Sök i Ratio Lex

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6

1898-04-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1898:6, Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

9

Hk

it

3T:o 6.

-■''söm

Ank. till Riksd. kansli den 16 april 1898, kl. 12 midd.

Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 3,

angående utredning om vattenfall.

Inom Andra Kammaren har herr Oskär Nyländer väckt en motion

(n:o 163) af följande innehåll:

»Under den utveckling, som inom industriens olika grenar på senare

åren egt rum, har uppmärksamheten allt mera rigtats på den stora rikedom,

åtskilliga länder ega i sina tillgångar på vattenfall, och den oerhörda

naturliga kraftkälla, som dessa vattenfall erbjuda. Genom elektroteknikens

snabba framsteg och de uppfinningar, som derinom gjorts, hafva

vattenfallen fått ännu större betydelse, och möjlighet har yppats att på

flera sätt tillgodogöra sig dessa rika energiförråd; den enskilda företagsamheten

har ock redan vetat att på åtskilliga håll deraf begagna sig.

Att naturkraften kommer att i en snar framtid spela en framstående rol

i såväl industriens som kommunikationsväsendets tjenst, torde ej vara

tvifvel underkastadt. ,, ;

Vårt land eger riklig tillgång på vattenfall, som för närvarande

ligga obegagnade, och det torde vara af särdeles stor vigt och betydelse

för landets utveckling på skilda områden, att i tid nödig uppmärksamhet

egnas åt denna rikedom, så att den tillgång på kraft, som finnes i våra

forsar och vattendrag, må bättre än hittills kunna tillgodogöras. Man

har ifrågasatt, huruvida icke staten borde på något sätt förvärfva egandeBill.

till Riksd. Prat. 1898. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 5 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

rätten till alla Sveriges mera betydande vattenfall för att derefter genom

utarrendering eller annorledes så ordna, att inkomsten af dessa naturtillgångar

komme landet i sin helhet till godo, eller om ej staten borde

genom lämpliga uthyrningsvilkor söka nyttiggöra de vattenfall, hvaraf

staten redan nu är i obestridd besittning.

Huru och på hvad sätt vattenfallsförhållandena lämpligast böra ordnas,

är emellertid en svårlöst fråga, och för dess besvarande fordras noggrann

och, så vidt möjligt, fullständig utredning beträffande såväl mängden

och storleken af landets vattenfall som ock belägenheten af desamma, hvarjemte

eganderätten äfven torde, på grund af senaste årens erfarenheter, böra

närmare klargöras. Af särskildt intresse är ock att genom en dylik undersökning

få kännedom om hvilken och huru stor förmögenhet Sverige verkligen

eger i dessa sina vattenfall.

Då dessa frågor äro för vårt land af synnerlig vigt, och då något

vidlyftigt ordande om fördelarne af att i tid vidtaga åtgärder till betryggande

af dessa fosterlandets intressen ej torde vara af behofvet påkalladt,

vågar jag härmed vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville besluta att i skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes låta undersöka och utreda så väl antalet, storleken

och belägenheten af landets mera betydande vattenfall samt statens eganderätt

till desamma, der denna är tvistig, som ock om och hvilka åtgärder

böra från statens sida vidtagas för att dessa naturtillgångar må komma

landet i sin helhet till godo, samt derefter för Riksdagen framlägga de

förslag, hvartill en sådan utredning kan gifva anledning.»

I denna motions syfte hafva 74 af Andra Kammarens ledamöter in

stämt.

''• : . j ,, »/• '' . •! ■; no''.'' ii-"

I häröfver afgifvet utlåtande n:o 4 (i samlingen n:o 14) har Andra

Kammarens fjerde tillfälliga utskott till en början erinrat derom, att

frågan om en ändamålsenlig användning af de stora krafter, som finnas

i våra många vattenfall, senast 1896 utgjort föremål för pröfning af

Riksdagen. Den 13 maj nämnda år aflat nemligen Riksdagen till Kongl.

Majct en skrifvelse, hvari bland annat framhölls: att vattenkraften kommit

till en, då nu gällande vattenlag antogs, icke anad användning; att slöseri

med vattenkraft flerstädes framkallats af gällande bestämmelser om

kungsådra; samt att genom ändring i stadgandena om flottled och kungsådra,

särskildt uti forsar och vattenfall, vattendragens stora ''energiförråd

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6. 11

borde kunna bättre, än som vore fallet, tillgodogöras för landets industri-,

och anhöll Riksdagen, att Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande,

huruvida strandägare borde tillåtas att i vidsträcktare män, än nu vore

medgifvet, tillgodogöra sig vattenkraften i landets forsar .och vattenfall,

der sådant kunde. ske utan skada för .fiske, flott- eller farled eller för

någon, som ofvan eller nedan egde jord, vattenverk eller annan egendom,

samt, om så ansåges vara förhållandet, för Riksdagen framlägga förslag

till ändrade lagbestämmelser.

Under det att i Riksdagens berörda skrifvelse vattenfallens betydelse

hufvudsakligen skärskådades ur den privata industriens synpunkt, vore deremot

— yttrade Andra Kammarens utskott vidare — i herr Nyländers

motion största vigten fäst vid dem såsom eu eventuel inkomstkälla

för landet i dess helhet.

Med den alltjemt Ökade betydelsen af vattenfallen och med den

jemförelsevis ringa kännedom man syntes ega om dem, fann Andra Kammarens

utskott en utredning beträffande desamma vara i hög grad Önskvärd,

för att icke säga nödvändig. Beträffande omfattningen och plä*nläggningen

af en dylik undersökning kunde deremot olika uppfattningar

göra sig gällande. Fäste man sig öfvervägande vid den teoretiska sidan

af saken, så måste man föredraga en undersökning, som vore så noggrann

och fullständig som möjligt samt omfattade alla landets vattenfall.

