Memorial, med förslag till reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning att gälla från den 1 januari 1899.
1898-04-25 · 186 sidor, varav 96 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 96 av 186 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1898:7, Memorial, med förslag till reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning att gälla från den 1 januari 1899.
Dokumentets text
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
1
N:0 7.
Ank. till Riksd. kansli den 25 april 1898, kl. 2 e. m.
Memorial, med förslag till reglemente för riksbankens
styrelse och förvaltning att gälla från den 1
januari 1899.
Af 1897 års Riksdag infördes i bankoutskottets instruktion den bestämmelse,
att utskottet skulle till Kiksdagen inkomma med förslag till bankoreglemente,
att gälla från den 1 januari 1899 och, sedan beslut härom
blindt af Riksdagen fattadt, till fullmägtiges efterrättelse detsamma meddela.
Med anledning häraf har bankoutskottet vid 1897 års riksdag anmodat
fullmägtige att till utskottet vid början af 1898 års riksdag afgifva förslag
till reglemente att tillämpas från 1899 års början; och har utskottet på
grund af berörda föreskrift från fullmägtige fått mottaga dylikt förslag
jemte en skrifvelse af den 27 sistlidne januari. Med denna har äfven följt
utdrag af fullmägtiges protokoll samma dag, utvisande hvilka skiljaktiga meningar,
som yppat sig under fullmägtiges öfverläggningar i ämnet.
I Bil. A. till detta memorial har utskottet gjort en sammanställning
af å ena sidan det nu gällande bankoreglementet och fullmägtiges förslag
till nytt sådant samt å andra sidan utskottets eget förslag till reglemente,
hvaruti med kursiv stil betecknats de afvikelse!'' från fullmägtiges förslag,
som utskottet funnit böra vidtagas.
I Bil. B. äro sammanförda dels fullmägtiges skrifvelse af den 27 sistlidne
januari och dels nyssberörda protokollsutdrag jemte dertill hörande
förslag till reglemente, uppgjordt af en bland fullmägtige.
I sammanhang med pröfningen af fullmägtiges reglementsförslag har
utskottet till behandling jemväl förehaft motioner, väckta i Andra KamBih.
till Riksd. Prof. 181)8. 6 Sami. 1 Afd. C Höft. (N:o 7). 1
2
Bankoutskotlets Memorial N:o 7.
maren, den ena af herr P. 0. Lundell m. fl. (n:o 116) om sådan ändring
i bestämmelserna angående afbetalningslån, att lånen finge återbetalas medelst
erläggande hvar sjette månad af en tiondedel i stället för en femtedel
af lånebeloppet, och den andra af herrar P. Andreasson och E. Nilsson
i Kattleberg om den ändring i nämnda bestämmelser, att lånen kunde
erhållas såväl på 2x/2 som 5 års återbetalning.
Vidkommande bankofullmägtiges förslag till reglemente, framgå de skäl,
på hvilka förslaget hvilar, af den vidfogade skrifvelsen af den 27 sistlidne
januari; och tillåter sig utskottet att till densamma hänvisa.
Såsom synes af det vid fullmägtiges skrifvelse fogade protokollsutdraget,
har under fullmägtiges öfverläggningar angående det af dem angifna regie
mentsförslaget yppats olika meningar, i huru vidsträckt mån de i lagen
för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 meddelade stadgandena om bankens
styrelse och förvaltning borde i reglementet intagas. En af fullmägtige
har dervid på angifna skäl yrkat, att i reglementet borde införas lagens
alla bestämmelser i här nämnda afseende, hvaremot fullmägtiges flertal omfattat
den mening, att lagens ifrågavarande bestämmelser icke borde i vidsträcktare
mån ingå i detsamma, än sådant funnes nödigt för beredande dels
af tydlighet och sammanhang i affattningen af de särskilda paragraferna, dels
af lättnad för allmänheten i fråga om inhemtande af de stadganden, som direkt
rörde dess förbindelser med riksbanken, dels ock för erforderliga hänvisningar
till lagens paragrafer.
Inom utskottet har slutligen en tredje mening uttalats, att, med anledning
af stadgandet i lagens § 38 derom, att de föreskrifter, som utöfver
denna lag erfordras angående riksbankens förvaltning, meddelas i särskildi
reglemente, detta senare ej skulle innehålla andra föreskrifter om förvaltningen
än sådana, som äro behöfliga jemte och vid sidan af lagen, d. v. s.
sådana detalj föreskrifter, som i denna ej upptagits.
Onekligt är, att, såsom jemväl blifvit i fullmägtiges skrifvelse framhållet,
stadgandet i lagens 38:de § närmast föranleder dertill, att meningen varit,
att reglementet skulle utgöra allenast ett supplement till riksbankslagen med
afseende på de mera detaljerade föreskrifterna beträffande bankens förvaltning,
men obestridligt är äfven, att afsevärda praktiska svårigheter förekom
-
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
3
ma vid reglementets affattande enligt den angifna principen. Det kan nemligen
icke förbises, att, såsom i fullmägtiges skrifvelse ock framhållits, det för
ernående af tydlighet och för beredande af lättnad för allmänheten att erhålla
kännedom om de stadganden, hvilka afse dess förbindelser med riksbanken,
är lämpligt att, särskildt med afseende på det reglemente, som nu
för första gången skall träda i kraft på samma gång som den nya riksbankslagen,
icke för mycket afvika från det nu gällande reglementet, vid hvilket
allmänheten vant sig. Att, såsom reservanten bland fullmägtige yrkat, i
bemödandet att göra reglementet tydligt och att bereda allmänheten nyssberörda
lättnad gå så långt, att i det nya reglementet införas så godt som
alla i lagen för riksbanken meddelade bestämmelser om bankens rörelse och
förvaltning, har emellertid icke synts utskottet ändamålsenligt, då, såsom
äfven framgår af det af samma reservant upprättade reglementsförslaget, derigenom
reglementet varder så vidlyftigt, att öfverskådligheten går förlorad.
Af dessa skäl har i förevarande principfråga utskottet ansett sig böra
hufvudsakligen biträda den mening, som fullmägtiges flertal omfattat, samt
för ty i sitt förslag till nytt bankoreglemente upptagit vissa i lagen meddelade
förvaltningsföreskrifter eller gjort hänvisningar till uppgifna paragrafer
i lagen.
Hvad slutligen beträffar de särskilda bestämmelserna i reglementet, har
utskottet i allmänhet anslutit sig till fullmägtiges förslag. De afvikelser
från detta, som utskottet ansett sig böra förorda, äro af två slag, dels verkliga
ändringar i sak, dels endast i afseende på redaktionen. Dessa senare
torde icke behöfva särskild motivering, men beträffande de förra får utskottet
anföra följande.
Af bankout
I
fullmägtiges förslag saknas bestämmelse, motsvarande den i nu gäl -sätta Indrinlande
reglemente under § 8 meddelade, angående förfarandet, för den händelse
riksbanken skulle vägra att vid uppvisandet inlösa sina sedlar. Utskot- mentsförslag.
tet, som ansett, att i reglementet icke bör saknas en hänvisning till hvad för a) Ang. vägnämnda
fall blifvit i lag stadgadt, har derför i § 5 i sitt reglementsförslag
intagit dylik hänvisning. kem sedlar.
§ 5 i utskottets
reglementsförslag.
I fråga om posuvcAeirörelsen äro i nu gällande reglemente bestämmel-b) fjM P°gt''
n r o c» VCXCLVOY618CB
ser meddelade i § 21, hvilken § motsvaras af § 15 i fullmägtiges och § 16 § gg i utskoti
utskottets förslag. I detta senare har, utom en redaktionsförändring, letf Te!ilf''
° ° mcntsjorslag.
4
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
vidtagits den ändring i sak, att utskottet uteslutit den i såväl gällande
reglemente som i fullmägtiges förslag meddelade bestämmelsen, att de penningar,
som å postvexelräkning insättas vid hufvud- eller afdelningskontoren,
icke få användas i diskonterings-, låne- eller krediti vrörelse. Utan
att vilja inlåta sig på pröfning, huruvida det i nu gällande reglemente meddelade,
i fullmägtiges förslag bibehållna förbudet att i utlåningsrörelsen
använda medel, som influtit i utbyte mot riksbankens postvexlar, är fullt
bankmessigt och praktiskt, har utskottet ansett det i allt fall icke vara
lämpligt, att sådant förbud stadgas i sjelfva reglementet, till följd hvaraf
utskottet i sitt förslag uteslutit ifrågavarande bestämmelse. Finna fullmäktige
det vara behöfligt, att framgent, såsom nu, postvexelmedel icke få
användas i utlåningsrörelsen, kan derom meddelas särskild föreskrift, men
den synes icke böra fastslås i reglementet.
c) Stadgatiden Hvad angår utlåningsrörelsen, är i § 25 mom. 2 af gällande regie0>ken8utlå-
mente stadgadt, att, utan hinder af distriktsindelningen, om hvilken senare
ningsrörelse. bestämmelse!’ äro meddelade i mom. 1, lån utan afbetalningsrätt mot realskotiets1
regie- säkerhet och kreditiv mot enahanda slags säkerhet samt vid hufvud kontoret
mentsförslag. kredit i löpande räkning må beviljas, hvarjemte i § 33 mom. 2 och 3 i
gällande reglemente och den deremot svarande §27 mom. 2 och 3 i fullmägtiges
förslag är föreskrifvet, att diskontering, lån, kreditiv eller kredit i
löpande räkning ej må beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet
mantalsskrifven, samt att vexelutgifvare, acceptant eller endossent likasom
hypoteksutgifvare må kunna antagas, äfven om ban tillhör annat lånedistrikt,
än der diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning sökes.
Dessa å spridda ställen i nuvarande reglemente och i fullmägtiges förslag
förekommande stadganden har utskottet ansett lämpligen böra sammanföras
i § 21, som således i utskottets reglementsförslag motsvarar de nyssberörda
bestämmelserna i gällande reglemente och fullmägtiges förslag.
Med afseende på den rörlighet, som utmärker nutidens affärslif, och
anspråken på lättnader deri, torde det icke utan fog kunna ifrågasättas, om
distriktsindelningens upprätthållande i den omfattning, som nu eger rum, kan
anses fullt tidsenligt. Rätta tidpunkten att upptaga denna fråga till närmare
pröfning synes dock utskottet först då vara inne, när den nya riksbankslagens
föreskrift om riksbankskontor i hvarje af rikets län fullständigt genomförts.
Men om också frågan i sin helhet får anstå till dess, finner dock utskottet
hinder ej möta att redan nu besluta en sådan jemkning af det i mom. 2 af § 27
i fullmägtiges förslag införda stadgandet derom, att diskontering, lån m. m.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Banko utskottets Memorial N:o 7.
d) Afbetalningslänens
återbetalningstid.
§27 mom. 2
i utskottets
reglementsförslag.
ej må beviljas annan än den, som är inom vederbörande lånedistrikt mantalsskrif
ven, att äfven den, som inom distriktet drif ver stadigvarande rörelse,
må kunna erhålla diskontering, lån, kreditiv och kredit i löpande räkning
vid det kontor, inom hvilkets lånedistrikt rörelsen drifves, oberoende af den
ort, der vederbörande är mantalsskrifven.
I öfverensstämmelse härmed bar utskottet affattat § 21 mom. 2 i sitt
förslag.
I de ofvanberörda motionerna angående ändring af § 32 mom. 2 i gällande
bankoreglemente (§ 26 mom. 2 i fullmägtiges förslag) bar föreslagits:
af herr P. O. Lundell in. fl. (motionen n:o 116):
att stadgandet skulle affattas sålunda:
»Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter utlåningsdagen
af minst en tiondedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta,
vid äfventyr, om sådant försummas, att hela den obetalda delen af lånet
varder till betalning förfallen»; och
af herrar P. Andreasson och E. Nilsson i Kattleberg (motionen
n:o 130):
»att nu gällande bankoreglemente erhåller sådan lydelse, att afbetalningslånen
må kunna erhållas såväl på 272 som 5 års återbetalning».
Frågan om utsträckning af tiden för återgäldande af afbetalningslåu
har, såsom af det vid fullmägtiges skrifvelse fogade protokollsutdrag den
27 sistlidne januari framgår, varit föremål för pröfning vid afgifvandet af fullmägtiges
förslag, och en af dem har reservationsvis framstält yrkande om
lånetidens förlängning till 5 år genom afbetalningsbeloppets bestämmande
till en tiondedel i stället för en femtedel hvar sjette månad.
Vid alla föregående riksdagar under 1890-talet — med undantag endast
för 1894 års riksdag — hafva liknande förslag genom motioner understälts
Riksdagens afgörande. Förslagen, bvilka hvarje gång af bankoutskottet
afstyrkts, hafva ej heller vunnit Riksdagens bifall; och då utskottet af
hvad de ofvan bemälde motionärerna och reservanten inom fullmägtige i
saken anfört ej funnit anledning frångå sin vid så många föregående tillfällen
uttalade uppfattning, att någon utsträckning af tiden för återgäldande af
afhetalningslån icke bör ifrågakomma, har utskottet ej kunnat förorda ifrågavarande
motioner, utan bibehållit nuvarande bestämmelser angående återbetalningstiden.
Beträffande öfriga reglementsstadganden, som afse utlåningsrörelsen, har
utskottet, förutom några redaktionsförändringar, ej föreslagit annan afvikelse man, bosatt
utrikes.
6
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
f) Riksbankens
rätt till
biträde i
exekutiva
ärenden m. m.
g) Verkställande
styrelseledamot
vid
afdelningskontoren.
h) Ordnande
af pensionsoch
successionsförhållandena
för
vissa verkstälande
styrelseledmöter
vid
afdelningskontoren.
§ 63 i utskottets
regiementsförslag.
från det af fullmägtige framlagda reglementsförslaget, än att utskottet, på
sätt framgår af § 28 i utskottets förslag (motsvarande § 33 i gällande
reglemente och ,(j 27 i fullmägtiges förslag) uteslutit stadgandet, att diskontering,
lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning ej finge beviljas svenske
medborgare, bosatte å utrikes ort.
Utskottet har nemligen icke kunnat finna något giltigt skäl att uttryckligen
förbjuda fullmägtige eller riksbankskontorens styrelser att åt svensk
man utlemna lån eller bevilja kredit i annan form blott derför, att kan är
boende å utländsk ort och äfven om han erbjöde första klassens säkerheter,
hvilka eljest skulle antagas.
Jemlikt §38 i nu gällande reglemente, hvilken § motsvaras af § 32
i fullmägtiges förslag, är riksbanken berättigad till handräckning i utsökningsmål
hos vissa myndigheter, men då denna rätt icke är eller kan vara
beroende på föreskrifter i bankoreglementet, utan har sitt stöd i kongl.
förordning, har utskottet ansett, att stadgandet borde fullständigas genom
en hänvisning till den af Kongl. Maj:t utfärdade författningen i ämnet,
hvilken härleder sig från år 1681; Och har utskottet i öfverensstämmelse
härmed affattat § 33 i sitt reglementsförslag.
Den af ledamöterna i afdelningskontorens styrelser, å hvilken närmast
hvilar ansvaret för göromålens behöriga gång, benämnes i nu gällande reglemente
samt i fullmägtiges förslag »ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen», en benämning, som utskottet funnit mindre lämplig och derför
i sitt förslag utbytt mot »verkställande styrelseledamot».
Under loppet af 1897 års riksdag fick bankoutskottet från verkställande
styrelseledamöter vid tre riksbankskontor i orterna, hvilka ledamöter
tillika voro tjenstemän i riksbanken, mottaga en framställning om ordnande
af deras pensions- och successionsförhållanden. Denna framställning fann
utskottet icke under det årets riksdag böra göras till föremål för någon
hemställan hos Riksdagen, men inom utskottet ifrågasatte en af utskottets
ledamöter, att hos fullmägtige skulle begäras utredning och förslag i ämnet
under loppet af innevarande års riksdag. Detta tillvägagående godkändes
af utskottet; och sedan den skriftligen affattade framställningen härom remitterats
till fullmägtige, hafva de den 3 sistlidne februari till innevarande
års Riksdags bankoutskott allåtit skrifvelse i ämnet jemte protokollsutdrag
samma dag, innehållande en af en bland fullmägtige afgifven reservation.
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
7
I Bil. C. till detta memorial meddelar utskottet lydelsen af såväl
förenämpda inom utskottet under 1897 års riksdag gjorda framställning som
af fullmägtiges skrifvelse i ämnet äfvensom af det dervid fogade protokollsutdraget;
och tillåter sig utskottet att till dessa handligar hänvisa.
Såsom af ifrågavarande framställning och skrifvelse framgår, är syftet
med de ifrågasatta förändringarna i nuvarande stadganden tvåfaldigt, nemligen
dels att bereda åt verkställande styrelseledamöter vid afdelningskontor,
hvilka ledamöter tillika äro tjensteman i riksbanken, en bättre ställning i
pensionshänseende, så att de icke föranledas söka vissa, lika eller högre
aflönade, tjenstebefattningar i riksbanken, ej för att tillträda och utöfva dessa,
utan endast för att bereda sig rätt till högre pension, och dels att förekomma
den väsentliga olägenhet, att de befattningar hos riksbanken, som innehafvas af
tjenstemän, hvilka erhålla förordnande såsom verkställande styrelseledamöter vid
afdelningskontor, skola uppehållas genom vikarier med tillfälliga förordnanden.
Utskottet har icke kunnat undgå att erkänna vigten af de anmärkningar
mot de nuvarande förhållandena, som framhållits af förslagsställaren
inom bankoutskottet vid 1897 års riksdag samt af fullmägtige, till följd
hvaraf utskottet, lika med fullmägtige, omfattar den mening, att en ändring
i nämnda förhållanden är påkallad icke minst ur synpunkten af riksbankens
egna, välförstådda intressen. Verkställande styrelseledamotsbefattningarna
vid afdelningskontoren äro uppenbarligen af sådan betydelse för kontorens
skötsel, att det hufvudsakligen är på dessa styrelseledamöters duglighet och
drift, som eu framgångsrik och för allmänheten gagnande verksamhet af
dessa kontor beror. Det är derför af synnerlig vigt, att, om man å ena
sidan af dem, hvilka bekläda ifrågavarande befattningar, fordrar ett magtpåliggande
arbete, de å andra sidan erhålla sådana aliönings- och, der de äro
tjenstemän i riksbanken, pensionsförmåner, att riksbanken kan påräkna, att
till befattningarna skola finnas dugliga sökande och att de, som börjat egna
sig åt desamma och visat sig skickliga och dugliga, icke af hänsyn till sin
pensionering föranlåtas att vid första gynsamma tillfälle söka andra tjenster
inom eller utom riksbanken. Äfven synes det utskottet, att meningarna ej
gerna kunna vara delade derom, att det är olämpligt, att ett stort antal
tjenstebefattningar vid riksbankens olika kontor uppehållas af vikarier, derigenom
att tjenstemän erhållit uppdrag såsom verkställande styrelseledamöter
vid afdelningskontor.
Deremot kan det naturligtvis blifva föremål för olika meningar, huru
de anmärkta bristerna bäst böra afhjelpas.
Fullmägtige hafva, med hemtadt stöd från förhållandena vid de all
-
8
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
i) Riksbankens
tjenstemäns
skyldighet
att ställa
uppbördssäkerhet.
manna läroverken, velat så ordna saken, att, när någon riksbankens tjensteman
varder förordnad till verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor,
dennes tjenst skall anslås ledig och i vanlig ordning tillsättas, men med
skyldighet för den nye innehafvaren att, om bemälde verkställande styrelseledamot
återgår till sin förra tjenst, med bibehållande af lön och tjenstgöringspenningar
förrätta annan tjenst, på sätt i fullmägtiges förslag är närmare
angifvet.
Enligt utskottets åsigt är detta förslag icke fullt egnadt att råda bot
å de olägenheter, som afsetts. Ty i sjelfva verket blifva de tjenstemän,
som tillsatts i ledighet efter tjensteman, hvilken antagits till verkställande
styrelseledamot, icke annat än vikarier åt denne, om än med en något säkrare
ställning, än om allenast vanligt vikariatsförordnande lemnats.
Saken synes utskottet lämpligare kunna och böra ordnas så, att i händelse
till verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor förordnas någon
person, som innehar ordinarie tjenst inom riksbanken, denne skall frånträda
sin tjenst, hvilken i vanlig ordning tillsättes, samt att, om han af någon
anledning afgår från dylikt uppdrag, han skall vara skyldig förrätta annan
tjenst efter fullmägtiges pröfning samt, i afbidan, att fast anställning å nyo
erhålles, ega rätt till vissa aflöningsförmåner, lämpade efter den längre eller
kortare tid, han utöfvat uppdrag såsom verkställande styrelseledamot.
Ett i öfverensstämmelse härmed affattadt förslag har utskottet intagit
i § 63 i sitt reglementsförlag.
Vidkommande derefter frågan om pensionsrätt för afdelningskontorens
verkställande styrelseledamöter, har utskottet icke anledning till erinran mot
det förslag derutinnan, som fullmägtige framstält, endast med det undantag,
att ett par förtydliganden, som utskottet funnit böra vidtagas, blifvit af
utskottet gjorda. I öfrigt är § 79 mom. 2 i utskottets reglementsförslag
lika med den bestämmelse i ämnet, som fullmägtige föreslagit.
Sedan inom utskottet fråga uppstått, om ej den vissa bland riksbankens
tjenstemän åliggande skyldigheten att ställa uppbördssäkerhet lämpligen
skulle kunna upphäfvas, begärde utskottet genom protokollsutdrag den 8
sistlidne mars yttrande i ämnet från bankofullmägtige samt erhöll till svar
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
9
härå skrifvelse af den 17 i samma månad, hvari fullmägtige utan någon
dem emellan yppad meningsskiljaktighet anförde:
»Enligt hvad fullmägtige hafva sig bekant, ställes ej dylik säkerhet af
någon tjensteman inom Riksdagens andra verk, riksgäldskontor, och sådan
afgifves ej heller af räntmästaren inom statskontoret. I riksbanken äro
för närvarande kassörer och vårdare af dagkassornas fasta behållningar äfvensom
kamrerarne vid afdelningskontoren underkastade skyldigheten att aflemna
borgen eller annan säkerhet, men ej vårdarne af vare sig de stora förvaringskassorna
eller af de öppna deposita.
I förhållande till de medel, som anförtros riksbankens tjenstemän, är
det ansvarsbelopp, som skäligen kan dem affordras såsom säkerhet för dessa
medel, jemförelsevis mindre betydande, och de tjenstemän, som omhänderhafva
de största beloppen penningar och värdehandlingar, äro befriade från
skyldigheten att ställa säkerhet.
Det förtroende, som riksbanken måste hysa till dessas redbarhet och
ordentlighet, bör äfven förefinnas för samtliga tjenstemän, helst dessa först
efter en långvarig pröfning i bankens tjenst erhålla sådana befattningar, för
Indika ansetts böra fordras borgen eller annan säkerhet. Det beroende och
tvång, som skyldigheten att anskaffa sådan medför, torde alltid vara oförmånliga
och kunna leda den obemedlade tjenstemannen in i förhållanden,
som ej äro för honom gagneliga; och hvad beträffar den på sista tiden
beredda utvägen att för säkerhets anskaffande kunna anlita särskild försäkringsanstalt,
medför detta en ej så obetydlig årlig afgift, som tjenstemannen
ofta anser vara ganska känbar och hvilken han derför gerna vill undgå.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hysa fullmägtige icke någon
tvekan att tillstyrka, det föreskrifterna, om att vissa tjenstemän skola ställa
borgen eller annan säkerhet, må upphäfvas.»
Med stöd af detta uttalande från fullmägtige — hvilket öfverensstämmer
med den uppfattning, som gjort sig gällande inom utskottet — och
då skjddigheten att ställa borgen eller annan säkerhet drabbar tjenstemännen
ojemnt, i det att några äro derifrån befriade, samt detta förhållande
icke synes vara fullt rättvist, har utskottet, i betraktande äfven af den
kontroll, som riksbankens tjenstemän äro underkastade, ur sitt reglementsförslag
uteslutit de i §§ 69, 80 och 92 i nu gällande reglemente {§§ Öl,
72 och 83 i fullmägtiges förslag) förekommande stadgandena om uppbördssäkerhet.
Bih. till lliksd. Prof. 1898. 6 Sami. 1 Afd. G Höft.
2
10
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
k) Påföljd vid Enligt § 80 i gällande bankoreglemente är stadgadt, att tjensteman,
rd^on^d™ som vai’der under förmynderskap stäld, icke må tillåtas att sin tjenst för‘hetstaistånd
råtta, samt att, om orayndighetstillståndet icke inom två år upphör, han
för tjenste- s]jap skilias från tiensten, dock att, om detsamma varit föranledt af sjuk;•>
i utslcot dom, fullmägtige må ega att förfara efter omständigheterna. Utskottet
tets regie- har fäst sin uppmärksamhet vid, att detta senare stadgande synes strida
merit sförslag. mot hvad i en föregående § stadgats angående förfarandet, då tjensteman
varder af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta. I detta fall ega nemligen
(se $ 75 i gällande reglemente, § 67 i fullmägtiges och § 69 i utskottets
förslag) fullmägtige eller vederbörande kontorsstyrelser att med
riksbankens medel enligt angifna grunder bekosta erforderligt vikariat, men
tjenstemannen kan icke, blott på grund deraf att han af sjukdom icke kan
tjenstgöra, skiljas från sin befattning, utan bibehåller, hur länge sjukdomstillståndet
än fortfar och intill dess han kan på annan grund afskedas eller
återgå i tjenst, sin lön och under viss kort tid äfven tjenstgöringspenningar*).
Det vill häraf synas utskottet, som om det i § 80 meddelade stadgandet,
att fullmägtige må förfara efter omständigheterna, i fall omyndighetstillståndet
föranledts af sjukdom och fortfarit i 2 år, skulle sakna betydelse,
enär vederbörande otvifvelaktigt torde kunna göra anspråk på tillämpning
af stadgandena om förfarandet vid sjukdomsfall af sådan art, att det hindrar
personen i fråga att tjenstgöra.
På grund häraf och till undanrödjande af den nu befintliga tvetydigheten
i förenämnda stadganden, har utskottet åt § 73 i sitt förslag, hvilken
§ motsvarar § 80 i gällande reglemente och § 72 i fullmägtiges förslag,
gifvit en sådan lydelse, att der uttryckligen hänvisas till § 69 i utskottets
förslag, eller det stadgande, som har afseende på sjukdom såsom hinder för
tjenstgöring.
l) Stadganden Det nu gällande reglementet föreskrifver i § 82 (= § 74 i fullmägom
verkan o/tiges förslag), att tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan
''afmedborger- förseelse i allmänna lefvernet af den svåra beskaffenhet, att riksbankens
ligt förtroende trygghet eller anseende ovilkorligen fordrar hans entledigande, hafve gjort
JSSEr«ig förlustig sin i riksbanken innehafvande tjenst.
tagare. Denna bestämmelse synes utskottet vara föråldrad och dessutom så
.<$ 75 och 82 sväfvande och obestämd, att dess tillämpning torde möta afsevärda svång1
glementsför- heter, till följd hvaraf utskottet funnit sig böra gifva densamma en annan
slag. ocp tydligare affattning och derför i § 75 i sitt förslag infört stadgande
*) Punkten 4:o i tillämpningsstadgarne till afiöningsstaten.
Bankoutslcottets Memorial N:o 7.
11
derom, att tjensteman, som genom laga kraft egande utslag förklarad förlustig
medborgerligt förtroende, skall från sin tjenst i riksbanken entledigas.
Likaså har utskottet i § 82 i sitt förslag, hvilken § motsvarar § 90
i gällande reglemente och §81 i fullmägtiges förslag, ändrat det nuvarande
stadgandet derom, att pensionstagare skall förlora rättigheten till
pension, om han dömes till förlust af medborgerligt förtroende, på sådant
sätt, att förlusten af pension gjorts beroende af att domstols utslag, hvarigenom
förlusten af medborgerligt förtroende ådömts, vunnit laga kraft.
I slutet af sitt reglementsförslag har utskottet, med anledning af Riksdagens
beslut, att under år 1899 skola inrättas två nja afdelningskontor
af riksbanken, tillagt de bestämmelser, som ytterligare härutinnan erfordras
och som äro lika med de stadganden, hvilka förut blifvit i föregående reglementen
tillagda med afseende på nya afdelningskontor.
Under åberopande af hvad här ofvan anförts, hemställer utskottet:
l:o
att Riksdagen må godkänna det af utskottet framstälda
förslag till nytt reglemente för riksbankens styrelse
och förvaltning att gälla från 1899 års början,
hvilket förslag är intaget i Bilagan A till detta memorial;
2:o
att
de af herrar Lundell och P. Andreasson m. fl.
väckta motionerna, om ändring i tiden för återbetalning
af af betalningslån, må anses besvarade genom
utskottets förslag till bankoreglementets lydelse i § 27
mom. 2.
Stockholm den 25 april 1898.
På bankoutskottets vägnar:
G. H. SPENS.
12
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
Reservationer:
af herr grefve Hamilton;
af herr Holmgren, med hvilken herr J. P. Nilsson i Käggla instämt:
»I utskottets förslag till reglemente att gälla från 1899 års början
kan jag ej instämma hvad nedannämnda paragrafer angår, nämligen:
$ 27 mom. 2, der jag yrkat, att momentet skulle erhålla följande
lydelse:
Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter utlåningsdagen
af minst en tiondedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid
äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalda delen af lånet varder till
betalning förfallen;
§ 63 och $ 79, andra punkten, som jag yrkat skulle ur reglementsförslaget
uteslutas; och
$ 73, som jag yrkat skulle affattas i öfverensstämmelse med lydelsen
af motsvarande § 80 i nu gällande reglemente i den del, som afser förfarandet,
då tjensteman viss längre tid förblifvit i omyndighetstillstånd.
Om uteslutande af sista delen af § 80 i gällande reglemente är jag
med utskottets majoritet ense.»
Stockholm 1898, Iduns Kong!. Hofboktiyckeri.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutslcottets Memorial N:o 7.
Bil. A
till
Bankoutskottets memorial n:o 7 år 1898.
Bill till Bikta!. Prof. 1898. C! Sami.
1 A/d. (1 Höft. Bil. A.
I
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
Förslag
till
Reglemente
för riksbankens styrelse och förvaltning att gälla från och med 1899.
Nuvarande lydelse:
Afdelning 1.
Föreslagen lydelse:
(.Bankofullmägtige.)
Allmänna föreskrifter.
» § 1
Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af dertill förordnade
fullmäktige efter af Konungen och Riksdagen gemensamt stiftad lag samt d^ särskilda
föreskrifter, som äro meddelade i detta reglemente.
(Jfr Regeringsformen § 72.)
§ 2.
Enligt Sveriges Rikes Ständers beslut
och förordning om banken af den 22 september
1668, har Sveriges riksbank till
föremål för sin verksamhet:
A. i egenskap af vexelbank:
att bibehålla det inländska myntet vid dess
rätta och skäliga valör samt hindra och
förekomma främmande myntsorters obilliga
och egenmäktiga stegrande;
(Jemför ingressen till nämnda Rikets Ständers
beslut och förordning.)
B. i egenskap af depositionsbank:
att för allmänhetens* säkerhet, nytta och
beqvämlighet emottaga penningar af en
hvar, som sådant åstundar, deröfver föra
räkning och dem vid anfordran insättaren
tillhandahålla, så att handel och rörelse
må underlättas genom de derå utfärdade
assignationers och invisningars kredit, kraft
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
1
Bil. A.
Bankoutskottets förslag *)
till
Reglemente
för riksbankens styrelse och förvaltning, gällande
från den 1 januari 1899.
Afdelning 1.
Allmänna föreskrifter.
§ 1.
Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af § j
dertill förordnade fullmägtige efter af Konungen och Riksdagen gemensamt
stiftad lag samt de särskilda föreskrifter, som äro meddelade i
detta reglemente.
(Jfr Regeringsformen § 72.)
*) Kursiveringarna utvisa de afvikolser, som i utskottets förslag förekomma från fullmägtiges.
Paragraferna i högra marginalen hänvisa till fullmägtiges förslag.
*
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Bankoutskottets Memorial N:o 7,
och giltighet, samt att derförutan jemväl,
till säkert förvar mot vådliga händelser
och tillgrepp, under försegling emottaga
och vårda såväl kontanta penningar som
annan flyttbar egendom;
(Jemför ingressen till ofvan nämnda Rikets Ständers
beslut och förordning.)
C. i egenskap af lånebank:
att dels upplåna fruktlöst liggande kapital,
dels på drägliga vilkor, emot fullgod säkerhet,
biträda lånebehöfvande med understöd,
och sålunda, till befordrande af handelns
och alla nyttiga näringars uppkomst och
förkofran, förebygga ocker och obilliga intressens
beräknande enskilde emellan;
(Jfr § 44 och följande i ofvan nämnda Rikets
Ständers beslut och förordning.)
D. i egenskap af allmän statsanstalt:
• —
att uti den genom låneoperationerna inflytande
och besparda vinst en tillgång
må beredas, hvaröfver Rikets Ständer ega
att till Kongl. Maj:ts och fäderneslandets
heder och nytta samt allmänt gagneliga
ändamål disponera.
(Jfr 2 74 i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut
och förordning.)
§ 3- §2.
Riksbankens grundfond skall, utan be- Mom. i. Om riksbankens grundfond och
räkning af riksbankens fasta egendom, in- reservfond är stadgadt i läge?i för Sveriges
ventarier samt mynt- och medaljkabinett, riksbank af de:i 12 maj i8gy §§ 2 och 26.
utgöra femtio millioner kronor.
§4.
Riksbankens reservfond utgör fem millioner
kronor.
Uti goda utländska statspapper bör riksbanken
innehafva minst ett belopp, som
motsvarar reservfonden; åliggande det fullmäktige
att, i händelse dylika statspapper
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankouts kottets Memorial N:o 7.
2 Bil. A.
:om nios „qqoi:Xi jod uti x.
- : i, o in o olif* phas il
§ 2.
Mom. 1. Om riksbankens grundfond och reservfond är stadgadt § 2.
i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, §§ 2 och 26.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
någon gång behöfva till metalliska kassans
förstärkning eller annat ändamål afyttras,
så att behållningen nedgår under hvad
ofvan är bestämdt, så fort sig göra låter,
ånyo uppbringa densamma till det belopp,
att den motsvarar reservfonden.
Det kapitalöfverskott, riksbanken utöfver
grundfonden och reservfonden eger,
må vid bokslutet föras såsom reserverade
medel.
§ 5-
Mom. i. Riksbanken ege att utgifva
sedlar till det belopp, som motsvaras af
af följande tillgångar:
a) metallisk kassa, så beräknad som i
§ 6 sägs;
b) på utrikes ort nedsatt eller under
transport derifrån varande, mot sjöfara försäkradt
guldmynt eller oinyntadt guld; och
c) hos bankinrättningar eller handelshus
på utrikes ort i löpande räkning innestående
medel.
Mom. 2. Utöfver det enligt mom. i
medgifna belopp vare riksbanken berättigad
till en sedelutgifning af högst fyratiofem
millioner kronor, under vilkor att de på
grund häraf utgifna sedlar motsvaras af
följande tillgångar sammanräknade:
a) lätt säljbara utländska statspapper;
b) statens, allmänna hypoteksbankens
och andra inhemska obligationer, som å
utländsk börs noteras; och
c) vexlar, betalbara inom eller utom
riket.
§ 6.
Såsom riksbankens metalliska kassa
skall beräknas allt inom landet befintligt,
banken tillhörigt svenskt och utländskt
guldmynt, omyntadt guld samt i Sverige,
Norge eller Danmark i öfverensstämmelse
Mom. 2. Hvad riksbanken eger utöfver
grundfonden och reservfonden må vid bokslutet
föras såsom reserverade medel.
§ 3-
Om riksbankens sedelutgifning och metalliska
kassa är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank
af den 12 maj i8gp kap. IT.
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
3 Bil. A.
Mom. 2. Hvad riksbanken eger utöfver grundfonden och reservfonden
må vid bokslutet föras såsom reserverade medel.
§ 3.
Om riksbankens sedelutgifning och metalliska kassa är stadgadt
i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, kap. II.
§ 3.
4
Bankoutskottets
med konventionen den 27 maj 1873 pregladt
silfvermynt.
Metalliska kassan må ej bibehållas vid
lägre belopp än femton millioner kronor.
— Derutöfver skall, då de på grund af §
5 mom. 2 utgifna sedlar öfverstiga trettiofem
millioner kronor, riksbanken hålla i
metallisk kassa minst trettio procent af
det belopp, hvarmed de på sådan grund
utgifna sedlar öfverskjuta sistnämnda summa.
Den del af metalliska kassan, som utgöres
af guld, må ej bibehållas vid mindre
belopp än som svarar mot fyra femtedelar
af den metalliska kassan i dess
helhet.
§ 7-
Riksbanken är ovilkorligen skyldig att,
när så påfordras, inlösa sina sedlar efter
den grund, Konung och Riksdag faststält,
hvadan sedlar å kronor och riksdaler riksmynt
inlösas efter deras lydelse, sedlar å
specie eller banko efter den grund, att en
riksdaler specie eller banko gäller lika med
en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar
å 14 och 10 skillingar uti koppar efter enahanda
grund som för inlösen af sedlar,
lydande å banko.
(Se lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars
1830, Kongl. Maj:ts nådiga förordning om rikets mynt
af den 3 februari 1855 samt lagarna om rikets mynt
och om öfvergången till det nya myntsystemet af den
30 maj 1873.)
§ 8.
Vägrar banken, under hvad sken det
vara må, att sedel vid uppvisandet efter
faststäld grund inlösa, eger sedelinnehafvaren
att derom göra skriftlig anmälan hos Kongl.
Maj:ts och Rikets Svea hofrätt.
(Se lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars
1830.)
Memorial N:o 7.
§ 4-
Riksbanken är ovilkorligen skyldig att
när sa påfordras vid sitt hufvudkotitor inlösa
sina sedlar efter den grund, Konung
och Riksdag faststält, hvadan sedlar å kronor
och riksdaler riksmynt inlösas efter
deras lydelse, sedlar å specie eller banko
efter den grund, att en riksdaler specie
eller banko gäller lika med en riksdaler
femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och
10 skillingar uti koppar efter enahanda
grund som för inlösen af sedlar, lydande
å banko.
Se r) lag för Sveriges riksbank af den 12
maj 1897, kongl. förordningen om rikets mynt af
den 3 februari 1833, lagarna om rikets mynt och
om öfvergången till det nya myntsystemet af den
jo maj 1873, 2) lag med vissa bestämmelser om
riksbankens sedelutgifningsrätt så och angående forum
för riksbanken af den 12 maj 1897.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutslcottets Memorial N:o 7.
4
Bil. A.
§ 4.
Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt hufvudkontor § 4
inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och Riksdag faststält, hvadan
sedlar å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse,
sedlar å specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie
eller banko gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt
sedlar å 14 och 10 skillingar uti koppar efter enahanda grund som för
inlösen af sedlar, lydande å banko.
Se 1) lag för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, kongl. förordningen om rikets mynt af
den 3 februari 1855, lagarna om rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet af den
30 maj 1873, 2) lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt så ock angående
forum för riksbanken af den 12 maj 1897.
*
Bill. till Bilcsd. Prot. 1898. 6 Sami. 1 Afd. 6 Raft.
Bil. A
2
opaginerad Kontrollera mot PDF
5
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
§ 9-
Uppgifter rörande riksbanken skola upprättas,
tryckas och med allmänna tidningarna
utdelas:
för hvarje månad, utvisande riksbankens
tillgångar och skulder vid månadens slut;
för hvarje hälft år sådan öfversigt, som
i § 5 af lagen för Rikets Ständers bank af
den i mars 1830 bestämmes; samt
för hvarje år fullständig öfversigt.
§ 5-
Om offentliggörande af uppgifter angående
riksbankens ställning stadgas i §§ 23 och 24.
af lagen för Sveriges riksbank af den 12
maj 1897.
Afdelning 2.
Om bankens rörelse.
A. Om metalliska kassans upprätthållande, A. Om köp och försäljning af guldköp
och försäljning af guld och silfver, ut- silfver, utländska vexlar och obligatio
-
ländska vexlar, obligationer och statspapper. rätthånTnde
metalliska kassans upp
-
§ 10.
§ 6.
Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottages svenskt
guldmynt, pregladt i enlighet med kong!, förordningen af den 31 juli 1868 och äldre
författningar, efter dess värde i gångbart mynt.
Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningen
den 3 februari 1855 eller äldre
författningar preglade svenska silfvermynt
komma att af riksbanken emottagas enligt
den i § 3 af lagen den 30 maj 1873 om
öfvergången till det nya myntsystemet stadgade
grund.
Mom. 3. I afseende på utländska guld
-
Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningen
den 3 februari 1855 eller äldre
författningar preglade svenska silfvermynt
emottagas af riksbanken enligt den i § 3 af
lagen den 30 maj 1873 om öfvergången
till det nya myntsystemet stadgade grund.
och silfvermyntsorter, hvilka icke, till följd
af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmäktige bestämma,
såväl hvilka slag må köpas, som pris derpå.
Mom. 4. Guld i plants, som till kongl. Mom. 4. Om köp och försäljning af
myntverket för riksbankens räkning af- guld och silfver är stadgadt i lagen f ör Sverilemnas,
inlöses, enligt myntverkets bevis, ges riksbatik af den 12 maj 1897 § 10.
med guldets värde i svenskt mynt eller 2,480
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 Bil. A.
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
§ 5.
Om förfarandet, ifall riksbanken vägrar att sedel vid uppvisandet
inlösa, stadgas i lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedélutgifningsrätt,
så ock angående forum för riksbanken den 12 maj 1897, § 2.
§ 6.
Om offentliggörande af uppgifter angående riksbankens ställning § sstadgas
i §§ 23 och 24 af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj
1897.
Afdelning 2.
Om bankens rörelse.
A. Om köp och försäljning af guld, silfver, utländska vexlar och
obligationer samt om metalliska kassans upprätthållande.
§ 7-
Mom. 1. 1 riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emot- § 6-
tages svenskt guldmynt, pregladt i enlighet med kong!, förordningen
af den 31 juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart
mynt.
Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningen den 3 februari
1855 eller äldre författningar preglade svenska silfvermynt emottagas
af riksbanken enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873 om öfvergången
till det nya myntsystemet stadgade grund.
Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter,
hvilka icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart
mynt i riket, ega fullmägtige bestämma, såväl hvilka slag må
köpas, som pris derpå.
Mom. 4. Om köp och försäljning af guld och silfver är stadgadt
i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 10.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
kronor för ett kilogram fint guld, efter af- Guld och silfver, som sjöledes införas,
drag derifrån af en fjerdedels procent i skola mot sjöfara försäkras.
myntningskostnad samt af de afgifter för
smidbargöring och skedning, som kunna
ifrågakomma; börande fullmäktige, så vidt
på dem ankommer, tillse, att så stort förråd
af mynt alltid förefinnes, att betalningen
i allmänhet må kunna erläggas omedelbart
efter det guldet aflemnats och dess värde
i mynt blitvit behörigen styrkt.
På fullmäktige ankomme dock att, efter
särskild pröfning för hvarje fall, när de
finna sådant för banken fördelaktigt, befria
säljare af guld från myntningskostnaden
eller större eller mindre del deraf.
Och ega fullmäktige att i afseende på Mom. 5. Fullmäktige ega att i afseende
mottagande af omyntadt guld vid afdel- å mottagande af omyntadt guld vid afningskontoren
meddela de särskilda före- delningskontoren meddela de särskilda föreskrifter,
fullmäktige anse behöfliga. skrifter, fullmäktige anse behöfliga.
Mom. 5. Mom. 6.
Fullmäktige ega pröfva, om och till hvilket pris silfver i plants samt annat omyntadt
silfver må af riksbanken inköpas.
§ II
-
Mom. 1. Mom. 7.
I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, pregladt före år 1873, eller af utländskt
guld- eller silfvermynt, som icke, i följd af afslutad konvention, skall gälla såsom
gångbart mynt i riket, ega fullmäktige att besluta.
Mom. 2. Mom. 8.
Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret i mån af tillgång till
pris, som fullmäktige ega bestämma.
opaginerad Kontrollera mot PDF
BanhoutsJcottets Memorial N:o 7.
6 Bil. A.
Guld och silfver, som sjöledes införas, skola mot sjöfara försäkras.
Mom. 5. Fullmägtige ega att i afseende å mottagande af omyntadt
guld vid afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmägtige
anse behöfliga.
Mom. 6. Fullmägtige ega pröfva, om och till hvilket pris silfver
i plants samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas.
Mom. 7. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, pregladt
före år 1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd
af afslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega
fullmägtige besluta.
Mom. 8. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret
i mån af tillgång till pris, som fullmägtige ega bestämma.
opaginerad Kontrollera mot PDF
7
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
§ 12.
Mom. i. Fullmäktige bemyndigas att
köpa och återförsälja vexlar, dragna å person
eller firma, bosatt i utlandet, betalbara
utom eller inom landet, och förfallande
inom längst sex månader, äfvensom att
genom annat aftal öfvertaga utländsk valuta
och densamma åter aflåta.
Mom. 2. Fullmäktige bemyndigas likaledes
att in- eller utrikes köpa och sälja
äfvensom att förmedla köp och försäljning
af in- och utländska obligationer och statspapper.
Mom. 3. Riksbankens behållning i utländska
valutor ega fullmäktige att hafva
innestående hos kända och säkra utländska
bankinrättningar eller handelshus samt att
å dessa behållningar utställa vexlar eller
anvisningar eller ock använda dem till förstärkning
af guld- och silfverförrådet i riksbanken.
Guld och silfver, som sjöledes införas,
skola mot sjöfara försäkras.
