Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om förslag till förändring i fråga om hushållningssällskapens organisation m. m.

1898-04-10 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1898:5, Skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om förslag till förändring i fråga om hushållningssällskapens organisation m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (JS/:o 2) Utlåtande N:o 6.

1

KT:o 5.

H

Ant. till Riksd. kansli den 16 april 1898 kl. 12 midd.

Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 2 i

anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t

med begäran om förslag till förändring i fråga om hushållningssällskapens

organisation m. m.

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 197, har herr G.

Paulson föreslagit: »att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till Kongl.

Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen

framlägga förslag till allmän förordning med närmare bestämmelser för

hushållningssällskapens organisation, särskilt innefattande stadgande i fråga

om en likartad och rättvis röstgrund för besluts fattande i sällskapens

alla ekonomiska angelägenheter».

Motionären grundar denna sin framställning på det förhållande, att

under det man af landtbruksstyrelsens berättelse för år 1895 finner, hurusom

de 26 olika hushållningssällskapen nämnda år haft till sitt förfogande

ett inkomstbelopp af sammanlagdt 1,660,778 kronor 38 öre, hvaraf

ledamotsafgifterna endast uppgå till kronor 19,990: 61 och statsanslag för

vissa bestämda ändamål mot särskild redovisning till kronor 274,276: 38,

men sällskapens andelar af bränvinsförsäljningsmedlen till kronor 1,000,635:

79, hvilket sistnämnda belopp ovilkorligen måste betraktas såsom af staten

anvisadt åt hushållningssällskapen, så finnas inga tillräckligt noggranna

Bill. till Riksd. Prat. 18.98. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 5 Käft. (N:is 5—6). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5.

föreskrifter för kontroll från det allmännas sida deröfver, att rätten att

använda dessa medel ej missbrukas, »och att, framför allt vid beslutens

fattande, sådana former iakttagas, att besluten äro verkliga uttryck af

icke blott den tillfälliga majoritetens, utan hela ortens åsigter». Vidare

erinrar motionären, att, ehuru de på grund af Kongl. Maj:ts skrifvelse till

landtbruksakademien af den 16 maj 1848 för hvarje hushållningssällskap

antagna och faststälda reglementen väl formelt torde efterlefvas, det blott

erfordras röstpluralitet för att ett vigtigt och i betraktande af sällskapets

tillgångar stort anslag skall beviljas, hvadan ofta händer, att sällskapets

medlemmar från en viss ort eller till och med från en stad talrikt tillstädeskomma

för att vid rösturnan till sin fördel genomdrifva ett beslut:

som helt och hållet ogillas af flertalet jordbrukare inom sällskapets område».

Motionären finner sålunda det nu använda röstsättet, synnerligast

i anslagsfrågor, ingalunda rättvist och tillfredsställande, och har, utan att

med bestämdhet vilja angifva den beräkningsgrund för röstningen, som

skulle vara den rigtiga, påpekat, att en sådan grund torde kunna finnas

genom utseende vid per capita-omröstning af ombud socknevis eller inom

de under sällskapen subordinerande gillen eller kontrakt, hvilka ombuds

antal gjordes beroende antingen af fastighetstaxeringsvärdet eller den odlade

jordens areal eller folkmängden. Slutligen anför motionären:

»Då nu emellertid hushållningssällskapen disponera öfver så betydande

belopp af allmänna medel, som ofvan anförts, och då i hushållningssällskapens

stadgar saknas garantier för att dessa medel på ett tillfredsställande

sätt handhafvas och användas, så torde det vara statens pligt att

stadga mera nöjaktiga bestämmelser rörande sällskapens hela organisation.»

Andra Kammarens fjerde tillfälliga utskott har i anledning af denna

motion till en början erinrat, hurusom åtgärder från statens sida i syfte

att bestämma vissa grunder för hushållningssällskapens organisation vidtogos

redan genom ett kongl. cirkulär af den 7 september 1813. Detta

cirkulär upphäfdes sedermera genom Kongl. Maj:ts skrifvelse till landtbruksakademien

af den 16 maj 1848, hvilken innehölle följande bestämmelser,

som ännu vore gällande:

*l:o. Föremål för länshushållningssällskaps verksamhet är i allmänhet allt sådant,

som, inom området af eget län samt utom gränserna af embetsmäns och allmänna myn
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5. 3

digheters befattning, kan befordra landtbruks- och dermed förbundne näringars gagn och

förkofran, genom upplysning, efterdömen, uppmuntringar och belöningar.

