Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning att gälla från den 1 januari 1899.

1898-04-25 · 186 sidor, varav 96 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 96 av 186 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1898:7, Memorial, med förslag till reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning att gälla från den 1 januari 1899.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

1

N:0 7.

Ank. till Riksd. kansli den 25 april 1898, kl. 2 e. m.

Memorial, med förslag till reglemente för riksbankens

styrelse och förvaltning att gälla från den 1

januari 1899.

Af 1897 års Riksdag infördes i bankoutskottets instruktion den bestämmelse,

att utskottet skulle till Kiksdagen inkomma med förslag till bankoreglemente,

att gälla från den 1 januari 1899 och, sedan beslut härom

blindt af Riksdagen fattadt, till fullmägtiges efterrättelse detsamma meddela.

Med anledning häraf har bankoutskottet vid 1897 års riksdag anmodat

fullmägtige att till utskottet vid början af 1898 års riksdag afgifva förslag

till reglemente att tillämpas från 1899 års början; och har utskottet på

grund af berörda föreskrift från fullmägtige fått mottaga dylikt förslag

jemte en skrifvelse af den 27 sistlidne januari. Med denna har äfven följt

utdrag af fullmägtiges protokoll samma dag, utvisande hvilka skiljaktiga meningar,

som yppat sig under fullmägtiges öfverläggningar i ämnet.

I Bil. A. till detta memorial har utskottet gjort en sammanställning

af å ena sidan det nu gällande bankoreglementet och fullmägtiges förslag

till nytt sådant samt å andra sidan utskottets eget förslag till reglemente,

hvaruti med kursiv stil betecknats de afvikelse!'' från fullmägtiges förslag,

som utskottet funnit böra vidtagas.

I Bil. B. äro sammanförda dels fullmägtiges skrifvelse af den 27 sistlidne

januari och dels nyssberörda protokollsutdrag jemte dertill hörande

förslag till reglemente, uppgjordt af en bland fullmägtige.

I sammanhang med pröfningen af fullmägtiges reglementsförslag har

utskottet till behandling jemväl förehaft motioner, väckta i Andra KamBih.

till Riksd. Prof. 181)8. 6 Sami. 1 Afd. C Höft. (N:o 7). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskotlets Memorial N:o 7.

maren, den ena af herr P. 0. Lundell m. fl. (n:o 116) om sådan ändring

i bestämmelserna angående afbetalningslån, att lånen finge återbetalas medelst

erläggande hvar sjette månad af en tiondedel i stället för en femtedel

af lånebeloppet, och den andra af herrar P. Andreasson och E. Nilsson

i Kattleberg om den ändring i nämnda bestämmelser, att lånen kunde

erhållas såväl på 2x/2 som 5 års återbetalning.

Vidkommande bankofullmägtiges förslag till reglemente, framgå de skäl,

på hvilka förslaget hvilar, af den vidfogade skrifvelsen af den 27 sistlidne

januari; och tillåter sig utskottet att till densamma hänvisa.

Såsom synes af det vid fullmägtiges skrifvelse fogade protokollsutdraget,

har under fullmägtiges öfverläggningar angående det af dem angifna regie

mentsförslaget yppats olika meningar, i huru vidsträckt mån de i lagen

för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 meddelade stadgandena om bankens

styrelse och förvaltning borde i reglementet intagas. En af fullmägtige

har dervid på angifna skäl yrkat, att i reglementet borde införas lagens

alla bestämmelser i här nämnda afseende, hvaremot fullmägtiges flertal omfattat

den mening, att lagens ifrågavarande bestämmelser icke borde i vidsträcktare

mån ingå i detsamma, än sådant funnes nödigt för beredande dels

af tydlighet och sammanhang i affattningen af de särskilda paragraferna, dels

af lättnad för allmänheten i fråga om inhemtande af de stadganden, som direkt

rörde dess förbindelser med riksbanken, dels ock för erforderliga hänvisningar

till lagens paragrafer.

Inom utskottet har slutligen en tredje mening uttalats, att, med anledning

af stadgandet i lagens § 38 derom, att de föreskrifter, som utöfver

denna lag erfordras angående riksbankens förvaltning, meddelas i särskildi

reglemente, detta senare ej skulle innehålla andra föreskrifter om förvaltningen

än sådana, som äro behöfliga jemte och vid sidan af lagen, d. v. s.

sådana detalj föreskrifter, som i denna ej upptagits.

Onekligt är, att, såsom jemväl blifvit i fullmägtiges skrifvelse framhållet,

stadgandet i lagens 38:de § närmast föranleder dertill, att meningen varit,

att reglementet skulle utgöra allenast ett supplement till riksbankslagen med

afseende på de mera detaljerade föreskrifterna beträffande bankens förvaltning,

men obestridligt är äfven, att afsevärda praktiska svårigheter förekom
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

3

ma vid reglementets affattande enligt den angifna principen. Det kan nemligen

icke förbises, att, såsom i fullmägtiges skrifvelse ock framhållits, det för

ernående af tydlighet och för beredande af lättnad för allmänheten att erhålla

kännedom om de stadganden, hvilka afse dess förbindelser med riksbanken,

är lämpligt att, särskildt med afseende på det reglemente, som nu

för första gången skall träda i kraft på samma gång som den nya riksbankslagen,

icke för mycket afvika från det nu gällande reglementet, vid hvilket

allmänheten vant sig. Att, såsom reservanten bland fullmägtige yrkat, i

bemödandet att göra reglementet tydligt och att bereda allmänheten nyssberörda

lättnad gå så långt, att i det nya reglementet införas så godt som

alla i lagen för riksbanken meddelade bestämmelser om bankens rörelse och

förvaltning, har emellertid icke synts utskottet ändamålsenligt, då, såsom

äfven framgår af det af samma reservant upprättade reglementsförslaget, derigenom

reglementet varder så vidlyftigt, att öfverskådligheten går förlorad.

Af dessa skäl har i förevarande principfråga utskottet ansett sig böra

hufvudsakligen biträda den mening, som fullmägtiges flertal omfattat, samt

för ty i sitt förslag till nytt bankoreglemente upptagit vissa i lagen meddelade

förvaltningsföreskrifter eller gjort hänvisningar till uppgifna paragrafer

i lagen.

Hvad slutligen beträffar de särskilda bestämmelserna i reglementet, har

utskottet i allmänhet anslutit sig till fullmägtiges förslag. De afvikelser

från detta, som utskottet ansett sig böra förorda, äro af två slag, dels verkliga

ändringar i sak, dels endast i afseende på redaktionen. Dessa senare

torde icke behöfva särskild motivering, men beträffande de förra får utskottet

anföra följande.

Af bankout
I

fullmägtiges förslag saknas bestämmelse, motsvarande den i nu gäl -sätta Indrinlande

reglemente under § 8 meddelade, angående förfarandet, för den händelse

riksbanken skulle vägra att vid uppvisandet inlösa sina sedlar. Utskot- mentsförslag.

tet, som ansett, att i reglementet icke bör saknas en hänvisning till hvad för a) Ang. vägnämnda

fall blifvit i lag stadgadt, har derför i § 5 i sitt reglementsförslag

intagit dylik hänvisning. kem sedlar.

§ 5 i utskottets

reglementsförslag.

I fråga om posuvcAeirörelsen äro i nu gällande reglemente bestämmel-b) fjM P°gt''

n r o c» VCXCLVOY618CB

ser meddelade i § 21, hvilken § motsvaras af § 15 i fullmägtiges och § 16 § gg i utskoti

utskottets förslag. I detta senare har, utom en redaktionsförändring, letf Te!ilf''

° ° mcntsjorslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

vidtagits den ändring i sak, att utskottet uteslutit den i såväl gällande

reglemente som i fullmägtiges förslag meddelade bestämmelsen, att de penningar,

som å postvexelräkning insättas vid hufvud- eller afdelningskontoren,

icke få användas i diskonterings-, låne- eller krediti vrörelse. Utan

att vilja inlåta sig på pröfning, huruvida det i nu gällande reglemente meddelade,

i fullmägtiges förslag bibehållna förbudet att i utlåningsrörelsen

använda medel, som influtit i utbyte mot riksbankens postvexlar, är fullt

bankmessigt och praktiskt, har utskottet ansett det i allt fall icke vara

lämpligt, att sådant förbud stadgas i sjelfva reglementet, till följd hvaraf

utskottet i sitt förslag uteslutit ifrågavarande bestämmelse. Finna fullmäktige

det vara behöfligt, att framgent, såsom nu, postvexelmedel icke få

användas i utlåningsrörelsen, kan derom meddelas särskild föreskrift, men

den synes icke böra fastslås i reglementet.

c) Stadgatiden Hvad angår utlåningsrörelsen, är i § 25 mom. 2 af gällande regie0>ken8utlå-

mente stadgadt, att, utan hinder af distriktsindelningen, om hvilken senare

ningsrörelse. bestämmelse!’ äro meddelade i mom. 1, lån utan afbetalningsrätt mot realskotiets1

regie- säkerhet och kreditiv mot enahanda slags säkerhet samt vid hufvud kontoret

mentsförslag. kredit i löpande räkning må beviljas, hvarjemte i § 33 mom. 2 och 3 i

gällande reglemente och den deremot svarande §27 mom. 2 och 3 i fullmägtiges

förslag är föreskrifvet, att diskontering, lån, kreditiv eller kredit i

löpande räkning ej må beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet

mantalsskrifven, samt att vexelutgifvare, acceptant eller endossent likasom

hypoteksutgifvare må kunna antagas, äfven om ban tillhör annat lånedistrikt,

än der diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning sökes.

Dessa å spridda ställen i nuvarande reglemente och i fullmägtiges förslag

förekommande stadganden har utskottet ansett lämpligen böra sammanföras

i § 21, som således i utskottets reglementsförslag motsvarar de nyssberörda

bestämmelserna i gällande reglemente och fullmägtiges förslag.

Med afseende på den rörlighet, som utmärker nutidens affärslif, och

anspråken på lättnader deri, torde det icke utan fog kunna ifrågasättas, om

distriktsindelningens upprätthållande i den omfattning, som nu eger rum, kan

anses fullt tidsenligt. Rätta tidpunkten att upptaga denna fråga till närmare

pröfning synes dock utskottet först då vara inne, när den nya riksbankslagens

föreskrift om riksbankskontor i hvarje af rikets län fullständigt genomförts.

Men om också frågan i sin helhet får anstå till dess, finner dock utskottet

hinder ej möta att redan nu besluta en sådan jemkning af det i mom. 2 af § 27

i fullmägtiges förslag införda stadgandet derom, att diskontering, lån m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko utskottets Memorial N:o 7.

d) Afbetalningslänens

återbetalningstid.

§27 mom. 2

i utskottets

reglementsförslag.

ej må beviljas annan än den, som är inom vederbörande lånedistrikt mantalsskrif

ven, att äfven den, som inom distriktet drif ver stadigvarande rörelse,

må kunna erhålla diskontering, lån, kreditiv och kredit i löpande räkning

vid det kontor, inom hvilkets lånedistrikt rörelsen drifves, oberoende af den

ort, der vederbörande är mantalsskrifven.

I öfverensstämmelse härmed bar utskottet affattat § 21 mom. 2 i sitt

förslag.

I de ofvanberörda motionerna angående ändring af § 32 mom. 2 i gällande

bankoreglemente (§ 26 mom. 2 i fullmägtiges förslag) bar föreslagits:

af herr P. O. Lundell in. fl. (motionen n:o 116):

att stadgandet skulle affattas sålunda:

»Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter utlåningsdagen

af minst en tiondedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta,

vid äfventyr, om sådant försummas, att hela den obetalda delen af lånet

varder till betalning förfallen»; och

af herrar P. Andreasson och E. Nilsson i Kattleberg (motionen

n:o 130):

»att nu gällande bankoreglemente erhåller sådan lydelse, att afbetalningslånen

må kunna erhållas såväl på 272 som 5 års återbetalning».

Frågan om utsträckning af tiden för återgäldande af afbetalningslåu

har, såsom af det vid fullmägtiges skrifvelse fogade protokollsutdrag den

27 sistlidne januari framgår, varit föremål för pröfning vid afgifvandet af fullmägtiges

förslag, och en af dem har reservationsvis framstält yrkande om

lånetidens förlängning till 5 år genom afbetalningsbeloppets bestämmande

till en tiondedel i stället för en femtedel hvar sjette månad.

Vid alla föregående riksdagar under 1890-talet — med undantag endast

för 1894 års riksdag — hafva liknande förslag genom motioner understälts

Riksdagens afgörande. Förslagen, bvilka hvarje gång af bankoutskottet

afstyrkts, hafva ej heller vunnit Riksdagens bifall; och då utskottet af

hvad de ofvan bemälde motionärerna och reservanten inom fullmägtige i

saken anfört ej funnit anledning frångå sin vid så många föregående tillfällen

uttalade uppfattning, att någon utsträckning af tiden för återgäldande af

afhetalningslån icke bör ifrågakomma, har utskottet ej kunnat förorda ifrågavarande

motioner, utan bibehållit nuvarande bestämmelser angående återbetalningstiden.

Beträffande öfriga reglementsstadganden, som afse utlåningsrörelsen, har

utskottet, förutom några redaktionsförändringar, ej föreslagit annan afvikelse man, bosatt

utrikes.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

f) Riksbankens

rätt till

biträde i

exekutiva

ärenden m. m.

g) Verkställande

styrelseledamot

vid

afdelningskontoren.

h) Ordnande

af pensionsoch

successionsförhållandena

för

vissa verkstälande

styrelseledmöter

vid

afdelningskontoren.

§ 63 i utskottets

regiementsförslag.

från det af fullmägtige framlagda reglementsförslaget, än att utskottet, på

sätt framgår af § 28 i utskottets förslag (motsvarande § 33 i gällande

reglemente och ,(j 27 i fullmägtiges förslag) uteslutit stadgandet, att diskontering,

lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning ej finge beviljas svenske

medborgare, bosatte å utrikes ort.

Utskottet har nemligen icke kunnat finna något giltigt skäl att uttryckligen

förbjuda fullmägtige eller riksbankskontorens styrelser att åt svensk

man utlemna lån eller bevilja kredit i annan form blott derför, att kan är

boende å utländsk ort och äfven om han erbjöde första klassens säkerheter,

hvilka eljest skulle antagas.

Jemlikt §38 i nu gällande reglemente, hvilken § motsvaras af § 32

i fullmägtiges förslag, är riksbanken berättigad till handräckning i utsökningsmål

hos vissa myndigheter, men då denna rätt icke är eller kan vara

beroende på föreskrifter i bankoreglementet, utan har sitt stöd i kongl.

förordning, har utskottet ansett, att stadgandet borde fullständigas genom

en hänvisning till den af Kongl. Maj:t utfärdade författningen i ämnet,

hvilken härleder sig från år 1681; Och har utskottet i öfverensstämmelse

härmed affattat § 33 i sitt reglementsförslag.

Den af ledamöterna i afdelningskontorens styrelser, å hvilken närmast

hvilar ansvaret för göromålens behöriga gång, benämnes i nu gällande reglemente

samt i fullmägtiges förslag »ledamot, som handhafver den dagliga

förvaltningen», en benämning, som utskottet funnit mindre lämplig och derför

i sitt förslag utbytt mot »verkställande styrelseledamot».

Under loppet af 1897 års riksdag fick bankoutskottet från verkställande

styrelseledamöter vid tre riksbankskontor i orterna, hvilka ledamöter

tillika voro tjenstemän i riksbanken, mottaga en framställning om ordnande

af deras pensions- och successionsförhållanden. Denna framställning fann

utskottet icke under det årets riksdag böra göras till föremål för någon

hemställan hos Riksdagen, men inom utskottet ifrågasatte en af utskottets

ledamöter, att hos fullmägtige skulle begäras utredning och förslag i ämnet

under loppet af innevarande års riksdag. Detta tillvägagående godkändes

af utskottet; och sedan den skriftligen affattade framställningen härom remitterats

till fullmägtige, hafva de den 3 sistlidne februari till innevarande

års Riksdags bankoutskott allåtit skrifvelse i ämnet jemte protokollsutdrag

samma dag, innehållande en af en bland fullmägtige afgifven reservation.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

7

I Bil. C. till detta memorial meddelar utskottet lydelsen af såväl

förenämpda inom utskottet under 1897 års riksdag gjorda framställning som

af fullmägtiges skrifvelse i ämnet äfvensom af det dervid fogade protokollsutdraget;

och tillåter sig utskottet att till dessa handligar hänvisa.

Såsom af ifrågavarande framställning och skrifvelse framgår, är syftet

med de ifrågasatta förändringarna i nuvarande stadganden tvåfaldigt, nemligen

dels att bereda åt verkställande styrelseledamöter vid afdelningskontor,

hvilka ledamöter tillika äro tjensteman i riksbanken, en bättre ställning i

pensionshänseende, så att de icke föranledas söka vissa, lika eller högre

aflönade, tjenstebefattningar i riksbanken, ej för att tillträda och utöfva dessa,

utan endast för att bereda sig rätt till högre pension, och dels att förekomma

den väsentliga olägenhet, att de befattningar hos riksbanken, som innehafvas af

tjenstemän, hvilka erhålla förordnande såsom verkställande styrelseledamöter vid

afdelningskontor, skola uppehållas genom vikarier med tillfälliga förordnanden.

Utskottet har icke kunnat undgå att erkänna vigten af de anmärkningar

mot de nuvarande förhållandena, som framhållits af förslagsställaren

inom bankoutskottet vid 1897 års riksdag samt af fullmägtige, till följd

hvaraf utskottet, lika med fullmägtige, omfattar den mening, att en ändring

i nämnda förhållanden är påkallad icke minst ur synpunkten af riksbankens

egna, välförstådda intressen. Verkställande styrelseledamotsbefattningarna

vid afdelningskontoren äro uppenbarligen af sådan betydelse för kontorens

skötsel, att det hufvudsakligen är på dessa styrelseledamöters duglighet och

drift, som eu framgångsrik och för allmänheten gagnande verksamhet af

dessa kontor beror. Det är derför af synnerlig vigt, att, om man å ena

sidan af dem, hvilka bekläda ifrågavarande befattningar, fordrar ett magtpåliggande

arbete, de å andra sidan erhålla sådana aliönings- och, der de äro

tjenstemän i riksbanken, pensionsförmåner, att riksbanken kan påräkna, att

till befattningarna skola finnas dugliga sökande och att de, som börjat egna

sig åt desamma och visat sig skickliga och dugliga, icke af hänsyn till sin

pensionering föranlåtas att vid första gynsamma tillfälle söka andra tjenster

inom eller utom riksbanken. Äfven synes det utskottet, att meningarna ej

gerna kunna vara delade derom, att det är olämpligt, att ett stort antal

tjenstebefattningar vid riksbankens olika kontor uppehållas af vikarier, derigenom

att tjenstemän erhållit uppdrag såsom verkställande styrelseledamöter

vid afdelningskontor.

Deremot kan det naturligtvis blifva föremål för olika meningar, huru

de anmärkta bristerna bäst böra afhjelpas.

Fullmägtige hafva, med hemtadt stöd från förhållandena vid de all
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

i) Riksbankens

tjenstemäns

skyldighet

att ställa

uppbördssäkerhet.

manna läroverken, velat så ordna saken, att, när någon riksbankens tjensteman

varder förordnad till verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor,

dennes tjenst skall anslås ledig och i vanlig ordning tillsättas, men med

skyldighet för den nye innehafvaren att, om bemälde verkställande styrelseledamot

återgår till sin förra tjenst, med bibehållande af lön och tjenstgöringspenningar

förrätta annan tjenst, på sätt i fullmägtiges förslag är närmare

angifvet.

Enligt utskottets åsigt är detta förslag icke fullt egnadt att råda bot

å de olägenheter, som afsetts. Ty i sjelfva verket blifva de tjenstemän,

som tillsatts i ledighet efter tjensteman, hvilken antagits till verkställande

styrelseledamot, icke annat än vikarier åt denne, om än med en något säkrare

ställning, än om allenast vanligt vikariatsförordnande lemnats.

Saken synes utskottet lämpligare kunna och böra ordnas så, att i händelse

till verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor förordnas någon

person, som innehar ordinarie tjenst inom riksbanken, denne skall frånträda

sin tjenst, hvilken i vanlig ordning tillsättes, samt att, om han af någon

anledning afgår från dylikt uppdrag, han skall vara skyldig förrätta annan

tjenst efter fullmägtiges pröfning samt, i afbidan, att fast anställning å nyo

erhålles, ega rätt till vissa aflöningsförmåner, lämpade efter den längre eller

kortare tid, han utöfvat uppdrag såsom verkställande styrelseledamot.

Ett i öfverensstämmelse härmed affattadt förslag har utskottet intagit

i § 63 i sitt reglementsförlag.

Vidkommande derefter frågan om pensionsrätt för afdelningskontorens

verkställande styrelseledamöter, har utskottet icke anledning till erinran mot

det förslag derutinnan, som fullmägtige framstält, endast med det undantag,

att ett par förtydliganden, som utskottet funnit böra vidtagas, blifvit af

utskottet gjorda. I öfrigt är § 79 mom. 2 i utskottets reglementsförslag

lika med den bestämmelse i ämnet, som fullmägtige föreslagit.

Sedan inom utskottet fråga uppstått, om ej den vissa bland riksbankens

tjenstemän åliggande skyldigheten att ställa uppbördssäkerhet lämpligen

skulle kunna upphäfvas, begärde utskottet genom protokollsutdrag den 8

sistlidne mars yttrande i ämnet från bankofullmägtige samt erhöll till svar

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

9

härå skrifvelse af den 17 i samma månad, hvari fullmägtige utan någon

dem emellan yppad meningsskiljaktighet anförde:

»Enligt hvad fullmägtige hafva sig bekant, ställes ej dylik säkerhet af

någon tjensteman inom Riksdagens andra verk, riksgäldskontor, och sådan

afgifves ej heller af räntmästaren inom statskontoret. I riksbanken äro

för närvarande kassörer och vårdare af dagkassornas fasta behållningar äfvensom

kamrerarne vid afdelningskontoren underkastade skyldigheten att aflemna

borgen eller annan säkerhet, men ej vårdarne af vare sig de stora förvaringskassorna

eller af de öppna deposita.

I förhållande till de medel, som anförtros riksbankens tjenstemän, är

det ansvarsbelopp, som skäligen kan dem affordras såsom säkerhet för dessa

medel, jemförelsevis mindre betydande, och de tjenstemän, som omhänderhafva

de största beloppen penningar och värdehandlingar, äro befriade från

skyldigheten att ställa säkerhet.

Det förtroende, som riksbanken måste hysa till dessas redbarhet och

ordentlighet, bör äfven förefinnas för samtliga tjenstemän, helst dessa först

efter en långvarig pröfning i bankens tjenst erhålla sådana befattningar, för

Indika ansetts böra fordras borgen eller annan säkerhet. Det beroende och

tvång, som skyldigheten att anskaffa sådan medför, torde alltid vara oförmånliga

och kunna leda den obemedlade tjenstemannen in i förhållanden,

som ej äro för honom gagneliga; och hvad beträffar den på sista tiden

beredda utvägen att för säkerhets anskaffande kunna anlita särskild försäkringsanstalt,

medför detta en ej så obetydlig årlig afgift, som tjenstemannen

ofta anser vara ganska känbar och hvilken han derför gerna vill undgå.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hysa fullmägtige icke någon

tvekan att tillstyrka, det föreskrifterna, om att vissa tjenstemän skola ställa

borgen eller annan säkerhet, må upphäfvas.»

Med stöd af detta uttalande från fullmägtige — hvilket öfverensstämmer

med den uppfattning, som gjort sig gällande inom utskottet — och

då skjddigheten att ställa borgen eller annan säkerhet drabbar tjenstemännen

ojemnt, i det att några äro derifrån befriade, samt detta förhållande

icke synes vara fullt rättvist, har utskottet, i betraktande äfven af den

kontroll, som riksbankens tjenstemän äro underkastade, ur sitt reglementsförslag

uteslutit de i §§ 69, 80 och 92 i nu gällande reglemente {§§ Öl,

72 och 83 i fullmägtiges förslag) förekommande stadgandena om uppbördssäkerhet.

Bih. till lliksd. Prof. 1898. 6 Sami. 1 Afd. G Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

k) Påföljd vid Enligt § 80 i gällande bankoreglemente är stadgadt, att tjensteman,

rd^on^d™ som vai’der under förmynderskap stäld, icke må tillåtas att sin tjenst för‘hetstaistånd

råtta, samt att, om orayndighetstillståndet icke inom två år upphör, han

för tjenste- s]jap skilias från tiensten, dock att, om detsamma varit föranledt af sjuk;•>

i utslcot dom, fullmägtige må ega att förfara efter omständigheterna. Utskottet

tets regie- har fäst sin uppmärksamhet vid, att detta senare stadgande synes strida

merit sförslag. mot hvad i en föregående § stadgats angående förfarandet, då tjensteman

varder af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta. I detta fall ega nemligen

(se $ 75 i gällande reglemente, § 67 i fullmägtiges och § 69 i utskottets

förslag) fullmägtige eller vederbörande kontorsstyrelser att med

riksbankens medel enligt angifna grunder bekosta erforderligt vikariat, men

tjenstemannen kan icke, blott på grund deraf att han af sjukdom icke kan

tjenstgöra, skiljas från sin befattning, utan bibehåller, hur länge sjukdomstillståndet

än fortfar och intill dess han kan på annan grund afskedas eller

återgå i tjenst, sin lön och under viss kort tid äfven tjenstgöringspenningar*).

Det vill häraf synas utskottet, som om det i § 80 meddelade stadgandet,

att fullmägtige må förfara efter omständigheterna, i fall omyndighetstillståndet

föranledts af sjukdom och fortfarit i 2 år, skulle sakna betydelse,

enär vederbörande otvifvelaktigt torde kunna göra anspråk på tillämpning

af stadgandena om förfarandet vid sjukdomsfall af sådan art, att det hindrar

personen i fråga att tjenstgöra.

På grund häraf och till undanrödjande af den nu befintliga tvetydigheten

i förenämnda stadganden, har utskottet åt § 73 i sitt förslag, hvilken

§ motsvarar § 80 i gällande reglemente och § 72 i fullmägtiges förslag,

gifvit en sådan lydelse, att der uttryckligen hänvisas till § 69 i utskottets

förslag, eller det stadgande, som har afseende på sjukdom såsom hinder för

tjenstgöring.

l) Stadganden Det nu gällande reglementet föreskrifver i § 82 (= § 74 i fullmägom

verkan o/tiges förslag), att tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan

''afmedborger- förseelse i allmänna lefvernet af den svåra beskaffenhet, att riksbankens

ligt förtroende trygghet eller anseende ovilkorligen fordrar hans entledigande, hafve gjort

JSSEr«ig förlustig sin i riksbanken innehafvande tjenst.

tagare. Denna bestämmelse synes utskottet vara föråldrad och dessutom så

.<$ 75 och 82 sväfvande och obestämd, att dess tillämpning torde möta afsevärda svång1

glementsför- heter, till följd hvaraf utskottet funnit sig böra gifva densamma en annan

slag. ocp tydligare affattning och derför i § 75 i sitt förslag infört stadgande

*) Punkten 4:o i tillämpningsstadgarne till afiöningsstaten.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets Memorial N:o 7.

11

derom, att tjensteman, som genom laga kraft egande utslag förklarad förlustig

medborgerligt förtroende, skall från sin tjenst i riksbanken entledigas.

Likaså har utskottet i § 82 i sitt förslag, hvilken § motsvarar § 90

i gällande reglemente och §81 i fullmägtiges förslag, ändrat det nuvarande

stadgandet derom, att pensionstagare skall förlora rättigheten till

pension, om han dömes till förlust af medborgerligt förtroende, på sådant

sätt, att förlusten af pension gjorts beroende af att domstols utslag, hvarigenom

förlusten af medborgerligt förtroende ådömts, vunnit laga kraft.

I slutet af sitt reglementsförslag har utskottet, med anledning af Riksdagens

beslut, att under år 1899 skola inrättas två nja afdelningskontor

af riksbanken, tillagt de bestämmelser, som ytterligare härutinnan erfordras

och som äro lika med de stadganden, hvilka förut blifvit i föregående reglementen

tillagda med afseende på nya afdelningskontor.

Under åberopande af hvad här ofvan anförts, hemställer utskottet:

l:o

att Riksdagen må godkänna det af utskottet framstälda

förslag till nytt reglemente för riksbankens styrelse

och förvaltning att gälla från 1899 års början,

hvilket förslag är intaget i Bilagan A till detta memorial;
2:o
att

de af herrar Lundell och P. Andreasson m. fl.

väckta motionerna, om ändring i tiden för återbetalning

af af betalningslån, må anses besvarade genom

utskottets förslag till bankoreglementets lydelse i § 27

mom. 2.

Stockholm den 25 april 1898.

På bankoutskottets vägnar:

G. H. SPENS.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

Reservationer:

af herr grefve Hamilton;

af herr Holmgren, med hvilken herr J. P. Nilsson i Käggla instämt:

»I utskottets förslag till reglemente att gälla från 1899 års början

kan jag ej instämma hvad nedannämnda paragrafer angår, nämligen:

$ 27 mom. 2, der jag yrkat, att momentet skulle erhålla följande

lydelse:

Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter utlåningsdagen

af minst en tiondedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid

äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalda delen af lånet varder till

betalning förfallen;

§ 63 och $ 79, andra punkten, som jag yrkat skulle ur reglementsförslaget

uteslutas; och

$ 73, som jag yrkat skulle affattas i öfverensstämmelse med lydelsen

af motsvarande § 80 i nu gällande reglemente i den del, som afser förfarandet,

då tjensteman viss längre tid förblifvit i omyndighetstillstånd.

Om uteslutande af sista delen af § 80 i gällande reglemente är jag

med utskottets majoritet ense.»

Stockholm 1898, Iduns Kong!. Hofboktiyckeri.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets Memorial N:o 7.

Bil. A

till

Bankoutskottets memorial n:o 7 år 1898.

Bill till Bikta!. Prof. 1898. C! Sami.

1 A/d. (1 Höft. Bil. A.

I

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

Förslag

till

Reglemente

för riksbankens styrelse och förvaltning att gälla från och med 1899.

Nuvarande lydelse:

Afdelning 1.

Föreslagen lydelse:

(.Bankofullmägtige.)

Allmänna föreskrifter.

» § 1

Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af dertill förordnade

fullmäktige efter af Konungen och Riksdagen gemensamt stiftad lag samt d^ särskilda

föreskrifter, som äro meddelade i detta reglemente.

(Jfr Regeringsformen § 72.)

§ 2.

Enligt Sveriges Rikes Ständers beslut

och förordning om banken af den 22 september

1668, har Sveriges riksbank till

föremål för sin verksamhet:

A. i egenskap af vexelbank:

att bibehålla det inländska myntet vid dess

rätta och skäliga valör samt hindra och

förekomma främmande myntsorters obilliga

och egenmäktiga stegrande;

(Jemför ingressen till nämnda Rikets Ständers

beslut och förordning.)

B. i egenskap af depositionsbank:

att för allmänhetens* säkerhet, nytta och

beqvämlighet emottaga penningar af en

hvar, som sådant åstundar, deröfver föra

räkning och dem vid anfordran insättaren

tillhandahålla, så att handel och rörelse

må underlättas genom de derå utfärdade

assignationers och invisningars kredit, kraft

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

1

Bil. A.

Bankoutskottets förslag *)

till

Reglemente

för riksbankens styrelse och förvaltning, gällande

från den 1 januari 1899.

Afdelning 1.

Allmänna föreskrifter.

§ 1.

Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af § j

dertill förordnade fullmägtige efter af Konungen och Riksdagen gemensamt

stiftad lag samt de särskilda föreskrifter, som äro meddelade i

detta reglemente.

(Jfr Regeringsformen § 72.)

*) Kursiveringarna utvisa de afvikolser, som i utskottets förslag förekomma från fullmägtiges.

Paragraferna i högra marginalen hänvisa till fullmägtiges förslag.

*

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Memorial N:o 7,

och giltighet, samt att derförutan jemväl,

till säkert förvar mot vådliga händelser

och tillgrepp, under försegling emottaga

och vårda såväl kontanta penningar som

annan flyttbar egendom;

(Jemför ingressen till ofvan nämnda Rikets Ständers

beslut och förordning.)

C. i egenskap af lånebank:

att dels upplåna fruktlöst liggande kapital,

dels på drägliga vilkor, emot fullgod säkerhet,

biträda lånebehöfvande med understöd,

och sålunda, till befordrande af handelns

och alla nyttiga näringars uppkomst och

förkofran, förebygga ocker och obilliga intressens

beräknande enskilde emellan;

(Jfr § 44 och följande i ofvan nämnda Rikets

Ständers beslut och förordning.)

D. i egenskap af allmän statsanstalt:

• —

att uti den genom låneoperationerna inflytande

och besparda vinst en tillgång

må beredas, hvaröfver Rikets Ständer ega

att till Kongl. Maj:ts och fäderneslandets

heder och nytta samt allmänt gagneliga

ändamål disponera.

(Jfr 2 74 i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut

och förordning.)

§ 3- §2.

Riksbankens grundfond skall, utan be- Mom. i. Om riksbankens grundfond och

räkning af riksbankens fasta egendom, in- reservfond är stadgadt i läge?i för Sveriges

ventarier samt mynt- och medaljkabinett, riksbank af de:i 12 maj i8gy §§ 2 och 26.

utgöra femtio millioner kronor.

§4.

Riksbankens reservfond utgör fem millioner

kronor.

Uti goda utländska statspapper bör riksbanken

innehafva minst ett belopp, som

motsvarar reservfonden; åliggande det fullmäktige

att, i händelse dylika statspapper

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankouts kottets Memorial N:o 7.

2 Bil. A.

:om nios „qqoi:Xi jod uti x.

- : i, o in o olif* phas il

§ 2.

Mom. 1. Om riksbankens grundfond och reservfond är stadgadt § 2.

i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, §§ 2 och 26.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

någon gång behöfva till metalliska kassans

förstärkning eller annat ändamål afyttras,

så att behållningen nedgår under hvad

ofvan är bestämdt, så fort sig göra låter,

ånyo uppbringa densamma till det belopp,

att den motsvarar reservfonden.

Det kapitalöfverskott, riksbanken utöfver

grundfonden och reservfonden eger,

må vid bokslutet föras såsom reserverade

medel.

§ 5-

Mom. i. Riksbanken ege att utgifva

sedlar till det belopp, som motsvaras af

af följande tillgångar:

a) metallisk kassa, så beräknad som i

§ 6 sägs;

b) på utrikes ort nedsatt eller under

transport derifrån varande, mot sjöfara försäkradt

guldmynt eller oinyntadt guld; och

c) hos bankinrättningar eller handelshus

på utrikes ort i löpande räkning innestående

medel.

Mom. 2. Utöfver det enligt mom. i

medgifna belopp vare riksbanken berättigad

till en sedelutgifning af högst fyratiofem

millioner kronor, under vilkor att de på

grund häraf utgifna sedlar motsvaras af

följande tillgångar sammanräknade:

a) lätt säljbara utländska statspapper;

b) statens, allmänna hypoteksbankens

och andra inhemska obligationer, som å

utländsk börs noteras; och

c) vexlar, betalbara inom eller utom

riket.

§ 6.

Såsom riksbankens metalliska kassa

skall beräknas allt inom landet befintligt,

banken tillhörigt svenskt och utländskt

guldmynt, omyntadt guld samt i Sverige,

Norge eller Danmark i öfverensstämmelse

Mom. 2. Hvad riksbanken eger utöfver

grundfonden och reservfonden må vid bokslutet

föras såsom reserverade medel.

§ 3-

Om riksbankens sedelutgifning och metalliska

kassa är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank

af den 12 maj i8gp kap. IT.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

3 Bil. A.

Mom. 2. Hvad riksbanken eger utöfver grundfonden och reservfonden

må vid bokslutet föras såsom reserverade medel.

§ 3.

Om riksbankens sedelutgifning och metalliska kassa är stadgadt

i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, kap. II.

§ 3.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets

med konventionen den 27 maj 1873 pregladt

silfvermynt.

Metalliska kassan må ej bibehållas vid

lägre belopp än femton millioner kronor.

— Derutöfver skall, då de på grund af §

5 mom. 2 utgifna sedlar öfverstiga trettiofem

millioner kronor, riksbanken hålla i

metallisk kassa minst trettio procent af

det belopp, hvarmed de på sådan grund

utgifna sedlar öfverskjuta sistnämnda summa.

Den del af metalliska kassan, som utgöres

af guld, må ej bibehållas vid mindre

belopp än som svarar mot fyra femtedelar

af den metalliska kassan i dess

helhet.

§ 7-

Riksbanken är ovilkorligen skyldig att,

när så påfordras, inlösa sina sedlar efter

den grund, Konung och Riksdag faststält,

hvadan sedlar å kronor och riksdaler riksmynt

inlösas efter deras lydelse, sedlar å

specie eller banko efter den grund, att en

riksdaler specie eller banko gäller lika med

en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar

å 14 och 10 skillingar uti koppar efter enahanda

grund som för inlösen af sedlar,

lydande å banko.

(Se lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars

1830, Kongl. Maj:ts nådiga förordning om rikets mynt

af den 3 februari 1855 samt lagarna om rikets mynt

och om öfvergången till det nya myntsystemet af den

30 maj 1873.)

§ 8.

Vägrar banken, under hvad sken det

vara må, att sedel vid uppvisandet efter

faststäld grund inlösa, eger sedelinnehafvaren

att derom göra skriftlig anmälan hos Kongl.

Maj:ts och Rikets Svea hofrätt.

(Se lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars

1830.)

Memorial N:o 7.

§ 4-

Riksbanken är ovilkorligen skyldig att

när sa påfordras vid sitt hufvudkotitor inlösa

sina sedlar efter den grund, Konung

och Riksdag faststält, hvadan sedlar å kronor

och riksdaler riksmynt inlösas efter

deras lydelse, sedlar å specie eller banko

efter den grund, att en riksdaler specie

eller banko gäller lika med en riksdaler

femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och

10 skillingar uti koppar efter enahanda

grund som för inlösen af sedlar, lydande

å banko.

Se r) lag för Sveriges riksbank af den 12

maj 1897, kongl. förordningen om rikets mynt af

den 3 februari 1833, lagarna om rikets mynt och

om öfvergången till det nya myntsystemet af den

jo maj 1873, 2) lag med vissa bestämmelser om

riksbankens sedelutgifningsrätt så och angående forum

för riksbanken af den 12 maj 1897.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets Memorial N:o 7.

4

Bil. A.

§ 4.

Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt hufvudkontor § 4

inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och Riksdag faststält, hvadan

sedlar å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse,

sedlar å specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie

eller banko gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt

sedlar å 14 och 10 skillingar uti koppar efter enahanda grund som för

inlösen af sedlar, lydande å banko.

Se 1) lag för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, kongl. förordningen om rikets mynt af

den 3 februari 1855, lagarna om rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet af den

30 maj 1873, 2) lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt så ock angående

forum för riksbanken af den 12 maj 1897.

*

Bill. till Bilcsd. Prot. 1898. 6 Sami. 1 Afd. 6 Raft.

Bil. A

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

§ 9-

Uppgifter rörande riksbanken skola upprättas,

tryckas och med allmänna tidningarna

utdelas:

för hvarje månad, utvisande riksbankens

tillgångar och skulder vid månadens slut;

för hvarje hälft år sådan öfversigt, som

i § 5 af lagen för Rikets Ständers bank af

den i mars 1830 bestämmes; samt

för hvarje år fullständig öfversigt.

§ 5-

Om offentliggörande af uppgifter angående

riksbankens ställning stadgas i §§ 23 och 24.

af lagen för Sveriges riksbank af den 12

maj 1897.

Afdelning 2.

Om bankens rörelse.

A. Om metalliska kassans upprätthållande, A. Om köp och försäljning af guldköp

och försäljning af guld och silfver, ut- silfver, utländska vexlar och obligatio
-

ländska vexlar, obligationer och statspapper. rätthånTnde

metalliska kassans upp
-

§ 10.

§ 6.

Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottages svenskt

guldmynt, pregladt i enlighet med kong!, förordningen af den 31 juli 1868 och äldre

författningar, efter dess värde i gångbart mynt.

Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningen

den 3 februari 1855 eller äldre

författningar preglade svenska silfvermynt

komma att af riksbanken emottagas enligt

den i § 3 af lagen den 30 maj 1873 om

öfvergången till det nya myntsystemet stadgade

grund.

Mom. 3. I afseende på utländska guld
-

Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningen

den 3 februari 1855 eller äldre

författningar preglade svenska silfvermynt

emottagas af riksbanken enligt den i § 3 af

lagen den 30 maj 1873 om öfvergången

till det nya myntsystemet stadgade grund.

och silfvermyntsorter, hvilka icke, till följd

af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmäktige bestämma,

såväl hvilka slag må köpas, som pris derpå.

Mom. 4. Guld i plants, som till kongl. Mom. 4. Om köp och försäljning af

myntverket för riksbankens räkning af- guld och silfver är stadgadt i lagen f ör Sverilemnas,

inlöses, enligt myntverkets bevis, ges riksbatik af den 12 maj 1897 § 10.

med guldets värde i svenskt mynt eller 2,480

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 Bil. A.

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

§ 5.

Om förfarandet, ifall riksbanken vägrar att sedel vid uppvisandet

inlösa, stadgas i lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedélutgifningsrätt,

så ock angående forum för riksbanken den 12 maj 1897, § 2.

§ 6.

Om offentliggörande af uppgifter angående riksbankens ställning § sstadgas

i §§ 23 och 24 af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj

1897.

Afdelning 2.

Om bankens rörelse.

A. Om köp och försäljning af guld, silfver, utländska vexlar och

obligationer samt om metalliska kassans upprätthållande.

§ 7-

Mom. 1. 1 riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emot- § 6-

tages svenskt guldmynt, pregladt i enlighet med kong!, förordningen

af den 31 juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart

mynt.

Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningen den 3 februari

1855 eller äldre författningar preglade svenska silfvermynt emottagas

af riksbanken enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873 om öfvergången

till det nya myntsystemet stadgade grund.

Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter,

hvilka icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart

mynt i riket, ega fullmägtige bestämma, såväl hvilka slag må

köpas, som pris derpå.

Mom. 4. Om köp och försäljning af guld och silfver är stadgadt

i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 10.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

kronor för ett kilogram fint guld, efter af- Guld och silfver, som sjöledes införas,

drag derifrån af en fjerdedels procent i skola mot sjöfara försäkras.

myntningskostnad samt af de afgifter för

smidbargöring och skedning, som kunna

ifrågakomma; börande fullmäktige, så vidt

på dem ankommer, tillse, att så stort förråd

af mynt alltid förefinnes, att betalningen

i allmänhet må kunna erläggas omedelbart

efter det guldet aflemnats och dess värde

i mynt blitvit behörigen styrkt.

På fullmäktige ankomme dock att, efter

särskild pröfning för hvarje fall, när de

finna sådant för banken fördelaktigt, befria

säljare af guld från myntningskostnaden

eller större eller mindre del deraf.

Och ega fullmäktige att i afseende på Mom. 5. Fullmäktige ega att i afseende

mottagande af omyntadt guld vid afdel- å mottagande af omyntadt guld vid afningskontoren

meddela de särskilda före- delningskontoren meddela de särskilda föreskrifter,

fullmäktige anse behöfliga. skrifter, fullmäktige anse behöfliga.

Mom. 5. Mom. 6.

Fullmäktige ega pröfva, om och till hvilket pris silfver i plants samt annat omyntadt

silfver må af riksbanken inköpas.

§ II
-

Mom. 1. Mom. 7.

I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, pregladt före år 1873, eller af utländskt

guld- eller silfvermynt, som icke, i följd af afslutad konvention, skall gälla såsom

gångbart mynt i riket, ega fullmäktige att besluta.

Mom. 2. Mom. 8.

Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret i mån af tillgång till

pris, som fullmäktige ega bestämma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BanhoutsJcottets Memorial N:o 7.

6 Bil. A.

Guld och silfver, som sjöledes införas, skola mot sjöfara försäkras.

Mom. 5. Fullmägtige ega att i afseende å mottagande af omyntadt

guld vid afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmägtige

anse behöfliga.

Mom. 6. Fullmägtige ega pröfva, om och till hvilket pris silfver

i plants samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas.

Mom. 7. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, pregladt

före år 1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd

af afslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega

fullmägtige besluta.

Mom. 8. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret

i mån af tillgång till pris, som fullmägtige ega bestämma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

§ 12.

Mom. i. Fullmäktige bemyndigas att

köpa och återförsälja vexlar, dragna å person

eller firma, bosatt i utlandet, betalbara

utom eller inom landet, och förfallande

inom längst sex månader, äfvensom att

genom annat aftal öfvertaga utländsk valuta

och densamma åter aflåta.

Mom. 2. Fullmäktige bemyndigas likaledes

att in- eller utrikes köpa och sälja

äfvensom att förmedla köp och försäljning

af in- och utländska obligationer och statspapper.

Mom. 3. Riksbankens behållning i utländska

valutor ega fullmäktige att hafva

innestående hos kända och säkra utländska

bankinrättningar eller handelshus samt att

å dessa behållningar utställa vexlar eller

anvisningar eller ock använda dem till förstärkning

af guld- och silfverförrådet i riksbanken.

Guld och silfver, som sjöledes införas,

skola mot sjöfara försäkras.

Mom. 4. Med aktade och säkra utländska

bankinrättningar och handelshus

ega fullmäktige öppna löpande räkning i

riksbankens böcker på vilkor, som af fullmäktige

för hvarje särskildt fall bestämmas,

samt att, när fullmäktige finna sådant tjenligt,

å dylik räkning äfven lemna tillfälliga

förskott.