Mom. 4. Med aktade och säkra utländska
bankinrättningar och handelshus
ega fullmäktige öppna löpande räkning i
riksbankens böcker på vilkor, som af fullmäktige
för hvarje särskildt fall bestämmas,
samt att, när fullmäktige finna sådant tjenligt,
å dylik räkning äfven lemna tillfälliga
förskott.
§ 13-
Visar metalliska kassan i sin helhet eller
i afseende å den stadgade tillgången af guld
benägenhet att nedgå till det i § 6 här
ofvan bestämda minsta belopp af femton
millioner kronor, böra fullmäktige i tid vidtaga
de åtgärder, hvilka med afseende på
förhållandena för tillfället finnas lämpliga,
medelst afyttrande af obligationer eller
statspapper, medelst sedelstockens förminskning
genom indragning å lånerörelsen, eller
medelst anlitande af kredit å utrikes ort;
egande fullmäktige att af dessa utvägar
välja den eller dem, som för tillfället må
finnas bäst leda till ändamålet.
£ 7-
Mom. 1. Om rätt för riksbanken alt
köpa eller genom annat aftal öfvertaga och
att sälja dels utländska valutor, dels vissa slag
af obligationer samt att förmedla köp och försäljning
af in- och utländska obligationer är
stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den
12 maj i8()J §§ 11 och 12.
Mom. 2. Riksbankens behållning i utländska
valutor ega fullmäktige att hafva
innestående hos kända och säkra utländska
bankinrättningar eller handelshus samt att å
dessa behållningar utställa vexlar eller anvisningar.
Mom. j. I fråga om öppnandet af
räkning med utländska bankinrättningar och
handelshus enligt lagen för Sveriges riksbank
af den 12 maj i8gy § 20, 2:dra stycket, ega
fullmäktige rätt att för hvarje särskildt fall
bestämma vilkor en.
§ C?.
Om metalliska kassan visar benägenhet
att nedgå till del i lagen för Sveriges riksbank
af den 12 maj i8gy § 8 bestämda
minsta belopp, böra fullmäktige i tid vidtaga
de åtgärder, hvilka med afseende på
förhållandena för tillfället finnas lämpliga,
medelst afyttrande af obligationer eller statspapper,
medelst sedelstockens förminskning
genom indragning å lånerörelsen eller
medelst anlitande af kredit å utrikes ort;
egande fullmäktige att af dessa utvägar
välja den eller dem, som för tillfället må
finnas bäst leda till ändamålet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
B ankoutskottets Memorial N:o 7.
7 Bil. A.
§ 8.
Mom. 1. Om rätt för riksbanken att köpa eller genom annat $ 7-
aftal öfvertaga och att sälja dels utländska valutor, dels vissa slag af
obligationer samt att förmedla köp och försäljning af in- och utländska
obligationer är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 mai
1897, §§ 11 och 12.
Mom. 2. Riksbankens behållning i utländska valutor eg a fullmägtige
att hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar
eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa vexlar
eller anvisningar.
Mom. 3. I fråga om öppnandet af räkning med utländska bankinrättningar
och handelshus enligt lagen för Sveriges riksbank af den
12 maj 1897, § 20, 2:di-a stycket, ega fullmägtige rätt att för hvarje
särskilt fall bestämma vilkoren.
§ 9-
Om metalliska kassan visar benägenhet att nedgå till det i lagen § 8.
för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 8, bestämda minsta belopp,
böra fullmägtige i tid vidtaga de åtgärder, hvilka med afseende
på förhållandena för tillfället finnas lämpliga, medelst afyttrande af
obligationer eller statspapper, medelst sedelstockens förminskning genom
indragning å lånerörelsen eller medelst anlitande af kredit å utrikes
ort; egande fullmägtige att af dessa utvägar välja den eller dem, som
för tillfället må finnas bäst leda till ändamålet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
§ 14
Fullmäktige ega att, när de finna sådant
erforderligt, för riksbanken begagna utländsk
kredit i form af lån eller kreditiv till belopp
af högst sjutton millioner kronor; och har
Riksdagen i sådant afseende hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhållit, det Kongl.
Maj:t uppå fullmäktiges anmälan i ämnet
täcktes låta bemedla det af fullmäktige för
riksbankens säkerhet nödigt ansedda lånet
under den form, som för ändamålet kan
finnas erforderlig, samt å ett sådant lån
meddela sin nådiga garanti.
§ 9-
Beloppet af den utländska kredit, som
riksbanken enligt lagen för Sveriges riksbank
af den 12 7tiaj 1897 § 20, i:a stycket,
egen begagna, må ej öfverstiga 20 millioner
kronor.
B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om andra
betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas.
§ IS- § 10.
Mom. 1. Riksbanken utgifver sedlar å
fem, tio, femtio, etthundra och ett tusen
kronors valör; skolande texten å dessa
sedlar lyda sålunda: Sveriges riksbank inlöser
vid anfordran denna sedel å 00 kronor
med guldmynt enligt lagen om rikets mynt
af den 30 maj 1873.
De af riksbanken utgifna sedlar å riksdaler
skola, efter innehafvarens önskan,
inlösas antingen med silfvermynt efter deras
lydelse eller med guldmynt enligt den i §
3 af lagen om öfvergången till det nya
myntsystemet bestämda grund, att en krona
räknas lika med en riksdaler riksmynt.
Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens tjenstemän. A
sedlar af fem och tio kronors valör anbringas båda namnteckningarna genom tryck, och
sedlarna å 50 och 100 kronor förses med en tryckt och en handskrifven namnteckning,
men å 1,000-kronorsvalören handskrifvas båda namnteckningarna.
Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara försedda med
riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket gångbara myntet.
Mom. 4.. För invexling i landsorten
af förslitna sedlar å fem riksdaler eller
Mom. I. Enligt lagen för Sveriges riksbank
af den 12 maj 1897 utgifver riksbanken
sedlar å fem, tio, femtio, ett hundra
och ett tusen kronor; och skall texten å
dessa sedlar lyda sålunda: Sveriges Riksbank
inlöser vid anfordran denna sedel å
00 kronor med guldmynt enligt lagen om
rikets mynt af den 30 maj 1873.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7. 8
§ 10.
Beloppet af den utländska kredit, som riksbanken enligt lagen
för Sveriges riksbank _ af den 12 maj 1897, § 20, lista stycket, eger
begagna, må ej öfverstiga 20 millioner kronor.
B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om
andra betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas.
§ IL
Mom. 1. Texten å de sedlar, som riksbanken enligt lagen för
Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 utgifver, skall lyda sålunda:
Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 krönor med
guldmynt enligt lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873.
Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens
tjensteman. A sedlar af fem och tio kronors valör anbringas
båda namnteckningarna genom tryck, och sedlarna å 50 och 100 kronor
förses med en tryckt och en handskrifven namnteckning, men å
1,000-kronorsvalören handskrifvas båda namnteckningarna.
Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid
vara försedda med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket
gångbara myntet.
Bih. till lliksd. Frat. 1898. (i Sami. 1 Afd. (i Häft. Bil. A. 3
Bil. A.
§ 9-
§ 10.
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Banlcoutskottets Memorial No 7.
kronor och derunder ega fullmäktige att
vidtaga nödiga åtgärder.
Mom. 5. I fråga om inlösen af bristfälliga
och förslitna sedlar iakttages hvad
som är stadgadt dels i kongl. kungörelserna
af den 5 mars 1836, den, 4 februari 1859,
den 7 november 1873 och den 24 oktober
1890 samt dels i stadgarna för tjenstgöringen
i riksbankens hufvudkontor.
Mom. 6. Mom. 5.
Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad och skadad, att denna
inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på undersökning och pröfning af särskilda
skäl och omständigheter pröfvas och afgöres af fullmäktige.
Mom. 7. Mom. 6.
Sedlar å riksdaler, äfvensom å en krona skola, då sådana till riksbanken ingå, på
föreskrifvet sätt obrukbargöras.
Mom. 4. I fråga om inlösen af bristfälliga
och förslitna sedlar iakttages hvad
som dels är stadgadt i kongl. kungörelserna
af den 5 mars 1836, den 4 februari 1859,
den 7 november 1873 och den 24 oktober
1890, dels föreskrifves i stadgarna förtjenstgöringen
i riksbankens hufvudkontor.
§ 16*).
§ 11*).
I riksbankens hufvudkontor skall till- I Riksbankens hufvudkontor skola tillhandahållas
svenskt mynt af alla de valörer, handahållas svenskt mynt och skiljemyfit af
som enligt gällande lag om rikets mynt alla de valörer, som enligt gällande lag om
utmyntas; börande fullmäktige tillse, att, så rikets mynt utmyntas; börande fullmäktige
vidt ske kan, nödigt förråd af hvarje slag tillse, att, så vidt ske kan, nödigt förråd
förefinnes. af hvarje slag förefinnes.
Derjemte skall, i enlighet med § 16 af lagen om rikets mynt den 30 maj 1873,
vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas så stort förråd af guld-,
silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling af sådana mynt, hvilka endast till
statens kassor äro lagligt betalningsmedel, mot lika stort belopp samma slags gångbara
mynt samt för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket som helst
med tio kronor delbart belopp.
I öfrigt utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt endast i mån
af tillgång.
*) Rörande gångbarheten af mynt och skiljemynt, se lagen om rikets mynt af dfen 30 maj 1873, $ 13
och § 14, den senare sådan den lyder enligt kongl. kungörelsen af den 25 juni 1881.
BanJcoutsJcottets Memorial N:o 7.
9
Bil. A.
Mom. 4. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslita» sedlar
iakttages hvad som dels är stadgadt i kongl. kungörelserna af den 5
mars 1836, den 4 februari 1859, den 7 november 1873 och den 24
oktober 1890, dels föreskrifves i stadgarna för tjenstgöringen i riksbankens
hufvudkontor.
Mom. 5. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad
och skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning,
utan på undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter,
pröfvas och afgöres af fullmägtige.
Mom. 6. Sedlar å riksdaler, äfvensom å en krona, då sådana till
riksbanken ingå, skola på föreskrifvet sätt obrukbargöras.
§ 12.
I riksbankens hufvudkontor skola tillhandahållas svenskt mynt
och skiljemynt af alla de valörer, som enligt gällande lag om rikets
mynt utmyntas; börande fullmägtige tillse, att, så vidt ske kan, nödigt
förråd af hvarje slag förefinnes.
Derjemte skall i enlighet med § 16 af lagen om rikets mynt
den 30 maj 1873 vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid
finnas så stort förråd af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras
för vexling af sådana mynt, Indika endast till statens kassor äro lagligt
betalningsmedel, mot lika stort belopp samma slags gångbara
mynt samt för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket, som
helst med tio kronor delbart belopp.
I öfrig! utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt
endast i mån af tillgång.
Rörande gångbarheten af mynt och skiljemynt stadgas i lagen om
rikets mynt af den 30 maj 1873 § 13 och ''l4, den senare sådan den
lyder enligt kongl. kungörelsen af den 25 juni 1881,
§ n.
10
Banlcoutskottets Memorial N:o 7.
§ 17''
Vid riksbankens hufvud- och afdelnings
-
1Mom. I.
§
Vid riksbankens hufvud- och
kontor skall mottagas till invexling med afdelningskontor skall mottagas till invexgångbart
mynt hvllket som helst belopp ling med gångbart mynt hvilket som helst
af kopparmynt, pregladt efter myntordnin- belopp af kopparmynt, pregladt efter myntgar
äldre än 1855 års myntordning, samt ordningar äldre än 1855 års myntordning,
af riksgäldskontorets poletter. Sådant mynt samt af riksgäldskontorets poletter. Sådant
mynt för icke åter utvexlas.
Mom. 2. Kopparskiljemynt, pregladt
får icke åter utvexlas,
Kopparskiljemynt, pregladt enligt 1855
års myntordning, skall likaledes i riksban- enligt 1855 års myntordning, skall likaledes
ken qvarhållas, i den mån detsamma kan i riksbanken qvarhållas.
med nytt mynt, pregladt efter 1873 års
myntlag, ersättas.
Mom. 3.
Fullmäktige ega bestämma, till hvilket värde sådant kopparskiljemynt, som ej
vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenskaper bokföras.
§ 18. § 13.
Mom. 1. Vid insättningar och liqvider Mom. 1. Vid insättningar och liqvider
i riksbankens hufvud- och afdelningskontor i riksbankens hufvud- och afdelningskontor
kunna, utom rikets mynt och riksbankens kunna, utom rikets mynt och riksbankens
sedlar, användas hufvud- och afdelnings- sedlar, användas dels hufvud- och afdelningskontorens
vexlar, sedlar, utgifna af sådana kontorens vexlar, dels sedlar, utgifna af
enskilda banker, som å den ort, der insätt- sådana enskilda banker, som å den ort, der
ningen eller liqviden sker, lemna dagligt insättningen eller liqviden sker, lemna dagligt
tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riks- tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens
sedlar, och hvilka i öfrigt af full- bankens sedlar och hvilka i öfrigt af fullmäktige
pröfvas böra till emottagande god- mäktige pröfvas böra till emottagande godkännas,
samt vid uppvisandet betalbara, af kännas, dels ock, efter fullmäktiges pröfning,
enskilda penningeanstalter utstälda vexlar, vid uppvisandet betalbara, af enskilda penningsom
efter vederbörande styrelses bepröfvande anstalter utstälda vexlar.
anses kunna mottagas.
Om förfaringssättet med mottagna en- Om förfaringssättet med mottagna enskilda
bankers sedlar ege fullmäktige med- skilda bankers sedlar ege fullmäktige meddela
föreskrifter. dela föreskrifter.
Mom. 2. Finnes å ort, der afdelningskontor af riksbanken är förlagdt, icke tillfälle
till utbyte af enskilda bankers sedlar mot riksbankens, ega fullmäktige, när sådant
pröfvas för lättnad i allmänhetens beröring med kontoret behöfligt, medgifva, att de
enskilda bankers sedlar, som dertill af fullmäktige godkännas, må i kontoret mottagas,
men böra derjemte så förfoga, att till kontoret inkomna dylika sedlar varda, så fort
lämpligen ske kan, emot riksbankens utbytta.
Mom. 3. I afdelningskontoren mottagna enskilda penningeanstalters i Stockholm be
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
10 Bil. A.
§ 13.
Mom. 1. Vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor skall § 12- mottagas till invexling med gångbart mynt livilket som helst belopp
af kopparmynt, pregladt efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning,
samt af riksgäldskontorets poletter. Sådant mynt får icke
åter utvexlas.
Mom. 2. Kopparskiljemynt, pregladt enligt 1855 års myntordning,
skall likaledes i riksbanken qvarhållas.
Mom. 3. Fullmägtige ega bestämma, till livilket värde sådant
kopparskiljemynt, som ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens
räkenskaper bokföras.
§ 14.
Mom. 1. Vid insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- § 13- och afdelningskontor kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar,
användas dels hufvud- och afdelningskontorens vexlar, dels sedlar,
utgifna af sådana enskilda banker, som å den ort, der insättningen
eller liqviden sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar
mot riksbankens sedlar och hvilka i öfrigt af fullmägtige pröfvas böra
till emottagande godkännas, dels ock, efter fullmägtiges pröfning, vid
uppvisandet betalbara, af enskilda penningeanstalter utstälda vexlar.
Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ege
fullmägtige meddela föreskrifter.
Mom. 2. Finnes å ort, der afdelningskontor af riksbanken är
förlagdt, icke ^ tillfälle till utbyte af enskilda bankers sedlar mot riksbankens,
ega lullmägtige, när sådant pröfvas för lättnad i allmänhetens
beröring med kontoret behöfligt, medgifva, att de enskilda bankers
sedlar, som dertill af fullmägtige godkännas, må i kontoret mottagas,
men böra derjemte så förfoga, att till kontoret inkomna dylika sedlar
varda, så fort lämpligen ske kan, emot riksbankens utbytta.
Mom. 3. I afdelningskontoren mottagna enskilda penningeanstaltors
i Stockholm betalbara vexlar skola genast såsom kontant levere
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
‘ 1 Bankoutskottets Memorial N:o 7.
talbara växlar skola genast såsom kontant leverering till hufvudkontorct insändas, och
sadana, som äro stälda att betalas a annan ort, inkasseras, så fort sig göra låter.
§ J9- § 14.
Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje hclgfri dag hällas för allmänheten
tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas.
(§§ 20, 23 och 24 utbytas mot §§ 17,
18 och 16 i förslaget).
C. Om folioräknings- och postvcxelrörelsen.
§ 21.
Mom. t. Till undvikande af pcnningetörsändningar
med posterna särskilda orter
emellan, ege en hvar att i riksbankens
hufvud- och afdelningskontor insätta penningar
mot erhållande af vexel å Sveriges
riksbank i Stockholm, stäld till viss man
eller order och betalbar vid uppvisandet;
och gäller för öfrigt till iaktagande följande,
nemligen:
a) Vexel får ej in blanco transporteras.
b) De penningar, som för ifrågavarande
ändamål insättas i hufvud- och afdelningskontoren,
fa icke under något vilkor i
diskonterings-, låne- eller kreditivrörelse
användas.
c) Om vid något afdelningskontor penningar
insättas till högre belopp, än som för
vexlars infriande anses erforderligt, åligger
det fullmäktige att sådana medel derifrån
till hufvudkontoret infordra, med fullmäktige
lemnad rätt att kunna, der så nödigt anses,
tillåta vederbörande afdelningskontors styrelse
att vid afsändning af riksbankens sedlar
desamma makulera i enlighet med der föreskrifter,
fullmäktige derom meddela.
d) I händelse de i hufvudkontoret insatta
medel skulle vid något tillfälle vara otillräckliga
för infriande af postvexlar, må
C. Om postvexelrörelsen.
§ *5-
Mom 1. Be i lagen för Sveriges riksbank
af den 12 maj 1897 § 18 omförmälda
vexlar (postremissvexlar) skola vara
ställda till viss man eller order.
För öfrigt gäller till iakttagande följande:
a) Vexel får ej in blanco transporteras.
b) De penningar, som för ifrågavarande
ändamål inbetalas i hufvud- och afdelningskontoren,
få icke i utlåningsrörélsen användas,
utan skola föras i särskild postvexelräkning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
U Bil. A.
ring till hufvudkontoret insändas, och sådana, som äro stälda att betalas
å annan ort, inkasseras, så fort sig gorå låter.
!t;»/-Kette;''.i V. va*fd ! - .rn<>M. .tr h;-jficvii i Ja» r utoM
§ 19.
Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri § Udag
hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmägtige be
StäniniclSr
7 , oninL- <• * \ \ ;•. ''•''in-si;»! » •;1''yyf !iij .
ils: IntyUyr. :•''*> . i t ''.ryyf
C. Om postvexelrörelsen.
. i . j
■ § 16.
• ''■ lij
Mom. 1. De vexlar, som riksbanken enligt § 18 i lagen för Sveriges § it»- riksbank af den 1% maj 1897 utgifver, skola vara stälda till viss man eller
order och få ej in blanco transporteras.
: jitijli .ler".''’ no ’)k ■ibnKJrhtJii *ioi arv t.blwiryhitolr. obnctuirrtE yo} e.cvVhq fianuä
•;:ii;> .jrifrrcibioiito
••.r>.iiti:bhlr. rfao beviuil no>tnr.cJfi>*
T»tl. ,:-bo irsir,tie.r-.- it
tq <- ,-^xitri.>n| -r <■!
bi tfii ■ !1- ■ -
j.-j :Vj T-jli-j? -liotf)
V •! i- i» n: .oior- .o^qqri btxinisyrl bo
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
fullmäktige begagna förskott, hvilket genast,
då tillgången det medgifVer, återbetalas.
Mom 2. Likaledes må i hvarje af riksbankens
kontor penningar kunna insättas
och ett deremot svarande belopp efter
telegram af det kontor, der insättningen
egt rum, af hvilket som helst annat riksbankens
kontor till vederbörande i behörig
ordning utbetalas, dock med rättighet för
det senare kontoret att, om svårighet möter
för beloppets utbetalande i reda penningar,
å detsamma utfärda postvexel, att inlösas
vid hufvudkontoret; och ega fullmäktige
genom meddelade särskilda föreskrifter bestämma
de afgifter och de vilkor i öfrigt,
som med hänsyn till riksbankens säkerhet
kunna pröfvas för åtnjutande af omförmälda
rättighet erforderliga.
§ 24.
I Riksbankens hufvud- och afdelningskontor
mottagas ock, efter vederbörande
styrelses pröfning, penningar på depositionsräkning,
att återbetalas antingen å bestämd
dag efter insättningen eller efter viss, på
förhand bestämd uppsägning, under följande
vilkor:
a) insättning får ske å 100 kronor och
derutöfver, äfven i brutna tal;
b) öfver insättning meddelas bevis, hvilket,
skall återställas, då penningarna lyftas;
c) ränta, äfvensom högsta insättningsbeloppet,
bestämmes af fullmäktige.
§ 20.
Mom. i. Af staten samt dess allmänna
verk och kassor, bolag, som drifva bankrörelse,
och andra, som sådant önska, skola
Mom. 2. I hvarje af riksbankens kontor
må penningar insättas och ett deremot svarande
belopp efter telegram af de kontor,
der insättningen egt rum, af hvilket som
helst annat riksbankens kontor till vederbörande
i behörig ordning utbetalas, dock
med rättighet för det senare kontoret att,
om svårighet möter för beloppets, utbetalande
i reda penningar, å detsamma utfärda
postvexel, att inlösas vid hufvudkontoret;
och ega fullmäktige genom meddelade
särskilda föreskrifter bestämma de
afgifter och de vilkor i öfrigt, som med
hänsyn till riksbankens säkerhet kunna pröfvas
för åtnjutande af omförmälda rättighet
erforderliga.
D. Om depositions-, giro- samt upp- och
afskrifnmgsrörelsen.
$ 16.
Af en hvar, som sådant önskar, skall,
enligt lagen af den 12 maj 1897 § 16 a),
riksbanken såväl vid hufvudkontoret som
vid afdelningskontoren på deposition af giftsfritt
mottaga penningar, att utan räntegodlgörelse
återbetalas vid anfordran eller å
tid, som vid insättningen bestämmes; skolande
bevis öfver sålunda insatta penningar
ställas lill viss man.
Sådant insättning sbevis skall återställas,
då penningame lyftas.
§ 17.
Mom. 1. Enligt lagen för Sveriges riksbank
af den 12 maj 1897 § 16 b) och tf
17 skall riksbanken
opaginerad Kontrollera mot PDF
BanJcoutsJcottets Memorial N:o 7.
12 Bil. A.
Mom. 2. I hvarje af riksbankens kontor må penningar insättas
och ett deremot svarande belopp efter telegram af de kontor, der insättningen
egt rum, af hvilket som helst annat riksbankens kontor till
vederbörande i behörig ordning utbetalas, dock med rättighet för det
senare kontoret att, om svårighet möter för beloppets utbetalande i
reda penningar, å detsamma utfärda postvexel, att inlösas vid hufvudkontoret;
och ega fullmägtige genom meddelade särskilda föreskrifter
bestämma de afgifter och de vilkor i öfrigt, som med hänsyn till riksbankens
säkerhet kunna pröfvas för åtnjutande af omförmälda rättighet
erforderliga.
. .....• , >i- ,r, i ''u -jOar-i . .nO v'' \u
D. Om depositions- giro- samt upp- och afskrifning.sr öreisen.
§ 17. ■ v ;
Af en hvar, som sådant önskar, skall, enligt lagen för Sveriges § 16- riksbank af den 12 maj 1897, § 16 a), riksbanken såväl vid hufvudkontoret
som vid afdelningskontoren på deposition afgiftsfritt mottaga penningar,
att utan räntegodtgörelse återbetalas vid anfordran eller å tid,
som vid insättningen bestämmes; skolande bevis öfver sålunda insatta
penningar ställas till viss man.
Sådant insättningsbevis skall återställas, då penningarne lyftas.
§ 18.
Mom. 1. Enligt lagen för Sveriges
§ 10 b) och § 17 skall riksbanken
Bill. till Biksd. Vret. 1R98. 6 Sami. 1 Afd.
riksbank af den 12 maj 1897
11 Höft. Bil. A.
» 17-
4
opaginerad Kontrollera mot PDF
13
Bankoutskottets Memorial N;o 7.
i riksbankens så väl hufvud- som afdelningskontor
afgiftsfritt einottagas och å räkning
föras penningar, under förbindelse för riksbanken
att vid anfordran tillhandahålla räkningshafvaren,
hvad å räkningen innestår.
För sålunda emottagna penningar erlägger
riksbanken ej ränta.
Mom. 2. Om öppnande af räkning göres
skriftlig anmälan.
Mom. 3. Insättningar och uttagningar
få ske äfven i brutna tal.
Mom. 4 För uttagning kan begagnas
antingen handskrifven eller tryckt anvisning
eller assignation eller till viss man eller
order stäld vexel, hvilken icke får in blanco
transporteras; skolande behörigen folierade
och numrerade vexelblanketter räkningshafvare
tillhandahållas utan afgift.
Mom. 5. Derest från statsverkets sida
ifrågasättes, att, efter vederbörligt förordnande,
särskilda myndigheter skola ega att
utställa anvisningar på statsverkets folioräkning
vid hufvudkontoret och få dessa
anvisningar vid anfordran i afdelningskontor
inlösta, ega fullmäktige att sådant medgifva
under de vilkor och bestämmelser, som
fullmäktige finna för riksbanken behöfliga.
dels af en hvar, som sådant önskar, vid
såväl hufvudkontoret som afdelningskontoren
utan afgift eller räntegodtgörelse mottaga
och å giroräkning föra ''penningar med förbindelse
att vid anfordran tillhandahålla
råkningshafvaren hvad å räkningen innestår,
dels ock utan räntegodtgörelse för statsverkets
räkning mottaga penningar och af
statsverkets tillgodohafvande verkställa utbetalningar
enligt aftal mellan fullmäktige
och vederbörande myndighet.
För denna rörelse gälla följande bestämmelser
:
a) Om öppnande af räkning göres skriftlig
anmälan.
b) Insättningar och uttagningar fä ske
äfven i brutna tal.
c) A insättning meddelas qvitto, hvilket
ej får å annan öfverlåtas.
d) För uttagning kan begagnas antingen
handskrifven eller tryckt anvisning eller
till viss man eller order stäld vexel, hvilken
icke får in blanco transporteras; skolande
behörigen folierade och numrerade
vexelblanketter räkningshafvare tillhandahållas
utan afgift.
Mom. 2. Derest från statsverkets sida
ifrågasättes, att, efter vederbörligt förordnande,
särskilda myndigheter skola ega att
utställa anvisningar på statsverkets giroräkning
vid hufvudkontoret och få dessa
anvisningar vid anfordran i afdelningskontor
inlösta, ega fullmäktige att sådant medgifva
under de vilkor och bestämmelser, som
fullmäktige finna för riksbanken behöfliga.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
13 Bil. A.
dels af en hvar, som sådant önskar, vid såväl hufvudkontoret
som afdelningskontoren, utan afgift eller räntegodtgörelse, mottaga och
å giroräkning föra penningar med förbindelse att vid anfordran tillhandahålla
räkningshafvaren, hvad å räkningen innestår,
dels ock utan räntegodtgörelse för statsverkets räkning mottaga
penningar och af statsverkets tillgodohafvande verkställa utbetalningar
enligt aftal mellan fullmägtige och vederbörande myndighet.
För denna rörelse gälla följande bestämmelser:
a) om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan;
b) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;
c) å insättning meddelas qvitto, hvilket ej får å annan öfverlåtas;
d) för uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt
anvisning eller till viss man eller order stäld vexel, hvilken icke får
in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numrerade
vexelblanketter räkningshafvare tillhandahållas utan afgift.
Mom. 2. Derest från statsverkets sida ifrågasättes, att, efter
vederbörligt förordnande, särskilda myndigheter skola ega att utställa
anvisningar på statsverkets giroräkning vid hufvudkontoret och få dessa
anvisningar vid anfordran i afdelningskontor inlösta, ega fullmägtige
att sådant medgifva under de vilkor och bestämmelser, som fullmägtige
finna för riksbanken behöfliga.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
Bankputslcotlets Memorial N:o 7.
i
E. Om upp- och utlåningsrörelsen.
Om upp- och afskrifnings- samt depositionsrörelsen.
Mom. i. I riksbankens hufvud- och Åt firmor, som hafva vexeldiskontering
afdelningskontor emottagas, efter veder- i riksbanken och ej sjelfva drifva bankbörande
styrelses pröfning, penningar på rörelse, må fullmäktige kunna öppna upprepa-
och afskrifningsräkning, dock att sådan och afskrifning sräkning mot räntegodtgöräkning
icke öppnas för bolag, som drifva rdse. För sådan räkning gälla följande
bankrörelse, eller för staten, dess allmänna hufvudsakliga bestämmelser:
verk och kassor, med undantag af postsparbanken.
För dessa räkningar gälla följande hufvudsakliga
vilkor, nemligen:
a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;
b) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas;
c) för uttagning begagnas å viss man eller order stäld vexel, hvilken icke får in
blanco transporteras. Räkningshafvaren eger icke begagna andra vexelblanketter än
sadana, som af riksbanken honom tillhandahållas. För dessa vexelblanketter, å hvilka
qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas;
d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen finnes
behållning, motsvarande vexelns belopp;
e) å insatta medel beräknas ränta från e) å insatta medel beräknas ränta från
och med första helgfria dag efter insätt- och med första helgfria dag efter insättningen
å högsta fulla ioo-tal af behållningen, ningen å högsta fulla 100-tal af behållninsåvidt
ränta å densamma blifvit utfäst. {ten.
Mom. 2. Fullmäktige ega att bestämma, f) Fullmäktige bestämma det belopp, som
huruvida ränta å upp- och afskrifningsräk- högst må å räkning innestå, äfvensom räntening
må af riksbanken erläggas. Finnes foten, hvilken kan vara olika i hufvudkonränta
böra utfästas, bestämma fullmäktige lord och de särskilda afdelning skonior en.
icke allenast räntefoten, utan äfven inom
ett maximum af 400,000 kronor det belopp,
hvarå ränta på hvarje räkning godtgöres.
Räntefoten kan vara olika i hufvudkontoret
och de särskilda afdelningskontoren.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14 Bil. A.
Bankoutskottets Memorial N:u 7.
■V-, Yl ''■’>■(■■•■ ■>'' ’!V A•
§ 19.
Hafva fullmägtige enligt § 16 i lagen för Sveriges riksbank af
den 12 maj 1897 åt firmor, som hafva vexeIdiskontering i riksbanken och
ej sjelfva drifva bankrörelse, öppnat upp- och afskrifningsräkning mot räntegodtgörelse,
skola för begagnande af sådan räkning gälla följande hufvudsaklig
a bestämmelser:
a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;
b) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfver
låtas;
c)
för uttagning begagnas å viss man eller order stäld vexel,
hvilken icke får in blanco transporteras. Räkningshafvaren eger icke
begagna andra vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom
tillhandahållas. För dessa vexelblanketter, å hvilka qvitto skall lemnas,
får afgift icke upptagas;
d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å
räkningen finnes behållning, motsvarande vexelns belopp;
e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria
dag efter insättningen å högsta fulla 100-tal af behållningen;
f) fullmägtige bestämma det belopp, som högst må å räkning
innestå, äfvensom räntefoten, hvilken kan vara olika i hufvudkontoret
och de särskilda afdelningskontoren.
§ 18.
opaginerad Kontrollera mot PDF
15
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
D. Om mottagning i förvar af värdepapper,
utländskt guldmynt samt förseglade paket.
§ 22.
Mom. 2. I hufvudkontoret emottages
äfven till förvar utländskt guldmynt af de
slag, fullmäktige bestämma, emot bevis,
som, utstäldt å viss person, skall innehålla
icke allenast antal och valör af hvarje
slag samt dettas vigt och efter vigten beräknadt
värde i rikets mynt, utan ock förbindelse
för riksbanken att, mot bevisets
återbekommande och betalning af nedan
bestämda förvaringsafgift, återställa det till
förvar emottagna myntet eller, om sådant
ej kan ske, betala detsammas i beviset
upptagna värde i rikets mynt.
B. Om mottagning i förvar af guld,
silfver och värdepapper samt af gods
under försegling.
§ *9-
Mom. 1. I riksbankens hufvudkontor
emottages till förvar guld eller silfver, myntadt
eller i plants, emot bevis, utstäldt till
viss person. Detta bevis skall innehålla:
a) för såväl myntadt som omyntad,t guld
eller silfver vigt och dessutom, i fråga om
mynt, antal och valör af hvarje slag samt,
beträffande metall i plants, uppgift å finheten,
hvilken inlemnaren hav att styrka
med företeende af attest från kontrollverket;
b)
beräknadt värde i rikets mynt, och
c) förbindelse för riksbanken att, emot
bevisets återbekommande och betalning af
nedan bestämda förvaringsafgift, återställa
det till förvar emottagna eller, om sådant
ej kan ske, betala dess i beviset upptagna
värde i rikets mynt,
Mom. i. Mom. 2.
I riksbankens hufvudkontor emottagas till förvar obligationer, aktier och andra
värdepapper af de slag, fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt å viss
person, skall innehålla sa väl antal, utgifningsdag och belopp samt serie, nummer
eller annan beteckning för hvarje slag af värdepapper, jemte derå satt värde, som ock
förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och betalning af nedan
bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar emottagna handlingarna eller lemna
andra af samma slag, beskaffenhet och belopp eller ock utbetala det värde, som för
det eller, de felande papperen, efter de i beviset bestämda pris, belöper; skolande
värdet, sa vidt ske kan, i beviset upptagas efter gällande pris å papperen.
Mom. 4. Vid inlemnandet af värde- Mom. 3. Af giften för i förvar lemnadf
papper och utländskt mynt uppbär banken guld, silfver eller värdepapper utgör för år
en förvaringsafgift för depositionens åsätta räknadt 1/iQ procent af det deponerades i
värde, hvilken beräknas för tolf månader beviset upptagna värde, hvarvid del af
från insättningsdagen. Denna afgift utgör, tusental beräknas som, helt. Utan afseende
år räknadt, femtio öre för hvarje tusen- de på förvaringstidens längd skall vid intal
kronor af papperens eller myntens i be- lemnandet afgift erläggas för minst eif år.
opaginerad Kontrollera mot PDF
BankoutsJcottets Memorial N:o 7.
15 Bil. A.
E. Om mottagning i förvar af guld, silfver och värdepapper samt af
gods under försegling.
§ 20.
Mom. 1. Då, jemlikt § 19 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj § 19.
1897, i riksbankens hufvuäkontor till förvar mottages guld eller silfver, myntadt
eller i plants, skall bevis derom utfärdas. Detta bevis, som skall vara stäldt till
viss man, bör innehålla:
a) för såväl myntadt som omyntadt guld eller silfver vigt och dessutom,
i fråga om mynt, antal och valör af hvarje slag samt, beträffande
metall i plants, uppgift å finheten, hvilken inlemnaren bär
att styrka med företeende af attest från kontroll verket;
b) beräknadt värde i rikets mynt, och
c) förbindelse för riksbanken att, emot bevisets återbekommande och
betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till förvar
emottagna eller, om sådant ej kan ske, betala dess i beviset upptagna
värde i rikets mynt.
Mom. 2. När, jemlikt det i mom. 1 åberopade stadgande i lagen för
Sveriges riksbank, till förvar i riksbankens hufvudkontor mottagas obligationer,
aktier eller andra värdepapper, af de slag, fidlmägtige bestämma, skall likaledes
derom utfärdas bevis till viss person och af följande innehåll i öfrigt:
a) uppgift å värdepapperens antal, utgifningsdag och belopp samt serie, nummer
eller annan beteckning för hvarje slag af värdepapper jemte derå satt värde, detta senare,
så vidt ske kan, upptaget efter gällande pris å papperen, och
b) förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och betalning
aj nedan bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar mottagna handlingarna
eller lemna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp eller ock utbetala det
värde, som för det eller de felande papperen, efter de i beviset bestämda pris,
belöper.
Mom. 3. Afgiften för i förvar lenmadt guld, silfver eller värdepapper
utgör för år räknadt 1/20 procent af det deponerades i beviset
upptagna värde, hvarvid del af tusental beräknas som helt. Utan afseende
på förvaringstidens längd skall vid inlemnandet afgift erläggas
för minst ett år. Afgiften för hvarje särskild deposition må i intet fall
understiga två kronor för år räknadt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
16
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
viset upptagna värde i rikets mynt, hvar- Af giften för hvarje särskild deposition må
vid del af tusental beräknas såsom helt. i intet fall understiga två kronor för år
Dock må afgiften för hvarje särskild depo- rähnadt.
sition i intet fall understiga två kronor för
år räknadt.
Derest depositionen ej på årsdagen af insättningen återtages, anses den såsom på
ett år förnyad på då gällande vilkor.
Uttager insättare före betalningstidens TJttager insättare depositionen före ututgång
depositionen, eger han likväl ej rätt gången af den Hd, för hvilken afgift blifva
återbekomma erlagd afgift. vit erlagd, eger han likväl ej rätt att åter
I
fråga om större depositioner, som ut- bekomma erlagd afgift.
göras af ett jemförelsevis mindre antal värdepapper,
ega fullmäktige medgifva nedsättning
i ofvannämnda afgift.
Mom. 3. I hufvudkontoret må, så vidt Mom. 4. I hufvudkontoret må efter fulllägligt
är och utrymme dertill inom kon- mäktiges bestämmande och så vidt lägligt
toret gifves, jemväl emottagas paket eller är samt utrymme dertill inom kontoret
annan flyttbar egendom under försegling gifves, jemväl emottagas paket eller annan
och utan att uppgift lemnas om innehållet, flyttbar egendom under försegling, och utan
emot bevis, som, stäldt till viss man, skall att uppgift lemnas om innehållet, emot
innehålla beskrifning å det till förvar af- bevis, som, stäldt till viss man, skall innelemnades
yttre skick och rymd samt för- hålla beskrifning å det till förvar aflemnabindelse
för riksbanken att, emot åter- des yttre skick och rymd samt förbindelse
ställande af beviset och erläggande af nedan för riksbanken att, emot återställande af
bestämda förvaringsafgift, återlemna godset; beviset och erläggande af nedan bestämda
dock utan ansvarighet å riksbankens sida förvaringsafgift, återlemna godset, dock
för oförvållad skada eller tillfällig olycka, utan ansvarighet å riksbankens sida för
oförvållad skada eller tillfällig olycka.
Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter godsets rymd
och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas:
för gods med rymd af högst.... 25 kub.-decim. Kr. o:5o
» »> » »derutöfvert.o.m.50 » » » 0:75
» *> » >> » » 75 n n » 1;_
» » » » » » 100 » » » U25
» » » » » » 125 » » » 1:40
" » » ». » » 15° » ,» » 1:55
o. s. v. med 15 Öres förhöjning för hvarje ytterligare rymd af 25 kub.-decimeter eller
del deraf; skolande, utan afseende å förvaringstiden, afgift alltid erläggas för minst
tre månader.
Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende r Mom. 6. r I öfrigt iakttages i afseende
på till förvar inlemnade värdepapper, guld- å till förvar inlemnadt guld, silfver, värdemynt.
eller försegladt gods: papper eller försegladt gods:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
16 Bil. A.
Derest depositionen ej på årsdagen af insättningen återtages, anses
den såsom på ett år förnyad på då gällande vilkor.
Uttager insättare depositionen före utgången af den tid, för hvilken
afgift blifvit erlagd, eger han likväl ej rätt att återbekomma orlagd
afgift.
! .i'':, V .■ -t. n: # tf ''! ij...- '' ,''UrSi.V " f ■:;;
Mom. 4. Hafva fullmägtige på grund af sista punkten i § 19 i lagen för
Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 medgifva mottagande till förvar i hufvudkontoret
af paket eller annan flyttbar egendom under försegling och utan att uppgift
lemnas om innehållet, skall bevis om mottagandet utfärdas till viss person och i öfrigt
innehålla:
a) beskrifning å det till förvar aflemnades yttre skick och rymd, och
b) förbindelse, för riksbanken att, mot återställande af beviset och erläggande
af nedan bestämda afgift, återlemna godset; dock utan ansvarighet å riksbankens
sida för oförvållad skada eller• tillfällig olycka.
Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften
efter godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad
betalas: ;
för gods med rymd af högst...... 25 kub.-decim. Kr. 0: 50
11
11
11
11
derutöfver t
. o. m. 50
11
11
0: 75
11
11
11
11
11
„ 75
11
11
1: —
11
11
11
11
11
„ 100
11
11
1: 25
11
11
11
r
11
„ 125
11
11
1: 40
11
11
11
ii
11
„ 150
11
11
1: 55
o. s. v. med 15 öres förhöjning för hvarje ytterligare rymd af 25 kub.- decimeter eller del deraf; skolande, utan afseende å förvaringstiden,
afgift alltid erläggas för minst tre månader.
Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende å till förvar inlemnadt
guld, silfver, värdepapper eller försegladt, gods:
Bill. till lliksd. Prof. 1898. fl Sund. I Afl. fl Käft. Bil. A. 5
opaginerad Kontrollera mot PDF
17
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
att, om inlemnare icke åtnöjes med det
af riksbanken beräknade värde å handlingar
eller guldmynt, eller uppmätning af försegladt
gods eller med påförd förvaringsafgift,
depositum icke emottages;
hvarjemte i fråga om försegladt gods
tjenar till efterrättelse:
att vid inlemnandet skall betalas den
afgift, som, enligt hvad ofvan är stadgadt,
bör för hvarje fall minst erläggas;
att för börjad månad förvaringsafgift
påföres såsom för en hel månad; samt
att obetald förvaringsafgift skall för
hvarje kalenderår inbetalas.
Mom. 7. Under iakttagande af de i
föregående mom. stadgade grunder, ega
fullmäktige att meddela de närmare bestämmelser
och föreskrifter, som för ifrågavarande
rörelses bedrifvande må finnas erforderliga.
2. Utlåningsrörelsen.
§ 25.
Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse
drifves genom hufvudkontoret i Stockholm för
Stockholms stad och län, Upsala, Södermanlands,
Vestmanlands och Gefleborgs
län; genom afdelningskontoret i Göteborg för
Hallands, Göteborgs och Bohus äfvensom
för Elfsborgs län med undantag af Redvägs
att, om inlemnaren icke åtnöjes med
det af riksbanken beräknade värdet å guldet,
silfret eller värdepapperen eller med uppmätningen
af försegladt gods eller med
påförd förvaringsafgift, depositum icke mottages;
hvarjemte
i fråga om försegladt gods
tjenar till efterrättelse:
att vid inlemnandet skall betalas den
afgift, som, enligt hvad ofvan är stadgadt,
bör för hvarje fall minst erläggas;
att för börjad månad förvaringsafgift
påföres såsom för en hel månad; samt
att obetald förvaringsafgift skall för
hvarje kalenderår inbetalas.
Mom. 7. Fullmäktige ega att bestämma,
om och i hvilken omfattning guld, silfver,
värdepapper eller försegladt gods må mottagas
vid afdelningskontor af riksbanken,
äfvensom, med iakttagande af här ofvan
stadgade grunder, meddela de närmare bestämmelser
och föreskrifter, som för den
ifrågavarande rörelsens bedrifvande vid Imf
vudkontoret och vid afdelningskontoren finnas
erforderliga.
Mom. S. Bestämmelser angående förvarandet
i riksbanken af postsparbanken
tillhöriga obligationer och värdepapper äro
meddelade i § 50 här nedan.
F. Om utlåningsrörelsen.
- • ■ bil |;> f it • " . Ml;.
§ 20.
Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse
drifves genom hufvudkontoret i Stockholm
för Stockholms stad och län, Upsala, Södermanlands
och Vestmanlands län; genom
afdelningskontoret i Göteborg för Hallands,
Göteborgs och Bohus äfvensom för Elfsborgs
län med undantag af Redvägs härad;
''• ■''‘''C!1''. r ! ■ ''1 '' 1
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
17 Bil. A.
att, om inlemnaren icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade
värdet å guldet, silfret eller värdepapperen eller med uppmätningen af
försegladt gods eller med påförd förvaringsafgift, depositum icke mottages;
hvarjemte
i fråga om försegladt gods tjenar till efterrättelse:
att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad
ofvan är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas;
att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för en hel
månad; samt
att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas.
Mom. 7. De för bedrifvande af den i mom. 1—6 omförmäla rörelse vid
hufvudkontoret i öfrigt erforderliga föreskrifter meddelas af fullmägtige.
Mom-, 8. Hafva fullmägtige på grund af § 19 i lagen för Sveriges riksbank
af den 12 maj 1897 medgifva, att vid afdelningskontor af riksbanken må till
förvar mottaga# guld, silfver, värdepapper eller försegladt gods, ega fullmägtige, med
iakttagande af här ofvan stadgade grunder, meddela de närmare bestämmelser, som
för den ifrågavarande rörelsens bedrifvande finnas erforderliga.
nri irw . \ ■> i W>.•» • \V-''\ .5 ■ t o»
iu>-r:;. it,/n! <ly i ;■ \ -i-: ‘ •• ''i u
Mom. 9. Bestämmelser angående förvarande i riksbanken af
postsparbanken tillhöriga obligationer och värdepapper äro meddelade
i § 51 här nedan.
F. Om utlåning sr öreisen.
§ 21.
Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom hufvudkontoret
i Stockholm för Stockholms stad och län, Upsala, Södermanlands
och Vestmanlands län; genom afdelningskontoret i Göteborg för
Hallands, Göteborgs och Bohus äfvensom för Elfsborgs län med undantag
af Redvägs härad;
§ 20.