2:o. Ledamöter i hushållningssällskap väljas till obestämdt antal, bland män, som

äro kände för kunskaper i allmänhet samt insigt och erfarenhet i ett eller flera af de

föremål, som tillhöra hushållningssällskaps verksamhet. t

3:o. Ordförande och vice ordförande äfvensom sekreterare och skattmästare samt

andre tjensteman, om sådane anses nödige, må, genom val, af sällskapet tillsättas.

4:o. En särskild afdelning, béstående af ordföranden samt sekreteraren och skattmästaren,

jemte minst fyra dertill, för ett eller flere år valde ledamöter, hvaribland vice

ordföranden, uppdrages att, under namn af förvaltningsutskott, besörja sällskapets ekonomiska

angelägenheter, bereda alla inkommande ärenden, innan de till afgörande af sällskapet

företagas, samt verkställa alla vid dess sammankomster fattade beslut.

5:o. Hushållningssällskaps ordinarie sammankomster utsättas företrädesvis på tider,

då i allt fall förväntas kan, att ett större antal ledamöter skola å samlingsorten sig inställa.

,

6:o. Hushållningssällskap besörjer, hvart och ett inom sin ort, att filialafdelmngar

blifva, härads-, kontrakts- eller socknevis, inrättade samt passande stadgar och föreskrifter

dem meddelade; egande hushållningssällskap att, genom sina fliklaf delningar, erhålla

nödiga upplysningar om ortliga förhållanden och utföra beslutne åtgärder.

Vald ordförande i sådan afdelning är sjelfskrifven ledamot af hushållningssällskapet.

7:o. Med landtbruksakademien *) bör hushållningssällskap sätta sig i oafbruten förbindelse

till ömsesidigt utbyte af upplysningar, hvarje år, inom mars månads utgång, till

akademien afgifva berättelse om landtbruks- och tillhörande näringars tillstånd, jemte de

förändringar, som inom dem inträffat under föregående året, samt dessutom meddela akademien

underrättelser och uppsatser i ämnen, som utgöra föremål så väl för akademiens

som hushållningssällskaps omtanka och verksamhet.

8:o. I öfrigt och med iakttagande af ofvannämnda grunder ega hushållningssällskap

att, efter särskilda, i hvarje ort sig företeende förhållanden, sjelf uppgöra de speciella

föreskrifteme för sin verksamhet och att i sådant afseende upprättade stadgar,

äfvensom förslag till ändring i redan befintlige, till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och

stadfästelse i underdånighet afgifva.»

Sedermera hade Kongl. Maj:t den 4 juni 1868 förklarat, med anledning

af ifrågasatt ändring i de ofvan under punkterna 3:o och 4:o intagna

bestämmelser, att någon allmän förändring deruti ej da borde ega rum,

men att Kongl. Maj;t ville vid hvarje särskildt fall tillse, huruvida särskilda

förhållanden inom ett eller annat hushållningssällskap kunde vid

pröfning af stadgarne för detsamma påkalla någon afvikelse från de sålunda

stadgade allmänna grunderna.

Vid granskning af de för rikets samtliga 26 hushållningssällskap nu

gällande stadgar ha°de utskottet funnit, att dessa i högst ringa grad inne-»

*) denom kongl. brefvet den 13 december 1889 gäller denna punkt numera jemväl landtbruksstyrelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5.

hölle några garantier mot sådana voteringsöfverrurnplingar, som motionären

antyder. Endast i viss mån förekomme rörande användningen af sällskapets

penningmedel, och detta i ett jemförelsevis fåtal reglementen, några

positiva bestämmelser. I SlocMolms läns hushållningssällskap skulle alltid

en fond af 30,000 kronor finnas, som icke finge användas för sällskapets

utgifter; i JJpsala läns likaså en grundfond af 9,000 kronor; i Kalmar

läns norra finge det kapital, som vid det äldre länssällskapets delning tillfallit

