Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets Memorial N:o 2

1898-02-18 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1898:2, Bankoutskottets Memorial N:o 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

1

N:o 2.

Anlt. till Riksd. kansli den 18 februari 1898 kl. 3 e. m.

Memorial, angående verkstäld granskning af riksbankens styrelse

och förvaltning.

Till följd af den bankoutskottet enligt § 4 i dess instruktion åliggande

skyldighet att undersöka och granska riksbankens tillstånd samt huru densamma

styrd och förvaltad blifvit, har utskottet tagit kännedom af dels

fullmäktiges allmänna och särskilda protokoll för tiden från och med den

15 januari 1897, intill hvilken dag ansvarsfrihet blifvit fullmäktige för

deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder beviljad, och till innevarande

riksdags början, dels af de af vederbörande revisorer afgifna berättelser

om verkstäld granskning af riksbankens såväl liufvudkontors som

de särskilda afdelningskontorens i Göteborg, Malmö, Falun, Hernösand,

Jönköping, Kalmar, Karlstad, Luleå, Umeå, Vexiö, Visby, Örebro och Östersund

förvaltning under år 1896, dels ock af fullmäktiges med utskottets

memorial n:o 1 till Riksdagen öfverlemnade berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1897, äfvensom af de

utaf styrelserna för riksbankens i verksamhet varande afdelningskontor i

afseende å dessa kontors förvaltning under samma år lemnade särskilda

redogörelser; och får utskottet efter nu fulländad granskning härmed,

jemlikt föreskrift i ofvanberörda instruktion, till Riksdagen i ämnet afgifva

berättelse.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgifningen, in- och utlåningsrörelsen

äfvensom öfrig verksamhet vid riksbankens hufvud- och

Bih. till Riksd. Prot. 1898. t! Sami. 1 A fri. 2 Häft. (N:o 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

afdelningskontor samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att för en

närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa till de utförliga

sifferredogörelser, som lemnats i de berättelser, hvilka afgifvits af Riksdagens

revisorer och riksbankens fullmäktige liksom i utskottets förut till

Riksdagen aflåtna memorial n:o 1.

Endast beträffande några siffergrupper af allmännare intresse anser

sig utskottet böra här nedan erinra om hvad ur förenämnda berättelser

kan inhemtas.

Metalliska kassan*), som vid 1897 års början utgjorde kr. 24,889,492: 17

och vid årets slut kr. 31,398,433: 38, har under årets lopp vexlat mellan

lägst ofvan förstnämnda belopp och högst den 31 augusti kr. 31,800,336: 74.

Det i metalliska kassan ingående guldet, som vid årets början utgjorde

kr. 23,531,974: 17 och vid dess slut kr. 29,411,518: 58, har vexlat mellan

lägst den 30 juni kr. 23,247,025: 39 och högst den 30 september kr.

29,692,959: 43. Hvad tillgången å silfvermynt angår, utgjorde detta vid

årets början kr. 1,357,518: -—- och vid dess slut kr. 1,986,914: 80. Lägst

var silfvermyntkassan vid årets början och högst den 31 maj med kr.

2,594,782: 95.

Fordringar i löpande räkning å utrikes ort hade riksbanken den 1

januari 1897 till belopp af kronor 11,136,618: 15 samt vid årets slut kronor

7,322,496: 78. Lägsta beloppet af dylika fordringar har uppgått till

kronor 6,403,380: 54 (den 18 december) och högsta till kronor 17,788,369: 94

(den JL3 mars).

A separaträkning i utlandet hade riksbanken vid årets början kronor

6,195,000: — och vid dess slut kronor 2,655,000: —. Dessa sistnämnda

medel inräknas icke bland sådana tillgångar, å hvilka sedelutgifning får

grundas.

Sedelutgifning sr ätten, som vid 1897 års början utgjorde kronor

81,026,110: 32 och vid dess slut kronor 83,720,930: 16, föll den 30 januari

till sitt lägsta belopp, eller kronor 77,596,042: 50 och uppgick den 18

september till sitt högsta belopp under året, eller kronor 91,038,632: 50.

