Bevillningsutskottets Betänkande N:o 31
1898-05-06 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1898:31, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 31
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 31.
1 .
N:o 31.
'' Vi "V.-, V : ,V''V- .•)
Ad k. till Riksd. kansli den 7 maj 1898, kl. 4 e. m.
Betänkande, angående beräkning
år 1899.
af vissa
bevillningar för
Jemlikt 40 § riksdagsordningen får bevillningsutskottet härmed afgifva
förslag till beräkning af de särskilda bevillningarnas belopp för
år 1899; innefattande detta förslag icke blott tull-, post-, stämpel-,
bränvinstillverknings- och hvitbetssockertillverkningsmedlen, utan äfven
afkastningen af bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter.
l:o.
Tullmedlen.
... ! ,;iy, . ,
Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år
beräknades till 39,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:
år 1894 ...........................................
» 1895 ......................................
» 1896 ..............................................
eller i medeltal för dessa tre år
samt år 1897....................................
Bih. till Riksd. Prat. 1898. ö Sami.
1 A/d. 28 Haft.
... kronor 38,510,782
» 39,348,796
» 42,201,218
» 40,020,265
)) 43,755,018.
(N-.o 31.) 1
2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 31.
I underdånig skrifvelse den 10 sistlidne december angående inkomstberäkningen
för år 1899, hvilken skrifvelse finnes bifogad Kong].
Maj:ts till innevarande Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets
tillstånd och behof, har statskontoret yttrat, att då statens inkomst af
tullmedlen, för år 1896 debiterad med mera än 42,200,000 kronor, i
medeltal för åren 1894—1896 uppgått till öfver 40,000,000 kronor
samt, i händelse uppbörden för december månad år 1897 blefve lika
den för december månad år 1896, för år 1897 skulle belöpa sig till
43,858,230 kronor, ansåge sig statskontoret böra föreslå en förändring
i senast antagna beräkning; och har statskontoret hemstält, att tullmedlen
för år 1899 måtte upptagas med ett till 41,000,000 kronor
förhöjdt belopp.
Med detta belopp hafva tullmedlen jemväl blifvit uppförda i Kongl.
Maj:ts förslag till statsreglering för år 1899.
De förändringar i tulltaxan, som af innevarande års Riksdag vidtagits,
synas icke vara af den betydelse, att vid nu förevarande beräkning
af tullmedlen afseende vid dem behöfver fästas; och då de skäl,
som af statskontoret anförts för en beräkning af ifrågavarande statsinkomst
till ett till 41,000,000 kronor förhöjdt belopp, synas utskottet
väl grundade, helst 1897 års debiterade tulluppbörd uppgått till ett ej
oväsentligt högre belopp, får utskottet i öfverensstämmelse med Kongl.
Maj:ts förslag hemställa,
att tullmedlen för år 1899 beräknas
till............................................ kronor 41,000,000.
2:o.
Post medlen.
Vid nästlidet års riksdag beräknades postmedlen för
innevarande år till 9,025,000 kronor.
Ifrågavarande medel
år 1894 ................................
utgjorde:
. kronor
8,273,600
» 1895................................
»
8,548,268
» 1896 .................................
»
9,035,371
eller i medeltal för dessa
tre år ..............
»
8,619,080
samt belöpte sig år 1897
till ....................
»
9,704,637.
Transport kronor 41,000,000
3
Bevillningsutslcottets Betänkande N:o 31.
Transport kronor 41,000,000
Postmedlen äro, enligt uppgift i statskontorets omförmälda
skrifvelse till Kongl. Maj:t, för år 1899 beräknade
till 9,925,000 kronor och jemväl af statskontoret med samma
belopp upptagna. I denna beräkning har Kongl. Maj:t icke
vidtagit någon förändring; och då icke heller utskottet har
något att dervid erinra, hemställer utskottet,
att postmedlen måtte för år 1899 beräknas
till ............................................ kronor 9,925,000.
3:o.
lievillniugsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
Dessa afgifter hafva utgjort:
år 1894 .......................................................... kronor 891,276
» 1895 .................................................................. » 928,955
» 1896 .................................. » 934,722
eller i medeltal för dessa tre år ........._........ » 918,318
samt år 1897......................... » 990,409.
