Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfrihet för omalen majs.

1898-03-31 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1898:19, Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfrihet för omalen majs.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

N:o 19.

Ank. till Riksd. kansli den 5 april 1898, kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfrihet för omalen majs.

(l:a A.)

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 140, föreslår herr

L. Eriksson i Bäck, att Riksdagen måtte besluta borttagande af tullen å majs,

om alen.

Till stöd för detta yrkande anföres i motionen:

»Under de sistförflutna åren hafva ganska lifliga ansatser så väl inom

som utom Riksdagen gjorts för höjandet af jordbrukets afkastning. Af de

höjda tullarne väntades högre pris på spanmål och bättre tider för jordbrukaren.

Tullarne kunde dock ej hindra, att priset på kreatur och mejeriprodukter

snarare sänktes än höjdes pa de platser, der man sökte afsättning

för desamma. Fläsktullen har äfven framkallat missnöje, och oaktadt det

låga priset på fläsk i södra och mellersta delarne af landet, synes importen

ändå nödvändig, så länge vi icke kunna frambringa en vara mera jemförlig med

den amerikanska. Oaktadt behof förefinnes för import af amerikanskt fläsk,

finnas betydliga qvantiteter svensk vara för en export, som kunde betydligt

uppdrifvas, men då vårt förnämsta inhemska foderämne för frambringande af

fläsk, hafre, står i högt pris i förhållande till den frambringade produkten,

uppstå derför svårigheter att täfla på den utländska marknaden, i synnerhet

som Danmark, vår förnämsta konkurrent pa detta område, medgifver

tullfri införsel af majs. Då majs, använd för produktion af fläsk, lemnar en

vara, som kan täfla med den utländska, blefve den ett bra och billigt foderämne,

om den finge tullfritt införas. Nu är den hos oss belagd med

en tull af 3 kronor 70 öre för 100 kg., motsvarande ungefär 50 procent af värdet.

Som majs också är ett bra foder för hästar, kunde genom dess möjliggjorda

användning dertill mera hafre komma nötkreaturen till godo i stället för de

nära dubbelt dyrare, oftast dåliga och skadliga foderkakorna. Då de fördelar,

som genom majstullens borttagande kunde vinnas, icke i ringaste man skadade

jordbruket, emedan majs icke med fördel kan odlas inom landet, synes saken

värd att taga i öfvervägande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 3

Det är ju klart, att staten genom borttagande af majstullen går miste

om den inkomst, den eljest lemnar, men en så ringa minskning i statsinkomsterna

torde ej betyda mycket, då så stora öfverskott finnas. Då importen

af majs under de sista åren varit omkring 5 millioner kg. per år, synes icke

den sidan af saken vara afskräckande. En annan invändning torde dock blifva

majsens användbarhet till bränvinsbränning. Det är dock tydligt, att ett

beslut om tullfrihet för majs bör föranleda förbud jemte straffbestämmelser

för tillverkning af bränvin af densamma. För den händelse motionen bifalles

af utskottet, torde utskottet begagna sin rätt att föreslå åtgärder i nyssnämnda

syfte.»

Vid sistlidet års riksdag väckte herr Eriksson motion om borttagande

af tullen å majs, så väl malen som omalen, hvarjemte herr Ola Persson i

Rinkaby, i anledning af nämnda motion, föreslog, att all bränvinstillverkning

af majs, malen eller omalen, måtte förbjudas.

Båda dessa framställningar afstyrktes af bevillningsutskottet; och afgaf

utskottet dervid följande utlåtande:

»Om det ock, såsom herr Eriksson i sin motion framhåller, är otvifvelaktigt,

att genom majstullens borttagande ett godt foderämne kunde erhållas

för ett synnerligen billigt pris, torde likväl vara ovisst, huru vida icke en

betydligt ökad majsimport komme att ofördelaktigt inverka på priset å

inom landet odlad spanmål, men en sådan åtgärd skulle emellertid i ett

annat afseende verka särdeles menligt, i det att majs, såsom ett lämpligt

råämne för bränvinstillverkning, skulle i anseende till dess låga pris nästan

helt och hållet utestänga användningen af potatis för sådant ändamål, hvarigenom

känbara förluster skulle tillskyndas jordbrukarne inom vissa delar af

landet, der till följd af jordmånens beskaffenhet desse äro hufvudsakligen hänvisade

till potatisodling med åtföljande bränvinsbränning. Då nemligen majs

för närvarande i laster om 200 till 500 ton i svensk hamn utbjudes till ett

pris af 6 kronor 10 öre till 6 kronor 15 öre för 100 kilogram, tullen

naturligtvis deri ej inberäknad, skulle vid bränvinstillverkning af denna vara,

dä utbytet beräknas till 70 liter af 50 procent alkoholhalt för 100 kilogram,

råämnet till en liter bränvin kunna erbållas för ett pris af allenast 9 öre.