De utelöpande sedlarne, som vid årets början utgiorde kronor 63,296,595: 55

och vid dess slut kronor 68,840,183: 18, sjönko den 13 februari till sitt

lägsta belopp, kronor 48,887,959: 01 samt stego till sitt högsta den 31

december. Den obegagnade sedelutgifningsrätten har varit högst den 13

mars, då den utgjorde kronor 37,469,978: 71 samt lägst den 31 december

med kronor 14,880,746: 98.

*) Till metallisk kassa, hvarå sedelutgifningsrätt får grundas, räknas: lagligen i riket

gällande guldmynt, utländskt guldmynt och omyntadt guld samt guld, innestående hos

myntverket äfvensom silfvermynt pregladt enligt lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

3

Riksbankens utlåning srörelse har under år 1897 varit ganska omfattande

och visar, vid jemförelse med förhållandena vid slutet af nästföregående

år, en ökning i de utlånta medlens totalsumma från kronor

77,964,593: 20 till kronor 86,283,660: 15.

Fördelade efter de särskilda hufvudgrupperna stälde sig vid 1897 års

slut utlåningssummorna sålunda:

diskonterade vexlar ........................................................... kr. 39,055,103: 90

lån mot hypotek af löpande förskrifning m. m. .......... » 33,820,541: 67

lån mot pant af vågförda effekter................................. » 1,295,766: 25

afbeta]ningslån ...................................... » 7,237,770: 79

kassakreditiv............................................................... » 4,874,477: 54

kr. 86,283,660: 15.

Största utlåningsbeloppet faller på vexeldiskonteringen, och af denna

utgjorde 58 procent rediskontering på särskildt bestämda, förmånliga vilkor

åt enskilda hankinstitut. Särskildt hvad hufvudkontoret angår har

förenämnda rediskontering vunnit betydelse, i det att af det derstädes den

31 december på diskonterade vexlar utlemnade beloppet 82 procent utgjorde

rediskontering åt banker för af dem endossera^ vexlar. Högsta

medgifna rediskonteringsbeloppet för samtliga banker, åt hvilka rediskonteringskredit

beviljats, var vid 1897 års början kronor 18,550,000: — och

vid årets slut kronor 33,875,000: —. Antalet rediskonterande banker har

under året ökats från 22 till 31.

Utlåningen mot pant af löpande förskrifningar m. rn. samt å kassakreditiv

har i likhet med vexeldiskonteringen äfven att uppvisa högre

siffror vid 1897 års slut än vid nästföregående års.

Af de till afbetalningslånefonden anslagna medlen, 12 millioner kronor,

hade vid 1897 års slut till olika låntagare utlemnats kronor 7,233,770: 79,

hvilket belopp med kronor 1,077,284: 03 understiger hvad vid 1896 års

slut från fonden utlånats.

Hvad slutligen angår utlåningen mot pant af jern och andra vågförda

effekter utestodo vid 1897 års slut kronor 1,295,766: 25. För närmast

föregående fem år hafva motsvarande siffror stält sig sålunda:

1892 ............

............. kr.

3,277,112:

50

1893 .............

»

2,949,754:

94

1894 ..........

»

2,912,292:

55

1895 ...........

»

1,756,854:

31

1896 .............

»

901,727:

02

Belåningsprisen å de effekter, som hufvudsakligen uppläggas å vågarne

för belåning, hafva under nämnda tider varit för 100 kilogram (1 deciton):

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

BankouUkotiets Memorial N:o 2.

från

den

17 maj 1392 ...........

tackjern:

............ kr. 3: 75

Söt:

6: —

valsad t

9:

stångjern

»

»

3 juli 1893 ..............

.......... * 3: 75

5: 50

8:

50

>

»

26 » 1894 ................

.......... » 3: 50

4: —

8:

—

>>

»

17 sept. 1896 ............