18
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
härad; genom afdelningskontoret i Malmö för
Kristianstads och Malmöhus län; genom
afdelningskontoret i Falun för Kopparbergs
län; genom afdelningskontoret i Hemö sand
för Vesternorrlands län; genom af delningskontoret
i Jönköping för Jönköpings län jemte
ofvannämda härad af Elfsborgs län samt
Vartofta och Frökinds härad af Skaraborgs
län; genom afdelningskontoret i Kalmar för
Kalmar läns södra landstingsområde eller
Norra och Södra Möre samt Stranda och
Handbörds härad jemte Öland äfvensom
för Aspelands härad af Kalmar läns norra
landstingsområde; genom afdelningskontoret
i Karlstad för Vermlands län; genom afdelnitigskontoret
i Linköping för Östergötlands
län samt för Norra och Södra Tjust, Sevede
och Tunaläns härad af Kalmar läns norra
landstingsområde; genom afdelningskontoret
i Luleå för Norrbottens län; genom afdelningskontoret
i Mariestad för Skaraborgs län
med undantag af Vartofta och Frökinds
härad; genom afdelningskontoret i Umeå för
Vesterbottens län; genom afdelningskontoret
i Vexiö för Kronobergs och Blekinge län;
genom afdelningskontoret i Visby för Gotlands
län; genom afdelningskontoret i Örebro
för Örebro län samt genom afdelningskontoret
i Östersund för Jemtlands län, under
iakttagande i afseende å kontoren i Kalmar,
Karlstad, Hernösand, Falun, Örebro, Umeå,
Linköping och Mariestad af de vilkor och
bestämmelser beträffande lånerörelsen, hvilka
fullmäktige, enligt vid dessa kontors inrättande
lemnadt särskilt bemyndigande
af 1887, 1889, 1890, 1891, 1893, 1895 och
1896 årens riksdagar, ega föreskrifva.*)
*) Förestående distriktsindelning kommer i och
med öppnandet af det utaf 1897 års Riksdag beslutade
afdelningskontoret i Gefle att undergå den förändring,
som af stadgandena i slutet af detta reglemente
föranledes.
genom afdelningskontoret i Malmö för Kristianstads
och Malmöhus län; genom afdelningskontoret
i Falun för Kopparbergs
län; genom afdelningskontoret i Gefle för
Gefleborgs län-, genom afdelningskontoret i
Hernösand för Vesternorrlands län; genom
afdelningskontoret i Jönköping för Jönköpings
län jemte ofvannämnda härad af Elfsborgs
län samt Vartofta och Frökinds härad af
Skaraborgs län; genom afdelningskontoret
i Kalmar för Kalmar läns södra landstingsområde
eller Norra och Södra Möre samt
Stranda och Handbörds härad jemte Öland,
äfvensom för Aspelands härad af Kalmar
läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret
i Karlstad för Vermlands
län; genom afdelningskontoret i Linköping
för Östergötlands län samt för Norra och
Södra Tjust, Sevede och Tunaläns härad
af Kalmar läns norra landstingsområde;
genom afdelningskontoret i Luleå för Norrbottens
län; genom afdelningskontoret i
Mariestad för Skaraborgs län med undantag
af Vartofta och Frökinds härad; genom
afdelningskontoret i Umeå för Vesterbottens
län; genom afdelningskontoret i Vexiö för
Kronobergs och Blekinge län; genom afdelningskontoret
i Visby för Gotlands län;
genom afdelningskontoret i Örebro för Örebro
län samt genom afdelningskontoret i
Östersund för Jemtlands län, under iakttagande
i afseende å samtliga afdelningskontoren
af de vilkor och bestämmelser
beträffande lånerörelsen, hvilka fullkmäktige
ega föreskrifva.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
18 Bil. A.
genom afdelningskontoret i Malmö för Kristianstads
och Malmöhus län; genom afdelningskontoret i Falun för Kopparbergs
län; genom afdelningskontoret i Gefle för Gefleborgs län; genom
afdelningskontoret i Hernösand för Vesternorrlands län; genom afdelningskontoret
i Jönköping för Jönköpings län jemte ofvannämnda
härad af Elfsborgs län samt Vartofta och Frökinds härad af Skaraborgs
län; genom afdelningskontoret i Kalmar för Kalmar läns södra
landstingsområde eller Norra och Södra Möre samt Stranda och Handbörds
härad jemte Öland, äfvensom för Aspelands härad af Kalmar
läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret i Karlstad för
Vermlands län; genom afdelningskontoret i Linköping för Östergötlands
län samt för Norra och Södra Tjust, Sevede och Tunaläns härad af
Kalmar läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret i Luleå
för Norrbottens län; genom afdelningskontoret i Mariestad för Skaraborgs
län med undantag af Vartofta och Frökinds härad; genom afdelningskontoret
i Umeå för Vesterbottens län; genom afdelningskontoret
i Vexiö för Kronobergs och Blekinge län; genom afdelningskontoret
i Visby för Gotlands län; genom afdelningskontoret i Örebro
för Örebro län samt genom afdelningskontoret i Östersund för Jemtlands
län, under iakttagande i afseende å samtliga afdelningskontoren
af de vilkor och bestämmelser beträffande lånerörelsen, h vilka fullmägtige
eg a föreskrifva.0) *)
*) Distrikts indelningen kommer att under år 1809 undergå den förändring, som föranledes
af stadgandena i slutet af detta reglemente om inrättande af nya afdelningskontor i Halmstad och
Karlskrona.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Barn koutskottets Memorial N:o 7.
19
Mom. 2. Utan hinder af här ofvan bestämda distriktsindelning må dock meddelas
län utan afbetalningsrätt mot realsäkerhet och kreditiv mot enahanda slags säkerhet
samt vid hufvudkontoret kredit i löpande räkning.
Dessutom må bankanstalter, äfven om de icke tillhöra hufvudkontorets distrikt, i
samtliga lånegrenar, om de så önska, anlita detta kontor.
§ 26. § 21.
Utlåningsrörelsen omfattar:
a) diskontering af vexlar;
b) utlåning mot hypotek af löpande för- b) utlåning mot pant af obligationer, ak
skrifning,
aktier, publika papper eller annan tier eller andra värdepapper eller, i vissa
säkerhet; fall, ensamt mot låntagarens förbindelse;
c) utlåning mot pant af vågförda effek- c) utlåning mot pant af varor;
ter;
d) beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning;
e) beviljande af afbetalningslån.
§ 27.
Till afbetalningslån må användas högst
12 millioner kronor.
§ 28.
a) Diskontering af vexlar.
§ 22.
Mom. i. Diskontering tillätes endast Mom. 1. Diskontering tillätes endast ap
af vexel, som, stäld i svenskt mynt och vexel, som, inrättad i enlighet med den i
betalbar inom högst sex månader efter di- gällande vexellag stagdade form, är stäld
skonteringsdagen, är dragen på inom riket i svenskt mynt, behörigen accepterad och
bosatt svensk undersåte, samt inrättad i betalbar å inrikes ort inom sex månader
enlighet med den i gällande vexellag stad- efter diskonteringsdagen samt dragen på
gade form och behörigen accepterad. inom riket bosatt svensk undersåte.
Mom. 2. Är acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten eller i Stockholm eller
å ort, der afdelningskontor af riksbanken eller annan bankinrättning finnes, skall å
vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten eller annan ort, der bankanstalt
är förlagd, boende person, hos hvilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.
Mom. 3. Om särskild rediskonteringsrätt
för enskilda banker• är stadgadt i lagen
för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897,
öfvergångsstadganden, § 41.
Bankoutskottets Memorial N:o 7. 19
Mom 2. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas annan än den, som är inom länedistriktet mantalsskrifven
eller der drifver stadigvarande rörelse; dock att vexelutgifvare, acceptant,
eller endossent likasom hypoteksutgifvare eller löftesman må kunna
antagas, äfven om han tillhör annat lånedistrikt, än der diskontering,
lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning sökes.
Utan hinder af distriktsindelningen, må lån utan afbetalningsrätt
mot realsäkerhet samt kreditiv mot enahanda slags säkerhet samt
vid hufvudkontoret kredit i löpande räkning meddelas.
Dessutom må bank anstalter, äfven om de icke tillhöra hufvudkontorets
distrikt, i samtliga lånegrenar, anlita detta kontor.
''-v’ .i1.. t. ''... ii.i; }.''!i > tall-;-*
§22. : v’ V
/
öfverensstämmelse med hvad § 13 i lagen för Sveriges riksbank af
den 12 maj 18.97 stadgar omfattar utlåningsrörelsen:
a) diskontering af vexlar;
h) utlåning mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper
eller, i vissa fall, ensamt mot låntagarens förbindelse;
c) utlåning mot pant af varor;
d) beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning;
e) beviljande af afbetalningslån.
a) Diskontering af vexlar.
§ 23.
Mom. 1. Vexel, som af riksbanken diskonteras, skall vara stöld
i svenskt mynt, accepterad och betalbar å inrikes ort inom sex månader
efter diskonteringsdagen samt dragen på svensk undersåte, bosatt inom riket.
Mom. 2. År acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten eller
i Stockholm eller å ort, der afdelningskontor af riksbanken eller annan
bankinrättning finnes, skall å vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten
eller annan ort, der bankanstalt är förlagd, boende
person, hos hvilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.
Bil. A.
§ 27.
§ 21.
§ 22.
20
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
b) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning.
aktier, publika papper eller annan
säkerhet.
i* t J t \ > ) 55'' .J ’« < ii (| (J i.j ! é f { ■■ » » . »ii v''/«] i, J
§ 29.
Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes
förbindelse, åtföljd af antingen löpande
förskrifning eller accepterad invisning, motsvarande
minst hela det sökta lånebeloppet;
eller
ock aktier, publika papper eller
andra hypotek, som vederbörande styrelse
anser innefatta fullkomlig säkerhet för det
sökta lånet.
Såsom säkerhet för försträckning, hvilken
lemnas till kommun eller med sådan jemförlig
samhällighet, kan dock efter fullmäktiges
eller vederbörande styrelses pröfning
godkännas låntagarens egen förbindelse
utan sådant hypotek, som här ofvan stadgas.
Mom. 2. Lån meddelas å bestämd tid
af högst sex månader eller ock att åter
betalas efter förutgången uppsägning af
högst tre månader.
c) Utlåning mot pant af vågförda effekter.
§ 30.
Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes
förbindelse och pant af tackjern,
smidt eller valsadt jern, jernmanufaktur,
stål, koppar, messing, alun och bly af svensk
tillverkning, liggande å våg eller eljest under
sådana kontroller med afseende på de
upplagda effekternas behöriga förvarande,
som fullmäktige finna ändamålsenliga och
för riksbankens säkerhet behöfliga.
b) Utlåning mot pant af obligationer,
aktier eller andra värdepapper eller,
i vissa fall, ensamt mot låntagarens
förbindelse.
Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse
till återbetalning antitigen å bestämd tid af
högst sex månader eller ock efter högst tre
månaders uppsägning samt mot pant af obligatio?ier,
aktier, eller andra värdepapper, som
pröfvas innefatta fidl säkerhetför det sökta lånet.
Mom. 2■ Kommun och annan dermed jemförlig
samfällighet äfvensom stiftelse må på
ofvan stadgade åt er b dalning sv ilkor kunna, efter
vederbörlig pröfning, erhålla lån utan annan
säkerhet än dess egen förbindelse
c) Utlåning mot pant af varor.
§ 24.
Mom. 1. Utlåning sker, efter vederbörlig
pröfning, mot förbindelse till återbetalning å
bestämd tid af högst sex månader satnt mot pant
af varor liggande å allmän våg eller satta i
förvar hos tredje man, som förbundit sig alt
hålla dem eller deras värde riksbanken tillhanda
samt pröfvas för en sådan förbindelse vederhäftig.
opaginerad Kontrollera mot PDF
BanJcoutskottets Memorial N:o 7.
20
b) Utlåning mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper eller,
i vissa fall, ensamt mot låntagarens förbindelse.
fri
§ 24.
Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning antingen
å bestämd tid af högst sex månader eller ock efter högst tre månaders
uppsägning samt mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper.
Mom. 2. Kommun och annan dermed jemförlig samfällighet
äfvensom stiftelse må på ofvan stadgade återbetalningsvilkor kunna
erhålla län utan annan säkerhet än dess egen förbindelse.
Kl
c) Utlåning mot pant af varor.
§ 25.
Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning å bestämd
tid af högst sex månader samt mot pant af varor liggande
å allmän våg eller satta i förvar hos tredje man, som förbundit sig
att hålla dem eller deras värde riksbanken till hända samt pröfvas
för en sådan förbindelse vederhäftig.
jBih. till Biksd. Vrot. 1898. ti Sami. 1 Afd. ti Höft. Bil. A. 0
Bil. A.
$ 23.
§ 24.
opaginerad Kontrollera mot PDF
21
BanTcoutskottets Memorial N:o 7.
Panten skall i vågattest, som bör vara
utstäld till eller öfverlåten å riksbankens
hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor,
upptagas och beskrifvas till ämne,
sort och vigt.
Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af
fullmäktige till högst tre fjerdedelar af pantens
försäljningsvärde.
Mom. 3. Lån meddelas å bestämd tid
af högst sex månader.
Mom 4. Mom. 3.
Med så väl återbetalning af dessa lån som den derför lemnade pantens frigifning
förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller framdeles kan af fullmäktige
föreskrifvet varda.
Mom. 5. Såväl fullmäktige som veder- Mom. 4. Såväl fullmäktige som vederbörande
afdelningskontors styrelser, de sist- börande afdelningskontors styrelser, de sistnämnda
hvar för sitt lånedistrikt, ega att, nämnda hvar för sitt lånedistrikt, ega att,
så ofta och på sätt lämpligast samt för så ofta och på sätt lämpligast samt för
riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta an- riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta anställa
besigtningar å och inventeringar af ställa besigtningar å och inventeringar af
de på vågar eller andra upplagsplatser för- de på vågar eller andra upplagsplatser förvarade,
hos riksbanken pantsatta effekter, varade, hos riksbanken pantsatta varor.
d) Beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning.
§ 31- § 25
Mom. 1. Kassakreditiv beviljas: Mom. 1. Kassakreditiv beviljas Riksgälds
a)
riksgäldskontoret; kontoret på sätt i lagen för Sveriges riksbank
b) jernkontoret; af den 12 maj 181)7 § x4 säges.
c) postsparbanken och andra sparban- Mom. 2. I öfrigt må kassakreditiv, efter
ker, som äro försedda med stadgar, stad- vederbörande styrelses eller, der sådant särfastade
af vederbörlig myndighet; skild t föreskrifves, fullmäktiges pröfning och
d) bolag, ehvad de äro grundade på bestämmande, beviljas mot pant af obligationer,
kongl. förordningen af den 6 oktober 1848, aktier eller i fast egendom intecknade skuldeeller
delvis eller till det hela solidariska, bref eller ock mot säkerhet af borgen såsom
och således ej allenast bankaktiebolag, bil- för egen skuld.
Panten skall i attest, som bör vara utställd
till eller öfverlåten å riksbankens
hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor,
upptagas och beskrifvas till ämne,
sort, vigt eller qvantitet.
Mom. 2. Fullmäktige bestämma såväl hvilka
slag af varor må belånas, som äfven belåningspriset
och ega att föreskrifva de kontroller med
afseende på de upplagda varornas behöriga
förvarande, som de finna ändamålsenliga och
för riksbankens säkerhet behöfliga.
opaginerad Kontrollera mot PDF
B ankout skottets Memorial N:o 7.
21 Bil. A.
Panten skall i attest, som bör vara utstäld till eller öfverlåten å
riksbankens hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor, upptagas
och beskrifvas.
''r: t.’; . •• »*
Monn 2. Fullmägtige bestämma såväl hvilka slag af varor må
belånas som äfven belåningspriset och eg a att föreskrifva de kontroller
med afseende på de upplagda varornas behöriga förvarande, som de
finna ändamålsenliga och för riksbankens säkerhet behöfliga.
Mom. 3. Med frigifning af den för dessa lån lemnade panten eller
en del deraf förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt
eller framdeles kan af fullmägtige föreskrifvet varda.
Mom. 4. Såväl fullmägtige som vederbörande afdelningskontors
styrelser, de sistnämnda hvar för sitt lånedistrikt, ega att, så ofta och
på sätt lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta
anställa besigtningar å och inventeringar af de på vågar eller andra
upplagsplatser förvarade, hos riksbanken pantsatta varor.
d) Beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning.
§ 26.
Mom. 1. Kassakreditiv beviljas riksgäldskontoret på sätt i lagen
för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 14, säges.
Mom. 2. I öfrig! må kassakreditiv, efter vederbörande styrelses
eller, der sådant särskildt föreskrifves, fullmägtiges pröfning och bestämmande,
beviljas mot pant af obligationer, aktier eller i fast egendom
intecknade skuldebref eller ock mot säkerhet af borgen såsom för
egen skuld.
§ 25.
opaginerad Kontrollera mot PDF
22
Bankout,skottets Memorial N:o 7.
dåde i enlighet med den för dessa gällande
lag af den 19 november 1886, utan äfven
sådana bolag, som drifva bankrörelse med
rätt att utgifva egna banksedlar; dock ankommer
det ensamt på fullmäktige att
bestämma, icke allenast huruvida och till
hvilket belopp bolag af sistnämnda slag
må erhålla kreditiv, utan äfven de särskilda
vilkor och förbehåll, hvarunder kreditivet
får begagnas;
c) kommuner; samt
/) enskilda personer.
Kreditiv beviljas hvarje gång på högst
ett år mot säkerhet, som af vederbörande
styrelse godkännes.
Från skyldigheten att ställa säkerhet
äro riksgäldskontoret, postsparbanken och
jernkontoret befriade.
I fråga om kreditiv åt kommun eller
dermed jemförlig samfällighet gälle hvad i
§ 29 mom. 1 är stadgadt.
Mom. 2. Inträdes- eller kreditivafgiftens
belopp bestämmes af fullmäktige och
kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne.
Sådan afgift påföres icke riksgäldskontoret.
Mom. 3. Riksgäldskontoret eger att
vid hufvudkontoret begagna ett kreditiv af
högst 1,500,000 kronor; men i öfrigt tillkommer
det vederbörande styrelse att i
hvarje fall bestämma, huru stort kreditiv
må sökande beviljas.
Mom. 4. Uttagningar och insättningar
få verkställas äfven i brutna tal. Räntan
beräknas för den summa, som å kreditiv
är utestående, dock att, om denna slutar å
annat belopp än jemnt tiotal kronor, räntan
beräknas å närmast öfverskjutande fullt
tiotal.
?Mom. j. Kreditiv må ej beviljas på längre
tid än tolf månader.
• öv, -tl! r* ’r i''i-- , f .■ > f/;
Mom. 4. Kreditivafgiflens belopp bestämmes
af fullmäktige och kan vara olika för de
särskilda kreditivhafvarne.
Mom. j. Uttagningar och insättningar få
verkställas äfven i brutna tal. Räntan beräknas
å lyftadt belopp från och med den dag,
da det lyftats. Om utestående belopp ej slutar
a iemnt tiotal kronor, skall räntan beräknas å
närmast öfverskjutande jemnt tiotal.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
22 /til. A.
Mom. 3. Kreditiv må ej beviljas på längre tid än tolf månader.
. v -jo
..." i. . Vt# i - • ‘ •; . ,r..r • ;|v,, ,| . . f; > ( _t .... , .
\ •: , • „i>r? nii ad flik ; V .iKavärinvilt1
?: *ti;) ''(jr. ■ jh VJ''J '' j.b -JilHlii'' moftOfl
uäi,*. i ‘.M*. vjiWf!ii>:, v tv ; ''Tv;.''u —/»v.
h^H-.v )’''} xmcU
iC?/Ui
i«WA\
Mom. 4. Kreditivafgiftens belopp bestämmes af fullmägtige och
kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne.
Mom. 5. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i
brutna tal. Räntan beräknas å lyftadt belopp från och med den dag,
då det Lyftats. Om utestående belopp ej slutar å jemnt tiotal kronor,
skall räntan beräknas å närmast Överskjutande jemnt tiotal.
opaginerad Kontrollera mot PDF
23
Bankoutskottets Memorial Ko 7.
Mom. 5. or- > , f! rsi Moln. 6.
För uttagning begagnas antingen på viss man stäld, handskrifven anvisning eller
ock på viss man eller order stäld vexel, hvilken icke får in blanco transporteras. Kreditivhafvaren
eger icke begagna andra vexelblanketter än sådana, som af riksbanken
honom tillhandahållas. För dessa blanketter, å hvilka qvitto skall Iemnas, får afgift
icke upptagas.
Mom. 6. Mom. 7.
Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit nytt kreditiv att omedelbart
derefter begagnas, är berättigad att låta till det nya kreditivet öfverföra vid kreditivtidens
utgång tilläfventyrs befintlig kapitalskuld, i mån som denna icke öfverstiger
det nya kreditivets belopp. För sådan öfverföring erlägges ej afgift.
Mom. 7. Kredit i löpande räkning kan Mom. 8. Kredit 1 löpande räkning kan
af fullmäktige beviljas mot den säkerhet af fullmäktige beviljas på högst tolf månader
och på de vilkor, som af fullmäktige be- och mot samma slag af säkerhet, som för krestämmas.
För sådan kredit erlägges icke ditåt äro faststälda, samt på de vilkor i öfrigt,
inträdesafgift. som fullmäktige bestämma, dock att afgift för
dylik kredit ej erlägges.
Mom g Sammanlagda beloppet af de kreditiv,
som riksbanken enligt mom 2 utlemnar,
och af beviljade krediter i löpande räkning må,
på sätt i lagen för Sveriges riksbank af den
12 maj i8g7 § 13 d) är bestämdt, ej öfverstiga
femton millioner kronor.
Mom. 10. Om beviljande af särskilda kreditivförmåner
åt enskilda banker är stadgadt i
lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj
i8gj, öfvergångsstadganden, § 41.
e) Beviliande af afbetalningslån.
§ 32.
Mom. 1. Afbetalningslån Iemnas mot
lånesökandes förbindelse, åtföljd såsom pant
af löpande förskrifning eller annat värdepapper,
som pröfvas innefatta full säkerhet
för kapital och ränta, eller ock försedd
med borgen såsom för egen skuld.
I afseende å lån till kommun eller der
-
§ 26.
Mom. 1. Afbetalningslån Iemnas, efter
vederbörlig pröfning, mot lånesökandes förbindelse,
försedd antingen med pant af obligationer,
aktier eller i fast egendom intecknade skuldebref
eller ock med borgen såsom för egen skuld.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Banlcoutslcottets Memorial N:o 7.
23 Bil. A.
Mom. 6. För uttagning begagnas antingen på viss man stäld,
handskrifven anvisning eller ock på viss man eller order stäld vexel,
hvilken icke får in blanco transporteras. Kreditivhafvaren eger icke
begagna andra vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom
tillhandahållas. För dessa blanketter, å hvilka qvitto skall lemnas,
får afgift icke upptagas.
Mom. 7. Kredilivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit
nytt kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att
låta till det nya kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång tilläfventyrs
befintlig kapitalskuld, i mån som denna icke öfverstiger dot
nya kreditivets belopp. För sådan öfverföring erlägges ej afgift.
Mom. 8. Kredit i löpande räkning kan af fullmägtige beviljas
på högst tolf månader och mot samma slag af säkerhet, som för kreditiv
äro faststälda, samt på de vilkor i öfrigt, som fullmägtige bestämma,
dock att afgift för dylik kredit ej erlägges.
Mom. 9. Sammanlagda beloppet af de kreditiv, som riksbanken
enligt mom. 2 utlemnar, och af beviljade krediter i löpande räkning
må, på sätt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 13 d),
är bestämdt, ej öfverstiga femton millioner kronor.
e) Beviljande af afbetalningslän.
§ 27.
Mom. 1. Afbetalningslän lemnas mot lånesökandes förbindelse,
försedd antingen med pant af obligationer, aktier eller i fast egendom
intecknade skuldebref eller ock med borgen såsom för egen skuld.
§ 26.
opaginerad Kontrollera mot PDF
24
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
med jemförlig samfällighet galle hvad i §
29 mom. 1 är stadgadt.
Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter utlåningsdagen
af en femtedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid äfventyr, om sådant
försummas, att hela obetalta delen af lånet varder till betalning förfallen.
Mom. 3. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 300 kronor. p<
Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid hvarje afbetalningstid,
om så fordras, förete intyg om egen och löftesmäns fortfarande vederhäftighet,
eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes, vid påföljd, att eljest hela återstående
lånebeloppet anses förfallet. ''
. i , ; ; : ''■ '' * "J " [ y. ''■ v • : / O > f, .. • . •; '' J
Mom. 5. Såsom låntagare får ingen häfta
för högre belopp än 6,000 kronor.
Mom. 5. Mom. 6.
Öfriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i afseende å denna lånegren
anses erforderliga, meddelas af fullmäktige.
Mom. 7. Afbetalning slånen må, enligt lagen
för Sveriges riksbank af den 12 maj i8gj
rj sista stycket, ej stiga till högre sammanräknadt
belopp än tjugufem procent af riksbankens
grundfond eller tolf millionerfemhundratusen
kronor.
Mom. 6. Mom. 8.
Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om lån af detta slag å
större sammanlagdt belopp, än tillgångarna medgifva, pröfvas låneansökningarna i den
ordning de ingått.
Allmänna bestämmelser angående utlånings- Särskilda bestämmelser om
rörelsen. utlåningsrörelsen.
§ 33- § M
För
utlåningsrörelsen i dess helhet skola
gälla följande särskilda bestämmelser.
Mom. 1. Diskontering, lån, kreditiv eller Mom. 1. Diskontering, lån, kreditiv eller
kredit i löpande räkning må ej beviljas: kredit i löpande räkning må ej beviljas:
1:0 svenske medborgare, som äro bosatte å utrikes ort;
2:0 fullmäktige i riksbanken och leda- 2:0 Fullmäktige i riksbanken och ledamöterna
i styrelserna öfver afdelningskon- möterna i styrelserna öfver afdelningstoren;
samt kontoren, dock att de kunna erhålla dels lån
mot pant af varor, liggande å allmän våg
eller af statens, allmänna hypoteksbankens eller
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskott ds Memorial N:o 7.
24 Bil. A.
Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad
efter utlåningsdagen af en femtedel utaf lånebeloppet jemte upplupen
ränta, vid äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalda delen
af lånet varder till betalning förfallen.
Mom. 3. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 300 kronor.
Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen^ åligger det låntagaren att
vid hvarje af betalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och
löftesmäns fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet,
som godkännes, vid påföljd, att eljest hela återstående lånebeloppet
anses förfallet.
Mom. 5. Såsom låntagare får ingen häfta för högre belopp än
6,000 kronor.
Mom. 6. öfriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet
kunna i afseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af
fullmägtige. ; ''
Mom. 7. Afbetalningslånen må, enligt lagen för Sveriges riksbank
af den 12 maj 1897, § 13 sista stycket, ej stiga till högre sammanräknadt.
belopp än tjugufem procent af riksbankens grundfond eller
tolf millioner femhundra tusen kronor.
Mom. 8. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar
om lån af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångarna
medgifva, pröfvas låneansökningarna i den ordning de ingått.
Särskilda bestämmelser om utlåning srörelsen.
§ 28.
För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda
bestämmelser.
Mom. 1. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas:
l:o) fullmägtige i riksbanken och ledamöterna i styrelserna öfver afdelningskontoren,
dock att de kunna erhålla dels lån mot pant af varor,
liggande å allmän våg eller af statens, allmänna hypoteksbankens eller
hypoteksföreningars obligationer, dels kassakreditiv mot säkerhet af
nämnda obligationer;
Bih. till Bilcsd. Prof. 1898■ C Sami. 1 Afd. O Höft. Bil A.
§ 27.
7
opaginerad Kontrollera mot PDF
25
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
3:0 tjenstemän och betjente i riksbankens
hufvudkontor och vid afdelningskontoren;
dock ega bemäld fullmäktige och
ledamöter samt tjenstemän och betjente att
hos hufvudkontoret eller vederbörande afdelningskontor
erhålla lån eller kreditiv mot
säkerhet af publika papper, äfvensom lån
mot pant af vågförda effekter.
Mom. 2. Diskontering, lån, kreditiv
eller kredit i löpande räkning må ej heller
beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet
mantalsskrifven; dock med de undantag,
som i § 25 mom. 2 sägas.
Mom. 3. Vexel:, förskrifnings- eller invisningsutgifvare,
acceptant, endossent eller
löftesman må .kunna antagas, äfven om
han tillhör annat lånedistrikt, än der diskontering,
lån, kreditiv eller kredit i löpande
räkning sökes.
Mom. 4. De i §§ 29, 30 och 32 omförmälda
lån utgifvas endast å jemna tiotal
kronor.
Mom. 5. Såsom låntagare får ej någon
häfta för högre'' lån med afbetalningsrätt
än sextusen kronor.
§ 34-
Mom. 1. Förbindelse för lån eller kreditiv
skall, derest låntagares eller löftesmäns
vederhäftighet ej är inom styrelsen känd,
eller den erbjudna panten icke ensam för
sig anses innefatta fullgod säkerhet, vara
försedd med af embetsmyndighet, offentlig
tjensteman eller enskild person, för hvilken
styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt
intyg angående vederhäftigheten.
Men oberoende häraf åligger det styrelsen
att, med afseende å hvarje sökt
vexeldiskontering, lån eller kreditiv, pröfva
antagligheten af den derför erbjudna säker
-
hypoteksföreningars obligationer, dels kassakreditiv
mot säkerhet af nämnda obligationer.
j:o tjenstemän och betjente i riksbankens
hufvudkontor eller afdelningskontor ; dock ega
bemälde tjenstemän och betjente att vid hufvudkontor
et eller vederbörande afdelningskontor erhålla
lån eller kreditiv mot säkerhet af statens,
allmänna hypoteksbankens, hypoteksföreningars
eller kommuners obligationer.
Mom. 2. Diskontering, lån, kreditiv eller
kredit i löpande räkning må ej heller
beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet
mantalsskrifven; dock med de
undantag som i § 20 mom. 2 sägas.
Mom. 3. Vexelutgifvare, acceptant eller
endossent likasom hypoteksutgifvare eller löftesman
må kunna antagas, äfven om han
tillhör annat lånedistrikt, än der diskontering,
lån, kreditiv eller kredit i löpande
räkning sökes.
Mom. 4. De i §§ 2j, 24 och 26 omförmälda
lån utgifvas endast å jemna tiotal
kronor.
§ 28.
Mom. 1. Förbindelse för lån, kreditiv eller
kredit i löpande räkning skall derest låntagares
eller löftesmäns vederhäftighet ej
är inom styrelsen känd, eller den erbjudna
panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod
säkerhet, vara försedd med af embetsmyndighet,
offentlig tjensteman eller enskild
person, för hvilken styrelsen hyser fullt förtroende,
utfärdadt intyg angående vederhäftigheten.
Men oberoende häraf åligger det styrelsen
att med afseende å hvarje sökt vexeldiskontering,
lån, kreditiv eller kredit i löpande
räkning pröfva antagligheten af den
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
25 Kil. A.
2:o) tjensteman och betjente i riksbankens hufvudkontor eller afdeldelningskontor;
dock ega bemälde tjensteman och betjente att vid
hufvudkontoret eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån'': eller
kreditiv mot säkerhet af statens, allmänna hypoteksbankens, hypoteksföreningars
eller kommuners obligationer.
Mom. 2. Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning mot
borgen af fullmägtig eller styrelseledamot eller tjenstemän eller betjente
i riksbanken må icke beviljas samt ej heller vexel, å hvilken fullmägtig
eller styrelseledamot eller tjensteman eller betjent hos riksbanken
är tecknad såsom acceptant, trassent eller siste endossent, i riksbanken
diskonteras.
(Jfr § 15 i lagen''pör Sveriges riksbank den 12 maj 1897.)
Mom. 3. De i §§ 24, 25 och 27 omförmälda lån utgifvas endast
å jemna tiotal kronor.
§ 29.
• ; '' K*ti'' > ''!>''•: • "■ • .''"»f t , *u.- Dl
Mom. 1. Förbindelse för lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
skall, derest låntagares eller löftesmäns vederhäftighet ej är inom
styrelsen känd, eller den erbjudna panten icke ensam för sig anses
innefatta fullgod, säkerhet, vara försedd med af embetsmyndighet, offentlig
tjensteman eller enskild person, för hvilken styrelsen hyser fullt
förtroende, utfärdadt intyg angående vederhäftigheten.
Men oberoende häraf åligger det styrelsen att med afseende å
hvarje sökt vexeldiskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
pröfva antagligheten af den derför erbjudna säkerhet samt med
noggrannhet tillse, att riksbankens säkerhet i hvarje fall betryggas;
och må styrelsen icke underlåta att, för vinnande af detta ändamål,
förskaffa sig alla de upplysningar, som kunna inverka på omdömet om
§ 28.
opaginerad Kontrollera mot PDF
26
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
het samt med noggrannhet tillse, att riksbankens
säkerhet i hvarje fall betryggas;
och må styrelsen icke underlåta att, för
vinnande af detta ändamål, förskaffa sig
alla de upplysningar, som kunna inverka
på omdömet om gäldenärernas ställning
och förmåga att i allo uppfylla ingångna
förbindelser.
derför erbjudna säkerhet samt med noggrannhet
tillse, att riksbankens säkerhet i
hvarje fall betryggas; och må styrelsen icke
underlåta att, för vinnande af detta ändamål,
förskaffa sig alla de upplysningar, som
kunna inverka på omdömet om gäldenärernas
ställning och förmåga att i allo uppfylla
ingångna förbindelser.
Särskildt bär vid diskontering af vexlar
hänsyn tagas till vexlarnas ursprung.
Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfva kunna
skrifva eller icke hafva för stytelsen känd namnteckning, skall af två trovärdiga män
alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns tecknande närvarande, erkänt
förbindelsen, och i det senare underskrifternas egenhändighet.
§ 35- § 2g.
Mom. X. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden hos riksbankens
hufvud- och afdelningskontor personligen eller genom ombud utföra sina
angelägenheter, äfvensom att derom omedelbart skriftvexla. Alla häraf i hufvud- och
afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas afgiftsfritt under de vilkor och förbehåll,
fullmäktige bestämma.
Mom. 2. Såväl fullmäktige i riksbanken Mom. 2. Såväl fullmäktige i riksbanken
och ledamöter af styrelserna för afdelnings- och ledamöter i styrelserna för afdelningskontoren
som tjenstemännen vid riksban- kontoren som tjenstemännen vid riksbankens
hufvud- och afdelningskontor vare kens hufvud- och afdelningskontor vare det
det uttryckligen förbjudet att såsom kom- uttryckligen förbjudet att såsom kommismissionärer
taga någon befattning med sionärer taga någon befattning med vexelvexeldiskontering
eller med anskaffande af diskontering eller med anskaffande af lån,
lån eller kreditiv i riksbankens hufvud- och kreditiv eller kredit i löpande räkning i riksafdelningskontor.
bankens hufvud- och afdelningskontor.
Ofverträder fullmäktig detta förbud, göres anmälan derom hos Riksdagens justitieombudsman,
som anställer åtal i enlighet med den för fullmäktige gällande ansvarighetslag.
Ofverträdes förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse, anmäles förhållandet
hos fullmäktige, som i fråga om åtals anställande ega förfara på sätt, den särskilda
ansvarighetslagen för dessa styrelseledamöter bestämmer.
Bryter tjensteman mot berörda förbud, anmäles sådant hos fullmäktige eller vederbörande
styrelse, hvilka ega att antingen för alltid eller för viss tid af minst sex
månader skilja den felaktige från befattningen och densamma åtföljande förmåner.
§ 36- § jo.
Mom. i. Räntan för lån och kreditiv Mom. I. Räntan för lån, kreditiv och
samt vid köp af vexlar ega fullmäktige kredit i löpande räkning samt vid köp af
bestämma med afseende å såväl penninge- vexlar ega fullmäktige bestämma med
opaginerad Kontrollera mot PDF
B ankoutskottets Memorial N:o 7. 26
gäldenärernas ställning och förmåga att i allo uppfylla ingångna förbindelser.
Särskild! bör vid diskontering af vexlar hänsyn tagas till vexlande
ursprung.
Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej
sjelfva kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning,
skall af två trovärdiga män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de,
vid deras namns tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det
senare underskrifternas egenhä‘ndighet.
"ij §30.
Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden
hos riksbankens hufvud- och afdeluingskontor med dem omedelbart
skriftvexla. Alla häraf i hufvud- och afdelningskontoren härflytande
bestj^r besörjas afgiftsfritt under de vilkor och förbehåll, fullmägtige
bestämma.
Mom. 2. Det förbud, som enligt § 35 i lagen för Sveriges riksbank
af den 12 maj 1897 är meddeladt för fullmägtig i riksbanken och
ledamot af styrelse vid afdelning skontor att såsom kommissionär taga
någon befattning med vexeldiskontering eller med anskaffande af lån eller
kreditiv vid hufvud- eller afdelningskontor, skall äfven gälla beträffande
tjenstemännen vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor.
Öfverträder fullmägtig detta förbud, göres anmälan derom hos
Riksdagens justitieombudsman, som anställer åtal i enlighet med den
för fullmägtige gällande ansvarighetslag.
Öfverträdes förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse, anmäles
förhållandet hos fullmägtige, som i fråga om åtals anställande
ega förfara på sätt, den särskilda ansvarighetslagen för dessa styrelseledamöter
bestämmer.
Bryter tjensteman mot berörda förbud, anmäles sådant hos fullmägtige
eller vederbörande styrelse, hvilka ega att antingen för alltid
eller för viss tid af minst, sex månader skilja den felaktige från befattningen
och densamma åtföljande förmåner.
§ 31.
Mom. 1. Räntan för lån, kreditiv och kredit i löpande räkning
samt vid köp af vexlar ega fullmägtige bestämma med afseende å såväl
penningställningen som utlåningstiden och de säkerheter, hvilka
Bil. A
-
§ 29.
§ 30.
opaginerad Kontrollera mot PDF
27
Banhoutskottels Memorial N:o 7.
ställningen som utlåningstiden och de säker- afseende å såväl penningeställningen som
heter, hvilka erbjudas; och kan denna ränta utlåningstiden och de säkerheter, hvilka
vara olika i riksbankens hufvud- och afdel- erbjudas; och kan denna ränta vara olika
ningskontor. i riksbankens hufvud- och afdelningskontor.
Mom. 2. I fråga om de diskontosatser och
den kreditivränta, som skola tillämpas för vissa
enskilda banker vid utlåning enligt lagen för
Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, öfvergångsstadganden
§ 41, galle hvad derstädes
är stadgadt.
Mom. 2. Adam. j.
För låne- och kreditivbelopp som ej senast å förfallodagen betalas, påföres från
nämnda dag sex procent ränta för år räknadt, der ej högre ränta är å försträckningen
betingad, i hvilket fall denna högre ränta utgår, intill dess full betalning sker.
§ 37-
Diskontering och utlåning sker vid såväl
riksbankens hufvud- som afdelningskontor
alla söckendagar i veckan.
Kassakreditiv pröfvas, så snart handlingarna
undergått granskning, och kreditiven
räknas från och med den dag, som i hvarje
fall genom kontrakt bestämmes.
§ 3i
Utlåning
sker vid riksbankens såväl hufvudsom
afdelningskontor alla söckendagar i
veckan.
§ 38. § J2.
Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega att af såväl öfverståthållare-embetet
i Stockholm som samtliga konungens befallningshafvande och öfriga exekutorer
skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål, som af hufvud- och
afdelningskontorens utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter
skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till hufvud- eller afdelningskontor
insända.
§ 39- § jj.
Obligationer, utfärdade af riksbanken a medel, upplånade före år 1830, få icke i
riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana af dessa obligationer,
hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7. 27
erbjudas; och kan denna ränta vara olika i riksbankens hufvud- och
afdelnin gskontor.
tt-rddn
l tv.?;,. ;• i t it\ f'' ‘ t" ‘ t;, u i . V;" ; /., f-;.: 5 UV*. •*: •• )
Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen
betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt,
der ej högre ränta är å försträckningen betingad, i hvilket fall denna
högre ränta utgår, intill dess full betalning sker.
§ 32.
Utlåning sker vid riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor
alla söckendagar i veckan.
§ 33.
Riksbankens hufvud- och afdelningskontor eg a med stöd af Konejl.
May.ts plakat och påbud till domhafvande och executorer om en promt
handräckning och execution för Rikets Ständers bank den 18 april 1681
att af såväl öfverståthållareembetet i Stockholm som samtliga Konungens
befallningshafvande och öfriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga
handräckning i alla de utsökningsmål, som af hufvud- och afdelnirigskontorens
utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter
att, efter skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till
hufvud- eller afdelningskontor insända.
§ 34.
Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånade före år
1830, få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran
sådana af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens
uttagning.
§ 35. . . fi8
Om särskild ^diskonteringsrätt samt om beviljande af särskilda
kreditivförmäner åt enskilda banker är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank,
öfvergångsstadganden, § 41.
Bil. A.
§ *1.
§ 32.
$ 33.
22.25. 30
i. 3. 10, 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
28
BnnkoutsJcottets Memorial N:o 7.
Afdelning 3.
Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.
§ 4°- § 34-
Mom. i. Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen och § 71 riksdagsordningen
af sju fullmäktige.
Ordförande, som ej må utöfva annan befattning inom riksbankens styrelse, åtnjuter
af riksbankens medel ett årligt arvode till belopp, lika med det en hvar af öfriga
fullmäktige i denna sin egenskap eger uppbära enligt af Riksdagen fastställd aflöningsstat.
Mom. 2. För fullmäktige skola jemlikt § 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen
finnas fyra suppleanter, en förordnad af Konungen och tre valde af Riksdagen.
■ Mom. 3. På sätt § 71 riksdagsordningen föreskrifver välja fullmäktige sjelfva bland
sig en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.
Mom. 4. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant, utsedd af Riksdagen.
Den af Konungen förordnade suppleanten inkallas när förfall för ordföranden,
anmälts.
Mom. 5. Ledamot af statsrådet eller
fullmäktig i riksgäldskontoret må ej vara
fullmäktig i riksbanken.
Monv 6. Fullmäktig i riksbanken må
ej den vara, som icke är svensk medborgare,
ej den, som står under förmynderskap,
ej den, som till borgenärer all sin
egendom afträdt och icke, på sätt lag förmår,
gitter visa, att han från deras kraf
befriad är; ej den, som är förlustig medborgerligt
förtroende eller genom utslag,
hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är
dömd till förlust af medborgerligt förtroende;
eller den, som är stäld under framtiden
för brott, hvilket medför nämnda påföljd;
ej den, som är förklaräd ovärdig att
inför rätta föra andras talan eller att i rikets
tjenst vidare nyttjas.
Fullmäktig må ej vara ledamot af styrelse
i annan bank än sparbank eller postsparbanken
;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7,
28 Bil. A.
Afdelning 3.
o ''• '' 1 i- •* .. . ., v», -• ty mVv.\ -''t'' ’•> : ,i -i-o-» ■» fi'' • /*‘^ /''“''O fi'' ]■ - ''V v"'' :v ;fv''f
Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.
i/ifllilfil
§ 36.
Mom. 1. Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen och
§ 71 riksdagsordningen af sju fullmägtige.
Ordförande, som ej må utöfva annan befattning inom riksbankens
styrelse, åtnjuter af riksbankens medel ett årligt arfvode till belopp,
lika med det en hvar af öfriga fullmägtige i denna sin egenskap eger
uppbära enligt af Riksdagen faststäld aflöningsstat.
Mom. 2. För fullmägtige skola jemlikt, § 72 regeringsformen och
§ 73 riksdagsordningen finnas fyra suppleanter, en förordnad af Konungen
och tre valde af Riksdagen.
Mom. 3. På sätt § 71 riksdagsordningen föreskrifver välja, fullmägtige
sjelfva bland sig en vice ordförande att föra ordet, när hinder
för ordföranden inträffar. r, \
Mom. 4. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande
erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant, utsedd
af Riksdagen. _
Den af Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för
ordföranden anmälts.
J
Bill. till Riksd. Brok 1898. <> Sami. I Åfd. 6 Käft. Bil. A.
8
§ 34.
opaginerad Kontrollera mot PDF
29
JBanTcoutskottets Memorial N:o 7.
Och skall, när fullmäktig på grund af Mom. j. När fullmäktig på grutid af bebestämmelserna
i mom. 5 eller 6 ej får stämmelserna i §§ 29 och jo af lagen för
utöfva befattning såsom sådan, han genast Sveriges riksbank af den 12 maj i8qj ej
frånträda densamma samt suppleant då in- för utöfva befattning såsom sådan, skall han
kallas att i stället såsom fullmäktig inträda, genast frånträda densamma samt suppleant
då inkallas att i stället såsom fullmäktig
'' inträda.
§ 41- §SS
Mom.
1. Vid förvaltningen af riksban- Vid förvaltningen af riksbanken hafva
ken hafva fullmäktige att ställa sig till fullmäktige att ställa sig till efterrättelse ej
efterrättelse ej mindre rikets grundlagar, mindre rikets grundlagar än äfven de i
än äfven de i afseende på riksbanken sär- afseende på riksbanken särskilt utfärdade
skildt utfärdade lagar, ordningar, stadgar lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar.
och reglementen.
Mom. 2. Riksbankens fullmäktige och.
revisorer, ledamöterna af afdelningskontorens
styrelser, alla vid riksbanken anstälde
tjenstemän samt de personer, som vid
granskningen af riksbankens styrelse och
förvaltning biträda Riksdagens revisorer,
skola doldt och förtegadt hålla hvad som
rörer enskilda personers förhållanden till
riksbanken eller hvad i öfrigt vid förvaltningen
kan förefalla af sådan beskaffenhet,
att det enligt lag oeh reglementet för riksbanken
hemligt hållas bör.
§ 42. § 36.
Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka det åligger att,
öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion, som af fullmäktige fastställes
samt i öfrigt efter af fullmäktige bestämd fördelning af göromålen dem emellan,
föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet af fullmäktiges beslut, verkställa
köp och försäljning af utländska vexlar med hvad dertill hörer, utöfva tillsyn öfver
göromålen inom riksbanken samt handhafva den löpande förvaltningen i öfrigt.
Mom. 2. Derjemte utse fullmäktige, likaledes inom sig, en vikarierande deputerad
hvilken det åligger att under den tid, då ordinarie deputerad åtnjuter ledighet, äfvensom
vid tillfälligt förfall för någon af deputerade, fullgöra dennes åligganden.
Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera en och enhalf månad
årligen.
Mom. 4. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, en fullmäktig för att enligt med
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
29 Bil. A.
Mom. 5. När fullmägtig på grund af bestämmelserna i §§ 29
och 30 af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 ej får utöfva
befattning såsom sådan, skall han genast frånträda densamma
samt suppleant då inkallas att i stället såsom fullmägtig inträda.
§ 37.
'' i.i: • •. £ it i.ifilcij-y- .
Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmägtige att ställa sig § 35.
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven de i afseende
på riksbanken särskildt utfärdade lagar, reglementariska föreskrifter
och stadgar.
§ 38.
Mom. 1. Fullmägtige utse inom sig två deputerade, hvilka det £ 3(iåligger
att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion.
som af fullmägtige fastställes samt i öfrigt efter af fullmägtige
bestämd fördelning af göromålen dem emellan, föredraga ärenden
inför fullmägtige, tillse utförandet af fullmägtiges beslut, verkställa
köp och försäljning af utländska vexlar med hvad dertill hörer, utöfva
tillsyn öfver göromålen inom riksbanken samt handhafva den löpande
förvaltningen i öfrigt.
Mom. 2. Derjemte utse fullmägtige, likaledes inom sig, en
vikarierande deputerad, hvilken det åligger att under den tid, då ordinarie
deputerad åtnjuter ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för
någon af deputerade, fullgöra dennes åligganden.
Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera eu
och en half månad årligen.
Mom. 4. Fullmägtige utse, likaledes inom sig, en fullmägtig för
att enligt meddelade föreskrifter utöfva tillsyn öfver riksbankens
opaginerad Kontrollera mot PDF
30
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
delade föreskrifter utöfva tillsyn öfver riksbankens pappersbruk och tryckeri samt inför
fullmäktige föredraga bruket oeh tryckeriet rörande ärenden.
Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehafvas af ordinarie deputerad.
Mom. 5. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmäktig, som besörjer
tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri, utgående aflöningsförmåner
äro bestämda i den af Riksdagen faststälda aflöningsstat.
Mom. 6. När, med begagnande af den i mom. .3 medgifna rätt, deputerad begagnar
ledighet och till följd deraf eller med anledning af fullmäktig meddeladt tillfälligt uppdrag
i riksbankens angelägenheter suppleant inkallas och deltager i riksbankens styrelse,
eger denne att för tiden i fråga af bankens medel uppbära ersättning med belopp,
motsvarande det för fullmäktig i staten anvisade arvode.
Mom. 7. Då vid förfall för ordföranden den af Konungen förordnade suppleanten
tjenstgjort, utgår till denne ersättning af bankens medel, beräknad i förhållande till
det för ordföranden bestämda arfvodet, dock ej för längre tid än sammanlagdt halfannan
månad hvarje år; häri ej inberäknad den tid, ordföranden kan hafva varit frånvarande
med anledning af tillfälligt uppdrag i riksbankens tjenst.
§ 43-
§ 37-
Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäktige en gång i
hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra,
och skola dervid minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som böra
skyndsamt handläggas, kunna afgöras af allenast fyra fullmäktige, derest tre af dem
äro om beslutet ense; men i sammanträden med fullmäktige i riksgäldskontoret skola
minst fem af fullmäktige i riksbanken deltaga.
Uppstår vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna, böra fullmäktige
till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. I de fall, då rösterna äro lika,
ege ordföranden afgörande röst. Den, som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva
bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som af en eller annan anledning varit
hindrad att något fullmäktiges beslut Öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga
att deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd af samma beslut kunna uppstå.
Endast i fråga om val till sådana förrättningar, hvartill någon ibland fullmäktige kan
blifva utsedd, får röstning med slutna sedlar ega rum.
Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd af beslut, fattadt vid
fullmäktiges sammankomst.
Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-, Mom. 2. Pröfning af utlånings ärenden
låne- och kreditivansökningar verkställes verkställes alla1 söckendagar af minst fyra
alla söckendagar af minst fyra fullmäktige, fullmäktige, nämligen de två deputerade,
nämligen de två deputerade samt minst samt minst två bland öfriga fullmäktige
två bland öfriga fullmäktige.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
30 Bil. A.
pappersbruk och tryckeri samt inför fullmägtige föredraga bruket och
tryckeriet rörande ärenden.
Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehafvas af ordinarie
deputerad.
Mom. 5. De till fullmägtige och deras deputerade samt den fullmägtig,
som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri,
utgående aflöningsförmaner äro bestämda i den af Riksdagen faststälda
aflöningsstat.
Mom. 6. När, med begagnande af den i mom. 3 medgifna rätt,
deputerad begagnar ledighet och till följd deraf eller med anledning
af fullmägtig meddeladt tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter
suppleant inkallas och deltager i riksbankens styrelse, eger denne att
för tiden i fråga af bankens medel uppbära ersättning med belopp,
motsvarande det för fullmägtig i staten anvisade arfvode.
Mom. 7. Då vid förfall för ordföranden den af Konungen förordnade
suppleanten tjenstgjort, utgår till denne ersättning af bankens
medel, beräknad i förhållande till det för ordföranden bestämda arfvodet,
dock ej för längre tid än sammanlagdt halfannan månad hvarje
år; häri ej inberäknad den tid, ordföranden kan hafva varit frånvarande
med anledning af tillfälligt uppdrag i riksbankens tjenst.
§ 39.
Mom. 1. För behandling af allmänna, ärenden sammanträda fullmägtige
eu gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet
och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmägtige
vara tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas,
kunna afgöras af allenast fyra fullmägtige, derest tre af dem
äro om beslutet ense; men i sammanträden med fullmägtige i riksgäldskontoret
skola minst fem af fullmägtige i riksbanken deltaga.
Uppstår vid fullmägtiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra fullmägtige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita
beräknas. 1 de fall, då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande
röst. Den, som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat
pluralitetens beslut, och fullmägtig, som af eu eller annan anledning
varit hindrad att något fullmägtiges beslut öfvervara, får ej på sådan
grund sig undandraga att deltaga i de öfverläggningar, som vidare i
följd af samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga om val till sådana
förrättningar, hvartill någon ibland fullmägtige kan blifva utsedd, får
röstning med slutna sedlar eg a rum.
Expeditioner i fullmägtiges namn må ej utgå utan till följd af
beslut, fattadt vid fullmägtiges sammankomst.
Mom. 2. Pröfning af utlåningsärenden verkställes alla sökendagar
af minst fyra fullmägtige, nemligen de två deputerade, samt
minst två bland Övriga fullmägtige.
§ 37.
opaginerad Kontrollera mot PDF
31
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
Dylik ansökning må ej anses beviljad,
mäktige sig om bifall dertill förenat.
§ 44-
Till sådana ärenden hos riksbanken,
hvilka böra hemliga hållas, räknas, utom diskonterings-,
låne- och kreditivärenden samt
andra ärenden, som röra kunders förhållanden
till riksbanken, fullmäktiges öfverläggningar
och beslut angående dels köp och
försäljning af vexlar, dragna å firma eller
person i utlandet, samt öfvertagande af
annan utländsk valuta, dels köp och försäljning
samt öfvertagande genom annat aftal
af svenska obligationer och utländska
statspapper, åtgärder till vidmakthållande
af metalliska kassan samt frågor om sättet
för tillverkning af banksedlar.
Ofverläggningar och beslut i sådana
frågor skola upptagas i särskildt protokoll,
hvars innehåll ej må yppas, förr än Riksdagens
bankoutskott, dess revisorer eller
fullmäktige i riksbanken anse sådant kunna
ske utan skada för riksbanken.
§ 45-
Fullmäktige kunna ej i och för sin befattning
med riksbanken emottaga föreskrifter
af någon annan än Riksdagen och dess
bankoutskott i de fall, nämnda utskott eger
att sådana å Riksdagens vägnar meddela;
och äro fullmäktige för sina åtgärder i denna
egenskap Rikdagen eller dess bankoutskott
och revisorer allena redo Skyldige.
§ 46. « A
Har Konungen på framställning af fullmäktige
i riksbanken eller, der Konungen
eljest så pröfvat nödigt, förordnat ombud
'' CU. it.-J 7;i<y
■ .;v..; r >b !. u.''4;
med mindre flertalet bland närvarande full
§
3S.
Angående de ärenden, som höra hållas
hemliga, äfvensom om skyldigheten för fullmäktige,
styrelseledamöter, revisorer och tjenstemän
att doldt och förtegadt hålla hvad som rör
enskilda personers förhållanden till riksbanken
och annat, som bär hållas hemligt, är stadgadt
i lagen för Sveriges Riksbank af den 12 maj
t897 §§ och ??.
'' 1 , .. i . .
it
fr V /1
opaginerad Kontrollera mot PDF
BankoutsJcottets Memorial N?o TV 31
! MjS.h.x''h( liv.’ :< ''ii
§ 40.
Angående de ärenden, som böra hållas hemliga, äfvensom om
skyldigheten för fullmägtige, styrelseledamöter, revisorer och tjenstemän
att doldt och förtegadt hålla hvad som rör enskilda personers
förhållanden till riksbanken och annat, som bör hållas hemligt, är stadgadt
i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, §§ 36 och 37.
• i;
t * (< ;
y.i*?*»■/in r?t
i
Bil. A.
§ 38.
opaginerad Kontrollera mot PDF
32
Banfcoutslcottets Memorial N:o 7.
att med fullmäktige i något särskildt ärende
förhandla, må fullmäktige med Konungens
ombud öfverlägga, men är det fullmäktige
förbjudet att i ombudets närvaro fatta beslut.
»if1 1 > . . c--i ‘! i :•!r i »i ‘.»O *.• i • •v. •'' •-
§ 47. • ■'' - § 39.
>'' »Vi! ''■ I ''■<. , 1■ 1 i, ’•.« * )i . t’ Mjl fiii.j
Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som kongl. myntverket för riksbankens
räkning till utmyntning eller af annan orsak emottagit, så fort lämpligen
ske kan, redovisas genom dess aflemnande till riksbanken, myntadt eller i plants; och
bör omyntadt guld hos riksbanken bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för
myntningskostnaden.
Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter omständigheterna
bestämma.
Mom. 3. Fullmäktige skola genom dele- Mom. 3. Fullmäktige skola, när kongl
gerade deltaga i den inventering å kongl. myntverket för riksbankens räkning innemyntverket,
som i januari månad hvarje har guld eller silfver, genom delegerade
år och oftare, der så nödigt pröfvas, an- deltaga i den inventering, som derstädes i
ställes, på sätt Kongl. Maj:t finner godt januari månad hvarje år och oftare, der så
förordna. nödigt pröfvas, anställes, på sätt Kongl.
Skulle dervid, i hvad riksbanken rörer, Maj:t finner godt förordna. Skulle dervid
något finnas att erinra, må fullmäktige hos något finnas att erinra, må fullmäktige hos
Kongl. Maj:t derom göra underdånig an- Kongl. Maj:t derom göra anmälan,
mälan.
§ 48. § 40.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta inventering af
riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum, utan äfven anställa
besigtning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm.
§ 49- £ 41 ■
Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna
i hvarje särskildt fall, såväl lemna riksbankens gäldenärer förlängning i den föreskrifna
tiden för betalande af deras skulder till riksbanken, som ock bevilja de riksbankens
gäldenärer, hvilka till borgenärers förnöjande sin egendom afträda ackord vid liqviden
af deras skulder till riksbanken. I annat än sist omförmälda fall må fullmäktige deremot
icke efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter och gällande författningar bör
erläggas, utan skola alla frågor om eftergift underställas nästblifvande bankoutskott
till afgörande i den ordning, instruktionen för detta utskott stadgar.
Mom. 2. Fullmäktige ega att såväl för hufvudkontoret som, på förslag af veder
-
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
32 Bil. A.
nu;•i. r ;
A\ 55 , P
itt.-.x in dni.d - v '',b -xi : :>!r.jV •< > r foA<J <: ritual lat • ;viO
§ 41.
-’l jrsItAf .•»/f
Mom. 1. Det åligger fullmägtige tillse, att guld, som kongl. § 39.
myntverket för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan
orsak emottagit, så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess
aflemnande till riksbanken, myntadt eller i plants; och bör omyntadt
guld hos riksbanken bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag
för myntningskostnaden.
Möm. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmägtige
efter omständigheterna bestämma. f;,n
Mom. 3. Fullmägtige skola, när kongl. myntverket för riksbankens
räkning innehar guld och silfver, genom delegerade deltaga i den
inventering, som derstädes i januari månad hvarje år och oftare, der
så nödigt pröfvas, anställes, på sätt Kongl. Maj:t ''finner godt förordna.
Skulle dervid något finnas att erinra, må fullmägtige hos Kongl. Maj:t
derom göra anmälan.
-»In ivsi. t, t., ‘.indi. d .n <
Fullmägtige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta § 40
inventering af riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum,
utan äfven anställa besigtning å riksbankens hus och inventarier
i Stockholm.
§ 43.
Mom. 1. Fullmägtige berättigas att, efter noggrann pröfning af § 41- omständigheterna i hvarje särskildt fall, såväl lemna riksbankens gäldenär
förlängning i den föreskrifna tiden för betalande af deras skulder
till riksbanken, som ock bevilja de riksbankens gäldenärer, Indika till
borgenärers! förnöjande sin egendom afträda ackord vid liqviden af deras
skulder till riksbanken. I annat än sist omförmälda fall må fullmägtige
deremot icke, efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter och
gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergift
underställas nästblifvande bankoutskott till afgörande ! den ordning,
instruktionen för detta utskott stadgar.
Mom. 2. Fullmägtige ega att såväl för hufvud kontoret som, på
Bill. till lliksd. Prot. 1898. ti Sami. 1 AJU. ti Häft. Bil. A. 9
i
33
Banltoutskottets Memorial N:o 7.
börande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka såsom osäkra ansedda fordringar
skola föras inom linien i räkenskaperna.
§ 50.
§ 42-
Öfver sådana till bankoutskott eller revisorer stälda besvär eller hos bankoutskottet
gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmäktige inlemnade, skola fullmäktige
afgifva utlåtande.
: ■ \t
§ SI- '' § 43.
Fullmäktige äro berättigade att när som helst genom ombud, utsedt inom eller
utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid afdelningskontoren.
hör dylik förrättning, som verkställes af fullmäktig i riksbanken, utgår ej särskildt
arfvode, utan endast rese- och traktamentsersättning, beräknad enligt tredje klassen af
gällande resereglemente. Till annat ombud lemnas godtgörelse efter bestämmande af
fullmäktige.
i ; ,id- n-oc-i;• ••••••''!IV-, tior P.riräuji
§52.
Mom. 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt att låta af riksbankens medel utbetala:
■.:?i;:.; • -; f: l- if>- ij: t rot
1:0 de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag:
2:0 bidragen till enke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor
samt pappersbruk;
3:0 åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande deraf äro i behof,
sådant understöd till oförändradt belopp;
4:0 de af Rikets Ständer till ännu qvar- 4:0 de af Riksdagen till ännu qvarleflefvande
enskilda personer faststälda årliga vande enskilda personer faststälda årliga
anslag; och anslag; och j ;
5:0 ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver riksbankens handlingar.
Mom. 2, Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola fullmäktige
hos bankoutskottet gorå anmälan. ■. •>
§ 53- § 45-
Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseende öfver riksbankens pappersbruk vid Tumba.
Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna för brukets
drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om utgifter för bruket, de der icke
äro genom fastställda stater bestämda eller tillhörande den löpande bruksdriften, underställas
fullmäktiges pröfning och beslut.
Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan oundgängligt
behof, af fullmäktige företagas, innan de dertill erhållit medgifvande af bankoutskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
33 Bil. A.
örslag af vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, livilka
såsom osäkra ansedda fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna.
§ 44. ""‘''7-. ‘ - ''
Öfver sådana till bankoutskott eller revisorer stälda besvär eller
bos bankoutskottet gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till
fullmägtige inlemnade, skola fullmägtige afgifva utlåtande.
Fullmägtige äro berättigade att när som helst genom ombud,
utsedt inom eller utom fullmägtige, anställa inventering och undersökning
vid afdelningskontoren. . i
För dylik förrättning, som verkställes af fullmägtig i riksbanken,
titgår ej särskild! arfvode, utan endast rese- och traktamentsersättning,
beräknad enligt tredje klassen af gällande resereglemente. Till annat
ombud lemna» godtgörelse efter bestämmande af fullmägtige.
§ 46.
Mom. 1. Åt fullmägtige är öfverlemnadt. att låta af riksbankens
medel utbetala:
l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;
2:o bidragen till enke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvudoch
afdelningskontor samt pappersbruk; m,.,.
3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande
deraf äro i behof, sådant understöd till oförandradt belopp;
4:o de af Rikets Ständer eller Riksdagen till ännu qvarlefvande
enskilda personer faststälda årliga anslag; och
§ 42.
§ 43.
§ 44.
5:o ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver
riksbankens handlingar. > ,.<■ . ,
Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola
fullmägtige hos bankoutskottet göra anmälan.
§ 47.
Mom. 1. Fullmägtige utöfva öfverinseende öfver riksbankens $ 45.
pappersbruk vid Tumba.
Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna
för brukets drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om
utgifter för bruket, de der icke äro genom faststälda stater bestämda
eller tillhörande den löpande bruksdriften, underställas fullmägtiges pröfning
och beslut.
Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej,
utan oundgängligt behof, af fullmägtige företagas, innan de dertill erhållit
medgifvande af bankoutskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
34
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna vid
bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade, på stället taga kännedom af
föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders och maskiners tillstånd med mera,
utan äfven att vid hvarje förvaltares afgång och deremellan hvart tredje år verkställa
inventering af förråden vid bruket.
Om I'' ''• \: ■ t i - . r •''< • •• i , . i.-
§ 54- . , § 46;. ,
Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som i ett eller annat afseende
hafva inflytande på riksbankens kredit eller säkerhet, men hvaröfver bestämda föreskrifter
saknas, må beslutet derom ej af fullmäktige fattas, innan de först rådfört sig *
med bankoutskott^.--;''m >.1 : ;;; urf:
",l<t ii- u ynhyurovrn alJi''t orn . :;j.!11*'';i;■ ■!;j1 in- .tf* 1 ifjo ": ■ •:; • rl>
§ 55- ■ '',1! § 47• ;‘t: “j;'' o
:!■> . Vt ’ -O-I .i It; v- >:''i > t :; rt; :W: •! i. 7. b lö'';
Någon riksbankens fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande af riksbankens
deruti intecknade fordran blifvit för dess räkning inropad, må icke af fullmäktige
afyttras eller riksbanken frånskiljas, .utan skall fråga derom underställas
bankoutskottet.
§ 56. -''u < § 48.
Efter hvarje års slut skola fullmäktige Enligt stadgandet i § 32 af lagen för
till Riksdagens bankoutskott afgifva berät- Sveriges riksbank af den 12 maj 1897
telse angående riksbankens tillstånd, rörelse skola fullmäktige hvarje år till Riksdagens
och förvaltning. Denna berättelse skall till bankoutskott afgifva berättelse angående
trycket befordras och hållas för allmänheten riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning,
tillgänglig. !•"(>• '' Denna berättelse skall till trycket befordras
och hållas för allmänheten tillgänglig.
Härförutom hafva fullmäktige att till Riksdagens revisorer öfver statsverket, riksbanken
och riksgäldskontoret afgifva berättelse i omförmälda hänseende.
Jemte dessa berättelser skola fullmäktige till bankoutskottet och revisorerna låta öfverlemna
de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren hafva att afgifva, samt
till revisorerna dessutom de från revisorerna för afdelningskontoren inkomna berättelser,
åtföljda af de meddelanden och förklaringar, hvilka må finnas af de i sistnämnda berättelser
gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade.
._} Den berättelse angående verkställd gransk’
ning af riksbanken i dess helhet, som jemlik
gällande instruktion för‘hvarje år af
Riksdagens revisorer afgifves och fullmäk■
i 1 • .. tige tillställes, skall på deras föranstaltande
, ;<il. i ö tryckas, offentliggöras och till Riksdagen
: t,; !• a rp öfverlemnas jemte de yttranden och för
-
'' Ifri
Bankotitskottets Memorial N:o 7.
34 Bil. A.
Mom. 2. Det åligger fullmägtige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna
vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade,
på stället taga kännedom af föregående årets förvaltning samt
tillse byggnaders och maskiners tillstånd med mera, utan äfven att vid
hvarje förvaltares afgång och deremellan hvart tredje år verkställa inventering
af förråden vid bruket.
i . -i- ) i;.j in • ...ftaisi
U tu
• ‘,UU. '' vv«
r (■ |\''K> ''liv , \y,>. Hy''*-
ta?.
ij j-giiibi::?hu
Uv P''V. Sann
.brrfi''! ; (i : 1
; •>! tf- mo k fri
or - i*i it
!..■ jväwh.ffilt! fri
i ■-;
ij- r o. i r m■ röst in . oo
§ 48.
jyo
c-.i U .
v lam; /•’
1
rfi:
>!n -om
Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag af sådan, som till $ 47.
betäckande af riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess
räkning inropad, må icke af fullmägtige utan Riksdagens medgifvande
afyttras.
§ 49.
■’ ••• .» • >■:«’. .Wv.v-i -t,Ii;. : .VA-''-- >V.
Enligt stadgandet i § 32 af lagen för Sveriges riksbank af den § 48-
12 maj 1897 skola fullmägtige hvarje år till Riksdagens bankoutskott
afgifva berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning.
Denna berättelse skall till trycket befordras och hållas för allmänheten
tillgänglig. , _ ..*;■.* _ /
Härförutom hafva fullmägtige att'' till Riksdagens revisorer öfver
statsverket, riksbanken och riksgäldskontor afgifva berättelse i omförmälda
hänseende.
Jemte dessa berättelser skola fullmägtige till bankoutskottet och
revisorerna låta öfverlemna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren
hafva att afgifva, samt till revisorerna dessutom de från revisorerna
från afdelningskontoren inkomna berättelser, åtföljda af de meddelanden
och förklaringar, hvilka må finnas af de i sistnämnda berättelser
gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade.
Den berättelse angående verkstäld granskning af riksbanken i
dess helhet, som jemlikt gällande instruktion för hvarje år af Riksdagens
revisorer afgifves, skall pa fullmägtiges föranstaltande tryckas,
offentliggöras och till Riksdagen öfverlemnas jemte de yttranden och
förklaringar, till hvilka densamma kan gifva anledning
>g
-
35
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
Maringar, till hvilka densamma kan gifva
anledning.
§ 57-
- J '' > , ■! ; (r.:T *• ■ W . ;j
Fullmäktige skola alltid vara beredda på
sådana anstalter, hvarigenom riksbankens
redbarheter samt angelägna handlingar och
dokumenter må kunna, om så fordras, utan
tidsutdrägt till säker ort inom riket förflyttas;
och böra fullmäktige vid slikt förhållande
af Kongl. Maj:t utbedja sig råd
och upplysningar; varande å Carlsborgs
fästning för riksbankens räkning tillgänglig
en särskild lägenhet, hvarest större eller
mindre del af riksbankens redbarheter kan
i händelse af behof förvaras.
§ 49-
Fullmäktige skola alltid vara beredda
på sådana anstalter, hvarigenom riksbankens
redbarheter samt angelägna handlingar
och dokumenter må kunna, om så fordras,
utan tidsutdrägt till* säker ort förflyttas;
och höra fullmäktige vid slikt förhållande
af Kongl. Maj.t utbedja sig råd och upplysningar.
§ 58- § jo
Åt
de af Riksdagen valde fullmäktige Mom. i. Åt de af Riksdagen valde fullär
uppdraget: mäktige är uppdraget:
enligt Regeringsformens § 50 att, jemte fullmäktige i riksgäldskontoret, med Konungen
samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende till vigtiga hinder, riksdag
ej kan hållas i hufvudstaden;
enligt Regeringsformens § 98 att, om justitieombudsmannen dör eller sin befattning
nedlägger, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret, insätta i embetet den
person, Riksdagen till hans efterträdare utsett, samt att, då den person, som Riksdagen
utsett att justitieombudsmannen efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas
eller genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger, genast,
samfaldt med riksgäldskontotets fullmäktige, per capita välja en annan;
enligt Regeringsformens § 109 att, derest Riksdagen bestämt bevillningens hela bo
lopp, men kike före riksdagens slut om bevillningens fördelning blifvit ense, dä
gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret, uppsätta och utfärda ny bevillnings
förordning på sådan grund, att de i den förut gällande bevillningsförordningen stadgade
artiklar jemlik! ökas eller minskas efter den fastställda bevillningssummans
förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad;
enligt Riksdagsordningens § 32, att vid riksdagens början genom tre delegerade
tillstädesvara vid granskning äf de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen skola styrka
sin behörighet,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
36 Bil. A.
§ 50.
Fullmägtige skola alltid vara beredda på sådana anstalter, hvari- $
genom riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter
må kunna, om så fordras, utan tidsutdrägt, till säker ort förflyttas;
och böra fullmägtige vid sådant förhållande af Kongl. Maj:t utbedja
sig råd och upplysningar.
§ Öl.
r r .i >A • ■
Mom. 1. Åt de af Riksdagen valda fullmägtige är uppdraget: § so.
enligt regeringsformens § 50 att, jemte fullmägtige i rikgäldskontoret,
med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort,
då, i anseende till vigtiga hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;
enligt regeringsformens § 98 att, om justitieombudsmannen dör
eller sin befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret,
insätta i embetet den person, Riksdagen till hans efterträdare
utsett, samt att, då den person, som Riksdagen utsett att justitieombudsmannen
efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas eller
genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger, genast,
samfäldt med riksgäldskontorets fullmägtige, per capita välja en annan;
enligt regeringsformens § 109 att, derest Riksdagen bestämt bevillningens
hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens
fördelning blifvit ense, då, gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontor,
uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i
den förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar jemlikt ökas
eller minskas efter den faststälda bevillningssummans förhållande till
den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad;
enligt riksdagsordningens § 32, att vid riksdagens början genom
tre delegerade tills tädesvara vid granskning af de fullmagter, hvarmed
riksdagsmännen skola styrka sin behörighet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3G
Bankoutskottets Memorial N:o
/ .
Enligt kongl. förordningen angående en
postsparbank för riket ega fullmäktige att
inom sig utse en fullmäktig att vara ledamot
i postsparbankens styrelse; att låta
för postsparbankens räkning i riksbanken
förvara de postsparbanken tillhöriga obligationer
och andra värdehandlingar mot
den ersättning till riksbanken, som af fullmäktige
bestämmes, samt att på framställning
af postsparbankens styrelse föranstalta
om försäljning eller pantsättning af postsparbankens
värdehandlingar till det belopp,
styrelsen finner nödigt.
Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret
ega fullmäktige i riksbanken dessutom
att för framtida uppsigten och kontrollen
öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja en person att, å riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar, såsom ledamot
deltaga i Götakanaldirektionen; skolande
nytt val dertill hvarje år anställas,
hvarvid dock det förut utsedda ombudet
kan åter inväljas.
Bemälde fullmäktige må ock gemensamt
utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar deltaga i revisionerna
af kanalverkets räkenskaper.
Derjemte och i afseende å den jemlikt
beslut vid 1888 års riksdag bildade, till
riksgäldskontoret öfverlemnade och i dess
reglemente närmare omförmälda byggnadsfond
för riksdags- och riksbankshus åligger
det fullmäktige i riksbanken att jemte fullmäktige
i riksgäldskontoret förränta de
denna fond tillhörande medel, i den män
de icke i följd af Riksdagens beslut från
fonden uttagas;
hvarförutom —■ och som 1888 års Riksdag
beslutit, dels att för inrymmande af
Riksdagen, riksgäldskontoret och justitie
-
Mom. 2. Enligt kongl. förordningen angående
en postsparbank för riket ega fullmäktige
att inom sig utse en fullmäktig
att vara ledamot i postsparbankens styrelse;
att låta för postsparbankens räkning i riksbanken
förvara de postsparbanken tillhöriga
obligationer och andra värdehandlingar
mot den ersättning till riksbanken,
som af fullmäktig bestämmes, samt att på
framställning af postsparbankens styrelse
föranstalta om försäljning eller pantsättning
af postsparbankens värdehandlingar
till det belopp, styrelsen finner nödigt.
Mom. j. Gemensamt med fullmäktige
i riksgäldskontoret ega fullmäktige i riksbanken
dessutom
a) att för framtida uppsigten och kontrollen
öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja en person att, å riksbankens
och'' riksgäldskontorets vägnar, såsom ledamot
deltaga i Götakanaldirektionen; skolande
nytt val dertill hvarje år anställas,
hvarvid dock det förut utsedda ombudet
kan åter inväljas.
b) att utse ett ombud att å riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar deltaga i
revisionerna af kanalverkets räkenskaper.
c) att, i afseende å den jemlikt beslut
vid 1888 års riksdag bildade, till riksgäldskontnret
öfverlertinade och i dess reglemente
närmare omförmälda byggnadsfond
för riksdags- och riksbankshus, förränta
de donna fond tillhörande medel, i den
mån de icke i följd af Riksdagens beslut
från fonden uttagas;
d) att — sedan 1888 års Riksdag beslutit;
dels att för inrymmande af Riksdagen,
riksgäldskontoret och justitieombudsmans
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
36 Bil. A.
Mom. 2. Enligt kongl. förordningen angående en postsparbank
för riket ega fullmägtige att inom sig utse en fullmägtig att vara ledamot
i postsparbankens styrelse; att låta för postsparbankens räkning i riksbanken
förvara de postsparbanken tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar
mot den ersättning till riksbanken, som af fullmägtige bestämmes,
samt att på framställning af postsparbankens styrelse föranstalta om
försäljning eller pantsättning af postsparbankens värdehandlingar till det
belopp, styrelsen finner nödigt.
> : • •''»ir ■ ii '' ’■ '' i 73r[,■> fn :
ODih..alr:.-;rJ . j, •;»>;; /t;i /''• ’ -fr'' ''■ i’1 hb-Äii ''«ihilil) \''OfU/;\r \ ‘X\:-“O.
Mom. 3. Gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontor ega
fullmägtige i riksbanken dessutom ,<■
a) att för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals
vidmagthållande utse och välja eu person att, å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar, såsom ledamot deltaga i Götakanaldirektionen;
skolande nytt val dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut
utsedda ombudet kan åter inväijas,
b) att utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar deltaga i revisionerna af kanalverkets räkenskaper, och
Bill. till Riksd. Prof. 1898. 6 Sami. 1 A/d. 6 Hä/t. Bil. A.
10
opaginerad Kontrollera mot PDF
37
Bankoutskottes Memorial N:o 7.
ombudsmansexpeditionen samt af riksbanken
tvenne skilda byggnader må uppföras
å vestra delen af Helgeandsholmen, dels att
för detta ändamål bildas en byggnadsfond
för riksdags- och riksbankshus, hvaruti ingå,
iemte andra medel, den för uppförande af
nytt riksdagshus bildade fonden, dels att af
denna byggnadsfond må utgå till uppförande
af nytt hofstall å artilleriplanen och anordnande
eller uppförande af ett vaktstall i
kongl. slottets närhet en summa af högst
1,070,000 kronor till ersättande af det för
landtförsvarets behof disponerade förra artilleristallet
vid artilleriplanen och för inlösen
af byggnaderna å egendomen n:r 6
i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till
inlösen af bazarbyggnaden å Norrbro och
tvättinrättningen i Norrström högst 280,000
kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden
för båda byggnaderna å Helgeandsholmen
jemte dervid nödvändig byggnad af kajer
och broar samt platsens ordnande i öfrigt
ej må öfverstiga hvad af fonden återstår,
sedan sistnämnda tre kostnadsbelopp derifrån
afdragits, eller i rund summa 5,000,000
kronor, dels ock att byggnaderna skola uppföras
i enlighet med genom bankofullmäktiges
och fullmäktiges i riksgäldskontoret
försorg upprättade och af dem gillade ritdingar
— det åligger fullmäktige att utföra
det dem gifna uppdrag, som i Riksdagens
i detta ärende meddelade beslut innefattas.
expeditionen samt af riksbanken tvenne
skilda bygnader må uppföras å vestra delen
af Helgeandsholmen, dels att för detta
ändamål bildas en bygnadsfond för riksdags-
och riksbankshus, hvaruti ingå, jemte
andra medel, den för uppförande af nytt
riksdagshus bildade fonden, dels att af
denna byggnadsfond må utgå till uppförande
af nytt hofstall å artilleriplanen och
anordnande eller uppförande af ett vaktstall
i kongl. slottets närhet en summa af
högst 1,070,000 kronor till ersättande af
det för landtförsvarets behof disponerade
förra artilleristallet vid artilleriplanen och
för inlösen af byggnaderna å egendomen
n:r 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor
och till inlösen af bazarbyggnaden å Norrbro
och tvättinrättningen i Norrström högst
280,000 kronor, dels att totalbeloppet af
kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen
jemte dervid nödvändig byggnad
af kajer och broar samt platsens ordnande
i öfrigt ej må öfverstiga hvad af
fonden återstår, sedan sistnämnda tre kostnadsbelopp
derifrån afdragits, eller i rund
summa 5,000,000 kronor, dels ock att byggnaderna
skola uppföras i enlighet med genom
bankofullmäktiges och fullmäktiges i
riksgäldskontoret försorg upprättade och af
dem gillade ritningar — utföra det dem
gifna uppdrag, som i Riksdagens i detta
ärende meddelade beslut innefattas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tlankoutskottets Memorial N:o 7.
37 Bil. A.
c) att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden
för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder, som erfordras
för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen
m. m. och riksbanken, allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i
särskilda skrifvelser af den 11 och 12 maj 1888 blifvit af Riksdagen meddelade.
tf;
''Q
)
tjf:
: rrrif!
I kl
:.i1g U
opaginerad Kontrollera mot PDF
38
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
Afdelning 4.
Om styrelserna vid riksbankens afdelningskontor.
§ 59- § 51 •
Mom. i. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg och Malmö utgöres
af fyra ledamöter och öfver hvarje af de öfriga afdelningskontoren af tre leda
möter, hvilka alla, jemte nödigt antal suppleanter, för ett år i sänder, efter kalenderår
räknadt, utses af fullmäktige, med rättighet för fullmäktige att derförinnan, om och
när de dertill finna anledning, entlediga en eller flere eller alla ledamöer i dessa styrelser;
och skola i den eller de entledigades ställe annan eller andra letdamöter genast
inväljas.
Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses ny ledamot att
deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne ledamoten återstått. Vid de
årliga valen kan afgående ledamot återväljas.
Mom. 2. Bland ledamöter i hvarje styrelse skola fullmäktige särskildt utse en att
handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig ordförande och vice
ordförande.
Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen
vid tillfälligt förhinder för ordinarie ledamot.
Inträffar hinder för den ledamot, som
handhafva- den dagliga förvaltningen, eger
styrelsen att förordna om göromålens uppehållande,
intilldess fullmäktige i ärendet beslutat.
derom gjord framställning, bestämma, och
Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen
vid tillfälligt hinder för ordinarie ledamot.
Inträffar hinder för den ledamot, som
handhafver den dagliga förvaltningen, öfvertager
annan ledamot den förres göromål,
intill dess fullmäktige derom förordnat.
Mom. 4. Å tid, som fullmäktige, på
sedan de förordnat om göromålens skötande, eger ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen, vid riksbankens afdelningskontor i Göteborg eller Malmö, åtnjuta en
och en half samt sådan ledamot vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren en månads
ledighet årligen.
Öfriga ordinarie styrelseledamöter vid samtliga afdelningskontoren, med undantag
af dem i Göteborg och Malmö, ega jemväl att efter anmälan hos vederbörande styrelse,
och för så vidt ej särskildt hinder derför skulle möta, på riksbankens bekostnad begagna
eldighet, hvar och en under en tid af sammanlagdt högst en månad årligen.
Mom. 5. För den tid styrelseledamot för den dagliga förvaltningen, på grund af
medgifvande i mom. 4, begagnar ledighet, ega fullmäktige bestämma godtgörelse till
vikarie, med tillämpning dervid af de i aflöningsstaten meddelade föreskrifter angående
aflöningsförmånerna för dylik ledamot.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
38 Bil. A.
Afdelning 4.
Om styrelserna vid riksbankens afdelningskontor.
§ 52.
Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg
och Malmö ntgöres af fyra ledamöter och öfver hvarje af de öfriga
afdelningskontoren af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt antal suppleanter,
för ett år i sänder, efter kalenderår räknadt, utses af fullmägtige,
med rättighet för fullmägtige att, när de dertill finna anledning,
entlediga en eller flere ledamöter i dessa styrelser; och skola i den
eller de entledigades ställe annan eller andra ledamöter genast inväljas.
Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald,
utses ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den
afgångne ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående styrelseledamot
återväljas.
Mom. 2. Bland ledamöter i hvarje styrelse skola fullmägtige särskilt
utse en att i egenskap afl verkställande styrelseledamot handhafva
den dagliga förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig ordförande
och vice ordförande.
Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt förhinder
för ordinarie ledamot.
Inträffar hinder för verkställande styrelseledamot, eger styrelsen
att förordna om göromålens uppehållande, intill dess fullmägtige i ärendet
beslutat.
Mom. 4. Å tid, som fullmägtige, på derom gjord framställning,
bestämma, och sedan de förordnat om göromålens skötande, eger verkställande
styrelseledamoten, vid riksbankens afdelningskontor i Göteborg
eller Malmö, åtnjuta en och en half samt sådan ledamot vid
hvarje af de öfriga afdelningskontoren en månads ledighet årligen.
Öfriga ordinarie styrelseledamöter vid samtliga afdelningskontoren,
med undantag af dem i Göteborg och Malmö, ega jemväl att
efter anmälan hos vederbörande styrelse, och, för så vidt ej särskilt
hinder derför skulle möta, på riksbankens bekostnad begagna ledighet,
hvar och en under en tid af sammanlagdt högst en månad årligen.
Mom. 5. För den tid, verkställande styrelseledamot, på grund af
medgifvande i mom. 4, begagnar ledighet, ega fullmägtige bestämma
godtgörelse till vikarie, med tillämpning dervid af de i aflöniugsstaten
meddelade föreskrifter angående aflöningsförmånerna för dylik ledamot.
§ 51.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
39
§ 60.
§
Vid förvaltningen af afdelningskontoret
har styrelsen att ställa sig till efterrättelse
icke allenast de för riksbanken utfärdade
lagar, ordningar, stadgar, och reglementen,
utan äfven de föreskrifter, som äro eller
varda af fullmäktige eller deras deputerade
meddelade.
Vid förvaltningen af afdelningskontoret
har styrelsen att ställa sig till efterrättelse
icke allenast de för riksbanken utfärdade
lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar
utan äfven de föreskrifter, som äro
eller varda af fullmäktige eller deras deputerade
meddelade.
/ § 61. § jj.
Mom i. Det åligger den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen af afdelningskontoret,
att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens handläggning inom kontoret,
att föredraga låne- och andra ärenden och att besörja brefvexlingen emellan afdelningskontoret
och hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som äro
eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade.
Mom. 2. Bemälde ledamot jemte en af Mom. 2. Bemälde ledamot samt en af
styrelsens öfriga ledamöter, hvilken full- styrelsens öfriga ledamöter, hvilken fullmäkmäktige
dertill utse, ombesörja de med tige dertill utse, ombesörja de med köp
köp och försäljning af vexlar vid kontoret och försäljning af vexlar på utlandet vid
förenade göromål. kontoret förenade göromål,
Dessa ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda göromål.
§ 62. § J4-
Mom. i. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna en gång
i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, och skola dervid samtliga ledamöter vara närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden,
dervid protokoll skall föras, skiljaktiga meningar, gälle flesta rösterna, och, då
dessa äro lika, ege ordföranden afgörande röst.
Mom. 2. För pröfning åter af diskonte- Mom. 2. För pröfning af utlåningsärenrings-
låne- och kreditivansökningar sam- den sammanträda styrelserna alla söckenmanträda
styrelserna alla söckendagar. Be- dagar. Beslut må ej fattas, med mindre
slut må ej fattas, med mindre än att tre än att tre ledamöter äro tillstädes; och må
ledamöter äro tillstädes; och må ansökning ansökning om försträckning ej anses biom
försträckning ej anses bifallen, så vida fallen, så vida ej tre ledamöter äro om
ej tre ledamöter äro om bifall ense. bifall ense.
§ 63. § SS
Mom.
1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas årligen
genom fyra personer, af hvilka Riksdagens kammare utse hvardera två jemte lika antal
suppleanter för dem.
Bankoutskottets Memorial N:o 7. 39
§ 53.
Vid förvaltningen af afdelningskontoret kar styrelsen att ställa
sig till efterrättelse icke allenast, de för riksbanken utfärdade lagar,
reglementariska föreskrifter ock stadgar, utan äfven de föreskrifter, som
äro eller varda af fullmägtige eller deras deputerade meddelade.
§ 54.
Mom. 1. Det åligger verkställande styrelseledamoten vid afdelningskontor
att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens kandläggning
inom kontoret, att föredraga låne- ock andra ärenden ock att besörja
brefvexlingen emellan afdelningskontoret och hufvudkontoret, allt i
öfverensstämmelse med de föreskrifter, som äro eller varda af fullmägtige
eller deras deputerade meddelade.
Mom. 2. Bemälde ledamot samt en af styrelsens öfriga ledamöter,
hvilken fullmägtige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning
af vexlar på utlandet vid kontoret förenade göromål.
Dessa ledamöter ega att antaga ock entlediga nödigt biträde i
berörda göromål.
§ 55.
Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna
en gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet
och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid samtliga ledamöter
vara närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden, dervid protokoll
skall föras, skiljaktiga meningar, gälle flesta rösterna, och, då dessa
äro lika, ege ordföranden afgörande röst.
Mom. 2. För pröfning af utlåningsärenden sammanträda styrelserna
alla söokendagar. Beslut må ej fattas, med mindre än att tre
ledamöter äro tillstädes; och må låneansökning ej anses bifallen, så
vida ej tre ledamöter äro derom ense.
§ 56.
Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning
granskas årligen genom fyra personer, af hvilka Riksdagens kammare
utse hvardera två jemte lika antal suppleanter för dom.
Hil. A.
§ 52.
§ 53.
§ 54.
§ 55.
40
BanJcoutshottets Memorial N:o 7.
Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna
afgifvas såväl till bemälda revisorer, när de
sammanträda, angående diskonterings-, låneoch
kreditivrörelsen samt hithörande bevaknings-
och utsökningsärenden som till
Riksdagens bankoutskott och revisorer öfver
stats-, banko- och riksgäldsverken angående
afdelningskontorets rörelse på det hela;
börande sistnämnda berättelser till fullmäktige
inlemnas, den till bankoutskottet
senast å dagen före riksdagens början och
den till revisorerna åtminstone fjorton dagar
före deras sammanträde.
§ 64.
Mom. 1. De till styrelsens ledamöter
utgående aflöningsförmåner upptagas i särskild,
af Riksdagen faststäld aflöningsstat.
Mom. 2. Arfvodet till de styrelseledamöter,
som besörja vexelhandel, äfvensom
ersättningen till deras biträden ega fullmäktige
att, efter göromålens omfång och beskaffenhet,
bestämma till såväl beloppet
som detsammas fördelning ledamöterna
emellan.
Mom. 3. Så länge inkallad suppleant
bestrider ordinarie ledamots befattning i
styrelsen, åtnjute han det för den senare
bestämda arfvode, lämpadt efter den tid,
han i kontorets styrelse och förvaltning
deltager, dock att, när styrelseledamot, enligt
medgifvande i § 59 mom. 4, begagnar
ledighet och suppleant till följd häraf inträder
i styrelsen, till denne af kontorets medel
utgår ersättning med belopp, motsvarande
det för ordinarie ledamot i staten anvisade
arfvode.
Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna
afgifvas, såväl till bemälda revisorer, när de
sammanträda, angående utläningsrörelsen samt
dithörande bevaknings- och utsökningsärenden
som ock till Riksdagens bankoutskott
och revisorer öfver stats-, bankooch
riksgäldsverken angående afdelningskontorets
rörelse på det hela; börande
sistnämnda berättelser till fullmäktige inlemnas,
den till bankoutskottet senast å
dagen före riksdagens början och den till
revisorerna åtminstone fjorton dagar före
deras sammanträde.
§ 56.
Mom. 1. De till styrelsens ledamöter
utgående aflöningsförmåner upptagas i särskild,
af Riksdagen faststäld aflöningsstat.
Mom. 2. Arfvodet till de styrelseledamöter,
som besörja handeln med vexlar på
utlandet, äfvensom ersättningen till deras
biträden ega fullmäktige att, efter göromålens
omfång och beskaffenhet, bestämma
till såväl beloppet som detsammas fördelning
ledamöterna emellan.
Mom. 3. Så länge inkallad suppleant
bestrider ordinarie ledamots befattning i
styrelsen, åtnjute han det för den senare
bestämda arfvode, lämpadt efter den tid, han
i kontorets styrelse och förvalning deltager,
dock att, när styrelseledamot, enligt medgifvande
i §51 mom. 4, begagnar ledighet och
suppleant till följd häraf inträder i styrelsen,
till denne af kontorets medel utgår ersättning
med belopp, motsvarande det för
ordinarie ledamot i staten anvisade arfvode.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
40 nu. A.
Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas, såväl till bemälda
revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen samt
dithörande bevaknings- och utsökningsärenden, som ock till Riksdagens
bankoutskott och revisorer öfver stats-, banko- och riksgäldsverken angående
afdelningskontorets rörelse på det. hela; börande sistnämnda berättelser
till fullmägtige iulemnas, den till bankoutskottet senast å dagen
före riksdagens början och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar
före deras sammanträde.
§ 57.
Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner
upptagas i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningstat.
Mom. 2. Arfvodet. till de styrelseledamöter, som besörja handeln
med vexlar på utlandet, äfvensom ersättningen till deras biträden ega
fullmägtige att, efter göromålens omfång och beskaffenhet, bestämma
till såväl beloppet som detsammas fördelning ledamöterna emellan.
Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots
befattning i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arfvode,
lämpadt efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager,
dock att, när styrelseledamot, enligt medgifvande i § 52 mom. 4, begagnar
ledighet och suppleant till följd häraf inträder i styrelsen, till
denne af kontorets medel utgår ersättning med belopp, motsvarande
det för ordinarie ledamot i staten anvisade arfvode.
§ st
-
ink. till Iliked. Vrot. 1898. fl Sami. 1 Afd. 0 Häjt. Bil. A
11
opaginerad Kontrollera mot PDF
41
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
Afdelning 5.
A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvud- och
afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning och åligganden; ordningsstadganden
samt grunderna för pensions erhållande.
§ 6S- § 57.
Mom. i. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet härflytande
göromål handläggas af de vid hvarje kontor anstälda tjenstemän, i öfverensstämmelse
med gällande tjenstgöringsstadgar samt de af fullmäktige eller deras deputerade
eller, för afdelningskontor, af dess styrelse eller styrelseledamoten för den
dagliga förvaltningen meddelade föreskrifter.
Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmäktige att vidtaga sådana förändringar,
som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna i detta reglemente
stridande, skolande likväl dylika, af fullmäktige beslutade förändringar vid nästkommande
riksdag underställas bankoutskottets pröfning oeh stadfästelse.
§ 66. § tf,
Tjenstegraderna inom riksbankens kontor äro fyra, nämligen:
Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister;
Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator och ombudsman
vid afdelningskontoret i Göteborg;
Tredje graden: kamrerare, förste revisor och ombudsmannen vid hufvudkontoret.
Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren.
Denna gradindelning tillämpas på tjenstemännrn vid hufvudkontoret och afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö, men icke på tjenstemännen vid de öfriga afdelningskontoren
och ej heller på ombudsmannen vid kontoret i Malmö.
§ 67- § 59-
Mom. i. På ordinarie stat må ej tillsättas flera tjenstemän vid hvarje kontor, än
aflöningsstaten upptager.
h ullmakt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden.
Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter för någon
tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmäktige att utöfver stat anställa den eller
de tjenstemän, som erfordras, och åt dem för tjenstgöringstiden anslå lämpliga arfvoden.
Mom. 3. Vaktbetjening anställes i hufvudkontoret af fullmäktige till erforderligt
antal och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse till det antal, aflöningsstaten angifver.
§ 68- § 60.
Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens kontor utgående
aflöningsförmåner äro bestämda i särskild af Riksdagen faststäld aflöningsstat.
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
41
Bil. A.
Afdelning 5.
A. Om tjénstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvud- och
afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning och åligganden; ordningsstadganden
samt grunderna för pensions erhållande.
§ 58.
Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet
härflytande göromål handläggas af de vid hvarje kontor anstälda
tjensteman, i öfverenstämmelse med gällande tjenstgöringsstadgar
samt de af fullmägtige eller deras deputerade eller, för afdelningskontor,
af dess styrelse eller verkställande styrelseledamoten meddelade
föreskrifter.
Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmägtige att vidtaga
sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot
föreskrifterna i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af
fullmägtige beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas
bankoutskottets pröfning och stadfästelse.
§ 59.
Tjenstegraderna inom riksbankens kontor äro fyra, nemligen:
Första graden: kontorsskrifvare,. kassaskrifvare och kanslister;
Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator
och ombudsman vid afdeluingskontoret i Göteborg;
Tredje graden: kamrerare, förste revisor och ombudsmannen vid
hufvudkontoret.
Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren.
Denna gradindelning tillämpas på tjenstemännen vid hufvudkontoret
och afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, men icke på tjenstemännen
vid de öfrig» afdelningskontoren och ej heller på ombudsmannen
vid kontoret i Malmö.
§ 60.
Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flera tjensteman vid
hvarje kontor, än aflöningsstaten upptager.
Fullmagt. meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden.
Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter
för någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmägtige
att utöfver stat anställa den eller de tjenstemän, som erfordras, och åt
dem för tjenstgöringstiden anslå lämpliga arfvoden.
Mom. 3. Vaktbetjening anställes vid hufvudkontoret till erforderlig
antal af fullmägtige och vid afdelningskontor af vederbörande styrelse
till det antal, aflöningsstaten angifver.
Vid hufvudkontoret ega deputerade antaga och entlediga extra
vaktmästare.
§ 61.
Mom 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens
kontor utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild af
Riksdagen faststäld atlöningsstat.
IS 57.
§ 38.
§ 59.
$ 60.
42
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager,
ega fullmäktige att tilldela lämpliga
arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden
inom kontoret för riksbanken utrikes
affärer och kommissionsanstalten vid
hufvudkontoret äfvensom åt de biträden
vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö,
hvilka, utom den ordinarie tjenstemannen
för kommissionsgöromål i Göteborg, erhålla
uppdrag att handhafva de göromål, som
härflyta af stadgandet i § 2g mom. i här
ofvan.
Mom j.
Likaledes ege fullmäktige att vid hufvudkontoret utöfver stat till vaktmästare i
och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen meddela de arfvoden,
fullmäktige finna skäliga.
§ 69. § 61.
Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsättes vid hufvudkontoret af
fullmäktige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse, medelst anslag å lämpligt
ställe inom kontoret samt kungörelse i Post o. inrikes tidningar, ansökningstid af
trettio dagar från kungörandet.
Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i allmänhet tjenst inom
viss tjenstegrad.
I afseende å ombudsmannabefattningen vid afdelningskontoren mä fullmäktige, då
sä anses lämpligt, låta med åtgärder för tillsättning å ordinarie stat af sådan befattning
anstå och i enlighet dermed bestämma, att dylik tjenst må bestridas på förordnande
tills vidare.
Mom. 2. Sökande till annan än första gradens tjenst skall skriftligen förbinda
iig att för de medel, som kunna honom i tjensten anförtros, ställa vederhäftig borgen
eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige eller vederbörande styrelse kunna
komma att bestämma.
Mom. 3. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig sökande,
skall ny ansökningstid utsättas.
Mom. 4. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas ansökningshandlingarna
af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet och de sökandes skicklighet
och lämplighet till fullmäktige, hvilka hafva att tillsätta tjensten samt utfärda
förordnande för den utnämnde.
Mom. 5. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda behöfliga
biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer; börande deputerades åtgärder
härvid hos fullmäktige anmälas.
Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager,
ega fullmäktige att tilldela lämpliga
arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden
inom kontoret för riksbankens utrikes
affärer och kommissionsanstalten vid
hufvudkontoret äfvensom åt de tjensteman
vid afdelningskontoren, hvilka, utom den
ordinarie tjenstemannen för kommissionsgöromål
i Göteborg, erhålla uppdrag att
handhafva de göromål, som härflyta af
stadgandet i § 35 mom. 1 här ofvan.
t
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottetts Memorial N:o 7.
42 Vil. A.
Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager, ega fullmägtige att
tilldela lämpliga arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden inom
kontoret för riksbanken, utrikes affärer och kommissionsanstalten vid
hufvudkontoret äfvensom åt de biträden vid afdelningskontoren i Göteborg
och Malmö, bvilka, utom den ordinarie tjenstemannen för kommissionsgöromål
i Göteborg, erhålla uppdrag att handhafva de göromål,
som härflyta af stadgandet i § 29 mom. 1 här ofvan.
Mom. 3. Likaledes ege fullmägtige att vid hufvudkontoret utöfver § *>i.
stat till vaktmästare i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och
natibevakningen meddela de arfvoden, fullmägtige finna skäliga.
§ 62.
Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman ut.sättes vid
hufvudkontoret af fullmägtige och vid öfriga kontor af vederbörande
styrelse, medelst anslag å lämpligt släde inom konkret samt kungörelse
i Post och Inrikes Tidningar, ansökningstid af trettio dagar från kungörandet.
Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i
allmänhet tjenst inom viss tjenstegrad.
I afseende å ombudsmannabefattningen vid afdelningskontoren må
fullmägtige, då så anses lämpligt, låta med åtgärder för tillsättning å
ordinarie stat af sådan befattning anstå och i enlighet dermed bestämma,
att dylik tjenst må bestridas på förordnande tills vidare.
Mom. 2. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och
skicklig sökande, skall ny ansökningstid utsättas.
Mom. 3. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas
ansökningshandlingarna af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet
och de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmägtige, hvilka
hafva att tillsätta tjensten samt utfärda förordnande för den utnämnde.
Mom. 4. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda
behöfliga biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer;
börande deputerades åtgärder härvid hos fullmägtige anmälas.
*
opaginerad Kontrollera mot PDF
! .V''.
43
Bankmtakottets Memorial N:o 7.
„ i.. ;f- Tf. i*
i.h ..T;
!); r; i ■ . * i.;-;K Tf: <y ;>!!>•
Ti! .1''.:!: *
(IV T
- >.;<>< ! ! i) T !•: ! :■ ■
• lOi ( y|T 1,‘i»-'' !t"«:r
'' '' 11r: <‘''l;.i! I! f:l f ( U.; I! »q Tfi’f!» it S * rV,'' •
|||> V 2 1 ! >:>!!• ''rJ>i;)- ii.
■'')/! i.i/iii j ''•''! fl! J11 •''» i'' ''i •
•• i ‘'' ,!!''■; , -rrv ;*!''■>
''■''■■j,''1.'' i liv .ni - ,'' • ii) ir >. rf »c: r- i: i • 1 < v::1 • i
.i!: -i . i/ i
-
•! . /■-».*(; !• it ■'' ‘ t • >(;:: * / m , ■ > 1.; v -‘t 1 i.in I i
kJ bi / r!tf- 4.;
i T ill ''.T-yHTiK.iji.if) )b<*v 1
-■ T ■ It -,.A ;• .
t fj->,. ; .i ■••!'',!, , ii./ u.i
,
» • .!:i'' .i | /• >j \!j,
^3 *
•1-1■liTn;; tf :
I M 1
. -• I •;!,!:! i
til T 11 ‘ i
• > •! ■>; ■ ii ••• ■''.<»iIM•
;i ii-» }\ *. i *!; i )’!).>■• j. n if»! j fil
Kmt ’h; ! >m;‘ .. •
i :
rfl* h
-
-.>[• ; -if ‘f-i t» f l
tf|,/»
I I i
.k’ v< (it i • • i ■;; i;; »t. • -I » i {; j:'' ‘ ’ !..>_• i tf ■ ''* ;-.r! ■■ •
j- ■;. • i i, i i :/•>■ i i; i •(<>: •;"ti *; ■;;: . i::: U,. .
C’); *T: <1 i» rit j. ■ •■!''•_>:*> ) ; it - f • f. •'' .! ''.:'' i I •: !''■(’ ’ l,i> ii 1 ! 1 i •''
ii-.),! / mi a i -ihtli ■ i i -t.i i-yni
: ii'''' liv''-/-M •»?f • • T •• :[ . I / V.'' M
.i- i-, j 1 i. is i t f .flit i < , ,/i-b‘HK /T : i
. .ii!''1 j„
■| I.! >; TI ''! .! it.: » ''''H 1 1, •)! : TV .1-
" '' ■ '' ■ ■ i : t ; 11: IT t i
1 r •'' t i :1|. ; ::;v liiiiii i"i- iil fi.V! r. ■ .:1 i 1)( Hi :i -■''
s ''
Ili t! ’ III- : „ii ii • > »• t''!i! )i'')i /’ l fioh.ii*-**S > 1 " ''••■i''
.till.il» i i: • : i-JiiiiiU: -t.!''"- 1 U iv t./
II -.''/It'' i:1 i- : i T'';.>lt- ! • • Hvi i. V (tU. T'':.'' : \M>!i t; I
«iVfsj: t i4• ■ ri:.i < • !.!>;• -ji.b ? ■ w mou? n •>!.. s!r«J ,.h
> -! ■; iitoljji) • i ’> r\yt'' : >iH'':''■..n.rjvfi >j»>ir ■
opaginerad Kontrollera mot PDF
Banlcoiäskottds1 Memorial N:ö
43 Bil. A.
§ 63.
1 händelse till verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor är
eller blifver förordnad någon person, som innehafver ordinarie tjenst inom
riksbanken, skall häri frånträda samma tjenst, hvilken i vanlig ordning tillsättes.
Han eger dock rätt att såsom lönlös tjensteman qvarstå å riksbankens
stat.
Afgår verkställande styrelseledamot, hvilken sålunda qvarstår ä riksbankens
stat, från sin befattning före uppnådd pensionsålder, är han skyldig
att förrätta den tjenst vid något riksbankens kontor, som fullmägtige, med
hänsyn såväl till den ifrågavarande personens förtjenst och skicklighet som
till i öfrigt föreliggande omständigheter, finna skäligt bestämma, intill dess
han kan i laga ordning blifva befordrad till stadigvarande tjenst, med rätt
för honom att under tiden uppbära,
om han kortare tid än fem år utöfvat uppdrag såsom verkställande
styrelseledamot, lön och tjenstgöringspennningar i viss lönegrad efter fullmägtiges
bestämmande;
om han minst fem är utöfvat ifrågavarande uppdrag, samma lön
och tjenstgöringspenningar, som tillkomma andra gradens tjenstemän med
ett ålderstillägg;
om han minst tio år utöfvat sådant uppdrag, samma lön och tjenstgöringspenningar,
som från början tillkomma tredje gradens tjenstemän,
äfvensom, i samtliga dessa fall, ålderstillägg i vanlig ordning.
1 det förordnande, som för verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor
utfärdas, skall intagas uttrycklig erinran om dessa bestämmelser.
tf.
opaginerad Kontrollera mot PDF
,k ditt 44
It ankoutsi atlets Memorial N:o 7.
§ 70. £ 62.
Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmäktige inställa tillsättningen,
äfvensom, déreist tjensten anses lämpligen kunna medelst tjenst i lägre grad ersättas,
fullmäktige ega att om tillsättning af sistnämnda tjenst förordna; skolande styrelsen;
för afdelningskontör om dylika förhållanden hös fullmäktige göra anmälan innan
åtgärd för tillsättning af lödig tjenst utaf StyfelSeii vidtages.
1, vuV
-
.§ 63.
Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmäktige till tjensten nämna den bland de
sökande, som för tjensten är mest skicklig oeh passande. Till ombudsman kan endast
den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets rättegångsverk, hvilket äfven
erfordras för anställning till tjenstgöring i ombudsmannaexpeditionen vid hufvudkontoret.
§ 72. § 64.
Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i andra eller första
grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke annan tjenstebefattning
utom riksbanken emottaga. Den, som till sådan tjenst inom riksbanken förordnas
eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst
utom riksbanken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i riksbanken hinderlig.
§ 73. § 63.
, ■ '' . V w- ! ’ ■ _■ ■
Uppflyttningen till högre lön inom tjenstegrad må icke ske, med mindre fullmäktige
eller vederbörande styrelse pröfva tjenstemannen hafva genom sin föregående
tjenstgöring inom graden och fortfarande duglighet gjort sig förtjent af en dylik
löneförbättring.
Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derpå protokollsutdrag.
§ 74. § 66.
Tjensteman och betjente vid riksbankens samtliga kontor ärq skyldiga att underkasta
sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som
vid en förändrad organisation af riksbanken eller eljest kan varda stadgad.
De tjensteman, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller befordras vid
hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, kunna af fullmäktige
för en tid af högst sex månader förflyttas till tjenstgöring i samma eller högre grad
vid annat af nyssnämnda kontor; egande fullmäktige att bevilja den sålunda förflyttade
ersättning af riksbankens medel för resekostnadep och annan utgift, som förflyttningen
för honom kan medföra.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7. 44
§ 64.
Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmägtige låta
med tillsättningen anstå, äfvensom, derest tjensten anses lämpligen
kunna medelst tjenst i lägre grad ersättas, fullmägtige ega att om tillsättning
af sistnämnda tjenst förordna; skolande styrelsen för afdelningskontor
om dylika förhållanden hos fullmägtige göra anmälan, innan
åtgärd för tillsättning af ledig tjenst utaf styrelsen vidtages.
§ 65.
Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmägtige till tjensten nämna
den bland de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande.
Till ombudsman kan endast den nämnas, som aflagt prof för intäde i
rikets rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjenstgöring
i ombudsmannaexpeditionen vid hufvudkontoret.
§ 66.
Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman
i andra eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö
få icke annan tjenstebefattning utom riksbanken emottaga. Den, som till
sådan tjenst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig
att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman,
som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
riksbanken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för
tjenstgöringen i riksbanken hinderlig.
§ 67.
Uppflyttning till högre lön inom tjenstegrad må icke ske, med
mindre fullmägtige eller vederbörande styrelse pröfva tjensteman
hafva genom sin föregående tjenstgöring inom graden och fortfarande
duglighet gjort sig förtjent af en dylik löneförbättring.
§ 68.
Tjenstemän och betjente vid riksbankens samtliga kontor äro
skyldiga att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som vid en förändrad organisation af riksbanken
eller eljest kan varda stadgad.
De tjenstemän, som hädanefter på ordinarie stat förorduas eller
befordras vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och
Malmö, kunna af fullmägtige för eu tid af högst sex månader förflyttas
till tjenstgöring i samma eller högre grad vid annat af nyssnämnda
kontor; egande fullmägtige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning
af riksbankens medel för resekostnaden och annan utgift, som
förflyttningen för honom kan medföra.
Bill. till Biksd. Prof. 1898. 6 Sami. 1 Afd. 6 Häjt. Bil. A.
Bil. A.
§ 62.
§ 63.
§ 64.
§ 65.
§ 66.
12
opaginerad Kontrollera mot PDF
45
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen
dertill af fullmäktige erhålla uppdrag, att utan ersättning
granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar.
§ 75-
Mom. i. Blifver tjensteman af sjukdom
hindrad att sin syssla förrätta, och göromålens
behöriga gång fordrar att föranstalta
om vikariat, ega fullmäktige eller vederbörande
styrelse att om tjenstgöringen förordna
och för dess bestridande af riksbankens
medel använda: vid hufvudkontoret
samt afdelningskontoren i Göteborg och
Malmö ett belopp motsvarande den vid
vederbörande kontor för första tjenstegraden
bestämda lägsta lön, vid afdelningskontoret
i Visby högst åttahundra kronor
för år räknadt samt vid hvarje af de öfriga
afdelningskontoren högst niohundra kronor
för år räknadt, dock under iakttagande
härvid, att ersättning till vikarie för ombudsman
ej må komma att öfverstiga dennes
ordinarie lön.
Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter
vid hufvudkontoret, som
underskrifva nya samt
§ dy.
Mom. i. Blifver tjensteman af sjukdom
hindrad att sin syssla förrätta, och göromålens
behöriga gång fordrar att föranstalta
om vikariat, ega fullmäktige eller vederbörande
styrelse att om tjenstgöringen förordna
och för dess bestridande af riksbankens
medel använda: vid hufvudkontoret
samt afdelningskontoren i Göteborg och
Malmö ett belopp motsvarande den vid
vederbörande kontor för första tjenstegraden
bestämda lägsta lön, samt vid hvarje
af de öfriga afdelningskontoren ett belopp
af högst tolfhundra kronor för år räknadt,
dock under iakttagande härvid att ersättning
till vikarie för ombudsman ej må
komma att öfverstiga dennes ordinarie lön.
egen ansökning för svag helsas förbättrande,
utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter, eller i och för tjenstgöring
hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer, vare den tjenstledige pligtig att sjelf
vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande.
Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman fordras i anseende dertill, att han afträdt
sin egendom åt borgenärer eller blifvit stäld under förmyndare, bör till tjenstens
bestridande under den tid, vikariatet i dylika fall enligt nedanstående §§ 80 och 81
(§§ 72 och 73) kan komma att fortfara, användas utom tjenstgöringspenningar den del
af lönen, som fullmäktige pröfva för ändamålet nödig.
Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret, kamrerare och tjensteman i första
eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö samt
kamrerare och bokhållare kamrerare och kassörer
vid de öfriga afdelningskontoren ega, så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna
och oatbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, tjenstemännen i tredje
och fjerde graderna vid hufvudkontoret och de i tredje graden vid afdelningskontoret
i Göteborg och Malmö under en och en half månad samt öfriga ofvan omförmälda
tjenstemän en månad hvarje år; dock att tjenstemännen i lägsta graden vid hufvudkontoret
samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ej ega att erhålla semester
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
45 Till- A.
Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen vid hufvudkontoret,
som dertill af fullmägtige erhålla uppdrag, att utan ersättning
underskrifva nya samt granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar.
§ 69.
Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla
förrätta, och göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vi
kariat, ega fullmägtige eller vederbörande styrelse att om tjenstgöringen
förordna och för dess bestridande af riksbankens medel använda: vid
hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ett belopp
motsvarande den vid vederbörande kontor för första tjenstegraden
bestämda lägsta lön, samt vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren
ett belopp af högst tolfhundra kronor för år räknadt, dock under iakttagande
härvid, att ersättning till vikarie för ombudsman ej må komma
att öfverstiga dennes ordinarie lön.
Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag
helsas förbättrande, utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter,
eller i och för tjenstgöring hos Riksdagen, dess utskott
eller revisorer, vare den tjenstledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden
för tjenstens bestridande.
Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman fordras i anseende
dertill, att han afträdt sin egendom åt borgenärer eller blifvit stäld
under förmyndare, bör till tjenstens bestridande under den tid, vikariatet
i dylika fall enligt nedanstående §§ 73 och 74 kan komma att fortfara,
användas utom tjenstgöringspenningar den del af lönen, som fullmägtige
pröfva för ändamålet nödig.
Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret, kamrerare och
tjenstemän i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg
och Malmö samt kamrerare och kassörer vid de öfriga afdelningskontoren
ega, så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och
oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, tjenstemännen
i tredje och fjerde graderna vid hufvudkontoret och de i tredje
graden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö under en och en
half månad samt öfriga ofvan omförmälda tjenstemän en månad hvarje
år; dock att tjenstemännen i lägsta graden vid hufvudkontoret samt
afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ej ega att erhålla semester
§ 67.
opaginerad Kontrollera mot PDF
46
Banlcoutskottets Memorial N:o 7.
förr, än de kommit i åtnjutande af lönetillägg eller i graden innehaft tjenst på ordinarie
stat i minst fem år.
Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret af deputerade och
vid afdelningskontoren af styrelsen.
§ 76. § 68.
För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af riksbankens kontor
fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre allmänt läroverk eller
på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för riksbankens tjenst.
§ 77- § 6<p.
Mom. 1. Ofvervaktmästare, tillika brandmästare, samt öfriga ordinarie vaktmästare
tillsättas vid hufvudkontoret af fullmäktige medelst förordnande.
Deputerade ega att vid hufvudkontoret antaga och entlediga extra vaktmästare.
Mom. 2. Vaktbetjeningen vid afdelningskontor antages och entledigas af styrelsen,
ordinarie till det antal, aflöningsstaten bestämmer.
§ 78- § 70.
Tjenstledighet för ofvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare, meddelss vid hufvudkontoret
af deputerade, vid afdelningskontor af styrelsen. Är vaktbetjent af sjukdom
hindrad att sin tjenst förrätta, må den, som af deputerad eller kontorsstyrelse förordnas
att bestrida göromålen, af riksbankens medel erhålla arfvode, motsvarande vid
hufvudkontoret lägsta vaktmästarelön och vid afdelningskontor högst 2 kronor om dagen,
men sökes eljest ledighet, eller måste någon från tjensten afhållas derför, att han
till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, förordnas vikarie på den tjenstlediges
bekostnad.
§ 79- § 7i
Mom.
1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar fullmakt,
antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af förmäns tillsägelser och varningar
rätta, eller och beträdes med större fel i tjenstgöringen, eller med ett ovärdigt
uppförande i allmänna lefvernet, vare vederbörande förman skyldig att förhållandet
skriftligen anmäla hos fullmäktige, som bestämma, huruvida sådan anmälan bör till åtgärd
föranleda, i hvilket fall tjenstemannen skall lemnas tillfälle att sig förklara och
de för sakens bedömmande erforderliga upplysningar infordras. Finnes tjenstemannen
beträdd med större eller mindre fel af förenämnda beskaffenhet, skall han, efter fullmäktiges
pröfning, erhålla inför protokollet en allvarsam föreställning eller från tjenstgöring
afhållas på längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre del af
lönen. Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen, afhålles han från tjenstgöring
på längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre del af lönen, eller
ock skiljes han från innehafvande tjenst.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7. 46
förr, än de kommit i åtnjutande af lönetillägg eller i graden innehaft
tjenst på ordinarie stat i minst fem år.
Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret
af deputerade och vid afdelningskontoren af styrelsen.
§ 70.
För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af
riksbankens kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen
från högre allmänt läroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga
kunskaper för riksbankens tjenst.
§ 71-
Tjenstledighet för öfvervaktmäslare eller ordinarie vaktmästare
.meddelas vid hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af
styrelsen. År vaktbetjent af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta,
må den, som af deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att bestrida
göromålen, af riksbankens medel erhålla arfvode, motsvarande vid
hufvudkontoret lägsta vaktmästarelön och vid afdelningskontor högst 2
kronor om dagen, men sökes eljest ledighet, eller måste någon från
tjensten afhållas derför, att han till borgenärers förnöjande sin egendom
afträdt, förordnas vikarie på den tjenstlediges bekostnad.
§ 72.
Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar
fullmagt, antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af
förmäns,tillsägelser och varningar rätta, eller ock beträdes med större
fel i tjenstgöringen, eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefvernet,
vare vederbörande förman skyldig att förhållandet skriftligen
anmäla hos fullmägtige, som bestämma, huruvida sådan anmälan bör
till åtgärd föranleda, i hvilket fall tjenstemannen skall lemnas tillfälle
att sig förklara och de för sakens bedömande erforderliga upplysningar
infordras. Finnes tjenstemannen beträdd med större eller mindre fel af
förenämnda beskaffenhet, skall han, efter fullmägtiges pröfning, erhålla
inför protokollet eu allvarsam föreställning eller från tjenstgöring afhållas
på längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre del
af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen, afhålles
han från tjenstgöring på längre eller kortare tid med förlust af större
eller mindre del af lönen, eller ock skiljes han från innehafvande tjenst.
Bil. A.
§ 68.
§ 70.
§ 71.
opaginerad Kontrollera mot PDF
47
Bankoutslcottets Memorial N:o 7.
Mom. 2. Af de tjensteman åter vid hufvudkontoret, som icke å tjensten erhållit
fullmakt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor ega fullmäktige att, sedan vederbörande
tjensteman fått tillfälle sig förklara, från tjensten och densamma åtföljande förmåner
entlediga den, med hvilken kontoret finnes icke vara belåtet; egande fullmäktige
att i afseende på tjensteman vid afdelningskontoret vidtaga sådan åtgärd på anmälan
af vederbörande kontorsstyrelse.
Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna fel kunna
försonas med andra af de i mom. i omnämnda påföljder, ega de att sådana tillämpa.
§ SO. § 72.
Tjensteman, som varder under förmynderskap ställd, må det ej tillåtas att tjensten
förrätta, så långe hans omyndighetstillstånd fortfar. Blifver han icke inom två år från
förmyndares inseende befriad, skiljes han från tjensten; dock att, om hans omyndighetstillstånd
varit föranledt af sjukdom, fullmäktige må ega att efter omständigheterna
förfara.
Undandrager sig tjensteman, efter dertill erhållet rådrum, att ställa sådan säkerhet,
som i § 69 mom. 2 (§ 61 mom. 2) omförmäles, varde han likaledes från tjensten skild.
§ 8i. § 73-
Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande sin egendom afträda
bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas och skall, om han icke senast
sex månader, efter det inställelsedagen i konkursen inträffat, styrker sig vara från borgenärers
kraf befriad, skiljas från sin i riksbanken innehafvande tjenstbefattning.
§ 82. § 74.
Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse i allmänna
lefvernet af den svåra beskaffenhet, att riksbankens trygghet eller anseende ovilkorligen
fordrar hans entledigande, hafve gjort sig förlustig sin i riksbanken innehafvande
tjenst.
§ 83- § 75-
Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller anmäldt laga förfall
uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest visar märklig försummelse
eller undandrager sig behörigt deltagande i göromålen, skall, på anmälan af deputerade
eller, för afdelningskontor, af styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen, från
listan öfver extra ordinarie tjenstemän afföras.
§ 84- § 76.
Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar eller på
annat sätt felar i tjensten eller utom densamma förhåller sig otillbörligt, ankommer
Bankoutskottets Memorial N:o 7. 47
Mom. 2. Af de tjenstemän åter vid hufvudkontoret, som icke å
tjensten erhållit fullmagt, samt tjenstemäimen vid afdelningskontor ega
fullmägtige att, sedan vederbörande tjensteman fått tillfälle sig förklara,
från tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med
hvilken kontoret finnes icke vara belåtet; egande fullmägtige att i afseende
på tjensteman vid afdelningskontoret vidtaga sådan åtgärd på
anmälan af vederbörande kontorsstyrelse.
Anse åter fullmägtige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna
fel kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda
påföljder, ega de att sådana tillämpa.
§ 73.
Tjensteman, som varder under förmynderskap stöld, må det ej
tillåtas att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar.
Blifver han icke inom två år från förmyndares inseende befriad,
skiljes han från tjensten, så framt hans omyndighetstillstånd ej varit
föranledt af sjukdom, i hvilket fall förfares i enlighet med föreskrifterna
i § 69 här ofvan.
§ 74.
Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande
sin egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas
och skall, om han icke senast ett år efter det inställelsedagen
i konkursen inträffat, styrker sig vara från borgenärers kraf befriad,
skiljas från sin i riksbanken innehafvande tjenstebefattning.
§ 75.
Har tjensteman genom domstols utslag, som vunnit laga kraft, förklarats
förlustig medborgerligt förtroende, skall han från sin tjenst i riksbanken
entlediqas.
§ 76.
Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller
anmäldt laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest
visar märklig försummelse eller undandrager sig behörigt deltagande i
göromålen, skall, på anmälan af deputerade eller, för afdelningskontor,
af verkställande styrelseledamoten, från listan öfver extra ordinarie
tjenstemän afföras.
§ 77.
Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar
eller på annat sätt felar i tjensten eller utom densamma förhåller
sig otillbörligt, ankommer det på fullmägtige eller vederbörande
Bil. A.
§ 72.
§ 73.
§ 74.
§ 75.
§ 76.
48
Bankoutskottets Memorial N;o 7.
det på fullmäktige eller vederbörande kontorsstyrelse att afhålla den felaktige från
tjenstgöring under längre eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del åt
lönen, eller ock genast skilja honom från tjensten.
§ 85- § 77-
Beräknande af pension åt tjenstemän och vaktbetjening grundas på dels den lön,
de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal år, de användt såsom extra ordinarie
eller ordinarie i riksbankens eller annan statens tjenst.
§ 86.
Den tjensteman eller vaktbetjent, som
uppnått sjuttio års ålder eller tjenat fyratiofem
år, skall flyttas på pensionsstat, med
åtnjutande i sin öfriga lifstid af hela lönen
såsom pension.
§ 87-
Den tjensteman eller vaktbetjent, som
uppnått sextiofem års ålder och tjenat fyratio
år, eger att undfå afsked med bibehållande
af hela lönen såsom pension, då
genom läkarebetyg behörigen styrkes, att
han befinnes uti ett sjukligt eller försvagadt
helsotillstånd.
§ 88.
Den tjensteman eller vaktbetjent, som,
efter ådagalagdt välförhållande i och utom
tjensten, sig om afsked anmäler, är, såvida
han fylt sextio år och tjenat fyratio år, berättigad
att såsom pension för lifstiden åtnjuta
tre tjerdedelar af innehafvande lön.
Före uppnådda sextio lefnadsår i förening
med fyratio tjensteår kan afskedssökande
endast i händelse af bevislig oförmögenhet
till vidare tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet
bestämmes då efter tjensteåren
allena, medelst afdrag å tre fjerdedelars
lön af en fyrationdedel för hvarje bristande
tjensteår. Öfverstiga deremot tjensteåren
fyratio och åldersåren sextio, ökas det ofvan
§ 78.
Tjensteman eller vaktbetjent skall, då han
uppnått 65 lefnadsår och tjenat JJ år, vara
förpligiad att med oafkortad lön såsom pension
från tjensten afgå, fullmäktige dock obetaget
att låta med afsked anstå, derest och så länge
den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten
på ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken
och kan finnas villig att i tjensten qvarstå.
§ 79-
Den tjensteman eller vaktbetjent, som,
efter ådagalagdt välförhållande i och utom
tjensten, sig om afsked anmäler, är, såvida
han fylt sextio år och tjenat tretiofem år,
berättigad att såsom pension för lifstiden
åtnjuta tre fjerdedelar af innehafvande lön.
Före uppnådda sextio lefnadsår i förening
med tretiofem tjensteår kan afskedssökande
endast i händelse af bevislig oförmögenhet
till vidare tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet
bestämmes då efter tjensteåren
allena, medelst afdrag å tre tjerdedelars
lön af en tretiofemtedel för hvarje bristande
tjensteår.
Öfverstiga deremot tjensteåren tretiofem
opaginerad Kontrollera mot PDF
48 nu. A.
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
kontorsstyrelse att afhålla den felaktige från tjenstgöring under längre
eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen, eller
ock genast skilja honom från tjensten.
Beräknande af pension åt tjensteman och vaktbetjening grundas $
på dels den lön, de vid afgång från tjensten innehafva, dels det
antal år, de vant anställda såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens
eller annan statens tjenst.
§ 79.
• - ''3 J */»:!'' l.tK ,• A , !i: LS ivCj.’ > 1'' «
Mom. 1. Tjensteman eller vaktbetjent skall, då han uppnått 65 § ?8-
lefnadsår och tjenat 35 år, vara förpligta^ att med oafkortad lön såsom
pension från tjensten afgå, fullmägtige dock obetaget att låta med afsked
anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjensten på, ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken och kan finnas
villig att i tjensten qvarstå.
Verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor, hvilken är tjensteman
i riksbanken, vare, om han vid ofvan anyifna lefnads- och fenster
ålder fränträder förstnämnda befattning, berättigad att i pension åtnjuta
sin lön såsom sådan ledamot oafkortad.
§ 80.
Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt välför- § 79.
hållande, sig om afsked anmäler, är, såvida han fylt sextio år och
tjenat trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta
tre fjerdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår
i förening med trettiofem tjenstår kan afskedssökande endast i händelse
äf bevislig oförmögenhet till vidare tjenstgöring pension erhålla.
Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjeiiståren allena, medelst afdrag
å tre fierdedelars lön af eu trettiofemtedel för hvarje bristande tjensteår.
öfverstiga deremot tjenståren trettiofem och åldersåren sex
-
Sih. till Etksd. Prot. 1898. 0 Sami. 1 Afä. (> Häft. Bil. A.
13
opaginerad Kontrollera mot PDF
49
Bankoutskottets Memorial N.o 7.
bestämda pensionsbeloppet med en fyration- och åldersåren sextio, ökas det ofvan bestämdedel
för hvarje öfverskjutande tjensteår, da pensionsbeloppet med en tretiofemtedel
eller ock med en sextiondedel för hvarje för hvarje ölverskjutande tjensteår, eller ock
öfverstigande åldersår, derest detta sist- med en sextionde! för hvarje öfverstigande
nämnda beräkningssätt skulle för afskeds- åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssökanden
förmånligare utfalla. sätt skulle för afskedssökanden förmånligare
utfalla.
b § 89. § 80.
Då sådant för göromålens säkra och Då sådant för göromålens säkra och
skyndsamma gång finnes erforderligt, kunna skyndsamma gäng finnes erforderligt, kunna
fullmäktige på pensionsstat förflytta tjenste- fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom man eller vaktbetjent, som af sjukdom
eller annan oförmögenhet är förhindrad att eller minskad arbetsförmåga är förhindrad
vidare på ett tillfredsställande sätt gagna att vidare på ett tillfredsställande sätt gagna
riksbanken, oaktadt han sig ej om afsked riksbanken oaktadt han sig ej om afsked
anmält. I sådant fall ega fullmäktige att, anmält. I sådant fall ega fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga efter omständigheterna, tillägga den som
den, som afskedas, hela lönen i pension, afskedas, antingen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenste- ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren
äro uppnådda eller icke, eller ock till- åren äro uppnådda eller icke, eller ock en
lämpa de grunder för pensions bestäm- del af lönen, dock ej mindre än hvad
mande, som i nästföregående § äro fast- med tillämpning af bestämmelserna i näststälda.
föregående § belöper.
§ 90. § 81.
Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende för alltid eller
för viss tid, hafve förlorat rättigheten att pension vidare uppbära.
§ 91. § 82.
Mom. t. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arfvoden utöfver
fastställd stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast ske hos bankoutskottet;
och skola ansökningarna till fullmäktiges expedition inlemnas senast å den
dag, Riksdagen sammanträder, vid påföljd, att de i annat fall icke varda till pröfning
upptagna.
Mom. 2. Öfver sådana af fullmäktige eller styrelse för afdelningskontor fattade
beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning af reglementet, kunna besvär
anföras hos näst sammanträdande bankoutskott eller, mellan riksdagarne, hos revisorerna
af riksbanken, dock, hvad angår beslut i ordningsmål, endast i det fall, att
klaganden blifvit från tjensten skild eller förklarats skyldig afstå någon del af sina
löneinkomster.
Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmäktige, i frågor
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7. 49
tio, ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel
för hvarje Överskjutande tjenstår, eller ock med en sextionde del
för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt
skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla.
§ 81.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmägtige på pensionsstat förflytta tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad
att vidare på ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken, oaktadt ban
sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega fullmägtige att, efter omständigheterna,
tillägga den som afskedas, antingen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller
icke, eller ock en del af lönen, dock ej mindre än hvad med tillämpning
af bestämmelserna i nästföregående § belöper.
§ 82.
Pensionstagare, som af domstol genom laga kraft egande utslag förklarats
förlustig medborgerligt förtroende för alltid eller för viss tid,
hafve förlorat rättigheten att pension vidare uppbära.
§ 83.
Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande
arfvoden utöfver faststäld stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar
få endast ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till
fullmägtiges expedition iulemnas senast å den dag, Riksdagen sammanträder,
vid påföljd, att de i annat fall icke varda till pröfning upptagna.
Mom. 2. ''Öfver sådana af fullmägtige eller styrelse för afdelningskontor
fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning
af reglementet, kunna besvär anföras hos näst sammanträdande
bankoutskott eller, mellan riksdagarne, hos revisorerna af riksbanken,
dock, hvad angår beslut i ordningsmål, endast i det fall, att klaganden
blifvit från tj ensten skild eller förklarats skyldig afstå någon del af
sina löneinkomster.
Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmägtige,
i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet
Bil. A.
§ 80.
§ 81.
§ 82.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Banlcoutshottets Memorial N:o 7.
50
om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit justeradt, och i andra
mal senast fjorton dagar efter det klaganden af beslutet bevisligen erhållit del, den
oräknad, allt före klockan tolf på dagen, hvarefter besvären böra till fullmäktiges
expedition inlemnas, när de äro stälda till bankoutskottet, sist å den dag Riksdag
sammanträder, och när de anföras hos revisorerna af riksbanken, sist fjorton dagar
före revisionens början, men är beslutet meddeladt senare än fjorton dagar före utgången
af den sålunda bestämda tiden, böra besvären till bankoutskottet eller revisionen
omedelbart ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då befordringsfråga
blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit klaganden delgifvet.
B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.
, 1 § 92. . .. § 83. -
<j Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare, som på
förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes.
Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd, ställa godkänd
borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige bestämma.
Till förvaltarens biträde äro anstälda för papperstillverkningen en verkmästare och
en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromalen och den öfriga förvaltningen en
bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens förslag, tillsättas på förordnande tills vidare
af fullmäktige.
För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse den af bankoutskottet
den 15 december 1857 fsststälda instruktion, med den ändring, som af andra
eller materialbokhållaretjenstens indragning följer.
§ 93- i''. '' § 84.
Mom. 1. Tumba bruks tjenstemän och vaktmästare tillkommande löne- och öfriga
förmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat.
( Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och afskedas af förvaltaren.
på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal fastställa fullmäktige
aflöning och öfriga förmåner.
Vilkorligt stadgande.
För den händelse att Kongl. Maj:t förordnar
om upphörande af de enskilda bankernas
rätt att utgifva egna banksedlar å
tio kronor, ega fullmäktige:
i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. A.
Bankoutskottets Memorial N:o 7. 50
v • . » V Tf
blifvit
justeradt, och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden
af beslutet bevisligen erhållit del, den oräknäd, allt före klockan
tolf på dagen, hvarefter besvären höra till fullmägtiges expedition inlemnas,
när de äro stälda till bankoutskottet, sist å den dåg, Riksdag
sammanträder, och när de anföras hos revisorerna af riksbanken, sist
fjorton dagar före revisionens början, men är beslutet meddeladt senare
än fjorton dagar före utgången af den sålunda bestämda tiden, böra
besvären till bankoutskottet eller revisionen omedelbart ingifvas innan
klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då befordringsfråga blifvit justerad
eller beslut i annat mål blifvit klaganden delgifvet. °r
B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.
§ 84.
Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare,
som på förordnande tills vidare af fullmägtige tillsättes.
Till förvaltarens biträde äro anstälda för papperstillverkningen en
verkmästare och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen
och den öfriga förvaltningen en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens
förslag, tillsättas på förordnande tills vidare af fullmäglige.
För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efter rättelse
den af bankoutskottet den 15 december 1857 faststälda instruktion, med
den ändring, som af andra eller materialbokhållaretjenstens indragning
följer.
§ 85.
Mom. 1. Tumba bruks tjensteman och vaktmästare tillkommande
löne- och öfriga förmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen faststäld
aflöningsstat.
Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och
afskedas af förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda
personal fastställa fullmägtige aflöning och öfriga, förmåner.
§ 83.
§ 84.
opaginerad Kontrollera mot PDF
51
Banhoutslcottets Memorial Ko 7
, . : i I '' ''■ • *v'' ; '' W
dels
att på det sätt och uppå de vilkor
i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet
m. m., som med fullmäktige
i riksgäldskontoret aftalas, uti riksgäldskontoret
lyfta svenska statens obligationer
eller deremot svarande valuta i guld
intill ett belopp af högst sju millioner
kronor: .• i •
dels ock att på de vikor, fullmägtige
må bestämma, i riksbanken rediskontera
af de enskilda bankerna öfvertaga inländska
vexlar intill belopp, motsvarande för
hvarje sådan bank hvad densamma vid
1885 års slut befinnes hafva haft i egna
tiokronorssedlar utelöpande.
Vid 1897 års riksdag har tillika beslutits:-
a)
att under loppet af år 1898 skall inrättas
i Gefle för Gefleborgs län ett afdelningskontor
af riksbanken under de vilkor
och bestämmelser med afseende å kontorets
rörelse och förvaltning, som bankofullmäktige
ega föreskrifva;
b) att det må ankomma på fullmäktige
att till bedrifvande af kontorets lånerörelse
anvisa de belopp, fullmäktige må finna
lämpliga; och
c) att fullmäktige till vidare och intill
dess Riksdagen annorlunda besluter, må ej
mindre bestämma, af huru stort antal ledamöter
styrelsen för afdelningskontoret i
Gefle skall utgöras, än äfven utse dessa
ledamöter, förordna om styrelsens verksamhet
och sättet för dennas utöfvande samt
bestämma arfvoden för styrelsen, äfvensom
besluta om tjenstemännens antagande, göromål
och aflöning samt i öfrigt vidtaga
alla erforderliga åtgärder för kontorets
öppnande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hånle outskottets Memorial N:o 7.
51
nu. a.
Vid 1898 års riksdag har beslutits, att under loppet af år 1899
skola inrättas i Halmstad för Hallands län och i Karlskrona för Blekinge
län afdelningskontor af riksbanken under de vilkor och bestämmelser
med afseende å kontorens verksamhet och rörelse, som bankofullmägtige
eg a föreskrifva; Och har Riksdagen åt fullmägtige uppdragit
dels att till bedrifvande af dessa kontors lånerörelse anvisa de belopp,
som finnas lämpliga och dels att tills vidare och intill dess Riksdagen
annorlunda besluter ej mindre bestämma, af huru stort antal ledamöter
styrelserna för nämnda afdelningskontor skall utgöras, än äfven utse
dessa ledamöter, förordna om styrelsens verksamhet och sättet för dennas
utöfvande samt bestämma arfvoden för styrelserna, äfvensom besluta om
tjenstemännens antagande, göromål och aflöning samt i öfrigt vidtaga
alla erforderliga åtgärder för kontorens öppnande.
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
1 Bil. B.
|l
Bil. B
till
Bankoutskottets Memorial N:o 7 år 1898.
Bankofullmägliges skrifvelse med förslag till bankoreglemente
att gälla från 1899.
% i t .. ''.i i‘t mJiiwh''Ah •in!
Enligt föreskrift få fullmägtige härmed afgifva förslag till reglemente
för riksbanken att gälla från 1899.