Vid bränvinsbränning af potatis åter kan utbytet af 100 kilogram potatis af

18 procent stärkelsehalt, således en god vara, som ej alla år kan inom

vårt land frambringas, beräknas till 20 liter af nämnda alkoholhalt; och då

en hektoliter potatis väger omkring 73 kilogram, skulle med ett pris af 9

öre för liter bränvin, hvartill enligt livad ofvan angifvits, majsbränvin under

förutsättning af tullfrihet för majs kunde tillverkas, en hektoliter potatis icke

kunna vid användning för detta ändamål inbringa mer än 1 krona 31 öre,

ett pris, hvartill potatis svårligen utan förlust kan odlas. Häraf framgår,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

att, i händelse tullen å majs borttoges, detta skulle i väsentlig grad inverka

hämmande på afsättningen af potatis till bränvinsbrännerierna, hvarigenom

ett hårdt slag skulle drabba den svenska jordbruksnäringen. Detta förhållande

skulle sannolikt äfven bidraga dertill, att bränvinstillverkningen, som

hittills hufvudsakligen utgjort en binäring till jordbruket, komme att allt mer

öfvergå till storindustri, hvarigenom, förutom minskad afsättning af jordbrukets

produkter, jemväl skulle blifva en följd, att det värdefulla alfabet

drank, som erhålles vid bränvinsbränning af säd och potatis, ej komme att

på ett så lämpligt sätt tillgodogöras som under nuvarande förhållanden.

Till förekommande af de olägenheter, som sålunda skulle uppstå för

jordbruket, har herr Persson i sin motion hemstält om förbud mot användande

af majs för tillverkning af bränvin, och herr Eriksson har sjelf i sin motion

medgifvit, att tullfrihet för majs måste föranleda ett sådant förbud. Förslag

att genom lagstiftning i denna rigtning åt jordbruksnäringen inom landet

förbehålla all afsättning af råämnen till bränvinsbrännerierna, särskild! af

potatis, hafva flere gånger förut varit föremål för Riksdagens pröfning. Så

skedde första gången vid 1887 års riksdag, då dels i den kongl. proposition,

som ligger till grund för nu gällande förordning angående vilkoren för tillverkning

af bränvin, förslag framstäldes om förbud att för bränvinstillverkning

använda majs, ris och andra sådana ämnen, som äro af beskaffenhet att icke

kunna inom landet allmänneligen alstras, dels ock motion väcktes med

alternativt förslag om förhöjd tillverkningsskatt för bränvin, tillverkadt af

sådana råämnen. Såväl dessa förslag som vid flere senare riksdagar väckta

motioner i samma rigtning hafva emellertid af Riksdagen afslagits, och har

bevillningsutskottet vid behandlingen af åtskilliga sådana förslag lemnat

utförlig utredning af hithörande förhållanden samt gifvit skäl för den åsigten,

att en sådan inskränkning i vilkoren för bränvinstillverkningen icke kan

eller bör genomföras.

Enligt grundsatserna för nu gällande lagstifning för näringsfriheten

bör det stå en hvar fritt att välja de råmaterialier, han anser fördelaktigast

för den näring, han idkar, och ett förbud mot användande af majs för

tillverkning af bränvin synes utskottet derför innebära ett ingrepp i den

frihet, som bör tillkomma idkarne af denna näring lika väl som andra

näringsidkare. För de brännerier, som äro belägna å trakter, der tillgång

på potatis icke finnes i tillräcklig mängd för deras behof, skulle ett sådant

förbud till och med kunna medföra den påföljd, att tillverkningen icke längre

skulle kunna med fördel bedrifvas och således måste nedläggas.

Utom de skäl, som sålunda anförts mot det föreslagna förbudet, uppställa

sig derjemte för genomförandet af detsamma rent praktiska hinder,

hvilka enligt utskottets åsigt äro af den art, att de måste anses afgörande

för frågan. Det är nemligen med största svårighet förenadt att efter in
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 19.

5

mäskningen afgöra hvad slags spamnål till densamma användts, i följd

hvaraf en verksam kontroll i detta hänseende nödvändigt måste medföra

vilkor och inskränkningar, som blefve särdeles betungande för tillverkaren

äfvensom för staten. Särskildt vid de brännerier, som äro i gång hela

dygnet om och äro belägna å egendomar, der majs användes för utfodring

af kreatur, blefve det helt säkert nödvändigt att hela dygnet igenom på det

noggrannaste kontrollera inmäskningen, i följd hvaraf det icke skulle kunna

undvikas att vid sådana brännerier anställa två kontrollörer. Kontrollen

skulle till och med blifva omöjlig, i händelse någon bränvinstillverkare

skulle vilja använda malen spanmål, en utväg, som, i händelse ett förbud

mot användande af majs vid bränvinstillverkning skulle stadgas, sannolikt ej

komme att lemnas obegagnad af dem, som ville öfverträda förbudet. Denna

svårighet har väl en motionär vid en föregående riksdag sökt undanrödja

genom ett förslag att förbjuda användningen af alla slags mjöl för bränvinstillverkning,

utom då det användes för jästberedning. Af tekniska skäl

är emellertid en sådan anordning nästan omöjlig att genomföra, men anser

utskottet, då förslag härom nu icke föreligger, sig ej ega anledning att om

denna fråga lemna vidare utredning än att hänvisa till hvad 1891 års

bevillningsutskott i detta hänseende utförligt yttrat.

Faran för att, genom användande af majs för tillverkning af bränvin,

den för jordbruksnäringen så betydelsefulla afsättningen af dess alster till

bränvinsbrännerierna skulle i väsentlig mån försvåras kan, på grund af hvad

sålunda anförts, enligt utskottets åsigt ej afvärjas på annat sätt än genom

tull å majs.»

Utskottet anser hvad sistlidet års bevillningsutskott sålunda yttrat

vara af afgörande betydelse för nu förevarande fråga samt hemställer, under

åberopande af nämnda yttrande,

att nu gällande tullsats å omalen majs måtte bibehållas

oförändrad.

Stockholm den 31 mars 1898.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

Herr Swartling har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i behandlingen

af förestående ärende.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1S98. 5 Samt. 1 Afd. 18 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.