§ 13-

Visar metalliska kassan i sin helhet eller

i afseende å den stadgade tillgången af guld

benägenhet att nedgå till det i § 6 här

ofvan bestämda minsta belopp af femton

millioner kronor, böra fullmäktige i tid vidtaga

de åtgärder, hvilka med afseende på

förhållandena för tillfället finnas lämpliga,

medelst afyttrande af obligationer eller

statspapper, medelst sedelstockens förminskning

genom indragning å lånerörelsen, eller

medelst anlitande af kredit å utrikes ort;

egande fullmäktige att af dessa utvägar

välja den eller dem, som för tillfället må

finnas bäst leda till ändamålet.

£ 7-

Mom. 1. Om rätt för riksbanken alt

köpa eller genom annat aftal öfvertaga och

att sälja dels utländska valutor, dels vissa slag

af obligationer samt att förmedla köp och försäljning

af in- och utländska obligationer är

stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den

12 maj i8()J §§ 11 och 12.

Mom. 2. Riksbankens behållning i utländska

valutor ega fullmäktige att hafva

innestående hos kända och säkra utländska

bankinrättningar eller handelshus samt att å

dessa behållningar utställa vexlar eller anvisningar.

Mom. j. I fråga om öppnandet af

räkning med utländska bankinrättningar och

handelshus enligt lagen för Sveriges riksbank

af den 12 maj i8gy § 20, 2:dra stycket, ega

fullmäktige rätt att för hvarje särskildt fall

bestämma vilkor en.

§ C?.

Om metalliska kassan visar benägenhet

att nedgå till del i lagen för Sveriges riksbank

af den 12 maj i8gy § 8 bestämda

minsta belopp, böra fullmäktige i tid vidtaga

de åtgärder, hvilka med afseende på

förhållandena för tillfället finnas lämpliga,

medelst afyttrande af obligationer eller statspapper,

medelst sedelstockens förminskning

genom indragning å lånerörelsen eller

medelst anlitande af kredit å utrikes ort;

egande fullmäktige att af dessa utvägar

välja den eller dem, som för tillfället må

finnas bäst leda till ändamålet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

B ankoutskottets Memorial N:o 7.

7 Bil. A.

§ 8.

Mom. 1. Om rätt för riksbanken att köpa eller genom annat $ 7-

aftal öfvertaga och att sälja dels utländska valutor, dels vissa slag af

obligationer samt att förmedla köp och försäljning af in- och utländska

obligationer är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 mai

1897, §§ 11 och 12.

Mom. 2. Riksbankens behållning i utländska valutor eg a fullmägtige

att hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar

eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa vexlar

eller anvisningar.

Mom. 3. I fråga om öppnandet af räkning med utländska bankinrättningar

och handelshus enligt lagen för Sveriges riksbank af den

12 maj 1897, § 20, 2:di-a stycket, ega fullmägtige rätt att för hvarje

särskilt fall bestämma vilkoren.

§ 9-

Om metalliska kassan visar benägenhet att nedgå till det i lagen § 8.

för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 8, bestämda minsta belopp,

böra fullmägtige i tid vidtaga de åtgärder, hvilka med afseende

på förhållandena för tillfället finnas lämpliga, medelst afyttrande af

obligationer eller statspapper, medelst sedelstockens förminskning genom

indragning å lånerörelsen eller medelst anlitande af kredit å utrikes

ort; egande fullmägtige att af dessa utvägar välja den eller dem, som

för tillfället må finnas bäst leda till ändamålet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

§ 14

Fullmäktige ega att, när de finna sådant

erforderligt, för riksbanken begagna utländsk

kredit i form af lån eller kreditiv till belopp

af högst sjutton millioner kronor; och har

Riksdagen i sådant afseende hos Kongl.

Maj:t i underdånighet anhållit, det Kongl.

Maj:t uppå fullmäktiges anmälan i ämnet

täcktes låta bemedla det af fullmäktige för

riksbankens säkerhet nödigt ansedda lånet

under den form, som för ändamålet kan

finnas erforderlig, samt å ett sådant lån

meddela sin nådiga garanti.

§ 9-

Beloppet af den utländska kredit, som

riksbanken enligt lagen för Sveriges riksbank

af den 12 7tiaj 1897 § 20, i:a stycket,

egen begagna, må ej öfverstiga 20 millioner

kronor.

B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om andra

betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas.

§ IS- § 10.

Mom. 1. Riksbanken utgifver sedlar å

fem, tio, femtio, etthundra och ett tusen

kronors valör; skolande texten å dessa

sedlar lyda sålunda: Sveriges riksbank inlöser

vid anfordran denna sedel å 00 kronor

med guldmynt enligt lagen om rikets mynt

af den 30 maj 1873.

De af riksbanken utgifna sedlar å riksdaler

skola, efter innehafvarens önskan,

inlösas antingen med silfvermynt efter deras

lydelse eller med guldmynt enligt den i §

3 af lagen om öfvergången till det nya

myntsystemet bestämda grund, att en krona

räknas lika med en riksdaler riksmynt.

Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens tjenstemän. A

sedlar af fem och tio kronors valör anbringas båda namnteckningarna genom tryck, och

sedlarna å 50 och 100 kronor förses med en tryckt och en handskrifven namnteckning,

men å 1,000-kronorsvalören handskrifvas båda namnteckningarna.

Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara försedda med

riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket gångbara myntet.

Mom. 4.. För invexling i landsorten

af förslitna sedlar å fem riksdaler eller

Mom. I. Enligt lagen för Sveriges riksbank

af den 12 maj 1897 utgifver riksbanken

sedlar å fem, tio, femtio, ett hundra

och ett tusen kronor; och skall texten å

dessa sedlar lyda sålunda: Sveriges Riksbank

inlöser vid anfordran denna sedel å

00 kronor med guldmynt enligt lagen om

rikets mynt af den 30 maj 1873.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7. 8

§ 10.

Beloppet af den utländska kredit, som riksbanken enligt lagen

för Sveriges riksbank _ af den 12 maj 1897, § 20, lista stycket, eger

begagna, må ej öfverstiga 20 millioner kronor.

B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om

andra betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas.

§ IL

Mom. 1. Texten å de sedlar, som riksbanken enligt lagen för

Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 utgifver, skall lyda sålunda:

Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 krönor med

guldmynt enligt lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873.

Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens

tjensteman. A sedlar af fem och tio kronors valör anbringas

båda namnteckningarna genom tryck, och sedlarna å 50 och 100 kronor

förses med en tryckt och en handskrifven namnteckning, men å

1,000-kronorsvalören handskrifvas båda namnteckningarna.

Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid

vara försedda med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket

gångbara myntet.

Bih. till lliksd. Frat. 1898. (i Sami. 1 Afd. (i Häft. Bil. A. 3

Bil. A.

§ 9-

§ 10.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Banlcoutskottets Memorial No 7.

kronor och derunder ega fullmäktige att

vidtaga nödiga åtgärder.

Mom. 5. I fråga om inlösen af bristfälliga

och förslitna sedlar iakttages hvad

som är stadgadt dels i kongl. kungörelserna

af den 5 mars 1836, den, 4 februari 1859,

den 7 november 1873 och den 24 oktober

1890 samt dels i stadgarna för tjenstgöringen

i riksbankens hufvudkontor.

Mom. 6. Mom. 5.

Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad och skadad, att denna

inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på undersökning och pröfning af särskilda

skäl och omständigheter pröfvas och afgöres af fullmäktige.

Mom. 7. Mom. 6.

Sedlar å riksdaler, äfvensom å en krona skola, då sådana till riksbanken ingå, på

föreskrifvet sätt obrukbargöras.

Mom. 4. I fråga om inlösen af bristfälliga

och förslitna sedlar iakttages hvad

som dels är stadgadt i kongl. kungörelserna

af den 5 mars 1836, den 4 februari 1859,

den 7 november 1873 och den 24 oktober

1890, dels föreskrifves i stadgarna förtjenstgöringen

i riksbankens hufvudkontor.

§ 16*).

§ 11*).

I riksbankens hufvudkontor skall till- I Riksbankens hufvudkontor skola tillhandahållas

svenskt mynt af alla de valörer, handahållas svenskt mynt och skiljemyfit af

som enligt gällande lag om rikets mynt alla de valörer, som enligt gällande lag om

utmyntas; börande fullmäktige tillse, att, så rikets mynt utmyntas; börande fullmäktige

vidt ske kan, nödigt förråd af hvarje slag tillse, att, så vidt ske kan, nödigt förråd

förefinnes. af hvarje slag förefinnes.

Derjemte skall, i enlighet med § 16 af lagen om rikets mynt den 30 maj 1873,

vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas så stort förråd af guld-,

silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling af sådana mynt, hvilka endast till

statens kassor äro lagligt betalningsmedel, mot lika stort belopp samma slags gångbara

mynt samt för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket som helst

med tio kronor delbart belopp.

I öfrigt utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt endast i mån

af tillgång.

*) Rörande gångbarheten af mynt och skiljemynt, se lagen om rikets mynt af dfen 30 maj 1873, $ 13

och § 14, den senare sådan den lyder enligt kongl. kungörelsen af den 25 juni 1881.

s. 9 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsJcottets Memorial N:o 7.

9

Bil. A.

Mom. 4. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslita» sedlar

iakttages hvad som dels är stadgadt i kongl. kungörelserna af den 5

mars 1836, den 4 februari 1859, den 7 november 1873 och den 24

oktober 1890, dels föreskrifves i stadgarna för tjenstgöringen i riksbankens

hufvudkontor.

Mom. 5. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad

och skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning,

utan på undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter,

pröfvas och afgöres af fullmägtige.

Mom. 6. Sedlar å riksdaler, äfvensom å en krona, då sådana till

riksbanken ingå, skola på föreskrifvet sätt obrukbargöras.

§ 12.

I riksbankens hufvudkontor skola tillhandahållas svenskt mynt

och skiljemynt af alla de valörer, som enligt gällande lag om rikets

mynt utmyntas; börande fullmägtige tillse, att, så vidt ske kan, nödigt

förråd af hvarje slag förefinnes.

Derjemte skall i enlighet med § 16 af lagen om rikets mynt

den 30 maj 1873 vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid

finnas så stort förråd af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras

för vexling af sådana mynt, Indika endast till statens kassor äro lagligt

betalningsmedel, mot lika stort belopp samma slags gångbara

mynt samt för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket, som

helst med tio kronor delbart belopp.

I öfrig! utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt

endast i mån af tillgång.

Rörande gångbarheten af mynt och skiljemynt stadgas i lagen om

rikets mynt af den 30 maj 1873 § 13 och ''l4, den senare sådan den

lyder enligt kongl. kungörelsen af den 25 juni 1881,

§ n.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Banlcoutskottets Memorial N:o 7.

§ 17''

Vid riksbankens hufvud- och afdelnings
-

1Mom. I.

§

Vid riksbankens hufvud- och

kontor skall mottagas till invexling med afdelningskontor skall mottagas till invexgångbart

mynt hvllket som helst belopp ling med gångbart mynt hvilket som helst

af kopparmynt, pregladt efter myntordnin- belopp af kopparmynt, pregladt efter myntgar

äldre än 1855 års myntordning, samt ordningar äldre än 1855 års myntordning,

af riksgäldskontorets poletter. Sådant mynt samt af riksgäldskontorets poletter. Sådant

mynt för icke åter utvexlas.

Mom. 2. Kopparskiljemynt, pregladt

får icke åter utvexlas,

Kopparskiljemynt, pregladt enligt 1855

års myntordning, skall likaledes i riksban- enligt 1855 års myntordning, skall likaledes

ken qvarhållas, i den mån detsamma kan i riksbanken qvarhållas.

med nytt mynt, pregladt efter 1873 års

myntlag, ersättas.

Mom. 3.

Fullmäktige ega bestämma, till hvilket värde sådant kopparskiljemynt, som ej

vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenskaper bokföras.

§ 18. § 13.

Mom. 1. Vid insättningar och liqvider Mom. 1. Vid insättningar och liqvider

i riksbankens hufvud- och afdelningskontor i riksbankens hufvud- och afdelningskontor

kunna, utom rikets mynt och riksbankens kunna, utom rikets mynt och riksbankens

sedlar, användas hufvud- och afdelnings- sedlar, användas dels hufvud- och afdelningskontorens

vexlar, sedlar, utgifna af sådana kontorens vexlar, dels sedlar, utgifna af

enskilda banker, som å den ort, der insätt- sådana enskilda banker, som å den ort, der

ningen eller liqviden sker, lemna dagligt insättningen eller liqviden sker, lemna dagligt

tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riks- tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens

sedlar, och hvilka i öfrigt af full- bankens sedlar och hvilka i öfrigt af fullmäktige

pröfvas böra till emottagande god- mäktige pröfvas böra till emottagande godkännas,

samt vid uppvisandet betalbara, af kännas, dels ock, efter fullmäktiges pröfning,

enskilda penningeanstalter utstälda vexlar, vid uppvisandet betalbara, af enskilda penningsom

efter vederbörande styrelses bepröfvande anstalter utstälda vexlar.

anses kunna mottagas.

Om förfaringssättet med mottagna en- Om förfaringssättet med mottagna enskilda

bankers sedlar ege fullmäktige med- skilda bankers sedlar ege fullmäktige meddela

föreskrifter. dela föreskrifter.

Mom. 2. Finnes å ort, der afdelningskontor af riksbanken är förlagdt, icke tillfälle

till utbyte af enskilda bankers sedlar mot riksbankens, ega fullmäktige, när sådant

pröfvas för lättnad i allmänhetens beröring med kontoret behöfligt, medgifva, att de

enskilda bankers sedlar, som dertill af fullmäktige godkännas, må i kontoret mottagas,

men böra derjemte så förfoga, att till kontoret inkomna dylika sedlar varda, så fort

lämpligen ske kan, emot riksbankens utbytta.

Mom. 3. I afdelningskontoren mottagna enskilda penningeanstalters i Stockholm be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

10 Bil. A.

§ 13.

Mom. 1. Vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor skall § 12- mottagas till invexling med gångbart mynt livilket som helst belopp

af kopparmynt, pregladt efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning,

samt af riksgäldskontorets poletter. Sådant mynt får icke

åter utvexlas.

Mom. 2. Kopparskiljemynt, pregladt enligt 1855 års myntordning,

skall likaledes i riksbanken qvarhållas.

Mom. 3. Fullmägtige ega bestämma, till livilket värde sådant

kopparskiljemynt, som ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens

räkenskaper bokföras.

§ 14.

Mom. 1. Vid insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- § 13- och afdelningskontor kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar,

användas dels hufvud- och afdelningskontorens vexlar, dels sedlar,

utgifna af sådana enskilda banker, som å den ort, der insättningen

eller liqviden sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar

mot riksbankens sedlar och hvilka i öfrigt af fullmägtige pröfvas böra

till emottagande godkännas, dels ock, efter fullmägtiges pröfning, vid

uppvisandet betalbara, af enskilda penningeanstalter utstälda vexlar.

Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ege

fullmägtige meddela föreskrifter.

Mom. 2. Finnes å ort, der afdelningskontor af riksbanken är

förlagdt, icke ^ tillfälle till utbyte af enskilda bankers sedlar mot riksbankens,

ega lullmägtige, när sådant pröfvas för lättnad i allmänhetens

beröring med kontoret behöfligt, medgifva, att de enskilda bankers

sedlar, som dertill af fullmägtige godkännas, må i kontoret mottagas,

men böra derjemte så förfoga, att till kontoret inkomna dylika sedlar

varda, så fort lämpligen ske kan, emot riksbankens utbytta.

Mom. 3. I afdelningskontoren mottagna enskilda penningeanstaltors

i Stockholm betalbara vexlar skola genast såsom kontant levere
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘ 1 Bankoutskottets Memorial N:o 7.

talbara växlar skola genast såsom kontant leverering till hufvudkontorct insändas, och

sadana, som äro stälda att betalas a annan ort, inkasseras, så fort sig göra låter.

§ J9- § 14.

Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje hclgfri dag hällas för allmänheten

tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas.

(§§ 20, 23 och 24 utbytas mot §§ 17,

18 och 16 i förslaget).

C. Om folioräknings- och postvcxelrörelsen.

§ 21.

Mom. t. Till undvikande af pcnningetörsändningar

med posterna särskilda orter

emellan, ege en hvar att i riksbankens

hufvud- och afdelningskontor insätta penningar

mot erhållande af vexel å Sveriges

riksbank i Stockholm, stäld till viss man

eller order och betalbar vid uppvisandet;

och gäller för öfrigt till iaktagande följande,

nemligen:

a) Vexel får ej in blanco transporteras.

b) De penningar, som för ifrågavarande

ändamål insättas i hufvud- och afdelningskontoren,

fa icke under något vilkor i

diskonterings-, låne- eller kreditivrörelse

användas.

c) Om vid något afdelningskontor penningar

insättas till högre belopp, än som för

vexlars infriande anses erforderligt, åligger

det fullmäktige att sådana medel derifrån

till hufvudkontoret infordra, med fullmäktige

lemnad rätt att kunna, der så nödigt anses,

tillåta vederbörande afdelningskontors styrelse

att vid afsändning af riksbankens sedlar

desamma makulera i enlighet med der föreskrifter,

fullmäktige derom meddela.

d) I händelse de i hufvudkontoret insatta

medel skulle vid något tillfälle vara otillräckliga

för infriande af postvexlar, må

C. Om postvexelrörelsen.

§ *5-

Mom 1. Be i lagen för Sveriges riksbank

af den 12 maj 1897 § 18 omförmälda

vexlar (postremissvexlar) skola vara

ställda till viss man eller order.

För öfrigt gäller till iakttagande följande:

a) Vexel får ej in blanco transporteras.

b) De penningar, som för ifrågavarande

ändamål inbetalas i hufvud- och afdelningskontoren,

få icke i utlåningsrörélsen användas,

utan skola föras i särskild postvexelräkning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

U Bil. A.

ring till hufvudkontoret insändas, och sådana, som äro stälda att betalas

å annan ort, inkasseras, så fort sig gorå låter.

!t;»/-Kette;''.i V. va*fd ! - .rn<>M. .tr h;-jficvii i Ja» r utoM

§ 19.

Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri § Udag

hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmägtige be
StäniniclSr

7 , oninL- <• * \ \ ;•. ''•''in-si;»! » •;1''yyf !iij .

ils: IntyUyr. :•''*> . i t ''.ryyf

C. Om postvexelrörelsen.

. i . j

■ § 16.

• ''■ lij

Mom. 1. De vexlar, som riksbanken enligt § 18 i lagen för Sveriges § it»- riksbank af den 1% maj 1897 utgifver, skola vara stälda till viss man eller

order och få ej in blanco transporteras.

: jitijli .ler".''’ no ’)k ■ibnKJrhtJii *ioi arv t.blwiryhitolr. obnctuirrtE yo} e.cvVhq fianuä

•;:ii;> .jrifrrcibioiito

••.r>.iiti:bhlr. rfao beviuil no>tnr.cJfi>*

T»tl. ,:-bo irsir,tie.r-.- it

tq <- ,-^xitri.>n| -r <■!

bi tfii ■ !1- ■ -

j.-j :Vj T-jli-j? -liotf)

V •! i- i» n: .oior- .o^qqri btxinisyrl bo

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

fullmäktige begagna förskott, hvilket genast,

då tillgången det medgifVer, återbetalas.

Mom 2. Likaledes må i hvarje af riksbankens

kontor penningar kunna insättas

och ett deremot svarande belopp efter

telegram af det kontor, der insättningen

egt rum, af hvilket som helst annat riksbankens

kontor till vederbörande i behörig

ordning utbetalas, dock med rättighet för

det senare kontoret att, om svårighet möter

för beloppets utbetalande i reda penningar,

å detsamma utfärda postvexel, att inlösas

vid hufvudkontoret; och ega fullmäktige

genom meddelade särskilda föreskrifter bestämma

de afgifter och de vilkor i öfrigt,

som med hänsyn till riksbankens säkerhet

kunna pröfvas för åtnjutande af omförmälda

rättighet erforderliga.

§ 24.

I Riksbankens hufvud- och afdelningskontor

mottagas ock, efter vederbörande

styrelses pröfning, penningar på depositionsräkning,

att återbetalas antingen å bestämd

dag efter insättningen eller efter viss, på

förhand bestämd uppsägning, under följande

vilkor:

a) insättning får ske å 100 kronor och

derutöfver, äfven i brutna tal;

b) öfver insättning meddelas bevis, hvilket,

skall återställas, då penningarna lyftas;

c) ränta, äfvensom högsta insättningsbeloppet,

bestämmes af fullmäktige.

§ 20.

Mom. i. Af staten samt dess allmänna

verk och kassor, bolag, som drifva bankrörelse,

och andra, som sådant önska, skola

Mom. 2. I hvarje af riksbankens kontor

må penningar insättas och ett deremot svarande

belopp efter telegram af de kontor,

der insättningen egt rum, af hvilket som

helst annat riksbankens kontor till vederbörande

i behörig ordning utbetalas, dock

med rättighet för det senare kontoret att,

om svårighet möter för beloppets, utbetalande

i reda penningar, å detsamma utfärda

postvexel, att inlösas vid hufvudkontoret;

och ega fullmäktige genom meddelade

särskilda föreskrifter bestämma de

afgifter och de vilkor i öfrigt, som med

hänsyn till riksbankens säkerhet kunna pröfvas

för åtnjutande af omförmälda rättighet

erforderliga.

D. Om depositions-, giro- samt upp- och

afskrifnmgsrörelsen.

$ 16.

Af en hvar, som sådant önskar, skall,

enligt lagen af den 12 maj 1897 § 16 a),

riksbanken såväl vid hufvudkontoret som

vid afdelningskontoren på deposition af giftsfritt

mottaga penningar, att utan räntegodlgörelse

återbetalas vid anfordran eller å

tid, som vid insättningen bestämmes; skolande

bevis öfver sålunda insatta penningar

ställas lill viss man.

Sådant insättning sbevis skall återställas,

då penningame lyftas.

§ 17.

Mom. 1. Enligt lagen för Sveriges riksbank

af den 12 maj 1897 § 16 b) och tf

17 skall riksbanken

opaginerad Kontrollera mot PDF

BanJcoutsJcottets Memorial N:o 7.

12 Bil. A.

Mom. 2. I hvarje af riksbankens kontor må penningar insättas

och ett deremot svarande belopp efter telegram af de kontor, der insättningen

egt rum, af hvilket som helst annat riksbankens kontor till

vederbörande i behörig ordning utbetalas, dock med rättighet för det

senare kontoret att, om svårighet möter för beloppets utbetalande i

reda penningar, å detsamma utfärda postvexel, att inlösas vid hufvudkontoret;

och ega fullmägtige genom meddelade särskilda föreskrifter

bestämma de afgifter och de vilkor i öfrigt, som med hänsyn till riksbankens

säkerhet kunna pröfvas för åtnjutande af omförmälda rättighet

erforderliga.

. .....• , >i- ,r, i ''u -jOar-i . .nO v'' \u

D. Om depositions- giro- samt upp- och afskrifning.sr öreisen.

§ 17. ■ v ;

Af en hvar, som sådant önskar, skall, enligt lagen för Sveriges § 16- riksbank af den 12 maj 1897, § 16 a), riksbanken såväl vid hufvudkontoret

som vid afdelningskontoren på deposition afgiftsfritt mottaga penningar,

att utan räntegodtgörelse återbetalas vid anfordran eller å tid,

som vid insättningen bestämmes; skolande bevis öfver sålunda insatta

penningar ställas till viss man.

Sådant insättningsbevis skall återställas, då penningarne lyftas.

§ 18.

Mom. 1. Enligt lagen för Sveriges

§ 10 b) och § 17 skall riksbanken

Bill. till Biksd. Vret. 1R98. 6 Sami. 1 Afd.

riksbank af den 12 maj 1897

11 Höft. Bil. A.

» 17-

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Bankoutskottets Memorial N;o 7.

i riksbankens så väl hufvud- som afdelningskontor

afgiftsfritt einottagas och å räkning

föras penningar, under förbindelse för riksbanken

att vid anfordran tillhandahålla räkningshafvaren,

hvad å räkningen innestår.

För sålunda emottagna penningar erlägger

riksbanken ej ränta.

Mom. 2. Om öppnande af räkning göres

skriftlig anmälan.

Mom. 3. Insättningar och uttagningar

få ske äfven i brutna tal.

Mom. 4 För uttagning kan begagnas

antingen handskrifven eller tryckt anvisning

eller assignation eller till viss man eller

order stäld vexel, hvilken icke får in blanco

transporteras; skolande behörigen folierade

och numrerade vexelblanketter räkningshafvare

tillhandahållas utan afgift.

Mom. 5. Derest från statsverkets sida

ifrågasättes, att, efter vederbörligt förordnande,

särskilda myndigheter skola ega att

utställa anvisningar på statsverkets folioräkning

vid hufvudkontoret och få dessa

anvisningar vid anfordran i afdelningskontor

inlösta, ega fullmäktige att sådant medgifva

under de vilkor och bestämmelser, som

fullmäktige finna för riksbanken behöfliga.

dels af en hvar, som sådant önskar, vid

såväl hufvudkontoret som afdelningskontoren

utan afgift eller räntegodtgörelse mottaga

och å giroräkning föra ''penningar med förbindelse

att vid anfordran tillhandahålla

råkningshafvaren hvad å räkningen innestår,

dels ock utan räntegodtgörelse för statsverkets

räkning mottaga penningar och af

statsverkets tillgodohafvande verkställa utbetalningar

enligt aftal mellan fullmäktige

och vederbörande myndighet.

För denna rörelse gälla följande bestämmelser

:

a) Om öppnande af räkning göres skriftlig

anmälan.

b) Insättningar och uttagningar fä ske

äfven i brutna tal.

c) A insättning meddelas qvitto, hvilket

ej får å annan öfverlåtas.

d) För uttagning kan begagnas antingen

handskrifven eller tryckt anvisning eller

till viss man eller order stäld vexel, hvilken

icke får in blanco transporteras; skolande

behörigen folierade och numrerade

vexelblanketter räkningshafvare tillhandahållas

utan afgift.

Mom. 2. Derest från statsverkets sida

ifrågasättes, att, efter vederbörligt förordnande,

särskilda myndigheter skola ega att

utställa anvisningar på statsverkets giroräkning

vid hufvudkontoret och få dessa

anvisningar vid anfordran i afdelningskontor

inlösta, ega fullmäktige att sådant medgifva

under de vilkor och bestämmelser, som

fullmäktige finna för riksbanken behöfliga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

13 Bil. A.

dels af en hvar, som sådant önskar, vid såväl hufvudkontoret

som afdelningskontoren, utan afgift eller räntegodtgörelse, mottaga och

å giroräkning föra penningar med förbindelse att vid anfordran tillhandahålla

räkningshafvaren, hvad å räkningen innestår,

dels ock utan räntegodtgörelse för statsverkets räkning mottaga

penningar och af statsverkets tillgodohafvande verkställa utbetalningar

enligt aftal mellan fullmägtige och vederbörande myndighet.

För denna rörelse gälla följande bestämmelser:

a) om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan;

b) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;

c) å insättning meddelas qvitto, hvilket ej får å annan öfverlåtas;

d) för uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt

anvisning eller till viss man eller order stäld vexel, hvilken icke får

in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numrerade

vexelblanketter räkningshafvare tillhandahållas utan afgift.

Mom. 2. Derest från statsverkets sida ifrågasättes, att, efter

vederbörligt förordnande, särskilda myndigheter skola ega att utställa

anvisningar på statsverkets giroräkning vid hufvudkontoret och få dessa

anvisningar vid anfordran i afdelningskontor inlösta, ega fullmägtige

att sådant medgifva under de vilkor och bestämmelser, som fullmägtige

finna för riksbanken behöfliga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Bankputslcotlets Memorial N:o 7.

i

E. Om upp- och utlåningsrörelsen.

Om upp- och afskrifnings- samt depositionsrörelsen.

Mom. i. I riksbankens hufvud- och Åt firmor, som hafva vexeldiskontering

afdelningskontor emottagas, efter veder- i riksbanken och ej sjelfva drifva bankbörande

styrelses pröfning, penningar på rörelse, må fullmäktige kunna öppna upprepa-

och afskrifningsräkning, dock att sådan och afskrifning sräkning mot räntegodtgöräkning

icke öppnas för bolag, som drifva rdse. För sådan räkning gälla följande

bankrörelse, eller för staten, dess allmänna hufvudsakliga bestämmelser:

verk och kassor, med undantag af postsparbanken.

För dessa räkningar gälla följande hufvudsakliga

vilkor, nemligen:

a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;

b) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas;

c) för uttagning begagnas å viss man eller order stäld vexel, hvilken icke får in

blanco transporteras. Räkningshafvaren eger icke begagna andra vexelblanketter än

sadana, som af riksbanken honom tillhandahållas. För dessa vexelblanketter, å hvilka

qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas;

d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen finnes

behållning, motsvarande vexelns belopp;

e) å insatta medel beräknas ränta från e) å insatta medel beräknas ränta från

och med första helgfria dag efter insätt- och med första helgfria dag efter insättningen

å högsta fulla ioo-tal af behållningen, ningen å högsta fulla 100-tal af behållninsåvidt

ränta å densamma blifvit utfäst. {ten.

Mom. 2. Fullmäktige ega att bestämma, f) Fullmäktige bestämma det belopp, som

huruvida ränta å upp- och afskrifningsräk- högst må å räkning innestå, äfvensom räntening

må af riksbanken erläggas. Finnes foten, hvilken kan vara olika i hufvudkonränta

böra utfästas, bestämma fullmäktige lord och de särskilda afdelning skonior en.

icke allenast räntefoten, utan äfven inom

ett maximum af 400,000 kronor det belopp,

hvarå ränta på hvarje räkning godtgöres.

Räntefoten kan vara olika i hufvudkontoret

och de särskilda afdelningskontoren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 Bil. A.

Bankoutskottets Memorial N:u 7.

■V-, Yl ''■’>■(■■•■ ■>'' ’!V A•

§ 19.

Hafva fullmägtige enligt § 16 i lagen för Sveriges riksbank af

den 12 maj 1897 åt firmor, som hafva vexeIdiskontering i riksbanken och

ej sjelfva drifva bankrörelse, öppnat upp- och afskrifningsräkning mot räntegodtgörelse,

skola för begagnande af sådan räkning gälla följande hufvudsaklig

a bestämmelser:

a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;

b) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfver
låtas;
c)

för uttagning begagnas å viss man eller order stäld vexel,

hvilken icke får in blanco transporteras. Räkningshafvaren eger icke

begagna andra vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom

tillhandahållas. För dessa vexelblanketter, å hvilka qvitto skall lemnas,

får afgift icke upptagas;

d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å

räkningen finnes behållning, motsvarande vexelns belopp;

e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria

dag efter insättningen å högsta fulla 100-tal af behållningen;

f) fullmägtige bestämma det belopp, som högst må å räkning

innestå, äfvensom räntefoten, hvilken kan vara olika i hufvudkontoret

och de särskilda afdelningskontoren.

§ 18.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

D. Om mottagning i förvar af värdepapper,

utländskt guldmynt samt förseglade paket.

§ 22.

Mom. 2. I hufvudkontoret emottages

äfven till förvar utländskt guldmynt af de

slag, fullmäktige bestämma, emot bevis,

som, utstäldt å viss person, skall innehålla

icke allenast antal och valör af hvarje

slag samt dettas vigt och efter vigten beräknadt

värde i rikets mynt, utan ock förbindelse

för riksbanken att, mot bevisets

återbekommande och betalning af nedan

bestämda förvaringsafgift, återställa det till

förvar emottagna myntet eller, om sådant

ej kan ske, betala detsammas i beviset

upptagna värde i rikets mynt.

B. Om mottagning i förvar af guld,

silfver och värdepapper samt af gods

under försegling.

§ *9-

Mom. 1. I riksbankens hufvudkontor

emottages till förvar guld eller silfver, myntadt

eller i plants, emot bevis, utstäldt till

viss person. Detta bevis skall innehålla:

a) för såväl myntadt som omyntad,t guld

eller silfver vigt och dessutom, i fråga om

mynt, antal och valör af hvarje slag samt,

beträffande metall i plants, uppgift å finheten,

hvilken inlemnaren hav att styrka

med företeende af attest från kontrollverket;
b)

beräknadt värde i rikets mynt, och

c) förbindelse för riksbanken att, emot

bevisets återbekommande och betalning af

nedan bestämda förvaringsafgift, återställa

det till förvar emottagna eller, om sådant

ej kan ske, betala dess i beviset upptagna

värde i rikets mynt,

Mom. i. Mom. 2.

I riksbankens hufvudkontor emottagas till förvar obligationer, aktier och andra

värdepapper af de slag, fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt å viss

person, skall innehålla sa väl antal, utgifningsdag och belopp samt serie, nummer

eller annan beteckning för hvarje slag af värdepapper, jemte derå satt värde, som ock

förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och betalning af nedan

bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar emottagna handlingarna eller lemna

andra af samma slag, beskaffenhet och belopp eller ock utbetala det värde, som för

det eller, de felande papperen, efter de i beviset bestämda pris, belöper; skolande

värdet, sa vidt ske kan, i beviset upptagas efter gällande pris å papperen.

Mom. 4. Vid inlemnandet af värde- Mom. 3. Af giften för i förvar lemnadf

papper och utländskt mynt uppbär banken guld, silfver eller värdepapper utgör för år

en förvaringsafgift för depositionens åsätta räknadt 1/iQ procent af det deponerades i

värde, hvilken beräknas för tolf månader beviset upptagna värde, hvarvid del af

från insättningsdagen. Denna afgift utgör, tusental beräknas som, helt. Utan afseende

år räknadt, femtio öre för hvarje tusen- de på förvaringstidens längd skall vid intal

kronor af papperens eller myntens i be- lemnandet afgift erläggas för minst eif år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BankoutsJcottets Memorial N:o 7.

15 Bil. A.

E. Om mottagning i förvar af guld, silfver och värdepapper samt af

gods under försegling.

§ 20.

Mom. 1. Då, jemlikt § 19 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj § 19.

1897, i riksbankens hufvuäkontor till förvar mottages guld eller silfver, myntadt

eller i plants, skall bevis derom utfärdas. Detta bevis, som skall vara stäldt till

viss man, bör innehålla:

a) för såväl myntadt som omyntadt guld eller silfver vigt och dessutom,

i fråga om mynt, antal och valör af hvarje slag samt, beträffande

metall i plants, uppgift å finheten, hvilken inlemnaren bär

att styrka med företeende af attest från kontroll verket;

b) beräknadt värde i rikets mynt, och

c) förbindelse för riksbanken att, emot bevisets återbekommande och

betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till förvar

emottagna eller, om sådant ej kan ske, betala dess i beviset upptagna

värde i rikets mynt.

Mom. 2. När, jemlikt det i mom. 1 åberopade stadgande i lagen för

Sveriges riksbank, till förvar i riksbankens hufvudkontor mottagas obligationer,

aktier eller andra värdepapper, af de slag, fidlmägtige bestämma, skall likaledes

derom utfärdas bevis till viss person och af följande innehåll i öfrigt:

a) uppgift å värdepapperens antal, utgifningsdag och belopp samt serie, nummer

eller annan beteckning för hvarje slag af värdepapper jemte derå satt värde, detta senare,

så vidt ske kan, upptaget efter gällande pris å papperen, och

b) förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och betalning

aj nedan bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar mottagna handlingarna

eller lemna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp eller ock utbetala det

värde, som för det eller de felande papperen, efter de i beviset bestämda pris,

belöper.

Mom. 3. Afgiften för i förvar lenmadt guld, silfver eller värdepapper

utgör för år räknadt 1/20 procent af det deponerades i beviset

upptagna värde, hvarvid del af tusental beräknas som helt. Utan afseende

på förvaringstidens längd skall vid inlemnandet afgift erläggas

för minst ett år. Afgiften för hvarje särskild deposition må i intet fall

understiga två kronor för år räknadt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

viset upptagna värde i rikets mynt, hvar- Af giften för hvarje särskild deposition må

vid del af tusental beräknas såsom helt. i intet fall understiga två kronor för år

Dock må afgiften för hvarje särskild depo- rähnadt.

sition i intet fall understiga två kronor för

år räknadt.

Derest depositionen ej på årsdagen af insättningen återtages, anses den såsom på

ett år förnyad på då gällande vilkor.

Uttager insättare före betalningstidens TJttager insättare depositionen före ututgång

depositionen, eger han likväl ej rätt gången af den Hd, för hvilken afgift blifva

återbekomma erlagd afgift. vit erlagd, eger han likväl ej rätt att åter
I

fråga om större depositioner, som ut- bekomma erlagd afgift.

göras af ett jemförelsevis mindre antal värdepapper,

ega fullmäktige medgifva nedsättning

i ofvannämnda afgift.

Mom. 3. I hufvudkontoret må, så vidt Mom. 4. I hufvudkontoret må efter fulllägligt

är och utrymme dertill inom kon- mäktiges bestämmande och så vidt lägligt

toret gifves, jemväl emottagas paket eller är samt utrymme dertill inom kontoret

annan flyttbar egendom under försegling gifves, jemväl emottagas paket eller annan

och utan att uppgift lemnas om innehållet, flyttbar egendom under försegling, och utan

emot bevis, som, stäldt till viss man, skall att uppgift lemnas om innehållet, emot

innehålla beskrifning å det till förvar af- bevis, som, stäldt till viss man, skall innelemnades

yttre skick och rymd samt för- hålla beskrifning å det till förvar aflemnabindelse

för riksbanken att, emot åter- des yttre skick och rymd samt förbindelse

ställande af beviset och erläggande af nedan för riksbanken att, emot återställande af

bestämda förvaringsafgift, återlemna godset; beviset och erläggande af nedan bestämda

dock utan ansvarighet å riksbankens sida förvaringsafgift, återlemna godset, dock

för oförvållad skada eller tillfällig olycka, utan ansvarighet å riksbankens sida för

oförvållad skada eller tillfällig olycka.

Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter godsets rymd

och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas:

för gods med rymd af högst.... 25 kub.-decim. Kr. o:5o

» »> » »derutöfvert.o.m.50 » » » 0:75

» *> » >> » » 75 n n » 1;_

» » » » » » 100 » » » U25

» » » » » » 125 » » » 1:40

" » » ». » » 15° » ,» » 1:55

o. s. v. med 15 Öres förhöjning för hvarje ytterligare rymd af 25 kub.-decimeter eller

del deraf; skolande, utan afseende å förvaringstiden, afgift alltid erläggas för minst

tre månader.

Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende r Mom. 6. r I öfrigt iakttages i afseende

på till förvar inlemnade värdepapper, guld- å till förvar inlemnadt guld, silfver, värdemynt.

eller försegladt gods: papper eller försegladt gods:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

16 Bil. A.

Derest depositionen ej på årsdagen af insättningen återtages, anses

den såsom på ett år förnyad på då gällande vilkor.

Uttager insättare depositionen före utgången af den tid, för hvilken

afgift blifvit erlagd, eger han likväl ej rätt att återbekomma orlagd

afgift.

! .i'':, V .■ -t. n: # tf ''! ij...- '' ,''UrSi.V " f ■:;;

Mom. 4. Hafva fullmägtige på grund af sista punkten i § 19 i lagen för

Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 medgifva mottagande till förvar i hufvudkontoret

af paket eller annan flyttbar egendom under försegling och utan att uppgift

lemnas om innehållet, skall bevis om mottagandet utfärdas till viss person och i öfrigt

innehålla:

a) beskrifning å det till förvar aflemnades yttre skick och rymd, och

b) förbindelse, för riksbanken att, mot återställande af beviset och erläggande

af nedan bestämda afgift, återlemna godset; dock utan ansvarighet å riksbankens

sida för oförvållad skada eller• tillfällig olycka.

Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften

efter godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad

betalas: ;

för gods med rymd af högst...... 25 kub.-decim. Kr. 0: 50

11

11

11

11

derutöfver t

. o. m. 50

11

11

0: 75

11

11

11

11

11

„ 75

11

11

1: —

11

11

11

11

11

„ 100

11

11

1: 25

11

11

11

r

11

„ 125

11

11

1: 40

11

11

11

ii

11

„ 150

11

11

1: 55

o. s. v. med 15 öres förhöjning för hvarje ytterligare rymd af 25 kub.- decimeter eller del deraf; skolande, utan afseende å förvaringstiden,

afgift alltid erläggas för minst tre månader.

Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende å till förvar inlemnadt

guld, silfver, värdepapper eller försegladt, gods:

Bill. till lliksd. Prof. 1898. fl Sund. I Afl. fl Käft. Bil. A. 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

att, om inlemnare icke åtnöjes med det

af riksbanken beräknade värde å handlingar

eller guldmynt, eller uppmätning af försegladt

gods eller med påförd förvaringsafgift,

depositum icke emottages;

hvarjemte i fråga om försegladt gods

tjenar till efterrättelse:

att vid inlemnandet skall betalas den

afgift, som, enligt hvad ofvan är stadgadt,

bör för hvarje fall minst erläggas;

att för börjad månad förvaringsafgift

påföres såsom för en hel månad; samt

att obetald förvaringsafgift skall för

hvarje kalenderår inbetalas.

Mom. 7. Under iakttagande af de i

föregående mom. stadgade grunder, ega

fullmäktige att meddela de närmare bestämmelser

och föreskrifter, som för ifrågavarande

rörelses bedrifvande må finnas erforderliga.

2. Utlåningsrörelsen.

§ 25.

Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse

drifves genom hufvudkontoret i Stockholm för

Stockholms stad och län, Upsala, Södermanlands,

Vestmanlands och Gefleborgs

län; genom afdelningskontoret i Göteborg för

Hallands, Göteborgs och Bohus äfvensom

för Elfsborgs län med undantag af Redvägs

att, om inlemnaren icke åtnöjes med

det af riksbanken beräknade värdet å guldet,

silfret eller värdepapperen eller med uppmätningen

af försegladt gods eller med

påförd förvaringsafgift, depositum icke mottages;
hvarjemte

i fråga om försegladt gods

tjenar till efterrättelse:

att vid inlemnandet skall betalas den

afgift, som, enligt hvad ofvan är stadgadt,

bör för hvarje fall minst erläggas;

att för börjad månad förvaringsafgift

påföres såsom för en hel månad; samt

att obetald förvaringsafgift skall för

hvarje kalenderår inbetalas.

Mom. 7. Fullmäktige ega att bestämma,

om och i hvilken omfattning guld, silfver,

värdepapper eller försegladt gods må mottagas

vid afdelningskontor af riksbanken,

äfvensom, med iakttagande af här ofvan

stadgade grunder, meddela de närmare bestämmelser

och föreskrifter, som för den

ifrågavarande rörelsens bedrifvande vid Imf

vudkontoret och vid afdelningskontoren finnas

erforderliga.

Mom. S. Bestämmelser angående förvarandet

i riksbanken af postsparbanken

tillhöriga obligationer och värdepapper äro

meddelade i § 50 här nedan.

F. Om utlåningsrörelsen.

- • ■ bil |;> f it • " . Ml;.

§ 20.

Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse

drifves genom hufvudkontoret i Stockholm

för Stockholms stad och län, Upsala, Södermanlands

och Vestmanlands län; genom

afdelningskontoret i Göteborg för Hallands,

Göteborgs och Bohus äfvensom för Elfsborgs

län med undantag af Redvägs härad;

''• ■''‘''C!1''. r ! ■ ''1 '' 1

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

17 Bil. A.

att, om inlemnaren icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade

värdet å guldet, silfret eller värdepapperen eller med uppmätningen af

försegladt gods eller med påförd förvaringsafgift, depositum icke mottages;
hvarjemte

i fråga om försegladt gods tjenar till efterrättelse:

att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad

ofvan är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas;

att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för en hel

månad; samt

att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas.

Mom. 7. De för bedrifvande af den i mom. 1—6 omförmäla rörelse vid

hufvudkontoret i öfrigt erforderliga föreskrifter meddelas af fullmägtige.

Mom-, 8. Hafva fullmägtige på grund af § 19 i lagen för Sveriges riksbank

af den 12 maj 1897 medgifva, att vid afdelningskontor af riksbanken må till

förvar mottaga# guld, silfver, värdepapper eller försegladt gods, ega fullmägtige, med

iakttagande af här ofvan stadgade grunder, meddela de närmare bestämmelser, som

för den ifrågavarande rörelsens bedrifvande finnas erforderliga.

nri irw . \ ■> i W>.•» • \V-''\ .5 ■ t o»

iu>-r:;. it,/n! <ly i ;■ \ -i-: ‘ •• ''i u

Mom. 9. Bestämmelser angående förvarande i riksbanken af

postsparbanken tillhöriga obligationer och värdepapper äro meddelade

i § 51 här nedan.

F. Om utlåning sr öreisen.

§ 21.

Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom hufvudkontoret

i Stockholm för Stockholms stad och län, Upsala, Södermanlands

och Vestmanlands län; genom afdelningskontoret i Göteborg för

Hallands, Göteborgs och Bohus äfvensom för Elfsborgs län med undantag

af Redvägs härad;

§ 20.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

härad; genom afdelningskontoret i Malmö för

Kristianstads och Malmöhus län; genom

afdelningskontoret i Falun för Kopparbergs

län; genom afdelningskontoret i Hemö sand

för Vesternorrlands län; genom af delningskontoret

i Jönköping för Jönköpings län jemte

ofvannämda härad af Elfsborgs län samt

Vartofta och Frökinds härad af Skaraborgs

län; genom afdelningskontoret i Kalmar för

Kalmar läns södra landstingsområde eller

Norra och Södra Möre samt Stranda och

Handbörds härad jemte Öland äfvensom

för Aspelands härad af Kalmar läns norra

landstingsområde; genom afdelningskontoret

i Karlstad för Vermlands län; genom afdelnitigskontoret

i Linköping för Östergötlands

län samt för Norra och Södra Tjust, Sevede

och Tunaläns härad af Kalmar läns norra

landstingsområde; genom afdelningskontoret

i Luleå för Norrbottens län; genom afdelningskontoret

i Mariestad för Skaraborgs län

med undantag af Vartofta och Frökinds

härad; genom afdelningskontoret i Umeå för

Vesterbottens län; genom afdelningskontoret

i Vexiö för Kronobergs och Blekinge län;

genom afdelningskontoret i Visby för Gotlands

län; genom afdelningskontoret i Örebro

för Örebro län samt genom afdelningskontoret

i Östersund för Jemtlands län, under

iakttagande i afseende å kontoren i Kalmar,

Karlstad, Hernösand, Falun, Örebro, Umeå,

Linköping och Mariestad af de vilkor och

bestämmelser beträffande lånerörelsen, hvilka

fullmäktige, enligt vid dessa kontors inrättande

lemnadt särskilt bemyndigande

af 1887, 1889, 1890, 1891, 1893, 1895 och

1896 årens riksdagar, ega föreskrifva.*)

*) Förestående distriktsindelning kommer i och

med öppnandet af det utaf 1897 års Riksdag beslutade

afdelningskontoret i Gefle att undergå den förändring,

som af stadgandena i slutet af detta reglemente

föranledes.

genom afdelningskontoret i Malmö för Kristianstads

och Malmöhus län; genom afdelningskontoret

i Falun för Kopparbergs

län; genom afdelningskontoret i Gefle för

Gefleborgs län-, genom afdelningskontoret i

Hernösand för Vesternorrlands län; genom

afdelningskontoret i Jönköping för Jönköpings

län jemte ofvannämnda härad af Elfsborgs

län samt Vartofta och Frökinds härad af

Skaraborgs län; genom afdelningskontoret

i Kalmar för Kalmar läns södra landstingsområde

eller Norra och Södra Möre samt

Stranda och Handbörds härad jemte Öland,

äfvensom för Aspelands härad af Kalmar

läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret

i Karlstad för Vermlands

län; genom afdelningskontoret i Linköping

för Östergötlands län samt för Norra och

Södra Tjust, Sevede och Tunaläns härad

af Kalmar läns norra landstingsområde;

genom afdelningskontoret i Luleå för Norrbottens

län; genom afdelningskontoret i

Mariestad för Skaraborgs län med undantag

af Vartofta och Frökinds härad; genom

afdelningskontoret i Umeå för Vesterbottens

län; genom afdelningskontoret i Vexiö för

Kronobergs och Blekinge län; genom afdelningskontoret

i Visby för Gotlands län;

genom afdelningskontoret i Örebro för Örebro

län samt genom afdelningskontoret i

Östersund för Jemtlands län, under iakttagande

i afseende å samtliga afdelningskontoren

af de vilkor och bestämmelser

beträffande lånerörelsen, hvilka fullkmäktige

ega föreskrifva.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

18 Bil. A.

genom afdelningskontoret i Malmö för Kristianstads

och Malmöhus län; genom afdelningskontoret i Falun för Kopparbergs

län; genom afdelningskontoret i Gefle för Gefleborgs län; genom

afdelningskontoret i Hernösand för Vesternorrlands län; genom afdelningskontoret

i Jönköping för Jönköpings län jemte ofvannämnda

härad af Elfsborgs län samt Vartofta och Frökinds härad af Skaraborgs

län; genom afdelningskontoret i Kalmar för Kalmar läns södra

landstingsområde eller Norra och Södra Möre samt Stranda och Handbörds

härad jemte Öland, äfvensom för Aspelands härad af Kalmar

läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret i Karlstad för

Vermlands län; genom afdelningskontoret i Linköping för Östergötlands

län samt för Norra och Södra Tjust, Sevede och Tunaläns härad af

Kalmar läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret i Luleå

för Norrbottens län; genom afdelningskontoret i Mariestad för Skaraborgs

län med undantag af Vartofta och Frökinds härad; genom afdelningskontoret

i Umeå för Vesterbottens län; genom afdelningskontoret

i Vexiö för Kronobergs och Blekinge län; genom afdelningskontoret

i Visby för Gotlands län; genom afdelningskontoret i Örebro

för Örebro län samt genom afdelningskontoret i Östersund för Jemtlands

län, under iakttagande i afseende å samtliga afdelningskontoren

af de vilkor och bestämmelser beträffande lånerörelsen, h vilka fullmägtige

eg a föreskrifva.0) *)

*) Distrikts indelningen kommer att under år 1809 undergå den förändring, som föranledes

af stadgandena i slutet af detta reglemente om inrättande af nya afdelningskontor i Halmstad och

Karlskrona.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barn koutskottets Memorial N:o 7.

19

Mom. 2. Utan hinder af här ofvan bestämda distriktsindelning må dock meddelas

län utan afbetalningsrätt mot realsäkerhet och kreditiv mot enahanda slags säkerhet

samt vid hufvudkontoret kredit i löpande räkning.

Dessutom må bankanstalter, äfven om de icke tillhöra hufvudkontorets distrikt, i

samtliga lånegrenar, om de så önska, anlita detta kontor.

§ 26. § 21.

Utlåningsrörelsen omfattar:

a) diskontering af vexlar;

b) utlåning mot hypotek af löpande för- b) utlåning mot pant af obligationer, ak
skrifning,

aktier, publika papper eller annan tier eller andra värdepapper eller, i vissa

säkerhet; fall, ensamt mot låntagarens förbindelse;

c) utlåning mot pant af vågförda effek- c) utlåning mot pant af varor;

ter;

d) beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning;

e) beviljande af afbetalningslån.

§ 27.

Till afbetalningslån må användas högst

12 millioner kronor.

§ 28.

a) Diskontering af vexlar.

§ 22.

Mom. i. Diskontering tillätes endast Mom. 1. Diskontering tillätes endast ap

af vexel, som, stäld i svenskt mynt och vexel, som, inrättad i enlighet med den i

betalbar inom högst sex månader efter di- gällande vexellag stagdade form, är stäld

skonteringsdagen, är dragen på inom riket i svenskt mynt, behörigen accepterad och

bosatt svensk undersåte, samt inrättad i betalbar å inrikes ort inom sex månader

enlighet med den i gällande vexellag stad- efter diskonteringsdagen samt dragen på

gade form och behörigen accepterad. inom riket bosatt svensk undersåte.

Mom. 2. Är acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten eller i Stockholm eller

å ort, der afdelningskontor af riksbanken eller annan bankinrättning finnes, skall å

vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten eller annan ort, der bankanstalt

är förlagd, boende person, hos hvilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.

Mom. 3. Om särskild rediskonteringsrätt

för enskilda banker• är stadgadt i lagen

för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897,

öfvergångsstadganden, § 41.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7. 19

Mom 2. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning

må ej beviljas annan än den, som är inom länedistriktet mantalsskrifven

eller der drifver stadigvarande rörelse; dock att vexelutgifvare, acceptant,

eller endossent likasom hypoteksutgifvare eller löftesman må kunna

antagas, äfven om han tillhör annat lånedistrikt, än der diskontering,

lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning sökes.

Utan hinder af distriktsindelningen, må lån utan afbetalningsrätt

mot realsäkerhet samt kreditiv mot enahanda slags säkerhet samt

vid hufvudkontoret kredit i löpande räkning meddelas.

Dessutom må bank anstalter, äfven om de icke tillhöra hufvudkontorets

distrikt, i samtliga lånegrenar, anlita detta kontor.

''-v’ .i1.. t. ''... ii.i; }.''!i > tall-;-*

§22. : v’ V
/

öfverensstämmelse med hvad § 13 i lagen för Sveriges riksbank af

den 12 maj 18.97 stadgar omfattar utlåningsrörelsen:

a) diskontering af vexlar;

h) utlåning mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper

eller, i vissa fall, ensamt mot låntagarens förbindelse;

c) utlåning mot pant af varor;

d) beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning;

e) beviljande af afbetalningslån.

a) Diskontering af vexlar.

§ 23.

Mom. 1. Vexel, som af riksbanken diskonteras, skall vara stöld

i svenskt mynt, accepterad och betalbar å inrikes ort inom sex månader

efter diskonteringsdagen samt dragen på svensk undersåte, bosatt inom riket.

Mom. 2. År acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten eller

i Stockholm eller å ort, der afdelningskontor af riksbanken eller annan

bankinrättning finnes, skall å vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten

eller annan ort, der bankanstalt är förlagd, boende

person, hos hvilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.

Bil. A.

§ 27.

§ 21.

§ 22.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

b) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning.

aktier, publika papper eller annan

säkerhet.

i* t J t \ > ) 55'' .J ’« < ii (| (J i.j ! é f { ■■ » » . »ii v''/«] i, J

§ 29.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes

förbindelse, åtföljd af antingen löpande

förskrifning eller accepterad invisning, motsvarande

minst hela det sökta lånebeloppet;
eller

ock aktier, publika papper eller

andra hypotek, som vederbörande styrelse

anser innefatta fullkomlig säkerhet för det

sökta lånet.

Såsom säkerhet för försträckning, hvilken

lemnas till kommun eller med sådan jemförlig

samhällighet, kan dock efter fullmäktiges

eller vederbörande styrelses pröfning

godkännas låntagarens egen förbindelse

utan sådant hypotek, som här ofvan stadgas.

Mom. 2. Lån meddelas å bestämd tid

af högst sex månader eller ock att åter

betalas efter förutgången uppsägning af

högst tre månader.

c) Utlåning mot pant af vågförda effekter.

§ 30.

Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes

förbindelse och pant af tackjern,

smidt eller valsadt jern, jernmanufaktur,

stål, koppar, messing, alun och bly af svensk

tillverkning, liggande å våg eller eljest under

sådana kontroller med afseende på de

upplagda effekternas behöriga förvarande,

som fullmäktige finna ändamålsenliga och

för riksbankens säkerhet behöfliga.

b) Utlåning mot pant af obligationer,

aktier eller andra värdepapper eller,

i vissa fall, ensamt mot låntagarens

förbindelse.

Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse

till återbetalning antitigen å bestämd tid af

högst sex månader eller ock efter högst tre

månaders uppsägning samt mot pant af obligatio?ier,

aktier, eller andra värdepapper, som

pröfvas innefatta fidl säkerhetför det sökta lånet.

Mom. 2■ Kommun och annan dermed jemförlig

samfällighet äfvensom stiftelse må på

ofvan stadgade åt er b dalning sv ilkor kunna, efter

vederbörlig pröfning, erhålla lån utan annan

säkerhet än dess egen förbindelse

c) Utlåning mot pant af varor.

§ 24.

Mom. 1. Utlåning sker, efter vederbörlig

pröfning, mot förbindelse till återbetalning å

bestämd tid af högst sex månader satnt mot pant

af varor liggande å allmän våg eller satta i

förvar hos tredje man, som förbundit sig alt

hålla dem eller deras värde riksbanken tillhanda

samt pröfvas för en sådan förbindelse vederhäftig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BanJcoutskottets Memorial N:o 7.

20

b) Utlåning mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper eller,

i vissa fall, ensamt mot låntagarens förbindelse.

fri

§ 24.

Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning antingen

å bestämd tid af högst sex månader eller ock efter högst tre månaders

uppsägning samt mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper.

Mom. 2. Kommun och annan dermed jemförlig samfällighet

äfvensom stiftelse må på ofvan stadgade återbetalningsvilkor kunna

erhålla län utan annan säkerhet än dess egen förbindelse.

Kl

c) Utlåning mot pant af varor.

§ 25.

Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning å bestämd

tid af högst sex månader samt mot pant af varor liggande

å allmän våg eller satta i förvar hos tredje man, som förbundit sig

att hålla dem eller deras värde riksbanken till hända samt pröfvas

för en sådan förbindelse vederhäftig.

jBih. till Biksd. Vrot. 1898. ti Sami. 1 Afd. ti Höft. Bil. A. 0

Bil. A.

$ 23.

§ 24.

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

BanTcoutskottets Memorial N:o 7.

Panten skall i vågattest, som bör vara

utstäld till eller öfverlåten å riksbankens

hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor,

upptagas och beskrifvas till ämne,

sort och vigt.

Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af

fullmäktige till högst tre fjerdedelar af pantens

försäljningsvärde.

Mom. 3. Lån meddelas å bestämd tid

af högst sex månader.

Mom 4. Mom. 3.

Med så väl återbetalning af dessa lån som den derför lemnade pantens frigifning

förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller framdeles kan af fullmäktige

föreskrifvet varda.

Mom. 5. Såväl fullmäktige som veder- Mom. 4. Såväl fullmäktige som vederbörande

afdelningskontors styrelser, de sist- börande afdelningskontors styrelser, de sistnämnda

hvar för sitt lånedistrikt, ega att, nämnda hvar för sitt lånedistrikt, ega att,

så ofta och på sätt lämpligast samt för så ofta och på sätt lämpligast samt för

riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta an- riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta anställa

besigtningar å och inventeringar af ställa besigtningar å och inventeringar af

de på vågar eller andra upplagsplatser för- de på vågar eller andra upplagsplatser förvarade,

hos riksbanken pantsatta effekter, varade, hos riksbanken pantsatta varor.

d) Beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning.

§ 31- § 25

Mom. 1. Kassakreditiv beviljas: Mom. 1. Kassakreditiv beviljas Riksgälds
a)

riksgäldskontoret; kontoret på sätt i lagen för Sveriges riksbank

b) jernkontoret; af den 12 maj 181)7 § x4 säges.

c) postsparbanken och andra sparban- Mom. 2. I öfrigt må kassakreditiv, efter

ker, som äro försedda med stadgar, stad- vederbörande styrelses eller, der sådant särfastade

af vederbörlig myndighet; skild t föreskrifves, fullmäktiges pröfning och

d) bolag, ehvad de äro grundade på bestämmande, beviljas mot pant af obligationer,

kongl. förordningen af den 6 oktober 1848, aktier eller i fast egendom intecknade skuldeeller

delvis eller till det hela solidariska, bref eller ock mot säkerhet af borgen såsom

och således ej allenast bankaktiebolag, bil- för egen skuld.

Panten skall i attest, som bör vara utställd

till eller öfverlåten å riksbankens

hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor,

upptagas och beskrifvas till ämne,

sort, vigt eller qvantitet.

Mom. 2. Fullmäktige bestämma såväl hvilka

slag af varor må belånas, som äfven belåningspriset

och ega att föreskrifva de kontroller med

afseende på de upplagda varornas behöriga

förvarande, som de finna ändamålsenliga och

för riksbankens säkerhet behöfliga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

B ankout skottets Memorial N:o 7.

21 Bil. A.

Panten skall i attest, som bör vara utstäld till eller öfverlåten å

riksbankens hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor, upptagas

och beskrifvas.

''r: t.’; . •• »*

Monn 2. Fullmägtige bestämma såväl hvilka slag af varor må

belånas som äfven belåningspriset och eg a att föreskrifva de kontroller

med afseende på de upplagda varornas behöriga förvarande, som de

finna ändamålsenliga och för riksbankens säkerhet behöfliga.

Mom. 3. Med frigifning af den för dessa lån lemnade panten eller

en del deraf förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt

eller framdeles kan af fullmägtige föreskrifvet varda.

Mom. 4. Såväl fullmägtige som vederbörande afdelningskontors

styrelser, de sistnämnda hvar för sitt lånedistrikt, ega att, så ofta och

på sätt lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta

anställa besigtningar å och inventeringar af de på vågar eller andra

upplagsplatser förvarade, hos riksbanken pantsatta varor.

d) Beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning.

§ 26.

Mom. 1. Kassakreditiv beviljas riksgäldskontoret på sätt i lagen

för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 14, säges.

Mom. 2. I öfrig! må kassakreditiv, efter vederbörande styrelses

eller, der sådant särskildt föreskrifves, fullmägtiges pröfning och bestämmande,

beviljas mot pant af obligationer, aktier eller i fast egendom

intecknade skuldebref eller ock mot säkerhet af borgen såsom för

egen skuld.

§ 25.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Bankout,skottets Memorial N:o 7.

dåde i enlighet med den för dessa gällande

lag af den 19 november 1886, utan äfven

sådana bolag, som drifva bankrörelse med

rätt att utgifva egna banksedlar; dock ankommer

det ensamt på fullmäktige att

bestämma, icke allenast huruvida och till

hvilket belopp bolag af sistnämnda slag

må erhålla kreditiv, utan äfven de särskilda

vilkor och förbehåll, hvarunder kreditivet

får begagnas;

c) kommuner; samt

/) enskilda personer.

Kreditiv beviljas hvarje gång på högst

ett år mot säkerhet, som af vederbörande

styrelse godkännes.

Från skyldigheten att ställa säkerhet

äro riksgäldskontoret, postsparbanken och

jernkontoret befriade.

I fråga om kreditiv åt kommun eller

dermed jemförlig samfällighet gälle hvad i

§ 29 mom. 1 är stadgadt.

Mom. 2. Inträdes- eller kreditivafgiftens

belopp bestämmes af fullmäktige och

kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne.

Sådan afgift påföres icke riksgäldskontoret.

Mom. 3. Riksgäldskontoret eger att

vid hufvudkontoret begagna ett kreditiv af

högst 1,500,000 kronor; men i öfrigt tillkommer

det vederbörande styrelse att i

hvarje fall bestämma, huru stort kreditiv

må sökande beviljas.

Mom. 4. Uttagningar och insättningar

få verkställas äfven i brutna tal. Räntan

beräknas för den summa, som å kreditiv

är utestående, dock att, om denna slutar å

annat belopp än jemnt tiotal kronor, räntan

beräknas å närmast öfverskjutande fullt

tiotal.

?Mom. j. Kreditiv må ej beviljas på längre

tid än tolf månader.

• öv, -tl! r* ’r i''i-- , f .■ > f/;

Mom. 4. Kreditivafgiflens belopp bestämmes

af fullmäktige och kan vara olika för de

särskilda kreditivhafvarne.

Mom. j. Uttagningar och insättningar få

verkställas äfven i brutna tal. Räntan beräknas

å lyftadt belopp från och med den dag,

da det lyftats. Om utestående belopp ej slutar

a iemnt tiotal kronor, skall räntan beräknas å

närmast öfverskjutande jemnt tiotal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

22 /til. A.

Mom. 3. Kreditiv må ej beviljas på längre tid än tolf månader.

. v -jo

..." i. . Vt# i - • ‘ •; . ,r..r • ;|v,, ,| . . f; > ( _t .... , .

\ •: , • „i>r? nii ad flik ; V .iKavärinvilt1

?: *ti;) ''(jr. ■ jh VJ''J '' j.b -JilHlii'' moftOfl

uäi,*. i ‘.M*. vjiWf!ii>:, v tv ; ''Tv;.''u —/»v.

h^H-.v )’''} xmcU

iC?/Ui

i«WA\

Mom. 4. Kreditivafgiftens belopp bestämmes af fullmägtige och

kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne.

Mom. 5. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i

brutna tal. Räntan beräknas å lyftadt belopp från och med den dag,

då det Lyftats. Om utestående belopp ej slutar å jemnt tiotal kronor,

skall räntan beräknas å närmast Överskjutande jemnt tiotal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Bankoutskottets Memorial Ko 7.

Mom. 5. or- > , f! rsi Moln. 6.

För uttagning begagnas antingen på viss man stäld, handskrifven anvisning eller

ock på viss man eller order stäld vexel, hvilken icke får in blanco transporteras. Kreditivhafvaren

eger icke begagna andra vexelblanketter än sådana, som af riksbanken

honom tillhandahållas. För dessa blanketter, å hvilka qvitto skall Iemnas, får afgift

icke upptagas.

Mom. 6. Mom. 7.

Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit nytt kreditiv att omedelbart

derefter begagnas, är berättigad att låta till det nya kreditivet öfverföra vid kreditivtidens

utgång tilläfventyrs befintlig kapitalskuld, i mån som denna icke öfverstiger

det nya kreditivets belopp. För sådan öfverföring erlägges ej afgift.

Mom. 7. Kredit i löpande räkning kan Mom. 8. Kredit 1 löpande räkning kan

af fullmäktige beviljas mot den säkerhet af fullmäktige beviljas på högst tolf månader

och på de vilkor, som af fullmäktige be- och mot samma slag af säkerhet, som för krestämmas.

För sådan kredit erlägges icke ditåt äro faststälda, samt på de vilkor i öfrigt,

inträdesafgift. som fullmäktige bestämma, dock att afgift för

dylik kredit ej erlägges.

Mom g Sammanlagda beloppet af de kreditiv,

som riksbanken enligt mom 2 utlemnar,

och af beviljade krediter i löpande räkning må,

på sätt i lagen för Sveriges riksbank af den

12 maj i8g7 § 13 d) är bestämdt, ej öfverstiga

femton millioner kronor.

Mom. 10. Om beviljande af särskilda kreditivförmåner

åt enskilda banker är stadgadt i

lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj

i8gj, öfvergångsstadganden, § 41.

e) Beviliande af afbetalningslån.

§ 32.

Mom. 1. Afbetalningslån Iemnas mot

lånesökandes förbindelse, åtföljd såsom pant

af löpande förskrifning eller annat värdepapper,

som pröfvas innefatta full säkerhet

för kapital och ränta, eller ock försedd

med borgen såsom för egen skuld.

I afseende å lån till kommun eller der
-

§ 26.

Mom. 1. Afbetalningslån Iemnas, efter

vederbörlig pröfning, mot lånesökandes förbindelse,

försedd antingen med pant af obligationer,

aktier eller i fast egendom intecknade skuldebref

eller ock med borgen såsom för egen skuld.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets Memorial N:o 7.

23 Bil. A.

Mom. 6. För uttagning begagnas antingen på viss man stäld,

handskrifven anvisning eller ock på viss man eller order stäld vexel,

hvilken icke får in blanco transporteras. Kreditivhafvaren eger icke

begagna andra vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom

tillhandahållas. För dessa blanketter, å hvilka qvitto skall lemnas,

får afgift icke upptagas.

Mom. 7. Kredilivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit

nytt kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att

låta till det nya kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång tilläfventyrs

befintlig kapitalskuld, i mån som denna icke öfverstiger dot

nya kreditivets belopp. För sådan öfverföring erlägges ej afgift.

Mom. 8. Kredit i löpande räkning kan af fullmägtige beviljas

på högst tolf månader och mot samma slag af säkerhet, som för kreditiv

äro faststälda, samt på de vilkor i öfrigt, som fullmägtige bestämma,

dock att afgift för dylik kredit ej erlägges.

Mom. 9. Sammanlagda beloppet af de kreditiv, som riksbanken

enligt mom. 2 utlemnar, och af beviljade krediter i löpande räkning

må, på sätt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 13 d),

är bestämdt, ej öfverstiga femton millioner kronor.

e) Beviljande af afbetalningslän.

§ 27.

Mom. 1. Afbetalningslän lemnas mot lånesökandes förbindelse,

försedd antingen med pant af obligationer, aktier eller i fast egendom

intecknade skuldebref eller ock med borgen såsom för egen skuld.

§ 26.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

med jemförlig samfällighet galle hvad i §

29 mom. 1 är stadgadt.

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter utlåningsdagen

af en femtedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid äfventyr, om sådant

försummas, att hela obetalta delen af lånet varder till betalning förfallen.

Mom. 3. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 300 kronor. p<

Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid hvarje afbetalningstid,

om så fordras, förete intyg om egen och löftesmäns fortfarande vederhäftighet,

eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes, vid påföljd, att eljest hela återstående

lånebeloppet anses förfallet. ''

. i , ; ; : ''■ '' * "J " [ y. ''■ v • : / O > f, .. • . •; '' J

Mom. 5. Såsom låntagare får ingen häfta

för högre belopp än 6,000 kronor.

Mom. 5. Mom. 6.

Öfriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i afseende å denna lånegren

anses erforderliga, meddelas af fullmäktige.

Mom. 7. Afbetalning slånen må, enligt lagen

för Sveriges riksbank af den 12 maj i8gj

rj sista stycket, ej stiga till högre sammanräknadt

belopp än tjugufem procent af riksbankens

grundfond eller tolf millionerfemhundratusen

kronor.

Mom. 6. Mom. 8.

Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om lån af detta slag å

större sammanlagdt belopp, än tillgångarna medgifva, pröfvas låneansökningarna i den

ordning de ingått.

Allmänna bestämmelser angående utlånings- Särskilda bestämmelser om

rörelsen. utlåningsrörelsen.

§ 33- § M
För

utlåningsrörelsen i dess helhet skola

gälla följande särskilda bestämmelser.

Mom. 1. Diskontering, lån, kreditiv eller Mom. 1. Diskontering, lån, kreditiv eller

kredit i löpande räkning må ej beviljas: kredit i löpande räkning må ej beviljas:

1:0 svenske medborgare, som äro bosatte å utrikes ort;

2:0 fullmäktige i riksbanken och leda- 2:0 Fullmäktige i riksbanken och ledamöterna

i styrelserna öfver afdelningskon- möterna i styrelserna öfver afdelningstoren;

samt kontoren, dock att de kunna erhålla dels lån

mot pant af varor, liggande å allmän våg

eller af statens, allmänna hypoteksbankens eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskott ds Memorial N:o 7.

24 Bil. A.

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad

efter utlåningsdagen af en femtedel utaf lånebeloppet jemte upplupen

ränta, vid äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalda delen

af lånet varder till betalning förfallen.

Mom. 3. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 300 kronor.

Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen^ åligger det låntagaren att

vid hvarje af betalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och

löftesmäns fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet,

som godkännes, vid påföljd, att eljest hela återstående lånebeloppet

anses förfallet.

Mom. 5. Såsom låntagare får ingen häfta för högre belopp än

6,000 kronor.

Mom. 6. öfriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet

kunna i afseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af

fullmägtige. ; ''

Mom. 7. Afbetalningslånen må, enligt lagen för Sveriges riksbank

af den 12 maj 1897, § 13 sista stycket, ej stiga till högre sammanräknadt.

belopp än tjugufem procent af riksbankens grundfond eller

tolf millioner femhundra tusen kronor.

Mom. 8. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar

om lån af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångarna

medgifva, pröfvas låneansökningarna i den ordning de ingått.

Särskilda bestämmelser om utlåning srörelsen.

§ 28.

För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda

bestämmelser.

Mom. 1. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning

må ej beviljas:

l:o) fullmägtige i riksbanken och ledamöterna i styrelserna öfver afdelningskontoren,

dock att de kunna erhålla dels lån mot pant af varor,

liggande å allmän våg eller af statens, allmänna hypoteksbankens eller

hypoteksföreningars obligationer, dels kassakreditiv mot säkerhet af

nämnda obligationer;

Bih. till Bilcsd. Prof. 1898■ C Sami. 1 Afd. O Höft. Bil A.

§ 27.

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

3:0 tjenstemän och betjente i riksbankens

hufvudkontor och vid afdelningskontoren;

dock ega bemäld fullmäktige och

ledamöter samt tjenstemän och betjente att

hos hufvudkontoret eller vederbörande afdelningskontor

erhålla lån eller kreditiv mot

säkerhet af publika papper, äfvensom lån

mot pant af vågförda effekter.

Mom. 2. Diskontering, lån, kreditiv

eller kredit i löpande räkning må ej heller

beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet

mantalsskrifven; dock med de undantag,

som i § 25 mom. 2 sägas.

Mom. 3. Vexel:, förskrifnings- eller invisningsutgifvare,

acceptant, endossent eller

löftesman må .kunna antagas, äfven om

han tillhör annat lånedistrikt, än der diskontering,

lån, kreditiv eller kredit i löpande

räkning sökes.

Mom. 4. De i §§ 29, 30 och 32 omförmälda

lån utgifvas endast å jemna tiotal

kronor.

Mom. 5. Såsom låntagare får ej någon

häfta för högre'' lån med afbetalningsrätt

än sextusen kronor.

§ 34-

Mom. 1. Förbindelse för lån eller kreditiv

skall, derest låntagares eller löftesmäns

vederhäftighet ej är inom styrelsen känd,

eller den erbjudna panten icke ensam för

sig anses innefatta fullgod säkerhet, vara

försedd med af embetsmyndighet, offentlig

tjensteman eller enskild person, för hvilken

styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt

intyg angående vederhäftigheten.

Men oberoende häraf åligger det styrelsen

att, med afseende å hvarje sökt

vexeldiskontering, lån eller kreditiv, pröfva

antagligheten af den derför erbjudna säker
-

hypoteksföreningars obligationer, dels kassakreditiv

mot säkerhet af nämnda obligationer.

j:o tjenstemän och betjente i riksbankens

hufvudkontor eller afdelningskontor ; dock ega

bemälde tjenstemän och betjente att vid hufvudkontor

et eller vederbörande afdelningskontor erhålla

lån eller kreditiv mot säkerhet af statens,

allmänna hypoteksbankens, hypoteksföreningars

eller kommuners obligationer.

Mom. 2. Diskontering, lån, kreditiv eller

kredit i löpande räkning må ej heller

beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet

mantalsskrifven; dock med de

undantag som i § 20 mom. 2 sägas.

Mom. 3. Vexelutgifvare, acceptant eller

endossent likasom hypoteksutgifvare eller löftesman

må kunna antagas, äfven om han

tillhör annat lånedistrikt, än der diskontering,

lån, kreditiv eller kredit i löpande

räkning sökes.

Mom. 4. De i §§ 2j, 24 och 26 omförmälda

lån utgifvas endast å jemna tiotal

kronor.

§ 28.

Mom. 1. Förbindelse för lån, kreditiv eller

kredit i löpande räkning skall derest låntagares

eller löftesmäns vederhäftighet ej

är inom styrelsen känd, eller den erbjudna

panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod

säkerhet, vara försedd med af embetsmyndighet,

offentlig tjensteman eller enskild

person, för hvilken styrelsen hyser fullt förtroende,

utfärdadt intyg angående vederhäftigheten.

Men oberoende häraf åligger det styrelsen

att med afseende å hvarje sökt vexeldiskontering,

lån, kreditiv eller kredit i löpande

räkning pröfva antagligheten af den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

25 Kil. A.

2:o) tjensteman och betjente i riksbankens hufvudkontor eller afdeldelningskontor;

dock ega bemälde tjensteman och betjente att vid

hufvudkontoret eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån'': eller

kreditiv mot säkerhet af statens, allmänna hypoteksbankens, hypoteksföreningars

eller kommuners obligationer.

Mom. 2. Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning mot

borgen af fullmägtig eller styrelseledamot eller tjenstemän eller betjente

i riksbanken må icke beviljas samt ej heller vexel, å hvilken fullmägtig

eller styrelseledamot eller tjensteman eller betjent hos riksbanken

är tecknad såsom acceptant, trassent eller siste endossent, i riksbanken

diskonteras.

(Jfr § 15 i lagen''pör Sveriges riksbank den 12 maj 1897.)

Mom. 3. De i §§ 24, 25 och 27 omförmälda lån utgifvas endast

å jemna tiotal kronor.

§ 29.

• ; '' K*ti'' > ''!>''•: • "■ • .''"»f t , *u.- Dl

Mom. 1. Förbindelse för lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning

skall, derest låntagares eller löftesmäns vederhäftighet ej är inom

styrelsen känd, eller den erbjudna panten icke ensam för sig anses

innefatta fullgod, säkerhet, vara försedd med af embetsmyndighet, offentlig

tjensteman eller enskild person, för hvilken styrelsen hyser fullt

förtroende, utfärdadt intyg angående vederhäftigheten.

Men oberoende häraf åligger det styrelsen att med afseende å

hvarje sökt vexeldiskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning

pröfva antagligheten af den derför erbjudna säkerhet samt med

noggrannhet tillse, att riksbankens säkerhet i hvarje fall betryggas;

och må styrelsen icke underlåta att, för vinnande af detta ändamål,

förskaffa sig alla de upplysningar, som kunna inverka på omdömet om

§ 28.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

het samt med noggrannhet tillse, att riksbankens

säkerhet i hvarje fall betryggas;

och må styrelsen icke underlåta att, för

vinnande af detta ändamål, förskaffa sig

alla de upplysningar, som kunna inverka

på omdömet om gäldenärernas ställning

och förmåga att i allo uppfylla ingångna

förbindelser.

derför erbjudna säkerhet samt med noggrannhet

tillse, att riksbankens säkerhet i

hvarje fall betryggas; och må styrelsen icke

underlåta att, för vinnande af detta ändamål,

förskaffa sig alla de upplysningar, som

kunna inverka på omdömet om gäldenärernas

ställning och förmåga att i allo uppfylla

ingångna förbindelser.

Särskildt bär vid diskontering af vexlar

hänsyn tagas till vexlarnas ursprung.

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfva kunna

skrifva eller icke hafva för stytelsen känd namnteckning, skall af två trovärdiga män

alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns tecknande närvarande, erkänt

förbindelsen, och i det senare underskrifternas egenhändighet.

§ 35- § 2g.

Mom. X. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden hos riksbankens

hufvud- och afdelningskontor personligen eller genom ombud utföra sina

angelägenheter, äfvensom att derom omedelbart skriftvexla. Alla häraf i hufvud- och

afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas afgiftsfritt under de vilkor och förbehåll,

fullmäktige bestämma.

Mom. 2. Såväl fullmäktige i riksbanken Mom. 2. Såväl fullmäktige i riksbanken

och ledamöter af styrelserna för afdelnings- och ledamöter i styrelserna för afdelningskontoren

som tjenstemännen vid riksban- kontoren som tjenstemännen vid riksbankens

hufvud- och afdelningskontor vare kens hufvud- och afdelningskontor vare det

det uttryckligen förbjudet att såsom kom- uttryckligen förbjudet att såsom kommismissionärer

taga någon befattning med sionärer taga någon befattning med vexelvexeldiskontering

eller med anskaffande af diskontering eller med anskaffande af lån,

lån eller kreditiv i riksbankens hufvud- och kreditiv eller kredit i löpande räkning i riksafdelningskontor.

bankens hufvud- och afdelningskontor.

Ofverträder fullmäktig detta förbud, göres anmälan derom hos Riksdagens justitieombudsman,

som anställer åtal i enlighet med den för fullmäktige gällande ansvarighetslag.

Ofverträdes förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse, anmäles förhållandet

hos fullmäktige, som i fråga om åtals anställande ega förfara på sätt, den särskilda

ansvarighetslagen för dessa styrelseledamöter bestämmer.

Bryter tjensteman mot berörda förbud, anmäles sådant hos fullmäktige eller vederbörande

styrelse, hvilka ega att antingen för alltid eller för viss tid af minst sex

månader skilja den felaktige från befattningen och densamma åtföljande förmåner.

§ 36- § jo.

Mom. i. Räntan för lån och kreditiv Mom. I. Räntan för lån, kreditiv och

samt vid köp af vexlar ega fullmäktige kredit i löpande räkning samt vid köp af

bestämma med afseende å såväl penninge- vexlar ega fullmäktige bestämma med

opaginerad Kontrollera mot PDF

B ankoutskottets Memorial N:o 7. 26

gäldenärernas ställning och förmåga att i allo uppfylla ingångna förbindelser.

Särskild! bör vid diskontering af vexlar hänsyn tagas till vexlande

ursprung.

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej

sjelfva kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning,

skall af två trovärdiga män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de,

vid deras namns tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det

senare underskrifternas egenhä‘ndighet.

"ij §30.

Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden

hos riksbankens hufvud- och afdeluingskontor med dem omedelbart

skriftvexla. Alla häraf i hufvud- och afdelningskontoren härflytande

bestj^r besörjas afgiftsfritt under de vilkor och förbehåll, fullmägtige

bestämma.

Mom. 2. Det förbud, som enligt § 35 i lagen för Sveriges riksbank

af den 12 maj 1897 är meddeladt för fullmägtig i riksbanken och

ledamot af styrelse vid afdelning skontor att såsom kommissionär taga

någon befattning med vexeldiskontering eller med anskaffande af lån eller

kreditiv vid hufvud- eller afdelningskontor, skall äfven gälla beträffande

tjenstemännen vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor.

Öfverträder fullmägtig detta förbud, göres anmälan derom hos

Riksdagens justitieombudsman, som anställer åtal i enlighet med den

för fullmägtige gällande ansvarighetslag.

Öfverträdes förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse, anmäles

förhållandet hos fullmägtige, som i fråga om åtals anställande

ega förfara på sätt, den särskilda ansvarighetslagen för dessa styrelseledamöter

bestämmer.

Bryter tjensteman mot berörda förbud, anmäles sådant hos fullmägtige

eller vederbörande styrelse, hvilka ega att antingen för alltid

eller för viss tid af minst, sex månader skilja den felaktige från befattningen

och densamma åtföljande förmåner.

§ 31.

Mom. 1. Räntan för lån, kreditiv och kredit i löpande räkning

samt vid köp af vexlar ega fullmägtige bestämma med afseende å såväl

penningställningen som utlåningstiden och de säkerheter, hvilka

Bil. A
-

§ 29.

§ 30.

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Banhoutskottels Memorial N:o 7.

ställningen som utlåningstiden och de säker- afseende å såväl penningeställningen som

heter, hvilka erbjudas; och kan denna ränta utlåningstiden och de säkerheter, hvilka

vara olika i riksbankens hufvud- och afdel- erbjudas; och kan denna ränta vara olika

ningskontor. i riksbankens hufvud- och afdelningskontor.

Mom. 2. I fråga om de diskontosatser och

den kreditivränta, som skola tillämpas för vissa

enskilda banker vid utlåning enligt lagen för

Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, öfvergångsstadganden

§ 41, galle hvad derstädes

är stadgadt.

Mom. 2. Adam. j.

För låne- och kreditivbelopp som ej senast å förfallodagen betalas, påföres från

nämnda dag sex procent ränta för år räknadt, der ej högre ränta är å försträckningen

betingad, i hvilket fall denna högre ränta utgår, intill dess full betalning sker.

§ 37-

Diskontering och utlåning sker vid såväl

riksbankens hufvud- som afdelningskontor

alla söckendagar i veckan.

Kassakreditiv pröfvas, så snart handlingarna

undergått granskning, och kreditiven

räknas från och med den dag, som i hvarje

fall genom kontrakt bestämmes.

§ 3i
Utlåning

sker vid riksbankens såväl hufvudsom

afdelningskontor alla söckendagar i

veckan.

§ 38. § J2.

Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega att af såväl öfverståthållare-embetet

i Stockholm som samtliga konungens befallningshafvande och öfriga exekutorer

skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål, som af hufvud- och

afdelningskontorens utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter

skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till hufvud- eller afdelningskontor

insända.

§ 39- § jj.

Obligationer, utfärdade af riksbanken a medel, upplånade före år 1830, få icke i

riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana af dessa obligationer,

hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7. 27

erbjudas; och kan denna ränta vara olika i riksbankens hufvud- och

afdelnin gskontor.

tt-rddn

l tv.?;,. ;• i t it\ f'' ‘ t" ‘ t;, u i . V;" ; /., f-;.: 5 UV*. •*: •• )

Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen

betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt,

der ej högre ränta är å försträckningen betingad, i hvilket fall denna

högre ränta utgår, intill dess full betalning sker.

§ 32.

Utlåning sker vid riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor

alla söckendagar i veckan.

§ 33.

Riksbankens hufvud- och afdelningskontor eg a med stöd af Konejl.

May.ts plakat och påbud till domhafvande och executorer om en promt

handräckning och execution för Rikets Ständers bank den 18 april 1681

att af såväl öfverståthållareembetet i Stockholm som samtliga Konungens

befallningshafvande och öfriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga

handräckning i alla de utsökningsmål, som af hufvud- och afdelnirigskontorens

utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter

att, efter skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till

hufvud- eller afdelningskontor insända.

§ 34.

Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånade före år

1830, få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran

sådana af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens

uttagning.

§ 35. . . fi8

Om särskild ^diskonteringsrätt samt om beviljande af särskilda

kreditivförmäner åt enskilda banker är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank,

öfvergångsstadganden, § 41.

Bil. A.

§ *1.

§ 32.

$ 33.

22.25. 30

i. 3. 10, 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

BnnkoutsJcottets Memorial N:o 7.

Afdelning 3.

Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.

§ 4°- § 34-

Mom. i. Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen och § 71 riksdagsordningen

af sju fullmäktige.

Ordförande, som ej må utöfva annan befattning inom riksbankens styrelse, åtnjuter

af riksbankens medel ett årligt arvode till belopp, lika med det en hvar af öfriga

fullmäktige i denna sin egenskap eger uppbära enligt af Riksdagen fastställd aflöningsstat.

Mom. 2. För fullmäktige skola jemlikt § 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen

finnas fyra suppleanter, en förordnad af Konungen och tre valde af Riksdagen.

■ Mom. 3. På sätt § 71 riksdagsordningen föreskrifver välja fullmäktige sjelfva bland

sig en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

Mom. 4. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt

hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant, utsedd af Riksdagen.

Den af Konungen förordnade suppleanten inkallas när förfall för ordföranden,

anmälts.

Mom. 5. Ledamot af statsrådet eller

fullmäktig i riksgäldskontoret må ej vara

fullmäktig i riksbanken.

Monv 6. Fullmäktig i riksbanken må

ej den vara, som icke är svensk medborgare,

ej den, som står under förmynderskap,

ej den, som till borgenärer all sin

egendom afträdt och icke, på sätt lag förmår,

gitter visa, att han från deras kraf

befriad är; ej den, som är förlustig medborgerligt

förtroende eller genom utslag,

hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är

dömd till förlust af medborgerligt förtroende;

eller den, som är stäld under framtiden

för brott, hvilket medför nämnda påföljd;

ej den, som är förklaräd ovärdig att

inför rätta föra andras talan eller att i rikets

tjenst vidare nyttjas.

Fullmäktig må ej vara ledamot af styrelse

i annan bank än sparbank eller postsparbanken

;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7,

28 Bil. A.

Afdelning 3.

o ''• '' 1 i- •* .. . ., v», -• ty mVv.\ -''t'' ’•> : ,i -i-o-» ■» fi'' • /*‘^ /''“''O fi'' ]■ - ''V v"'' :v ;fv''f

Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.

i/ifllilfil

§ 36.

Mom. 1. Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen och

§ 71 riksdagsordningen af sju fullmägtige.

Ordförande, som ej må utöfva annan befattning inom riksbankens

styrelse, åtnjuter af riksbankens medel ett årligt arfvode till belopp,

lika med det en hvar af öfriga fullmägtige i denna sin egenskap eger

uppbära enligt af Riksdagen faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. För fullmägtige skola jemlikt, § 72 regeringsformen och

§ 73 riksdagsordningen finnas fyra suppleanter, en förordnad af Konungen

och tre valde af Riksdagen.

Mom. 3. På sätt § 71 riksdagsordningen föreskrifver välja, fullmägtige

sjelfva bland sig en vice ordförande att föra ordet, när hinder

för ordföranden inträffar. r, \

Mom. 4. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande

erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant, utsedd

af Riksdagen. _

Den af Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för

ordföranden anmälts.

J

Bill. till Riksd. Brok 1898. <> Sami. I Åfd. 6 Käft. Bil. A.

8

§ 34.

opaginerad Kontrollera mot PDF

29

JBanTcoutskottets Memorial N:o 7.

Och skall, när fullmäktig på grund af Mom. j. När fullmäktig på grutid af bebestämmelserna

i mom. 5 eller 6 ej får stämmelserna i §§ 29 och jo af lagen för

utöfva befattning såsom sådan, han genast Sveriges riksbank af den 12 maj i8qj ej

frånträda densamma samt suppleant då in- för utöfva befattning såsom sådan, skall han

kallas att i stället såsom fullmäktig inträda, genast frånträda densamma samt suppleant

då inkallas att i stället såsom fullmäktig

'' inträda.

§ 41- §SS
Mom.

1. Vid förvaltningen af riksban- Vid förvaltningen af riksbanken hafva

ken hafva fullmäktige att ställa sig till fullmäktige att ställa sig till efterrättelse ej

efterrättelse ej mindre rikets grundlagar, mindre rikets grundlagar än äfven de i

än äfven de i afseende på riksbanken sär- afseende på riksbanken särskilt utfärdade

skildt utfärdade lagar, ordningar, stadgar lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar.

och reglementen.

Mom. 2. Riksbankens fullmäktige och.

revisorer, ledamöterna af afdelningskontorens

styrelser, alla vid riksbanken anstälde

tjenstemän samt de personer, som vid

granskningen af riksbankens styrelse och

förvaltning biträda Riksdagens revisorer,

skola doldt och förtegadt hålla hvad som

rörer enskilda personers förhållanden till

riksbanken eller hvad i öfrigt vid förvaltningen

kan förefalla af sådan beskaffenhet,

att det enligt lag oeh reglementet för riksbanken

hemligt hållas bör.

§ 42. § 36.

Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka det åligger att,

öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion, som af fullmäktige fastställes

samt i öfrigt efter af fullmäktige bestämd fördelning af göromålen dem emellan,

föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet af fullmäktiges beslut, verkställa

köp och försäljning af utländska vexlar med hvad dertill hörer, utöfva tillsyn öfver

göromålen inom riksbanken samt handhafva den löpande förvaltningen i öfrigt.

Mom. 2. Derjemte utse fullmäktige, likaledes inom sig, en vikarierande deputerad

hvilken det åligger att under den tid, då ordinarie deputerad åtnjuter ledighet, äfvensom

vid tillfälligt förfall för någon af deputerade, fullgöra dennes åligganden.

Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera en och enhalf månad

årligen.

Mom. 4. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, en fullmäktig för att enligt med
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

29 Bil. A.

Mom. 5. När fullmägtig på grund af bestämmelserna i §§ 29

och 30 af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 ej får utöfva

befattning såsom sådan, skall han genast frånträda densamma

samt suppleant då inkallas att i stället såsom fullmägtig inträda.

§ 37.

'' i.i: • •. £ it i.ifilcij-y- .

Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmägtige att ställa sig § 35.

till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven de i afseende

på riksbanken särskildt utfärdade lagar, reglementariska föreskrifter

och stadgar.

§ 38.

Mom. 1. Fullmägtige utse inom sig två deputerade, hvilka det £ 3(iåligger

att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion.

som af fullmägtige fastställes samt i öfrigt efter af fullmägtige

bestämd fördelning af göromålen dem emellan, föredraga ärenden

inför fullmägtige, tillse utförandet af fullmägtiges beslut, verkställa

köp och försäljning af utländska vexlar med hvad dertill hörer, utöfva

tillsyn öfver göromålen inom riksbanken samt handhafva den löpande

förvaltningen i öfrigt.

Mom. 2. Derjemte utse fullmägtige, likaledes inom sig, en

vikarierande deputerad, hvilken det åligger att under den tid, då ordinarie

deputerad åtnjuter ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för

någon af deputerade, fullgöra dennes åligganden.

Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera eu

och en half månad årligen.

Mom. 4. Fullmägtige utse, likaledes inom sig, en fullmägtig för

att enligt meddelade föreskrifter utöfva tillsyn öfver riksbankens

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

delade föreskrifter utöfva tillsyn öfver riksbankens pappersbruk och tryckeri samt inför

fullmäktige föredraga bruket oeh tryckeriet rörande ärenden.

Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehafvas af ordinarie deputerad.

Mom. 5. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmäktig, som besörjer

tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri, utgående aflöningsförmåner

äro bestämda i den af Riksdagen faststälda aflöningsstat.

Mom. 6. När, med begagnande af den i mom. .3 medgifna rätt, deputerad begagnar

ledighet och till följd deraf eller med anledning af fullmäktig meddeladt tillfälligt uppdrag

i riksbankens angelägenheter suppleant inkallas och deltager i riksbankens styrelse,

eger denne att för tiden i fråga af bankens medel uppbära ersättning med belopp,

motsvarande det för fullmäktig i staten anvisade arvode.

Mom. 7. Då vid förfall för ordföranden den af Konungen förordnade suppleanten

tjenstgjort, utgår till denne ersättning af bankens medel, beräknad i förhållande till

det för ordföranden bestämda arfvodet, dock ej för längre tid än sammanlagdt halfannan

månad hvarje år; häri ej inberäknad den tid, ordföranden kan hafva varit frånvarande

med anledning af tillfälligt uppdrag i riksbankens tjenst.

§ 43-

§ 37-

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäktige en gång i

hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra,

och skola dervid minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som böra

skyndsamt handläggas, kunna afgöras af allenast fyra fullmäktige, derest tre af dem

äro om beslutet ense; men i sammanträden med fullmäktige i riksgäldskontoret skola

minst fem af fullmäktige i riksbanken deltaga.

Uppstår vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna, böra fullmäktige

till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. I de fall, då rösterna äro lika,

ege ordföranden afgörande röst. Den, som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva

bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som af en eller annan anledning varit

hindrad att något fullmäktiges beslut Öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga

att deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd af samma beslut kunna uppstå.

Endast i fråga om val till sådana förrättningar, hvartill någon ibland fullmäktige kan

blifva utsedd, får röstning med slutna sedlar ega rum.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd af beslut, fattadt vid

fullmäktiges sammankomst.

Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-, Mom. 2. Pröfning af utlånings ärenden

låne- och kreditivansökningar verkställes verkställes alla1 söckendagar af minst fyra

alla söckendagar af minst fyra fullmäktige, fullmäktige, nämligen de två deputerade,

nämligen de två deputerade samt minst samt minst två bland öfriga fullmäktige

två bland öfriga fullmäktige.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

30 Bil. A.

pappersbruk och tryckeri samt inför fullmägtige föredraga bruket och

tryckeriet rörande ärenden.

Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehafvas af ordinarie

deputerad.

Mom. 5. De till fullmägtige och deras deputerade samt den fullmägtig,

som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri,

utgående aflöningsförmaner äro bestämda i den af Riksdagen faststälda

aflöningsstat.

Mom. 6. När, med begagnande af den i mom. 3 medgifna rätt,

deputerad begagnar ledighet och till följd deraf eller med anledning

af fullmägtig meddeladt tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter

suppleant inkallas och deltager i riksbankens styrelse, eger denne att

för tiden i fråga af bankens medel uppbära ersättning med belopp,

motsvarande det för fullmägtig i staten anvisade arfvode.

Mom. 7. Då vid förfall för ordföranden den af Konungen förordnade

suppleanten tjenstgjort, utgår till denne ersättning af bankens

medel, beräknad i förhållande till det för ordföranden bestämda arfvodet,

dock ej för längre tid än sammanlagdt halfannan månad hvarje

år; häri ej inberäknad den tid, ordföranden kan hafva varit frånvarande

med anledning af tillfälligt uppdrag i riksbankens tjenst.

§ 39.

Mom. 1. För behandling af allmänna, ärenden sammanträda fullmägtige

eu gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet

och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmägtige

vara tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas,

kunna afgöras af allenast fyra fullmägtige, derest tre af dem

äro om beslutet ense; men i sammanträden med fullmägtige i riksgäldskontoret

skola minst fem af fullmägtige i riksbanken deltaga.

Uppstår vid fullmägtiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,

böra fullmägtige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita

beräknas. 1 de fall, då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande

röst. Den, som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat

pluralitetens beslut, och fullmägtig, som af eu eller annan anledning

varit hindrad att något fullmägtiges beslut öfvervara, får ej på sådan

grund sig undandraga att deltaga i de öfverläggningar, som vidare i

följd af samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga om val till sådana

förrättningar, hvartill någon ibland fullmägtige kan blifva utsedd, får

röstning med slutna sedlar eg a rum.

Expeditioner i fullmägtiges namn må ej utgå utan till följd af

beslut, fattadt vid fullmägtiges sammankomst.

Mom. 2. Pröfning af utlåningsärenden verkställes alla sökendagar

af minst fyra fullmägtige, nemligen de två deputerade, samt

minst två bland Övriga fullmägtige.

§ 37.

opaginerad Kontrollera mot PDF

31

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

Dylik ansökning må ej anses beviljad,

mäktige sig om bifall dertill förenat.

§ 44-

Till sådana ärenden hos riksbanken,

hvilka böra hemliga hållas, räknas, utom diskonterings-,

låne- och kreditivärenden samt

andra ärenden, som röra kunders förhållanden

till riksbanken, fullmäktiges öfverläggningar

och beslut angående dels köp och

försäljning af vexlar, dragna å firma eller

person i utlandet, samt öfvertagande af

annan utländsk valuta, dels köp och försäljning

samt öfvertagande genom annat aftal

af svenska obligationer och utländska

statspapper, åtgärder till vidmakthållande

af metalliska kassan samt frågor om sättet

för tillverkning af banksedlar.

Ofverläggningar och beslut i sådana

frågor skola upptagas i särskildt protokoll,

hvars innehåll ej må yppas, förr än Riksdagens

bankoutskott, dess revisorer eller

fullmäktige i riksbanken anse sådant kunna

ske utan skada för riksbanken.

§ 45-

Fullmäktige kunna ej i och för sin befattning

med riksbanken emottaga föreskrifter

af någon annan än Riksdagen och dess

bankoutskott i de fall, nämnda utskott eger

att sådana å Riksdagens vägnar meddela;

och äro fullmäktige för sina åtgärder i denna

egenskap Rikdagen eller dess bankoutskott

och revisorer allena redo Skyldige.

§ 46. « A

Har Konungen på framställning af fullmäktige

i riksbanken eller, der Konungen

eljest så pröfvat nödigt, förordnat ombud

'' CU. it.-J 7;i<y

■ .;v..; r >b !. u.''4;

med mindre flertalet bland närvarande full
§

3S.

Angående de ärenden, som höra hållas

hemliga, äfvensom om skyldigheten för fullmäktige,

styrelseledamöter, revisorer och tjenstemän

att doldt och förtegadt hålla hvad som rör

enskilda personers förhållanden till riksbanken

och annat, som bär hållas hemligt, är stadgadt

i lagen för Sveriges Riksbank af den 12 maj

t897 §§ och ??.

'' 1 , .. i . .

it

fr V /1

opaginerad Kontrollera mot PDF

BankoutsJcottets Memorial N?o TV 31

! MjS.h.x''h( liv.’ :< ''ii

§ 40.

Angående de ärenden, som böra hållas hemliga, äfvensom om

skyldigheten för fullmägtige, styrelseledamöter, revisorer och tjenstemän

att doldt och förtegadt hålla hvad som rör enskilda personers

förhållanden till riksbanken och annat, som bör hållas hemligt, är stadgadt

i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, §§ 36 och 37.

• i;

t * (< ;

y.i*?*»■/in r?t

i

Bil. A.

§ 38.

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Banfcoutslcottets Memorial N:o 7.

att med fullmäktige i något särskildt ärende

förhandla, må fullmäktige med Konungens

ombud öfverlägga, men är det fullmäktige

förbjudet att i ombudets närvaro fatta beslut.

»if1 1 > . . c--i ‘! i :•!r i »i ‘.»O *.• i • •v. •'' •-

§ 47. • ■'' - § 39.

>'' »Vi! ''■ I ''■<. , 1■ 1 i, ’•.« * )i . t’ Mjl fiii.j

Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som kongl. myntverket för riksbankens

räkning till utmyntning eller af annan orsak emottagit, så fort lämpligen

ske kan, redovisas genom dess aflemnande till riksbanken, myntadt eller i plants; och

bör omyntadt guld hos riksbanken bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för

myntningskostnaden.

Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter omständigheterna

bestämma.

Mom. 3. Fullmäktige skola genom dele- Mom. 3. Fullmäktige skola, när kongl

gerade deltaga i den inventering å kongl. myntverket för riksbankens räkning innemyntverket,

som i januari månad hvarje har guld eller silfver, genom delegerade

år och oftare, der så nödigt pröfvas, an- deltaga i den inventering, som derstädes i

ställes, på sätt Kongl. Maj:t finner godt januari månad hvarje år och oftare, der så

förordna. nödigt pröfvas, anställes, på sätt Kongl.

Skulle dervid, i hvad riksbanken rörer, Maj:t finner godt förordna. Skulle dervid

något finnas att erinra, må fullmäktige hos något finnas att erinra, må fullmäktige hos

Kongl. Maj:t derom göra underdånig an- Kongl. Maj:t derom göra anmälan,

mälan.

§ 48. § 40.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta inventering af

riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum, utan äfven anställa

besigtning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm.

§ 49- £ 41 ■

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna

i hvarje särskildt fall, såväl lemna riksbankens gäldenärer förlängning i den föreskrifna

tiden för betalande af deras skulder till riksbanken, som ock bevilja de riksbankens

gäldenärer, hvilka till borgenärers förnöjande sin egendom afträda ackord vid liqviden

af deras skulder till riksbanken. I annat än sist omförmälda fall må fullmäktige deremot

icke efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter och gällande författningar bör

erläggas, utan skola alla frågor om eftergift underställas nästblifvande bankoutskott

till afgörande i den ordning, instruktionen för detta utskott stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige ega att såväl för hufvudkontoret som, på förslag af veder
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

32 Bil. A.

nu;•i. r ;

A\ 55 , P

itt.-.x in dni.d - v '',b -xi : :>!r.jV •< > r foA<J <: ritual lat • ;viO

§ 41.

-’l jrsItAf .•»/f

Mom. 1. Det åligger fullmägtige tillse, att guld, som kongl. § 39.

myntverket för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan

orsak emottagit, så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess

aflemnande till riksbanken, myntadt eller i plants; och bör omyntadt

guld hos riksbanken bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag

för myntningskostnaden.

Möm. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmägtige

efter omständigheterna bestämma. f;,n

Mom. 3. Fullmägtige skola, när kongl. myntverket för riksbankens

räkning innehar guld och silfver, genom delegerade deltaga i den

inventering, som derstädes i januari månad hvarje år och oftare, der

så nödigt pröfvas, anställes, på sätt Kongl. Maj:t ''finner godt förordna.

Skulle dervid något finnas att erinra, må fullmägtige hos Kongl. Maj:t

derom göra anmälan.

-»In ivsi. t, t., ‘.indi. d .n <

Fullmägtige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta § 40

inventering af riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum,

utan äfven anställa besigtning å riksbankens hus och inventarier

i Stockholm.

§ 43.

Mom. 1. Fullmägtige berättigas att, efter noggrann pröfning af § 41- omständigheterna i hvarje särskildt fall, såväl lemna riksbankens gäldenär

förlängning i den föreskrifna tiden för betalande af deras skulder

till riksbanken, som ock bevilja de riksbankens gäldenärer, Indika till

borgenärers! förnöjande sin egendom afträda ackord vid liqviden af deras

skulder till riksbanken. I annat än sist omförmälda fall må fullmägtige

deremot icke, efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter och

gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergift

underställas nästblifvande bankoutskott till afgörande ! den ordning,

instruktionen för detta utskott stadgar.

Mom. 2. Fullmägtige ega att såväl för hufvud kontoret som, på

Bill. till lliksd. Prot. 1898. ti Sami. 1 AJU. ti Häft. Bil. A. 9

s. 33 Kontrollera mot PDF

i

33

Banltoutskottets Memorial N:o 7.

börande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka såsom osäkra ansedda fordringar

skola föras inom linien i räkenskaperna.

§ 50.

§ 42-

Öfver sådana till bankoutskott eller revisorer stälda besvär eller hos bankoutskottet

gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmäktige inlemnade, skola fullmäktige

afgifva utlåtande.

: ■ \t

§ SI- '' § 43.

Fullmäktige äro berättigade att när som helst genom ombud, utsedt inom eller

utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid afdelningskontoren.

hör dylik förrättning, som verkställes af fullmäktig i riksbanken, utgår ej särskildt

arfvode, utan endast rese- och traktamentsersättning, beräknad enligt tredje klassen af

gällande resereglemente. Till annat ombud lemnas godtgörelse efter bestämmande af

fullmäktige.

i ; ,id- n-oc-i;• ••••••''!IV-, tior P.riräuji

§52.

Mom. 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt att låta af riksbankens medel utbetala:

■.:?i;:.; • -; f: l- if>- ij: t rot

1:0 de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag:

2:0 bidragen till enke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor

samt pappersbruk;

3:0 åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande deraf äro i behof,

sådant understöd till oförändradt belopp;

4:0 de af Rikets Ständer till ännu qvar- 4:0 de af Riksdagen till ännu qvarleflefvande

enskilda personer faststälda årliga vande enskilda personer faststälda årliga

anslag; och anslag; och j ;

5:0 ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver riksbankens handlingar.

Mom. 2, Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola fullmäktige

hos bankoutskottet gorå anmälan. ■. •>

§ 53- § 45-

Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseende öfver riksbankens pappersbruk vid Tumba.

Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna för brukets

drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om utgifter för bruket, de der icke

äro genom fastställda stater bestämda eller tillhörande den löpande bruksdriften, underställas

fullmäktiges pröfning och beslut.

Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan oundgängligt

behof, af fullmäktige företagas, innan de dertill erhållit medgifvande af bankoutskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

33 Bil. A.

örslag af vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, livilka

såsom osäkra ansedda fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna.

§ 44. ""‘''7-. ‘ - ''

Öfver sådana till bankoutskott eller revisorer stälda besvär eller

bos bankoutskottet gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till

fullmägtige inlemnade, skola fullmägtige afgifva utlåtande.

Fullmägtige äro berättigade att när som helst genom ombud,

utsedt inom eller utom fullmägtige, anställa inventering och undersökning

vid afdelningskontoren. . i

För dylik förrättning, som verkställes af fullmägtig i riksbanken,

titgår ej särskild! arfvode, utan endast rese- och traktamentsersättning,

beräknad enligt tredje klassen af gällande resereglemente. Till annat

ombud lemna» godtgörelse efter bestämmande af fullmägtige.

§ 46.

Mom. 1. Åt fullmägtige är öfverlemnadt. att låta af riksbankens

medel utbetala:

l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;

2:o bidragen till enke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvudoch

afdelningskontor samt pappersbruk; m,.,.

3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande

deraf äro i behof, sådant understöd till oförandradt belopp;

4:o de af Rikets Ständer eller Riksdagen till ännu qvarlefvande

enskilda personer faststälda årliga anslag; och

§ 42.

§ 43.

§ 44.

5:o ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver

riksbankens handlingar. > ,.<■ . ,

Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola

fullmägtige hos bankoutskottet göra anmälan.

§ 47.

Mom. 1. Fullmägtige utöfva öfverinseende öfver riksbankens $ 45.

pappersbruk vid Tumba.

Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna

för brukets drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om

utgifter för bruket, de der icke äro genom faststälda stater bestämda

eller tillhörande den löpande bruksdriften, underställas fullmägtiges pröfning

och beslut.

Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej,

utan oundgängligt behof, af fullmägtige företagas, innan de dertill erhållit

medgifvande af bankoutskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna vid

bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade, på stället taga kännedom af

föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders och maskiners tillstånd med mera,

utan äfven att vid hvarje förvaltares afgång och deremellan hvart tredje år verkställa

inventering af förråden vid bruket.

Om I'' ''• \: ■ t i - . r •''< • •• i , . i.-

§ 54- . , § 46;. ,

Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som i ett eller annat afseende

hafva inflytande på riksbankens kredit eller säkerhet, men hvaröfver bestämda föreskrifter

saknas, må beslutet derom ej af fullmäktige fattas, innan de först rådfört sig *

med bankoutskott^.--;''m >.1 : ;;; urf:

",l<t ii- u ynhyurovrn alJi''t orn . :;j.!11*'';i;■ ■!;j1 in- .tf* 1 ifjo ": ■ •:; • rl>

§ 55- ■ '',1! § 47• ;‘t: “j;'' o

:!■> . Vt ’ -O-I .i It; v- >:''i > t :; rt; :W: •! i. 7. b lö'';

Någon riksbankens fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande af riksbankens

deruti intecknade fordran blifvit för dess räkning inropad, må icke af fullmäktige

afyttras eller riksbanken frånskiljas, .utan skall fråga derom underställas

bankoutskottet.

§ 56. -''u < § 48.

Efter hvarje års slut skola fullmäktige Enligt stadgandet i § 32 af lagen för

till Riksdagens bankoutskott afgifva berät- Sveriges riksbank af den 12 maj 1897

telse angående riksbankens tillstånd, rörelse skola fullmäktige hvarje år till Riksdagens

och förvaltning. Denna berättelse skall till bankoutskott afgifva berättelse angående

trycket befordras och hållas för allmänheten riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning,

tillgänglig. !•"(>• '' Denna berättelse skall till trycket befordras

och hållas för allmänheten tillgänglig.

Härförutom hafva fullmäktige att till Riksdagens revisorer öfver statsverket, riksbanken

och riksgäldskontoret afgifva berättelse i omförmälda hänseende.

Jemte dessa berättelser skola fullmäktige till bankoutskottet och revisorerna låta öfverlemna

de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren hafva att afgifva, samt

till revisorerna dessutom de från revisorerna för afdelningskontoren inkomna berättelser,

åtföljda af de meddelanden och förklaringar, hvilka må finnas af de i sistnämnda berättelser

gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade.

._} Den berättelse angående verkställd gransk’

ning af riksbanken i dess helhet, som jemlik

gällande instruktion för‘hvarje år af

Riksdagens revisorer afgifves och fullmäk■

i 1 • .. tige tillställes, skall på deras föranstaltande

, ;<il. i ö tryckas, offentliggöras och till Riksdagen

: t,; !• a rp öfverlemnas jemte de yttranden och för
-

'' Ifri

s. 34 Kontrollera mot PDF

Bankotitskottets Memorial N:o 7.

34 Bil. A.

Mom. 2. Det åligger fullmägtige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna

vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade,

på stället taga kännedom af föregående årets förvaltning samt

tillse byggnaders och maskiners tillstånd med mera, utan äfven att vid

hvarje förvaltares afgång och deremellan hvart tredje år verkställa inventering

af förråden vid bruket.

i . -i- ) i;.j in • ...ftaisi

U tu

• ‘,UU. '' vv«

r (■ |\''K> ''liv , \y,>. Hy''*-

ta?.

ij j-giiibi::?hu

Uv P''V. Sann

.brrfi''! ; (i : 1

; •>! tf- mo k fri

or - i*i it

!..■ jväwh.ffilt! fri

i ■-;

ij- r o. i r m■ röst in . oo

§ 48.

jyo

c-.i U .

v lam; /•’

1

rfi:

>!n -om

Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag af sådan, som till $ 47.

betäckande af riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess

räkning inropad, må icke af fullmägtige utan Riksdagens medgifvande

afyttras.

§ 49.

■’ ••• .» • >■:«’. .Wv.v-i -t,Ii;. : .VA-''-- >V.

Enligt stadgandet i § 32 af lagen för Sveriges riksbank af den § 48-

12 maj 1897 skola fullmägtige hvarje år till Riksdagens bankoutskott

afgifva berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning.

Denna berättelse skall till trycket befordras och hållas för allmänheten

tillgänglig. , _ ..*;■.* _ /

Härförutom hafva fullmägtige att'' till Riksdagens revisorer öfver

statsverket, riksbanken och riksgäldskontor afgifva berättelse i omförmälda

hänseende.

Jemte dessa berättelser skola fullmägtige till bankoutskottet och

revisorerna låta öfverlemna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren

hafva att afgifva, samt till revisorerna dessutom de från revisorerna

från afdelningskontoren inkomna berättelser, åtföljda af de meddelanden

och förklaringar, hvilka må finnas af de i sistnämnda berättelser

gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade.

Den berättelse angående verkstäld granskning af riksbanken i

dess helhet, som jemlikt gällande instruktion för hvarje år af Riksdagens

revisorer afgifves, skall pa fullmägtiges föranstaltande tryckas,

offentliggöras och till Riksdagen öfverlemnas jemte de yttranden och

förklaringar, till hvilka densamma kan gifva anledning

>g
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

Maringar, till hvilka densamma kan gifva

anledning.

§ 57-

- J '' > , ■! ; (r.:T *• ■ W . ;j

Fullmäktige skola alltid vara beredda på

sådana anstalter, hvarigenom riksbankens

redbarheter samt angelägna handlingar och

dokumenter må kunna, om så fordras, utan

tidsutdrägt till säker ort inom riket förflyttas;

och böra fullmäktige vid slikt förhållande

af Kongl. Maj:t utbedja sig råd

och upplysningar; varande å Carlsborgs

fästning för riksbankens räkning tillgänglig

en särskild lägenhet, hvarest större eller

mindre del af riksbankens redbarheter kan

i händelse af behof förvaras.

§ 49-

Fullmäktige skola alltid vara beredda

på sådana anstalter, hvarigenom riksbankens

redbarheter samt angelägna handlingar

och dokumenter må kunna, om så fordras,

utan tidsutdrägt till* säker ort förflyttas;

och höra fullmäktige vid slikt förhållande

af Kongl. Maj.t utbedja sig råd och upplysningar.

§ 58- § jo
Åt

de af Riksdagen valde fullmäktige Mom. i. Åt de af Riksdagen valde fullär

uppdraget: mäktige är uppdraget:

enligt Regeringsformens § 50 att, jemte fullmäktige i riksgäldskontoret, med Konungen

samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende till vigtiga hinder, riksdag

ej kan hållas i hufvudstaden;

enligt Regeringsformens § 98 att, om justitieombudsmannen dör eller sin befattning

nedlägger, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret, insätta i embetet den

person, Riksdagen till hans efterträdare utsett, samt att, då den person, som Riksdagen

utsett att justitieombudsmannen efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas

eller genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger, genast,

samfaldt med riksgäldskontotets fullmäktige, per capita välja en annan;

enligt Regeringsformens § 109 att, derest Riksdagen bestämt bevillningens hela bo

lopp, men kike före riksdagens slut om bevillningens fördelning blifvit ense, dä

gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret, uppsätta och utfärda ny bevillnings

förordning på sådan grund, att de i den förut gällande bevillningsförordningen stadgade

artiklar jemlik! ökas eller minskas efter den fastställda bevillningssummans

förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad;

enligt Riksdagsordningens § 32, att vid riksdagens början genom tre delegerade

tillstädesvara vid granskning äf de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen skola styrka

sin behörighet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

36 Bil. A.

§ 50.

Fullmägtige skola alltid vara beredda på sådana anstalter, hvari- $

genom riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter

må kunna, om så fordras, utan tidsutdrägt, till säker ort förflyttas;

och böra fullmägtige vid sådant förhållande af Kongl. Maj:t utbedja

sig råd och upplysningar.

§ Öl.

r r .i >A • ■

Mom. 1. Åt de af Riksdagen valda fullmägtige är uppdraget: § so.

enligt regeringsformens § 50 att, jemte fullmägtige i rikgäldskontoret,

med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort,

då, i anseende till vigtiga hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;

enligt regeringsformens § 98 att, om justitieombudsmannen dör

eller sin befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret,

insätta i embetet den person, Riksdagen till hans efterträdare

utsett, samt att, då den person, som Riksdagen utsett att justitieombudsmannen

efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas eller

genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger, genast,

samfäldt med riksgäldskontorets fullmägtige, per capita välja en annan;

enligt regeringsformens § 109 att, derest Riksdagen bestämt bevillningens

hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens

fördelning blifvit ense, då, gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontor,

uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i

den förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar jemlikt ökas

eller minskas efter den faststälda bevillningssummans förhållande till

den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad;

enligt riksdagsordningens § 32, att vid riksdagens början genom

tre delegerade tills tädesvara vid granskning af de fullmagter, hvarmed

riksdagsmännen skola styrka sin behörighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3G

Bankoutskottets Memorial N:o

/ .

Enligt kongl. förordningen angående en

postsparbank för riket ega fullmäktige att

inom sig utse en fullmäktig att vara ledamot

i postsparbankens styrelse; att låta

för postsparbankens räkning i riksbanken

förvara de postsparbanken tillhöriga obligationer

och andra värdehandlingar mot

den ersättning till riksbanken, som af fullmäktige

bestämmes, samt att på framställning

af postsparbankens styrelse föranstalta

om försäljning eller pantsättning af postsparbankens

värdehandlingar till det belopp,

styrelsen finner nödigt.

Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret

ega fullmäktige i riksbanken dessutom

att för framtida uppsigten och kontrollen

öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja en person att, å riksbankens

och riksgäldskontorets vägnar, såsom ledamot

deltaga i Götakanaldirektionen; skolande

nytt val dertill hvarje år anställas,

hvarvid dock det förut utsedda ombudet

kan åter inväljas.

Bemälde fullmäktige må ock gemensamt

utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets

vägnar deltaga i revisionerna

af kanalverkets räkenskaper.

Derjemte och i afseende å den jemlikt

beslut vid 1888 års riksdag bildade, till

riksgäldskontoret öfverlemnade och i dess

reglemente närmare omförmälda byggnadsfond

för riksdags- och riksbankshus åligger

det fullmäktige i riksbanken att jemte fullmäktige

i riksgäldskontoret förränta de

denna fond tillhörande medel, i den män

de icke i följd af Riksdagens beslut från

fonden uttagas;

hvarförutom —■ och som 1888 års Riksdag

beslutit, dels att för inrymmande af

Riksdagen, riksgäldskontoret och justitie
-

Mom. 2. Enligt kongl. förordningen angående

en postsparbank för riket ega fullmäktige

att inom sig utse en fullmäktig

att vara ledamot i postsparbankens styrelse;

att låta för postsparbankens räkning i riksbanken

förvara de postsparbanken tillhöriga

obligationer och andra värdehandlingar

mot den ersättning till riksbanken,

som af fullmäktig bestämmes, samt att på

framställning af postsparbankens styrelse

föranstalta om försäljning eller pantsättning

af postsparbankens värdehandlingar

till det belopp, styrelsen finner nödigt.

Mom. j. Gemensamt med fullmäktige

i riksgäldskontoret ega fullmäktige i riksbanken

dessutom

a) att för framtida uppsigten och kontrollen

öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja en person att, å riksbankens

och'' riksgäldskontorets vägnar, såsom ledamot

deltaga i Götakanaldirektionen; skolande

nytt val dertill hvarje år anställas,

hvarvid dock det förut utsedda ombudet

kan åter inväljas.

b) att utse ett ombud att å riksbankens

och riksgäldskontorets vägnar deltaga i

revisionerna af kanalverkets räkenskaper.

c) att, i afseende å den jemlikt beslut

vid 1888 års riksdag bildade, till riksgäldskontnret

öfverlertinade och i dess reglemente

närmare omförmälda byggnadsfond

för riksdags- och riksbankshus, förränta

de donna fond tillhörande medel, i den

mån de icke i följd af Riksdagens beslut

från fonden uttagas;

d) att — sedan 1888 års Riksdag beslutit;

dels att för inrymmande af Riksdagen,

riksgäldskontoret och justitieombudsmans
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

36 Bil. A.

Mom. 2. Enligt kongl. förordningen angående en postsparbank

för riket ega fullmägtige att inom sig utse en fullmägtig att vara ledamot

i postsparbankens styrelse; att låta för postsparbankens räkning i riksbanken

förvara de postsparbanken tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar

mot den ersättning till riksbanken, som af fullmägtige bestämmes,

samt att på framställning af postsparbankens styrelse föranstalta om

försäljning eller pantsättning af postsparbankens värdehandlingar till det

belopp, styrelsen finner nödigt.

> : • •''»ir ■ ii '' ’■ '' i 73r[,■> fn :

ODih..alr:.-;rJ . j, •;»>;; /t;i /''• ’ -fr'' ''■ i’1 hb-Äii ''«ihilil) \''OfU/;\r \ ‘X\:-“O.

Mom. 3. Gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontor ega

fullmägtige i riksbanken dessutom ,<■

a) att för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals

vidmagthållande utse och välja eu person att, å riksbankens och riksgäldskontorets

vägnar, såsom ledamot deltaga i Götakanaldirektionen;

skolande nytt val dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut

utsedda ombudet kan åter inväijas,

b) att utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets

vägnar deltaga i revisionerna af kanalverkets räkenskaper, och

Bill. till Riksd. Prof. 1898. 6 Sami. 1 A/d. 6 Hä/t. Bil. A.

10

opaginerad Kontrollera mot PDF

37

Bankoutskottes Memorial N:o 7.

ombudsmansexpeditionen samt af riksbanken

tvenne skilda byggnader må uppföras

å vestra delen af Helgeandsholmen, dels att

för detta ändamål bildas en byggnadsfond

för riksdags- och riksbankshus, hvaruti ingå,

iemte andra medel, den för uppförande af

nytt riksdagshus bildade fonden, dels att af

denna byggnadsfond må utgå till uppförande

af nytt hofstall å artilleriplanen och anordnande

eller uppförande af ett vaktstall i

kongl. slottets närhet en summa af högst

1,070,000 kronor till ersättande af det för

landtförsvarets behof disponerade förra artilleristallet

vid artilleriplanen och för inlösen

af byggnaderna å egendomen n:r 6

i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till

inlösen af bazarbyggnaden å Norrbro och

tvättinrättningen i Norrström högst 280,000

kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden

för båda byggnaderna å Helgeandsholmen

jemte dervid nödvändig byggnad af kajer

och broar samt platsens ordnande i öfrigt

ej må öfverstiga hvad af fonden återstår,

sedan sistnämnda tre kostnadsbelopp derifrån

afdragits, eller i rund summa 5,000,000

kronor, dels ock att byggnaderna skola uppföras

i enlighet med genom bankofullmäktiges

och fullmäktiges i riksgäldskontoret

försorg upprättade och af dem gillade ritdingar

— det åligger fullmäktige att utföra

det dem gifna uppdrag, som i Riksdagens

i detta ärende meddelade beslut innefattas.

expeditionen samt af riksbanken tvenne

skilda bygnader må uppföras å vestra delen

af Helgeandsholmen, dels att för detta

ändamål bildas en bygnadsfond för riksdags-

och riksbankshus, hvaruti ingå, jemte

andra medel, den för uppförande af nytt

riksdagshus bildade fonden, dels att af

denna byggnadsfond må utgå till uppförande

af nytt hofstall å artilleriplanen och

anordnande eller uppförande af ett vaktstall

i kongl. slottets närhet en summa af

högst 1,070,000 kronor till ersättande af

det för landtförsvarets behof disponerade

förra artilleristallet vid artilleriplanen och

för inlösen af byggnaderna å egendomen

n:r 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor

och till inlösen af bazarbyggnaden å Norrbro

och tvättinrättningen i Norrström högst

280,000 kronor, dels att totalbeloppet af

kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen

jemte dervid nödvändig byggnad

af kajer och broar samt platsens ordnande

i öfrigt ej må öfverstiga hvad af

fonden återstår, sedan sistnämnda tre kostnadsbelopp

derifrån afdragits, eller i rund

summa 5,000,000 kronor, dels ock att byggnaderna

skola uppföras i enlighet med genom

bankofullmäktiges och fullmäktiges i

riksgäldskontoret försorg upprättade och af

dem gillade ritningar — utföra det dem

gifna uppdrag, som i Riksdagens i detta

ärende meddelade beslut innefattas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tlankoutskottets Memorial N:o 7.

37 Bil. A.

c) att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden

för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder, som erfordras

för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen

m. m. och riksbanken, allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i

särskilda skrifvelser af den 11 och 12 maj 1888 blifvit af Riksdagen meddelade.

tf;

''Q

)

tjf:

: rrrif!

I kl

:.i1g U

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

Afdelning 4.

Om styrelserna vid riksbankens afdelningskontor.

§ 59- § 51 •

Mom. i. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg och Malmö utgöres

af fyra ledamöter och öfver hvarje af de öfriga afdelningskontoren af tre leda

möter, hvilka alla, jemte nödigt antal suppleanter, för ett år i sänder, efter kalenderår

räknadt, utses af fullmäktige, med rättighet för fullmäktige att derförinnan, om och

när de dertill finna anledning, entlediga en eller flere eller alla ledamöer i dessa styrelser;

och skola i den eller de entledigades ställe annan eller andra letdamöter genast

inväljas.

Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses ny ledamot att

deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne ledamoten återstått. Vid de

årliga valen kan afgående ledamot återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöter i hvarje styrelse skola fullmäktige särskildt utse en att

handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig ordförande och vice

ordförande.

Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen

vid tillfälligt förhinder för ordinarie ledamot.

Inträffar hinder för den ledamot, som

handhafva- den dagliga förvaltningen, eger

styrelsen att förordna om göromålens uppehållande,

intilldess fullmäktige i ärendet beslutat.

derom gjord framställning, bestämma, och

Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen

vid tillfälligt hinder för ordinarie ledamot.

Inträffar hinder för den ledamot, som

handhafver den dagliga förvaltningen, öfvertager

annan ledamot den förres göromål,

intill dess fullmäktige derom förordnat.

Mom. 4. Å tid, som fullmäktige, på

sedan de förordnat om göromålens skötande, eger ledamot, som handhafver den dagliga

förvaltningen, vid riksbankens afdelningskontor i Göteborg eller Malmö, åtnjuta en

och en half samt sådan ledamot vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren en månads

ledighet årligen.

Öfriga ordinarie styrelseledamöter vid samtliga afdelningskontoren, med undantag

af dem i Göteborg och Malmö, ega jemväl att efter anmälan hos vederbörande styrelse,

och för så vidt ej särskildt hinder derför skulle möta, på riksbankens bekostnad begagna

eldighet, hvar och en under en tid af sammanlagdt högst en månad årligen.

Mom. 5. För den tid styrelseledamot för den dagliga förvaltningen, på grund af

medgifvande i mom. 4, begagnar ledighet, ega fullmäktige bestämma godtgörelse till

vikarie, med tillämpning dervid af de i aflöningsstaten meddelade föreskrifter angående

aflöningsförmånerna för dylik ledamot.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

38 Bil. A.

Afdelning 4.

Om styrelserna vid riksbankens afdelningskontor.

§ 52.

Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg

och Malmö ntgöres af fyra ledamöter och öfver hvarje af de öfriga

afdelningskontoren af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt antal suppleanter,

för ett år i sänder, efter kalenderår räknadt, utses af fullmägtige,

med rättighet för fullmägtige att, när de dertill finna anledning,

entlediga en eller flere ledamöter i dessa styrelser; och skola i den

eller de entledigades ställe annan eller andra ledamöter genast inväljas.

Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald,

utses ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den

afgångne ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående styrelseledamot

återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöter i hvarje styrelse skola fullmägtige särskilt

utse en att i egenskap afl verkställande styrelseledamot handhafva

den dagliga förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig ordförande

och vice ordförande.

Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt förhinder

för ordinarie ledamot.

Inträffar hinder för verkställande styrelseledamot, eger styrelsen

att förordna om göromålens uppehållande, intill dess fullmägtige i ärendet

beslutat.

Mom. 4. Å tid, som fullmägtige, på derom gjord framställning,

bestämma, och sedan de förordnat om göromålens skötande, eger verkställande

styrelseledamoten, vid riksbankens afdelningskontor i Göteborg

eller Malmö, åtnjuta en och en half samt sådan ledamot vid

hvarje af de öfriga afdelningskontoren en månads ledighet årligen.

Öfriga ordinarie styrelseledamöter vid samtliga afdelningskontoren,

med undantag af dem i Göteborg och Malmö, ega jemväl att

efter anmälan hos vederbörande styrelse, och, för så vidt ej särskilt

hinder derför skulle möta, på riksbankens bekostnad begagna ledighet,

hvar och en under en tid af sammanlagdt högst en månad årligen.

Mom. 5. För den tid, verkställande styrelseledamot, på grund af

medgifvande i mom. 4, begagnar ledighet, ega fullmägtige bestämma

godtgörelse till vikarie, med tillämpning dervid af de i aflöniugsstaten

meddelade föreskrifter angående aflöningsförmånerna för dylik ledamot.

§ 51.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

39

§ 60.

§

Vid förvaltningen af afdelningskontoret

har styrelsen att ställa sig till efterrättelse

icke allenast de för riksbanken utfärdade

lagar, ordningar, stadgar, och reglementen,

utan äfven de föreskrifter, som äro eller

varda af fullmäktige eller deras deputerade

meddelade.

Vid förvaltningen af afdelningskontoret

har styrelsen att ställa sig till efterrättelse

icke allenast de för riksbanken utfärdade

lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar

utan äfven de föreskrifter, som äro

eller varda af fullmäktige eller deras deputerade

meddelade.

/ § 61. § jj.

Mom i. Det åligger den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen af afdelningskontoret,

att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens handläggning inom kontoret,

att föredraga låne- och andra ärenden och att besörja brefvexlingen emellan afdelningskontoret

och hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som äro

eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade.

Mom. 2. Bemälde ledamot jemte en af Mom. 2. Bemälde ledamot samt en af

styrelsens öfriga ledamöter, hvilken full- styrelsens öfriga ledamöter, hvilken fullmäkmäktige

dertill utse, ombesörja de med tige dertill utse, ombesörja de med köp

köp och försäljning af vexlar vid kontoret och försäljning af vexlar på utlandet vid

förenade göromål. kontoret förenade göromål,

Dessa ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda göromål.

§ 62. § J4-

Mom. i. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna en gång

i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant

fordra, och skola dervid samtliga ledamöter vara närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden,

dervid protokoll skall föras, skiljaktiga meningar, gälle flesta rösterna, och, då

dessa äro lika, ege ordföranden afgörande röst.

Mom. 2. För pröfning åter af diskonte- Mom. 2. För pröfning af utlåningsärenrings-

låne- och kreditivansökningar sam- den sammanträda styrelserna alla söckenmanträda

styrelserna alla söckendagar. Be- dagar. Beslut må ej fattas, med mindre

slut må ej fattas, med mindre än att tre än att tre ledamöter äro tillstädes; och må

ledamöter äro tillstädes; och må ansökning ansökning om försträckning ej anses biom

försträckning ej anses bifallen, så vida fallen, så vida ej tre ledamöter äro om

ej tre ledamöter äro om bifall ense. bifall ense.

§ 63. § SS
Mom.

1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas årligen

genom fyra personer, af hvilka Riksdagens kammare utse hvardera två jemte lika antal

suppleanter för dem.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7. 39

§ 53.

Vid förvaltningen af afdelningskontoret kar styrelsen att ställa

sig till efterrättelse icke allenast, de för riksbanken utfärdade lagar,

reglementariska föreskrifter ock stadgar, utan äfven de föreskrifter, som

äro eller varda af fullmägtige eller deras deputerade meddelade.

§ 54.

Mom. 1. Det åligger verkställande styrelseledamoten vid afdelningskontor

att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens kandläggning

inom kontoret, att föredraga låne- ock andra ärenden ock att besörja

brefvexlingen emellan afdelningskontoret och hufvudkontoret, allt i

öfverensstämmelse med de föreskrifter, som äro eller varda af fullmägtige

eller deras deputerade meddelade.

Mom. 2. Bemälde ledamot samt en af styrelsens öfriga ledamöter,

hvilken fullmägtige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning

af vexlar på utlandet vid kontoret förenade göromål.

Dessa ledamöter ega att antaga ock entlediga nödigt biträde i

berörda göromål.

§ 55.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna

en gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet

och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid samtliga ledamöter

vara närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden, dervid protokoll

skall föras, skiljaktiga meningar, gälle flesta rösterna, och, då dessa

äro lika, ege ordföranden afgörande röst.

Mom. 2. För pröfning af utlåningsärenden sammanträda styrelserna

alla söokendagar. Beslut må ej fattas, med mindre än att tre

ledamöter äro tillstädes; och må låneansökning ej anses bifallen, så

vida ej tre ledamöter äro derom ense.

§ 56.

Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning

granskas årligen genom fyra personer, af hvilka Riksdagens kammare

utse hvardera två jemte lika antal suppleanter för dom.

Hil. A.

§ 52.

§ 53.

§ 54.

§ 55.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

BanJcoutshottets Memorial N:o 7.

Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna

afgifvas såväl till bemälda revisorer, när de

sammanträda, angående diskonterings-, låneoch

kreditivrörelsen samt hithörande bevaknings-

och utsökningsärenden som till

Riksdagens bankoutskott och revisorer öfver

stats-, banko- och riksgäldsverken angående

afdelningskontorets rörelse på det hela;

börande sistnämnda berättelser till fullmäktige

inlemnas, den till bankoutskottet

senast å dagen före riksdagens början och

den till revisorerna åtminstone fjorton dagar

före deras sammanträde.

§ 64.

Mom. 1. De till styrelsens ledamöter

utgående aflöningsförmåner upptagas i särskild,

af Riksdagen faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Arfvodet till de styrelseledamöter,

som besörja vexelhandel, äfvensom

ersättningen till deras biträden ega fullmäktige

att, efter göromålens omfång och beskaffenhet,

bestämma till såväl beloppet

som detsammas fördelning ledamöterna

emellan.

Mom. 3. Så länge inkallad suppleant

bestrider ordinarie ledamots befattning i

styrelsen, åtnjute han det för den senare

bestämda arfvode, lämpadt efter den tid,

han i kontorets styrelse och förvaltning

deltager, dock att, när styrelseledamot, enligt

medgifvande i § 59 mom. 4, begagnar

ledighet och suppleant till följd häraf inträder

i styrelsen, till denne af kontorets medel

utgår ersättning med belopp, motsvarande

det för ordinarie ledamot i staten anvisade

arfvode.

Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna

afgifvas, såväl till bemälda revisorer, när de

sammanträda, angående utläningsrörelsen samt

dithörande bevaknings- och utsökningsärenden

som ock till Riksdagens bankoutskott

och revisorer öfver stats-, bankooch

riksgäldsverken angående afdelningskontorets

rörelse på det hela; börande

sistnämnda berättelser till fullmäktige inlemnas,

den till bankoutskottet senast å

dagen före riksdagens början och den till

revisorerna åtminstone fjorton dagar före

deras sammanträde.

§ 56.

Mom. 1. De till styrelsens ledamöter

utgående aflöningsförmåner upptagas i särskild,

af Riksdagen faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Arfvodet till de styrelseledamöter,

som besörja handeln med vexlar på

utlandet, äfvensom ersättningen till deras

biträden ega fullmäktige att, efter göromålens

omfång och beskaffenhet, bestämma

till såväl beloppet som detsammas fördelning

ledamöterna emellan.

Mom. 3. Så länge inkallad suppleant

bestrider ordinarie ledamots befattning i

styrelsen, åtnjute han det för den senare

bestämda arfvode, lämpadt efter den tid, han

i kontorets styrelse och förvalning deltager,

dock att, när styrelseledamot, enligt medgifvande

i §51 mom. 4, begagnar ledighet och

suppleant till följd häraf inträder i styrelsen,

till denne af kontorets medel utgår ersättning

med belopp, motsvarande det för

ordinarie ledamot i staten anvisade arfvode.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

40 nu. A.

Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas, såväl till bemälda

revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen samt

dithörande bevaknings- och utsökningsärenden, som ock till Riksdagens

bankoutskott och revisorer öfver stats-, banko- och riksgäldsverken angående

afdelningskontorets rörelse på det. hela; börande sistnämnda berättelser

till fullmägtige iulemnas, den till bankoutskottet senast å dagen

före riksdagens början och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar

före deras sammanträde.