»Af 1897 års Riksdag beslutades en sådan ändring af
§ 4 i kongl. förordningen angående bevillningsafgifter för
särskilda förmåner och rättigheter den 2 december 1892, att
den afgift, som utländsk handelsresande jemlikt detta förfa
ttningsrum skulle erlägga för rättigheten att här i riket *
idka handel med utländska varor, skulle beräknas för hvarje
► tidrymd af trettio på hvarandra följande dagar, räknade från
och med den dag, afgiften erlades, och icke, såsom förut
varit förhållandet, för hvarje kalendermånad. Nämnda förändring
har trädt i kraft vid början af år 1898. Ehuru
det kunde antagas, att i följd af denna förändring eu minskning
i ifrågavarande afgifter komme att ega rum, ansåg
Riksdagen dock, att denna minskning icke kunde blifva af
någon större betydenhet; och blef denna inkomsttitel af
Riksdagen för år 1898 beräknad till ett från 800,000 till
850,000 kronor förhöjdt belopp».
Transport kronor 50,925,000
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 31.
Transport kronor 50,925,000
Efter erinran härom har statskontoret i sin ofvan omförmälda
skrifvelse till Kongl. Maj:t yttrat, att, med fästadt
afseende å såväl ofvanberörda minskning som ock den
minskning i bankbolags sedelutgifning, som under år 1899
till äfven ty rs kunde ega rum i följd af stadgandet i § 41 i
lagen för Sveriges riksbank’ den 12 maj 1897, statskontoret
funne sig föranlåtet hemställa, att bevillningsafgifter för
särskilda förmåner och rättigheter måtte upptagas i riksstaten
för år 1899 med endast 650,000 kronor; och hafva
i enlighet härmed berörda afgifter i Kongl. Maj:ts förslag
till statsreglering för år 1899 upptagits med det af statskontoret
sålunda föreslagna belopp.
Ehuruväl, på sätt statskontoret erinrat, någon minskning
i de enskilda bankernas sedelutgifning och deraf följande
minskning i nu ifrågavarande inkomsttitel är att förvänta,
anser dock utskottet, att den föreslagna nedsättningen är
väl stor, och att beloppet utan fara för misstag kan höjas
med 100,000 kronor.
Utskottet hemställer fördenskull,
att bevillningsafgifterna för särskilda
förmåner och rättigheter må för år 1899
beräknas till ....................................... kronor 750,000.
t
4:o.
Stämpel medlen.
Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till
5,000,000 krohor, hafva utgjort:
. år 1894 .............................................................. kronor 3,828,691
» 1895 ............................................................. » 4,891,704
» 1896 ...... » 5,240,923
eller i medeltal för dessa tre år ...... » 4,653,773
samt år 1897................................................... » 5,956,829.
Transport kronor 51,675,000
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 31.
Transport kronor
Den ökade inkomst af stämpelmedlen, som med tilllämpning
af den utaf 1894 års Riksdag beslutade nya förordning
angående stämpelafgiften antogs komma att ega
rum, föranledde stämpelmedlens uppförande i riksstaten för
år 1895 med 5,300,000 kronor, hvilken beräkning bibehölls
äfven för år 1896.
Då inkomsterna af denna skattetitel för år 1895 uppgått
till lägre belopp än det beräknade, samt tillräcklig anledning
icke funnes att antaga, det dessa inkomster för år
1897 skulle i någon betydligare mån ökas, helst som den
väsentligaste delen af skattetiteln, nemligen arfsskatten, i
följd af sin natur vore underkastad stora vexlingar, beräknade
Riksdagen stämpelmedlen för år 1897 till 5,000,000
kronor; och äro dessa medel äfven i riksstaten för år 1898
upptagna med detta belopp.
Enligt i finansdepartementet utarbetade uppgifter för
åren 1895 och 1896 å beloppet af de stämplar, som användts
till nedannämnda handlingar, har detta belopp utgjort:
år 1895.
år 1896.
handlingar till lagfartsprotokollet................
1,190,522
90
1,616,653
30
d:o till inteckningsprotokollet..........
212,223
11
269,287
27
d:o till äktenskapsförorsdprotokollet.