Såge man åter frågan ur praktisk synpunkt, så borde med undersökningen

i förstone hufvudsakligen afses att erhålla ett lätt öfverskådligt och

för allmänheten tillgängligt medel för bedömande af vattendragens nu

disponibla energiförråd, och borde det för sådant fall ej vara nödvändigt

eller ens lämpligt, att till en början undersökningen gjordes allt för detaljerad

eller omfattande, ej heller att densamma alltför mycket ginge in

på de ofta synnerligen svåra eganderättsfrågorna, hvilka ju, med hänsyn

till det vidlyftiga material, hvarom fråga vore, skulle komma att vålla

betydande kostnader och, hvad värre vore, en mycket stor tidsutdrägt.

Andra Kammarens fjerde tillfälliga utskott, som företrädesvis fäst

sig vid den praktiska sidan af saken, ansåg derför den undersökning,

som för närvarande borde ifrågasättas, lämpligen kunna ske på ett mera

summariskt sätt, samt omfatta endast sådana vattenfall, hvilka på grund

af strandegarerätt, jordeboksanteckningar eller andra kända förhållanden

kunde anses delvis eller helt och hållet tillhöra staten.

I afseende på planen för den ifrågastäldu undersökningen hade utskottet

tänkt sig, att hvarje vattendrag med dess tillflöden i ordnings
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

följd efter kartan, norr ifrån räknadt, borde undersökas, och att med afseende

a hvart och ett deri befintligt fall utaf afsevärd betydelse, till

hvilket staten kunde anses hafva någon eganderätt, anteckningar borde

verkställas beträffande:

a) fallets approximativa krafttillgång, beräknad efter medelvattenmängd

och fallhöjd;

b) de särskilda lokala förhållanden, som möjligen kunde anses underlätta

eller försvåra vattenkraftens tillgodogörande;

c) dess afstånd från närmaste jernväg och jernvägsstation, landsväg

eller annan farled, stad, by, sågverk, qvarn, grufva, malmförande berg

m. m.;

d) huruvida båda eller någondera af stränderna vore i statens ego

samt om staten uti fallet egde holme eller grand;

e) hvad om eganderätten till fallet funnes i jordeböcker och andra

kamerala handlingar antecknadt eller genom laga kraftvunnen dom afgjordt

;

f) om någon och i så fall hur stor del af vattenkraften redan vore

i ett eller annat afseende tagen i anspråk.

Samtliga dessa uppgifter borde sammanföras i en vattenbok eller ett

vattenregister, åtföljd af karta, hvarå alla fallen vore utmärkta; och skulle

denna bok befordras till trycket samt tillhandahållas Riksdagen, en del

förvaltande myndigheter och möjligen äfven allmänheten.

I sammanhang härmed fann sig Andra Kammarens utskott böra uttryckligen

framhålla, att om sålunda af uteslutande praktiska skäl undersökningen

komme att begränsas till endast eu mindre del af landets

vattenfall, detta icke finge anses innebära något slags erkännande från

statens sida, att öfriga ej undersökta vattenfall vore att betrakta såsom

enskild egendom, utan komme frågan om eganderätten till desamma att,

oafsedt undersökningen, framdeles stå öppen och blifva beroende på i

hvarje fall sig företeende omständigheter.

Då en undersökning, anordnad på det ungefärliga sätt, som här ofvan

angifvits, skulle komma att öppna nya förvärfskällor för staten, gifva

ledning för fortsatta, mera detaljerade och mera omfattande undersökningar

i samma rigtning samt föranleda till åtgärder för fallens tillgodogörande

för statens räkning, fann sig Andra Kammarens fjerde tillfälliga

utskott böra i anledning af motionen hemställa om aflåtande af en. skrifvelse

i ämnet till Kongl. Maj:t.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N;o 6. 13

Med bifall till nämnda utskotts i sådant afseende framställa förslag

har Andra Kammaren för sin del beslutat,

»att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller, det täcktes

Kongl. Maj:t låta verkställa den här ofvan antydda undersökning och

utredning beträffande de mera betydande vattenfall, hvilka helt och hållet

eller delvis anses vara i statens ego, som ock om och hvilka åtgärder

böra från statens sida vidtagas för att dessa naturtillgångar må komma

landet i dess helhet till godo, samt derefter för Riksdagen framlägga de''

förslag, hvartill en sådan utredning kan gifva anledning.»

Om detta Andra Kammarens beslut har, jemlikt § 63 mom. 3 riksdagsordningen,

underrättelse genom protokollsutdrag meddelats Första kammaren,

som hänvisat ärendet till sitt andra tillfälliga utskott.

Då det synes utskottet uppenbart, att en undersökning och utredning

angående landets vattenfall, till sin omfattning begränsad på sätt i

Andra Kammarens beslut angifvits och verkstäld i ungefärlig öfverensstämmelse

med den af dess fjerde tillfälliga utskott framlagda plan,

skulle vara af stort gagn i och för bedömande af bästa sättet att för

landet tillgodogöra den säkerligen rikliga tillgång på ännu oanvänd vattenkraft,

hvaröfver staten må anses kunna i större eller mindre mån förfoga,

samt då utskottet icke funnit något att anmärka mot det af Andra

Kammaren för dess del godkända skrifvelseförslagets innehåll eller affattning,

hemställer utskottet vördsamt

att Första Kammaren må biträda Andra Kammarens

förevarande beslut.

Stockholm den 16 april 1898.

På utskottets vägnar:

F A. BOSTRÖM.

Bih. till Rilcsd. Frot. 1898. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 5 Höft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.