norra sällskapet, icke användas till utgifter, med mindre sammanstämmande

beslut derom fattats vid två på hvarandra följande ordinarie

sammanträden; i Kalmar läns södra finge ej utan två på hvarandra följande

ordinarie sammanträdens likstämmiga beslut ur kassan verkställas

större utbetalningar, än som kunde bestridas med kassans inkomster för

aret samt det näst föregående årets kassaöfverskott, hvarjemte beslut om

användande af sällskapets medel mot förvaltningsutskottets afstyrkande

icke vore gällande längre än till nästa ordinarie sammanträde; i Malmöhus

läns kunde fråga om anslag ur kassan ej bifallas utan att vara af

beredningsutskottet »pröfvad»; i Hallands läns kunde utgifter ur kassan

till belopp af 5,000 kronor och deröfver ej beslutas mot förvaltningsutskottets

afstyrkan, utom i fall beslutet fattades med 3/3 pluralitet, hvarjemte

stadgats, att sällskapets grundfond skulle utgöra minst 140,000

kronor, som icke finge minskas eller förskingras; i Vestmanlands läns erfordrades

7d ^pluralitet för beslut om utgifter af 2,000 kronor och

deröfver; och i Kopparbergs läns hushållningssällskap vore bestämdt, att

förslag om utgift ur kassan alltid först skulle pröfvas af förvaltningsutskottet.

I de öfriga 18 hushållningssällskapens reglementen funnes inga

som helst bestämmelser i dylikt syfte, om man ej ville räkna dit, att

inom 17, delvis andra, sällskap bestämdes det minimiantal ledamöter,

hvilkas närvaro erfordrades vid allmänt sammanträde för ett besluts giltighet,

och varierade detta antal mellan lägst 11 (Vesterbottens län) och

högst 24 (Hallands). Bestämmelser i sistnämnda hänseende saknades i

reglementena för Stockholms, Upsala, Kronobergs, Norra Kalmar, Södra

Kalmar, Kristianstads, Kopparbergs, Gefleborgs och Jemtlands läns hushållningssällskap.

För egen del har Andra Kammarens ifrågavarande tillfälliga utskott

i ärendet anfört följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5. o

Då hushållningssällskapen hafva en så omfattande penningförvaltning

samt utöfva en för landtbruket och dermed förbundna näringar sa betydelsefull

verksamhet, som fallet är, måste väl en hvar finnandet föga

tillfredsställande, att urkunden för deras organisation skall bestå i en sa

underordnad handling som en af Kongl. Maj:t till landtbruksakademien

afbiten skrifvelse, hvilken först på senare åren blifvit allmänneligen känd

samt ej ens finnes i Svensk Författningssamling intagen; och orimligheten

deraf minskas ingalunda derigenom, att Kongl. Maj:t, efter det ändring

af vissa uti skrifvelsen förekommande bestämmelser ifragasatts, förklarat

sig vilja efter pröfning i hvarje förekommande fall medgifva af förhållandena

påkallade afvikelser för särskilda hushållningssällskap från sagda

bestämmelser.

Granskar man innehållet af ofvanintagna skrifvelse, vill det, fransedt

åtskilliga mindre lämpliga detaljbestämmelser, förefalla föga välbetänkt,

att densamma tillerkänner sällskapens tjensteman sjelfskrifvet ledamotskap

uti förvaltningsutskotten, samt än mera, att hvarje garanti saknas saväl

för att de särskilda gillenas intressen blifva inom förvaltningsutskotten

bevakade som ock mot den af motionären framhallna faran, att vid sällskapens

sammanträden beslut kunna fattas af en tillfällig majoritet i strid

mot den gängse åsigten hos det stora flertalet af sällskapets ledamöter.

Man lärer väl "sålunda, i likhet med motionären, med rätta kunna

påyrka, att de allmängiltiga bestämmelserna för rikets hushållningssällskap

skola sammanfattas uti en af Konung och Riksdag gemensamt stiftad förordning,

hvilken bättre än ofvannämnda urkund ansluter sig till nutida

förhållanden och åskådningssätt.

Om uti en sådan förordning bestämmelser inrymmas derom, att uti

förvaltningsutskotten hvarje gille skall vara representerad!, samt att vid

sällskapens sammanträden fattade beslut, afseende vissa större utgifter

(exempelvis å 5,000 kronor och derutöfver) eller ock utgifter för en följd

af år, icke emot förvaltningsutskotts afstyrkande blifva bindande, derest

de ej förnyas vid näst påföljande sammanträde, sa bör efter utskottets

förmenande motionens hufvudsyfte fullständigt vinnas.