4,646
—
4,645
—
d:o till bouppteckningsprotokollet____
1,117,537
80
1,107,903
90
Summa kronor
2,524,929
81
2,998,489
47
Bevillningsafgiften för spelkort, som enligt 1892 års
Riksdags beslut förhöjdes från 75 öre till 1 krona 50 öre
för hvarje kortlek, har jemlikt 1896 års Riksdags beslut och
kongl. kungörelsen den 1 maj samma år från och med den
1 derpå följande juli nedsatts till 50 öre för hvarje kortlek.
Statskontoret har hemställ, att stämpelmedlen måtte i
riksstaten för år 1899 upptagas med oförändradt belopp af
5,000,000 kronor, och har Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse
härmed föreslagit beräkningen af ifrågavarande statsinkomst
till nämnda belopp.
5
51,675,000
Transport kronor 51,675,000
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 31.
Transport kronor 51,675,000
Sedan Riksdagen numera besluta, att skyldigheten att
vid utställandet af inrikes vexel förse densamma med stämpel
skall med nästkommande års ingång upphöra, måste
emellertid vid förevarande beräkning hänsyn tagas till den
minskning i stämpeluppbörden, som härigenom blifver en
följd. Storleken af den inkomst, som genom nu utgående
stämpelafgift för inrikes vexlar tillföres statsverket, kan icke
med bestämdhet uppgifvas. Med ledning af bankernas uppgifter
till finansdepartementet kan man dock beräkna stämpelafgiften
för vexlar, som i bankerna diskonterats, till öfver
500,000 kronor, hvilket belopp sålunda torde böra afdragas
från det belopp, hvartill stämpelmedlen för år 1899 af Kongl.
Maj:t beräknats. Men härtill kommer det belopp, som i
stämpelafgift utgår för de vexlar, som diskonteras hos bankirer
och andra enskilda personer, eller som icke diskonteras.
Detta belopp torde kunna beräknas till 100,000 kronor. Inkomsten
af stämpelafgiften för vexlar synes derför böra
minskas med sammanlagdt 600,000 kronor. Visserligen hafva
de för år 1897 influtna stämpelmedlen uppgått till betydligt
högre belopp än det af Kongl. Maj:t för år 1899 beräkuade,
men då den väsentligaste delen af denna skattetitel är af
vexlande natur, har utskottet i allt fall ansett, att från det
af Kongl. Maj:t beräknade beloppet bör afdragas hvad stämpelafgiften
för inrikes vexlar enligt ofvan angifna beräkning
antagits lemna i inkomst eller 600,000 kronor.
Utskottet hemställer derför,
att stämpelmedlen för år 1899 beräknas
till ................................................... kronor 4,400,000.
5:o.
BrSiimnstillverkiiiiigsskatteii.
Bränvinstillverkningen i riket har enligt uppgift i statskontorets
ofvanberörda skrifvelse till Kongl. Maj:t af den
10 december 1897 utgjort:
Transport kronor 56,075,000
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 31.
Transport kronor
år 1892.................................................................... liter 31,804,818
» 1893......... » 31,721,077
» 1894................ )) 33,068,884
» 1895........... :............................................"‘.-tf 34,886,895
» 1896................................. » 32,804,168
utgörande medeltalet för femårsperioden...... )> 32,857,168.
Medeltal för femårsperioden 1891—1895 utgjorde enligt
uppgift i samma skrifvelse 32,724,536 liter.
Enligt hvad utskottet inherntat från finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå har tillverkningen uppgått under
år 1897 till 36,295,193 liter och under de tre första månaderna
af innevarande år till 15,034,832 liter.
Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets
nyssnämnda skrifvelse följande öfversigt för femårsperioden
1892 — 1896:
Influten
Restitution för
Statsverket
skatt.
denatureradt
bränvin.
för högt
erlagd skatt.
.behållet.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
År 1892 .........................
15,047,034
504,348
4,598
14,538,088
» 1893 .......................
15,849,588
534,549
5,017
15,310,022
» 1894 ....................
16,277,549
606,960
4,712
15,665,877
> 1895 ........................
16,558,451
710,025
1,709
15,846,717
> 1896 ........................