.............. » 3: 75

4: —

8:

75

Under år 1897 hafva, så vidt fullmäktiges protokoll utvisa, belåningsvärdena

å vågförda effekter icke i annan mån varit föremål för pröfning

eller förändring än att belåningspriset å garkoppar något höjts.

I likhet med hvad förut varit vanligt får utskottet meddela några

uppgifter angående riksbankens behållna vinst för år 1897.

Till denna vinst, som enligt uppgift från fullmäktige i riksbanken

uppgår till. kronor 3,327,923: 13, hafva de särskilda afdelningskontoren

bidragit med följande belopp:

afdelningskontoret

i

Göteborg .........

med

kr.

509,982: 89

eller

2,93 %

»

»

Malmö ...................

»

»

264,428: 06

»

3,4 »

»

»

Falun................

»

»

53,628: 35

»

2,99 *

»

»

Hernösand .........

»

198,991: 55

9

3,62 »

»

»

Jönköping............

»

»

113,863: 16

»

3,57 »

»

»

Kalmar ................

>/

»

50,384: 63

»

2,82 »

»

>

Karlstad.............

»

»

99,736: 01

»

3,39 8

»

»

Linköping (från14)

1

1,770: 56

»

0,13 *

»

»

Luleå.................

. »

»

67,355: 01

»

2,98 »

»

»

Mariestad (från V*)

»

»

266: 26

»

0,02 »

»

9

Umeå..................

»

»

1,938: 22

»

0,15 »

»

V exiö ...................

»

>

44,073: 64

»

2,2 »

»

».

Visby ..............

»

»

61,605: 15

»

3,64 »

»

»

Örebro..................

»

»

192,481: 50

»

3,75 »

»

3>

Östersund ............

»

»

62,095: 90

»

3,64 »

Summa kronor 1,722,600: 89

Skilnaden mellan detta sistnämnda belopp och

bankovinsten i dess helhet är ... .......... 1,605,322: 24

kronor 3,327,923: 13

och utvisar nämnda skilnad således det belopp, hvarmed hufvudkontorets

rörelse bidragit till årets vinstsumma.

uttalanden I sin den 30 november 1897 afgifna berättelse om riksbanken hafva

med an/edmnsiRiksdagens revisorer gjort åtskilliga uttalanden, för hvilka, tillika med den

^Riktdagem ''behandling de inom utskottet erhållit, utskottet här nedan får lemna fölrevisorers

år laude redogörelse.

1897 afgifna •

berättelse.

*) Procentsiffrorna hänföra sig till medelbeloppet af vederbörande kontors under året

för lånerörelsen använda förlagsmedel.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets .Memorial N:o 2.

5

Å sid. lrt i den tryckta berättelsen hafva icvisorerna på anförda

skäl uttalat, att de ansåge, det en från polismyndigheten i hufvudstadener»ä«nmS för

utstäld räkning å kr. 141: 05, utgörande ersättning till åtskilliga polismän

för bevakning å Riddarholmen vid den utvexling af jubileuinsmynt, som«/ jubiieumsunder

två dagar i september månad varit af riksbanken anordnad i en

för ändamålet upplåten lokal i riksdagshuset, icke bort af riksbanken

betalas.

Sedan utskottet erhållit upplysning derom, att till följd af det stora

tilloppet af personer, som ville tillvexla sig dylika mynt, till ordningens

upprätthållande kräfts särskilda anordningar för köbildning och uppehållande

af fri passage genom inre lokaler i riksdagshuset, har utskottet

funnit, att skäl icke saknats för den af revisorerna anmärkta utbetalningen.

I § 37 af revisionsberättelsen har meddelats, hurusom delegerade af^^”^

revisorerne gjort besök vid Tumba bruk för att vinna kännedom ofri ocha/ det stämpelhvilka

åtgärder vidtagits i anledning af de anmärkningar, som under paapfPTumba

senare tiden och särskildt inom Riksdagen framstälts i afseende a he-bmk tillverkas.

skaffenheten af det vid Tumba tillverkade stämplade papperet eller de

s. k. skrifstämplarne.

