Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om nedsättning af tullen å melass.

1898-04-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1898:24, Betänkande, i anledning af väckt motion om nedsättning af tullen å melass.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 24.

1

N:o 24.

Ank. till Riksd. kansli den 22 april 1898, kl. 11 f. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om nedsättning af tullen

å melass.

(1 :a A.) I * * * 5

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 189, hemställer herr

L. Eriksson i Bäck, att melass åsättes en tullsats af 5 öre för kilogram.

Till stöd för denna hemställan anföres i motionen följande:

»För icke så lång tid tillbaka betraktades artikeln melass såsom nästan

värdelös här i landet, synnerligen sedan genom förändrad lagstiftning i

Frankrike den icke längre kunde hit exporteras. Efter hand hafva emellertid

fyrfaldiga försök gjorts att tillgodogöra sig detta betydliga affall från

hvitbetssockerfabrikerna. Första försöket var att deraf framställa sprit,

hvilket delvis ännu fortfar. Så snart emellertid priset på melass öfverskrider

5 å ö öre per kilo, torde denna fabrikation af sig sjelf do ut, då det omöjligen

med sådant pris för melassen kan bära sig att derur framställa sprit.

En annan förbrukning af melass, som deremot har en stor framtid

för sig, är dess användande till kreatursfoder. Sedan man i synnerhet lärt

sig att i måttliga proportioner inblanda ifrågavarande sötämne i fodret,

tyckes landtbrukaren såväl här i landet som i utlandet hafva förvärfvat åt

sig ett kraftfoder i melassen, som icke oväsentligt förökar hans afkastning.

Inom det rent tekniska området hafva försöken ej heller legat nere för att

vinna säljbara produkter ur melassen. Hit hörer i främsta rummet att ur

densamma med fördel utdraga en del af sötämnet för sådana ändamål som

sirap etc., hvarvid man äfven lyckats att i återstoden fullständigt tillgodogöra

Bih. till Riksd. Prot. 1898. 5 Sami. 1 Afd. 21 Höft. (N:o 24).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 24

sig alla de kalisalter, eller 8 å 9 procent, som melassen innehåller. Härmed

vinnes ett ytterst värderikt gödningsämne, som under benämning »Schlempekohle»

särskilt i Tyskland fått. ett stort användande och som just återbördar

åt jorden den näring, som hvitbetorna dragit ur densamma. Det måste vara

önskvärdt, att vårt land tillgodogör sig sådana tekniska uppfinningar, icke

minst för att åtminstone delvis hämma importen, som nu uppgår till öfver

14 millioner kilo, af den underhaltiga amerikanska sirupen, som håller ända

till 6 procent kalisalter och således icke kan vara helsosam för menniskor

att förtära, synnerligast om staten genom en proportionsvis ökad import af

melass icke väsentligt förlorar något i tullinkomster.

Det är klart, att den svenska tillverkningen af melass, som uppgår till

cirka 18 millioner kilo, icke på långt när kan fylla alla behof för melassens

användande, som mer och mer vidgar sig, icke minst inom det tekniska området.

En större import af sagda vara kommer således att blifva af nöden,

men den nuvarande tullen, såsom liktydig med ett importförbud, lägger ett

absolut hinder derför. Nedanstående siffror hoppas jag skola visa, huru godtycklig

tullen på melass nu är, och att en betydlig nedsättning måste inträda,

om vi annars vilja tillegna oss de fördelar, som med melassens användande

1 stor skala äro förenade.

Tullen i Sverige på melass är 10 öre och på sirap alla slag likaledes

10 öre per kilo.

Tullen i Danmark på melass är 1 öre per danskt skålpund, lika med

2 öre per kilo, och för ljus sirap 62/8 öre per danskt skålpund, lika med

1378 öre per kilo. Tullen i Norge på socker alla slag är 20 öre per kilo,

men melass är tullfri.

Partipriset för utländsk melass är 3V2 å 4 öre och på amerikansk

sirap efter qvalitet 11 å 15 öre, allt per kilo otullad vara fritt i svensk hamn.

Om i betraktande tages, att sirapen innehåller 65 å 70 procent socker,

och att melassen innehåller 45 å 47 procent, hvaraf man dock icke kan tillgodogöra

i lyckligaste fall mer än högst 35 procent eller ungefär hälften af

sirapens sockerhalt, och då icke någon annan grund för beräkningen af de

tullsatser, som rätteligen böra åsättas sirap och melass, gifves än sockerhalten,

så bör, om tullen å sirap utgår med 10 öre per kilo, tullen å melass

bestämmas till 5 öre per kilo.»

Tullsatsen för melass utgör för närvarande, såsom motionären uppgifvit,

likasom för sirap 10 öre för kilogram, hvilken tullsats åsattes af 1892 års

Riksdag i enlighet med 1888 års tullkomités förslag.

Melass, som utgör en biprodukt vid sockertillverkningen, har hittills

användts hufvudsakligen dels för framställning af socker, dels till kreaturs
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 24. 3

foder och dels för tillverkning af bränvin. Att genom tullsatsens sänkning

möjliggöra införsel af melass för dessa ändamål synes utskottet icke tillrådligt.

Genom en utsträckt användning af melass såsom råämne vid bränvinstillverkning

skulle vållas en motsvarande minskning i förbrukningen af potatis

för detta ändamål, hvarigenom ej oväsentlig skada skulle tillfogas jordbruksnäringen

å de orter, der till följd af jordmånens beskaffenhet jordbrukarne

äro hänvisade hufvudsakligen till potatisodling. Klagomål från dessa hafva

ock försports till och med öfver användningen af inhemsk melass för bränvinstillverkning,

hvilka klagomål funnit sitt uttryck i motioner om vidtagande af

åtgärder till förhindrande af melassens användning för bränvinsbränning.

Hvad derefter angår melassens användning för framställning af socker, kan

behofvet af denna vara utan svårighet fyllas inom landet utan användning

af melass, hvadan någon ytterligare tillgång på melass för detta ändamål

åtminstone tills vidare icke är af behofvet påkallad. Såsom kreatursfoder har

väl melassen vunnit allt större användning, men har behofvet af melass för

sådant ändamål åtminstone ännu icke, såvidt kändt är, visat sig vara större,

än att det kan fyllas af den inhemska tillverkningen.

Genom antagande af den föreslagna tullsatsen af 5 öre för kilogram

torde för öfrigt icke kunna vinnas hvad motionären åsyftat, enär priset å

importerad melass i allt fall skulle blifva allt för högt för att någon införsel

deraf skulle kunna komma till stånd.

Äfven ur tullteknisk synpunkt måste, såsom tullkomitén i sitt betänknnde

framhållit, anses synnerligen önskvärdt, att melass och sirap förtullas på

samma sätt, i det att ofta stor svårighet möter att afgöra till hvilketdera

slaget varan bör hänföras. •

På sålunda anförda skäl hemställer utskottet,

att nu gällande tullsats å melass måtte bibehållas oförändrad.

Stockholm den 21 april 1898.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 24.

af herr G. Jansson.

Reservation

Härjemte hafva herrar Fredhohn och Swavtling begärt få antecknadt,

att de icke deltagit i den slutliga behandlingen af förevarande ärende.

Stockholm, Assoeiations-Boktryckeriet, 1898.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.