§ 57.

Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner

upptagas i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningstat.

Mom. 2. Arfvodet. till de styrelseledamöter, som besörja handeln

med vexlar på utlandet, äfvensom ersättningen till deras biträden ega

fullmägtige att, efter göromålens omfång och beskaffenhet, bestämma

till såväl beloppet som detsammas fördelning ledamöterna emellan.

Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots

befattning i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arfvode,

lämpadt efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager,

dock att, när styrelseledamot, enligt medgifvande i § 52 mom. 4, begagnar

ledighet och suppleant till följd häraf inträder i styrelsen, till

denne af kontorets medel utgår ersättning med belopp, motsvarande

det för ordinarie ledamot i staten anvisade arfvode.

§ st
-

ink. till Iliked. Vrot. 1898. fl Sami. 1 Afd. 0 Häjt. Bil. A

11

opaginerad Kontrollera mot PDF

41

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

Afdelning 5.

A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvud- och

afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning och åligganden; ordningsstadganden

samt grunderna för pensions erhållande.

§ 6S- § 57.

Mom. i. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet härflytande

göromål handläggas af de vid hvarje kontor anstälda tjenstemän, i öfverensstämmelse

med gällande tjenstgöringsstadgar samt de af fullmäktige eller deras deputerade

eller, för afdelningskontor, af dess styrelse eller styrelseledamoten för den

dagliga förvaltningen meddelade föreskrifter.

Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmäktige att vidtaga sådana förändringar,

som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna i detta reglemente

stridande, skolande likväl dylika, af fullmäktige beslutade förändringar vid nästkommande

riksdag underställas bankoutskottets pröfning oeh stadfästelse.

§ 66. § tf,

Tjenstegraderna inom riksbankens kontor äro fyra, nämligen:

Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister;

Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator och ombudsman

vid afdelningskontoret i Göteborg;

Tredje graden: kamrerare, förste revisor och ombudsmannen vid hufvudkontoret.

Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren.

Denna gradindelning tillämpas på tjenstemännrn vid hufvudkontoret och afdelningskontoren

i Göteborg och Malmö, men icke på tjenstemännen vid de öfriga afdelningskontoren

och ej heller på ombudsmannen vid kontoret i Malmö.

§ 67- § 59-

Mom. i. På ordinarie stat må ej tillsättas flera tjenstemän vid hvarje kontor, än

aflöningsstaten upptager.

h ullmakt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden.

Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter för någon

tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmäktige att utöfver stat anställa den eller

de tjenstemän, som erfordras, och åt dem för tjenstgöringstiden anslå lämpliga arfvoden.

Mom. 3. Vaktbetjening anställes i hufvudkontoret af fullmäktige till erforderligt

antal och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse till det antal, aflöningsstaten angifver.

§ 68- § 60.

Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens kontor utgående

aflöningsförmåner äro bestämda i särskild af Riksdagen faststäld aflöningsstat.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

41

Bil. A.

Afdelning 5.

A. Om tjénstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvud- och

afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning och åligganden; ordningsstadganden

samt grunderna för pensions erhållande.

§ 58.

Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet

härflytande göromål handläggas af de vid hvarje kontor anstälda

tjensteman, i öfverenstämmelse med gällande tjenstgöringsstadgar

samt de af fullmägtige eller deras deputerade eller, för afdelningskontor,

af dess styrelse eller verkställande styrelseledamoten meddelade

föreskrifter.

Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmägtige att vidtaga

sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot

föreskrifterna i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af

fullmägtige beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas

bankoutskottets pröfning och stadfästelse.

§ 59.

Tjenstegraderna inom riksbankens kontor äro fyra, nemligen:

Första graden: kontorsskrifvare,. kassaskrifvare och kanslister;

Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator

och ombudsman vid afdeluingskontoret i Göteborg;

Tredje graden: kamrerare, förste revisor och ombudsmannen vid

hufvudkontoret.

Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren.

Denna gradindelning tillämpas på tjenstemännen vid hufvudkontoret

och afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, men icke på tjenstemännen

vid de öfrig» afdelningskontoren och ej heller på ombudsmannen

vid kontoret i Malmö.

§ 60.

Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flera tjensteman vid

hvarje kontor, än aflöningsstaten upptager.

Fullmagt. meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden.

Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter

för någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmägtige

att utöfver stat anställa den eller de tjenstemän, som erfordras, och åt

dem för tjenstgöringstiden anslå lämpliga arfvoden.

Mom. 3. Vaktbetjening anställes vid hufvudkontoret till erforderlig

antal af fullmägtige och vid afdelningskontor af vederbörande styrelse

till det antal, aflöningsstaten angifver.

Vid hufvudkontoret ega deputerade antaga och entlediga extra

vaktmästare.

§ 61.

Mom 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens

kontor utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild af

Riksdagen faststäld atlöningsstat.

IS 57.

§ 38.

§ 59.

$ 60.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager,

ega fullmäktige att tilldela lämpliga

arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden

inom kontoret för riksbanken utrikes

affärer och kommissionsanstalten vid

hufvudkontoret äfvensom åt de biträden

vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö,

hvilka, utom den ordinarie tjenstemannen

för kommissionsgöromål i Göteborg, erhålla

uppdrag att handhafva de göromål, som

härflyta af stadgandet i § 2g mom. i här

ofvan.

Mom j.

Likaledes ege fullmäktige att vid hufvudkontoret utöfver stat till vaktmästare i

och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen meddela de arfvoden,

fullmäktige finna skäliga.

§ 69. § 61.

Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsättes vid hufvudkontoret af

fullmäktige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse, medelst anslag å lämpligt

ställe inom kontoret samt kungörelse i Post o. inrikes tidningar, ansökningstid af

trettio dagar från kungörandet.

Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i allmänhet tjenst inom

viss tjenstegrad.

I afseende å ombudsmannabefattningen vid afdelningskontoren mä fullmäktige, då

sä anses lämpligt, låta med åtgärder för tillsättning å ordinarie stat af sådan befattning

anstå och i enlighet dermed bestämma, att dylik tjenst må bestridas på förordnande

tills vidare.

Mom. 2. Sökande till annan än första gradens tjenst skall skriftligen förbinda

iig att för de medel, som kunna honom i tjensten anförtros, ställa vederhäftig borgen

eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige eller vederbörande styrelse kunna

komma att bestämma.

Mom. 3. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig sökande,

skall ny ansökningstid utsättas.

Mom. 4. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas ansökningshandlingarna

af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet och de sökandes skicklighet

och lämplighet till fullmäktige, hvilka hafva att tillsätta tjensten samt utfärda

förordnande för den utnämnde.

Mom. 5. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda behöfliga

biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer; börande deputerades åtgärder

härvid hos fullmäktige anmälas.

Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager,

ega fullmäktige att tilldela lämpliga

arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden

inom kontoret för riksbankens utrikes

affärer och kommissionsanstalten vid

hufvudkontoret äfvensom åt de tjensteman

vid afdelningskontoren, hvilka, utom den

ordinarie tjenstemannen för kommissionsgöromål

i Göteborg, erhålla uppdrag att

handhafva de göromål, som härflyta af

stadgandet i § 35 mom. 1 här ofvan.

t

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottetts Memorial N:o 7.

42 Vil. A.

Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager, ega fullmägtige att

tilldela lämpliga arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden inom

kontoret för riksbanken, utrikes affärer och kommissionsanstalten vid

hufvudkontoret äfvensom åt de biträden vid afdelningskontoren i Göteborg

och Malmö, bvilka, utom den ordinarie tjenstemannen för kommissionsgöromål

i Göteborg, erhålla uppdrag att handhafva de göromål,

som härflyta af stadgandet i § 29 mom. 1 här ofvan.

Mom. 3. Likaledes ege fullmägtige att vid hufvudkontoret utöfver § *>i.

stat till vaktmästare i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och

natibevakningen meddela de arfvoden, fullmägtige finna skäliga.

§ 62.

Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman ut.sättes vid

hufvudkontoret af fullmägtige och vid öfriga kontor af vederbörande

styrelse, medelst anslag å lämpligt släde inom konkret samt kungörelse

i Post och Inrikes Tidningar, ansökningstid af trettio dagar från kungörandet.

Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i

allmänhet tjenst inom viss tjenstegrad.

I afseende å ombudsmannabefattningen vid afdelningskontoren må

fullmägtige, då så anses lämpligt, låta med åtgärder för tillsättning å

ordinarie stat af sådan befattning anstå och i enlighet dermed bestämma,

att dylik tjenst må bestridas på förordnande tills vidare.

Mom. 2. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och

skicklig sökande, skall ny ansökningstid utsättas.

Mom. 3. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas

ansökningshandlingarna af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet

och de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmägtige, hvilka

hafva att tillsätta tjensten samt utfärda förordnande för den utnämnde.

Mom. 4. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda

behöfliga biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer;

börande deputerades åtgärder härvid hos fullmägtige anmälas.

*

opaginerad Kontrollera mot PDF

! .V''.

43

Bankmtakottets Memorial N:o 7.

„ i.. ;f- Tf. i*

i.h ..T;

!); r; i ■ . * i.;-;K Tf: <y ;>!!>•

Ti! .1''.:!: *

(IV T

- >.;<>< ! ! i) T !•: ! :■ ■

• lOi ( y|T 1,‘i»-'' !t"«:r

'' '' 11r: <‘''l;.i! I! f:l f ( U.; I! »q Tfi’f!» it S * rV,'' •

|||> V 2 1 ! >:>!!• ''rJ>i;)- ii.

■'')/! i.i/iii j ''•''! fl! J11 •''» i'' ''i •

•• i ‘'' ,!!''■; , -rrv ;*!''■>

''■''■■j,''1.'' i liv .ni - ,'' • ii) ir >. rf »c: r- i: i • 1 < v::1 • i

.i!: -i . i/ i
-

•! . /■-».*(; !• it ■'' ‘ t • >(;:: * / m , ■ > 1.; v -‘t 1 i.in I i

kJ bi / r!tf- 4.;

i T ill ''.T-yHTiK.iji.if) )b<*v 1

-■ T ■ It -,.A ;• .

t fj->,. ; .i ■••!'',!, , ii./ u.i
,

» • .!:i'' .i | /• >j \!j,

^3 *

•1-1■liTn;; tf :

I M 1

. -• I •;!,!:! i

til T 11 ‘ i

• > •! ■>; ■ ii ••• ■''.<»iIM•

;i ii-» }\ *. i *!; i )’!).>■• j. n if»! j fil

Kmt ’h; ! >m;‘ .. •

i :

rfl* h
-

-.>[• ; -if ‘f-i t» f l

tf|,/»

I I i

.k’ v< (it i • • i ■;; i;; »t. • -I » i {; j:'' ‘ ’ !..>_• i tf ■ ''* ;-.r! ■■ •

j- ■;. • i i, i i :/•>■ i i; i •(<>: •;"ti *; ■;;: . i::: U,. .

C’); *T: <1 i» rit j. ■ •■!''•_>:*> ) ; it - f • f. •'' .! ''.:'' i I •: !''■(’ ’ l,i> ii 1 ! 1 i •''

ii-.),! / mi a i -ihtli ■ i i -t.i i-yni

: ii'''' liv''-/-M •»?f • • T •• :[ . I / V.'' M

.i- i-, j 1 i. is i t f .flit i < , ,/i-b‘HK /T : i

. .ii!''1 j„

■| I.! >; TI ''! .! it.: » ''''H 1 1, •)! : TV .1-

" '' ■ '' ■ ■ i : t ; 11: IT t i

1 r •'' t i :1|. ; ::;v liiiiii i"i- iil fi.V! r. ■ .:1 i 1)( Hi :i -■''

s ''

Ili t! ’ III- : „ii ii • > »• t''!i! )i'')i /’ l fioh.ii*-**S > 1 " ''••■i''

.till.il» i i: • : i-JiiiiiU: -t.!''"- 1 U iv t./

II -.''/It'' i:1 i- : i T'';.>lt- ! • • Hvi i. V (tU. T'':.'' : \M>!i t; I

«iVfsj: t i4• ■ ri:.i < • !.!>;• -ji.b ? ■ w mou? n •>!.. s!r«J ,.h

> -! ■; iitoljji) • i ’> r\yt'' : >iH'':''■..n.rjvfi >j»>ir ■

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banlcoiäskottds1 Memorial N:ö

43 Bil. A.

§ 63.

1 händelse till verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor är

eller blifver förordnad någon person, som innehafver ordinarie tjenst inom

riksbanken, skall häri frånträda samma tjenst, hvilken i vanlig ordning tillsättes.

Han eger dock rätt att såsom lönlös tjensteman qvarstå å riksbankens

stat.

Afgår verkställande styrelseledamot, hvilken sålunda qvarstår ä riksbankens

stat, från sin befattning före uppnådd pensionsålder, är han skyldig

att förrätta den tjenst vid något riksbankens kontor, som fullmägtige, med

hänsyn såväl till den ifrågavarande personens förtjenst och skicklighet som

till i öfrigt föreliggande omständigheter, finna skäligt bestämma, intill dess

han kan i laga ordning blifva befordrad till stadigvarande tjenst, med rätt

för honom att under tiden uppbära,

om han kortare tid än fem år utöfvat uppdrag såsom verkställande

styrelseledamot, lön och tjenstgöringspennningar i viss lönegrad efter fullmägtiges

bestämmande;

om han minst fem är utöfvat ifrågavarande uppdrag, samma lön

och tjenstgöringspenningar, som tillkomma andra gradens tjenstemän med

ett ålderstillägg;

om han minst tio år utöfvat sådant uppdrag, samma lön och tjenstgöringspenningar,

som från början tillkomma tredje gradens tjenstemän,

äfvensom, i samtliga dessa fall, ålderstillägg i vanlig ordning.

1 det förordnande, som för verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor

utfärdas, skall intagas uttrycklig erinran om dessa bestämmelser.

tf.

opaginerad Kontrollera mot PDF

,k ditt 44

It ankoutsi atlets Memorial N:o 7.

§ 70. £ 62.

Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmäktige inställa tillsättningen,

äfvensom, déreist tjensten anses lämpligen kunna medelst tjenst i lägre grad ersättas,

fullmäktige ega att om tillsättning af sistnämnda tjenst förordna; skolande styrelsen;

för afdelningskontör om dylika förhållanden hös fullmäktige göra anmälan innan

åtgärd för tillsättning af lödig tjenst utaf StyfelSeii vidtages.

1, vuV
-

.§ 63.

Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmäktige till tjensten nämna den bland de

sökande, som för tjensten är mest skicklig oeh passande. Till ombudsman kan endast

den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets rättegångsverk, hvilket äfven

erfordras för anställning till tjenstgöring i ombudsmannaexpeditionen vid hufvudkontoret.

§ 72. § 64.

Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i andra eller första

grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke annan tjenstebefattning

utom riksbanken emottaga. Den, som till sådan tjenst inom riksbanken förordnas

eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast

frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst

utom riksbanken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen

i riksbanken hinderlig.

§ 73. § 63.

, ■ '' . V w- ! ’ ■ _■ ■

Uppflyttningen till högre lön inom tjenstegrad må icke ske, med mindre fullmäktige

eller vederbörande styrelse pröfva tjenstemannen hafva genom sin föregående

tjenstgöring inom graden och fortfarande duglighet gjort sig förtjent af en dylik

löneförbättring.

Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derpå protokollsutdrag.

§ 74. § 66.

Tjensteman och betjente vid riksbankens samtliga kontor ärq skyldiga att underkasta

sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som

vid en förändrad organisation af riksbanken eller eljest kan varda stadgad.

De tjensteman, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller befordras vid

hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, kunna af fullmäktige

för en tid af högst sex månader förflyttas till tjenstgöring i samma eller högre grad

vid annat af nyssnämnda kontor; egande fullmäktige att bevilja den sålunda förflyttade

ersättning af riksbankens medel för resekostnadep och annan utgift, som förflyttningen

för honom kan medföra.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7. 44

§ 64.

Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmägtige låta

med tillsättningen anstå, äfvensom, derest tjensten anses lämpligen

kunna medelst tjenst i lägre grad ersättas, fullmägtige ega att om tillsättning

af sistnämnda tjenst förordna; skolande styrelsen för afdelningskontor

om dylika förhållanden hos fullmägtige göra anmälan, innan

åtgärd för tillsättning af ledig tjenst utaf styrelsen vidtages.

§ 65.

Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmägtige till tjensten nämna

den bland de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande.

Till ombudsman kan endast den nämnas, som aflagt prof för intäde i

rikets rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjenstgöring

i ombudsmannaexpeditionen vid hufvudkontoret.

§ 66.

Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman

i andra eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö

få icke annan tjenstebefattning utom riksbanken emottaga. Den, som till

sådan tjenst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig

att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman,

som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom

riksbanken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för

tjenstgöringen i riksbanken hinderlig.

§ 67.

Uppflyttning till högre lön inom tjenstegrad må icke ske, med

mindre fullmägtige eller vederbörande styrelse pröfva tjensteman

hafva genom sin föregående tjenstgöring inom graden och fortfarande

duglighet gjort sig förtjent af en dylik löneförbättring.

§ 68.

Tjenstemän och betjente vid riksbankens samtliga kontor äro

skyldiga att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som vid en förändrad organisation af riksbanken

eller eljest kan varda stadgad.

De tjenstemän, som hädanefter på ordinarie stat förorduas eller

befordras vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och

Malmö, kunna af fullmägtige för eu tid af högst sex månader förflyttas

till tjenstgöring i samma eller högre grad vid annat af nyssnämnda

kontor; egande fullmägtige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning

af riksbankens medel för resekostnaden och annan utgift, som

förflyttningen för honom kan medföra.

Bill. till Biksd. Prof. 1898. 6 Sami. 1 Afd. 6 Häjt. Bil. A.

Bil. A.

§ 62.

§ 63.

§ 64.

§ 65.

§ 66.

12

opaginerad Kontrollera mot PDF

45

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen

dertill af fullmäktige erhålla uppdrag, att utan ersättning

granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar.

§ 75-

Mom. i. Blifver tjensteman af sjukdom

hindrad att sin syssla förrätta, och göromålens

behöriga gång fordrar att föranstalta

om vikariat, ega fullmäktige eller vederbörande

styrelse att om tjenstgöringen förordna

och för dess bestridande af riksbankens

medel använda: vid hufvudkontoret

samt afdelningskontoren i Göteborg och

Malmö ett belopp motsvarande den vid

vederbörande kontor för första tjenstegraden

bestämda lägsta lön, vid afdelningskontoret

i Visby högst åttahundra kronor

för år räknadt samt vid hvarje af de öfriga

afdelningskontoren högst niohundra kronor

för år räknadt, dock under iakttagande

härvid, att ersättning till vikarie för ombudsman

ej må komma att öfverstiga dennes

ordinarie lön.

Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter

vid hufvudkontoret, som

underskrifva nya samt

§ dy.

Mom. i. Blifver tjensteman af sjukdom

hindrad att sin syssla förrätta, och göromålens

behöriga gång fordrar att föranstalta

om vikariat, ega fullmäktige eller vederbörande

styrelse att om tjenstgöringen förordna

och för dess bestridande af riksbankens

medel använda: vid hufvudkontoret

samt afdelningskontoren i Göteborg och

Malmö ett belopp motsvarande den vid

vederbörande kontor för första tjenstegraden

bestämda lägsta lön, samt vid hvarje

af de öfriga afdelningskontoren ett belopp

af högst tolfhundra kronor för år räknadt,

dock under iakttagande härvid att ersättning

till vikarie för ombudsman ej må

komma att öfverstiga dennes ordinarie lön.

egen ansökning för svag helsas förbättrande,

utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter, eller i och för tjenstgöring

hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer, vare den tjenstledige pligtig att sjelf

vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande.

Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman fordras i anseende dertill, att han afträdt

sin egendom åt borgenärer eller blifvit stäld under förmyndare, bör till tjenstens

bestridande under den tid, vikariatet i dylika fall enligt nedanstående §§ 80 och 81

(§§ 72 och 73) kan komma att fortfara, användas utom tjenstgöringspenningar den del

af lönen, som fullmäktige pröfva för ändamålet nödig.

Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret, kamrerare och tjensteman i första

eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö samt

kamrerare och bokhållare kamrerare och kassörer

vid de öfriga afdelningskontoren ega, så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna

och oatbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, tjenstemännen i tredje

och fjerde graderna vid hufvudkontoret och de i tredje graden vid afdelningskontoret

i Göteborg och Malmö under en och en half månad samt öfriga ofvan omförmälda

tjenstemän en månad hvarje år; dock att tjenstemännen i lägsta graden vid hufvudkontoret

samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ej ega att erhålla semester

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

45 Till- A.

Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen vid hufvudkontoret,

som dertill af fullmägtige erhålla uppdrag, att utan ersättning

underskrifva nya samt granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar.

§ 69.

Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla

förrätta, och göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vi

kariat, ega fullmägtige eller vederbörande styrelse att om tjenstgöringen

förordna och för dess bestridande af riksbankens medel använda: vid

hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ett belopp

motsvarande den vid vederbörande kontor för första tjenstegraden

bestämda lägsta lön, samt vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren

ett belopp af högst tolfhundra kronor för år räknadt, dock under iakttagande

härvid, att ersättning till vikarie för ombudsman ej må komma

att öfverstiga dennes ordinarie lön.

Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag

helsas förbättrande, utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter,

eller i och för tjenstgöring hos Riksdagen, dess utskott

eller revisorer, vare den tjenstledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden

för tjenstens bestridande.

Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman fordras i anseende

dertill, att han afträdt sin egendom åt borgenärer eller blifvit stäld

under förmyndare, bör till tjenstens bestridande under den tid, vikariatet

i dylika fall enligt nedanstående §§ 73 och 74 kan komma att fortfara,

användas utom tjenstgöringspenningar den del af lönen, som fullmägtige

pröfva för ändamålet nödig.

Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret, kamrerare och

tjenstemän i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg

och Malmö samt kamrerare och kassörer vid de öfriga afdelningskontoren

ega, så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och

oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, tjenstemännen

i tredje och fjerde graderna vid hufvudkontoret och de i tredje

graden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö under en och en

half månad samt öfriga ofvan omförmälda tjenstemän en månad hvarje

år; dock att tjenstemännen i lägsta graden vid hufvudkontoret samt

afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ej ega att erhålla semester

§ 67.

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Banlcoutskottets Memorial N:o 7.

förr, än de kommit i åtnjutande af lönetillägg eller i graden innehaft tjenst på ordinarie

stat i minst fem år.

Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret af deputerade och

vid afdelningskontoren af styrelsen.

§ 76. § 68.

För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af riksbankens kontor

fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre allmänt läroverk eller

på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för riksbankens tjenst.

§ 77- § 6<p.

Mom. 1. Ofvervaktmästare, tillika brandmästare, samt öfriga ordinarie vaktmästare

tillsättas vid hufvudkontoret af fullmäktige medelst förordnande.

Deputerade ega att vid hufvudkontoret antaga och entlediga extra vaktmästare.

Mom. 2. Vaktbetjeningen vid afdelningskontor antages och entledigas af styrelsen,

ordinarie till det antal, aflöningsstaten bestämmer.

§ 78- § 70.

Tjenstledighet för ofvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare, meddelss vid hufvudkontoret

af deputerade, vid afdelningskontor af styrelsen. Är vaktbetjent af sjukdom

hindrad att sin tjenst förrätta, må den, som af deputerad eller kontorsstyrelse förordnas

att bestrida göromålen, af riksbankens medel erhålla arfvode, motsvarande vid

hufvudkontoret lägsta vaktmästarelön och vid afdelningskontor högst 2 kronor om dagen,

men sökes eljest ledighet, eller måste någon från tjensten afhållas derför, att han

till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, förordnas vikarie på den tjenstlediges

bekostnad.

§ 79- § 7i
Mom.

1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar fullmakt,

antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af förmäns tillsägelser och varningar

rätta, eller och beträdes med större fel i tjenstgöringen, eller med ett ovärdigt

uppförande i allmänna lefvernet, vare vederbörande förman skyldig att förhållandet

skriftligen anmäla hos fullmäktige, som bestämma, huruvida sådan anmälan bör till åtgärd

föranleda, i hvilket fall tjenstemannen skall lemnas tillfälle att sig förklara och

de för sakens bedömmande erforderliga upplysningar infordras. Finnes tjenstemannen

beträdd med större eller mindre fel af förenämnda beskaffenhet, skall han, efter fullmäktiges

pröfning, erhålla inför protokollet en allvarsam föreställning eller från tjenstgöring

afhållas på längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre del af

lönen. Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen, afhålles han från tjenstgöring

på längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre del af lönen, eller

ock skiljes han från innehafvande tjenst.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7. 46

förr, än de kommit i åtnjutande af lönetillägg eller i graden innehaft

tjenst på ordinarie stat i minst fem år.

Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret

af deputerade och vid afdelningskontoren af styrelsen.

§ 70.

För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af

riksbankens kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen

från högre allmänt läroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga

kunskaper för riksbankens tjenst.

§ 71-

Tjenstledighet för öfvervaktmäslare eller ordinarie vaktmästare

.meddelas vid hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af

styrelsen. År vaktbetjent af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta,

må den, som af deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att bestrida

göromålen, af riksbankens medel erhålla arfvode, motsvarande vid

hufvudkontoret lägsta vaktmästarelön och vid afdelningskontor högst 2

kronor om dagen, men sökes eljest ledighet, eller måste någon från

tjensten afhållas derför, att han till borgenärers förnöjande sin egendom

afträdt, förordnas vikarie på den tjenstlediges bekostnad.

§ 72.

Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar

fullmagt, antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af

förmäns,tillsägelser och varningar rätta, eller ock beträdes med större

fel i tjenstgöringen, eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefvernet,

vare vederbörande förman skyldig att förhållandet skriftligen

anmäla hos fullmägtige, som bestämma, huruvida sådan anmälan bör

till åtgärd föranleda, i hvilket fall tjenstemannen skall lemnas tillfälle

att sig förklara och de för sakens bedömande erforderliga upplysningar

infordras. Finnes tjenstemannen beträdd med större eller mindre fel af

förenämnda beskaffenhet, skall han, efter fullmägtiges pröfning, erhålla

inför protokollet eu allvarsam föreställning eller från tjenstgöring afhållas

på längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre del

af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen, afhålles

han från tjenstgöring på längre eller kortare tid med förlust af större

eller mindre del af lönen, eller ock skiljes han från innehafvande tjenst.

Bil. A.

§ 68.

§ 70.

§ 71.

opaginerad Kontrollera mot PDF

47

Bankoutslcottets Memorial N:o 7.

Mom. 2. Af de tjensteman åter vid hufvudkontoret, som icke å tjensten erhållit

fullmakt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor ega fullmäktige att, sedan vederbörande

tjensteman fått tillfälle sig förklara, från tjensten och densamma åtföljande förmåner

entlediga den, med hvilken kontoret finnes icke vara belåtet; egande fullmäktige

att i afseende på tjensteman vid afdelningskontoret vidtaga sådan åtgärd på anmälan

af vederbörande kontorsstyrelse.

Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna fel kunna

försonas med andra af de i mom. i omnämnda påföljder, ega de att sådana tillämpa.

§ SO. § 72.

Tjensteman, som varder under förmynderskap ställd, må det ej tillåtas att tjensten

förrätta, så långe hans omyndighetstillstånd fortfar. Blifver han icke inom två år från

förmyndares inseende befriad, skiljes han från tjensten; dock att, om hans omyndighetstillstånd

varit föranledt af sjukdom, fullmäktige må ega att efter omständigheterna

förfara.

Undandrager sig tjensteman, efter dertill erhållet rådrum, att ställa sådan säkerhet,

som i § 69 mom. 2 (§ 61 mom. 2) omförmäles, varde han likaledes från tjensten skild.

§ 8i. § 73-

Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande sin egendom afträda

bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas och skall, om han icke senast

sex månader, efter det inställelsedagen i konkursen inträffat, styrker sig vara från borgenärers

kraf befriad, skiljas från sin i riksbanken innehafvande tjenstbefattning.

§ 82. § 74.

Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse i allmänna

lefvernet af den svåra beskaffenhet, att riksbankens trygghet eller anseende ovilkorligen

fordrar hans entledigande, hafve gjort sig förlustig sin i riksbanken innehafvande

tjenst.

§ 83- § 75-

Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller anmäldt laga förfall

uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest visar märklig försummelse

eller undandrager sig behörigt deltagande i göromålen, skall, på anmälan af deputerade

eller, för afdelningskontor, af styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen, från

listan öfver extra ordinarie tjenstemän afföras.

§ 84- § 76.

Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar eller på

annat sätt felar i tjensten eller utom densamma förhåller sig otillbörligt, ankommer

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7. 47

Mom. 2. Af de tjenstemän åter vid hufvudkontoret, som icke å

tjensten erhållit fullmagt, samt tjenstemäimen vid afdelningskontor ega

fullmägtige att, sedan vederbörande tjensteman fått tillfälle sig förklara,

från tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med

hvilken kontoret finnes icke vara belåtet; egande fullmägtige att i afseende

på tjensteman vid afdelningskontoret vidtaga sådan åtgärd på

anmälan af vederbörande kontorsstyrelse.

Anse åter fullmägtige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna

fel kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda

påföljder, ega de att sådana tillämpa.

§ 73.

Tjensteman, som varder under förmynderskap stöld, må det ej

tillåtas att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar.

Blifver han icke inom två år från förmyndares inseende befriad,

skiljes han från tjensten, så framt hans omyndighetstillstånd ej varit

föranledt af sjukdom, i hvilket fall förfares i enlighet med föreskrifterna

i § 69 här ofvan.

§ 74.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande

sin egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas

och skall, om han icke senast ett år efter det inställelsedagen

i konkursen inträffat, styrker sig vara från borgenärers kraf befriad,

skiljas från sin i riksbanken innehafvande tjenstebefattning.

§ 75.

Har tjensteman genom domstols utslag, som vunnit laga kraft, förklarats

förlustig medborgerligt förtroende, skall han från sin tjenst i riksbanken

entlediqas.

§ 76.

Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller

anmäldt laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest

visar märklig försummelse eller undandrager sig behörigt deltagande i

göromålen, skall, på anmälan af deputerade eller, för afdelningskontor,

af verkställande styrelseledamoten, från listan öfver extra ordinarie

tjenstemän afföras.

§ 77.

Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar

eller på annat sätt felar i tjensten eller utom densamma förhåller

sig otillbörligt, ankommer det på fullmägtige eller vederbörande

Bil. A.

§ 72.

§ 73.

§ 74.

§ 75.

§ 76.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets Memorial N;o 7.

det på fullmäktige eller vederbörande kontorsstyrelse att afhålla den felaktige från

tjenstgöring under längre eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del åt

lönen, eller ock genast skilja honom från tjensten.

§ 85- § 77-

Beräknande af pension åt tjenstemän och vaktbetjening grundas på dels den lön,

de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal år, de användt såsom extra ordinarie

eller ordinarie i riksbankens eller annan statens tjenst.

§ 86.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som

uppnått sjuttio års ålder eller tjenat fyratiofem

år, skall flyttas på pensionsstat, med

åtnjutande i sin öfriga lifstid af hela lönen

såsom pension.

§ 87-

Den tjensteman eller vaktbetjent, som

uppnått sextiofem års ålder och tjenat fyratio

år, eger att undfå afsked med bibehållande

af hela lönen såsom pension, då

genom läkarebetyg behörigen styrkes, att

han befinnes uti ett sjukligt eller försvagadt

helsotillstånd.

§ 88.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som,

efter ådagalagdt välförhållande i och utom

tjensten, sig om afsked anmäler, är, såvida

han fylt sextio år och tjenat fyratio år, berättigad

att såsom pension för lifstiden åtnjuta

tre tjerdedelar af innehafvande lön.

Före uppnådda sextio lefnadsår i förening

med fyratio tjensteår kan afskedssökande

endast i händelse af bevislig oförmögenhet

till vidare tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet

bestämmes då efter tjensteåren

allena, medelst afdrag å tre fjerdedelars

lön af en fyrationdedel för hvarje bristande

tjensteår. Öfverstiga deremot tjensteåren

fyratio och åldersåren sextio, ökas det ofvan

§ 78.

Tjensteman eller vaktbetjent skall, då han

uppnått 65 lefnadsår och tjenat JJ år, vara

förpligiad att med oafkortad lön såsom pension

från tjensten afgå, fullmäktige dock obetaget

att låta med afsked anstå, derest och så länge

den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten

på ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken

och kan finnas villig att i tjensten qvarstå.

§ 79-

Den tjensteman eller vaktbetjent, som,

efter ådagalagdt välförhållande i och utom

tjensten, sig om afsked anmäler, är, såvida

han fylt sextio år och tjenat tretiofem år,

berättigad att såsom pension för lifstiden

åtnjuta tre fjerdedelar af innehafvande lön.

Före uppnådda sextio lefnadsår i förening

med tretiofem tjensteår kan afskedssökande

endast i händelse af bevislig oförmögenhet

till vidare tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet

bestämmes då efter tjensteåren

allena, medelst afdrag å tre tjerdedelars

lön af en tretiofemtedel för hvarje bristande

tjensteår.

Öfverstiga deremot tjensteåren tretiofem

opaginerad Kontrollera mot PDF

48 nu. A.

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

kontorsstyrelse att afhålla den felaktige från tjenstgöring under längre

eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen, eller

ock genast skilja honom från tjensten.

Beräknande af pension åt tjensteman och vaktbetjening grundas $

på dels den lön, de vid afgång från tjensten innehafva, dels det

antal år, de vant anställda såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens

eller annan statens tjenst.

§ 79.

• - ''3 J */»:!'' l.tK ,• A , !i: LS ivCj.’ > 1'' «

Mom. 1. Tjensteman eller vaktbetjent skall, då han uppnått 65 § ?8-

lefnadsår och tjenat 35 år, vara förpligta^ att med oafkortad lön såsom

pension från tjensten afgå, fullmägtige dock obetaget att låta med afsked

anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna

i tjensten på, ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken och kan finnas

villig att i tjensten qvarstå.

Verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor, hvilken är tjensteman

i riksbanken, vare, om han vid ofvan anyifna lefnads- och fenster

ålder fränträder förstnämnda befattning, berättigad att i pension åtnjuta

sin lön såsom sådan ledamot oafkortad.

§ 80.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt välför- § 79.

hållande, sig om afsked anmäler, är, såvida han fylt sextio år och

tjenat trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta

tre fjerdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår

i förening med trettiofem tjenstår kan afskedssökande endast i händelse

äf bevislig oförmögenhet till vidare tjenstgöring pension erhålla.

Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjeiiståren allena, medelst afdrag

å tre fierdedelars lön af eu trettiofemtedel för hvarje bristande tjensteår.

öfverstiga deremot tjenståren trettiofem och åldersåren sex
-

Sih. till Etksd. Prot. 1898. 0 Sami. 1 Afä. (> Häft. Bil. A.

13

opaginerad Kontrollera mot PDF

49

Bankoutskottets Memorial N.o 7.

bestämda pensionsbeloppet med en fyration- och åldersåren sextio, ökas det ofvan bestämdedel

för hvarje öfverskjutande tjensteår, da pensionsbeloppet med en tretiofemtedel

eller ock med en sextiondedel för hvarje för hvarje ölverskjutande tjensteår, eller ock

öfverstigande åldersår, derest detta sist- med en sextionde! för hvarje öfverstigande

nämnda beräkningssätt skulle för afskeds- åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssökanden

förmånligare utfalla. sätt skulle för afskedssökanden förmånligare

utfalla.

b § 89. § 80.

Då sådant för göromålens säkra och Då sådant för göromålens säkra och

skyndsamma gång finnes erforderligt, kunna skyndsamma gäng finnes erforderligt, kunna

fullmäktige på pensionsstat förflytta tjenste- fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman

eller vaktbetjent, som af sjukdom man eller vaktbetjent, som af sjukdom

eller annan oförmögenhet är förhindrad att eller minskad arbetsförmåga är förhindrad

vidare på ett tillfredsställande sätt gagna att vidare på ett tillfredsställande sätt gagna

riksbanken, oaktadt han sig ej om afsked riksbanken oaktadt han sig ej om afsked

anmält. I sådant fall ega fullmäktige att, anmält. I sådant fall ega fullmäktige att,

efter omständigheterna, antingen tillägga efter omständigheterna, tillägga den som

den, som afskedas, hela lönen i pension, afskedas, antingen hela lönen i pension,

ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenste- ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren

äro uppnådda eller icke, eller ock till- åren äro uppnådda eller icke, eller ock en

lämpa de grunder för pensions bestäm- del af lönen, dock ej mindre än hvad

mande, som i nästföregående § äro fast- med tillämpning af bestämmelserna i näststälda.

föregående § belöper.

§ 90. § 81.

Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende för alltid eller

för viss tid, hafve förlorat rättigheten att pension vidare uppbära.

§ 91. § 82.

Mom. t. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arfvoden utöfver

fastställd stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast ske hos bankoutskottet;

och skola ansökningarna till fullmäktiges expedition inlemnas senast å den

dag, Riksdagen sammanträder, vid påföljd, att de i annat fall icke varda till pröfning

upptagna.

Mom. 2. Öfver sådana af fullmäktige eller styrelse för afdelningskontor fattade

beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning af reglementet, kunna besvär

anföras hos näst sammanträdande bankoutskott eller, mellan riksdagarne, hos revisorerna

af riksbanken, dock, hvad angår beslut i ordningsmål, endast i det fall, att

klaganden blifvit från tjensten skild eller förklarats skyldig afstå någon del af sina

löneinkomster.

Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmäktige, i frågor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7. 49

tio, ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel

för hvarje Överskjutande tjenstår, eller ock med en sextionde del

för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt

skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla.

§ 81.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,

kunna fullmägtige på pensionsstat förflytta tjensteman eller

vaktbetjent, som af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad

att vidare på ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken, oaktadt ban

sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega fullmägtige att, efter omständigheterna,

tillägga den som afskedas, antingen hela lönen i pension,

ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller

icke, eller ock en del af lönen, dock ej mindre än hvad med tillämpning

af bestämmelserna i nästföregående § belöper.

§ 82.

Pensionstagare, som af domstol genom laga kraft egande utslag förklarats

förlustig medborgerligt förtroende för alltid eller för viss tid,

hafve förlorat rättigheten att pension vidare uppbära.

§ 83.

Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande

arfvoden utöfver faststäld stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar

få endast ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till

fullmägtiges expedition iulemnas senast å den dag, Riksdagen sammanträder,

vid påföljd, att de i annat fall icke varda till pröfning upptagna.

Mom. 2. ''Öfver sådana af fullmägtige eller styrelse för afdelningskontor

fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning

af reglementet, kunna besvär anföras hos näst sammanträdande

bankoutskott eller, mellan riksdagarne, hos revisorerna af riksbanken,

dock, hvad angår beslut i ordningsmål, endast i det fall, att klaganden

blifvit från tj ensten skild eller förklarats skyldig afstå någon del af

sina löneinkomster.

Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmägtige,

i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet

Bil. A.

§ 80.

§ 81.

§ 82.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banlcoutshottets Memorial N:o 7.

50

om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit justeradt, och i andra

mal senast fjorton dagar efter det klaganden af beslutet bevisligen erhållit del, den

oräknad, allt före klockan tolf på dagen, hvarefter besvären böra till fullmäktiges

expedition inlemnas, när de äro stälda till bankoutskottet, sist å den dag Riksdag

sammanträder, och när de anföras hos revisorerna af riksbanken, sist fjorton dagar

före revisionens början, men är beslutet meddeladt senare än fjorton dagar före utgången

af den sålunda bestämda tiden, böra besvären till bankoutskottet eller revisionen

omedelbart ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då befordringsfråga

blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit klaganden delgifvet.

B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.

, 1 § 92. . .. § 83. -

<j Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare, som på

förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes.

Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd, ställa godkänd

borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige bestämma.

Till förvaltarens biträde äro anstälda för papperstillverkningen en verkmästare och

en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromalen och den öfriga förvaltningen en

bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens förslag, tillsättas på förordnande tills vidare

af fullmäktige.

För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse den af bankoutskottet

den 15 december 1857 fsststälda instruktion, med den ändring, som af andra

eller materialbokhållaretjenstens indragning följer.

§ 93- i''. '' § 84.

Mom. 1. Tumba bruks tjenstemän och vaktmästare tillkommande löne- och öfriga

förmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat.

( Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och afskedas af förvaltaren.

på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal fastställa fullmäktige

aflöning och öfriga förmåner.

Vilkorligt stadgande.

För den händelse att Kongl. Maj:t förordnar

om upphörande af de enskilda bankernas

rätt att utgifva egna banksedlar å

tio kronor, ega fullmäktige:

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. A.

Bankoutskottets Memorial N:o 7. 50

v • . » V Tf
blifvit

justeradt, och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden

af beslutet bevisligen erhållit del, den oräknäd, allt före klockan

tolf på dagen, hvarefter besvären höra till fullmägtiges expedition inlemnas,

när de äro stälda till bankoutskottet, sist å den dåg, Riksdag

sammanträder, och när de anföras hos revisorerna af riksbanken, sist

fjorton dagar före revisionens början, men är beslutet meddeladt senare

än fjorton dagar före utgången af den sålunda bestämda tiden, böra

besvären till bankoutskottet eller revisionen omedelbart ingifvas innan

klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då befordringsfråga blifvit justerad

eller beslut i annat mål blifvit klaganden delgifvet. °r

B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.

§ 84.

Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare,

som på förordnande tills vidare af fullmägtige tillsättes.

Till förvaltarens biträde äro anstälda för papperstillverkningen en

verkmästare och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen

och den öfriga förvaltningen en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens

förslag, tillsättas på förordnande tills vidare af fullmäglige.

För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efter rättelse

den af bankoutskottet den 15 december 1857 faststälda instruktion, med

den ändring, som af andra eller materialbokhållaretjenstens indragning

följer.

§ 85.

Mom. 1. Tumba bruks tjensteman och vaktmästare tillkommande

löne- och öfriga förmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen faststäld

aflöningsstat.

Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och

afskedas af förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda

personal fastställa fullmägtige aflöning och öfriga, förmåner.

§ 83.

§ 84.

opaginerad Kontrollera mot PDF

51

Banhoutslcottets Memorial Ko 7

, . : i I '' ''■ • *v'' ; '' W
dels

att på det sätt och uppå de vilkor

i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet

m. m., som med fullmäktige

i riksgäldskontoret aftalas, uti riksgäldskontoret

lyfta svenska statens obligationer

eller deremot svarande valuta i guld

intill ett belopp af högst sju millioner

kronor: .• i •

dels ock att på de vikor, fullmägtige

må bestämma, i riksbanken rediskontera

af de enskilda bankerna öfvertaga inländska

vexlar intill belopp, motsvarande för

hvarje sådan bank hvad densamma vid

1885 års slut befinnes hafva haft i egna

tiokronorssedlar utelöpande.

Vid 1897 års riksdag har tillika beslutits:-
a)

att under loppet af år 1898 skall inrättas

i Gefle för Gefleborgs län ett afdelningskontor

af riksbanken under de vilkor

och bestämmelser med afseende å kontorets

rörelse och förvaltning, som bankofullmäktige

ega föreskrifva;

b) att det må ankomma på fullmäktige

att till bedrifvande af kontorets lånerörelse

anvisa de belopp, fullmäktige må finna

lämpliga; och

c) att fullmäktige till vidare och intill

dess Riksdagen annorlunda besluter, må ej

mindre bestämma, af huru stort antal ledamöter

styrelsen för afdelningskontoret i

Gefle skall utgöras, än äfven utse dessa

ledamöter, förordna om styrelsens verksamhet

och sättet för dennas utöfvande samt

bestämma arfvoden för styrelsen, äfvensom

besluta om tjenstemännens antagande, göromål

och aflöning samt i öfrigt vidtaga

alla erforderliga åtgärder för kontorets

öppnande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hånle outskottets Memorial N:o 7.

51

nu. a.

Vid 1898 års riksdag har beslutits, att under loppet af år 1899

skola inrättas i Halmstad för Hallands län och i Karlskrona för Blekinge

län afdelningskontor af riksbanken under de vilkor och bestämmelser

med afseende å kontorens verksamhet och rörelse, som bankofullmägtige

eg a föreskrifva; Och har Riksdagen åt fullmägtige uppdragit

dels att till bedrifvande af dessa kontors lånerörelse anvisa de belopp,

som finnas lämpliga och dels att tills vidare och intill dess Riksdagen

annorlunda besluter ej mindre bestämma, af huru stort antal ledamöter

styrelserna för nämnda afdelningskontor skall utgöras, än äfven utse

dessa ledamöter, förordna om styrelsens verksamhet och sättet för dennas

utöfvande samt bestämma arfvoden för styrelserna, äfvensom besluta om

tjenstemännens antagande, göromål och aflöning samt i öfrigt vidtaga

alla erforderliga åtgärder för kontorens öppnande.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

1 Bil. B.

|l

Bil. B

till

Bankoutskottets Memorial N:o 7 år 1898.

Bankofullmägliges skrifvelse med förslag till bankoreglemente

att gälla från 1899.

% i t .. ''.i i‘t mJiiwh''Ah •in!

Enligt föreskrift få fullmägtige härmed afgifva förslag till reglemente

för riksbanken att gälla från 1899.