För hvad vid detta besök inhemtats lemnas i berättelsen utförlig redogörelse,

till hvilken utskottet tillåter sig att hänvisa.

För egen del hafva revisorerne ifrågasatt, huruvida den vid tillverkningen

af ifrågavarande papper och särskildt hvad beträffar limningen

följda metoden kunde vara fullt lämplig; och funno revisorerne under alla

förhållanden sig böra fästa uppmärksamhet å angelägenheten deraf, att

snarligen måtte vidtagas sådana anstalter, som ledde till afhjelpande af de

med ifrågavarande papper befunna olägenheter och till åstadkommande af

en i möjligaste måtto fullgod tillverkning af sådant.

Med anledning af hvad revisorerne beträffande beskaffenheten af

papperet i de s. k. skrifstämplarne anmärkt, hafva fullmäktige med skrifvelse

den 10 dennes till utskottet öfverlemnat dels infordrad förklaring

från brukets förvaltare och dels två särskilda profningsintyg angående

ifrågavarande slags papper. 1 berörda, den ‘J dennes afgifna förklaring

har förvaltaren anfört hufvudsakligen följande:

Af de inom pappersfabrikationen förekommande operationerna vore

papperets beredning medelst djurlim af fackmännen ansedd såsom en af de

svåraste. Det visade sig nemligen vid denna procedur, att, om än alltid

samma limsort och förfaringssätt användes, ett olikartadt resultat understundom

erhölles. Särskildt både denna olägenhet framträdt vid riksbankens

pappersbruk, der svårigheterna ökats isynnerhet vid tillverkning

af tunnare papperssorter, derigenom att dess fabrikat utgjordes af linne
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

och bomullsfibrer, fria från fyllnadsämnen, hvilka i de lägre maskinpapperssorterna

försämrade papperets qvalité men vid skrifning derå väsentligt

förhindrade bläckets genomträngande. Dessa svårigheter hade

ingalunda visat sig först på senare tider vid bruket utan alltid der förefunnits,

såsom exempelvis, då under år 1875 statskontoret och generalpoststyrelsen

klagade öfver det under föregående år levererade stämpeloch

frimärkespapperets mindre limfasthet. Uppmärksamheten hade emellertid

vid bruket städse varit rigtad på limningens fullkomnande, och många

försök hade i detta syfte der utförts. Ett af dessa hade varit anskaffandet

af en limningsmaskin för att derigenom om möjligt erhålla eu jemn och

likartad limning så väl arken sins emellan som inom hvarje enskildt ark.

Denna maskin hade dock ännu blifvit endast försöksvis använd vid bruket

och vore sålunda ännu icke der inarbetad, hvarför ett omdöme om

dess användbarhet icke kunde med bestämdhet för närvarande afgifvas.

Några anmärkningar öfver det till statskontoret levererade stämpelpapperet

hade efter nämnda tid icke försports förr än vid 1896 år riksdag. Dessa

anmärkningar hade föranledt förvaltaren att införa en ny limningsmetod,

grundad på hans iakttagelser under årens lopp. Af det papper, som derefter

tillverkats och som varit föremål för revisorernas granskning, hade

prof blifvit lemnade till »Königliche mechanisch-technische Versuchsanstalt»

i Berlin samt till handelskemisten i Stockholm, hvilka sammanstämmande

intygat, att papperet vore limfast och af första klassens beskaffenhet.

För egen del får utskottet med anledning af den fråga, som af revisorerne

bragts på tal, erinra, att, såsom af dem äfven framhållits, stämpelpapper

af Tumba bruk tillverkas och levereras på grund af ett senast år

1883 med statskontoret upprättadt kontrakt, hvarigenom stadgats, att 1,000

st. skrifstämplar skulle hafva en vigt af högst 13,50 och minst 12 kilogram

med en medelvigt af 12,75 kilogram. Då, enligt hvad i ärendet upplysts

och genom de åberopade intygen bekräftats, det levererade papperet med

hänsyn till de i kontraktet uppstäda fordringarna på papperets renhet

och ringa vigt samt derpå beroende tunnhet, varit af fullgod beskaffenhet,

torde, så vidt utskottet kunnat finna, någon anmärkning, åtminstone numera,

icke kunna göras mot bruket angående det derifrån kontraktsenligt

levererade stämpelpapperet.