Då utarbetandet af det nya reglementet är föranledt af fastställandet
af den nya lagen för Sveriges riksbank, hafva fullmägtige i det gamla
reglementet hufvudsakligen företagit sådana ändringar, som direkt påkallas
af den ifrågavarande lagens bestämmelser, men dock derjemte ansett sig
kunna och böra begagna tillfället att ifrågasätta i viss mån ändrade föreskrifter
i de fall, der erfarenheten gifvit vid handen behofvet af sådana,
äfvensom att föreslå formella ändringar, som synts erforderliga eller lämpliga.
Enligt 88 § af den ofvan omförmälda lagen skall reglementet innehålla
de föreskrifter, som »utöfver» lagen erfordras angående riksbankens
förvaltning. Med afseende härpå hafva fullmägtige ansett lämpligt vara
att icke i reglementet intaga lagens bestämmelser i annan mån, än sådant
funnits nödigt för beredande dels af tydlighet och sammanhang i affattningen
af de särskilda paragraferna dels af lättnad för allmänheten i fråga
om inhemtande af de stadganden, som direkt röra dess förbindelser med
riksbanken, dels ock för erforderliga hänvisningar till lagens paragrafer.
Eullmägtige öfvergå nu till motivering af de särskilda paragraferna i
reglementet.
Bih. till Riksd. Prot. 1898. 6 Sami. 1 Afd. 6 Höft. Bil. B.
1
2
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
Afdelning 1.
§ 1 har bibehållits oförändrad i enlighet med den affattning, som den
erhöll vid 1897 års riksdag. (Se banklagen § 1.)
Gamla § 2 är numera icke gällande och bör således utgå.
§ 2 motsvarar §§ 3 och 4, hvilka sammanförts till en § med hänvisning
till hvad lagen stadgar om grundfond och reservfond samt upptagande
i särskildt moment af stycket 3 i nuvarande § 4.
§ 3 motsvarar §§ 5 och 6, hvilka ersatts med eu ny §, innehållande
hänvisning till stadgandena i lagen.
§ 4 motsvarar § 7. Till tydligt angifvande härstädes af den riksbanken
enligt lagen åliggande sedelinlösniugsskyldigheten äro tillagda orden
»vid sitt hufvudkontor» (inlösa), hvarjemte hänvisningarna i noten äro ändrade
till öfverensstämmelse med nu gällande stadganden.
Gamla § 8 har ansetts böra utgå såsom innehållen i lag med vissa
bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock angående forum
för riksbanken af den 12 maj 1897 § 2.
§ 5 motsvarar § 9 och innehåller nödig hänvisning till lagen.
Afdelning 2.
Rubriken till A) är ändrad så, att ordningen i densamma öfverensstämmer
med följden af §§ derunder.
§ 6 motsvarar § 10
Mom. 2 och 3. Ingen annan ändring än att i det förra momentet
orden »komma att af riksbanken emottagas» utbytas mot »emottagas af
riksbanken».
Mom. 4 är ersatt med hänvisning till lagen § 10, men dervid tillagd
den nu i § 12 mom. 3 sista punkten intagna bestämmelsen om försäkring
af guld och silfver, som sjöledes införas.
Mom. 5, nytt, är ämnadt att ingå i stället för mom. 4 sista stycket,
i följd hvaraf nuvarande mom. 5 skulle blifva mom. 6.
Om mom. 7 och 8, se här nedan.
Gamla § 11 är upptagen såsom mom. 7 och 8 under den nästföregående
§.
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
3 Bil. B.
§ 7 motsvarar § 12.
Mom. 1 och 2 äro ersatta med hänvisning till lagen §§ 11 och 12.
Mom. 3 blir mom. 2. Sista stycket är flyttadt till den §, som motsvarar
gamla § 10 mom. 4 om användningen af behållningarna till förstärkning
af guld- och silfverförrådet i riksbanken torde ej särskilt behöfva
stadgas, i alla händelser icke hvad silfverförrådet angår.
Mom 4 är ersatt med en i mom. 3 intagen hänvisning till lagen
§ 20 andra stycket. Stadgandet om förskotts lemnande utgår, enär sådant
ej är särskildt upptaget i lagen.
§ 8, motsvarande § 13, är rättad till öfverehsstämmelse med lagen.
§ 9, motsvarande § 14. I afseende å den alldeles särskilda utländska
kredit, som omtalas i lagen § 20, första stycket, hafva fullmägtige ansett
beloppet böra något höjas, hvarvid siffran 20 millioner ansetts skälig.
Hvad i paragrafen nu förekommer om den anhållan, som Riksdagen
gjort hos Kongl. Maj:t, lär icke kunna i reglementet intagas,f då denna anhållan
svårligen kan anses ega tillämpning, sedan lagstiftningen för riksbanken
ändrats. Deremot torde det vara ändamålsenligt att, för den händelse en
så beskaffad utomordentlig kredit skulle visa sig behöflig, fullmägtige skulle
ega bemyndigande af Riksdagen att anhålla om Kongl. Maj:ts mellankomst.
Om fullmägtiges uppfattning i det afseendet /delas af bankoutskottet, lär
utskottet icke underlåta att vidtaga erforderliga åtgärder för åstadkommande
af ett riksdagsbeslut, hvilket i sådant fall tydligtvis kommer att i reglementet
omförmälas.
B. Rubriken lika.
§ 10 motsvarar § 15.
Mom. 1, stycket 1 är ändradt så, att hänvisning till lagen intagits.
Stycket 2 har ansetts kunna utgå såsom innefattadt i nya § 4 med
hithörande not.
Mom. 4 har ansetts kunna utgå, enär några »särskilda åtgärder» för
ändamålet numera ej äro nödiga.
I gamla mom. 5 (nuvarande mom. 4) äro endast ett par formella
ändringar vidtagna.
§ 11, motsvarande § IG. Orden »och skiljemynt» äro tillagda, liksom
i noten.
§ 12, motsvarande § 17. Sista satsen i stycket 2 bör utgå såsom
numera icke behöflig eller tillämplig.
§ 13, motsvarande § 18.
Mom. 1. I fråga om enskilda penningeanstalters vexlar har ansetts
4
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
nödigt att tillerkänna fullmägtige afgöranderätten beträffande mottagandet
af sådana betalningsmedel. Denna afgöranderätt bör naturligtvis så utöfvas,
att fullmägtige meddela vederbörande styrelser allmänna föreskrifter i ämnet.
Pröfningen kan dock ej inskränkas till bedömande af ifrågakommande penningeanstalts
soliditet och säkerheten för att vexlarna behörigen inlösas,
utan måste jemväl afse att missbruk ej förekomma, derigenom att en enskild
penningeanstalt i något riksbankens kontor insätter af den sjelf utfärdade
vexlar, ämnade att inlösas på annan ort för att på det sättet skaffa
sig riksbankssedlar. Försök att så förfara hafva nämligen icke saknats.
C. Den gamla § 20, som handlar om foliorörelsen, torde böra flyttas
under annan afdelning. Då riksbanken numera icke får emottaga penningar
på deposition annat än utan räntegodtgörelse och likaså å giroräkningen
enligt lagen § 16 b första stycket icke få innestå medel mot ränta, synas
hithörande stadganden, likasom det särskilda om räkningsförande för statens
verk, böra hänföras under en afdelning, så att särskild folioräkningsrörelse
ej kommer i fråga. Afdelningen skulle således omfatta endast riksbankens
postvexelrörelse.
§ 15, motsvarande § 21.
Mom. 1 innehåller nödig hänvisning till lagen.
c) och d) hafva ansetts kunna utgå, såsom innehållande bestämmelser,
hvilka enklare kunna sammanfattas i det föreslagna tillägget till b). Ifrågakommande
in a ku ler in g af sedlar, som afsändas från afdelningskontoren,
behöfver ej upptagas i reglementet utan bör bero på en särskild ordningsföreskrift.
Ofverföring af medel sker för öfrigt numera i väsentlig mån
genom anlitande af den löpande räkningen mellan hufvud- och afdelningskontoren.
Gamla § 22 är flyttad till afdelningen E, der den synes hafva lämpligare
plats.
D skulle nu omfatta depositions- och giro■ samt den endast i vissa
fall förekommande upp- och afskri/''ningsrörelsen.
Den nya § 16, som motsvarar § 24, lär icke böra innehålla utöfver
lagens föreskrift mer än punkten b) af denna.
I den nya § 17, som motsvarar § 20 i nu gällande reglemente, hafva
upptagits lagens bestämmelser i § 16 b) och 17 eller dels rätten för hvem
som helst att insätta medel å giro, motsvarande den nu i § 20 medgifna
rättigheten att öppna folioräkning, dels ock för statsverket enahanda rätt,
med skyldighet tillika för riksbanken att verkställa utbetalningar för statsverket
efter den närmare öfverenskommelse, som kan varda träffad mellan
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
5 Bil. B.
vederbörande och fullmäktige, åt hvilka bemyndigande härutinnan bör lemnas
i reglementet. Såsom allmänna bestämmelser skola fortfarande gälla
mom. 2, 3 och 4, hvartill lägges uttryckligt stadgande om meddelande af
qvitto (jfr nuvarande § 28 b).
Mom. 5 är bibehållet för att särskildt i enlighet med lagens § 17
gifva uttryck åt redan nu stadgade praxis i afseende å behandlingen_af
statsverkets förra folio-, nu giro-räkning vid hufvudkontoret.
I fråga om den rörelse med »clearing)), som kan blifva erforderlig, synas
behöfliga ordningsföreskrifter tills vidare bäst få sin plats i tjenstgöringsstadgarna.
Nya § 18 upptager bestämmelserna för upp- och afskrifningsräkningen,
sådana dessa, enligt lagen § 16 sista stycket, skola blifva och för öfrigt
enligt gamla § 23 med de ändringar, som lagens stadganden'',rpåkalla.
E motsvarar gamla D. Rubriken är affattad _qned hänsyn till ordningsföljden
af momenten, hvilken lämpats efter lagens bestämmelser.
§ 19, motsvarande § 22.
Mom. 1 motsvarar gamla mom. 2, hvilket är ändradt i öfverensstämmelse
med lagen. Att uppgift å finheten för metallbi plants, hvilken förut
ej mottagits, bör lemnas, är gifvet, då finheten är en faktor för bestämmandet
af värdet å depositionen’; och likaså att insättaren bör hafva^skyl"
dighet att sjelf styrka den genom vederbörlig^attest.
Mom. 2 motsvarar nuvarande mom. 1. Härefter följer gamla mom. 4,
hvari afgiften* utan ändring af beloppet, är uttryckt i procenttal. t
Sista stycket har ansetts böra utgå. Afgiften är nemligen så lågt
tilltagen, att nedsättning deri ej synes böra förekomma.
Mom. 4 skulle motsvara förra mom. 3. Till orden »såvidt lägligt är
och utrymme dertill inom kontoret gifves» är tillagdt »efter fullmäktiges
bestämmande)) såsom särskildt egnadt att angifva den mera inskränkta utöfning
af här ifrågavarande rörelse, hvilken, att döma af motiveringen till
lagens § 19 senare stycket, Riksdagen synes hafva åsyftat.
Ändringarna i gamla mom. G torde icke behöfva särskildt motiveras.
I mom. 7 är åt fullmäktige lemnad rätt att bestämma ifrågavarande
rörelses omfång vid afdelningskontoren, hvarom icke synas böra, åtminstone
för det närvarande, i reglementet införas några detaljerade bestämmelser.
F skulle nu omfatta endast utlåningsrörelsen.
§ 20 motsvarar gamla § 25.
I afseende å denna paragraf hafva fullmägtige ansett sig böra i sam
-
6
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
manhang med omarbetningen af reglementet fästa utskottets uppmärksamhet
på den olikhet beträffande afdelningskontorens lånerörelse, hvilken för närvarande
gäller för de äldre kontoren i Göteborg, Malmö, Visby, Luleå,
Östersund, Vexiö samt Jönköping å ena sidan och kontoren i Kalmar,
Karlstad, Hernösand, Falun, Örebro, Umeå, Mariestad och Linköping å
den andra. Då enligt den nya lagen riksbanken inom en nära framtid
skall bedrifva sin rörelse vid en större mångfald kontor och i följd deraf
riksbankens fonder för utlåning naturligen komma att blifva alltmera splittrade
till olika platser, blifver det nödigt, att denna lånerörelse med stor
uppmärksamhet kontrolleras af fullmägtige och att samtliga kontoren i
detta afseende underkastas af fullmägtige gifna bestämmelser, på fullmägtiges
pröfning i öfrigt beroende, om och i hvad mån de finna sig kunna
medgifva vissa kontor större sjelfbestämmelserätt än de öfriga i afseende å
utlåningen. I enlighet med denna fullmägtiges åsigt, har den sista delen
af mom. 1 å sid. 20 ändrats så, att den enligt nuvarande § 25 fullmägtige
medgifna bestämmanderätt i afseende å vissa kontors lånerörelse är
afsedd att gälla alla afdelningskontoren.
Att distriktsindelningen för öfrigt måste till år 1899 ändras med afseende
dels å kontorets i Gefle öppnande, dels ock å möjligen förut beslutadt
anordnande af något nytt kontor, behöfver knappt erinras.
§ 21 motsvarar gamla § 26 och är affattad med hänsyn till lagens
uttryck.
Gamla § 27 är flyttad och motsvarar § 26 inom. 7.
§ 22 motsvarar § 28. *
I mom. 1 är tillagdt enligt lagen, att vexeln skall vara betalbar å
inrikes ort.
Mom. 3 är tillagdt af lätt insedt skäl.
§ 23, gamla § 29, är affattad i enlighet med lagen.
§ 21 motsvarar § 30. Utöfver lagens bestämmelser, och deraf föranledda
ändringar, är föreslaget, att i reglementet skall intagas föreskrift derom,
att fullmäktige skola bestämma, hvilka slag af varor må belåuas. Det
skulle nämligen enligt fullmäktiges åsigt icke vara välbetänkt att för närvarande,
innan tillräcklig erfarenhet är för handen om lämpligheten att belåna
det ena eller andra varuslaget, intaga bestämd föreskrift med afseende
härå i reglementet, enär en sådan föreskrift lätteligen blefve antingen för
vidsträckt eller ock för inskränkande. Likaså synes belåningspriset icke
kunna nu fixeras för olika slag af varor, såsom nu skett i fråga om jerneffekter
ensamt, isynnerhet som ett mer eller mindre på måfå uppgifvet
Bankoutskottets Memorial N;o 7.
7 Bil. B.
maximum skulle kunna framkalla den föreställningen, att varan icke borde
belånas under detta.
§ 25 motsvarar § 31. I mom. 1 och 2 äro lagens bestämmelser i
§§ 13 och 14 intagna i stället för nuvarande mom. 1 och 3.
Såsom mom. 3 är upptagen ur gamla mom. 1 bestämmelsen om kreditivtiden,
hvaremot stadgandet om postsparbankens frikallelse från skyldigheten
att ställa säkerhet funnits böra utgå, enär sådan icke är medgifven
i lagen.
Af samma skäl bör sista stycket af mom l bortfalla. Senare punkten
af mom. 2 bör bortfalla, såsom ersatt af hänvisningen till lagen i mom. 1.
Mom. 5 är lika med det förra mom. 4, men med ett förtydligande i
afseende å rån teberäkningen, i öfverensstämmelse med praxis och gällande
kontraktsbestämmelser.
Mom. 6 och 7 motsvara 5 och 6.
Mom. 7 är affattadt efter lagen.
Mom. 8 och 9 likaså.
Mom. 10 hänvisar till lagens öfvergångsstadgande.
§ 26 motsvarar § 32.
Mom. 1 är affattadt till öfverensstämmelse med lagen, dock med tillägg
af »efter vederbörlig pröfning».
Ett mom. (5) är här tillagdt. Det finnes nu i § 33 (mom. 5).
Ett annat nytt mom. 7 ersätter gamla § 27, rättad till öfverensstämmelse
med lagen.
Mom. 8 motsvarar det förra mom. 6.
I rubriken är »Allmänna» rättadt till »särskilda», d. v. s. utöfver förut
upptagna, hvaremot i mom. 1 uttryckes att dessa gälla rörelsen i dess helhet.
§ 27 motsvarar § 33. Ändringarne hänföra sig till lagens föreskrifter.
I fråga om tjenstemäns lånerätt är uttrycket »publika papper» närmare bestämdt.
§ 28 motsvarar § 84. Tillägget »kredit i löpande räkning» torde ej
behöfva motiveras.
Efter andra stycket är ett tillägg gjordt med anslutning till hvad
fullmäktige yttrat i det till 1897 års Biksdags särskilda utskott afgifna
yttrandet angående § 18 i lagen. Fullmäktige hafva dock härvid ansett
sig böra affatta bestämmelsen angående vexeldiskonteringen så, att den ej
lägger hinder i vägen för att antaga vexlar, hvilka på grund af särskilda
omständigheter finnas kunna diskonteras och pröfvas innefatta full säkerhet
för riksbanken.
8
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
§ 29 motsvarar § 35. Mom. 2 ändrades vid 1897 års riksdag till
sin nuvarande lydelse i enlighet med lagens bestämmelser. Dock torde
äfven här »kredit i löpande räkning» böra tilläggas.
§ 30 motsvarar § 36. I mom. 1 tillägges »kredit i löpande räkning».
Ett nytt mom. 2 innehåller nödig hänvisning till lagens undantagsstadgande.
§ 31 motsvarar § 37. Ordet »utlåning» befinnes, om man jemför uttrycket
i lagen § 13, ensamt tillräckligt, och med hänsyn härtill bör senare
stycket bortfalla. Hvad angår den dag, från hvilken kreditiv skall räknas,
blir vederbörande kontrakt gällande utan särskild bestämmelse härom.
Ur nuvarande § 40 mom. 6 hafva åtskilliga stadganden angående de
omständigheter och förhållanden, som utgöra hinder för att vara fullmäktig
i riksbanken, ansetts kunna uteslutas och i fråga om desamma endast hänvisning
till lagens bestämmelser i ämnet intagits i motsvarande mom. 5 af
förslagets § 34.
Ändringen i första punkten af gamla § 41 afser endast vinnande af
lämpligare uttryck, och mom. 2 är uteslutet, då bestämmelserna deri innefattas
i förslagets § 39, som svarar mot nuvarande § 44.
Nuvarande § 43 är oförändrad med undantag endast deraf, att i mom.
2 orden »vexeldiskonterings-, låne- och kreditivansökningar» utbytts mot det
kortare och numera lämpligare uttrycket »utlåningsärenden».
§ 44, angående ärenden och förhållanden, som skola hemlighållas, är
ändrad och förkortad, enär bestämmelser i ämnet, då, såsom i förslaget
iakttagits, hänvisning sker till lagen, ansetts ej behöfva i vidsträcktare mån
i reglementet intagas.
Nuvarande §§45 och 46 äro uteslutna, då bestämmelser härom ej
äro i reglementet behöfliga.
Ändringen uti mom. 3 af nuvarande § 47 har skett för att tydligen
angifva, att fullmäktige endast i det fall, att riksbanken för tillfället eger
behållning å myntverket, hafva att deltaga i inventering derstädes.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
ö Bil. B.
Utbytet i § 52 mom. 4 af orden »Rikets Ständer» mot »Riksdagen»,
har skett af den anledning, att några årligen utgående anslag tillkommit
under nuvarande statsskick.
Det i gamla § 56 mom. 1 gjorda tillägget rörande statsrevisorernas
berättelse till Riksdagen har skett med anledning deraf, att revisorernas instruktion
§ 6 hänvisar till bestämmelser härom uti bankoreglemeutet, hvilka
dock hittills ej förefunnits.,,,
!'' —:-r-rt—-—— ‘ ,; : i i t , i ■ {• j . !; .
Hvad beträffar stadgandet i nuvarande § 57 angående förflyttning i
vissa fall af riksbankens redbarheter m. m. till säker ort inom riket, hafva
sistnämnda två ord uteslutits af det skäl, att förhållandena skulle kunna
blifva sådana, att större trygghet bereddes för riksbankens tillhörigheter,
om dessa förvarades hos någon centralbank eller ansedt bankirhus på utrikes
ort, der de, såsom deposition, tillhörig annat land, enligt folkrättens bestämmelser
ej vore utsatta att af fiende tillgripas. I enlighet med denna åsigt
har ock meddelandet angående för ändamålet å Karlsborgs fästning beredd
lägenhet för riksbanken ansetts kunna ur reglementet utgå.
.§ 59 mom. 3. Då vid tillfälligt förfall för styrelseledamot för den
dagliga förvaltningen vid afdelningskontor hinder ofta möter för annan ledamot
att, såsom i § 59 mom. 3 föreskrifves, i afvaktan på fullmäktiges
bestämmande öfvertaga den förres göromål, af hvilken anledning ock i de
flesta fall vederbörande kamrerare plägat af fullmäktige erhålla uppdrag i
berörda hänseende, hafva fullmäktige ansett styrelsen höra uttryckligen erhålla
det i förslaget för densamma afsedda mera allmänna bemyndigandet.
Bestämmelserna i § 58 äro ej i sak ändrade, utan blott till en del
omredigerade för erhållande af en mer öfverskådlig och tydlig uppställning.
De i §§:na 60—64 vidtagna mindre väsentliga ändringarna innefatta blott
några omredigeringar till fullständigande och förbättrande af några uttryck,
som ansetts böra utbytas mot andra.
Med anledning af det i sammanhang med ny aflöningsstat för de
mindre afdelningskontoren meddelade beslut om upphörande af särskild ersättning
för kommissionsbestyren vid desamma har § 68 mom, 2 erhållit
Bih. till lliksd. Prot. 1898. 6 Sami. 1 Afd. 6 Häft. Bil. B. 2
10
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
den delvis förändrade lj''delse, som motsvarande § 59 mom. 2 i förslaget
upptager J ” •; '' •
I nuvarande § 75 mom. 1 är ersättning för sjukdomsvikariat vid de
afdelningskontor, der tjenstegrader ej finnas, bestämd att, utom hvad beträffar
kontoret i Visby, utgå med ett belopp af 900 kronor för år, motsvarande
den för tjenstebefattning vid dessa kontor förut anvisade lägsta
lön. Då denna numera enligt den nya staten utgör tolfhundra kronor för
år, och ej något giltigt skäl synes förefinnas att hädanefter göra undantag
för Visbykontoret, hafva fullmäktige föreslagit att, i konseqvens med hvad
för hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö är stadgadt,
ifrågavarande vikariats ersättning måtte bestämmas till sistnämnda
belopp.
Kif fciUj ■■ V ii ''.i'''' ::''i ? i ’'' >0 !!•■ . i! ''■ I ■>, ■ :
Beträffande semester för tjenstemännen vid de mindre afdelningskontoren
är i § 75 mom. 2 stadgadt, att sådan tillkommer kamrerare och
bokhållare. Enligt den nya staten hafva de förut förenade kamrerare- och
kassörstjensterna blifvit åtskilda, hvadan rätt till sådan ledighet torde böra
tillförsäkras kassörerne. Vid uppgörandet af förslag till denna stat hafva
fullmäktige uttalat såsom sin åsigt, att semester borde tillkomma såväl
kamrerare som kassörer. Med hänsyn härtill och då vid de kontor, der
registrator, som tillika är bokhållare, finnes, denne, oberäknadt ombudsmannen,
innehar lägsta tjenstemannabefattningen, för hvilken hittills semester
icke varit medgifven, hafva fullmäktige för närvarande ej ansett sig böra
föreslå sådan för nämnda tjenst. Af denna anledning har motsvarande
mom. i förslaget affattats på sätt skett.
Enligt nu gällande bestämmelser skall den riksbankens tjensteman eller
vaktbetjenf, som fylt sjuttio år eller tjenat fyratiofem år, flyttas på pensionsstat,
med åtnjutande af hela lönen i pension, hvarjemte den, som uppnått
65 år och , tjenat 40 år, är berättigad att på grund af läkarebetyg
erhålla afsked, likaledes med hela lönen såsom pension. Förstnämnda bestämmelse
kan i det hänseendet synas mindre lämplig, att då man faststält
en viss ålder, vid hvilken en tjensteman ellér vaktbetjent är skyldig att
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
11 Bil. B.
afgå och denna bestämts till 70 år, på samma gång föreskrifvits att den
som tjenat 45 år är skyldig att afgå. Härigenom kan nemligen lätteligen
inträffa, att den som tidigt inträdt på tjenstemannabanan, t. ex. vid 18 års
ålder, kan vara skyldig att afgå vid 68 års ålder, sålunda 7 år tidigare
än enligt förra alternativet. Detta torde få anses ej vara fullt rigtigt, och
då vid senare löneregleringar för statens tjenstemän är bestämdt, att de
skola från tjensten afgå, när de uppnått 65 lefnadsår och tjenat minst 35
år, med rätt för vederbörande styrelse att på grund af särskilda omständigheter
kunna låta någon tid med afskedet anstå, samt då ej något särskildt
skäl synes förefinnas för ett undantagsstadgande i berörda hänseende, hvad
beträffar riksbankens tjenstemän och betjente, hafva fullmäktige funnit sig
böra i nu förevarande reglementsförslag förnya sin år 1894 gjorda framställning
om ändring till öfverensstämmelse med nyssnämnda grunder af
bestämmelserna angående pensioneringen.
I sammanhang härmed och såsom en konseqvens, i händelse af bifall
till förändringen af nuvarande §§ 86 och 87, är förslaget angående § 88
affattadt.
Hvad beträffar förslaget till ändrad lydelse för § 89, är detsamma föranledt
dels deraf, att ordet »oförmögenhet» kan anses vara mindre väl vald!
och derför utbytts mot det föreslagna »minskad arbetsförmåga», dels att,
om ock i afseende å det pensionsbelopp, som bör den enligt §:en afskedade
tilläggas, med fog kan antagas, att fullmäktige ej äro ovilkorligen skyldige
att tilldela antingen det högsta pensionsbeloppet eller det lägsta, utan att,
såsom äfven tillämpats, något mellanliggande belopp kan anvisas, fullmäktige
ansett §:en böra förtydligas på sätt skett.
1 *
Slutligen hafva fullmäktige velat meddela, dels att, då fullmäktige
ämna inom kort afgifva det af förra årets bankoutskott infordrade yttrande
i anledning af ett inom utskottet väckt förslag om vissa bestämmelser rörande
styrelseledamöterna för den dagliga förvaltningen vid de mindre afdela
ingskoutoreu, fullmäktige i sammanhang härmed komma att föreslå de
ändringar i reglementet, som till följd häraf må kunna anses böra vidtagas,
dels ock, att, sedan vaktmästare vid hufvudkontoret i en till utskottet
stiild och i föreskrifven ordning till fullmäktige inleranad skrift gjort an
-
%
<yt
12
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
»
sökan angående semesterledighet, något tillägg i reglementet blifver erforderligt,
i händelse denna ansökan, hvaröfver fullmäktige hafva att till utskottet
afgifva utlåtande, vinner bifall.
Protokollsutdräg, in befattande skilda meningar, bifogas
'' ''O '' . '' _:i !y i! i ?!. fl i;t|{ i i''- s-w ;.i : ;■ ; i .ii : i <.r -,,r >
Stockholm den 27 januari 1898.
t t-.nef Jjsn''--:: (bo t.•<; .<
: i "''t * i > i.J *h '' \ •• 11; i ;i1
f:> j*.»
PEHR EHKENHEIM.
* .1* <■ >: J": f: ''.l t) ''!. * >å j
R. TÖRNEBLADH.
J. W. ARNBERG.
■. • •«: • » k;•!!( • .
TOM LILJEWALCH.
[TEN von FHIE8EN.
t < • i
: It ‘ '' f n ! ''■ ■
OLOF JONSSON.
. ; "■ -bo !)''" tf -y-tit..
ROB. ALMSTRÖM.
: 1 ; i '' H i ’ ? > ’! t:.4(• i J •• ,
oi,J < o
. > . , 1 ]
. :■> It.. ,11,’l''jjl >!;i, i
Utdrag af protokollet, hållet hos herrar fullmäktige i riksbanken
den 27 januari 1898.
;■!* ti ''-v;: < o.:. »yilåwiilfn.! -tln a.*4, föj, ■ ■ .; ••■v.'' - ''• ;
,t.t« nntu ‘ ; n b.'' , it •’> av jo i. i l .Mist
§ 2. Sedan nu mera korrekturark å upprättadt förslag till bankoreglemente
att gälla från 1899 blifvit till herrar fullmäktige utdeladt, företogo
fullmägtige samma förslag till slutlig behandling.
Detta förslag godkändes nu med några genast vidtagna jemkniugar
samt skulle i sådant jemkadt skick och med iakttagande af de förändringar
i den typografiska uppställningen, som herr deputeraden för den inre förvaltningen
egde föranstalta, öfverlemnas till bankoutskottet med skrifvelse
enligt registraturet, hvilken skrifvelse nu justerades.
Nedannämnde herrar fullmägtige anmälde härefter afvikande meningar,
nemligen:
herr v. ordföranden med hvilken herr ordföranden instämde:
»I fråga om § 20 i reglementet (motsvarande § 25 i 1897 års reglemente)
är jag i så måtto skiljaktig från flertalets mening, att jag anser
»
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
13 Bil. B.
någon ändring i fråga om fullmäktiges särskilda bestämmanderätt öfver
lånerörelsen för vissa afdelningskontor icke för närvarande och innan erfarenhet
vunnits i afseende å tillämpningen af den nya lagens föreskrifter
beträffande låne- — i praxis egentligen kreditiv- — rörelsen vara behöflig,
i synnerhet som fullmäktige beträffande samtliga kontor enligt nuvarande
§ 60 i reglementet ega en befogenhet, som bör kunna vara tillräcklig att
förekomma möjligen inträffande afvikelser från den uppfattning, som fullmäktige
finna sig böra göra gällande till tryggande af bankens säkerhet
och lånerörelsens ändamålsenliga bedrifvande»;
Herr von Frusen:
»Under åberopande af mitt anförande till fullmäktiges protokoll den
28 mars 1895, infördt i bankoutskottets utlåtande n:o 10 för nämnda år,
sid. 7—11, angående utsträckning af tiden för återbetalning af afbetalningslån,
och med erinran, att det skäl, som af 1896 års bankoutskott särskildt
anfördes mot en sådan utsträckning, nu mera förfallit, sedan det belopp
af riksbankens fonder, som får bindas i ifrågavarande utlåning, nu blifvit
bestämdt genom en af Konung och Riksdag gemensamt stiftad lag, har
jag ansett, att i § 26 mom. 2 af reglementsförslaget orden »en femtedel»
bort utbytas mot »eu tiondedel».
Herr Almström-.
»Då jag är af den mening, att ett reglemente bör vara så öfverskådligt
och fullständigt som möjligt, har jag ansett, att i stället för de i vissa
delar af fullmäktiges förslag till reglemente för riksbankens styrelse och
förvaltning införda hänvisningarna till lagen för Sveriges riksbank af den
12 maj 1897 — hvilka hänvisningar äro ofullständiga och derigenom
möjligen torde kunna verka vilseledande — lagens bestämmelser i hvad
de afse styrelsen och förvaltningen bort i reglementet införas, äfvensom att
de ännu gällande stadgandena i § 2 i 1897 års reglemente bort bibehållas
i det nya.
På grund häraf har jag sammanfattat ett särskildt förslag (Bil. A) till
reglemente, i hvilket jag infört de bestämmelser i lagen, hvilka enligt min
mening icke deri böra saknas, hvarjemte jag försett de reglementsbestämmelser,
som i möjligaste män ordagrant hemtats från lagen, med hänvisningar
till motsvarande stadganden i densamma.»
V\ »
14
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
Herr von Friesen har slutligen begärt få antecknadt, att han under
fullmäktiges öfverläggningar i ärendet påyrkat, att §§ 45 och 46 i 1897
års reglemente, hvilka fullmäktiges flertal uteslutit, skulle oförändrade upptagas
i förslaget till det nya. Som ofvan.
Ur protokollet
v> v; i U<• :>
G. Dahlgren.
i‘M[v.yÅ ; >’ .iv. ''in ]il; j “inwHiin .-''i1 trio-- i v* Jiu.>
wyiiäiiiuHij). i!»
Öl o:ir Vd»;''l
f> *i<
u Un ,.„MUu*iUfrf
fyll i i fiiibu ii'' Ui
i;
J IHi
• j i
> K ^
Barikoutskottets Memorial N:o 7.
15 Bil. B.
ir.jjttiimsq ssihm om/(■•«> lita* »;
itc. Liv meb ([.''»o tpufdifr :rs»‘l ■jäv1!''••t«L
..:t^! i-jj>,‘ 1/ er» 9id*-Viö4X fiuo Sou/! :i })B l;
, 1 ih''Ji‘11 Vll.gitiCc ,VI rf0O •''
,j i-.ri <•: t, , •<<!’• (;b it- >(
• i '' It: / '' !! . •!, S* mdi
(Bilaga A.)
.•ij;f>uniaA JiiJäM:i moa .urni »•» tf:
rurilvioi
Ii
t-jfhii-Hfef
Förslag
lArrJlj
iVniCfffW
till
Reglemente
för riksbankens styrelse och förvaltning att gälla från och medl899.
AFDELNING I.
Allmänna föreskrifter.
Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af dertill
förordnade fullmägtige efter af Konungen och Riksdagen gemensamt
stiftad lag samt de särskilda föreskrifter, som äro meddelade i detta
reglemente.
(Jfr Regeringsformen § 72.)
,''i.l iffti Vilt'',*Ti: U''i: I • v
§ 2.
Enligt Sveriges Rikes Ständers beslut och förordning om banken af
den 22 september 1668, har Sveriges riksbank till föremål för sin verksamhet:
A.
i egenskap af vexelbank:
att bibehålla det inländska myntet vid dess råtta och skäliga valör samt
hindra och förekomma främmande myntsorters obilliga och egenmägtiga
stegrande;
(Jfr ingressen till nämnda Kikets Ständers beslut och förordning.)
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
t
16
B. i egenskap af depositionsbank:
att för allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga penningar
af en hvar, som sadant åstundan deröfver föra räkning och dem vid anfordran
insättaren tillhandahålla, så att handel och rörelse må underlättas
genom de derå utfärdade assignationers och invisningars kredit, kraft och
giltighet, samt att derförutom jemväl, till säkert förvar mot vådliga häudelser
och tillgrepp, under försegling emottaga och vårda såväl kontanta
penningar som annan flyttbar egendom;
(Jfr ingressen till ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)
C. i egenskap af lånebank:
att på drägliga vilkor, emot fullgod säkerhet, biträda lånebehöfvande med
understöd, och sålunda, till befordrande af handelns och alla nyttiga näringars
uppkomst och förkofran, förebygga ocker och obilliga intressens
beräknande enskilde emellan;
(Jfr § 44 och följande i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)
B. i egenskap af allmän statsanstalt:
att uti den genom låneoperationerna inflytande och besparda vinst en tillgång
må beredas, hvaröfver Rikets Ständer ega att till Kongl. Maj:ts och fäderneslandets
heder och nytta samt allmänt gagneliga ändamål disponera.
(Jfr § 74 i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning samt § 25 i lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897.)
ti 11 ) i * i,j, . •( till-; ! . /{O* J, .. ,,
§ 3.
Riksbankens grundfond skall, utan beräkning af riksbankens fasta
egendom, inventarier samt mynt- och medaljsamling, utgöra femtio millioner
kronor.
(Jfr § 2 i lagen för Sveriges riksbank.)
''>«>T inj «it:v ■ •rji <■)•/< n:tl ."i ''m ■•••>.'' i:v—: '' ‘ " .
§ 4.
»
Af riksbankens behållna årliga vinst skola minst 10 procent afsättas
till bankens reservfond. Sedan reservfonden uppgått till minst tjugufem
procent af bankens grundfond, må vidare afsättning till reservfonden kunna
upphöra. Nedgår reservfonden under detta belopp, skall afsättning till
densamma å nyo vidtaga.
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
17 Bil. B.
Uti lätt säljbara utländska statspapper skall riksbanken innehafva
minst ett belopp, som motsvarar reservfonden; åliggande det fullmäktige
att, i händelse dylika statspapper någon gång, vare sig till förstärkning af
de i § 5 här nedan omförmälda kassatillgångar eller till betäckande af förlust,
som å bankens rörelse uppstått, behöfva afyttras, så att behållningen
nedgår under hvad som är bestämdt, så fort sig göra låter, å nyo uppbringa
denna till ett mot reservfonden svarande helopp.
Det kapitalöfverskott, riksbanken utöfver grundfonden och reservfonden
eger, må vid bokslutet föras såsom reserverade medel.
(Jfr § 26 i lagen för Sveriges riksbank.)
§ 5.
Mom. 1. Riksbanken eger rätt att utgifva sedlar till det belopp, som
motsvaras af följande kassatillgångar:
a) metallisk kassa, så beräknad, som i § 6 här nedan sägs;
b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande, mot
sjöfara försäkradt guldmynt eller omyntadt guld;
c) hos bankinrättningar eller handelshus på utrikes ort i löpande räkning
innestående medel.
Mom. 2. Utöfver det enligt mom. 1 medgifna belopp är riksbanken
berättigad till en sedelutgifning af högst ett hundra millioner kronor, under
vilkor att de på grund häraf utgifna sedlar motsvaras af följande tillgångar
sammanräknade:
a) lätt säljbara utländska statspapper;
b) statens, allmänna hypoteksbankens och andra inhemska obligationer,
som å utländsk börs noteras;
c) vexlar, betalbara inom eller utom riket.*
(Jfr ■$? 6 och 7 i lagen för Sveriges riksbank.)
§ 6.
Såsom riksbankens metalliska kassa skall beräknas allt riksbanken
tillhörigt och inom landet befintligt svenskt och utländskt guldmynt samt
omyntadt guld. •
* Bland ifrågavarande tillgångar må från början af år 1899 till utgången af år
1903 i visst fall inberäknas riksbankens kreditivfordran hos enskild bank. (Jfr lagen
för Sveriges riksbank, öfvergångsstadgandon Sj 42.)
Bill. till Riksd. Prof. 1898. G Sami. 1 Afd. G Höft. Bil. B.
3
18
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
Metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än tjugufem
millioner kronor. Derutöfver skall, då de på grund af § 5 mom. 2 utgifna
sedlar öfverstiga sextio millioner kronor, riksbanken hålla i metallisk kassa
minst trettio procent af det belopp, hvarmed de på sådan grund utgifna
sedlar öfverskjuta sistnämnda summa.
(Jfr § 8 i lagen för Sveriges riksbank.)
§ 7.
Riksbanken är ovilkorligen skyldig att, när så påfordras, vid sitt
hufvudkontor inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och Riksdag faststält,
hvadan sedlar å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras
lydelse, sedlar å specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie
eller banko gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å
14 och 10 skillingar uti koppar efter enahanda grund som för inlösen af
sedlar, lydande å banko.
(Jfr lagen angående myntbestämningen den 1 mars 1830, kong! förordningen om rikets mynt af
den 3 februari 1855 samt lagarne om rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet af
den 30 maj 1873 äfvensom lägen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock
angående forum för riksbanken den 12 maj 1897.)
§ 8.
Mom. 1. Vägrar riksbanken, under hvad sken det vara må, att sedel
vid uppvisandet inlösa, må den, som innehar sedeln, derom göra skriftlig
anmälan hos Svea hofrätt, hvilken, efter att deröfver hafva hört fullmäktige
i riksbanken, eger att med frågan enligt lag och författningar förfara.
Öfver hofrättens beslut må klagan genom besvär hos Konungen
fullföljas inom den tid och i den ordning, som i 30 kap. 18 § rättegångsbalken
sägs. m
Finner hofrätten, att sedelns vägrade inlösen härrört af bankens oförmåga
att genast uppfylla sina förbindelser, göre hofrätten hos Konungen
derom anmälan. Konungen pröfvar, hvilka utvägar, i öfverensstämmelse
med grundlagarne, lämpligast må vidtagas för att upprätthålla allmänna
förtroendet och åter sätta riksbanken i stånd att sina sedlar vid anfordran
inläsa.
Mom. 2. Riksbanken är uti de mål, för hvilka ej här ofvan eller
eljest genom lag annorlunda stadgas, lydande under Stockholms rådstufvurätt.
(Jfr §§ 2 och 3 i lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock
angående forum för riksbanken den 12 maj 1897).
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
19 Bil. B.
§ 9-
Mom. 1. Vid hvarje kalenderårs slut skall fullständigt bokslut upprättas;
skolande på grund af detta bokslut en öfversigt, som fullständigt
utvisar riksbankens ställning, så fort ske kan, tryckas och med allmänna
tidningarna utdelas.
Mom. 2. Omedelbart efter hvarje månads slut skall upprättas en
öfversigt, utvisande under särskilda rubriker riksbankens tillgångar och skulder.
Denna öfversigt skall derefter ofördröjligen tryckas och med allmänna
tidningarna utdelas,
Derjemte skall för hvarje vecka upprättas och i allmänna tidningarna
införas upggift om riksbankens metalliska kassa och i öfriga i § 5 mom. 1
här ofvan omförmälda kassatillgångar, utelöpande sedlar samt obegagnad
sedelutgifningsrätt.
(Jfr §§ 23 och 24 i lagen för Sveriges riksbank.)
AFDELNING 2.
Om bankens rörelse.
A. Om köp och försäljning af guld, silfver, utländska vexlar och
obligationer samt om metalliska kassans upprätthållande.
§ io.
Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottages
svenskt guldmynt, pregladt i enlighet med kongl. förordningen af den 81
juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt.
Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningsn den 3 februari
1855 eller äldre författningar preglade svenska silfvermynt emottagas af
riksbanken enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873 om öfvergången
till det nya myntsystemet stadgade grund.
20
Bankoutskotlets Memorial N:o 7.
Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfverrnyntsorter, hvilka
icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i
riket, ega fullmäktige bestämma, såväl hvilka slag må köpas som pris derå.
Mom. 4. Riksbanken eger att köpa och sälja guld och silfver.
Guld i plants, som för riksbankens räkning till myntverket aflemna?,
skall af riksbanken inlösas med guldets värde i svenskt mynt eller 2,480
kronor för ett kilogram fint guld, med afdrag af en fjerdedels procent i
myntningskostnad, så ock, der smidbargöring och skadning ifrågakomma,
af de derför stadgade afgifter; dock att fullmäktige i riksbanken, när de
så skäligt finna, ega att befria säljaren från myntningskostnaden eller någon
del deraf. Guld och silfver, som sjöledes införas, skola försäkras mot
sjöfara.
Pa fullmäktige ankomme dock att, efter särskild pröfning för hvarje
fall, när de finna sådant för banken fördelaktigt, befria säljaren af guld
från myntningskostnaden eller större eller mindre del deraf.
Och ega fullmäktige att i afseende på mottagande af omyntadt guld
vid afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige anse
behöfliga.
Mota. 5. Fullmäktige ega pröfva, om och till hvilket pris silfver i
plants samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas.
(Jfr mom. 3 och 4 med § 10 i lagen för Sveriges riksbank.)
§ 11-
Mom. 1. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, pregladt före
år 1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd af
afslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmäktige
att besluta.
Mom. 2. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret
i mån af tillgång till pris, som fullmäktige ega bestämma.
§ 12.
Mom. 1. Riksbanken eger att köpa och sälja vexlar, dragna å firma
i utlandet eller utomlands bosatt person, förfallna till betalning inom sex
månader samt betalbara a utrikes eller inrikes ort, äfvensom att öfvertaga
och åter afyttra annan utländsk valuta, som förfaller inom samma tid.
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
21 Bil. B.
Moln. 2. Riksbanken eger att:
a) köpa och sälja svenska obligationer samt sådana å utländsk börs
noterade utländska statspapper, som äro lätt säljbara;
b) genom annat aftal öfvertaga såväl svenska statens obligationer som
utländska, lätt säljbara statspapper;
c) förmedla köp och försäljning af svenska statens och allmänna hypoteksbankens
obligationer.
Mom. 8. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmäktige
att hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar eller
handelshus samt att å dessa behållningar utställa vexlar eller anvisningar.
Mom. 4. Med aktade och säkra utländska bankinrättningar och handelshus
ega fullmäktige öppna löpande räkning med eller utan räntegodtgörelse.
(Jfr mom. 1, 2 och 4 med §§ 11, 12 och 20 punkt 2:o i lagen för Sveriges riksbank.)
§ 13.
Visar metalliska kassan benägenhet att nedgå till det i § 6 här ofvan
bestämda minsta belopp af tjugufem millioner kronor, böra fullmäktige i
tid vidtaga de åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena vid tillfället
finnas lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller statspapper, medelst
sedelstockens förminskning genom indragning å lånerörelsen eller medelst
anlitande af kredit å utrikes ort; egande fullmäktige att af dessa utvägar
välja den eller dem, som för tillfället må finnas bäst leda till målet.
(Jfr §§ 8 och 36 i lagen för Sveriges riksbank.)
§ 14.
Fullmäktige ega att, när de finna sådant erforderligt, för riksbanken
begagna utländsk kredit i form af lån eller kreditiv inom ett belopp af
tjugu millioner kronor.
(Jfr § 20 punkt l:o i lagen för Sveriges riksbank.)
B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om
andra betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas.
§ 15.
Mom. 1. Enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897
utgifver riksbanken sedlar å fem, tio, femtio, ett hundra och ett tusen
f
22
Bankoutskottets Memorial N:o 7.J .
kronor; och skall texten å dessa sedlar lyda sålunda: Sveriges riksbank
inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt enligt lagen
om rikets mynt af den 30 maj 1873.
Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens
tjensteman. A sedlar af fem och tio kronors valör anbringas båda namnteckningarna
genom tryck, och sedlarne å 50 och 100 kronor förses med
en tryckt och en handskrifven namnteckning, men å 1,000-kronors-valören
handskrifvas båda namnteckningarna.