Då utarbetandet af det nya reglementet är föranledt af fastställandet

af den nya lagen för Sveriges riksbank, hafva fullmägtige i det gamla

reglementet hufvudsakligen företagit sådana ändringar, som direkt påkallas

af den ifrågavarande lagens bestämmelser, men dock derjemte ansett sig

kunna och böra begagna tillfället att ifrågasätta i viss mån ändrade föreskrifter

i de fall, der erfarenheten gifvit vid handen behofvet af sådana,

äfvensom att föreslå formella ändringar, som synts erforderliga eller lämpliga.

Enligt 88 § af den ofvan omförmälda lagen skall reglementet innehålla

de föreskrifter, som »utöfver» lagen erfordras angående riksbankens

förvaltning. Med afseende härpå hafva fullmägtige ansett lämpligt vara

att icke i reglementet intaga lagens bestämmelser i annan mån, än sådant

funnits nödigt för beredande dels af tydlighet och sammanhang i affattningen

af de särskilda paragraferna dels af lättnad för allmänheten i fråga

om inhemtande af de stadganden, som direkt röra dess förbindelser med

riksbanken, dels ock för erforderliga hänvisningar till lagens paragrafer.

Eullmägtige öfvergå nu till motivering af de särskilda paragraferna i

reglementet.

Bih. till Riksd. Prot. 1898. 6 Sami. 1 Afd. 6 Höft. Bil. B.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

Afdelning 1.

§ 1 har bibehållits oförändrad i enlighet med den affattning, som den

erhöll vid 1897 års riksdag. (Se banklagen § 1.)

Gamla § 2 är numera icke gällande och bör således utgå.

§ 2 motsvarar §§ 3 och 4, hvilka sammanförts till en § med hänvisning

till hvad lagen stadgar om grundfond och reservfond samt upptagande

i särskildt moment af stycket 3 i nuvarande § 4.

§ 3 motsvarar §§ 5 och 6, hvilka ersatts med eu ny §, innehållande

hänvisning till stadgandena i lagen.

§ 4 motsvarar § 7. Till tydligt angifvande härstädes af den riksbanken

enligt lagen åliggande sedelinlösniugsskyldigheten äro tillagda orden

»vid sitt hufvudkontor» (inlösa), hvarjemte hänvisningarna i noten äro ändrade

till öfverensstämmelse med nu gällande stadganden.

Gamla § 8 har ansetts böra utgå såsom innehållen i lag med vissa

bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock angående forum

för riksbanken af den 12 maj 1897 § 2.

§ 5 motsvarar § 9 och innehåller nödig hänvisning till lagen.

Afdelning 2.

Rubriken till A) är ändrad så, att ordningen i densamma öfverensstämmer

med följden af §§ derunder.

§ 6 motsvarar § 10

Mom. 2 och 3. Ingen annan ändring än att i det förra momentet

orden »komma att af riksbanken emottagas» utbytas mot »emottagas af

riksbanken».

Mom. 4 är ersatt med hänvisning till lagen § 10, men dervid tillagd

den nu i § 12 mom. 3 sista punkten intagna bestämmelsen om försäkring

af guld och silfver, som sjöledes införas.

Mom. 5, nytt, är ämnadt att ingå i stället för mom. 4 sista stycket,

i följd hvaraf nuvarande mom. 5 skulle blifva mom. 6.

Om mom. 7 och 8, se här nedan.

Gamla § 11 är upptagen såsom mom. 7 och 8 under den nästföregående

§.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

3 Bil. B.

§ 7 motsvarar § 12.

Mom. 1 och 2 äro ersatta med hänvisning till lagen §§ 11 och 12.

Mom. 3 blir mom. 2. Sista stycket är flyttadt till den §, som motsvarar

gamla § 10 mom. 4 om användningen af behållningarna till förstärkning

af guld- och silfverförrådet i riksbanken torde ej särskilt behöfva

stadgas, i alla händelser icke hvad silfverförrådet angår.

Mom 4 är ersatt med en i mom. 3 intagen hänvisning till lagen

§ 20 andra stycket. Stadgandet om förskotts lemnande utgår, enär sådant

ej är särskildt upptaget i lagen.

§ 8, motsvarande § 13, är rättad till öfverehsstämmelse med lagen.

§ 9, motsvarande § 14. I afseende å den alldeles särskilda utländska

kredit, som omtalas i lagen § 20, första stycket, hafva fullmägtige ansett

beloppet böra något höjas, hvarvid siffran 20 millioner ansetts skälig.

Hvad i paragrafen nu förekommer om den anhållan, som Riksdagen

gjort hos Kongl. Maj:t, lär icke kunna i reglementet intagas,f då denna anhållan

svårligen kan anses ega tillämpning, sedan lagstiftningen för riksbanken

ändrats. Deremot torde det vara ändamålsenligt att, för den händelse en

så beskaffad utomordentlig kredit skulle visa sig behöflig, fullmägtige skulle

ega bemyndigande af Riksdagen att anhålla om Kongl. Maj:ts mellankomst.

Om fullmägtiges uppfattning i det afseendet /delas af bankoutskottet, lär

utskottet icke underlåta att vidtaga erforderliga åtgärder för åstadkommande

af ett riksdagsbeslut, hvilket i sådant fall tydligtvis kommer att i reglementet

omförmälas.

B. Rubriken lika.

§ 10 motsvarar § 15.

Mom. 1, stycket 1 är ändradt så, att hänvisning till lagen intagits.

Stycket 2 har ansetts kunna utgå såsom innefattadt i nya § 4 med

hithörande not.

Mom. 4 har ansetts kunna utgå, enär några »särskilda åtgärder» för

ändamålet numera ej äro nödiga.

I gamla mom. 5 (nuvarande mom. 4) äro endast ett par formella

ändringar vidtagna.

§ 11, motsvarande § IG. Orden »och skiljemynt» äro tillagda, liksom

i noten.

§ 12, motsvarande § 17. Sista satsen i stycket 2 bör utgå såsom

numera icke behöflig eller tillämplig.

§ 13, motsvarande § 18.

Mom. 1. I fråga om enskilda penningeanstalters vexlar har ansetts

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

nödigt att tillerkänna fullmägtige afgöranderätten beträffande mottagandet

af sådana betalningsmedel. Denna afgöranderätt bör naturligtvis så utöfvas,

att fullmägtige meddela vederbörande styrelser allmänna föreskrifter i ämnet.

Pröfningen kan dock ej inskränkas till bedömande af ifrågakommande penningeanstalts

soliditet och säkerheten för att vexlarna behörigen inlösas,

utan måste jemväl afse att missbruk ej förekomma, derigenom att en enskild

penningeanstalt i något riksbankens kontor insätter af den sjelf utfärdade

vexlar, ämnade att inlösas på annan ort för att på det sättet skaffa

sig riksbankssedlar. Försök att så förfara hafva nämligen icke saknats.

C. Den gamla § 20, som handlar om foliorörelsen, torde böra flyttas

under annan afdelning. Då riksbanken numera icke får emottaga penningar

på deposition annat än utan räntegodtgörelse och likaså å giroräkningen

enligt lagen § 16 b första stycket icke få innestå medel mot ränta, synas

hithörande stadganden, likasom det särskilda om räkningsförande för statens

verk, böra hänföras under en afdelning, så att särskild folioräkningsrörelse

ej kommer i fråga. Afdelningen skulle således omfatta endast riksbankens

postvexelrörelse.

§ 15, motsvarande § 21.

Mom. 1 innehåller nödig hänvisning till lagen.

c) och d) hafva ansetts kunna utgå, såsom innehållande bestämmelser,

hvilka enklare kunna sammanfattas i det föreslagna tillägget till b). Ifrågakommande

in a ku ler in g af sedlar, som afsändas från afdelningskontoren,

behöfver ej upptagas i reglementet utan bör bero på en särskild ordningsföreskrift.

Ofverföring af medel sker för öfrigt numera i väsentlig mån

genom anlitande af den löpande räkningen mellan hufvud- och afdelningskontoren.

Gamla § 22 är flyttad till afdelningen E, der den synes hafva lämpligare

plats.

D skulle nu omfatta depositions- och giro■ samt den endast i vissa

fall förekommande upp- och afskri/''ningsrörelsen.

Den nya § 16, som motsvarar § 24, lär icke böra innehålla utöfver

lagens föreskrift mer än punkten b) af denna.

I den nya § 17, som motsvarar § 20 i nu gällande reglemente, hafva

upptagits lagens bestämmelser i § 16 b) och 17 eller dels rätten för hvem

som helst att insätta medel å giro, motsvarande den nu i § 20 medgifna

rättigheten att öppna folioräkning, dels ock för statsverket enahanda rätt,

med skyldighet tillika för riksbanken att verkställa utbetalningar för statsverket

efter den närmare öfverenskommelse, som kan varda träffad mellan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

5 Bil. B.

vederbörande och fullmäktige, åt hvilka bemyndigande härutinnan bör lemnas

i reglementet. Såsom allmänna bestämmelser skola fortfarande gälla

mom. 2, 3 och 4, hvartill lägges uttryckligt stadgande om meddelande af

qvitto (jfr nuvarande § 28 b).

Mom. 5 är bibehållet för att särskildt i enlighet med lagens § 17

gifva uttryck åt redan nu stadgade praxis i afseende å behandlingen_af

statsverkets förra folio-, nu giro-räkning vid hufvudkontoret.

I fråga om den rörelse med »clearing)), som kan blifva erforderlig, synas

behöfliga ordningsföreskrifter tills vidare bäst få sin plats i tjenstgöringsstadgarna.

Nya § 18 upptager bestämmelserna för upp- och afskrifningsräkningen,

sådana dessa, enligt lagen § 16 sista stycket, skola blifva och för öfrigt

enligt gamla § 23 med de ändringar, som lagens stadganden'',rpåkalla.

E motsvarar gamla D. Rubriken är affattad _qned hänsyn till ordningsföljden

af momenten, hvilken lämpats efter lagens bestämmelser.

§ 19, motsvarande § 22.

Mom. 1 motsvarar gamla mom. 2, hvilket är ändradt i öfverensstämmelse

med lagen. Att uppgift å finheten för metallbi plants, hvilken förut

ej mottagits, bör lemnas, är gifvet, då finheten är en faktor för bestämmandet

af värdet å depositionen’; och likaså att insättaren bör hafva^skyl"

dighet att sjelf styrka den genom vederbörlig^attest.

Mom. 2 motsvarar nuvarande mom. 1. Härefter följer gamla mom. 4,

hvari afgiften* utan ändring af beloppet, är uttryckt i procenttal. t

Sista stycket har ansetts böra utgå. Afgiften är nemligen så lågt

tilltagen, att nedsättning deri ej synes böra förekomma.

Mom. 4 skulle motsvara förra mom. 3. Till orden »såvidt lägligt är

och utrymme dertill inom kontoret gifves» är tillagdt »efter fullmäktiges

bestämmande)) såsom särskildt egnadt att angifva den mera inskränkta utöfning

af här ifrågavarande rörelse, hvilken, att döma af motiveringen till

lagens § 19 senare stycket, Riksdagen synes hafva åsyftat.

Ändringarna i gamla mom. G torde icke behöfva särskildt motiveras.

I mom. 7 är åt fullmäktige lemnad rätt att bestämma ifrågavarande

rörelses omfång vid afdelningskontoren, hvarom icke synas böra, åtminstone

för det närvarande, i reglementet införas några detaljerade bestämmelser.

F skulle nu omfatta endast utlåningsrörelsen.

§ 20 motsvarar gamla § 25.

I afseende å denna paragraf hafva fullmägtige ansett sig böra i sam
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

manhang med omarbetningen af reglementet fästa utskottets uppmärksamhet

på den olikhet beträffande afdelningskontorens lånerörelse, hvilken för närvarande

gäller för de äldre kontoren i Göteborg, Malmö, Visby, Luleå,

Östersund, Vexiö samt Jönköping å ena sidan och kontoren i Kalmar,

Karlstad, Hernösand, Falun, Örebro, Umeå, Mariestad och Linköping å

den andra. Då enligt den nya lagen riksbanken inom en nära framtid

skall bedrifva sin rörelse vid en större mångfald kontor och i följd deraf

riksbankens fonder för utlåning naturligen komma att blifva alltmera splittrade

till olika platser, blifver det nödigt, att denna lånerörelse med stor

uppmärksamhet kontrolleras af fullmägtige och att samtliga kontoren i

detta afseende underkastas af fullmägtige gifna bestämmelser, på fullmägtiges

pröfning i öfrigt beroende, om och i hvad mån de finna sig kunna

medgifva vissa kontor större sjelfbestämmelserätt än de öfriga i afseende å

utlåningen. I enlighet med denna fullmägtiges åsigt, har den sista delen

af mom. 1 å sid. 20 ändrats så, att den enligt nuvarande § 25 fullmägtige

medgifna bestämmanderätt i afseende å vissa kontors lånerörelse är

afsedd att gälla alla afdelningskontoren.

Att distriktsindelningen för öfrigt måste till år 1899 ändras med afseende

dels å kontorets i Gefle öppnande, dels ock å möjligen förut beslutadt

anordnande af något nytt kontor, behöfver knappt erinras.

§ 21 motsvarar gamla § 26 och är affattad med hänsyn till lagens

uttryck.

Gamla § 27 är flyttad och motsvarar § 26 inom. 7.

§ 22 motsvarar § 28. *

I mom. 1 är tillagdt enligt lagen, att vexeln skall vara betalbar å

inrikes ort.

Mom. 3 är tillagdt af lätt insedt skäl.

§ 23, gamla § 29, är affattad i enlighet med lagen.

§ 21 motsvarar § 30. Utöfver lagens bestämmelser, och deraf föranledda

ändringar, är föreslaget, att i reglementet skall intagas föreskrift derom,

att fullmäktige skola bestämma, hvilka slag af varor må belåuas. Det

skulle nämligen enligt fullmäktiges åsigt icke vara välbetänkt att för närvarande,

innan tillräcklig erfarenhet är för handen om lämpligheten att belåna

det ena eller andra varuslaget, intaga bestämd föreskrift med afseende

härå i reglementet, enär en sådan föreskrift lätteligen blefve antingen för

vidsträckt eller ock för inskränkande. Likaså synes belåningspriset icke

kunna nu fixeras för olika slag af varor, såsom nu skett i fråga om jerneffekter

ensamt, isynnerhet som ett mer eller mindre på måfå uppgifvet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N;o 7.

7 Bil. B.

maximum skulle kunna framkalla den föreställningen, att varan icke borde

belånas under detta.

§ 25 motsvarar § 31. I mom. 1 och 2 äro lagens bestämmelser i

§§ 13 och 14 intagna i stället för nuvarande mom. 1 och 3.

Såsom mom. 3 är upptagen ur gamla mom. 1 bestämmelsen om kreditivtiden,

hvaremot stadgandet om postsparbankens frikallelse från skyldigheten

att ställa säkerhet funnits böra utgå, enär sådan icke är medgifven

i lagen.

Af samma skäl bör sista stycket af mom l bortfalla. Senare punkten

af mom. 2 bör bortfalla, såsom ersatt af hänvisningen till lagen i mom. 1.

Mom. 5 är lika med det förra mom. 4, men med ett förtydligande i

afseende å rån teberäkningen, i öfverensstämmelse med praxis och gällande

kontraktsbestämmelser.

Mom. 6 och 7 motsvara 5 och 6.

Mom. 7 är affattadt efter lagen.

Mom. 8 och 9 likaså.

Mom. 10 hänvisar till lagens öfvergångsstadgande.

§ 26 motsvarar § 32.

Mom. 1 är affattadt till öfverensstämmelse med lagen, dock med tillägg

af »efter vederbörlig pröfning».

Ett mom. (5) är här tillagdt. Det finnes nu i § 33 (mom. 5).

Ett annat nytt mom. 7 ersätter gamla § 27, rättad till öfverensstämmelse

med lagen.

Mom. 8 motsvarar det förra mom. 6.

I rubriken är »Allmänna» rättadt till »särskilda», d. v. s. utöfver förut

upptagna, hvaremot i mom. 1 uttryckes att dessa gälla rörelsen i dess helhet.

§ 27 motsvarar § 33. Ändringarne hänföra sig till lagens föreskrifter.

I fråga om tjenstemäns lånerätt är uttrycket »publika papper» närmare bestämdt.

§ 28 motsvarar § 84. Tillägget »kredit i löpande räkning» torde ej

behöfva motiveras.

Efter andra stycket är ett tillägg gjordt med anslutning till hvad

fullmäktige yttrat i det till 1897 års Biksdags särskilda utskott afgifna

yttrandet angående § 18 i lagen. Fullmäktige hafva dock härvid ansett

sig böra affatta bestämmelsen angående vexeldiskonteringen så, att den ej

lägger hinder i vägen för att antaga vexlar, hvilka på grund af särskilda

omständigheter finnas kunna diskonteras och pröfvas innefatta full säkerhet

för riksbanken.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

§ 29 motsvarar § 35. Mom. 2 ändrades vid 1897 års riksdag till

sin nuvarande lydelse i enlighet med lagens bestämmelser. Dock torde

äfven här »kredit i löpande räkning» böra tilläggas.

§ 30 motsvarar § 36. I mom. 1 tillägges »kredit i löpande räkning».

Ett nytt mom. 2 innehåller nödig hänvisning till lagens undantagsstadgande.

§ 31 motsvarar § 37. Ordet »utlåning» befinnes, om man jemför uttrycket

i lagen § 13, ensamt tillräckligt, och med hänsyn härtill bör senare

stycket bortfalla. Hvad angår den dag, från hvilken kreditiv skall räknas,

blir vederbörande kontrakt gällande utan särskild bestämmelse härom.

Ur nuvarande § 40 mom. 6 hafva åtskilliga stadganden angående de

omständigheter och förhållanden, som utgöra hinder för att vara fullmäktig

i riksbanken, ansetts kunna uteslutas och i fråga om desamma endast hänvisning

till lagens bestämmelser i ämnet intagits i motsvarande mom. 5 af

förslagets § 34.

Ändringen i första punkten af gamla § 41 afser endast vinnande af

lämpligare uttryck, och mom. 2 är uteslutet, då bestämmelserna deri innefattas

i förslagets § 39, som svarar mot nuvarande § 44.

Nuvarande § 43 är oförändrad med undantag endast deraf, att i mom.

2 orden »vexeldiskonterings-, låne- och kreditivansökningar» utbytts mot det

kortare och numera lämpligare uttrycket »utlåningsärenden».

§ 44, angående ärenden och förhållanden, som skola hemlighållas, är

ändrad och förkortad, enär bestämmelser i ämnet, då, såsom i förslaget

iakttagits, hänvisning sker till lagen, ansetts ej behöfva i vidsträcktare mån

i reglementet intagas.

Nuvarande §§45 och 46 äro uteslutna, då bestämmelser härom ej

äro i reglementet behöfliga.

Ändringen uti mom. 3 af nuvarande § 47 har skett för att tydligen

angifva, att fullmäktige endast i det fall, att riksbanken för tillfället eger

behållning å myntverket, hafva att deltaga i inventering derstädes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

ö Bil. B.

Utbytet i § 52 mom. 4 af orden »Rikets Ständer» mot »Riksdagen»,

har skett af den anledning, att några årligen utgående anslag tillkommit

under nuvarande statsskick.

Det i gamla § 56 mom. 1 gjorda tillägget rörande statsrevisorernas

berättelse till Riksdagen har skett med anledning deraf, att revisorernas instruktion

§ 6 hänvisar till bestämmelser härom uti bankoreglemeutet, hvilka

dock hittills ej förefunnits.,,,

!'' —:-r-rt—-—— ‘ ,; : i i t , i ■ {• j . !; .

Hvad beträffar stadgandet i nuvarande § 57 angående förflyttning i

vissa fall af riksbankens redbarheter m. m. till säker ort inom riket, hafva

sistnämnda två ord uteslutits af det skäl, att förhållandena skulle kunna

blifva sådana, att större trygghet bereddes för riksbankens tillhörigheter,

om dessa förvarades hos någon centralbank eller ansedt bankirhus på utrikes

ort, der de, såsom deposition, tillhörig annat land, enligt folkrättens bestämmelser

ej vore utsatta att af fiende tillgripas. I enlighet med denna åsigt

har ock meddelandet angående för ändamålet å Karlsborgs fästning beredd

lägenhet för riksbanken ansetts kunna ur reglementet utgå.

.§ 59 mom. 3. Då vid tillfälligt förfall för styrelseledamot för den

dagliga förvaltningen vid afdelningskontor hinder ofta möter för annan ledamot

att, såsom i § 59 mom. 3 föreskrifves, i afvaktan på fullmäktiges

bestämmande öfvertaga den förres göromål, af hvilken anledning ock i de

flesta fall vederbörande kamrerare plägat af fullmäktige erhålla uppdrag i

berörda hänseende, hafva fullmäktige ansett styrelsen höra uttryckligen erhålla

det i förslaget för densamma afsedda mera allmänna bemyndigandet.

Bestämmelserna i § 58 äro ej i sak ändrade, utan blott till en del

omredigerade för erhållande af en mer öfverskådlig och tydlig uppställning.

De i §§:na 60—64 vidtagna mindre väsentliga ändringarna innefatta blott

några omredigeringar till fullständigande och förbättrande af några uttryck,

som ansetts böra utbytas mot andra.

Med anledning af det i sammanhang med ny aflöningsstat för de

mindre afdelningskontoren meddelade beslut om upphörande af särskild ersättning

för kommissionsbestyren vid desamma har § 68 mom, 2 erhållit

Bih. till lliksd. Prot. 1898. 6 Sami. 1 Afd. 6 Häft. Bil. B. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

den delvis förändrade lj''delse, som motsvarande § 59 mom. 2 i förslaget

upptager J ” •; '' •

I nuvarande § 75 mom. 1 är ersättning för sjukdomsvikariat vid de

afdelningskontor, der tjenstegrader ej finnas, bestämd att, utom hvad beträffar

kontoret i Visby, utgå med ett belopp af 900 kronor för år, motsvarande

den för tjenstebefattning vid dessa kontor förut anvisade lägsta

lön. Då denna numera enligt den nya staten utgör tolfhundra kronor för

år, och ej något giltigt skäl synes förefinnas att hädanefter göra undantag

för Visbykontoret, hafva fullmäktige föreslagit att, i konseqvens med hvad

för hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö är stadgadt,

ifrågavarande vikariats ersättning måtte bestämmas till sistnämnda

belopp.

Kif fciUj ■■ V ii ''.i'''' ::''i ? i ’'' >0 !!•■ . i! ''■ I ■>, ■ :

Beträffande semester för tjenstemännen vid de mindre afdelningskontoren

är i § 75 mom. 2 stadgadt, att sådan tillkommer kamrerare och

bokhållare. Enligt den nya staten hafva de förut förenade kamrerare- och

kassörstjensterna blifvit åtskilda, hvadan rätt till sådan ledighet torde böra

tillförsäkras kassörerne. Vid uppgörandet af förslag till denna stat hafva

fullmäktige uttalat såsom sin åsigt, att semester borde tillkomma såväl

kamrerare som kassörer. Med hänsyn härtill och då vid de kontor, der

registrator, som tillika är bokhållare, finnes, denne, oberäknadt ombudsmannen,

innehar lägsta tjenstemannabefattningen, för hvilken hittills semester

icke varit medgifven, hafva fullmäktige för närvarande ej ansett sig böra

föreslå sådan för nämnda tjenst. Af denna anledning har motsvarande

mom. i förslaget affattats på sätt skett.

Enligt nu gällande bestämmelser skall den riksbankens tjensteman eller

vaktbetjenf, som fylt sjuttio år eller tjenat fyratiofem år, flyttas på pensionsstat,

med åtnjutande af hela lönen i pension, hvarjemte den, som uppnått

65 år och , tjenat 40 år, är berättigad att på grund af läkarebetyg

erhålla afsked, likaledes med hela lönen såsom pension. Förstnämnda bestämmelse

kan i det hänseendet synas mindre lämplig, att då man faststält

en viss ålder, vid hvilken en tjensteman ellér vaktbetjent är skyldig att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

11 Bil. B.

afgå och denna bestämts till 70 år, på samma gång föreskrifvits att den

som tjenat 45 år är skyldig att afgå. Härigenom kan nemligen lätteligen

inträffa, att den som tidigt inträdt på tjenstemannabanan, t. ex. vid 18 års

ålder, kan vara skyldig att afgå vid 68 års ålder, sålunda 7 år tidigare

än enligt förra alternativet. Detta torde få anses ej vara fullt rigtigt, och

då vid senare löneregleringar för statens tjenstemän är bestämdt, att de

skola från tjensten afgå, när de uppnått 65 lefnadsår och tjenat minst 35

år, med rätt för vederbörande styrelse att på grund af särskilda omständigheter

kunna låta någon tid med afskedet anstå, samt då ej något särskildt

skäl synes förefinnas för ett undantagsstadgande i berörda hänseende, hvad

beträffar riksbankens tjenstemän och betjente, hafva fullmäktige funnit sig

böra i nu förevarande reglementsförslag förnya sin år 1894 gjorda framställning

om ändring till öfverensstämmelse med nyssnämnda grunder af

bestämmelserna angående pensioneringen.

I sammanhang härmed och såsom en konseqvens, i händelse af bifall

till förändringen af nuvarande §§ 86 och 87, är förslaget angående § 88

affattadt.

Hvad beträffar förslaget till ändrad lydelse för § 89, är detsamma föranledt

dels deraf, att ordet »oförmögenhet» kan anses vara mindre väl vald!

och derför utbytts mot det föreslagna »minskad arbetsförmåga», dels att,

om ock i afseende å det pensionsbelopp, som bör den enligt §:en afskedade

tilläggas, med fog kan antagas, att fullmäktige ej äro ovilkorligen skyldige

att tilldela antingen det högsta pensionsbeloppet eller det lägsta, utan att,

såsom äfven tillämpats, något mellanliggande belopp kan anvisas, fullmäktige

ansett §:en böra förtydligas på sätt skett.

1 *

Slutligen hafva fullmäktige velat meddela, dels att, då fullmäktige

ämna inom kort afgifva det af förra årets bankoutskott infordrade yttrande

i anledning af ett inom utskottet väckt förslag om vissa bestämmelser rörande

styrelseledamöterna för den dagliga förvaltningen vid de mindre afdela

ingskoutoreu, fullmäktige i sammanhang härmed komma att föreslå de

ändringar i reglementet, som till följd häraf må kunna anses böra vidtagas,

dels ock, att, sedan vaktmästare vid hufvudkontoret i en till utskottet

stiild och i föreskrifven ordning till fullmäktige inleranad skrift gjort an
-

%

s. 12 Kontrollera mot PDF

<yt

12

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

»

sökan angående semesterledighet, något tillägg i reglementet blifver erforderligt,

i händelse denna ansökan, hvaröfver fullmäktige hafva att till utskottet

afgifva utlåtande, vinner bifall.

Protokollsutdräg, in befattande skilda meningar, bifogas

'' ''O '' . '' _:i !y i! i ?!. fl i;t|{ i i''- s-w ;.i : ;■ ; i .ii : i <.r -,,r >

Stockholm den 27 januari 1898.

t t-.nef Jjsn''--:: (bo t.•<; .<

: i "''t * i > i.J *h '' \ •• 11; i ;i1

f:> j*.»

PEHR EHKENHEIM.

* .1* <■ >: J": f: ''.l t) ''!. * >å j

R. TÖRNEBLADH.

J. W. ARNBERG.

■. • •«: • » k;•!!( • .

TOM LILJEWALCH.

[TEN von FHIE8EN.

t < • i

: It ‘ '' f n ! ''■ ■

OLOF JONSSON.

. ; "■ -bo !)''" tf -y-tit..

ROB. ALMSTRÖM.

: 1 ; i '' H i ’ ? > ’! t:.4(• i J •• ,

oi,J < o

. > . , 1 ]

. :■> It.. ,11,’l''jjl >!;i, i

Utdrag af protokollet, hållet hos herrar fullmäktige i riksbanken

den 27 januari 1898.

;■!* ti ''-v;: < o.:. »yilåwiilfn.! -tln a.*4, föj, ■ ■ .; ••■v.'' - ''• ;

,t.t« nntu ‘ ; n b.'' , it •’> av jo i. i l .Mist

§ 2. Sedan nu mera korrekturark å upprättadt förslag till bankoreglemente

att gälla från 1899 blifvit till herrar fullmäktige utdeladt, företogo

fullmägtige samma förslag till slutlig behandling.

Detta förslag godkändes nu med några genast vidtagna jemkniugar

samt skulle i sådant jemkadt skick och med iakttagande af de förändringar

i den typografiska uppställningen, som herr deputeraden för den inre förvaltningen

egde föranstalta, öfverlemnas till bankoutskottet med skrifvelse

enligt registraturet, hvilken skrifvelse nu justerades.

Nedannämnde herrar fullmägtige anmälde härefter afvikande meningar,

nemligen:

herr v. ordföranden med hvilken herr ordföranden instämde:

»I fråga om § 20 i reglementet (motsvarande § 25 i 1897 års reglemente)

är jag i så måtto skiljaktig från flertalets mening, att jag anser

»

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

13 Bil. B.

någon ändring i fråga om fullmäktiges särskilda bestämmanderätt öfver

lånerörelsen för vissa afdelningskontor icke för närvarande och innan erfarenhet

vunnits i afseende å tillämpningen af den nya lagens föreskrifter

beträffande låne- — i praxis egentligen kreditiv- — rörelsen vara behöflig,

i synnerhet som fullmäktige beträffande samtliga kontor enligt nuvarande

§ 60 i reglementet ega en befogenhet, som bör kunna vara tillräcklig att

förekomma möjligen inträffande afvikelser från den uppfattning, som fullmäktige

finna sig böra göra gällande till tryggande af bankens säkerhet

och lånerörelsens ändamålsenliga bedrifvande»;

Herr von Frusen:

»Under åberopande af mitt anförande till fullmäktiges protokoll den

28 mars 1895, infördt i bankoutskottets utlåtande n:o 10 för nämnda år,

sid. 7—11, angående utsträckning af tiden för återbetalning af afbetalningslån,

och med erinran, att det skäl, som af 1896 års bankoutskott särskildt

anfördes mot en sådan utsträckning, nu mera förfallit, sedan det belopp

af riksbankens fonder, som får bindas i ifrågavarande utlåning, nu blifvit

bestämdt genom en af Konung och Riksdag gemensamt stiftad lag, har

jag ansett, att i § 26 mom. 2 af reglementsförslaget orden »en femtedel»

bort utbytas mot »eu tiondedel».

Herr Almström-.

»Då jag är af den mening, att ett reglemente bör vara så öfverskådligt

och fullständigt som möjligt, har jag ansett, att i stället för de i vissa

delar af fullmäktiges förslag till reglemente för riksbankens styrelse och

förvaltning införda hänvisningarna till lagen för Sveriges riksbank af den

12 maj 1897 — hvilka hänvisningar äro ofullständiga och derigenom

möjligen torde kunna verka vilseledande — lagens bestämmelser i hvad

de afse styrelsen och förvaltningen bort i reglementet införas, äfvensom att

de ännu gällande stadgandena i § 2 i 1897 års reglemente bort bibehållas

i det nya.

På grund häraf har jag sammanfattat ett särskildt förslag (Bil. A) till

reglemente, i hvilket jag infört de bestämmelser i lagen, hvilka enligt min

mening icke deri böra saknas, hvarjemte jag försett de reglementsbestämmelser,

som i möjligaste män ordagrant hemtats från lagen, med hänvisningar

till motsvarande stadganden i densamma.»

s. 14 Kontrollera mot PDF

V\ »

14

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

Herr von Friesen har slutligen begärt få antecknadt, att han under

fullmäktiges öfverläggningar i ärendet påyrkat, att §§ 45 och 46 i 1897

års reglemente, hvilka fullmäktiges flertal uteslutit, skulle oförändrade upptagas

i förslaget till det nya. Som ofvan.

Ur protokollet

v> v; i U<• :>

G. Dahlgren.

i‘M[v.yÅ ; >’ .iv. ''in ]il; j “inwHiin .-''i1 trio-- i v* Jiu.>

wyiiäiiiuHij). i!»

Öl o:ir Vd»;''l

f> *i<

u Un ,.„MUu*iUfrf

fyll i i fiiibu ii'' Ui

i;

J IHi

• j i

> K ^

s. 15 Kontrollera mot PDF

Barikoutskottets Memorial N:o 7.

15 Bil. B.

ir.jjttiimsq ssihm om/(■•«> lita* »;

itc. Liv meb ([.''»o tpufdifr :rs»‘l ■jäv1!''••t«L

..:t^! i-jj>,‘ 1/ er» 9id*-Viö4X fiuo Sou/! :i })B l;

, 1 ih''Ji‘11 Vll.gitiCc ,VI rf0O •''

,j i-.ri <•: t, , •<<!’• (;b it- >(

• i '' It: / '' !! . •!, S* mdi

(Bilaga A.)

.•ij;f>uniaA JiiJäM:i moa .urni »•» tf:

rurilvioi

Ii

t-jfhii-Hfef

Förslag

lArrJlj

iVniCfffW

till

Reglemente

för riksbankens styrelse och förvaltning att gälla från och medl899.

AFDELNING I.

Allmänna föreskrifter.

Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af dertill

förordnade fullmägtige efter af Konungen och Riksdagen gemensamt

stiftad lag samt de särskilda föreskrifter, som äro meddelade i detta

reglemente.

(Jfr Regeringsformen § 72.)

,''i.l iffti Vilt'',*Ti: U''i: I • v

§ 2.

Enligt Sveriges Rikes Ständers beslut och förordning om banken af

den 22 september 1668, har Sveriges riksbank till föremål för sin verksamhet:
A.

i egenskap af vexelbank:

att bibehålla det inländska myntet vid dess råtta och skäliga valör samt

hindra och förekomma främmande myntsorters obilliga och egenmägtiga

stegrande;

(Jfr ingressen till nämnda Kikets Ständers beslut och förordning.)

s. 16 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

t

16

B. i egenskap af depositionsbank:

att för allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga penningar

af en hvar, som sadant åstundan deröfver föra räkning och dem vid anfordran

insättaren tillhandahålla, så att handel och rörelse må underlättas

genom de derå utfärdade assignationers och invisningars kredit, kraft och

giltighet, samt att derförutom jemväl, till säkert förvar mot vådliga häudelser

och tillgrepp, under försegling emottaga och vårda såväl kontanta

penningar som annan flyttbar egendom;

(Jfr ingressen till ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

C. i egenskap af lånebank:

att på drägliga vilkor, emot fullgod säkerhet, biträda lånebehöfvande med

understöd, och sålunda, till befordrande af handelns och alla nyttiga näringars

uppkomst och förkofran, förebygga ocker och obilliga intressens

beräknande enskilde emellan;

(Jfr § 44 och följande i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)

B. i egenskap af allmän statsanstalt:

att uti den genom låneoperationerna inflytande och besparda vinst en tillgång

må beredas, hvaröfver Rikets Ständer ega att till Kongl. Maj:ts och fäderneslandets

heder och nytta samt allmänt gagneliga ändamål disponera.

(Jfr § 74 i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning samt § 25 i lagen för Sveriges

riksbank den 12 maj 1897.)

ti 11 ) i * i,j, . •( till-; ! . /{O* J, .. ,,

§ 3.

Riksbankens grundfond skall, utan beräkning af riksbankens fasta

egendom, inventarier samt mynt- och medaljsamling, utgöra femtio millioner

kronor.

(Jfr § 2 i lagen för Sveriges riksbank.)

''>«>T inj «it:v ■ •rji <■)•/< n:tl ."i ''m ■•••>.'' i:v—: '' ‘ " .

§ 4.

»

Af riksbankens behållna årliga vinst skola minst 10 procent afsättas

till bankens reservfond. Sedan reservfonden uppgått till minst tjugufem

procent af bankens grundfond, må vidare afsättning till reservfonden kunna

upphöra. Nedgår reservfonden under detta belopp, skall afsättning till

densamma å nyo vidtaga.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

17 Bil. B.

Uti lätt säljbara utländska statspapper skall riksbanken innehafva

minst ett belopp, som motsvarar reservfonden; åliggande det fullmäktige

att, i händelse dylika statspapper någon gång, vare sig till förstärkning af

de i § 5 här nedan omförmälda kassatillgångar eller till betäckande af förlust,

som å bankens rörelse uppstått, behöfva afyttras, så att behållningen

nedgår under hvad som är bestämdt, så fort sig göra låter, å nyo uppbringa

denna till ett mot reservfonden svarande helopp.

Det kapitalöfverskott, riksbanken utöfver grundfonden och reservfonden

eger, må vid bokslutet föras såsom reserverade medel.

(Jfr § 26 i lagen för Sveriges riksbank.)

§ 5.

Mom. 1. Riksbanken eger rätt att utgifva sedlar till det belopp, som

motsvaras af följande kassatillgångar:

a) metallisk kassa, så beräknad, som i § 6 här nedan sägs;

b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande, mot

sjöfara försäkradt guldmynt eller omyntadt guld;

c) hos bankinrättningar eller handelshus på utrikes ort i löpande räkning

innestående medel.

Mom. 2. Utöfver det enligt mom. 1 medgifna belopp är riksbanken

berättigad till en sedelutgifning af högst ett hundra millioner kronor, under

vilkor att de på grund häraf utgifna sedlar motsvaras af följande tillgångar

sammanräknade:

a) lätt säljbara utländska statspapper;

b) statens, allmänna hypoteksbankens och andra inhemska obligationer,

som å utländsk börs noteras;

c) vexlar, betalbara inom eller utom riket.*

(Jfr ■$? 6 och 7 i lagen för Sveriges riksbank.)

§ 6.

Såsom riksbankens metalliska kassa skall beräknas allt riksbanken

tillhörigt och inom landet befintligt svenskt och utländskt guldmynt samt

omyntadt guld. •

* Bland ifrågavarande tillgångar må från början af år 1899 till utgången af år

1903 i visst fall inberäknas riksbankens kreditivfordran hos enskild bank. (Jfr lagen

för Sveriges riksbank, öfvergångsstadgandon Sj 42.)

Bill. till Riksd. Prof. 1898. G Sami. 1 Afd. G Höft. Bil. B.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

Metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än tjugufem

millioner kronor. Derutöfver skall, då de på grund af § 5 mom. 2 utgifna

sedlar öfverstiga sextio millioner kronor, riksbanken hålla i metallisk kassa

minst trettio procent af det belopp, hvarmed de på sådan grund utgifna

sedlar öfverskjuta sistnämnda summa.

(Jfr § 8 i lagen för Sveriges riksbank.)

§ 7.

Riksbanken är ovilkorligen skyldig att, när så påfordras, vid sitt

hufvudkontor inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och Riksdag faststält,

hvadan sedlar å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras

lydelse, sedlar å specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie

eller banko gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å

14 och 10 skillingar uti koppar efter enahanda grund som för inlösen af

sedlar, lydande å banko.

(Jfr lagen angående myntbestämningen den 1 mars 1830, kong! förordningen om rikets mynt af

den 3 februari 1855 samt lagarne om rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet af

den 30 maj 1873 äfvensom lägen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock

angående forum för riksbanken den 12 maj 1897.)

§ 8.

Mom. 1. Vägrar riksbanken, under hvad sken det vara må, att sedel

vid uppvisandet inlösa, må den, som innehar sedeln, derom göra skriftlig

anmälan hos Svea hofrätt, hvilken, efter att deröfver hafva hört fullmäktige

i riksbanken, eger att med frågan enligt lag och författningar förfara.

Öfver hofrättens beslut må klagan genom besvär hos Konungen

fullföljas inom den tid och i den ordning, som i 30 kap. 18 § rättegångsbalken

sägs. m

Finner hofrätten, att sedelns vägrade inlösen härrört af bankens oförmåga

att genast uppfylla sina förbindelser, göre hofrätten hos Konungen

derom anmälan. Konungen pröfvar, hvilka utvägar, i öfverensstämmelse

med grundlagarne, lämpligast må vidtagas för att upprätthålla allmänna

förtroendet och åter sätta riksbanken i stånd att sina sedlar vid anfordran

inläsa.

Mom. 2. Riksbanken är uti de mål, för hvilka ej här ofvan eller

eljest genom lag annorlunda stadgas, lydande under Stockholms rådstufvurätt.

(Jfr §§ 2 och 3 i lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock

angående forum för riksbanken den 12 maj 1897).

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

19 Bil. B.

§ 9-

Mom. 1. Vid hvarje kalenderårs slut skall fullständigt bokslut upprättas;

skolande på grund af detta bokslut en öfversigt, som fullständigt

utvisar riksbankens ställning, så fort ske kan, tryckas och med allmänna

tidningarna utdelas.

Mom. 2. Omedelbart efter hvarje månads slut skall upprättas en

öfversigt, utvisande under särskilda rubriker riksbankens tillgångar och skulder.

Denna öfversigt skall derefter ofördröjligen tryckas och med allmänna

tidningarna utdelas,

Derjemte skall för hvarje vecka upprättas och i allmänna tidningarna

införas upggift om riksbankens metalliska kassa och i öfriga i § 5 mom. 1

här ofvan omförmälda kassatillgångar, utelöpande sedlar samt obegagnad

sedelutgifningsrätt.

(Jfr §§ 23 och 24 i lagen för Sveriges riksbank.)

AFDELNING 2.

Om bankens rörelse.

A. Om köp och försäljning af guld, silfver, utländska vexlar och

obligationer samt om metalliska kassans upprätthållande.

§ io.

Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottages

svenskt guldmynt, pregladt i enlighet med kongl. förordningen af den 81

juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt.

Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningsn den 3 februari

1855 eller äldre författningar preglade svenska silfvermynt emottagas af

riksbanken enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873 om öfvergången

till det nya myntsystemet stadgade grund.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskotlets Memorial N:o 7.

Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfverrnyntsorter, hvilka

icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i

riket, ega fullmäktige bestämma, såväl hvilka slag må köpas som pris derå.

Mom. 4. Riksbanken eger att köpa och sälja guld och silfver.

Guld i plants, som för riksbankens räkning till myntverket aflemna?,

skall af riksbanken inlösas med guldets värde i svenskt mynt eller 2,480

kronor för ett kilogram fint guld, med afdrag af en fjerdedels procent i

myntningskostnad, så ock, der smidbargöring och skadning ifrågakomma,

af de derför stadgade afgifter; dock att fullmäktige i riksbanken, när de

så skäligt finna, ega att befria säljaren från myntningskostnaden eller någon

del deraf. Guld och silfver, som sjöledes införas, skola försäkras mot

sjöfara.

Pa fullmäktige ankomme dock att, efter särskild pröfning för hvarje

fall, när de finna sådant för banken fördelaktigt, befria säljaren af guld

från myntningskostnaden eller större eller mindre del deraf.

Och ega fullmäktige att i afseende på mottagande af omyntadt guld

vid afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige anse

behöfliga.

Mota. 5. Fullmäktige ega pröfva, om och till hvilket pris silfver i

plants samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas.

(Jfr mom. 3 och 4 med § 10 i lagen för Sveriges riksbank.)

§ 11-

Mom. 1. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, pregladt före

år 1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd af

afslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmäktige

att besluta.

Mom. 2. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret

i mån af tillgång till pris, som fullmäktige ega bestämma.

§ 12.

Mom. 1. Riksbanken eger att köpa och sälja vexlar, dragna å firma

i utlandet eller utomlands bosatt person, förfallna till betalning inom sex

månader samt betalbara a utrikes eller inrikes ort, äfvensom att öfvertaga

och åter afyttra annan utländsk valuta, som förfaller inom samma tid.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

21 Bil. B.

Moln. 2. Riksbanken eger att:

a) köpa och sälja svenska obligationer samt sådana å utländsk börs

noterade utländska statspapper, som äro lätt säljbara;

b) genom annat aftal öfvertaga såväl svenska statens obligationer som

utländska, lätt säljbara statspapper;

c) förmedla köp och försäljning af svenska statens och allmänna hypoteksbankens

obligationer.

Mom. 8. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmäktige

att hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar eller

handelshus samt att å dessa behållningar utställa vexlar eller anvisningar.

Mom. 4. Med aktade och säkra utländska bankinrättningar och handelshus

ega fullmäktige öppna löpande räkning med eller utan räntegodtgörelse.

(Jfr mom. 1, 2 och 4 med §§ 11, 12 och 20 punkt 2:o i lagen för Sveriges riksbank.)

§ 13.

Visar metalliska kassan benägenhet att nedgå till det i § 6 här ofvan

bestämda minsta belopp af tjugufem millioner kronor, böra fullmäktige i

tid vidtaga de åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena vid tillfället

finnas lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller statspapper, medelst

sedelstockens förminskning genom indragning å lånerörelsen eller medelst

anlitande af kredit å utrikes ort; egande fullmäktige att af dessa utvägar

välja den eller dem, som för tillfället må finnas bäst leda till målet.

(Jfr §§ 8 och 36 i lagen för Sveriges riksbank.)

§ 14.

Fullmäktige ega att, när de finna sådant erforderligt, för riksbanken

begagna utländsk kredit i form af lån eller kreditiv inom ett belopp af

tjugu millioner kronor.

(Jfr § 20 punkt l:o i lagen för Sveriges riksbank.)

B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om

andra betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas.

§ 15.

Mom. 1. Enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897

utgifver riksbanken sedlar å fem, tio, femtio, ett hundra och ett tusen

f

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets Memorial N:o 7.J .

kronor; och skall texten å dessa sedlar lyda sålunda: Sveriges riksbank

inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt enligt lagen

om rikets mynt af den 30 maj 1873.

Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens

tjensteman. A sedlar af fem och tio kronors valör anbringas båda namnteckningarna

genom tryck, och sedlarne å 50 och 100 kronor förses med

en tryckt och en handskrifven namnteckning, men å 1,000-kronors-valören

handskrifvas båda namnteckningarna.

Mom. 3. Eiksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara

försedda med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket gångbara mynt.