a! wertt" Angående riksbankens nya byggnad i Örebro hafva revisorerne i § 43

bankens bygg- i revisionsberättelsen anfört:

nåd i Örebro. »Hvad beträffar det beslutade nya bankhuset i förstnämnda stad, till

hvilket en stor och synnerligen välbelägen tomt inköpts för 50,000 kronor,

bemyndigades fullmäktige, jemlikt beslut vid sisthållna riksdag, att å tomten

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2..

7

låta uppföra ett hus af sten i två eller tre våningar till en kostnad för

trevåningars hus af högst 80,000 kronor.

»Af fullmäktiges protokoll inhemtas att, sedan, i enlighet med kontorsstyrelsens

förslag, ritningar faststälts till en tvåvåningsbyggnad, beslut

fattats om uppgörande af kontrakt angående uppförande af en sådan för

ett pris af 70,400 kronor eller, för den händelse kalksten komme att användas

till takkrönet i stället för cement, för 71,600 kronor.

»Efter det revisorerne, såsom ofvan antydts haft tillfälle å platsen taga

kännedom om förhållandena och efter att sedermera äfven fått del af ritningarna

till byggnaden i fråga, hafva revisorerne ansett sig icke böra

underlåta att något yttra sig i ämnet och få i sådant hänseende uttala sin

tvekan, huruvida med afseende å tomtens storlek, dyrhet och värdefulla

läge det, ekonomiskt sedt, kan vara rigtigt att, med användande af en

tredjedel af tomten till gård och planteringar, å platsen uppföra ett hus

i endast en våning, utom bottenvåningen. Detta kan ej heller, då i betraktande

tages de kringliggande husens höjd och tomtens sluttande läge,

blifva från estetisk synpunkt tillfredsställande, äfven om man såsom i förevarande

fall, för att ej få alltför obetydlig höjd å huset, ämnar icke allenast

göra våningarna ovanligt höga, utan äfven anbringa en mycket hög takresning

och en vind af 6’/o meters höjd. Af denna sistnämnda skall dock

en mindre del användas till beredande af vaktmästarebostad, för hvilken

beräknas en höjd af tre meter. Häraf vill det synas som om ej någon

större svårighet eller alltför betydlig kostnad borde möta att jemväl inreda

den öfriga delen af vindsvåningen; och då, vid det förhållande att tomten

kan bereda facader åt två gator, en byggnad lätteligen skulle kunna ordnas

så, att, om en del af huset uthyres, sådant ej skulle på något sätt komma

att utöfva störande inflytande på bankverksamheten; samt då statsinrättningar,

sådana som telegrafen och rikstelefon, för hvilka det är synnerligen

angeläget att ej hafva lokal, beroende på hyresaftal med enskild

person, lämpligen skulle kunna inrymmas i det blifvande bankhuset i

Örebro, om detsamma uppfördes till den höjd, som tomtens storlek och

läge samt dess höga pris synes betinga, hafva revisorerne för sin del ansett

att ifrågavarande hus bort uppföras i minst tre våningar, helst som

enligt framställning till bankoutskottet och Riksdagen anslaget till byggnaden

beräknats vara tillräckligt för en sådan med nämnda antal våningar.»