Mom. 3. Eiksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara
försedda med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket gångbara mynt.
Mom. 4. I fråga om ■ inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iakttages
hvad som dels är sladgadt i kongl. kungörelserna af den 5 mars
1836, den 4 februari 1859, den 7 november 1878 och den 24 oktober
1890, dels föreskrifves i stadgarna för tjenstgöringen i riksbankens hufvudkontor.
Mom. 5. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad
och skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på
undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter, pröfvas
och afgöres af fullmäktige.
Mom. 6. Sedlar å riksdaler, äfvensom å en krona, skola, då sådana
till riksbanken ingå, på föreskrifvet sätt obrukbargöras.
(Jfr mom. 1 med §§ 3, 4 och 5 i lagen för Sveriges riksbank.)
§ 16.*
I riksbankens hufvudkontor skall tillhandahållas svenskt mynt och
skiljemynt af alla de valörer, som eldigt gällande lag om rikets mynt utmyntas;
börande fullmäktige tillse, att, så vidt ske kan, nödigt förråd af
hvarje slag förefinnes.
Derjemte skall, i enlighet med § 16 af lagen om rikets mynt den
30 maj 1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas
så stort förråd af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling
af sådana mynt, Indika endast till statens kassor äro lagligt betalningsmedel,
mot lika stort belopp samma slags gångbara mynt samt för utlem
-
* Rörande gångbarheten af mynt och skiljemynt, se lagen om rikets mynt af den
30 maj 1873, § 13 och § 14, deu senare sådan den lyder enligt kongl. kungörelsen af
den 25 juni 1881.
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
23 Bil. B.
nande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket som helst med 10 kronor
delbart belopp.
1 (ifrigt utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt
endast i mån af tillgång.
§ 17.
Mom. 1. Vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor skall mottagas
till invexling med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt,
pregladt efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning, samt
af riksgäldskontorets poletter. Sådant mynt får icke åter utvexlas.
Mom. 2. Kopparskiljemynt, pregladt enligt 1855 års myntordning,
skall likaledes i riksbanken qvarhållas.
Möm. 3. Fullmäktige ega bestämma, till hvilket värde sådant kopparskiljemynt,
som ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenskaper
bokföras.
§ 18-
Mom. 1. Vid insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- och
afdelningskontor kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, användas
dels hufvud- och afdelningskontorens vexlar, dels sedlar, utgifna af sådana
enskilda banker, som å den ort, der insättningen eller liqviden sker, lemna
dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens sedlar, och
livilka i öfrigt af fullmäktige pröfvas böra till emottagande godkännas, dels
ock, efter fullmäktiges pröfning, vid uppvisandet betalbara, af enskilda
penninganstalter utstälda vexlar.
Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ega fullmäktige
meddela föreskrifter.
Mom. 2. Finnes å ort, der afdelningskontor af riksbanken är förlagdt,
icke tillfälle till utbyte af enskilda bankers sedlar mot riksbankens, ega fullmäktige,
när sådant pröfvas för lättnad i allmänhetens beröring med kontoret
behöfligt, medgifva, att de enskilda bankers sedlar, som dertill af
fullmäktige godkännas, må i kontoret mottagas, men böra derjemte så förfoga,
att till kontoret inkomna dylika sedlar varda, så fort lämpligen ske
kan, emot riksbankens utbytta.
Mom. 8. I afdelningskontoren mottagna enskilda penninganstalters i
Stockholm betalbara vexlar skola genast såsom kontant leverering till hufvudkontoret
insändas; och sådana, som äro stälda att betalas å annan ort,
inkasseras, så fort sig göra låter.
24
Bankoutskottefs Memorial N:o 7.
§ 19.
Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri dag
hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas.
C. Om postvexelrörelsen.
§ 20.
Mom. 1. En hvar eger att i riksbankens hufvud- och afdelningskontor
insätta penningar mot erhållande af vexel å Sveriges riksbank i
Stockholm, stäld till viss man eller order och betalbar vid uppvisandet;
och gäller för öfrigt till iakttagande följande, nemligen:
a) Vexel får ej in blanco transporteras;
b) De penningar, som för ifrågavarande ändamål inbetalas i hufvudoch
afdelningskontoren, få icke under något vilkor i utlåningsrörelsen användas,
utan skola föras i särskild postvexelräkning.
Mom. 2. I hvarje af riksbankens kontor må penningar insättas och
ett deremot svarande belopp efter telegram af det kontor, der insättningen
egt rum, af hvilket som helst annat riksbankens kontor till vederbörande
i behörig ordning utbetalas, dock med rättighet för det senare kontoret att,
om svårighet möter för beloppets utbetalande i reda penningar, å detsamma
utfärda postvexel, att inlösas vid hufvudkontoret; och ega fullmäktige
genom meddelade särskilda föreskrifter bestämma de afgifter och de vilkor
i öfrigt, som med hänsyn till riksbankens säkerhet kunna pröfvas för åtnjutande
af omförmälda rättighet erforderliga.
(Jfr inom. 1 med § 18 i lagen för Sveriges riksbank.)
D. Om depositions-, giro- samt upp- och afskrifningsrörelsen.
§ 21.
Af en hvar, som sådant önskar, skall riksbanken såväl vid hufvudkontoret
som vid afdelningskontoren på disposition afgiftsfritt mottaga pen
-
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
25 Bil. B.
ningar att utan räntegodtgörelse återbetalas vid anfordran eller å tid, som
vid insättningen bestämmes; skolande bevis öfver sålunda insatta penningar
ställas till viss man.
Sådant insättningsbevis skall återställas, då penningarna lyftas.
(Jfr § 16 a) i lagen för Sveriges riksbank.)
§ 22.
Mom. 1. Det åligger riksbanken att dels af en hvar, som sådant
önskar, vid såväl hufvudkontoret som afdelningskontoren utan afgift eller
räntegodtgörelse mottaga och å giroräkning föra penningar med förbindelse
att vid anfordran tillhandahålla räkningshafvaren hvad å räkningen innestå^
dels ock utan räntegodtgörelse för statsverkets räkning mottaga penningar
och af statsverkets tillgodohafvande verkställa utbetalningar, enligt
aftal mellan fullmäktige och vederbörande myndighet.
För denna rörelse gälla följande bestämmelser:
a) om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan;
b) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;
c) å insättning meddelas qvitto, hvilket ej får år å annan öfverlåtas;
d) för uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt anvisning
eller till viss man eller order stöld vexel, hvilken icke får in blanco
transporteras; skolande behörigen folierade och numrerade vexelblanketter
räkningshafvare tillhandahållas utan afgift.
Mom. 2. Derest från statsverkets sida ifrågasättes, att, efter vederbörligt
förordnande, särskilda myndigheter skola ega att utställa anvisningar
på statsverkets giroräkning vid hufvudkontoret och få dessa anvisningar
vid anfordran i afdelningskontor inlösta, ega fullmäktige att sådant medgifva
under de vilkor och bestämmelser, som fullmäktige finna för riksbanken
behöfliga.
(Jfr § 16 b) och § 17 i lagen för Sveriges riksbank.)
§ 23.
Åt firmor, som hafva vexeldiskontering i riksbanken och ej sjelfva
drifva bankrörelse, må fullmäktige kunna öppna upp- och afskrifningsräkning
mot räntegodtgörelse. För sådan räkning gälla följande hufvudsakliga
bestämmelser:
Bill. till Riksd. Prot. 1898. G Sami. 1 Afd. G Häft. Bil. B.
4
26
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna talj''
b) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas;
c) för uttagning begagnas å viss man eller order stäld vexel, hvilken
icke får in blanco transporteras. Räkuingshafvarén eger icke begagna
andra vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas.
För dessa vexelblanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas
;
d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen
finnes behållning, motsvarande vexelns belopp;
e) å insätta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag
efter insättningen å högsta fulla 100-tai af behållningen;
f) fullmäktige bestämma det belopp, som högst må å räkning innestå,
äfvensom räntefoten, hvilken kar. vara olika i hufvudkontoret och de särskilda
afdelningskontoren.
(Jfr § 16 sista punkten i lagen för Sveriges riksbank.)
F. Om mottagning i förvar af guld, silfver och värdepapper samt af
gods under försegling.
r j;;v : . y. .'' . .: |j . '' ., ,
§ 24.
Mom. 1. I riksbankens hufvudkontor mottagas till förvar guld eller
silfver, myntadt eller i plants, emot bevis, utstäldt till viss person. Detta
bevis skall innehålla:
a) för såväl myntadt som omyntadt guld eller silfver vigt och dessutom,
i fråga om mynt, antal och valör af hvarje slag samt, beträffande
metall i plants, uppgift å finheten, hvilken inlemnaren har att styrka med
företeende af attest från kontrollverket;
b) beräknadt värde i rikets mynt; och
c) förbindelse för riksbanken att emot bevisets återbekommande och
betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till förvar mottagna
eller, om sådant ej kan ske, betala dess i beviset upptagna värde i
rikets mynt.
Mom. 2. I riksbankens hufvudkontor emottagas till förvar obligationer,
aktier och andra värdepapper af de slag, fullmäktige bestämma,
emot bevis, som, utstäldt å viss person, skall innehålla så väl antal, ut
-
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
27 Bil. B.
gifningsdag och belopp samt serie, nummer eller annan beteckning för
hvarje slag af värdepapper, jemte derå satt värde, som ock förbindelse för
riksbanken att, mot be risets återbekommande och betalning af nedan bestämda
förvaringsafgift, återställa de i förvar emottagna handlingarna eller
lemna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp eller ock utbetala det
värde, som för det eller de felande papperen, efter de i beviset bestämda
pris, belöper; skolande värdet, så vidt ske kan, i beviset''upptagas efter *
gällande pris å papperen.
Mom. 3. Afgiften för i förvar lemnadt guld, silfver eller värdepapper
utgör för år räknadt V20 procent af det deponerades i beviset upptagna
värde, hvarvid del af tusental beräknas som helt. Utan afseende på förvaringstidens
längd skall vid inlemnandet afgift erläggas för minst ett år.
Afgiften för hvarje särskild deposition må i intet fall understiga två kronor
för år räknadt.
Derest depositionen ej på årsdagen af insättningen återtages, anses den
såsom på ett år förnyad på då gällande vilkor.
Uttager insättare depositionen före utgången af den tid, för hvilken
afgift blifvit erlagd, eger han likväl ej rätt att återbekomma erlagd afgift.
Mom. 4. I kufvudkontoret må, efter fullmäktiges bestämmande och
så vidt lägligt är samt utrymme dertill inom kontoret gifves, jemväl mottagas
paket eller annan flyttbar egendom under försegling och utan att
uppgift lemnas om innehållet, emot bevis, som, stäldt till viss man, skall
innehålla beskrifning å det till förvar aflemnades yttre skick och rymd samt
förbindelse för riksbanken att, emot återställande af beviset och erläggande
af nedan bestämda förvaringsafgift, återlemna godset; dock utan ansvarighet
å riksbankens sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka.
Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter
godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas:
för gods med rymd af högst 25
» » x> » derutöfver t. o. m. 50
» » » » » » 75
» » )) » »
» » » » ))
» » » » »
» 100
» 125
» 150
kub.-decim.
» »
» »
» ).>
» »
Kr. 0:50
» 0:7 5
» 1:—
» 1:25
)) 1:40
» 1:55
o. s. v. med 15 öres förhöjning för hvarje ytterligare rymd af 25 kub.- decimeter eller del deraf; skolande, utan afseende å förvaringstiden, afgift
alltid erlägges för minst tre månader.
28
Bankoutskottets Memorial N''-o 7.
Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende på till förvar inlemnadt guld,
silfver, värdepapper eller försegladt gods:
att om inlemnaren icke atnöjes med det af riksbanken beräknade
värdet å guldet, silfret eller värdepapperen eller med uppmätningen af försegladt
gods, depositum icke emottages;
hvarjemte i fråga om försegladt gods tjenar till efterrättelse:
att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan
är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas;
att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för en hel
månad; samt
att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas.
Mom. 7. Fullmäktige ega bestämma, om och i hvilken omfattning
guld, silfver, värdepapper eller försegladt gods må mottagas vid afdelningskontor
af riksbanken, äfvensom, med iakttagande af här ofvan stadgade
grunder, meddela de närmare bestämmelser och föreskrifter, som för den
ifrågavarande rörelsens bedrifvande vid hufvudkontoret och vid afdelningskontoren
finnas erforderliga.
Mom. 8. Bestämmelser angående förvarandet i riksbanken af postsparbanken
tillhöriga obligationer och värdepapper äro meddelade i § 57
här nedan.
(Jfr § 19 i lagen för Sveriges riksbank.)
F. Om utlåningsrörelsen.
§ 25.
Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom hufvudkontoret
i Stockholm för Stockholms stad och län, Upsala, Södermanlands och Vestmanlands
län; genom afdelningskontoret i Göteborg för Hallands, Göteborgs
och Bohus äfvensom för Elfsborgs län med undantag af Redvägs härad;
genom afdelningskontoret i Malmö för Kristianstads och Malmöhus län;
genom afdelningskontoret i Falun för Kopparbergs län; genom afdelningskontoret
i Gefle för Gefleborgs län; genom afdelningskontoret i Hernösand
för Yesternorrlands län; genom afdelningskontoret i Jönköping för Jönköpings
län jemte ofvannämnda härad af Elfsborgs län samt Vartofta och Frökinds
härad af Skaraborgs län; genom afdelningskontoret i Kalmar för Kalmar läns
södra landstingsområde eller Norra och Södra Möre samt Stranda och Hand
-
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
29 Bil. B.
börds härad jemte Öland äfvensom för Aspelands härad af Kalmar läns
norra landstingsområde; genom afdelning skontor et i Karlstad för Vermlands
län; genom afdelning skontor et i Linköping för Östergötlands län samt för
Norra och Södra Tjusts, Sevede och Tunaläns härad af Kalmar läns norra
landstingsområde; genom afdelningskontoret i Luleå för Norrbottens län;
genom afdelningskontoret i Mariestad för Skaraborgs län med undantag af
Vartofta och Frökinds härad; genom afdelningskontoret i Umeå för Vesterbottens
län; genom afdelningskontoret i Vexiö för Kronobergs och Blekinge
län; genom afdelningskontoret i Visby för Gotlands län; genom afdelningskontoret
i Örebro för Örebro län samt genom afdelningskontoret i Östersund
för Jemtlands län, under iakttagande i afseende å samtliga afdelningskontoren
af de vilkor och bestämmelser beträffande lånerörelsen, hvilka fullmägtige
ega föreskrifva.
Mom. 2. Utan hinder af här ofvan bestämda distriktsindelning må
dock meddelas lån utan afbetalningsrätt mot realsäkerhet och kreditiv mot
enahanda slags säkerhet samt vid hufvudkontoret kredit i löpande räkning.
Dessutom må bankanstalter, äfven om de icke tillhöra hufvudkontorets
distrikt, i samtliga lånegrenar, om de så önska, anlita detta kontor.
(Jfr §§ 9 och 43 i lagen för Sveriges riksbank.)
§ 26.
Utlåningsrörelsen omfattar:
a) diskontering af vexlar;
b) utlåning mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper
eller i vissa fall ensamt mot låntagarens förbindelse;
c) utlåning mot pant af varor;
d) beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning;
e) beviljande af afbetalningslån.
(Jfr § 13 i lagen för Sveriges riksbank.)
a) Diskontering af vexlar.
§ 27.
Mom. 1. Diskontering tillätes endast af vexel, som, inrättad i enlighet
med den i vexellag gällande stadgade form, är stäld i svenskt mynt, behörigen
30
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
accepterad och betalbar å inrikes ort inom sex månader efter diskonteringsdagen
samt dragen på inom riket bosatt svensk undersåte.
Mom. 2. År acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten eller i Stockholm
eller å ort, der afdelningskontor af riksbanken eller annan bankinrättning finnes,
skall å vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten eller annan ort,
der bankanstalt är förlagd, boende person, hos hvilken betalningen vid förfallotiden
tillhandahålles.
Mom. 3. Jemlikt lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt,
så ock angående forum för riksbanken, ega enskilda banker
att intill utgången af år 1903 utgifva egna sedlar; och är riksbanken pligtig
att åt dessa banker inrymma de förmåner, som här nedan omförmälas.
Från början af år 1899 till utgången af år 1903 eger enskild bank,
som, efter minst tre månader förut hos chefen för finansdepartementet derom
gjord anmälan, afstått från sin rätt att utgifva egna sedlar samt icke
indragit något af sina den 1 januari 1896 befintliga afdelningskontor, att
hos riksbanken, dels mot säkerhet, som af dess fullmäktige godkännes, begagna
kassakreditiv till hälften af det belopp, hvartill dess utelöpande sedlar
vid sistnämnda tidpunkt uppgingo, utan erläggande af kreditivafgift och
mot ränta, två procent lägre än gällande tre månaders vexeldiskonto, dock
ej under två för hundra om året, dels likaledes till hälften af nyssberörda
belopp i riksbanken rediskontera vexlar, som af fullmäktige godkännas, mot
diskonto, icke öfverstigande två tredjedelar af det eljest i riksbanken
gällande.
Då sådan anmälan, som ofvan är nämnd, inkommit till chefen för
finansdepartementet, skola fullmäktige i riksbanken ofördröjligen derom underrättas.
Från början af år 1904 till utgången af år 1908 eger enskild bank,
som icke indragit något af ofvauberörda afdelningskontor, att intill fyrtio
procent af det belopp, hvartill dess utelöpande sedlar den 1 januari 1896
uppgingo, åtnjuta rediskonteringsförmån på de vilkor, som ofvan äro omförmälda.
Har enskild bank, när, enligt hvad nu är sagdt, kreditiv- eller rediskonteringsrätt
eljest skulle för densamma inträda, indragit eller indrager
den derefter något af sina den 1 januari 1896 befintliga afdelningskontor,
beror det af Konungen att, med fästadt afseende å det eller de indragna
kontorens omfång och betydelse för den allmänna rörelsen, bestämma, huruvida
den sålunda skedda indragningen må föranleda, att kreditiv- eller re
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
Bl Bil. B.
diskonteringsbeloppet nedsättes eller att banken uteslutes från all rätt till
kreditiv eller rediskontering.
Den rätt till kassakreditiv och till rediskontering, hvarom här ofvan
förmäles, bibehålies äfven, der enskild bank blifvit ombildad till bankaktiebolag.
(Jfr §§ 13 a) och 41 i lagen för Sveriges riksbank.)
b) Utlåning: mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper
eller i vissa fall ensamt mot låntagarens egen förbindelse.
§ 28.
•-y • .”m ] >o i .;bo;''U.i''i . ! v i h
Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning antingen
å bestämd tid af högst sex månader eller ock efter högst tre månaders
uppsägning samt pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper, som
pröfvas innefatta full säkerhet för det sökta lånet.
Mom. 2. Kommun eller annan dermed jemförlig samfällighet äfvensom
stiftelse må, på ofvan stadgade återbetalningsvilkor, kunna, efter vederbörlig
pröfning, erhålla lån utan annan säkerhet än . dess egen förbindelse.
(Jfr § 13 b) i lagen för Sveriges riksbank.)
e) Utlåning mot pant af varor.
§ 29.
Mom. 1. Utlåning sker efter vederbörlig pröfning mot förbindelse till
återbetalning å bestämd tid af högst sex månader, mot pant af varor, liggande
å allmän väg eller satta i förvar hos tredje man, som förbundit sig
att hålla dem eller deras värde riksbanken tillhanda samt pröfvas för en
sådan förbindelse vederhäftig.
Panten skall i attest, som bör vara utstäld till eller öfverlåten å riksbankens
hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor, upptagas och
beskrifvas till ämne, sort, vigt eller qvantitet.
Mom. 2. Fullmäktige bestämma såväl hvilka slag af varor må belånas
som äfven belåningspriset, och ega att föreskrifva de kontroller med
32
Éankoulskottets Memorial N:o 7.
afseende på de upplagda varornas behöriga förvarande, som de finna ändamålsenliga
och för riksbankens säkerhet behöfliga.
Mom. 3. Med såväl återbetalning af dessa lån som den derför lemnade
pantens frigifning förhålles i enlighet med hvad för närvarande är
stadgadt eller framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet varda.
Mom. 4. Såväl fullmäktige som vederbörande afdelningskontors styrelser,
de sistnämnda hvar för sitt lånedistrikt, ega att, så ofta och på sätt
lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta anstiilla besigtningar
å och inventeringar af de på vågar eller andra upplagsplatser förvarade,
hos riksbanken pantsatta varor.
(Jfr § 13 c) i lagen för Sveriges riksbank.)
d) Beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning.
§ 30.
Mom. 1. Riksgäldskontoret eger att vid riksbankens hufvudkontor
begagna kassakreditiv, dock ej till högre belopp än en million fem hundra
tusen kronor. Riksgäldskontoret är ej skyldigt att för kreditivet ställa säkerhet
eller erlägga kreditivafgift.
Mom. 2. I öfrigt må kassakreditiv, efter vederbörlig pröfning, beviljas
mot pant af obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade skuldebref
eller ock mot säkerhet af borgen såsom för egen skuld.
Mom. 3. Kreditiv må ej beviljas på längre tid än tolf månader.
Mom. 4. Kreditivafgiftens belopp bestämmes af fullmäktige och kan
vara olika för de särskilda kredit!vhafvarne.
Mom. 5. Uttagningar och insättningar få verställas äfven i brutna
tal. Räntan beräknas å lyftadt belopp från och med den dag, då det lyftats.
Om utestående belopp ej slutar å jemnt tiotal kronor, skall räntan
beräknas å närmast öfverskjutande jemnt tiotal.
Mom. 6. Rör uttagning begagnas antingen på viss man stäld, handskrifven
invisning eller ock på viss man eller order stäld vexel, hvilken
icke får in blanco transporteras. Kreditivhafvaren eger icke begagna andra
vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas. För
dessa blanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas.
Mom. 7. Kreditivtagare, som vid utgången af krediti vtiden erhållit
nytt kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till
Bankoutskottets Memorial N-''o 7.
33 Bil. B.
det nya kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång tilläfventyrs befintlig
kapitalskuld, i mån som denna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp.
För sådan öfverföring erlägges ej afgift.
Mom. 8. Kredit i löpande räkning kan af fullmäktige beviljas på
högst tolf månader och mot samma slag af säkerhet, som för kreditiv äro
faststälda, samt på de vilkor i öfrigt, som fullmäktige bestämma, dock att
särskild afgift för dylik kredit ej erlägges.
Mom. 9. Sammanlagda beloppet af de kreditiv, som riksbanken enligt
inom. 2 här ofvan utlemnar, och af beviljade krediter i löpande räkning
må ej öfverstiga femton millioner kronor.
Mom. 10. Om beviljande af särskilda kreditivförmåner åt enskilda
banker är stadgadt i § 27 mom. 3 här ofvan.
(Jfr §§ 13 d), 14 och 41 i lagen för Sveriges riksbank.)
e) Beviljande af afbetalningslån.
§ 31.
Mom. 1. Afbetalningslån lemnas, efter vederbörlig pröfning, mot lånesökandes
förbindelse, försedd antingen med pant af obligationer, aktier eller
i fast egendom intecknade skuldebref eller ock med borgen såsom för
egen skuld.
Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter
utlåningsdagen af en femtedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid
äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalta delen af lånet varder till
betalning förfallen.
Mom. 8. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 300 kronor.
Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid
hvarje afbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och löftesmäns
fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes,
vid påföljd, att eljest hela återstående lånebeloppet anses förfallet.
Mom. 5. Såsom låntagare får ingen häfta för högre belopp än 0,000
kronor.
Mom. 0. Of riga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i
afseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af fullmäktige.
Bill. till Itiksd. Frot. 1898. G Sami. 1 Afd. G Höft. Bil. B.
5
opaginerad Kontrollera mot PDF
84
Bankoutskoltets Memorial N:o 7.
Mom. 7. Afbetalningslånen må ej stiga till högre sammanräknadt
belopp än tjugufem procent af riksbankens grundfond eller tolf och en half
millioner kronor.
Mom. 8. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om
lån af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångarne medgifva,
pröfvas låneansökningarna i den ordning de ingått.
(Jfr § 13, sista stycket, i lagen för Sveriges riksbank.)
Särskilda bestämmelser för utlåningsrörelsen.
§ 32.
För utlåningsrörelsen i dess helhet gälla följande särskilda bestämmelser:
Mom.
1. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej beviljas
l:o) svenske medborgare, som äro bosatta å utrikes ort;
2:o) fullmäktige i riksbanken och ledamöter i styrelserna öfver afdelningskontoren,
dock att de kunna erhålla dels lån mot pant af varor liggande
å allmän våg eller af statens, allmänna hypoteksbankens eller hypoteksföreningars
obligationer, dels kassakreditiv mot säkerhet af nämnda obligationer;
samt
3:o) tjenstemän och betjente i riksbankens hufvudkontor eller afdelningskontor;
dock ega bemälda tjenstemän och betjente vid hufvudkontoret
eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån eller kreditiv mot säkerhet
af statens, allmänna hypoteksbankens, hypoteksföreningars eller kommuners
obligationer. Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning mot borgen
af fullmäktig eller styrelseledamot eller tjenstemän eller betjente i riksbanken
må icke beviljas samt ej heller vexel, å hvilken fullmäktig eller styrelseledamot
eller tjensteman eller betjent hos riksbanken är tecknad såsom
acceptant, trassent eller siste endossent, i riksbanken diskonteras.
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
35 Bil. B.
Mom. 2. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
må ej heller beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven;
dock med de undantag, som i § 25 mom. 2 säges.
Mom. 8. Vexelutgifvare, acceptant eller endossent likasom hypoteksutgifvare
eller löftesman må kunna antagas, äfven om han tillhör annat
lånedistrikt, än der diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande
räkning sökes.
Mom. 4. De i §§ 28, 29 och 80 omförmälda lån utgifvas endast å
jemna tiotal kronor.
(Jfr mom. 1, punkt 2:o och 3:o med § 15 i lagen för Sveriges riksbank.)
§ 38.
Mom. 1. Förbindelse för lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning
skall, derest låntagares eller löftesmäns vederhäftighet ej är inom stryrelsen
känd, eller den erbjudna panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod
säkerhet, vara försedd med af embetsmyndighet, offentlig tjensteman eller
enskild person, för hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt intyg
angående vederhäftigheten.
Men oberoende häraf åligger det styrelsen att, med afseende å hvarje
sökt vexeldiskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning pröfva
antagligheten af den derför erbjudna säkerhet samt med noggranhet tillse, att
riksbankens säkerhet i hvarje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta
att, för vinnande af detta ändamål, förskaffa sig alla de upplysningar, som
kunna inverka på omdömet om gäldenärernas ställning och förmåga att i
allo uppfylla ingångna förbindelser.
Särskildt bör vid diskontering af vexlar hänsyn tagas till vexlarnes
ursprung.
Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfva
kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af
två trovärdiga män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns
tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det senare underskrifternas
egenhändighet.
§ 34.
Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden
hos riksbankens hufvud- och afdelningskontor personligen eller genom ombud
utföra sina angelägenheter, äfvensom att derom omedelbart skriftvexla. Alla
36
Barikoutskottets Memorial N:o 7.
häraf i hufvud- och afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas afgiftsfritt
under de vilkor och förbehåll, fullmäktige bestämma.
Mom. 2. Såväl fullmäktige i riksbanken och ledamöter af styrelserna
för afdelningskontoren som tjenstemännen vid riksbankens hufvud- och
afdelningskontor vare det uttryckligen förbjudet att såsom kommissionärer
taga någon befattning med vexeldiskontering eller med anskaffande af lån,
kreditiv eller kredit i löpande räkning i riksbankens hufvud och afdelningskontor.
Ofverträder fullmäktig detta förbud, göres anmälan derom hos Riksdagens
justitieombudsman, som anställer åtal i enlighet med den för fullmäktige
gällande ansvarighetslag.
Ofverträdes förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse, anmäles
förhållandet hos fullmäktige, som i fråga om åtals anställande ega förfara
på sätt, den särskilda ansvarighetslagen för dessa styrelseledamöter bestämmer.
Bryter tjensteman mot berörda förbud, anmäles sådant hos fullmägtige
eller vederbörande styrelse, hvilka ega att antingen för alltid eller för viss
tid af minst sex månader skilja den felaktige från befattningen och densamma
åtföljande förmåner.
(Jfr. § 35 i lagen för. Sveriges riksbank samt ansvarighetslagarne för fullmäktige i riksbanken
och för. ledamöter i styrelserna vid riksbankens afdelningskontor, båda af den 12 Maj 1897.)
. ''-eib'') ‘"t! ■.. »!•;«: Un .-, kniv . . \ > i,
§ 35.
liv! 1 . ; '' j i j,, ■ ''ir. : ,
Mom 1. Ränta för lån, kreditiv och kredit i löpande räkning samt
vid köp och försäljning af vexlar ega fullmäktige bestämma med afseende
på såväl penningeställningen som utlåningstiden och de säkerheter, hvilka
erbjudas; och kan denna ränta vara olika i riksbankens hufvud- och afdelningskontor.
Mom. 2. I fråga om de diskontosatser och den kreditivränta, som
skola tillämpas för vissa enskilda banker vid utlåning enligt lagen för Sveriges
riksbank, gälla de bestämmelser, som här ofvan i § 27 mom. 3 äro meddelade.
Mom. 3. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen
betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt, der ej
högre ränta är å försträckningen betingad, i hvilket fall denna högre ränta
utgår, intill dess full betalning sker.
(Jfr. § 41 i lagen för Sveriges riksbank.)
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
37 Bil. B.
§ 36.
Utlåning sker vid riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor alla
söckendagar i veckan.
§ 37.
i , | r •* r . *f ''j, ;-_v i
Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega att af såväl öfverståtj
hållareembetet i Stockholm som samtliga konungens befallningshafvande
och öfriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de
utsökningsmål, som af hufvud- och afdelningskontorens utlåningar härröra,
med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens indrifvande, de
influtna medlen ofördröjligen till hufvud- eller afdelningskontor insända.
§ 38.
Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånade före år 1830,
få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordrar sådana
af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.
AFDELNING 3.
Om riksbankens styrelse och dennas åligganden.
§ 39.
Mom. 1. Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen och § 71
riksdagsordningen af sju fullmäktige.
Ordföranden, som ej må utöfva annan befattning inom riksbankens
styrelse, åtnjuter af riksbankens medel ett årligt arvode till belopp, lika
med det en hvar af öfriga fullmäktige i denna sin egenskap eger uppbära
enligt af Riksdagen faststäld aflöningsstat.
Mom. 2. För fullmäktige skola jemlikt § 72 regeringsformen och
§73 riksdagsordningen finnas fyra suppleanter, en förordnad af Konungen
och tre valde af Riksdagen.
38
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
Mom 3. På sätt § 71 riksdagsordningen föreskrifver, välja fullmäktige
sjelfva bland sig en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden
inträffar.
Mom. 4. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant, utsedd af Riksdagen.
Den af Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för ordföranden
anmälts.
Mom. 5. Ledamot af statsrådet eller fullmäktig i riksgäldskontoret
må ej vara fullmäktig i riksbanken.
Mom. 6. Fullmäktig i riksbanken må ej den vara, som icke är svensk
medborgare, ej den, som står under förmynderskap, ej den, som till borgenärer
all sin egendom afträdt och icke, på sätt lag förmår, gitter visa, att
han från deras kraf befriad är; ej den, som är förlustig medborgerligt förtroende
eller genom utslag, hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd
till förlust af medborgerligt förtroende; eller den, som är stäld under framtiden
för brott, hvilket medför nämnda påföljd; ej den, som är förklarad
ovärdig inför rätta föra andras talan eller att i rikets tjenst vidare nyttjas.
Fullmäktig må ej vara ledamot af styrelse i annan bank än sparbank
eller postsparbanken;
Och skall, när fullmäktig på grund af bestämmelserna i mom. 5 eller
6 ej får utöfva befattning såsom sådan, han genast frånträda densamma samt
suppleant då inkallas att i stället såsom fullmäktig inträda.
(Jfr §§ 27—30 i lagen för Sveriges riksbank.)
§ 40.
Mom. 1. Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmäktige att ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar, än äfven de i afseende på
riksbanken särskildt utfärdade lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar.
Mom. 2. Riksbankens fullmäktige och revisorer, ledamöterna af kontorens
styrelser, alla vid riksbanken anstälde tjenstemän samt de personer, som vid
granskningen af riksbankens styrelse och förvaltning biträda Riksdagens
revisorer, skola doldt och förtegadt hålla hvad som rörer enskilda personers
förhållanden till riksbanken eller hvad i öfrigt vid förvaltningen kan förefalla
af sådan beskaffenhet, att det enligt lag och reglementet för riksbanken
hemligt hållas bör.
(Jfr. §§ 36, 37 och 38 i lagen för Sveriges riksbank.)
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
39 Bil. B.
§ 41.
Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka det åligger
att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion, som af
fullmäktige fastställes, samt i öfrigt efter af fullmäktige bestämd fördelning
af göromålen dem emellan, föredraga ärenden inför fullmägtige, tillse utförandet
af fullmäktiges beslut, verkställa köp och försäljning af utländska
vexlar med hvad dertill hörer, utöfva tillsyn öfver göromålen inom riksbanken
samt handhafva den löpande förvaltningen i öfrigt.
Mom. 2. Derjemte utse fullmäktige, likaledes inom sig, en vikarierande
deputerad, hvilken det åligger att under den tid, då ordinarie deputerad
åtnjuter ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af deputerade,
fullgöra dennes åligganden.
Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera en och
en half månad åligen.
Mom. 4. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, en fullmäktig för att
enligt meddelade föreskrifter utöfva tillsyn öfver riksbankens pappersbruk
och tryckeri samt inför fullmäktige föredraga bruket och tryckeriet rörande
ärenden.
Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehafvas af ordinarie
deputerad.
Mom. 5. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmäktig,
som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri, utgående
aflöningsförmåner äro bestämda i den af Riksdagen faststälda aflöningsstat.
Mom. 6. När, med begagnande af den i mom. 3 medgifna rätt,
deputerad begagnar ledighet och till följd deraf eller med anledning af
fullmäktig meddeladt tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter suppleant
inkallas och deltager i riksbankens styrelse, eger denne att för tiden
i fråga af bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande det
för fullmäktig i staten anvisade arfvode.
Mom. 7. Då vid förfall för ordföranden den af Konungen förordnade
suppleanten tjenstgjort, utgår till denne ersättning af bankens medel, beräknad
i förhållande till det för ordföranden bestämda arfvodet, dock ej för längre
tid än sammanlagt halfannan månad hvarje år; häri ej inberäknad den tid,
ordföranden kan hafva varit frånvarande med anledning af tillfälligt uppdrag
i riksbankens tjenst.
40
Bankoutskoltets Memorial N:o 7.
§ 42.
Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäktige
en gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och
oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmäktige vara
tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna af göras
af allenast fyra fullmäktige, derest tre af dem äro om beslutet ense; men
i sammanträden med fullmäktige i riksgäldskontoret skola minst fem af
fullmäktige i riksbanken deltaga.
Uppstår vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas.
I de fall, då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Den,
som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut,
och fullmäktig, som af en eller annan anledning varit hindrad att något
fullmäktiges beslut öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga att
deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd af samma beslut kunna
uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar, hvartill någon
ibland fullmäktige kan blifva utsedd, får röstning med slutna sedlar ega rum.
Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd af beslut,
fattadt vid fullmäktiges sammankomst.
Mom. 2. (Pröfning af utlåningsärenden verkställes alla söckendagar af
minst fyra fullmäktige, nemligen de två deputerade samt minst två bland
öfriga fullmäktige.
Dylik ansökning må ej anses beviljad, med mindre flertalet bland närvarande
fullmäktige sig om bifall dertill förenat.
§ 43.
Till sådana ärenden hos riksbanken, hvilka böra hemliga hållas, räknas,
utom diskonterings-, låne- och kreditivärenden samt andra ärenden, som
röra kunders förhållande till riksbanken, fullmäktiges öfverläggningar och
beslut angående dels köp och försäljningar af vexlar, dragna å firma eller
person i utlandet, samt öfvertagande af annan utländsk valuta, dels köp
och försäljning samt öfvertagande geném annat aftal af svenska obligationer
och utländska statspapper, åtgärder till vidmagthållande af metalliska
kassan samt frågor om sättet för tilllverkning af banksedlar.
Öfverläggningar och beslut i sådana frågor skola upptagas i särskildt
protokoll, hvars innehåll ej må yppas, för än Riksdagens bankoutskott, dess
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
41 Bil. B.
revisorer eller fullmäktige i riksbanken anse sådant kunna ske utan skada
för riksbanken.
(Jfr § 36 i lagen för Sveriges riksbank.)
§ 44.
Fullmäktige kunna ej i och för sin befattning med riksbanken emottaga
föreskrifter af någon annan än Riksdagen och dess bankoutskott i de
fall, nämnda utskott eger att sådana å Riksdagens vägnar meddela; och äro
fullmäktige för sina åtgärder i denna egenskap Riksdagen eller dess bankoutskott
och revisorer allena redo skyldige.
(Jfr § 34 i lagen för Sveriges riksbank )
§ 45.
Har Konungen på framställning af fullmäktige i riksbanken eller, der
Konungen eljest så pröfvat nödigt, förordnat ombud att med fullmäktige i
något särskildt ärende förhandla, må fullmäktige med Konungens ombud
öfverlägga, men är det fullmäktige förbjudet att i ombudets närvaro fatta
beslut.
(Jfr § 31 i lagen för Sveriges riksbank.)
§ 46.
Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som kongl. myntverket
för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak emottagit,
så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess aflemnande till riksbanken,
myntadt eller i plants; och bör omyntadt guld hos riksbanken
bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för myntningskostnaden.
Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter
omständigheterna bestämma.
Mom. 3. Fullmäktige skola, när kongl. myntverket för riksbankens
räkning innehar guld eller silfver genom delegerade deltaga i den inventering
å kongl. myntverket, som i januari månad hvarje år och oftare, der
så nödigt pröfvas, anställes, på sätt Kongl. Maj:t finner godt förordna.
Skulle dervid, i hvad riksbanken rörer, något finnas att erinra, må fullmäktige
hos Kongl. Maj:t derom gorå anmälan.
Bill. till Riksd. Prut. 1898. (i Sami. 1 Afd. C Häft. Bil. B. G
42
Bankoutskottets Memorial K:o 7.
§ 47.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta inventering
af riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum,
utan äfven anställa besigtning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm.
§ 48.
Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna
i hvarje särskilt fall, såväl lemna riksbankens gäldenärer
förlängning i den föreskrifna tiden för betalande af deras skulder till riksbanken
som ock bevilja de riksbankens gäldenärer, hvilka till borgenärers
förnöjande sin egendom afträdt, ackord vid liqviden af deras skulder till
riksbanken. I annat än sist omförmälda fall må fullmäktige deremot icke
efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter och gällande författningar
bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergift underställas nästblifvande
bankoutskott till afgörande i den ordning, instruktionen för detta
utskott stadgar.
Mom. 2. Fullmäktige ega att såväl för hufvudkontoret som, på förslag
af vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka såsom
osäkra ansedda fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna.
§ 49.
Öfver sådana till bankoutskott eller revisorer stälda besvär eller hos
bankoutskottet gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmäktige
inlemnade, skola fullmäktige afgifva utlåtande.
§ 50.
Fullmäktige äro berättigade att när som helst genom ombud, utsedt
inom eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid
afdelningskontoren.
För dylik förrättning, som verkställes af fullmäktig i riksbanken, utgår
ej säl skild t arfvode, utan endast rese- och traktamentsersättning, beräknad
enligt tredje klassen af gällande resereglemente. Till annat ombud lemnas
godtgörelse efter bestämmande af fullmäktige.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskotlets Memorial N:o 7.
43 flit. B.
§ 51.
Mom. 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt att låta af riksbankens
medel utbetala:
l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;
2:o bidragen till enke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvud- och
afdelningskontor samt pappersbruk;
3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande deraf
äro i behof, sådant understöd till oförändradt belopp;
4:o de af Eiksdagen till ännu qvarlefvande enskilda personer faststälda
årliga anslag; och
5:o ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver riksbankens
handlingar.
Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola
fullmäktige hos bankoutskottet göra anmälan.
§ 52.
Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseende öfver riksbankens pappersbruk
vid Tumba.
Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna
för brukets drift, med hvad dertill hörer;, börande alla frågor om utgifter
för bruket, de der icke äro genom faststälda stater bestämda eller tillhörande
den löpande bruksdriften, underställas fullmäktiges pröfning och
beslut.
Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan
oundgängligt behof, af fullmäktige företagas, innan de dertill erhållit medgifvande
af bankoutskottet.
Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna
vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade, på
stället taga kännedom af föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders
och maskiners tillstånd med mera, utan äfven att vid hvarje förvaltares
afgång och deremellan hvart tredje år verkställa inventering af förråden vid
bruket.
44
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
§ 53.
Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som i ett eller
annat afseende hafva inflytande på riksbankens kredit eller säkerhet, men
hvaröfver bestämda föreskrifter saknas, må beslutet derom ej af fullmäktige
fattas, innan de först rådfört sig med bankoutskottet.
§ 54.
Någon riksbankens fastighet må med nedan nämnda undantag icke af
fullmäktige afyttras eller riksbanken frånskiljas, utan skall fråga derom
underställas bankoutskottet.
För riksbankens fordran pantsatt eller utmätt fast eller lös egendom,
som försäljes å auktion, dervid riksbankens rätt kan vara beroende, är riksbanken
oförhindrad att inropa; dock skall den egendom åter afyttras, när
så pröfvas lämpligt och i hvarje fall, när det utan förlust kan ske.
(Jfr § 22 i lagen för Sveriges riksbank.)
§ 55.
Efter hvarje års slut skola fullmäktige till Riksdagens bankoutskott
afgifva berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning.
Denna berättelse skall till trycket befordras och hållas för allmänheten tillgänglig.
Härförutom hafva fullmäktige att till Riksdagens revisorer öfver statsverket,
riksbanken och riksgäldskontoret afgifva berättelse i omförmälda hänseende.
Jemte dessa berättelser skola fullmäktige till bankoutskottet och revisorerna
låta öfverlemna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren
hafva att afgifva, samt till revisorerna dessutom de från revisorerna för afdelningskontoren
inkomna berättelser, åtföljda af de meddelanden och förklaringar,
hvilka må finnas af de i sistnämnda berättelser gjorda framställningar
eller anmärkta förhållanden påkallade.
Den berättelse angående verkstäld granskning af riksbanken i dess
helhet, som jemlikt gällande instruktion för hvarje, år af Riksdagens revisorer
afgifves och fullmäktige tillställes, skall på deras föranstaltande tryckas,
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
45 Bil. B.
offentliggöras och till Riksdagen öfverlemnas jemte de yttranden och förklaringar,
till hvilken densamma kan gifva anledning.
(Jfr § 32 i lagen för Sveriges riksbank.)
§ 56.
Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana anstalter, hvarigenom
riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokument må kunna,
om så fordras, utan tidsutdrägt till säker ort förflyttas; och böra fullmäktige
vid slikt förhållande af Kongl. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar.
§ 57.
Mom. 1. Åt de af Riksdagen valde fullmäktige är uppdraget:
enligt regeringsformens § 50 att, jemte fullmäktige i riksgäldskontoret,
med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende
till vigtiga hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;
enligt regeringsformens § 98, att, om justitieombudsmannen dör eller
sin befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret,
insätta i embetet den person, Riksdagen till hans efterträdare utsett,
samt att, då den person, som Riksdagen utsett att justitieombudsmannen
efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas eller genom döden afgår,
eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger, genast, samfäldt med riksgäldskontorets
fullmäktige, per capita välja en annan;
enligt regeringsformens § 109 att, derest Riksdagen bestämt bevillningens
hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning
blifvit ense, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret,
uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i den
förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar jemlikt ökas eller
minskas efter den faststälda bevillningssummans förhållande till den, som
vid föregående riksdag blifvit fördelad;
enligt riksdagsoixlningens § 32, att vid riksdagens början genom tre
delegerade tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen
skola styrka sin behörighet.
Mom. 2. Enligt kongl. förordningen angående eu postsparbank för
riket ega fullmäktige att inom sig utse en fullmäktig att vara ledamot i
postsparbankens styrelse; att låta för postsparbankens räkning i riksbanken
förvara de postsparbanken tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar
46
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
mot den ersättning till riksbanken, som af fullmäktige bestämmes, samt
att på framställning af postsparbankens styrelse föranstalta om försäljning
eller pantsättning af postsparbankens värdehandlingar till det belopp, styrelsen
finner nödigt.
Mom. 8. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret ega fullmäktige
i riksbanken dessutom
att för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmagtkållande
utse och välja en person att, å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar, såsom ledamot deltaga i Göta-kanal-direktionen; skolande nytt val
dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut utsedda ombudet kan
åter inväljas,
att utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar
deltaga i revisionerna och kanalverkets räkenskaper,
att i afseende å den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade, till
riksgäldskontoret öfverlemnade och i dess reglemente närmare omförmälda
byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus förränta de denna fond tillhörande
medel, i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut från fonden
uttagas; och
att — sedan 1888 års riksdag beslutit, dels att för inrymmande af
Riksdagen, riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen samt af
riksbanken tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen,
dels att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags-
och riksbankshus, hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande
af nytt riksdagshus bildade fonden, dels att af denna byggnadsfond
må utgå till uppförande af nytt hofstall å Artilleriplanen och
anordnande eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets närhet en
summa af högst 1,070,000 kronor till ersättande af det för landtförsvarets
behof disponerade förra artilleristallet vid Artilleriplanen och för inlösen af
byggnaderna å egendomen n:o 6 i qvartetet Bodarne 55,000 kronor och
till inlösen af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström
högst 280,000 kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna
å Helgeandsholmen jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och
broar samt platsens ordnande i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår,
sedan sistnämnda tre kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund
summa 5,000,000 kronor, dels ock att byggnaderna skola uppföras i enlighet
med genom bankofullmäktiges och fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg
upprättade och af dem gillade ritningar — utföra det dem gifna uppdrag,
som i Riksdagens i detta ärende meddelade beslut innefattas.