Mom. 4. I fråga om ■ inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iakttages

hvad som dels är sladgadt i kongl. kungörelserna af den 5 mars

1836, den 4 februari 1859, den 7 november 1878 och den 24 oktober

1890, dels föreskrifves i stadgarna för tjenstgöringen i riksbankens hufvudkontor.

Mom. 5. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad

och skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på

undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter, pröfvas

och afgöres af fullmäktige.

Mom. 6. Sedlar å riksdaler, äfvensom å en krona, skola, då sådana

till riksbanken ingå, på föreskrifvet sätt obrukbargöras.

(Jfr mom. 1 med §§ 3, 4 och 5 i lagen för Sveriges riksbank.)

§ 16.*

I riksbankens hufvudkontor skall tillhandahållas svenskt mynt och

skiljemynt af alla de valörer, som eldigt gällande lag om rikets mynt utmyntas;

börande fullmäktige tillse, att, så vidt ske kan, nödigt förråd af

hvarje slag förefinnes.

Derjemte skall, i enlighet med § 16 af lagen om rikets mynt den

30 maj 1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas

så stort förråd af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling

af sådana mynt, Indika endast till statens kassor äro lagligt betalningsmedel,

mot lika stort belopp samma slags gångbara mynt samt för utlem
-

* Rörande gångbarheten af mynt och skiljemynt, se lagen om rikets mynt af den

30 maj 1873, § 13 och § 14, deu senare sådan den lyder enligt kongl. kungörelsen af

den 25 juni 1881.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

23 Bil. B.

nande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket som helst med 10 kronor

delbart belopp.

1 (ifrigt utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt

endast i mån af tillgång.

§ 17.

Mom. 1. Vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor skall mottagas

till invexling med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt,

pregladt efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning, samt

af riksgäldskontorets poletter. Sådant mynt får icke åter utvexlas.

Mom. 2. Kopparskiljemynt, pregladt enligt 1855 års myntordning,

skall likaledes i riksbanken qvarhållas.

Möm. 3. Fullmäktige ega bestämma, till hvilket värde sådant kopparskiljemynt,

som ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenskaper

bokföras.

§ 18-

Mom. 1. Vid insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- och

afdelningskontor kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, användas

dels hufvud- och afdelningskontorens vexlar, dels sedlar, utgifna af sådana

enskilda banker, som å den ort, der insättningen eller liqviden sker, lemna

dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens sedlar, och

livilka i öfrigt af fullmäktige pröfvas böra till emottagande godkännas, dels

ock, efter fullmäktiges pröfning, vid uppvisandet betalbara, af enskilda

penninganstalter utstälda vexlar.

Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ega fullmäktige

meddela föreskrifter.

Mom. 2. Finnes å ort, der afdelningskontor af riksbanken är förlagdt,

icke tillfälle till utbyte af enskilda bankers sedlar mot riksbankens, ega fullmäktige,

när sådant pröfvas för lättnad i allmänhetens beröring med kontoret

behöfligt, medgifva, att de enskilda bankers sedlar, som dertill af

fullmäktige godkännas, må i kontoret mottagas, men böra derjemte så förfoga,

att till kontoret inkomna dylika sedlar varda, så fort lämpligen ske

kan, emot riksbankens utbytta.

Mom. 8. I afdelningskontoren mottagna enskilda penninganstalters i

Stockholm betalbara vexlar skola genast såsom kontant leverering till hufvudkontoret

insändas; och sådana, som äro stälda att betalas å annan ort,

inkasseras, så fort sig göra låter.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottefs Memorial N:o 7.

§ 19.

Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri dag

hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas.

C. Om postvexelrörelsen.

§ 20.

Mom. 1. En hvar eger att i riksbankens hufvud- och afdelningskontor

insätta penningar mot erhållande af vexel å Sveriges riksbank i

Stockholm, stäld till viss man eller order och betalbar vid uppvisandet;

och gäller för öfrigt till iakttagande följande, nemligen:

a) Vexel får ej in blanco transporteras;

b) De penningar, som för ifrågavarande ändamål inbetalas i hufvudoch

afdelningskontoren, få icke under något vilkor i utlåningsrörelsen användas,

utan skola föras i särskild postvexelräkning.

Mom. 2. I hvarje af riksbankens kontor må penningar insättas och

ett deremot svarande belopp efter telegram af det kontor, der insättningen

egt rum, af hvilket som helst annat riksbankens kontor till vederbörande

i behörig ordning utbetalas, dock med rättighet för det senare kontoret att,

om svårighet möter för beloppets utbetalande i reda penningar, å detsamma

utfärda postvexel, att inlösas vid hufvudkontoret; och ega fullmäktige

genom meddelade särskilda föreskrifter bestämma de afgifter och de vilkor

i öfrigt, som med hänsyn till riksbankens säkerhet kunna pröfvas för åtnjutande

af omförmälda rättighet erforderliga.

(Jfr inom. 1 med § 18 i lagen för Sveriges riksbank.)

D. Om depositions-, giro- samt upp- och afskrifningsrörelsen.

§ 21.

Af en hvar, som sådant önskar, skall riksbanken såväl vid hufvudkontoret

som vid afdelningskontoren på disposition afgiftsfritt mottaga pen
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

25 Bil. B.

ningar att utan räntegodtgörelse återbetalas vid anfordran eller å tid, som

vid insättningen bestämmes; skolande bevis öfver sålunda insatta penningar

ställas till viss man.

Sådant insättningsbevis skall återställas, då penningarna lyftas.

(Jfr § 16 a) i lagen för Sveriges riksbank.)

§ 22.

Mom. 1. Det åligger riksbanken att dels af en hvar, som sådant

önskar, vid såväl hufvudkontoret som afdelningskontoren utan afgift eller

räntegodtgörelse mottaga och å giroräkning föra penningar med förbindelse

att vid anfordran tillhandahålla räkningshafvaren hvad å räkningen innestå^

dels ock utan räntegodtgörelse för statsverkets räkning mottaga penningar

och af statsverkets tillgodohafvande verkställa utbetalningar, enligt

aftal mellan fullmäktige och vederbörande myndighet.

För denna rörelse gälla följande bestämmelser:

a) om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan;

b) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;

c) å insättning meddelas qvitto, hvilket ej får år å annan öfverlåtas;

d) för uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt anvisning

eller till viss man eller order stöld vexel, hvilken icke får in blanco

transporteras; skolande behörigen folierade och numrerade vexelblanketter

räkningshafvare tillhandahållas utan afgift.

Mom. 2. Derest från statsverkets sida ifrågasättes, att, efter vederbörligt

förordnande, särskilda myndigheter skola ega att utställa anvisningar

på statsverkets giroräkning vid hufvudkontoret och få dessa anvisningar

vid anfordran i afdelningskontor inlösta, ega fullmäktige att sådant medgifva

under de vilkor och bestämmelser, som fullmäktige finna för riksbanken

behöfliga.

(Jfr § 16 b) och § 17 i lagen för Sveriges riksbank.)

§ 23.

Åt firmor, som hafva vexeldiskontering i riksbanken och ej sjelfva

drifva bankrörelse, må fullmäktige kunna öppna upp- och afskrifningsräkning

mot räntegodtgörelse. För sådan räkning gälla följande hufvudsakliga

bestämmelser:

Bill. till Riksd. Prot. 1898. G Sami. 1 Afd. G Häft. Bil. B.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna talj''

b) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas;

c) för uttagning begagnas å viss man eller order stäld vexel, hvilken

icke får in blanco transporteras. Räkuingshafvarén eger icke begagna

andra vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas.

För dessa vexelblanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas

;

d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen

finnes behållning, motsvarande vexelns belopp;

e) å insätta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag

efter insättningen å högsta fulla 100-tai af behållningen;

f) fullmäktige bestämma det belopp, som högst må å räkning innestå,

äfvensom räntefoten, hvilken kar. vara olika i hufvudkontoret och de särskilda

afdelningskontoren.

(Jfr § 16 sista punkten i lagen för Sveriges riksbank.)

F. Om mottagning i förvar af guld, silfver och värdepapper samt af

gods under försegling.

r j;;v : . y. .'' . .: |j . '' ., ,

§ 24.

Mom. 1. I riksbankens hufvudkontor mottagas till förvar guld eller

silfver, myntadt eller i plants, emot bevis, utstäldt till viss person. Detta

bevis skall innehålla:

a) för såväl myntadt som omyntadt guld eller silfver vigt och dessutom,

i fråga om mynt, antal och valör af hvarje slag samt, beträffande

metall i plants, uppgift å finheten, hvilken inlemnaren har att styrka med

företeende af attest från kontrollverket;

b) beräknadt värde i rikets mynt; och

c) förbindelse för riksbanken att emot bevisets återbekommande och

betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till förvar mottagna

eller, om sådant ej kan ske, betala dess i beviset upptagna värde i

rikets mynt.

Mom. 2. I riksbankens hufvudkontor emottagas till förvar obligationer,

aktier och andra värdepapper af de slag, fullmäktige bestämma,

emot bevis, som, utstäldt å viss person, skall innehålla så väl antal, ut
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

27 Bil. B.

gifningsdag och belopp samt serie, nummer eller annan beteckning för

hvarje slag af värdepapper, jemte derå satt värde, som ock förbindelse för

riksbanken att, mot be risets återbekommande och betalning af nedan bestämda

förvaringsafgift, återställa de i förvar emottagna handlingarna eller

lemna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp eller ock utbetala det

värde, som för det eller de felande papperen, efter de i beviset bestämda

pris, belöper; skolande värdet, så vidt ske kan, i beviset''upptagas efter *

gällande pris å papperen.

Mom. 3. Afgiften för i förvar lemnadt guld, silfver eller värdepapper

utgör för år räknadt V20 procent af det deponerades i beviset upptagna

värde, hvarvid del af tusental beräknas som helt. Utan afseende på förvaringstidens

längd skall vid inlemnandet afgift erläggas för minst ett år.

Afgiften för hvarje särskild deposition må i intet fall understiga två kronor

för år räknadt.

Derest depositionen ej på årsdagen af insättningen återtages, anses den

såsom på ett år förnyad på då gällande vilkor.

Uttager insättare depositionen före utgången af den tid, för hvilken

afgift blifvit erlagd, eger han likväl ej rätt att återbekomma erlagd afgift.

Mom. 4. I kufvudkontoret må, efter fullmäktiges bestämmande och

så vidt lägligt är samt utrymme dertill inom kontoret gifves, jemväl mottagas

paket eller annan flyttbar egendom under försegling och utan att

uppgift lemnas om innehållet, emot bevis, som, stäldt till viss man, skall

innehålla beskrifning å det till förvar aflemnades yttre skick och rymd samt

förbindelse för riksbanken att, emot återställande af beviset och erläggande

af nedan bestämda förvaringsafgift, återlemna godset; dock utan ansvarighet

å riksbankens sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka.

Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter

godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas:

för gods med rymd af högst 25

» » x> » derutöfver t. o. m. 50

» » » » » » 75

» » )) » »

» » » » ))

» » » » »

» 100

» 125

» 150

kub.-decim.

» »

» »

» ).>

» »

Kr. 0:50

» 0:7 5

» 1:—

» 1:25

)) 1:40

» 1:55

o. s. v. med 15 öres förhöjning för hvarje ytterligare rymd af 25 kub.- decimeter eller del deraf; skolande, utan afseende å förvaringstiden, afgift

alltid erlägges för minst tre månader.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets Memorial N''-o 7.

Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende på till förvar inlemnadt guld,

silfver, värdepapper eller försegladt gods:

att om inlemnaren icke atnöjes med det af riksbanken beräknade

värdet å guldet, silfret eller värdepapperen eller med uppmätningen af försegladt

gods, depositum icke emottages;

hvarjemte i fråga om försegladt gods tjenar till efterrättelse:

att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan

är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas;

att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för en hel

månad; samt

att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas.

Mom. 7. Fullmäktige ega bestämma, om och i hvilken omfattning

guld, silfver, värdepapper eller försegladt gods må mottagas vid afdelningskontor

af riksbanken, äfvensom, med iakttagande af här ofvan stadgade

grunder, meddela de närmare bestämmelser och föreskrifter, som för den

ifrågavarande rörelsens bedrifvande vid hufvudkontoret och vid afdelningskontoren

finnas erforderliga.

Mom. 8. Bestämmelser angående förvarandet i riksbanken af postsparbanken

tillhöriga obligationer och värdepapper äro meddelade i § 57

här nedan.

(Jfr § 19 i lagen för Sveriges riksbank.)

F. Om utlåningsrörelsen.

§ 25.

Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom hufvudkontoret

i Stockholm för Stockholms stad och län, Upsala, Södermanlands och Vestmanlands

län; genom afdelningskontoret i Göteborg för Hallands, Göteborgs

och Bohus äfvensom för Elfsborgs län med undantag af Redvägs härad;

genom afdelningskontoret i Malmö för Kristianstads och Malmöhus län;

genom afdelningskontoret i Falun för Kopparbergs län; genom afdelningskontoret

i Gefle för Gefleborgs län; genom afdelningskontoret i Hernösand

för Yesternorrlands län; genom afdelningskontoret i Jönköping för Jönköpings

län jemte ofvannämnda härad af Elfsborgs län samt Vartofta och Frökinds

härad af Skaraborgs län; genom afdelningskontoret i Kalmar för Kalmar läns

södra landstingsområde eller Norra och Södra Möre samt Stranda och Hand
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

29 Bil. B.

börds härad jemte Öland äfvensom för Aspelands härad af Kalmar läns

norra landstingsområde; genom afdelning skontor et i Karlstad för Vermlands

län; genom afdelning skontor et i Linköping för Östergötlands län samt för

Norra och Södra Tjusts, Sevede och Tunaläns härad af Kalmar läns norra

landstingsområde; genom afdelningskontoret i Luleå för Norrbottens län;

genom afdelningskontoret i Mariestad för Skaraborgs län med undantag af

Vartofta och Frökinds härad; genom afdelningskontoret i Umeå för Vesterbottens

län; genom afdelningskontoret i Vexiö för Kronobergs och Blekinge

län; genom afdelningskontoret i Visby för Gotlands län; genom afdelningskontoret

i Örebro för Örebro län samt genom afdelningskontoret i Östersund

för Jemtlands län, under iakttagande i afseende å samtliga afdelningskontoren

af de vilkor och bestämmelser beträffande lånerörelsen, hvilka fullmägtige

ega föreskrifva.

Mom. 2. Utan hinder af här ofvan bestämda distriktsindelning må

dock meddelas lån utan afbetalningsrätt mot realsäkerhet och kreditiv mot

enahanda slags säkerhet samt vid hufvudkontoret kredit i löpande räkning.

Dessutom må bankanstalter, äfven om de icke tillhöra hufvudkontorets

distrikt, i samtliga lånegrenar, om de så önska, anlita detta kontor.

(Jfr §§ 9 och 43 i lagen för Sveriges riksbank.)

§ 26.

Utlåningsrörelsen omfattar:

a) diskontering af vexlar;

b) utlåning mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper

eller i vissa fall ensamt mot låntagarens förbindelse;

c) utlåning mot pant af varor;

d) beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning;

e) beviljande af afbetalningslån.

(Jfr § 13 i lagen för Sveriges riksbank.)

a) Diskontering af vexlar.

§ 27.

Mom. 1. Diskontering tillätes endast af vexel, som, inrättad i enlighet

med den i vexellag gällande stadgade form, är stäld i svenskt mynt, behörigen

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

accepterad och betalbar å inrikes ort inom sex månader efter diskonteringsdagen

samt dragen på inom riket bosatt svensk undersåte.

Mom. 2. År acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten eller i Stockholm

eller å ort, der afdelningskontor af riksbanken eller annan bankinrättning finnes,

skall å vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten eller annan ort,

der bankanstalt är förlagd, boende person, hos hvilken betalningen vid förfallotiden

tillhandahålles.

Mom. 3. Jemlikt lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt,

så ock angående forum för riksbanken, ega enskilda banker

att intill utgången af år 1903 utgifva egna sedlar; och är riksbanken pligtig

att åt dessa banker inrymma de förmåner, som här nedan omförmälas.

Från början af år 1899 till utgången af år 1903 eger enskild bank,

som, efter minst tre månader förut hos chefen för finansdepartementet derom

gjord anmälan, afstått från sin rätt att utgifva egna sedlar samt icke

indragit något af sina den 1 januari 1896 befintliga afdelningskontor, att

hos riksbanken, dels mot säkerhet, som af dess fullmäktige godkännes, begagna

kassakreditiv till hälften af det belopp, hvartill dess utelöpande sedlar

vid sistnämnda tidpunkt uppgingo, utan erläggande af kreditivafgift och

mot ränta, två procent lägre än gällande tre månaders vexeldiskonto, dock

ej under två för hundra om året, dels likaledes till hälften af nyssberörda

belopp i riksbanken rediskontera vexlar, som af fullmäktige godkännas, mot

diskonto, icke öfverstigande två tredjedelar af det eljest i riksbanken

gällande.

Då sådan anmälan, som ofvan är nämnd, inkommit till chefen för

finansdepartementet, skola fullmäktige i riksbanken ofördröjligen derom underrättas.

Från början af år 1904 till utgången af år 1908 eger enskild bank,

som icke indragit något af ofvauberörda afdelningskontor, att intill fyrtio

procent af det belopp, hvartill dess utelöpande sedlar den 1 januari 1896

uppgingo, åtnjuta rediskonteringsförmån på de vilkor, som ofvan äro omförmälda.

Har enskild bank, när, enligt hvad nu är sagdt, kreditiv- eller rediskonteringsrätt

eljest skulle för densamma inträda, indragit eller indrager

den derefter något af sina den 1 januari 1896 befintliga afdelningskontor,

beror det af Konungen att, med fästadt afseende å det eller de indragna

kontorens omfång och betydelse för den allmänna rörelsen, bestämma, huruvida

den sålunda skedda indragningen må föranleda, att kreditiv- eller re
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

Bl Bil. B.

diskonteringsbeloppet nedsättes eller att banken uteslutes från all rätt till

kreditiv eller rediskontering.

Den rätt till kassakreditiv och till rediskontering, hvarom här ofvan

förmäles, bibehålies äfven, der enskild bank blifvit ombildad till bankaktiebolag.

(Jfr §§ 13 a) och 41 i lagen för Sveriges riksbank.)

b) Utlåning: mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper

eller i vissa fall ensamt mot låntagarens egen förbindelse.

§ 28.

•-y • .”m ] >o i .;bo;''U.i''i . ! v i h

Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning antingen

å bestämd tid af högst sex månader eller ock efter högst tre månaders

uppsägning samt pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper, som

pröfvas innefatta full säkerhet för det sökta lånet.

Mom. 2. Kommun eller annan dermed jemförlig samfällighet äfvensom

stiftelse må, på ofvan stadgade återbetalningsvilkor, kunna, efter vederbörlig

pröfning, erhålla lån utan annan säkerhet än . dess egen förbindelse.

(Jfr § 13 b) i lagen för Sveriges riksbank.)

e) Utlåning mot pant af varor.

§ 29.

Mom. 1. Utlåning sker efter vederbörlig pröfning mot förbindelse till

återbetalning å bestämd tid af högst sex månader, mot pant af varor, liggande

å allmän väg eller satta i förvar hos tredje man, som förbundit sig

att hålla dem eller deras värde riksbanken tillhanda samt pröfvas för en

sådan förbindelse vederhäftig.

Panten skall i attest, som bör vara utstäld till eller öfverlåten å riksbankens

hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor, upptagas och

beskrifvas till ämne, sort, vigt eller qvantitet.

Mom. 2. Fullmäktige bestämma såväl hvilka slag af varor må belånas

som äfven belåningspriset, och ega att föreskrifva de kontroller med

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Éankoulskottets Memorial N:o 7.

afseende på de upplagda varornas behöriga förvarande, som de finna ändamålsenliga

och för riksbankens säkerhet behöfliga.

Mom. 3. Med såväl återbetalning af dessa lån som den derför lemnade

pantens frigifning förhålles i enlighet med hvad för närvarande är

stadgadt eller framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet varda.

Mom. 4. Såväl fullmäktige som vederbörande afdelningskontors styrelser,

de sistnämnda hvar för sitt lånedistrikt, ega att, så ofta och på sätt

lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta anstiilla besigtningar

å och inventeringar af de på vågar eller andra upplagsplatser förvarade,

hos riksbanken pantsatta varor.

(Jfr § 13 c) i lagen för Sveriges riksbank.)

d) Beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning.

§ 30.

Mom. 1. Riksgäldskontoret eger att vid riksbankens hufvudkontor

begagna kassakreditiv, dock ej till högre belopp än en million fem hundra

tusen kronor. Riksgäldskontoret är ej skyldigt att för kreditivet ställa säkerhet

eller erlägga kreditivafgift.

Mom. 2. I öfrigt må kassakreditiv, efter vederbörlig pröfning, beviljas

mot pant af obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade skuldebref

eller ock mot säkerhet af borgen såsom för egen skuld.

Mom. 3. Kreditiv må ej beviljas på längre tid än tolf månader.

Mom. 4. Kreditivafgiftens belopp bestämmes af fullmäktige och kan

vara olika för de särskilda kredit!vhafvarne.

Mom. 5. Uttagningar och insättningar få verställas äfven i brutna

tal. Räntan beräknas å lyftadt belopp från och med den dag, då det lyftats.

Om utestående belopp ej slutar å jemnt tiotal kronor, skall räntan

beräknas å närmast öfverskjutande jemnt tiotal.

Mom. 6. Rör uttagning begagnas antingen på viss man stäld, handskrifven

invisning eller ock på viss man eller order stäld vexel, hvilken

icke får in blanco transporteras. Kreditivhafvaren eger icke begagna andra

vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas. För

dessa blanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas.

Mom. 7. Kreditivtagare, som vid utgången af krediti vtiden erhållit

nytt kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N-''o 7.

33 Bil. B.

det nya kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång tilläfventyrs befintlig

kapitalskuld, i mån som denna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp.

För sådan öfverföring erlägges ej afgift.

Mom. 8. Kredit i löpande räkning kan af fullmäktige beviljas på

högst tolf månader och mot samma slag af säkerhet, som för kreditiv äro

faststälda, samt på de vilkor i öfrigt, som fullmäktige bestämma, dock att

särskild afgift för dylik kredit ej erlägges.

Mom. 9. Sammanlagda beloppet af de kreditiv, som riksbanken enligt

inom. 2 här ofvan utlemnar, och af beviljade krediter i löpande räkning

må ej öfverstiga femton millioner kronor.

Mom. 10. Om beviljande af särskilda kreditivförmåner åt enskilda

banker är stadgadt i § 27 mom. 3 här ofvan.

(Jfr §§ 13 d), 14 och 41 i lagen för Sveriges riksbank.)

e) Beviljande af afbetalningslån.

§ 31.

Mom. 1. Afbetalningslån lemnas, efter vederbörlig pröfning, mot lånesökandes

förbindelse, försedd antingen med pant af obligationer, aktier eller

i fast egendom intecknade skuldebref eller ock med borgen såsom för

egen skuld.

Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter

utlåningsdagen af en femtedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid

äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalta delen af lånet varder till

betalning förfallen.

Mom. 8. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 300 kronor.

Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid

hvarje afbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och löftesmäns

fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes,

vid påföljd, att eljest hela återstående lånebeloppet anses förfallet.

Mom. 5. Såsom låntagare får ingen häfta för högre belopp än 0,000

kronor.

Mom. 0. Of riga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i

afseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af fullmäktige.

Bill. till Itiksd. Frot. 1898. G Sami. 1 Afd. G Höft. Bil. B.

5

opaginerad Kontrollera mot PDF

84

Bankoutskoltets Memorial N:o 7.

Mom. 7. Afbetalningslånen må ej stiga till högre sammanräknadt

belopp än tjugufem procent af riksbankens grundfond eller tolf och en half

millioner kronor.

Mom. 8. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om

lån af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångarne medgifva,

pröfvas låneansökningarna i den ordning de ingått.

(Jfr § 13, sista stycket, i lagen för Sveriges riksbank.)

Särskilda bestämmelser för utlåningsrörelsen.

§ 32.

För utlåningsrörelsen i dess helhet gälla följande särskilda bestämmelser:
Mom.

1. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning

må ej beviljas

l:o) svenske medborgare, som äro bosatta å utrikes ort;

2:o) fullmäktige i riksbanken och ledamöter i styrelserna öfver afdelningskontoren,

dock att de kunna erhålla dels lån mot pant af varor liggande

å allmän våg eller af statens, allmänna hypoteksbankens eller hypoteksföreningars

obligationer, dels kassakreditiv mot säkerhet af nämnda obligationer;

samt

3:o) tjenstemän och betjente i riksbankens hufvudkontor eller afdelningskontor;

dock ega bemälda tjenstemän och betjente vid hufvudkontoret

eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån eller kreditiv mot säkerhet

af statens, allmänna hypoteksbankens, hypoteksföreningars eller kommuners

obligationer. Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning mot borgen

af fullmäktig eller styrelseledamot eller tjenstemän eller betjente i riksbanken

må icke beviljas samt ej heller vexel, å hvilken fullmäktig eller styrelseledamot

eller tjensteman eller betjent hos riksbanken är tecknad såsom

acceptant, trassent eller siste endossent, i riksbanken diskonteras.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

35 Bil. B.

Mom. 2. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning

må ej heller beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven;

dock med de undantag, som i § 25 mom. 2 säges.

Mom. 8. Vexelutgifvare, acceptant eller endossent likasom hypoteksutgifvare

eller löftesman må kunna antagas, äfven om han tillhör annat

lånedistrikt, än der diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande

räkning sökes.

Mom. 4. De i §§ 28, 29 och 80 omförmälda lån utgifvas endast å

jemna tiotal kronor.

(Jfr mom. 1, punkt 2:o och 3:o med § 15 i lagen för Sveriges riksbank.)

§ 38.

Mom. 1. Förbindelse för lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning

skall, derest låntagares eller löftesmäns vederhäftighet ej är inom stryrelsen

känd, eller den erbjudna panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod

säkerhet, vara försedd med af embetsmyndighet, offentlig tjensteman eller

enskild person, för hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt intyg

angående vederhäftigheten.

Men oberoende häraf åligger det styrelsen att, med afseende å hvarje

sökt vexeldiskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning pröfva

antagligheten af den derför erbjudna säkerhet samt med noggranhet tillse, att

riksbankens säkerhet i hvarje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta

att, för vinnande af detta ändamål, förskaffa sig alla de upplysningar, som

kunna inverka på omdömet om gäldenärernas ställning och förmåga att i

allo uppfylla ingångna förbindelser.

Särskildt bör vid diskontering af vexlar hänsyn tagas till vexlarnes

ursprung.

Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfva

kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af

två trovärdiga män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns

tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det senare underskrifternas

egenhändighet.

§ 34.

Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden

hos riksbankens hufvud- och afdelningskontor personligen eller genom ombud

utföra sina angelägenheter, äfvensom att derom omedelbart skriftvexla. Alla

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Barikoutskottets Memorial N:o 7.

häraf i hufvud- och afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas afgiftsfritt

under de vilkor och förbehåll, fullmäktige bestämma.

Mom. 2. Såväl fullmäktige i riksbanken och ledamöter af styrelserna

för afdelningskontoren som tjenstemännen vid riksbankens hufvud- och

afdelningskontor vare det uttryckligen förbjudet att såsom kommissionärer

taga någon befattning med vexeldiskontering eller med anskaffande af lån,

kreditiv eller kredit i löpande räkning i riksbankens hufvud och afdelningskontor.

Ofverträder fullmäktig detta förbud, göres anmälan derom hos Riksdagens

justitieombudsman, som anställer åtal i enlighet med den för fullmäktige

gällande ansvarighetslag.

Ofverträdes förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse, anmäles

förhållandet hos fullmäktige, som i fråga om åtals anställande ega förfara

på sätt, den särskilda ansvarighetslagen för dessa styrelseledamöter bestämmer.

Bryter tjensteman mot berörda förbud, anmäles sådant hos fullmägtige

eller vederbörande styrelse, hvilka ega att antingen för alltid eller för viss

tid af minst sex månader skilja den felaktige från befattningen och densamma

åtföljande förmåner.

(Jfr. § 35 i lagen för. Sveriges riksbank samt ansvarighetslagarne för fullmäktige i riksbanken

och för. ledamöter i styrelserna vid riksbankens afdelningskontor, båda af den 12 Maj 1897.)

. ''-eib'') ‘"t! ■.. »!•;«: Un .-, kniv . . \ > i,

§ 35.

liv! 1 . ; '' j i j,, ■ ''ir. : ,

Mom 1. Ränta för lån, kreditiv och kredit i löpande räkning samt

vid köp och försäljning af vexlar ega fullmäktige bestämma med afseende

på såväl penningeställningen som utlåningstiden och de säkerheter, hvilka

erbjudas; och kan denna ränta vara olika i riksbankens hufvud- och afdelningskontor.

Mom. 2. I fråga om de diskontosatser och den kreditivränta, som

skola tillämpas för vissa enskilda banker vid utlåning enligt lagen för Sveriges

riksbank, gälla de bestämmelser, som här ofvan i § 27 mom. 3 äro meddelade.

Mom. 3. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen

betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt, der ej

högre ränta är å försträckningen betingad, i hvilket fall denna högre ränta

utgår, intill dess full betalning sker.

(Jfr. § 41 i lagen för Sveriges riksbank.)

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

37 Bil. B.

§ 36.

Utlåning sker vid riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor alla

söckendagar i veckan.

§ 37.

i , | r •* r . *f ''j, ;-_v i

Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega att af såväl öfverståtj

hållareembetet i Stockholm som samtliga konungens befallningshafvande

och öfriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de

utsökningsmål, som af hufvud- och afdelningskontorens utlåningar härröra,

med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens indrifvande, de

influtna medlen ofördröjligen till hufvud- eller afdelningskontor insända.

§ 38.

Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånade före år 1830,

få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordrar sådana

af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.

AFDELNING 3.

Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.

§ 39.

Mom. 1. Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen och § 71

riksdagsordningen af sju fullmäktige.

Ordföranden, som ej må utöfva annan befattning inom riksbankens

styrelse, åtnjuter af riksbankens medel ett årligt arvode till belopp, lika

med det en hvar af öfriga fullmäktige i denna sin egenskap eger uppbära

enligt af Riksdagen faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. För fullmäktige skola jemlikt § 72 regeringsformen och

§73 riksdagsordningen finnas fyra suppleanter, en förordnad af Konungen

och tre valde af Riksdagen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

Mom 3. På sätt § 71 riksdagsordningen föreskrifver, välja fullmäktige

sjelfva bland sig en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden

inträffar.

Mom. 4. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,

enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant, utsedd af Riksdagen.

Den af Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för ordföranden

anmälts.

Mom. 5. Ledamot af statsrådet eller fullmäktig i riksgäldskontoret

må ej vara fullmäktig i riksbanken.

Mom. 6. Fullmäktig i riksbanken må ej den vara, som icke är svensk

medborgare, ej den, som står under förmynderskap, ej den, som till borgenärer

all sin egendom afträdt och icke, på sätt lag förmår, gitter visa, att

han från deras kraf befriad är; ej den, som är förlustig medborgerligt förtroende

eller genom utslag, hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till förlust af medborgerligt förtroende; eller den, som är stäld under framtiden

för brott, hvilket medför nämnda påföljd; ej den, som är förklarad

ovärdig inför rätta föra andras talan eller att i rikets tjenst vidare nyttjas.

Fullmäktig må ej vara ledamot af styrelse i annan bank än sparbank

eller postsparbanken;

Och skall, när fullmäktig på grund af bestämmelserna i mom. 5 eller

6 ej får utöfva befattning såsom sådan, han genast frånträda densamma samt

suppleant då inkallas att i stället såsom fullmäktig inträda.

(Jfr §§ 27—30 i lagen för Sveriges riksbank.)

§ 40.

Mom. 1. Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmäktige att ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar, än äfven de i afseende på

riksbanken särskildt utfärdade lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar.

Mom. 2. Riksbankens fullmäktige och revisorer, ledamöterna af kontorens

styrelser, alla vid riksbanken anstälde tjenstemän samt de personer, som vid

granskningen af riksbankens styrelse och förvaltning biträda Riksdagens

revisorer, skola doldt och förtegadt hålla hvad som rörer enskilda personers

förhållanden till riksbanken eller hvad i öfrigt vid förvaltningen kan förefalla

af sådan beskaffenhet, att det enligt lag och reglementet för riksbanken

hemligt hållas bör.

(Jfr. §§ 36, 37 och 38 i lagen för Sveriges riksbank.)

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

39 Bil. B.

§ 41.

Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka det åligger

att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion, som af

fullmäktige fastställes, samt i öfrigt efter af fullmäktige bestämd fördelning

af göromålen dem emellan, föredraga ärenden inför fullmägtige, tillse utförandet

af fullmäktiges beslut, verkställa köp och försäljning af utländska

vexlar med hvad dertill hörer, utöfva tillsyn öfver göromålen inom riksbanken

samt handhafva den löpande förvaltningen i öfrigt.

Mom. 2. Derjemte utse fullmäktige, likaledes inom sig, en vikarierande

deputerad, hvilken det åligger att under den tid, då ordinarie deputerad

åtnjuter ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af deputerade,

fullgöra dennes åligganden.

Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera en och

en half månad åligen.

Mom. 4. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, en fullmäktig för att

enligt meddelade föreskrifter utöfva tillsyn öfver riksbankens pappersbruk

och tryckeri samt inför fullmäktige föredraga bruket och tryckeriet rörande

ärenden.

Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehafvas af ordinarie

deputerad.

Mom. 5. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmäktig,

som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri, utgående

aflöningsförmåner äro bestämda i den af Riksdagen faststälda aflöningsstat.

Mom. 6. När, med begagnande af den i mom. 3 medgifna rätt,

deputerad begagnar ledighet och till följd deraf eller med anledning af

fullmäktig meddeladt tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter suppleant

inkallas och deltager i riksbankens styrelse, eger denne att för tiden

i fråga af bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande det

för fullmäktig i staten anvisade arfvode.

Mom. 7. Då vid förfall för ordföranden den af Konungen förordnade

suppleanten tjenstgjort, utgår till denne ersättning af bankens medel, beräknad

i förhållande till det för ordföranden bestämda arfvodet, dock ej för längre

tid än sammanlagt halfannan månad hvarje år; häri ej inberäknad den tid,

ordföranden kan hafva varit frånvarande med anledning af tillfälligt uppdrag

i riksbankens tjenst.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskoltets Memorial N:o 7.

§ 42.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäktige

en gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och

oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmäktige vara

tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna af göras

af allenast fyra fullmäktige, derest tre af dem äro om beslutet ense; men

i sammanträden med fullmäktige i riksgäldskontoret skola minst fem af

fullmäktige i riksbanken deltaga.

Uppstår vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,

böra fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas.

I de fall, då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Den,

som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut,

och fullmäktig, som af en eller annan anledning varit hindrad att något

fullmäktiges beslut öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga att

deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd af samma beslut kunna

uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar, hvartill någon

ibland fullmäktige kan blifva utsedd, får röstning med slutna sedlar ega rum.

Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd af beslut,

fattadt vid fullmäktiges sammankomst.

Mom. 2. (Pröfning af utlåningsärenden verkställes alla söckendagar af

minst fyra fullmäktige, nemligen de två deputerade samt minst två bland

öfriga fullmäktige.

Dylik ansökning må ej anses beviljad, med mindre flertalet bland närvarande

fullmäktige sig om bifall dertill förenat.

§ 43.

Till sådana ärenden hos riksbanken, hvilka böra hemliga hållas, räknas,

utom diskonterings-, låne- och kreditivärenden samt andra ärenden, som

röra kunders förhållande till riksbanken, fullmäktiges öfverläggningar och

beslut angående dels köp och försäljningar af vexlar, dragna å firma eller

person i utlandet, samt öfvertagande af annan utländsk valuta, dels köp

och försäljning samt öfvertagande geném annat aftal af svenska obligationer

och utländska statspapper, åtgärder till vidmagthållande af metalliska

kassan samt frågor om sättet för tilllverkning af banksedlar.

Öfverläggningar och beslut i sådana frågor skola upptagas i särskildt

protokoll, hvars innehåll ej må yppas, för än Riksdagens bankoutskott, dess

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

41 Bil. B.

revisorer eller fullmäktige i riksbanken anse sådant kunna ske utan skada

för riksbanken.

(Jfr § 36 i lagen för Sveriges riksbank.)

§ 44.

Fullmäktige kunna ej i och för sin befattning med riksbanken emottaga

föreskrifter af någon annan än Riksdagen och dess bankoutskott i de

fall, nämnda utskott eger att sådana å Riksdagens vägnar meddela; och äro

fullmäktige för sina åtgärder i denna egenskap Riksdagen eller dess bankoutskott

och revisorer allena redo skyldige.

(Jfr § 34 i lagen för Sveriges riksbank )

§ 45.

Har Konungen på framställning af fullmäktige i riksbanken eller, der

Konungen eljest så pröfvat nödigt, förordnat ombud att med fullmäktige i

något särskildt ärende förhandla, må fullmäktige med Konungens ombud

öfverlägga, men är det fullmäktige förbjudet att i ombudets närvaro fatta

beslut.

(Jfr § 31 i lagen för Sveriges riksbank.)

§ 46.

Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som kongl. myntverket

för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak emottagit,

så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess aflemnande till riksbanken,

myntadt eller i plants; och bör omyntadt guld hos riksbanken

bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för myntningskostnaden.

Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter

omständigheterna bestämma.

Mom. 3. Fullmäktige skola, när kongl. myntverket för riksbankens

räkning innehar guld eller silfver genom delegerade deltaga i den inventering

å kongl. myntverket, som i januari månad hvarje år och oftare, der

så nödigt pröfvas, anställes, på sätt Kongl. Maj:t finner godt förordna.

Skulle dervid, i hvad riksbanken rörer, något finnas att erinra, må fullmäktige

hos Kongl. Maj:t derom gorå anmälan.

Bill. till Riksd. Prut. 1898. (i Sami. 1 Afd. C Häft. Bil. B. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets Memorial K:o 7.

§ 47.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta inventering

af riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum,

utan äfven anställa besigtning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm.

§ 48.

Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna

i hvarje särskilt fall, såväl lemna riksbankens gäldenärer

förlängning i den föreskrifna tiden för betalande af deras skulder till riksbanken

som ock bevilja de riksbankens gäldenärer, hvilka till borgenärers

förnöjande sin egendom afträdt, ackord vid liqviden af deras skulder till

riksbanken. I annat än sist omförmälda fall må fullmäktige deremot icke

efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter och gällande författningar

bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergift underställas nästblifvande

bankoutskott till afgörande i den ordning, instruktionen för detta

utskott stadgar.

Mom. 2. Fullmäktige ega att såväl för hufvudkontoret som, på förslag

af vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka såsom

osäkra ansedda fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna.

§ 49.

Öfver sådana till bankoutskott eller revisorer stälda besvär eller hos

bankoutskottet gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmäktige

inlemnade, skola fullmäktige afgifva utlåtande.

§ 50.

Fullmäktige äro berättigade att när som helst genom ombud, utsedt

inom eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid

afdelningskontoren.

För dylik förrättning, som verkställes af fullmäktig i riksbanken, utgår

ej säl skild t arfvode, utan endast rese- och traktamentsersättning, beräknad

enligt tredje klassen af gällande resereglemente. Till annat ombud lemnas

godtgörelse efter bestämmande af fullmäktige.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskotlets Memorial N:o 7.

43 flit. B.

§ 51.

Mom. 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt att låta af riksbankens

medel utbetala:

l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;

2:o bidragen till enke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvud- och

afdelningskontor samt pappersbruk;

3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande deraf

äro i behof, sådant understöd till oförändradt belopp;

4:o de af Eiksdagen till ännu qvarlefvande enskilda personer faststälda

årliga anslag; och

5:o ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver riksbankens

handlingar.

Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola

fullmäktige hos bankoutskottet göra anmälan.

§ 52.

Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseende öfver riksbankens pappersbruk

vid Tumba.

Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna

för brukets drift, med hvad dertill hörer;, börande alla frågor om utgifter

för bruket, de der icke äro genom faststälda stater bestämda eller tillhörande

den löpande bruksdriften, underställas fullmäktiges pröfning och

beslut.

Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan

oundgängligt behof, af fullmäktige företagas, innan de dertill erhållit medgifvande

af bankoutskottet.

Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna

vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade, på

stället taga kännedom af föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders

och maskiners tillstånd med mera, utan äfven att vid hvarje förvaltares

afgång och deremellan hvart tredje år verkställa inventering af förråden vid

bruket.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

§ 53.

Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som i ett eller

annat afseende hafva inflytande på riksbankens kredit eller säkerhet, men

hvaröfver bestämda föreskrifter saknas, må beslutet derom ej af fullmäktige

fattas, innan de först rådfört sig med bankoutskottet.

§ 54.

Någon riksbankens fastighet må med nedan nämnda undantag icke af

fullmäktige afyttras eller riksbanken frånskiljas, utan skall fråga derom

underställas bankoutskottet.

För riksbankens fordran pantsatt eller utmätt fast eller lös egendom,

som försäljes å auktion, dervid riksbankens rätt kan vara beroende, är riksbanken

oförhindrad att inropa; dock skall den egendom åter afyttras, när

så pröfvas lämpligt och i hvarje fall, när det utan förlust kan ske.

(Jfr § 22 i lagen för Sveriges riksbank.)

§ 55.

Efter hvarje års slut skola fullmäktige till Riksdagens bankoutskott

afgifva berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning.

Denna berättelse skall till trycket befordras och hållas för allmänheten tillgänglig.

Härförutom hafva fullmäktige att till Riksdagens revisorer öfver statsverket,

riksbanken och riksgäldskontoret afgifva berättelse i omförmälda hänseende.

Jemte dessa berättelser skola fullmäktige till bankoutskottet och revisorerna

låta öfverlemna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren

hafva att afgifva, samt till revisorerna dessutom de från revisorerna för afdelningskontoren

inkomna berättelser, åtföljda af de meddelanden och förklaringar,

hvilka må finnas af de i sistnämnda berättelser gjorda framställningar

eller anmärkta förhållanden påkallade.

Den berättelse angående verkstäld granskning af riksbanken i dess

helhet, som jemlikt gällande instruktion för hvarje, år af Riksdagens revisorer

afgifves och fullmäktige tillställes, skall på deras föranstaltande tryckas,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

45 Bil. B.

offentliggöras och till Riksdagen öfverlemnas jemte de yttranden och förklaringar,

till hvilken densamma kan gifva anledning.

(Jfr § 32 i lagen för Sveriges riksbank.)

§ 56.

Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana anstalter, hvarigenom

riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokument må kunna,

om så fordras, utan tidsutdrägt till säker ort förflyttas; och böra fullmäktige

vid slikt förhållande af Kongl. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar.

§ 57.

Mom. 1. Åt de af Riksdagen valde fullmäktige är uppdraget:

enligt regeringsformens § 50 att, jemte fullmäktige i riksgäldskontoret,

med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende

till vigtiga hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;

enligt regeringsformens § 98, att, om justitieombudsmannen dör eller

sin befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret,

insätta i embetet den person, Riksdagen till hans efterträdare utsett,

samt att, då den person, som Riksdagen utsett att justitieombudsmannen

efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas eller genom döden afgår,

eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger, genast, samfäldt med riksgäldskontorets

fullmäktige, per capita välja en annan;

enligt regeringsformens § 109 att, derest Riksdagen bestämt bevillningens

hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning

blifvit ense, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret,

uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i den

förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar jemlikt ökas eller

minskas efter den faststälda bevillningssummans förhållande till den, som

vid föregående riksdag blifvit fördelad;

enligt riksdagsoixlningens § 32, att vid riksdagens början genom tre

delegerade tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen

skola styrka sin behörighet.

Mom. 2. Enligt kongl. förordningen angående eu postsparbank för

riket ega fullmäktige att inom sig utse en fullmäktig att vara ledamot i

postsparbankens styrelse; att låta för postsparbankens räkning i riksbanken

förvara de postsparbanken tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

mot den ersättning till riksbanken, som af fullmäktige bestämmes, samt

att på framställning af postsparbankens styrelse föranstalta om försäljning

eller pantsättning af postsparbankens värdehandlingar till det belopp, styrelsen

finner nödigt.

Mom. 8. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret ega fullmäktige

i riksbanken dessutom

att för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmagtkållande

utse och välja en person att, å riksbankens och riksgäldskontorets

vägnar, såsom ledamot deltaga i Göta-kanal-direktionen; skolande nytt val

dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut utsedda ombudet kan

åter inväljas,

att utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar

deltaga i revisionerna och kanalverkets räkenskaper,

att i afseende å den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade, till

riksgäldskontoret öfverlemnade och i dess reglemente närmare omförmälda

byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus förränta de denna fond tillhörande

medel, i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut från fonden

uttagas; och

att — sedan 1888 års riksdag beslutit, dels att för inrymmande af

Riksdagen, riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen samt af

riksbanken tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen,

dels att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags-

och riksbankshus, hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande

af nytt riksdagshus bildade fonden, dels att af denna byggnadsfond

må utgå till uppförande af nytt hofstall å Artilleriplanen och

anordnande eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets närhet en

summa af högst 1,070,000 kronor till ersättande af det för landtförsvarets

behof disponerade förra artilleristallet vid Artilleriplanen och för inlösen af

byggnaderna å egendomen n:o 6 i qvartetet Bodarne 55,000 kronor och

till inlösen af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström

högst 280,000 kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna

å Helgeandsholmen jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och

broar samt platsens ordnande i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår,

sedan sistnämnda tre kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund

summa 5,000,000 kronor, dels ock att byggnaderna skola uppföras i enlighet

med genom bankofullmäktiges och fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg

upprättade och af dem gillade ritningar — utföra det dem gifna uppdrag,

som i Riksdagens i detta ärende meddelade beslut innefattas.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

47 Bil. B.

AFDELNING 4.