Af det hos fullmäktige den 19 augusti 1897 förda protokoll har

utskottet inhemtat, att, innan fullmäktige fattade sitt beslut att å tomten

uppföra allenast tvåvåningars hus, genom kontorsstyrelsens försorg utredning

åvägabragts om kostnaderna i ena eller andra fallet. För sådant

ändamål både styrelsen vändt sig till de tre byggmästare i Örebro, hvilka

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

. Bankoutskottets Memorial N:o 2.

ansågos kunna åtaga sig att bygga åt riksbanken samt från dessa mottagit

anbud å arbetet. Härvid visade sig, att två byggmästare fordrat för tre våningars

hus den ene 90,000 och den andre 89,000 kronor samt för två

våningars bus 72,500 och 70,400 kronor (alternativt 71,600 kronor). Den

tredje, som endast afgifvit anbud å två våningars hus, hade för detsamma

begärt 91,000 kronor, eller, om cement skulle begagnas för vissa delar,

i stället för kalksten, 82,000 kronor. Efter att hafva redogjort för de

särskilda anbuden, yttrade styrelsen vidare:

»Skulle likvisst mot byggmästarnes och arkitektens bestämda antagande

kostnaden för trevåningars hus genom begagnande af sämre

material kunna nedbringas till 80,000 kronor, kan dock med säkerhet

sägas, att nöjaktig afkastning kan ej erhållas å skilnaden mellan kostnaden

å trevåningars hus och ett tvåvåningars af liknande materialier, då, om

en tredje våning uppföres, deri måste inrymmas vaktmästarebostad och

sålunda endast en del af våningen skulle kunna uthyras, hvarvid ock

måste tagas i betraktande, att omkostnaden för underhåll och vård samt

upplysning i förstugor m. m. blir gifvetvis större för en trevåningsbyggnad.

»Då det för öfrigt ur arkitektonisk synpunkt måste anses otillfredsställande

att uppföra trevåningarshus, då detsamma ej får ansluta sig till

begge närliggande husens gaflar, vågar styrelsen för sin del ej förorda

uppförande af sådant hus.»

Vid pröfning af frågan funno fullmäktige, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med kontorsstyrelsens förslag, skäligt antaga det lägsta af anbuden

å tvåvåningars hus; och detta särskildt af det skäl, att anbudet i

fråga, äfven beträffande det högre alternativet (71,600 kronor), understeg

den beräkning å kostnaden för tvåvåningars hus, som framlades för

banko utskottet vid 1897 års riksdag.

Ehuru utskottet icke kunnat undgå att fästa sin uppmärksamhet vid

att offentlig inbjudning till täflan om ifrågavarande byggnadsarbete icke

utfärdats, till följd hvaraf det nu icke kan bedömas, huruvida på sådan

väg lägre anbud än de ofvannämnda stått att erhålla, finner utskottet

likväl på grund af hvad fullmäktige i saken anfört och med särskildt afseende

derå att för det af Riksdagen anvisade anslag ett tre våningars hus

icke kunnat, så vidt de inkomna anbuden gifva vid handen, å tomten uppföras,

revisorernes omförmälda anmärkning icke böra till någon vidare åtgärd

föranleda.

m‘riksde I fråga om den under 1897 års höst fullbordade byggnaden för riksbankens

bygg-lian k sk on tor et i Karlstad hafva revisorerne (sid. 72) förmält, att denna

nad!ÅV’rZs<ttrf-byggnad ej synts dem fullt tillfredsställande, särskildt i det afseende, att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

9

tomtens utrymme kunde anses ej hafva blifvit så tillvarataget, som ömkligt

varit, äfvensom derutinnan, att anordningarna med portalen och ingången,

enligt revisorernes uppfattning, vore mindre lämpliga, hvartill komme, att

sprickor redan uppstått öfver den förra, livilket kunde gifva anledning

befara, att grunden ej vore tillräckligt omsorgsfullt lagd.

Med anledning af hvad revisorerne anfört beträffande det förhållande,

att, enligt deras uppfattning, tomtutrymmet icke så tillvaratagits, som

önskligt varit, får utskottet erinra derom, att, såsom framgår af bankoutskottets

den 19 mars 1895 aflåtna memorial (n:o 4) om anslag till

anskaffande af tomt och uppförande derå af eu byggnad åt kontoret,

utskottet då uttalat sig gillande såväl i fråga om den tomt, hvilken till

inköp för ändamålet föreslagits, som ock beträffande de för byggnaden

uppgjorda och utskottet förelagda ritningarna med tillhörande beskrifning,

hvadan nämnda års bankoutskott fann sig böra understödja förslagen såväl

om tomtinköp som om tomtens bebyggande på sätt fullmäktige i riksbanken

ifrågasatt med ett hus i två våningar, af hvilka den nedre för

bankens lokaler och den öfre till två bostadslägenheter. Utskottets till

Riksdagen år 1895 gjorda framställning vann Riksdagens bifall, och det

numera fullbordade huset är uppfördt i full öfverensstämmelse med den

derför godkända plan.