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
47 Bil. B.
AFDELNING 4.
Om styrelserna vid riksbankens afdelningskontor.
§ 58.
Mom. 1. Styrelsen öfver hvardera afdelningskontoret i Göteborg och
Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvarje af de öfriga afdelningskontoren
af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt antal suppleanter, för
ett år i sänder, efter kalenderår räknadt, utses af fullmäktige, med rättighet
för fullmäktige att derförinnan, om och när de dertill finna anledning,
entlediga en eller flera eller alla ledamöter i dessa styrelser; och skola i
den eller de entledigades ställe annan eller andra ledamöter genast inväljas.
Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses
ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne
ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående ledamot återväljas.
Mom. 2. Bland ledamöter i hvarje styrelse skola fullmäktige särskilt
utse en att handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen väljer inom
sig ordförande och vice ordförande.
Mom. 8. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt förhinder för
ordinarie ledamot.
Inträffar förhinder för den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen,
eger styrelsen att förordna om göromålens uppehållande, intill
dess fullmäktige i ärendet beslutit.
Mom. 4. A tid, som fullmäktige, på derom gjord framställning, bestämma,
och sedan de förordnat om göromålens skötande, eger ledamot,
som handhafver den dagliga förvaltningen, vid riksbankens afdelningskontor
i Göteborg eller Malmö, åtnjuta en och eu half samt sådan ledamot vid
hvarje af de öfriga afdelningskontoren en månads ledighet årligen.
Öfriga ordinarie styrelseledamöter vid samtliga afdelningskontoren, med
undantag af dem i Göteborg och Malmö, ega jemväl att efter anmälan
hos vederbörande styrelse, för så vidt ej särskild! hinder derför skulle möta,
på riksbankens bekostnad begagna ledighet, hvar och en under en tid af
sammanlagdt högst en månad årligen.
48
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
Mom. 5. För den tid, styrelseledamot för den dagliga förvaltningen,
på grund af medgifvande i mom. 4, begagnar ledighet, ega fullmäktige
bestämma godtgörelse till vikarie, med tillämpning dervid af de i aflöningsstaten
meddelade föreskrifter angående aflöningsförmånerna för dylik ledamot.
§ 59.
Vid förvaltningen af afdelningskontor har styrelsen att ställa sig till
efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, reglementariska
föreskrifter och stadgar, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda af
fullmäktige eller deras deputerade meddelade.
§ 60.
Mom. 1. Det åligger den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen
af afdelningskontoret, att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens
handläggning inom kontoret, att föredraga låne-Toeh andra ärenden
och att besörja brefvexlingen emellan afdelningskontoret och hufvudkontoret,
allt i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige
eller deras deputerade meddelade.
Mom. 2. Bemälda ledamot samt eu af styrelsens öfriga ledamöter,
hvilken fullmäktige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning af
vexlar på utlandet vid kontoret förenade göromål.
Dessa ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda
göromål.
§ 61.
Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna
en gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och
oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid samtligaMedamöter vara
närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden, dervid protokoll skall föras,
skiljaktiga meningar, gälle flesta rösterna, och,'' då dessa äro lika, ege ordföranden
afgörande röst.
Mom 2. För pröfning af utlåningsärenden sammanträda styrelserna
alla söckendagar. Beslut må ej fattas, med mindre än att tre ledamöter
äro tillstädes; och må ansökning om försträckning ej anses bifallen, så vida
ej tre ledamöter äro om bifall ense.
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
49 Bil. B.
§ 62.
Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas
årligen genom fyra personer, af hvilka Riksdagens kammare utse hvardera
två jemte lika antal suppleanter för dem.
Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bemälda
revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen samt dithörande
bevaknings- och utsökningsärenden som ock till Riksdagens bankoutskott
och revisorer öfver stats-, banko- och riksgäldsverken angående afdelningskontorets
rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmäktige
inlemnas, den till bankoutskottet senast å dagen före riksdagens början
och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.
§ 68. ^ V : " ‘
Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner upptagas
i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat.
Mom. 2. Arfvodet till de styrelseledamöter, som besörja handeln med
vexlar på utlandet, äfvensom ersättningen till deras biträden ega fullmäktige
att, efter göromålens omfång och beskaffenhet, bestämma till såväl beloppet
som detsammas fördelning ledamöterna emellan.
Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning
i styrelsen, åtnjuta han det för den senare bestämda arfvode, lämpaat
efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager, dock
att, Där styrelseledamot, enligt medgifvande i § 58 mom. 4, begagnar ledighet
och suppleant till följd häraf inträder i styrelsen, till denne af kontorets
medel utgår ersättning med belopp, motsvarande det för ordinarie
ledamot i staten anvisade arfvode.
Bill. till Jliksd. Prat. 1898. 6 Sami. 1 Afd. G Iläft.
Bil. B.
7
Éankoutslcottets Memorial N:o 7.
50
AFDELNING 5.
A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvud- och
afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning och åligganden;
ordningsstadganden samt grunderna för pensions erhållande.
§ 64.
Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet
härflytande göromål handläggas af de vid hvarje kontor anstälda tjenstemän,
i öfverensstämmelse med gällande tjenstgöringsstadgar samt de af fullmäktige
eller deras deputerade eller, för afdelningskontor, af dess styrelse
eller styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen meddelade föreskrifter.
Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmäktige att vidtaga
sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna
i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af fullmäktige
beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas bankoutskottets
pröfning och stadfästelse.
§ 65.
Tjenstegraderna inom riksbankens kontor äro fyra, nemligen:
Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister;
Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator och
ombudsman vid afdelningskontoret i Göteborg;
Tredje graden: kamrerare, förste revisor och ombudsmannen vid hufvudkontoret;
Fjerde
graden: kommissarier och bankosekreteraren.
Denna gradindelning tillämpas på tjenstemännen vid hufvudkontoret
och afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, men icke på tjenstemännen
vid de öfriga afdelningskontoren och ej heller på ombudsmannen vid kontoret
i Malmö.
§ 66.
Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flera tjenstemän vid hvarje
kontor, än aflöningsstaten upptager.
Bankoutskollets Memorial N:o 7.
51 Bil. B.
Fullmagt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden.
Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter
för någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmäktige att utöfver
stat anställa den eller de tjensteman, som erfordras, och åt dem för tjenst - göringstiden anslå lämpliga arfvoden.
Mom. 3. Yaktbetjening anställes i hufvudkontoret af fullmäktige till
erforderligt antal och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse till det
antal, aflöningsstaten angifver.
§ 67.
Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens
kontor utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild af Riksdagen
faststäld aflöningsstat.
Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager, ega fullmäktige att tilldela
lämpliga arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden inom kontoret
för riksbankens utrikes affärer och kommissionsanstalten vid hufvudkontoret
äfvensom åt de biträden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö,
hvilka, utom den ordinarie tjenstemännen för kommissionsgöromål i Göteborg,
erhålla uppdrag att handhafva de göromål, som härflyta af stadgandet
i § 34 mom. 1 här ofvan.
Likaledes ege fullmäktige att vid hufvudkontoret utöfver stat till vaktmästare
i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen
meddela de arfvoden, fullmäktige finna skäliga.
§ 68.
Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsattes vid hufvudkontoret
af fullmäktige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse, medelst
anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i Post- och
inrikes tidningar, ansökningstid af trettio dagar från kungörandet.
Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i allmänhet
tjenst inom viss tjenstegrad.
I afseende å ombudsmansbefattningarna vid afdelningskontoren må fullmäktige,
då så anses lämpligt, låta med åtgärder för tillsättning å ordinarie
stat af sådan befattning anstå och i enlighet dermed bestämma, att dylik
tjenst må bestridas på förordnande tills vidare.
52
Bankoutskottets Memorial N;o 7.
Mom. 2. Sökande till annan än första gradens tjenst skall skriftligen
förbinda sig att för de medel, som kunna honom i tjensten anförtros, ställa
vederhäftig borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige eller
vederbörande styrelse kunna komma att bestämma.
Mom. 8. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig
sökande, skall ny ansökningtid utsättas.
Mom. 4. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas ansökningshandlingarna
af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet
och de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmäktige, hvilka hafva
att. tillsätta tjensten samt utfärda förordnande för den utnämnde.
Mom. 5. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda
behöfliga biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer; börande
deputerades åtgärder härvid hos fullmäktige anmälas.
§ 69.
Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmäktige inställa tillsättningen,
äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna medelst tjenst
i lägre grad ersättas, fullmäktige ega att om tillsättning af sistnämnda
tjenst förordna; skolande styrelse för afdelningskontor om dylika förhållanden
hos fullmäktige göra anmälan, innan åtgärd för tillsättning af ledig
tjenst utaf styrelsen vidtages.
§ *0.
Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmäktige till tjensten nämna den
bland de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande. Till
ombudsman kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets
rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjenstgöring i
ombudsmansexpeditionen vid hufvud kontoret.
§ 71.
Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i andra
eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke
annan tjenstebefattning utom riksbanken emottaga. Den, som till sådan
tjenst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes
innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
53 Bil. B.
till/i följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom riksbanken, må
dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i riksbanken
hinderlig.
§ 72.
Uppflyttningen till högre lön inom tjenstegrad må icke ske, med
mindre fullmäktige eller vederbörande styrelse pröfva tjenstemannen hafva
genom sin föregående tjenstgöring inom graden och fortfarande duglighet
gjort sig förtjent af en dylik löneförbättring.
Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derpå protokollsutdrag.
§ 73.
Tjenstemän och betjente vid riksbankens samtliga kontor äro skyldiga
att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning
i åligganden, som vid en förändrad organisation af riksbanken eller eljest
kan varda stadgad.
De tjenstemän, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller befordras
vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö,
kunna af fullmägtige för en tid af högst sex månader förflyttas till tjenstgöring
i samma eller högre grad vid annat af nyssnämnda kontor; agande
fullmägtige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning af riksbankens
medel för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen för honom
kan medföra.
Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemannen vid hufvudkontoret,
som dertill af fullmäktige erhåller uppdrag, att utan ersättning
underskrifva nya samt granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar.
§ 74.
Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta,
och göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vikariat, ega fullmäktige
eller vederbörande styrelse att om tjenstgöringen förordna och för
dess bestridande af riksbankens medel använda: vid hufvudkontoret samt
afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ett belopp, motsvarande den vid
vederbörande kontor för första tjenstegraden bestämda lägsta lön, samt vid
54
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
hvarje af de öfriga afdelningskontoren ett belopp af högst tolfhundra kronor
för år räknadt; dock under iakttagande härvid, att ersättning till vikarie
för ombudsman ej må komma att öfverstiga dennes ordinarie lön.
Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag helsas
förbättrande, utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter,
eller i och för tjenstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer,
vare den tjenstledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande.
Mom. 8. Då vikariat för någon tjensteman fordras i anseende dertill,
att han afträdt sin egendom åt borgenärer eller blifvit stäld under förmyndare,
bör till tjenstens bestridande under den tid, vikariatet i dylika fall
enligt nedanstående §§ 80 och 81 kan komma att fortfara, användas utom
tjenstgöringspenningar den del af lönen, som fullmäktige pröfva för ändamålet
nödig.
Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret, kamrerare och tjensteman
i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och
Malmö samt kamrerare och kassörer vid de öfriga afdelningskontoren ega,
så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan
ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, tjenstemännen i tredje och fjerde
graderna vid hufvudkontoret och de i tredje graden vid afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö under en och en half månad samt öfriga ofvan omförmälda
tjenstemän en månad hvarje år; dock att tjenstemännen i lägsta
graden vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö
ej ega att erhålla semester förr, än de kommit i åtnjutande af lönetillägg
eller i graden innehaft tjenst på ordinarie stat i minst fem år.
Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret af deputerade
och vid afdelningskontoren af styrelsen.
§ 75.
För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af riksbankens
kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från
högre allmänt läroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper
för riksbankens tjenst.
§ 76.
Mom. 1. Ofvervaktmästare, tillika brandmästare, samt öfriga ordinarie
vaktmästare tillsättas vid hufvudkontoret af fullmäktige medelst förordnande.
BankoutskoUets Memorial N:o 7.
55 Bil. B.
Deputerade ega att vid hufvudkontoret antaga och entlediga extra vaktmästare.
Mom. 2. Vaktbetjeningen vid afdelningskontor antages och entledigas
af styrelsen, ordinarie till det antal, aflöningsstaten bestämmer.
§ 77.
Tjenstledighet för öfvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare meddelas
vid hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af styrelsen.
Är vaktbetjent af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta, må den, som af
deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att bestrida göromålen, af riksbankens
medel erhålla arfvode, motsvarande vid hufvudkontoret lägsta vaktmästarelön
och vid afdelningskontor högst 2 kronor om dagen, men sökes
eljest ledighet, eller måste någon från tjensten afhållas derför, att han till
borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, förordnas vikarie på den tjenstlediges
bekostnad.
§ 78.
Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar
fullmakt, antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af förmäns
tillsägelser och varningar rätta, eller ock beträdes med större fel i tjenstgöringen,
eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefvernet, vare vederbörande
förman skyldig att förhållandet skriftligen anmäla hos fullmäktige,
som bestämma huruvida sådan anmälan bör till åtgärd föranleda, i hvilket
fall tjenstemannen skall lemnas tillfälle att sig förklara och de för sakens
bedömande erforderliga upplysningar infordras. Finnes tjenstemannen beträdd
med större eller mindre fel af förenämnda beskaffenhet, skall han,
efter fullmäktiges pröfning, erhålla inför protokollet en allvarsam föreställning
eller från tjenstgöring afhållas på längre eller kortare tid med förlust
af större eller mindre del af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse
förvunnen, afhålles han från tjenstgöring på längre eller kortare tid med
förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock skiljes han från innehafvande
tjenst.
Mom. 2. Af de tjenstemän åter vid hufvudkontoret, som icke å
tjensten erhållit fullmakt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor ega fullmäktige
att, sedan vederbörande tjensteman fått tillfälle sig förklara, från
tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken
56
bankoutskottets Memorial N:o 1.
kontoret finnes icke vara belåtet; egande fullmäktige att i afseende på
tjensteman vid afdelningskontor vidtaga sådan åtgärd på anmälan af vederbörande
kontorsstyrelse.
Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna
fel kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda påföljder, ega de
att sådana tillämpa.
§ 79.
Tjensteman, som varder under förmynderskap stöld, må det ej tillåtas
att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar. Blifver
han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes han
från tjensten; dock att, om hans omyndighetstillstånd varit föranledt af
sjukdom, fullmäktige må ega att efter omständigheterna förfara.
Undandrager sig tjensteman, efter dertill erhållet rådrum, att ställa
sådan säkerhet, som i § 68 mom. 2 omförmäles, varde han likaledes från
tjensten skild.
§ 80.
Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande sin
egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas och
skall, om han icke senast sex månader, efter det inställelsedagen i konkursen
inträffat, styrker sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin
i riksbanken innehafvande tjenstebefattning.
§81.
Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse i
allmänna lefvernet af den svåra beskaffenhet, att riksbankens trygghet eller
anseende ovilkorligen fordrar hans entledigande, hafve gjort sig förlustig
sin i riksbanken innehafvande tjenst.
§ 82.
d •'' hl ’»v. . • / 111 ■. ■ •, »i • •;» . / no.»/
Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller anmäldt
laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest visar
märklig försummelse eller undandrager sig behörigt deltagande i göromålen,
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
57 Bil. B.
skall, på anmälan af deputerade eller, för afdelningskontor, af styrelseledamoten
för den dagliga förvaltningen, från listan öfver extra ordinarie tjensteman
afföras.
§ 83.
Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar
eller på annat sätt felar tjensten eller utom densamma förhåller sig
otillbörligt, ankommer det på fullmägtige eller vederbörande kontorsstyrelse
att afhålla den felaktige från tjenstgöring under längre eller kortare tid,
med förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock genast skilja lio•nom
från tjensten.
§ 84.
Beräknande af pension åt tjensteman och vaktbetjening grundas på
dels den lön, de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal år, de
användt såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller annan statens
tjenst.
§ 85.
Tjensteman eller vaktbetjent skall, då han uppnått 65 lefnadsår och
tjenat 35 år vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från
tjensten afgå, fullmägtige dock obetaget att låta med afsked anstå, derest
och så binge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande
sätt gagna riksbanken och kan finnas villig att i tjensten
qvarstå.
§ 86.
Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt välförhållande
i och utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, såvida han fyllt sextio år
och tjenat trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta
tre fjerdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår i förening
med trettiofem tjensteår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig
oförmögenhet till vidare tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes
då efter tjensteåren allena, medels afdrag å tre fjerdedelars lön af
en trettiofemtedel för hvarje bristande tjensteår. Öfverstiga deremot tjensteåren
trettiofem och ålderåren sextio, ökas det ofvan bestämda pensionbeloppet
med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande tjensteår, eller ock med en
Bil/,, till Riksd. Prat. 18.98. (i Sam.l. 1 Afd. 0 Iläft. Bil. B. 8
58
Bankoutskottets Memorial N.o 7.
sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräkna
gssätt skulle för af skedssökanden förmånligare utfalla.
§ 87.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat öfverflytta tjensteman eller vaktbetjent,
som af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna riksbanken, oaktadt han sig ej om afsked anmält.
I sådant fall ega fullmägtige att, efter omständigheterna, tillägga den, som
afskedas antingen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och
tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen, dock ej mindre
än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper.
§ 88.
Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende för
alltid eller för viss tid, kåfve förlorat rättigheten att pension vidare uppbära.
§ 89.
Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arfvoden
utöfver faststäld stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast
ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till fullmäktiges expedition
inlemnas senast å den dag, Riksdagen sammanträder, vid påföljd, att de i
annat fall icke varda till pröfning upptagna.
Mom. .2. Öfver sådana af fullmäktige eller styrelse för afdelningskontor
fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning af reglementet,
kunna besvär anföras hos näst sammanträdande bankoutskott eller,
mellan riksdagarne, hos revisorerna af riksbanken, dock, hvad angår beslut i
ordningsmål, endast i det fall, att klaganden blifvit från tjensten skild eller
förklarats skyldig afstå någon del af sina löneinkomster.
Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmäktige,
i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit
justeradt, och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af
beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen,
hvarefter besvären böra till fullmäktiges expedition inlemnas, när de ärostälda
till bankoutskottet, sist å den dag riksdag sammanträder, och när
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
59 Bil. B.
de anföras hos revisorerna af riksbanken, sist fjorton dagar före revisionens
början, men är beslutet meddeladt senare än fjorton dagar före utgången af
den sålunda bestämda tiden, böra besvären till bankoutskottet eller revisionen
omedelbart ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då
befordringsfråga blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit klaganden
delgifvet.
B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.
§ 90.
Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare
som på förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes.
Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd,
ställa godkänd borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige
bestämma.
Till förvaltarens biträde äro anstälda för papperstillverkningen en verkmästare
och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den öfriga
förvaltningen en bokhållare, hvilka alla, på förvaltarens förslag, tillsättas på
förordnande tills vidare af fullmäktige.
För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse den
af bankoutskottet den 15 december 1857 fastälda instruktion, med den
ändring, som af andra eller materialbokhållaretjenstens indragning följer.
§ 91.
Mom. 1. Tumba bruks tjenstemän och vaktmästare tillkommande
löne- och öfriga förmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen faststäld
aflöningsstat.
Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersona antages och afskedas
af förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal
fastställa fullmäktige aflöning och öfriga förmåner.
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
1 Bil. tf.
Bil. C
till
Bankoutskottets memorial n:o 7 år 1898.
Till bankoutskottet.
Med anledning af den ansökning, som styrelseledamöterna för den
dagliga förvaltningen vid afdelningskontoren i Jönköping, Karlstad och
Örebro till utskottet ingifvit angående deras pensionsförhållanden m. m.,
får jag, som anser ansökningen vara i vissa delar befogad, härmed
underställa utskottet en förberedelse till lösning af den invecklade fråga,
som bemälda styrelseledamöter bragt å bane.
Före inrättandet af den s. k. handhafvarebefattningen vid afdelningskontoren
bestriddes motsvarande göromål af eu af direktörerna
i kontoret, benämnd bankoombud. Sådant ombud erhöll, äfven om han
ej förut var tjensteman i banken, efter viss tids tjenstgöring tur såsom
sådan, först i lägsta, sedermera i andra och slutligen i tredje eller
kamreraregraden. I enlighet härmed kunde bankoombudet, om han
qvarstod såsom sådant till pensionsåldern, blifva berättigad till pension
lika med kamrerare, utan att han innehade någon tjenst å stat. Likaledes
är genom särskildt riksdagsbeslut bestämdt, att förvaltaren vid
riksbankens pappersbruk Tumba, som är tillsatt endast på förordnande
tills vidare, »må i afseende å pensions erhållande för Big betraktas lika
med bankens öfriga tjensteman i kamreraregrad». Förvaltaren näst
Bih. till Riksd. Prof. 1898. 6 Sami. 1 Afd. 6 Höft. Bil. C. 1
2
Bankoulsliottets Memorial N:o 7.
före den nuvarande erhöll ock på samma grund pension af 4,000 kronor,
utan att hafva tjenstgjort såsom i vanlig bemärkelse.
Om dylikt medgifvande lemnades den styrelseledamot för den
dagliga förvaltningen, som är riksbankens tjensteman, skulle derigenom
kunna undvikas, att han sökte tredje graden uteslutande med tanke på
pension, och skulle sålunda ej behöfva befaras, att de vigtiga kamreraretjensterna
vid hufvudkontoret i större antal komme att bestridas på
förordnande
Det
nu antydda ändamålet skulle till äfventyrs kunna vinnas, om
i reglementet eller tillämpningsstadgarna till aflöningsstaten infördes
ett stadgande af t. ex. följande innehåll:
»Styrelseledamot för den dagliga förvaltningen vid afdelningskontor,
hvilken varit eller fortfarande är tjensteman i riksbanken, eger,
om han innehar dylik ledamotsbefattning vid pensionsålder, rätt till
pension å riksbankens stat till belopp, motsvarande den lön med intjenta
ålder stillägg, han enligt gällande aflöningsstat åtnjuter i egenskap af
styrelseledamot för den dagliga förvaltningen.»
Genom ett sådant eller liknande stadgande som det här ofvan
angifna skulle vinnas den afsevärda fördel, att handhafvare af den
dagliga förvaltningen vid afdelningskontoren icke hafva någon anledning
att, blott och bart för erhållande af högre pension, söka tjenstebefattningar
i banken, Indika de ej hafva för afsigt att tillträda och
utöfva. Men stadgandet kan icke afhjelpa en annan olägenhet, som
vidlåder det nuvarande systemet med handhafvarebefattningarnas tillsättande,
när, såsom ofta sker, dertill utses eu riksbankens tjensteman.
Denna olägenhet består deri, att handhafvare!! qvarstår i sin tjenst på
stat, hvilken alltså kommer att, så länge handhafvareuppdraget förnyas,
skötas af vikarier, förordnade tills vidare på obestämd tid, men så,
att förordnandena kunna när som helst återkallas. Bankoreglementets
§ 89 utvisar, att man, der någon tjensteman genom sjukdom eller
annan oförmögenhet är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande
sätt gagna riksbanken, velat gifva fullmäktige medel i handom att
genom vederbörande förflyttning på pensionsstat förekomma, att vikariat
till följd af någon tjenstemans sjukdom räcka alltför länge.
Men, hvad angår handhafvarebefattningarna, måste, der tjenstemän
i Riksbanken utses till dylika uppdrag, de befattningar å stat, som
3
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
handhafvarne fått sig anförtrodda, huru länge än handhafvareuppdraget
fortfar, uppehållas af tillfälligt förordnade ordinarie eller extra tjensteman.
Då riksbanken redan nu har 15 afdelningskontor och snarligen
skall hafva 23, inses lätt af hvilken stor betydelse det är för tjenstgöringen,
om alla eller flertalet af de 23 handhafvarebefattningarna
anförtros åt tjensteman och dessas fenster skola uppehållas af vikarier
med tillfälliga förordnanden.
Det synes mig derför vara angeläget, att dessa förhållanden varda
föremål för uppmärksamhet och att de nuvarande olägenheterna så
vidt möjligt afhjelpas.
Något bestämdt formuleradt förslag i sådant afseende finner jag
icke skäligt att redan nu söka framställa, utan inskränker jag mig
till att antyda, huru, enligt min mening, frågan skulle kunna lösas,
hvarvid jag dock uttryckligen vill framhålla, att andra sätt äfven kunna
tänkas och kanske äfven befinnas ega företräde, sedan frågan på särskildt
sakkunnigt håll närmare blifvit undersökt.
Det synes mig böra föreskrifvas, att när eu riksbankens tjensteman
mottager uppdrag att såsom styrelseledamot handhafva den dagliga
förvaltningen vid något riksbankens afdelningskontor, skall han
frånträda förut innehafvande tjenst; dock så, att han under handhafvaretiden
eger fortfarande räkna tjenstår samt att honom ej är förmenadt
att bibehålla den honom efter skicklighet och förtjenst tillkommande
befordringsrätt, hvadan han alltså skall kunna i tur och ordning efter
särskild pröfning såsom lönlös uppflyttas i högre tjenstegrad.
Genom en dylik anordning skulle de många vikariatsförordnandena
i riksbanken komma att upphöra, och torde icke någon obillighet vederfaras
handhafvarne, enär dessa, i utbyte mot den i vissa afseenden
tryggare ställningen såsom tjenstemän, erhålla förmånen att, jemte en
sjelfständigare verksamhet, vid jemförelsevis unga år få tillträda större
löneinkomster, som de på tjenstevägen ej skulle kunna erhålla förr än
långt senare och vid högre ålder.
På det att fullmäktige icke på något sätt måtte tillskyndas inskränkning
uti sin frihet att förnya eller återkalla handhafvareuppdragen,
blefve dock måhända nödvändigt, att fullmäktige, liksom de
nu kunna flytta en tjensteman på pensionsstat utan derom gjord ansökning,
finge vid behof förflytta en eller annan handhafvare på
expektansstat, i afbidan på att han vid inträffande ledighet må kunna
åter erhålla lön såsom tjensteman.
4
BanhoutsJcottets Memorial N:o 7.
Då jag, såsom ofvan är nämndt, icke haft för afsigt att framställa
ett definitivt förslag till ordnande af de vigtiga angelägenheter,
som nu af mig berörts, utan min mening hufvudsakligen varit att fästa
uppmärksamheten å ifrågavarande förhållanden samt att derigenom bana
väg för eu utredning, blir min hemställan,
att utskottet måtte besluta att hos herrar bankofullmäktige
begära framläggande för utskottet af yttrande
och förslag i här ofvan omförmälda hänseenden.
Stockholm den 30 april 1897.
G. H. Spens.
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
5 Bil. c.
Fullmcigtiges i riksbanken yttrande med anledning af grefve Spens''
förslag.
Till bankoutskottet.
Det åligger fullmäktige att afgifva yttrande och förslag i fråga
om pensions- och successionsförhållanden för och efter de styrelseledamöter,
som skola handhafva den dagliga förvaltningen vid riksbankens
afdelningskontor, för närmare utredande af de hithörande frågor, hvilka
utskottets ordförande herr grefve G. H. Spens i skrifvelse af den 30
april till utskottet bragt på tal.
Beträffande l:o pensionsförhållandena för de ifrågavarande styrelseledamöterna,
har i omförmälda skrifvelse framhållits, hurusom det borde
undvikas, att de handhafvande styrelseledamöterna söka tjenst i 3:dje
eller kamreraregraden vid de kontor, der sådan gradindelning funnes,
uteslutande med tanke på pension, hvarigenom kunde inträffa, att de
vigtiga kamreraretjensterna vid hufvudkontoret i större antal skulle
kunna komma att bestridas på förordnande.
Hvad nu angår den här senast angifna olägenheten, bör det tagas
i betraktande, att vid befordran till tredje grads tjenst utöfvandet af handhafvarebefattning
utan tvifvel innefattar en tungt vägande merit; men
denna är dock ej i allo afgörande, då med den jemföres annan förtjenst,
ådagalagd särskilt under tjenstgöring i andra graden och delvis i tredje
under förordnande. Ansökan af handhafvare till tredje grads tjenst kan
ock föranleda, att en sådan, om han till tjensten utnämnes, kommer
att till densamma öfvergå, så att den skötes af ordinarie innehafvare.
Klart är dock, att en handhafvare eger ett gifvet intresse att
söka få anställning i tredje graden, såvida inga utsigter för honom
finnas att såsom handhafvare komma i åtnjutande af skälig pension. För
närvarande utöfvas handhafvarebefattningarna vid riksbankens 15 afdelningskontor
af 11 tjenstemän i banken, 3 pensionerade statstjenstemän
och eu person, som icke varit i statens tjenst anstäld.
6
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
Vid Göteborg och Malmö äro handhafvare ordinarie kamrerare
hvar vid det kontor, der han tjenstgör.
Vid de 9 öfriga af de 11 kontoren äro såsom handhafvare anstå!
da:
1 andra gradens tjensteman vid hufvudkontoret med rätt till pension
efter 3,000 kronor,
1 » » » vid Göteborgskontoret med d:o,
1 » » » vid Malmökontoret med d:o,
2 kamrerare vid första gruppen af de smärre afdelningskontoren med d:o,
2 » vid andra » » » » » med d:o,
1 » vid tredje » » » » » med d:o
1 » vid fjerde » » » » » med rätt
till pension efter 2,800 kronor.
Handhafvarelönen, utom tjenstgöringspenningar och arfvode, utgör
med intjenta ålderstillägg deremot 4,000 kronor vid de smärre kontoren,
3,400 kronor vid Visbykontoret, men vid Göteborgs- likasom vid Malmökontoret
4,500 kronor, hvaremot pensionen vid hvardera af dess sistnämnda
två kontor för kamrerare utgör högst 4,000 kronor.
Då handhafvarnes vid de smärre kontoren löneförmåner, sådana
de äro bestämda för tjenstemän i riksbanken i allmänhet, kunna sammanlagdt
uppgå till 6,000 kronor, är lätt insedt, att afgång vid uppnådd
pensionsålder skulle för dem, som icke på grund af innehafvande
tjenst hafva att påräkna högre pensionsbelopp än 3,000 kronor, medföra
väsentlig ekonomisk olägenhet. Enahanda är förhållandet i Göteborg,
der afton ingen kan stiga till 7,000 kronor jemte fri bostad, samt
i Malmö med högst 7,000 kronor i aflöning, hvaremot pensionen för
kamrerare ej går till mer än 4,000 kronor.
Med _ afseende härpå synes det af grefve Spens framlagda förslaget
förtjent af all uppmärksamhet. Det skulle nemligen bereda handhafvarne
vid de smärre kontoren, utom vid ett, eventuel rätt till tredje
grads pension och dem vid Göteborg och Malmö ett något högre belopp,
än kamrerare komma att i pension erhålla. Sant är visserligen,
att enkepensionen skulle, i händelse en handhafvare afliden medan han
innehar tjenst i lägre grad än den tredje eller såsom kamrerare vid
ett mindre afdelningskontor, komma att utgå endast med det belopp,
som svarar mot den lägre aflöningen, men då afgiften för denna tilllika
skulle blifva högre och möjligheten att få bibehålla handhafvarebefattningen
till pensionsålder med pensionsrätt skulle underlätta åtgärder
för de efterlefvandes försörjning, synes någon tvingande nödvändighet
ej föreligga att i det afseendet vidtaga några särskilda
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
7 Bil. C.
anordningar, i synnerhet som dessa alltid skulle i större eller mindre
mån beröra enke- och pupillkassans ekonomi.
Det skulle kunna ifrågasättas att för pensions erhållande föreskrifva
vissa — exempelvis 10 — års tjensteutöfning i egenskap af handhafvare,
men nödvändigt är sådant så mycket mindre, som det svårligen lär
kunna inträffa, att någon riksbankens tjensteman befordras till handhafvare
vid så hög ålder, att han efter några få år skulle finnas berättigad
till pension, d. v. s. hafva uppfylt de vilkor — 65 års lefnadsålder
och 35 års verksamhet såsom tjensteman — som enligt fullmäktiges
förslag till bankoreglemente skulle bestämmas för pensions erhållande.
Ännu mindre skulle något sådant kunna inträffa enligt nu
gällande bestämmelser. Om nu dessa befinnas böra blifva ändrade, i
enlighet med fullmäktiges förslag, följer dock ej deraf, att den dermed
sammanhängande vilkorliga skyldigheten att afgå från tjensten skall
uttryckligen stadgas äfven med afseende å handhafvarne, enär dessa
af fullmäktige förordnas för ett år i sänder.
Hvad beträffar 2:o successionsförhållandena, har förslagsställaren fullt
rigtigt framhållit de olägenheter, som äro förenade dermed, att befattningarna
för de riksbankens tjenstemän, som förordnas till handhafvare
vid afdelningskontoren, skola uppehållas af tillfälligt förordnade ordinarie
eller extra tjenstemän, olägenheter, som gifvetvis stegras i mån
af kontorens förökade antal.
För det närvarande ställer det sig så, att, i följd af meddelade
förordnanden å handhafvarebefattningar, af vikarier uppehållas följande
antal tjänster, nemligen:
vid hufvudkontoret 1 i andra och 4 i första graden, vid kontoren
i Göteborg 1 i tredje, 2 i andra och 2 i första graden,
i Malmö 1 i tredje, 2 i andra och 2 i första graden,
i Hernösand 1 kamrerarebefattning (af tjensteman från hufvudkontoret)
och 1 registrator (d:o),
i Jönköping 1 kamrerarebefattning (d:o),
i Kalmar 1 kamrerare- och 1 kassörsbefattning,
i Umeå 1 kamrerare- och 1 kassörsbefattning,
i ()rebro 1 kamrerarebefattning (af tjensteman från hufvudkontoret),
i Östersund 1 kamrerare- samt 1 kassörs- och 1 registratorsbefattning.
En ändring härutinnan på det sätt, att de platser, som nu uppehållas
och framdeles komma att uppehållas af vikarier, blifva försedda
med ordinarie innehafvare, som utan vidare fä beräkna tjenstår för
ålderstillägg, bör, såsom lätt inses, vara förmånlig och leda till större
stabilitet i administrationen. Naturligtvis kan dylik ändring ske i eu
-
8
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
lighet med hvad förslagsställaren ifrågasatt, eller att handhafvare frånträder
sin ordinarie tjenst, men med bibehållen befordringsrätt så till
vida, att han må såsom lönlös uppflyttas i högre tjenstegrad.
Härvid möter dock först den betänkligheten, att vid de smärre
kontoren gradindelning icke finnes faststäld. Och då åtskilliga handhafvare
äro ordinarie kamrerare vid afdelningskontor, skulle för öfrigt
i afseende å dessa en bestämmelse i det ifrågasatta syftet ej blifva
effektiv. Slutligen skulle ett afsevärdt antal befattningar utom stat på
det sättet uppkomma.
Men målet torde kunna vinnas på en annan väg. Beträffande
rektorer vid högre elementarläroverk meddelas genom kongl. kungörelsen
af den 11 juli 1862 den bestämmelse, att, i händelse till rektor
vid högre elementarläroverk blefve af Kong]. Maj:t utsedd någon lärare,
som vid annat läroverk innehade ordinarie tjenst, denna tjenst skulle i
vanlig ordning tillsättas, dock att den, som dertill utnämndes, skulle,
när förre innehafvaren återtoge utöfningen af densamma, vara skyldig
att träda i tjenstgöring vid det läroverk, Kongl. Maj:t, med afseende å
förekommande omständigheter, funne skäligt bestämma, hvilket förbehåll
borde intagas i den fullmakt, som utfärdades.
Denna bestämmelse gälde derefter i 28 år, utan att derunder en
enda gång ifrågakom förflyttning enligt Kongl. Maj:ts beslut, och stadgandet
utsträcktes, med stöd af Riksdagens beslut i anledning af kongl.
proposition, genom kongl. kungörelsen af den 12 september 1890 till
att gälla äfven beträffande rektorer vid lägre allmänna läroverk samt
jemväl der till rektor förordnas någon lärare vid samma läroverk. Ej
heller sedan den tiden har, så vidt bekant är, något fall af förutsatt
förflyttning förekommit.
Med afseende härå borde en motsvarande bestämmelse kunna finnas
lämplig beträffande handhafvareplatserna vid riksbankens afdelningskontor.
Visserligen eger den skiljaktighet rum emellan de allmänna
läroverken och riksbanken, att vid de förra endast två slag af tjenster
finnas, lektors- och adjunkts- eller kollegabefattningar, medan vid riksbankens
kontor förekomma vid hufvudkontoret fyra tjenstegrader, vid
kontoren i Göteborg och Malmö tre samt vid de öfriga afdelningskontoren
kamrerare-, kassörs- och registratorstjenster. Men skiljaktigheten härutinnan
behöfver ej hindra meddelandet af den ifrågavarande bestämmelsen,
om denna affattas så, att fullmäktiges rätt att, om och när förflyttning
måste ske, efter sig företeende omständigheter och med hänsyn
till vederbörandes meriter inom riksbanken låta denne tjenstgöra å den
plats, som för honom kan befinnas lämplig, naturligtvis med bibehållande
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
9 Bil. c.
af innehafvande löneförmåner, till dess han kan blifva befordrad till
stadigvarande tjenst. Det senare bör, med afseende på de många kontor,
riksbanken skall få, och dess utveckling i allmänhet, icke komma att
dröja länge, och hvad nödvändigheten af förflyttning, sedan en handhafvare
återtagit sin ordinarie befattning, angår, borde den ytterst sällan
inträffa. För ett sådant antagande talar nemligen icke blott erfarenheten
från läroverken, utan ock den, som sedan vunnits i afseende å afdelningskontoren,
der hittills ingen tjensteman, som förordnats till handhafvare,
lemnat sin plats, såvida han icke begärt att blifva flyttad till annat
kontor i samma egenskap.
För den, som efter en till handhafvare förordnad tjensteman
kommer att befordras till dennes förra tjenst, vinnes härigenom den
fördelen, att han blir ordinarie med rätt till ålderstillägg i vanlig ordning
och tryggad aflöning, hvilken skulle utgå, äfven om han komme
att afgå från tjensten i följd af handhafvarens återtagande af denna.
Fallet torde, såsom redan anmärkts, endast undantagsvis förekomma,
medan nu, såsom förut är visadt, vikariat måste ega rum såsom gifven
regel. För öfrigt hindrar intet, att en med eventuel skyldighet att
underkasta sig förflyttning utnämnd tjensteinnehafvare kan vid inträffande
ledighet söka annan ordinarie tjenst i samma grad eller med motsvarande
aflöning, i hvilket fall en annan inträder i hans ställe, men
icke som vikarie, utan i egenskap af ordinarie, endast med förbehåll,
att han skall underkasta sig möjligen ifrågakommande förflyttning. Då
arten af tjenstgöringen är i stort sedt föga skiljaktig vid de olika
kontoren, bör en sådan vexling af personer, om den någon gång eger
rum, icke för riksbanken medföra någon olägenhet, under det att å
andra sidan ställningen för tjenstemännen blir tryggare och bättre.
Naturligtvis kan det tänkas, att en handhafvare, äfven om den nu
föreslagna pensionsrätten blifver medgifven, söker högre tjenst, än han
vid sitt förordnande till handhafvare innehade, men i sådan händelse
blir, om han fortfarande anses böra vara handhafvare, den nya tjensten
tillsatt, såsom här är ifrågastäldt, och den förra besatt med ordinarie,
för hvilken intet förbehåll skulle gälla.
Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställa fullmäktige,
att till § 78 i förslaget till reglemente för riksbanken
må tilläggas ett moment så lydande:
Styrelseledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen
vid afdelningskontor, hvilken är tjensteman
i riksbanken, vare, om han vid ofvan upptagna ålder
Bill. till Biksd. Prof. 1898. 6 Sand. 1 Afd. G Höft. Bil. C. 2
10
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
innehafver förstnämnda befattning, berättigad att, om
han frånträda densamma, i pension åtnjuta sin lön
såsom sådan styrelseledamot oafkortad;
samt att i § 61 af samma förslag intages ett
särskilt moment af följande lydelse:
I händelse till styrelseledamot vid afdelningskontor,
med uppdrag att handhafva den dagliga förvaltningen,
af fullmäktige är eller blifver förordnad någon person,
som innehafver ordinarie tjenst inom riksbanken, skall
denna tjenst i vanlig ordning tillsättas, doek- att den,
som till innehafvande af sådan tjenst efter honom förordnas,
skall, när förre innehafvaren återtager utöfningen
af densamma, vara skyldig att, med bibehållande
. af samma tjenst åtföljande lön och tjenstgörings
penningar,
förrätta den tjenst vid något af riksbankens
kontor,, som fullmäktige, med hänsyn tagen såväl till
den ifrågavarande personens förtjenst och skicklighet
som till i öfrigt föreliggande omständigheter, finna
skäligt bestämma, intill dess han kan i laga ordning
blifva befordrad till stadigvarande tjenst, hvarom allt
särskilt förbehåll bör intagas i det förordnande eller
den fullmakt, som för honom utfärdas.
Hvad beträffar den tillökning i kostnad, som kan blifva en följd
af den nya anordningen, torde i fråga om pensionerna någon afsevärd
skilnad ej uppkomma samt genom stadgandet om successionen endast
någon ökning föranledas i och genom ålderstilläggs åtnjutande tidigare
än annans. I fråga om det senare bör dock erinras, att eventuel rätt
till ålderstillägg äfven nu finnes, nemligen när vikarie blir till ordinarie
tjenst i graden béfordrad. Stegringen i utgift bör således ej blifva
stor. I alla händelser synas fördelarne af det nya vara öfvervägande.
Protokollsutdrag, innefattande en fullmäktigs afvikande mening
bifogas.
Stockholm den 3 februari 1898.
Pehr Éhrenheim.
JK. Törnebladh. J. W. Arriberg. Tom Liljewalch.
Olof Jonsson
-
Sixt&n von Friesen.
Banlmtshotteis Memorial N:o 7.
11 Bil. C.
... u<:. ....... lU. - i- . I • i ''O.: - i;:CJ• i.-fte *UJfl
Bilaga till fullmäktiges i riksbanken skrifvelse den 3 februari 1898-
Utdrag af protokollet, hållet
hos herrar fullmäktige i riksbanken
den 3 februari 1898.
§ 12. Efter anmälan å nyo af bankoutskottets den 30 april 1897
aflåtna protokollsutdrag med begäran om yttrande och förslag angående
ordnandet af styrelseledamöternas för den dagliga förvaltningen vid de
mindre riksbankskontoren ställning, beslöto fullmäktige nu att i ämnet
till utskottet afgifva yttrande enligt registratur^.
Herr Jonsson anmälde en afvikande mening och anförde:
»Uti förslaget, att de riksbankens tjenstemän, som äro handhafvare
af den dagliga förvaltningen vid afdelningskontoren, skola — såsom
sådana — kunna erhålla pension, har jag icke kunnat instämma.
Rätten till pension för tjenstemännen i riksbanken grundar sig
nu bland annat på den lön, de uppbära, och den plats, de såsom tjenstemän
innehafva, och derpå beror således också, huruvida och till hvilket
belopp en handhafvare af den dagliga förvaltningen vid afdelningskontoren
kan få uppbära pension, när han ur banken afgår. Sedan
sistlidne Riksdag höjde lönen för kamrerare vid 9 af de s. k. mindre
kontoren med 400 kronor eller från 1,600 kronor till 2,000 kronor och
bestämde den vid de 4 öfriga till 1,800 kronor med i båda fallen tvenne
ålderstillägg å hvardera 500 kronor, utgör således den pension, nuvarande
handhafvare af den dagliga förvaltningen, hvilka tillika hafva tjenstegrad
såsom kamrerare vid dessa kontor eller deremot svarande vid
hufvudkontoret, ega att vid sin afgång ur riksbankens tjenst uppbära,
derest han innehar stadgade lefnads- och tjenstår, 2,800 kronor till
3,000 kronor. De fyra handhafvare återigen, som icke tillika äro tjenstemän
i riksbanken, sakna deremot all rätt till pension i banken.
12
Bankoutskottets Memorial N:o 7.
De löneinkomster, handhafvare af den dagliga förvaltningen vid
de mindre afdelningskontoren uppbära, utgöra nu för dem, som tillika
äro tjensteman i banken, vid 9 kontor 5,000 kronor under de första fem
åren, 5,500 kronor under derpå följande fem år och derefter 6,000
kronor årligen, men för dem, som icke tillika äro tjenstemän, 3,600
kronor årligen under hela tiden.
För enahanda slags tjenstgöring och ansvar uppbära således, de
förra från 5,000 kronor till 6,000 kronor årligen och erhålla efter sin
afgång ur riksbankens tjenst en pension af 2,800 kronor till 3,000 kronor;
de senare under sin handhafvaretid 3,600 kronor årligen, och dermed
punkt. Att under sådant förhållande än ytterligare öka denna skilnad
i förmåner genom en höjning af pensionen med i regel 1,000 kronor
för den bäst lottade parten, har derför synts mig vara hvarken rättvist
eller af andra omständigheter påkalladt.»
Och skulle jemte förenämnda yttrande protokollsutdrag tillställas
bankoutskottet.
Som ofvan.
O»i O i; j " ■> : >■ : v- ... r ..uibujuii, .
Ur protokollet
G. Dahlgren.
•■''I
Höft !!0o :•••<!
i an .u uh .
1 , <
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1898.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.