17,545,976
744,617
5,279
16,796,080
Under år 1897 belöpte sig skatten till 18,431,396 kronor,
och utgick under samma år restitution af tillverkningsafgift
för denatureradt bränvin med 925,467 kronor, i följd hvaraf
statsverkets behållna inkomst af denna skattetitel under år
1897 utgjort 17,505,929 kronor.
I sin omförmälda skrifvelse har statskontoret, efter
erinran att bränvinstillverkningsskatten, med afseende derå
att densamma under de senare åren varit i jemnt stigande,
af sistlidet års Riksdag beräknats till 15,500,000 kronor, an
Transport
kronor
7
56,075,000
56,075,000
8
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 31.
Transport kronor 56,075,000
fort, att denna statsinkomst jemväl under år 1897 varit i
stigande, men att, då ovisst vore, om de förhållanden, som
härtill medverkat, komme att fortfara under den tid, för
hvilken förslag till inkomstberäkning nu skulle afgifvas,
någon förhöjning i den senast antagna beräkningen icke syntes
böra ifrågasättas, utan denna skatt äfven i riksstaten för
år 1899 upptagas med 15,500,000 kronor.
Med detta belopp har ifrågavarande statsinkomst jemväl
blifvit uppförd i Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering
för år 1899.
Då utskottet icke har något att häremot erinra, hemställer
utskottet,
att bränvinstillverkningsskatten för år
1899 beräknas till...............................kronor 15,500,000.
6:o.
Hvitbetssockertillverkniiigsafgifteii.
Inkomsten af denna skattetitel har utgjort:
år 1894 .............................................................. kronor 4,723,275
» 1895 .............................................................. » 7,139,148
» 1896 ............................................................. » 7,726,386
» 1897 .............................................................. » 11,008,906.
Under nedannämnda tillverkningsår har vid samtliga
fabriker inom landet afverkats följande myckenhet hvitbetor:
1893— 1894 ................................................................. 373,962 ton
1894— 1895 ......................................................... 628,480 »
1895— 1896 ................................................................. 538,709 »
1896— 1897 ............................................................... 890,240 »
1897— 1898 ................................................................. 716,141 »
Enligt kongl. förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen
i riket den 19 maj 1893 skall för all
tillverkning af hvitbetssocker erläggas tillverkningsskatt i
Transport kronor 71,575,000
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 31.
9
Transport kronor 71,575,000
förhållande till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen
använda hvitbetor enligt den i förordningen bestämda
grund antagas hafva lemnat; och skall denna skatt
utgöra hälften af gällande tullsats för utländskt råsocker af
mörkare färg än n:o 18 af den i verldshandeln antagna
holländska standard.
Från och med den 1 september 1896 skall, med undantag
för vissa nedan omförmälda fabriker, det beskattningspligtiga
råsockret beräknas efter de för tillverkningen använda
betornas vigt sålunda, att 100 kilogram råa (ej torkade)
hvitbetor antagas lemna ett utbyte af 10,5 kilogram
socker. Då tullen å socker, till färgen mörkare än ofvannämnda
standardnummer är bestämd till 23,5 öre för kilogram,
utgår skatten sålunda i allmänhet med 12 kronor 33
öre för hvarje ton afverkade betor.
Ifrågavarande statsinkomst har i riksstaten för innevarande
år uppförts med 8,000,000 kronor. Rörande orsaken
till att den inkomst, som influtit för år 1897, så betydligt
öfverstigit det beräknade beloppet, har statskontoret i
sin ofvanberörda skrifvelse till Kongl. Maj:t yttrat, att en
betydlig del af betafverkningen under tillverkningsåret 1896
—1897 försiggått under januari—april månader 1897, i följd
hvaraf den under samma tid debiterade skatten belöpt sig
till ej mindre än 3,169,290 kronor 37 öre, samt att till det
för år 1897 uppnådda resultatet äfven i viss mån bidragit
tillväxten af fabrikernas antal, och att den undantagsförmån,
som enligt § 2 i berörda kongl. förordning den 19 maj
1893, sådan denna § lyder enligt kongl. kungörelsen den
15 maj 1896, varit nyanlagda fabriker medgifven, i större
eller mindre mån upphört. På grund af sistomförmälda förhållanden
har statskontoret hemstält, att denna statsinkomst
måtte i riksstaten för år 1899 upptagas med 8,500,000 kronor,
hvilket belopp jemväl i Kongl. Maj:ts förslag till beräkning
af statsverkets inkomster upptagits.