Vidare får utskottet meddela, att, enligt hvad fullmäktiges protokoll

den 13 sistlidne januari utvisar, styrelsen för afdelningskontoret i Karlstad

lemnat en på sakkunnigas utlåtanden stödd förklaring öfver revisorernes

berörda uttalanden; och får utskottet ur de till ärendet hörande handlingarna

här nedan meddela följande utdrag ur det yttrande beträffande

de anmärkta sprickorna, hvilket till styrelsen afgifvits den 28 december

1897 af den intendent i öfverintendentsembetet, som har öfverinseende å

kronans hus i orterna:

»De anmärkta sprickorna äro otvifvelaktigt föranledda af byggnadens

mindre vanliga gruppering i tre partier af väsentligt olika tyngd och i

följd deraf utöfvande olika tryck på det för sammanpackning benägna

sandlagret. Det nordvestra hörnet med dess portal — till murmassan

lättast — synes icke hafva sammantryckt marken och står antagligen

orubbadt. Hufvudbyggnaden har undergått en betydlig, men i det allra

närmaste jemn och likartad sättning, hvarvid den neddragit närliggande

delar af de lägre partierna vid norra tomtgränsen och vållat en afbrytning

å de mellersta, svagare delarne af dessa partier, nemligen i hvalfhjessor

och fönsterbröstvärn.

»De anmärkta sprickorna synas mig icke gifva anledning till några

farhågor för hufvudbyggnadens framtida bestånd. Vid densamma skall

Bill. till Riksd. Prot. 1898. 0 Sami. 1 Af A. 2 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

säkerligen den jemna sättningen fortgå, och då den norra gafveln med

dess angränsande partier antagligen lär komma att föga, om ens något,

rubbas, skola sprickorna ytterligare vidga sig. Murverkets iståndsättande

skulle på grund häraf för närvarande vara gagnlöst, men för bedömande

af rätta tidpunkten, när detta bör ske, äfvensom af sättet för skadornas

afhjelpande, är det nödvändigt att med uppmärksamhet följa sättningens

gång, antingen medelst indrifvande af ekkilar, hvilka efter hand lossna och

djupare indrifvas eller ersättas med gröfre, eller ock genom tillfällig igensättning

af sprickorna med iakttagande af den progressiva tillökningen i

dessas bredd.

»Anmodad att afgifva ett allmänt omdöme angående byggnaden i öfrigt,

får jag såsom min åsigt uttala, att fasaden företer väl afvägda proportioner

med kraftiga, omsorgsfullt studerade detaljer samt stilrigtig karakter,

hvarvid portalen med dess pittoreska förgårdsanordning bildar en lyckligt

funnen arkitekturgrupp. Inredningen synes vara ändamålsenlig och den

dekorativa utstyrseln invändigt är vårdad. Särskildt måste man gifva

sitt erkännande åt den omsorg, hvarmed arbetet verkstälts, oaktadt den

med nuvarande arbets- och materialpriser ovanligt låga byggnadskostnaden.