Om styrelserna vid riksbankens afdelningskontor.

§ 58.

Mom. 1. Styrelsen öfver hvardera afdelningskontoret i Göteborg och

Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvarje af de öfriga afdelningskontoren

af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt antal suppleanter, för

ett år i sänder, efter kalenderår räknadt, utses af fullmäktige, med rättighet

för fullmäktige att derförinnan, om och när de dertill finna anledning,

entlediga en eller flera eller alla ledamöter i dessa styrelser; och skola i

den eller de entledigades ställe annan eller andra ledamöter genast inväljas.

Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses

ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne

ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående ledamot återväljas.

Mom. 2. Bland ledamöter i hvarje styrelse skola fullmäktige särskilt

utse en att handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen väljer inom

sig ordförande och vice ordförande.

Mom. 8. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt förhinder för

ordinarie ledamot.

Inträffar förhinder för den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen,

eger styrelsen att förordna om göromålens uppehållande, intill

dess fullmäktige i ärendet beslutit.

Mom. 4. A tid, som fullmäktige, på derom gjord framställning, bestämma,

och sedan de förordnat om göromålens skötande, eger ledamot,

som handhafver den dagliga förvaltningen, vid riksbankens afdelningskontor

i Göteborg eller Malmö, åtnjuta en och eu half samt sådan ledamot vid

hvarje af de öfriga afdelningskontoren en månads ledighet årligen.

Öfriga ordinarie styrelseledamöter vid samtliga afdelningskontoren, med

undantag af dem i Göteborg och Malmö, ega jemväl att efter anmälan

hos vederbörande styrelse, för så vidt ej särskild! hinder derför skulle möta,

på riksbankens bekostnad begagna ledighet, hvar och en under en tid af

sammanlagdt högst en månad årligen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

Mom. 5. För den tid, styrelseledamot för den dagliga förvaltningen,

på grund af medgifvande i mom. 4, begagnar ledighet, ega fullmäktige

bestämma godtgörelse till vikarie, med tillämpning dervid af de i aflöningsstaten

meddelade föreskrifter angående aflöningsförmånerna för dylik ledamot.

§ 59.

Vid förvaltningen af afdelningskontor har styrelsen att ställa sig till

efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, reglementariska

föreskrifter och stadgar, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda af

fullmäktige eller deras deputerade meddelade.

§ 60.

Mom. 1. Det åligger den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen

af afdelningskontoret, att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens

handläggning inom kontoret, att föredraga låne-Toeh andra ärenden

och att besörja brefvexlingen emellan afdelningskontoret och hufvudkontoret,

allt i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige

eller deras deputerade meddelade.

Mom. 2. Bemälda ledamot samt eu af styrelsens öfriga ledamöter,

hvilken fullmäktige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning af

vexlar på utlandet vid kontoret förenade göromål.

Dessa ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda

göromål.

§ 61.

Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna

en gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och

oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid samtligaMedamöter vara

närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden, dervid protokoll skall föras,

skiljaktiga meningar, gälle flesta rösterna, och,'' då dessa äro lika, ege ordföranden

afgörande röst.

Mom 2. För pröfning af utlåningsärenden sammanträda styrelserna

alla söckendagar. Beslut må ej fattas, med mindre än att tre ledamöter

äro tillstädes; och må ansökning om försträckning ej anses bifallen, så vida

ej tre ledamöter äro om bifall ense.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

49 Bil. B.

§ 62.

Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas

årligen genom fyra personer, af hvilka Riksdagens kammare utse hvardera

två jemte lika antal suppleanter för dem.

Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bemälda

revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen samt dithörande

bevaknings- och utsökningsärenden som ock till Riksdagens bankoutskott

och revisorer öfver stats-, banko- och riksgäldsverken angående afdelningskontorets

rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmäktige

inlemnas, den till bankoutskottet senast å dagen före riksdagens början

och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.

§ 68. ^ V : " ‘

Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner upptagas

i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Arfvodet till de styrelseledamöter, som besörja handeln med

vexlar på utlandet, äfvensom ersättningen till deras biträden ega fullmäktige

att, efter göromålens omfång och beskaffenhet, bestämma till såväl beloppet

som detsammas fördelning ledamöterna emellan.

Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning

i styrelsen, åtnjuta han det för den senare bestämda arfvode, lämpaat

efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager, dock

att, Där styrelseledamot, enligt medgifvande i § 58 mom. 4, begagnar ledighet

och suppleant till följd häraf inträder i styrelsen, till denne af kontorets

medel utgår ersättning med belopp, motsvarande det för ordinarie

ledamot i staten anvisade arfvode.

Bill. till Jliksd. Prat. 1898. 6 Sami. 1 Afd. G Iläft.

Bil. B.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

Éankoutslcottets Memorial N:o 7.

50

AFDELNING 5.

A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvud- och

afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning och åligganden;

ordningsstadganden samt grunderna för pensions erhållande.

§ 64.

Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet

härflytande göromål handläggas af de vid hvarje kontor anstälda tjenstemän,

i öfverensstämmelse med gällande tjenstgöringsstadgar samt de af fullmäktige

eller deras deputerade eller, för afdelningskontor, af dess styrelse

eller styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen meddelade föreskrifter.

Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmäktige att vidtaga

sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna

i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af fullmäktige

beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas bankoutskottets

pröfning och stadfästelse.

§ 65.

Tjenstegraderna inom riksbankens kontor äro fyra, nemligen:

Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister;

Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator och

ombudsman vid afdelningskontoret i Göteborg;

Tredje graden: kamrerare, förste revisor och ombudsmannen vid hufvudkontoret;
Fjerde

graden: kommissarier och bankosekreteraren.

Denna gradindelning tillämpas på tjenstemännen vid hufvudkontoret

och afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, men icke på tjenstemännen

vid de öfriga afdelningskontoren och ej heller på ombudsmannen vid kontoret

i Malmö.

§ 66.

Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flera tjenstemän vid hvarje

kontor, än aflöningsstaten upptager.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskollets Memorial N:o 7.

51 Bil. B.

Fullmagt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden.

Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter

för någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmäktige att utöfver

stat anställa den eller de tjensteman, som erfordras, och åt dem för tjenst - göringstiden anslå lämpliga arfvoden.

Mom. 3. Yaktbetjening anställes i hufvudkontoret af fullmäktige till

erforderligt antal och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse till det

antal, aflöningsstaten angifver.

§ 67.

Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens

kontor utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild af Riksdagen

faststäld aflöningsstat.

Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager, ega fullmäktige att tilldela

lämpliga arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden inom kontoret

för riksbankens utrikes affärer och kommissionsanstalten vid hufvudkontoret

äfvensom åt de biträden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö,

hvilka, utom den ordinarie tjenstemännen för kommissionsgöromål i Göteborg,

erhålla uppdrag att handhafva de göromål, som härflyta af stadgandet

i § 34 mom. 1 här ofvan.

Likaledes ege fullmäktige att vid hufvudkontoret utöfver stat till vaktmästare

i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen

meddela de arfvoden, fullmäktige finna skäliga.

§ 68.

Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsattes vid hufvudkontoret

af fullmäktige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse, medelst

anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i Post- och

inrikes tidningar, ansökningstid af trettio dagar från kungörandet.

Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i allmänhet

tjenst inom viss tjenstegrad.

I afseende å ombudsmansbefattningarna vid afdelningskontoren må fullmäktige,

då så anses lämpligt, låta med åtgärder för tillsättning å ordinarie

stat af sådan befattning anstå och i enlighet dermed bestämma, att dylik

tjenst må bestridas på förordnande tills vidare.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets Memorial N;o 7.

Mom. 2. Sökande till annan än första gradens tjenst skall skriftligen

förbinda sig att för de medel, som kunna honom i tjensten anförtros, ställa

vederhäftig borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige eller

vederbörande styrelse kunna komma att bestämma.

Mom. 8. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig

sökande, skall ny ansökningtid utsättas.

Mom. 4. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas ansökningshandlingarna

af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet

och de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmäktige, hvilka hafva

att. tillsätta tjensten samt utfärda förordnande för den utnämnde.

Mom. 5. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda

behöfliga biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer; börande

deputerades åtgärder härvid hos fullmäktige anmälas.

§ 69.

Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmäktige inställa tillsättningen,

äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna medelst tjenst

i lägre grad ersättas, fullmäktige ega att om tillsättning af sistnämnda

tjenst förordna; skolande styrelse för afdelningskontor om dylika förhållanden

hos fullmäktige göra anmälan, innan åtgärd för tillsättning af ledig

tjenst utaf styrelsen vidtages.

§ *0.

Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmäktige till tjensten nämna den

bland de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande. Till

ombudsman kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets

rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjenstgöring i

ombudsmansexpeditionen vid hufvud kontoret.

§ 71.

Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i andra

eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke

annan tjenstebefattning utom riksbanken emottaga. Den, som till sådan

tjenst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes

innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

53 Bil. B.

till/i följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom riksbanken, må

dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i riksbanken

hinderlig.

§ 72.

Uppflyttningen till högre lön inom tjenstegrad må icke ske, med

mindre fullmäktige eller vederbörande styrelse pröfva tjenstemannen hafva

genom sin föregående tjenstgöring inom graden och fortfarande duglighet

gjort sig förtjent af en dylik löneförbättring.

Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derpå protokollsutdrag.

§ 73.

Tjenstemän och betjente vid riksbankens samtliga kontor äro skyldiga

att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning

i åligganden, som vid en förändrad organisation af riksbanken eller eljest

kan varda stadgad.

De tjenstemän, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller befordras

vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö,

kunna af fullmägtige för en tid af högst sex månader förflyttas till tjenstgöring

i samma eller högre grad vid annat af nyssnämnda kontor; agande

fullmägtige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning af riksbankens

medel för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen för honom

kan medföra.

Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemannen vid hufvudkontoret,

som dertill af fullmäktige erhåller uppdrag, att utan ersättning

underskrifva nya samt granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar.

§ 74.

Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta,

och göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vikariat, ega fullmäktige

eller vederbörande styrelse att om tjenstgöringen förordna och för

dess bestridande af riksbankens medel använda: vid hufvudkontoret samt

afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ett belopp, motsvarande den vid

vederbörande kontor för första tjenstegraden bestämda lägsta lön, samt vid

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

hvarje af de öfriga afdelningskontoren ett belopp af högst tolfhundra kronor

för år räknadt; dock under iakttagande härvid, att ersättning till vikarie

för ombudsman ej må komma att öfverstiga dennes ordinarie lön.

Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag helsas

förbättrande, utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter,

eller i och för tjenstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer,

vare den tjenstledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande.

Mom. 8. Då vikariat för någon tjensteman fordras i anseende dertill,

att han afträdt sin egendom åt borgenärer eller blifvit stäld under förmyndare,

bör till tjenstens bestridande under den tid, vikariatet i dylika fall

enligt nedanstående §§ 80 och 81 kan komma att fortfara, användas utom

tjenstgöringspenningar den del af lönen, som fullmäktige pröfva för ändamålet

nödig.

Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret, kamrerare och tjensteman

i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och

Malmö samt kamrerare och kassörer vid de öfriga afdelningskontoren ega,

så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan

ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, tjenstemännen i tredje och fjerde

graderna vid hufvudkontoret och de i tredje graden vid afdelningskontoren

i Göteborg och Malmö under en och en half månad samt öfriga ofvan omförmälda

tjenstemän en månad hvarje år; dock att tjenstemännen i lägsta

graden vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö

ej ega att erhålla semester förr, än de kommit i åtnjutande af lönetillägg

eller i graden innehaft tjenst på ordinarie stat i minst fem år.

Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret af deputerade

och vid afdelningskontoren af styrelsen.

§ 75.

För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af riksbankens

kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från

högre allmänt läroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper

för riksbankens tjenst.

§ 76.

Mom. 1. Ofvervaktmästare, tillika brandmästare, samt öfriga ordinarie

vaktmästare tillsättas vid hufvudkontoret af fullmäktige medelst förordnande.

s. 55 Kontrollera mot PDF

BankoutskoUets Memorial N:o 7.

55 Bil. B.

Deputerade ega att vid hufvudkontoret antaga och entlediga extra vaktmästare.

Mom. 2. Vaktbetjeningen vid afdelningskontor antages och entledigas

af styrelsen, ordinarie till det antal, aflöningsstaten bestämmer.

§ 77.

Tjenstledighet för öfvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare meddelas

vid hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af styrelsen.

Är vaktbetjent af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta, må den, som af

deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att bestrida göromålen, af riksbankens

medel erhålla arfvode, motsvarande vid hufvudkontoret lägsta vaktmästarelön

och vid afdelningskontor högst 2 kronor om dagen, men sökes

eljest ledighet, eller måste någon från tjensten afhållas derför, att han till

borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, förordnas vikarie på den tjenstlediges

bekostnad.

§ 78.

Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar

fullmakt, antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af förmäns

tillsägelser och varningar rätta, eller ock beträdes med större fel i tjenstgöringen,

eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefvernet, vare vederbörande

förman skyldig att förhållandet skriftligen anmäla hos fullmäktige,

som bestämma huruvida sådan anmälan bör till åtgärd föranleda, i hvilket

fall tjenstemannen skall lemnas tillfälle att sig förklara och de för sakens

bedömande erforderliga upplysningar infordras. Finnes tjenstemannen beträdd

med större eller mindre fel af förenämnda beskaffenhet, skall han,

efter fullmäktiges pröfning, erhålla inför protokollet en allvarsam föreställning

eller från tjenstgöring afhållas på längre eller kortare tid med förlust

af större eller mindre del af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse

förvunnen, afhålles han från tjenstgöring på längre eller kortare tid med

förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock skiljes han från innehafvande

tjenst.

Mom. 2. Af de tjenstemän åter vid hufvudkontoret, som icke å

tjensten erhållit fullmakt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor ega fullmäktige

att, sedan vederbörande tjensteman fått tillfälle sig förklara, från

tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

bankoutskottets Memorial N:o 1.

kontoret finnes icke vara belåtet; egande fullmäktige att i afseende på

tjensteman vid afdelningskontor vidtaga sådan åtgärd på anmälan af vederbörande

kontorsstyrelse.

Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna

fel kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda påföljder, ega de

att sådana tillämpa.

§ 79.

Tjensteman, som varder under förmynderskap stöld, må det ej tillåtas

att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar. Blifver

han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes han

från tjensten; dock att, om hans omyndighetstillstånd varit föranledt af

sjukdom, fullmäktige må ega att efter omständigheterna förfara.

Undandrager sig tjensteman, efter dertill erhållet rådrum, att ställa

sådan säkerhet, som i § 68 mom. 2 omförmäles, varde han likaledes från

tjensten skild.

§ 80.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande sin

egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas och

skall, om han icke senast sex månader, efter det inställelsedagen i konkursen

inträffat, styrker sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin

i riksbanken innehafvande tjenstebefattning.

§81.

Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse i

allmänna lefvernet af den svåra beskaffenhet, att riksbankens trygghet eller

anseende ovilkorligen fordrar hans entledigande, hafve gjort sig förlustig

sin i riksbanken innehafvande tjenst.

§ 82.

d •'' hl ’»v. . • / 111 ■. ■ •, »i • •;» . / no.»/

Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller anmäldt

laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest visar

märklig försummelse eller undandrager sig behörigt deltagande i göromålen,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

57 Bil. B.

skall, på anmälan af deputerade eller, för afdelningskontor, af styrelseledamoten

för den dagliga förvaltningen, från listan öfver extra ordinarie tjensteman

afföras.

§ 83.

Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar

eller på annat sätt felar tjensten eller utom densamma förhåller sig

otillbörligt, ankommer det på fullmägtige eller vederbörande kontorsstyrelse

att afhålla den felaktige från tjenstgöring under längre eller kortare tid,

med förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock genast skilja lio•nom

från tjensten.

§ 84.

Beräknande af pension åt tjensteman och vaktbetjening grundas på

dels den lön, de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal år, de

användt såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller annan statens

tjenst.

§ 85.

Tjensteman eller vaktbetjent skall, då han uppnått 65 lefnadsår och

tjenat 35 år vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från

tjensten afgå, fullmägtige dock obetaget att låta med afsked anstå, derest

och så binge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande

sätt gagna riksbanken och kan finnas villig att i tjensten

qvarstå.

§ 86.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt välförhållande

i och utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, såvida han fyllt sextio år

och tjenat trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta

tre fjerdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår i förening

med trettiofem tjensteår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig

oförmögenhet till vidare tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes

då efter tjensteåren allena, medels afdrag å tre fjerdedelars lön af

en trettiofemtedel för hvarje bristande tjensteår. Öfverstiga deremot tjensteåren

trettiofem och ålderåren sextio, ökas det ofvan bestämda pensionbeloppet

med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande tjensteår, eller ock med en

Bil/,, till Riksd. Prat. 18.98. (i Sam.l. 1 Afd. 0 Iläft. Bil. B. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottets Memorial N.o 7.

sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräkna

gssätt skulle för af skedssökanden förmånligare utfalla.

§ 87.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,

kunna fullmäktige på pensionsstat öfverflytta tjensteman eller vaktbetjent,

som af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett

tillfredsställande sätt gagna riksbanken, oaktadt han sig ej om afsked anmält.

I sådant fall ega fullmägtige att, efter omständigheterna, tillägga den, som

afskedas antingen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och

tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen, dock ej mindre

än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper.

§ 88.

Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende för

alltid eller för viss tid, kåfve förlorat rättigheten att pension vidare uppbära.

§ 89.

Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arfvoden

utöfver faststäld stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast

ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till fullmäktiges expedition

inlemnas senast å den dag, Riksdagen sammanträder, vid påföljd, att de i

annat fall icke varda till pröfning upptagna.

Mom. .2. Öfver sådana af fullmäktige eller styrelse för afdelningskontor

fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning af reglementet,

kunna besvär anföras hos näst sammanträdande bankoutskott eller,

mellan riksdagarne, hos revisorerna af riksbanken, dock, hvad angår beslut i

ordningsmål, endast i det fall, att klaganden blifvit från tjensten skild eller

förklarats skyldig afstå någon del af sina löneinkomster.

Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmäktige,

i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit

justeradt, och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af

beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen,

hvarefter besvären böra till fullmäktiges expedition inlemnas, när de ärostälda

till bankoutskottet, sist å den dag riksdag sammanträder, och när

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

59 Bil. B.

de anföras hos revisorerna af riksbanken, sist fjorton dagar före revisionens

början, men är beslutet meddeladt senare än fjorton dagar före utgången af

den sålunda bestämda tiden, böra besvären till bankoutskottet eller revisionen

omedelbart ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då

befordringsfråga blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit klaganden

delgifvet.

B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.

§ 90.

Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare

som på förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes.

Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd,

ställa godkänd borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige

bestämma.

Till förvaltarens biträde äro anstälda för papperstillverkningen en verkmästare

och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den öfriga

förvaltningen en bokhållare, hvilka alla, på förvaltarens förslag, tillsättas på

förordnande tills vidare af fullmäktige.

För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse den

af bankoutskottet den 15 december 1857 fastälda instruktion, med den

ändring, som af andra eller materialbokhållaretjenstens indragning följer.

§ 91.

Mom. 1. Tumba bruks tjenstemän och vaktmästare tillkommande

löne- och öfriga förmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen faststäld

aflöningsstat.

Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersona antages och afskedas

af förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal

fastställa fullmäktige aflöning och öfriga förmåner.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

1 Bil. tf.

Bil. C

till

Bankoutskottets memorial n:o 7 år 1898.

Till bankoutskottet.

Med anledning af den ansökning, som styrelseledamöterna för den

dagliga förvaltningen vid afdelningskontoren i Jönköping, Karlstad och

Örebro till utskottet ingifvit angående deras pensionsförhållanden m. m.,

får jag, som anser ansökningen vara i vissa delar befogad, härmed

underställa utskottet en förberedelse till lösning af den invecklade fråga,

som bemälda styrelseledamöter bragt å bane.

Före inrättandet af den s. k. handhafvarebefattningen vid afdelningskontoren

bestriddes motsvarande göromål af eu af direktörerna

i kontoret, benämnd bankoombud. Sådant ombud erhöll, äfven om han

ej förut var tjensteman i banken, efter viss tids tjenstgöring tur såsom

sådan, först i lägsta, sedermera i andra och slutligen i tredje eller

kamreraregraden. I enlighet härmed kunde bankoombudet, om han

qvarstod såsom sådant till pensionsåldern, blifva berättigad till pension

lika med kamrerare, utan att han innehade någon tjenst å stat. Likaledes

är genom särskildt riksdagsbeslut bestämdt, att förvaltaren vid

riksbankens pappersbruk Tumba, som är tillsatt endast på förordnande

tills vidare, »må i afseende å pensions erhållande för Big betraktas lika

med bankens öfriga tjensteman i kamreraregrad». Förvaltaren näst

Bih. till Riksd. Prof. 1898. 6 Sami. 1 Afd. 6 Höft. Bil. C. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoulsliottets Memorial N:o 7.

före den nuvarande erhöll ock på samma grund pension af 4,000 kronor,

utan att hafva tjenstgjort såsom i vanlig bemärkelse.

Om dylikt medgifvande lemnades den styrelseledamot för den

dagliga förvaltningen, som är riksbankens tjensteman, skulle derigenom

kunna undvikas, att han sökte tredje graden uteslutande med tanke på

pension, och skulle sålunda ej behöfva befaras, att de vigtiga kamreraretjensterna

vid hufvudkontoret i större antal komme att bestridas på

förordnande
Det

nu antydda ändamålet skulle till äfventyrs kunna vinnas, om

i reglementet eller tillämpningsstadgarna till aflöningsstaten infördes

ett stadgande af t. ex. följande innehåll:

»Styrelseledamot för den dagliga förvaltningen vid afdelningskontor,

hvilken varit eller fortfarande är tjensteman i riksbanken, eger,

om han innehar dylik ledamotsbefattning vid pensionsålder, rätt till

pension å riksbankens stat till belopp, motsvarande den lön med intjenta

ålder stillägg, han enligt gällande aflöningsstat åtnjuter i egenskap af

styrelseledamot för den dagliga förvaltningen.»

Genom ett sådant eller liknande stadgande som det här ofvan

angifna skulle vinnas den afsevärda fördel, att handhafvare af den

dagliga förvaltningen vid afdelningskontoren icke hafva någon anledning

att, blott och bart för erhållande af högre pension, söka tjenstebefattningar

i banken, Indika de ej hafva för afsigt att tillträda och

utöfva. Men stadgandet kan icke afhjelpa en annan olägenhet, som

vidlåder det nuvarande systemet med handhafvarebefattningarnas tillsättande,

när, såsom ofta sker, dertill utses eu riksbankens tjensteman.

Denna olägenhet består deri, att handhafvare!! qvarstår i sin tjenst på

stat, hvilken alltså kommer att, så länge handhafvareuppdraget förnyas,

skötas af vikarier, förordnade tills vidare på obestämd tid, men så,

att förordnandena kunna när som helst återkallas. Bankoreglementets

§ 89 utvisar, att man, der någon tjensteman genom sjukdom eller

annan oförmögenhet är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande

sätt gagna riksbanken, velat gifva fullmäktige medel i handom att

genom vederbörande förflyttning på pensionsstat förekomma, att vikariat

till följd af någon tjenstemans sjukdom räcka alltför länge.

Men, hvad angår handhafvarebefattningarna, måste, der tjenstemän

i Riksbanken utses till dylika uppdrag, de befattningar å stat, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

handhafvarne fått sig anförtrodda, huru länge än handhafvareuppdraget

fortfar, uppehållas af tillfälligt förordnade ordinarie eller extra tjensteman.

Då riksbanken redan nu har 15 afdelningskontor och snarligen

skall hafva 23, inses lätt af hvilken stor betydelse det är för tjenstgöringen,

om alla eller flertalet af de 23 handhafvarebefattningarna

anförtros åt tjensteman och dessas fenster skola uppehållas af vikarier

med tillfälliga förordnanden.

Det synes mig derför vara angeläget, att dessa förhållanden varda

föremål för uppmärksamhet och att de nuvarande olägenheterna så

vidt möjligt afhjelpas.

Något bestämdt formuleradt förslag i sådant afseende finner jag

icke skäligt att redan nu söka framställa, utan inskränker jag mig

till att antyda, huru, enligt min mening, frågan skulle kunna lösas,

hvarvid jag dock uttryckligen vill framhålla, att andra sätt äfven kunna

tänkas och kanske äfven befinnas ega företräde, sedan frågan på särskildt

sakkunnigt håll närmare blifvit undersökt.

Det synes mig böra föreskrifvas, att när eu riksbankens tjensteman

mottager uppdrag att såsom styrelseledamot handhafva den dagliga

förvaltningen vid något riksbankens afdelningskontor, skall han

frånträda förut innehafvande tjenst; dock så, att han under handhafvaretiden

eger fortfarande räkna tjenstår samt att honom ej är förmenadt

att bibehålla den honom efter skicklighet och förtjenst tillkommande

befordringsrätt, hvadan han alltså skall kunna i tur och ordning efter

särskild pröfning såsom lönlös uppflyttas i högre tjenstegrad.

Genom en dylik anordning skulle de många vikariatsförordnandena

i riksbanken komma att upphöra, och torde icke någon obillighet vederfaras

handhafvarne, enär dessa, i utbyte mot den i vissa afseenden

tryggare ställningen såsom tjenstemän, erhålla förmånen att, jemte en

sjelfständigare verksamhet, vid jemförelsevis unga år få tillträda större

löneinkomster, som de på tjenstevägen ej skulle kunna erhålla förr än

långt senare och vid högre ålder.

På det att fullmäktige icke på något sätt måtte tillskyndas inskränkning

uti sin frihet att förnya eller återkalla handhafvareuppdragen,

blefve dock måhända nödvändigt, att fullmäktige, liksom de

nu kunna flytta en tjensteman på pensionsstat utan derom gjord ansökning,

finge vid behof förflytta en eller annan handhafvare på

expektansstat, i afbidan på att han vid inträffande ledighet må kunna

åter erhålla lön såsom tjensteman.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

BanhoutsJcottets Memorial N:o 7.

Då jag, såsom ofvan är nämndt, icke haft för afsigt att framställa

ett definitivt förslag till ordnande af de vigtiga angelägenheter,

som nu af mig berörts, utan min mening hufvudsakligen varit att fästa

uppmärksamheten å ifrågavarande förhållanden samt att derigenom bana

väg för eu utredning, blir min hemställan,

att utskottet måtte besluta att hos herrar bankofullmäktige

begära framläggande för utskottet af yttrande

och förslag i här ofvan omförmälda hänseenden.

Stockholm den 30 april 1897.

G. H. Spens.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

5 Bil. c.

Fullmcigtiges i riksbanken yttrande med anledning af grefve Spens''

förslag.

Till bankoutskottet.

Det åligger fullmäktige att afgifva yttrande och förslag i fråga

om pensions- och successionsförhållanden för och efter de styrelseledamöter,

som skola handhafva den dagliga förvaltningen vid riksbankens

afdelningskontor, för närmare utredande af de hithörande frågor, hvilka

utskottets ordförande herr grefve G. H. Spens i skrifvelse af den 30

april till utskottet bragt på tal.

Beträffande l:o pensionsförhållandena för de ifrågavarande styrelseledamöterna,

har i omförmälda skrifvelse framhållits, hurusom det borde

undvikas, att de handhafvande styrelseledamöterna söka tjenst i 3:dje

eller kamreraregraden vid de kontor, der sådan gradindelning funnes,

uteslutande med tanke på pension, hvarigenom kunde inträffa, att de

vigtiga kamreraretjensterna vid hufvudkontoret i större antal skulle

kunna komma att bestridas på förordnande.

Hvad nu angår den här senast angifna olägenheten, bör det tagas

i betraktande, att vid befordran till tredje grads tjenst utöfvandet af handhafvarebefattning

utan tvifvel innefattar en tungt vägande merit; men

denna är dock ej i allo afgörande, då med den jemföres annan förtjenst,

ådagalagd särskilt under tjenstgöring i andra graden och delvis i tredje

under förordnande. Ansökan af handhafvare till tredje grads tjenst kan

ock föranleda, att en sådan, om han till tjensten utnämnes, kommer

att till densamma öfvergå, så att den skötes af ordinarie innehafvare.

Klart är dock, att en handhafvare eger ett gifvet intresse att

söka få anställning i tredje graden, såvida inga utsigter för honom

finnas att såsom handhafvare komma i åtnjutande af skälig pension. För

närvarande utöfvas handhafvarebefattningarna vid riksbankens 15 afdelningskontor

af 11 tjenstemän i banken, 3 pensionerade statstjenstemän

och eu person, som icke varit i statens tjenst anstäld.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

Vid Göteborg och Malmö äro handhafvare ordinarie kamrerare

hvar vid det kontor, der han tjenstgör.

Vid de 9 öfriga af de 11 kontoren äro såsom handhafvare anstå!

da:

1 andra gradens tjensteman vid hufvudkontoret med rätt till pension

efter 3,000 kronor,

1 » » » vid Göteborgskontoret med d:o,

1 » » » vid Malmökontoret med d:o,

2 kamrerare vid första gruppen af de smärre afdelningskontoren med d:o,

2 » vid andra » » » » » med d:o,

1 » vid tredje » » » » » med d:o

1 » vid fjerde » » » » » med rätt

till pension efter 2,800 kronor.

Handhafvarelönen, utom tjenstgöringspenningar och arfvode, utgör

med intjenta ålderstillägg deremot 4,000 kronor vid de smärre kontoren,

3,400 kronor vid Visbykontoret, men vid Göteborgs- likasom vid Malmökontoret

4,500 kronor, hvaremot pensionen vid hvardera af dess sistnämnda

två kontor för kamrerare utgör högst 4,000 kronor.

Då handhafvarnes vid de smärre kontoren löneförmåner, sådana

de äro bestämda för tjenstemän i riksbanken i allmänhet, kunna sammanlagdt

uppgå till 6,000 kronor, är lätt insedt, att afgång vid uppnådd

pensionsålder skulle för dem, som icke på grund af innehafvande

tjenst hafva att påräkna högre pensionsbelopp än 3,000 kronor, medföra

väsentlig ekonomisk olägenhet. Enahanda är förhållandet i Göteborg,

der afton ingen kan stiga till 7,000 kronor jemte fri bostad, samt

i Malmö med högst 7,000 kronor i aflöning, hvaremot pensionen för

kamrerare ej går till mer än 4,000 kronor.

Med _ afseende härpå synes det af grefve Spens framlagda förslaget

förtjent af all uppmärksamhet. Det skulle nemligen bereda handhafvarne

vid de smärre kontoren, utom vid ett, eventuel rätt till tredje

grads pension och dem vid Göteborg och Malmö ett något högre belopp,

än kamrerare komma att i pension erhålla. Sant är visserligen,

att enkepensionen skulle, i händelse en handhafvare afliden medan han

innehar tjenst i lägre grad än den tredje eller såsom kamrerare vid

ett mindre afdelningskontor, komma att utgå endast med det belopp,

som svarar mot den lägre aflöningen, men då afgiften för denna tilllika

skulle blifva högre och möjligheten att få bibehålla handhafvarebefattningen

till pensionsålder med pensionsrätt skulle underlätta åtgärder

för de efterlefvandes försörjning, synes någon tvingande nödvändighet

ej föreligga att i det afseendet vidtaga några särskilda

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

7 Bil. C.

anordningar, i synnerhet som dessa alltid skulle i större eller mindre

mån beröra enke- och pupillkassans ekonomi.

Det skulle kunna ifrågasättas att för pensions erhållande föreskrifva

vissa — exempelvis 10 — års tjensteutöfning i egenskap af handhafvare,

men nödvändigt är sådant så mycket mindre, som det svårligen lär

kunna inträffa, att någon riksbankens tjensteman befordras till handhafvare

vid så hög ålder, att han efter några få år skulle finnas berättigad

till pension, d. v. s. hafva uppfylt de vilkor — 65 års lefnadsålder

och 35 års verksamhet såsom tjensteman — som enligt fullmäktiges

förslag till bankoreglemente skulle bestämmas för pensions erhållande.

Ännu mindre skulle något sådant kunna inträffa enligt nu

gällande bestämmelser. Om nu dessa befinnas böra blifva ändrade, i

enlighet med fullmäktiges förslag, följer dock ej deraf, att den dermed

sammanhängande vilkorliga skyldigheten att afgå från tjensten skall

uttryckligen stadgas äfven med afseende å handhafvarne, enär dessa

af fullmäktige förordnas för ett år i sänder.

Hvad beträffar 2:o successionsförhållandena, har förslagsställaren fullt

rigtigt framhållit de olägenheter, som äro förenade dermed, att befattningarna

för de riksbankens tjenstemän, som förordnas till handhafvare

vid afdelningskontoren, skola uppehållas af tillfälligt förordnade ordinarie

eller extra tjenstemän, olägenheter, som gifvetvis stegras i mån

af kontorens förökade antal.

För det närvarande ställer det sig så, att, i följd af meddelade

förordnanden å handhafvarebefattningar, af vikarier uppehållas följande

antal tjänster, nemligen:

vid hufvudkontoret 1 i andra och 4 i första graden, vid kontoren

i Göteborg 1 i tredje, 2 i andra och 2 i första graden,

i Malmö 1 i tredje, 2 i andra och 2 i första graden,

i Hernösand 1 kamrerarebefattning (af tjensteman från hufvudkontoret)

och 1 registrator (d:o),

i Jönköping 1 kamrerarebefattning (d:o),

i Kalmar 1 kamrerare- och 1 kassörsbefattning,

i Umeå 1 kamrerare- och 1 kassörsbefattning,

i ()rebro 1 kamrerarebefattning (af tjensteman från hufvudkontoret),

i Östersund 1 kamrerare- samt 1 kassörs- och 1 registratorsbefattning.

En ändring härutinnan på det sätt, att de platser, som nu uppehållas

och framdeles komma att uppehållas af vikarier, blifva försedda

med ordinarie innehafvare, som utan vidare fä beräkna tjenstår för

ålderstillägg, bör, såsom lätt inses, vara förmånlig och leda till större

stabilitet i administrationen. Naturligtvis kan dylik ändring ske i eu
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

lighet med hvad förslagsställaren ifrågasatt, eller att handhafvare frånträder

sin ordinarie tjenst, men med bibehållen befordringsrätt så till

vida, att han må såsom lönlös uppflyttas i högre tjenstegrad.

Härvid möter dock först den betänkligheten, att vid de smärre

kontoren gradindelning icke finnes faststäld. Och då åtskilliga handhafvare

äro ordinarie kamrerare vid afdelningskontor, skulle för öfrigt

i afseende å dessa en bestämmelse i det ifrågasatta syftet ej blifva

effektiv. Slutligen skulle ett afsevärdt antal befattningar utom stat på

det sättet uppkomma.

Men målet torde kunna vinnas på en annan väg. Beträffande

rektorer vid högre elementarläroverk meddelas genom kongl. kungörelsen

af den 11 juli 1862 den bestämmelse, att, i händelse till rektor

vid högre elementarläroverk blefve af Kong]. Maj:t utsedd någon lärare,

som vid annat läroverk innehade ordinarie tjenst, denna tjenst skulle i

vanlig ordning tillsättas, dock att den, som dertill utnämndes, skulle,

när förre innehafvaren återtoge utöfningen af densamma, vara skyldig

att träda i tjenstgöring vid det läroverk, Kongl. Maj:t, med afseende å

förekommande omständigheter, funne skäligt bestämma, hvilket förbehåll

borde intagas i den fullmakt, som utfärdades.

Denna bestämmelse gälde derefter i 28 år, utan att derunder en

enda gång ifrågakom förflyttning enligt Kongl. Maj:ts beslut, och stadgandet

utsträcktes, med stöd af Riksdagens beslut i anledning af kongl.

proposition, genom kongl. kungörelsen af den 12 september 1890 till

att gälla äfven beträffande rektorer vid lägre allmänna läroverk samt

jemväl der till rektor förordnas någon lärare vid samma läroverk. Ej

heller sedan den tiden har, så vidt bekant är, något fall af förutsatt

förflyttning förekommit.

Med afseende härå borde en motsvarande bestämmelse kunna finnas

lämplig beträffande handhafvareplatserna vid riksbankens afdelningskontor.

Visserligen eger den skiljaktighet rum emellan de allmänna

läroverken och riksbanken, att vid de förra endast två slag af tjenster

finnas, lektors- och adjunkts- eller kollegabefattningar, medan vid riksbankens

kontor förekomma vid hufvudkontoret fyra tjenstegrader, vid

kontoren i Göteborg och Malmö tre samt vid de öfriga afdelningskontoren

kamrerare-, kassörs- och registratorstjenster. Men skiljaktigheten härutinnan

behöfver ej hindra meddelandet af den ifrågavarande bestämmelsen,

om denna affattas så, att fullmäktiges rätt att, om och när förflyttning

måste ske, efter sig företeende omständigheter och med hänsyn

till vederbörandes meriter inom riksbanken låta denne tjenstgöra å den

plats, som för honom kan befinnas lämplig, naturligtvis med bibehållande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

9 Bil. c.

af innehafvande löneförmåner, till dess han kan blifva befordrad till

stadigvarande tjenst. Det senare bör, med afseende på de många kontor,

riksbanken skall få, och dess utveckling i allmänhet, icke komma att

dröja länge, och hvad nödvändigheten af förflyttning, sedan en handhafvare

återtagit sin ordinarie befattning, angår, borde den ytterst sällan

inträffa. För ett sådant antagande talar nemligen icke blott erfarenheten

från läroverken, utan ock den, som sedan vunnits i afseende å afdelningskontoren,

der hittills ingen tjensteman, som förordnats till handhafvare,

lemnat sin plats, såvida han icke begärt att blifva flyttad till annat

kontor i samma egenskap.

För den, som efter en till handhafvare förordnad tjensteman

kommer att befordras till dennes förra tjenst, vinnes härigenom den

fördelen, att han blir ordinarie med rätt till ålderstillägg i vanlig ordning

och tryggad aflöning, hvilken skulle utgå, äfven om han komme

att afgå från tjensten i följd af handhafvarens återtagande af denna.

Fallet torde, såsom redan anmärkts, endast undantagsvis förekomma,

medan nu, såsom förut är visadt, vikariat måste ega rum såsom gifven

regel. För öfrigt hindrar intet, att en med eventuel skyldighet att

underkasta sig förflyttning utnämnd tjensteinnehafvare kan vid inträffande

ledighet söka annan ordinarie tjenst i samma grad eller med motsvarande

aflöning, i hvilket fall en annan inträder i hans ställe, men

icke som vikarie, utan i egenskap af ordinarie, endast med förbehåll,

att han skall underkasta sig möjligen ifrågakommande förflyttning. Då

arten af tjenstgöringen är i stort sedt föga skiljaktig vid de olika

kontoren, bör en sådan vexling af personer, om den någon gång eger

rum, icke för riksbanken medföra någon olägenhet, under det att å

andra sidan ställningen för tjenstemännen blir tryggare och bättre.

Naturligtvis kan det tänkas, att en handhafvare, äfven om den nu

föreslagna pensionsrätten blifver medgifven, söker högre tjenst, än han

vid sitt förordnande till handhafvare innehade, men i sådan händelse

blir, om han fortfarande anses böra vara handhafvare, den nya tjensten

tillsatt, såsom här är ifrågastäldt, och den förra besatt med ordinarie,

för hvilken intet förbehåll skulle gälla.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställa fullmäktige,

att till § 78 i förslaget till reglemente för riksbanken

må tilläggas ett moment så lydande:

Styrelseledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen

vid afdelningskontor, hvilken är tjensteman

i riksbanken, vare, om han vid ofvan upptagna ålder

Bill. till Biksd. Prof. 1898. 6 Sand. 1 Afd. G Höft. Bil. C. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

innehafver förstnämnda befattning, berättigad att, om

han frånträda densamma, i pension åtnjuta sin lön

såsom sådan styrelseledamot oafkortad;

samt att i § 61 af samma förslag intages ett

särskilt moment af följande lydelse:

I händelse till styrelseledamot vid afdelningskontor,

med uppdrag att handhafva den dagliga förvaltningen,

af fullmäktige är eller blifver förordnad någon person,

som innehafver ordinarie tjenst inom riksbanken, skall

denna tjenst i vanlig ordning tillsättas, doek- att den,

som till innehafvande af sådan tjenst efter honom förordnas,

skall, när förre innehafvaren återtager utöfningen

af densamma, vara skyldig att, med bibehållande

. af samma tjenst åtföljande lön och tjenstgörings
penningar,

förrätta den tjenst vid något af riksbankens

kontor,, som fullmäktige, med hänsyn tagen såväl till

den ifrågavarande personens förtjenst och skicklighet

som till i öfrigt föreliggande omständigheter, finna

skäligt bestämma, intill dess han kan i laga ordning

blifva befordrad till stadigvarande tjenst, hvarom allt

särskilt förbehåll bör intagas i det förordnande eller

den fullmakt, som för honom utfärdas.

Hvad beträffar den tillökning i kostnad, som kan blifva en följd

af den nya anordningen, torde i fråga om pensionerna någon afsevärd

skilnad ej uppkomma samt genom stadgandet om successionen endast

någon ökning föranledas i och genom ålderstilläggs åtnjutande tidigare

än annans. I fråga om det senare bör dock erinras, att eventuel rätt

till ålderstillägg äfven nu finnes, nemligen när vikarie blir till ordinarie

tjenst i graden béfordrad. Stegringen i utgift bör således ej blifva

stor. I alla händelser synas fördelarne af det nya vara öfvervägande.

Protokollsutdrag, innefattande en fullmäktigs afvikande mening

bifogas.

Stockholm den 3 februari 1898.

Pehr Éhrenheim.

JK. Törnebladh. J. W. Arriberg. Tom Liljewalch.

Olof Jonsson
-

Sixt&n von Friesen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Banlmtshotteis Memorial N:o 7.

11 Bil. C.

... u<:. ....... lU. - i- . I • i ''O.: - i;:CJ• i.-fte *UJfl

Bilaga till fullmäktiges i riksbanken skrifvelse den 3 februari 1898-

Utdrag af protokollet, hållet

hos herrar fullmäktige i riksbanken

den 3 februari 1898.

§ 12. Efter anmälan å nyo af bankoutskottets den 30 april 1897

aflåtna protokollsutdrag med begäran om yttrande och förslag angående

ordnandet af styrelseledamöternas för den dagliga förvaltningen vid de

mindre riksbankskontoren ställning, beslöto fullmäktige nu att i ämnet

till utskottet afgifva yttrande enligt registratur^.

Herr Jonsson anmälde en afvikande mening och anförde:

»Uti förslaget, att de riksbankens tjenstemän, som äro handhafvare

af den dagliga förvaltningen vid afdelningskontoren, skola — såsom

sådana — kunna erhålla pension, har jag icke kunnat instämma.

Rätten till pension för tjenstemännen i riksbanken grundar sig

nu bland annat på den lön, de uppbära, och den plats, de såsom tjenstemän

innehafva, och derpå beror således också, huruvida och till hvilket

belopp en handhafvare af den dagliga förvaltningen vid afdelningskontoren

kan få uppbära pension, när han ur banken afgår. Sedan

sistlidne Riksdag höjde lönen för kamrerare vid 9 af de s. k. mindre

kontoren med 400 kronor eller från 1,600 kronor till 2,000 kronor och

bestämde den vid de 4 öfriga till 1,800 kronor med i båda fallen tvenne

ålderstillägg å hvardera 500 kronor, utgör således den pension, nuvarande

handhafvare af den dagliga förvaltningen, hvilka tillika hafva tjenstegrad

såsom kamrerare vid dessa kontor eller deremot svarande vid

hufvudkontoret, ega att vid sin afgång ur riksbankens tjenst uppbära,

derest han innehar stadgade lefnads- och tjenstår, 2,800 kronor till

3,000 kronor. De fyra handhafvare återigen, som icke tillika äro tjenstemän

i riksbanken, sakna deremot all rätt till pension i banken.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets Memorial N:o 7.

De löneinkomster, handhafvare af den dagliga förvaltningen vid

de mindre afdelningskontoren uppbära, utgöra nu för dem, som tillika

äro tjensteman i banken, vid 9 kontor 5,000 kronor under de första fem

åren, 5,500 kronor under derpå följande fem år och derefter 6,000

kronor årligen, men för dem, som icke tillika äro tjenstemän, 3,600

kronor årligen under hela tiden.

För enahanda slags tjenstgöring och ansvar uppbära således, de

förra från 5,000 kronor till 6,000 kronor årligen och erhålla efter sin

afgång ur riksbankens tjenst en pension af 2,800 kronor till 3,000 kronor;

de senare under sin handhafvaretid 3,600 kronor årligen, och dermed

punkt. Att under sådant förhållande än ytterligare öka denna skilnad

i förmåner genom en höjning af pensionen med i regel 1,000 kronor

för den bäst lottade parten, har derför synts mig vara hvarken rättvist

eller af andra omständigheter påkalladt.»

Och skulle jemte förenämnda yttrande protokollsutdrag tillställas

bankoutskottet.

Som ofvan.

O»i O i; j " ■> : >■ : v- ... r ..uibujuii, .

Ur protokollet

G. Dahlgren.

•■''I

Höft !!0o :•••<!

i an .u uh .

1 , <

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1898.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.