '' -

samt vid punkten 2:o):

af herrar Almström, Stephens, Philipson och G. Jansson.

ad ;i ,''i. •: •. , :! i L lli" . •> .''it

Härjemte hafva herrar Cavalli och Almström anmält sin reservation

mot den af utskottet använda motivering.

.1 -v ;; dh /ad iS‘T

Herr friherre von Schwerirt har begärt få antecknadt, att han icke

deltagit i behandlingen inom utskottet af de i detta betänkande afhandlade

frågor.

Stockholm 1898. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.