Derutöfver torde bland annat böra stadgas, att utgifterna för hvarje

år måste begränsas inom ramen af sällskapens för samma ar disponibla

tillgångar, hvarjemte i förordningen mahända borde sammanfattas de enligt

öfriga gällande föreskrifter sällskapen, dess ordförande eller tjenstemän

möjligen åliggande skyldigheter gent emot staten. Deremot lärer

förordningen icke böra upptaga nagra onödiga detaljbestämmelser ellei

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o ö.

sådana stadgande!), hvarigenom sällskapens sjelfständiga verksamhet onödigt

hämmas eller kringskäres.

Slutligen vill utskottet, da pa ofvan angifna eller dermed likartade

sätt tillräcklig garanti mot missbruk af sällskapens penningförvaltning bör

kunna ernas, bestämdt motsätta sig motionärens önskan om bestämmande

af en annan röstgrund än den hittills inom sällskapen gällande, alldenstund

denna sant demokratiska röstgrund utgör den bästa förutsättningen

för vidmagthallande af ett allmänt intresse för sällskapets angelägenheter,

samt dertill kommer, att densamma är en naturlig följd af de utaf hvarje

ledamot till lika belopp utgående afgifter till sällskapet.

Pa grund häraf far utskottet i anledning af förevarande motion hemställa,

att Andra Kammaren för sin del måtte besluta, att Riksdagen i

skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller, det täcktes Kongl. Maj:t för Riksdagen

framlägga förslag till allmän förordning med närmare bestämmelser

för hushållningssällskapens organisation, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de här ofvan antydda grunder.»

Sedan Andra Kammaren bifallit detta utlåtande, blef jemlikt § 63

mom. 3 i riksdagsordningen nämnda beslut genom utdrag af protokollet

delgifvet Första Kammaren, som hänvisat ärendet till sitt andra tillfälliga

utskott.

De skäl, hvilka sålunda anförts till stöd för yrkandet om en skrifvelse

i ämnet, äro hufvudsakligen: den »underordnade» beskaffenheten af

den urkund, som i första hand utgör normen för hushållningssällskapens

organisation, den i nämnda urkund förekommande bestämmelsen om sekreterarens

och skattmästarens sjelfskrifna ledamotskap i förvaltningsutskotten,

saknaden af garantier för att gillenas intressen blifva inom

förvaltningsutskotten tillbörligen beaktade, faran för öfverrumplingar vid

beslutens fattande och bristen på kontroll öfver användningen af de medel,

som stå till sällskapens förfogande.

Utskottet kan för sin del icke tillmäta dessa omständigheter den afgörande

betydelse, som de enligt det nyss ornförmälda utlåtandet skulle

ega. Alla de frågor, som här beröras, falla inom gränsen för Konungens

ekonomiska lagstiftningsrätt. Med användandet af denna rätt har Kongl.

Maj:t för hvarje särskild! hushållningssällskap faststält stadgar, afpassade

efter sällskapets önskningar och behof. Några af dessa stadgar inrymma

åt sekreterare och skattmästare rätt att vara ledamöter af förvaltnings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o o.

utskottet, andra deremot icke; det vore efter utskottets förmenande icke

allenast opåkalladt utan äfven olämpligt att beröfva sällskapen den frihet

att i nämnda hänseende besluta, som de allt hitintills åtnjutit. Den allmänna

uppfattningen torde vara den, att hushållningssällskapen hittills

verkat på ett tillfredsställande sätt, och att deras nuvarande organisation

icke hindrat dem att väl fylla sina uppgifter; någon anledning till klagan

deröfver, att ett eller flera gillen gynnats på de öfrigas bekostnad

har, utskottet veterligen, icke försports, och lika litet kan man från de

föregående årens erfarenhet hemta stöd för den åsigten, att en allmän

författning skulle vara behöflig för att hindra öfverrumplingar vid voteringarna

eller missbruk vid användandet af sällskapens tillgångar.

Nu har emellertid i ofvannämnda utlåtande, som af Andra Kammaren

godkänts, blifvit påyrkadt, »att de allmängiltiga bestämmelserna för rikets

hushållningssällskap skola sammanfattas i en af Konung och Riksdag gemensamt

stiftad förordning».