Den för tillverkningsåret 1897—1898 debiterade skatten
har uppgått till 8,498,099 kronor 63 öre.
Transport kronor 71,575,000
Ihh. till Ri/csd. Prot. 1838. 5 Sami. / Afd. 28 Höft.
•2
10
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 31.
Transport kronor 71,575,000
De fabriker, som, enligt hvad ofvan antydts, fortfarande
åtnjuta lägre utbytesberäkning än den i allmänhet stadgade,
äro fabrikerna vid Köpinge, Karpalund, Karlshamn och Roma.
Sockerutbytet beräknas för fabrikerna vid Köpinge och
Karpalund under tillverkningsåren 1897-—1899 efter 9,s procent;
för fabriken i Karlshamn under tillverkningsåret
1897—1898 efter 8,5 procent och under åren 1898—1900
efter 9,5 procent samt för fabriken vid Roma under tillverk^- ningsåren 1897—1899 efter 8,5 procent. Nämnda undantagsställning
upphör för fabrikerna vid Köpinge, Karpalund och
Roma den 1 september 1899 och för fabriken i Karlshamn
den 1 september 1900.
Betafverkningeu har under tillverkningsåret 1897—1898
utgjort, approximativt beräknadt, vid
Köpinge ...................................................................... 79,300 ton
Karpalund....................................................... 45,000 »
Karlshamn............................... 22,300 »
Roma ................................... 57,000 »
Under samma tillverkningsår har, enligt hvad ofvan
nämnts, sockerutbytet beräknats vid fabrikerna i Köpinge
och Karpalund efter'' 9,5 procent och vid fabrikerna i Karlshamn
och Roma efter 8,5 procent^ och då skatten utgör
enligt den förra af dessa beräkningar 11 kronor 16 öre och
enligt den senare 9 kronor 98 öre för ton uppvägda betor,
har således tillverkningsskatten år 1897—1898 utgjort vid
Köpinge ...................................................... kronor 884,988
Karpalund .............................,..... .........» 502,200
Karlshamn..................................... r> 222,554
Roma...........................................*..........» 568,860
Summa kronor 2,178,602.
Enär betafverkningen till största delen afslutas hvarje
år före december månads utgång, bör skatten från berörda
fabriker för kalenderåret 1899 beräknas efter den grund,
som för dessa fabriker kommer att gälla under tillverkningsårét
1899—1900, dä sockerutbytet skall beräknas för
Transport kronor 71,575,000
11
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 31.
Transport- kronor 71,575,000
fabrikerna i Köpinge, Karpalund och Roma, såsom i allmänhet,
efter 10,5 procent samt för fabriken i Karlshamn efter
9,5 procent. Under antagande att betafverkningen vid nämnda
fabriker under tillverkningsåret 1899—1900 blifver lika stor
som under innevarande t-illverkningsår, skulle följaktligen
skatten under år 1899 komma att utgöra vid
Köpinge ........................................................ kronor 977,769
Karpalund...................................................... » 554,850
Karlshamn......................................................... » 248,868
Roma..................................................... »_702,810
Summa kronor 2,484,297,
eller något öfver 300,000 kronor mer än under tillverkningsåret
1897—1898.
Med hänsyn härtill och då anledning icke förefinnes
att antaga, det hvitbetssockertillverkningen inom riket kommer
att minskas, utan fastmer torde behöfva ökas för att
kunna motsvara konsumtionen af socker inom landet, hvilken
visat sig vara i ständigt stigande, har utskottet ansett, att
ifrågavarande afgift kan utau fara för misstag antagas
uppgå till högre belopp än Kongl. Maj:t föreslagit, samt
hemställer fördenskull,
att hvitbetssockertillverkningsafgiften
för år 1899 upptages i riksstaten med kronor 9,000,000.
Summa kronor 80,575,000.
Stockholm den 6 maj 1898.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CAVALLI.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.