»

Till hvad sålunda af sakkunnig person anförts anser utskottet ej vara

något att lägga, hvadan ifrågavarande uttalande i revisionsberättelsen ej

synes utskottet böra föranleda vidare yttrande från utskottets sida.

e) uttalande i Sedan revisorerne (sid. 76) fäst uppmärksamheten derå, att de sär^»er«nM<äm-^"skilda.

riksbankskontoren icke tillämpade lika grunder vid afgifvande af

mehe i grun- sina rapporter om de på indrifning beroende medlens belopp, hvarigenom

r?ksZnkskon- inträffade, att det ena kontoret skenbart visade en bättre ställning än det

törens upp- andra, hafva fullmäktige, på sätt deras protokoll den 30 december 1897

^7ndw/«i^närmare utvisar> meddelat åt samtliga riksbankskontor sådana föreskrifter

beroende med angående dessa rapporter, att, enligt utskottets åsigt, den af revisorerna

ten. anmärkta bristen på öfverensstämmelse i desamma bör varda afhulpen.

I sammanhang dermed hafva fullmäktige jemväl med anledning af hvad

i revisionsberättelsen (§ 44) förmälts derom, att vid ett riksbankskontor af

dess revisorer anmärkts, att öfverränta icke tillgodoförts riksbanken för en

vexel, som visserligen ej å förfallodagen men dock innan protest skett,

infriats, meddelat särskilda, till protokollet den 30 december 1897 antecknade

bestämmelser, hvilka synts utskottet egnade att undanrödja all osäkerhet,

huru i sådant fall rätteligen bör förfaras.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

11

Efter läsningen af 1896 års hos fullmägtige i ackordsfrågor förda

protokoll uttalade bankoutskottet vid 1897 års riksdag tvifvelsmål, huruvida

med afseende på de erbjudna ackordsbeloppens ringhet eller vederbörande

gäldenärers personliga förhållanden ackord bort beviljas.

Sedan utskottet nu afslutat läsningen af samma protokoll för nu förevarande

granskningsperiod, finner utskottet sig beträffande en del beviljade

ackord hafva anledning till samma omdöme som sistlidna år uttalades. I

de af utskottet åsyftade fallen hafva meningarna äfven hos fullmäktige

varit delade, såsom framgår af de vid ackordens beviljande af en eller

flera fullmäktige anmälda reservationer.

Den granskning, som af banko utskottet nu verkstälts, omfattar icke

bankofullmäktiges gemensamt med fullmäktige i riksgäld skontoret fattade

beslut och vidtagna åtgärder i fråga om utförande af Riksdagens år 1888

fattade beslut om uppförande på Helgeandsholmen af nya byggnader för

Riksdagen m. m. och riksbanken; utan är denna granskning öfverlemnad

till sammansatt stats- och bankoutskott.

Efter granskning af riksbankens hufvudkontors räkenskaper för år

1896 hafva Riksdagens senast församlade revisorer i sin den 30 november

1897 afgifna berättelse anmält, att mot riksbankens förvaltning under

den tid granskningen omfattat i öfrigt ej varit något att anmärka, samt att

revisorerne för sin del ansåge, att ansvarsfrihet borde fullmäktige beviljas.

De revisorer, som, valde af Riksdagen, granskat afdelningskontorens i Göteborg,

Malmö, Falun, Hernösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Luleå,

Umeå, Yexiö, Visby, Örebro och Östersund förvaltning för år 1896, hafva

likaledes i sina berättelser tillstyrkt ansvarsfrihet för kontorens styrelser;

och enär utskottet vid den af utskottet nu verkstälda undersökning af

riksbanken ej haft något att mot förvaltningen af densamma anmärka,

utan funnit, att fullmäktige med omsorg och nit fullgjort det dem lemnade

uppdrag, får utskottet hemställa,

att ansvarsfrihet må fullmäktige i riksbanken beviljas,

dels för förvaltningen under år 1896 af bankens

såväl hufvudkontor som afdelningskontor i Göteborg,

Malmö, Falun, Hernösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad,

Luleå, Umeå, Vexiö, Visby, Örebro och Östersund, dels

och för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade

Ang. vissa

ackord, som

beviljats

år 1897.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Banko utskottets Memorial N:o 2.

till fullmäktiges protokoll för tiden från och med den

15 januari 1897 till samma dag innevarande år.

Stockholm den 18 februari 1898.

På bankoutskottets vägnar:

G. H. SPENS.

Stockholm, Ivar Efaggströms boktryckeri, 1898.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.