Då, på sätt redan blifvit anmärkt, hela detta ämne tillhör området

för Konungens ekonomiska lagstiftning, torde ej under några förhållanden

den föreslagna författningen kunna åvägabringas i den ordning, som § 87

i regeringsformen anvisar, och redan af detta formella skäl torde Första

Kammaren finna sig förhindrad att biträda Andra Kammarens beslut.

Härtill kommer, att äfven innehållet af de ifrågasatta nya bestämmelserna

är i flera hänseenden egnadt att framkalla betänkligheter. Gillenas antal

inom de särskilda hushållningssällskapen är mycket olika; så t. ex. egde

år 1896, enligt hvad kongl. landtbruksstyrelsens sista årsberättelse angifver,

Kalmar läns norra och Blekinge läns hushållningssällskap hvardera

4, men Vesternorrlands 39 och Kopparbergs läns hushållningssällskap ej

mindre än 43 gillen eller underafdelningar. Att under sådana förhållanden

föreskrifva, att hvarje gille skall ega en representant inom förvaltningsutskottet,

kan ej vara väl betänkt; ett förvaltningsutskott med så

stort antal ledamöter skulle svårligen kunna fungera på ett tillfredsställande

sätt.

Hvad angår förslaget, att i vissa fall hushållningssällskaps beslut, för

att blifva gällande, skall efter någon -tids förlopp af sällskapet bekräftas,

kunde visserligen en sådan föreskrift innebära ett skydd mot förhastade

beslut; men att rätt angifva gränsen mellan de frågor, som böra på nyss

antydda sätt behandlas, och dem, som utan våda kunna genast afgöras, är

ganska vanskligt. Under det att vid 1890 års slut ett af hushållningssällskapen

egde en behållning å c:a 11,000 kronor, uppgick samtidigt be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första Kammarens Tillfälliga Vtskotis (K:o 2) Utlåtande N:o 5.

hållningen för ett annat hushållningssällskap .till mera än 330,000 kronor.

Under sådana förhållanden lärer den i utlåtandet föreslagna begränsningen

(utgifter »å 5,000 kronor och derutöfver») knappast få anses vara så afpassad,

att den lämpar sig för alla sällskap. Och den utredning, som i

ärendet förekommit, torde ej hafva ådagalagt, att öfver hufvud taget någon

dylik begränsning skulle vara af behofvet påkallad.

Beträffande förslaget, att utgifterna för hvarje år skola »begränsas

inom ramen af sällskapens för samma år disponibla tillgångar», framgår

ej af utlåtandet med full klarhet, hvad med nämnda ord åsyftas. I allt

falla anser utskottet olämpligt att genom allt för detaljerade lagbud binda

hushållningssällskapen i deras verksamhet. Det kan med skäl befaras, att

dylika lagbud komme att verka förlamande, och det lifiiga intresse, hvarmed

sällskapens angelägenheter hittills omfattats, torde i väsentlig grad

hafva sin förklaringsgrund just i den frihet, som sällskapen alltid åtnjutit.

Hvad slutligen vidkommer det föreslagna sammanfattandet af de enligt

gällande föreskrifter sällskapen, deras ordförande eller tjensteman

»möjligen åliggande skyldigheter gent emot staten», är det för utskottet

obekant, hvilka skyldigheter som härmed afses.

Utskottet vill ej bestrida lämpligheten deraf, att landets alla hushållningssällskap

erhålla en mera likformig organisation. Men de olikartade

förhållanden, under hvilka dessa sällskap arbeta, måste i hög grad försvåra

genomförandet af en dylik anordning. Det kan ock ifrågasättas,

huruvida någon åtgärd i detta syfte bör vidtagas förr än hushållningssällskapen

sjelfva uttalat sin önskan om nya eller förändrade lagbestämmelser,

eller förhållanden eljest inträdt, som ådagalägga behofvet af en

dylik lagstiftning. Men några sådana förhållanden hafva utskottet veterligen

icke förekommit.

Med anledning af hvad här ofvan yttrats tillåter sig utskottet hemställa,

att Första Kammaren icke måtte biträda Andra

Kammarens i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 10 april 1898.

På utskottets vägnar:

F. A. BOSTRÖM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.