Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om införande af bestämmelse derom, att till justitieombudsman icke skulle kunna väljas någon Konubgens eller statens embetsman.

1898-02-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1898:1, Utlåtande, i anledning af väckt motion om införande af bestämmelse derom, att till justitieombudsman icke skulle kunna väljas någon Konubgens eller statens embetsman.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

KowstitutionsutskoUets Utlåtande Nio 1.

1

N:o 1.

Ank. till Eiksd. kansli (ten 1 mars 1898, kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

införande af bestämmelse derom, att till justitieombudsman

icke skulle kunna väljas någon Konubgens eller statens

embetsman.

Enligt § 96 regeringsformen skall hvarje lagtima Riksdag till justitieombudsman

förordna en för lagkunskap och utmärkt redlighet känd man,

hvilken såsom Riksdagens ombud skall hafva tillsyn öfver lagarnes efterlefnad

af domare och embetsman samt vid vederbörliga, domstolar i laga

ordning tilltala dem, som uti sina embeteUs utöfning äf veld, thänhämåh

eller annan orsak någon olaglighet begått eller Underlåtit att sina embetspligter

behörigen fullgöra.

Några närmare eller trängre gränser för valbarhet till justitieombudsman

än den i nyssnämnda paragraf gifna bestämmelsen, att han skäll

vara en för lagkunskap och utmärkt redlighet känd matt, finnas icke, i

följd hvaraf det område, hvarinom Riksdagen har att söka denne sin

förtroendeman, är ganska vidsträckt.

Ett förslag till begränsning deraf har vid innevarande riksdag blifvit

framstäldt af herr A. Petersson i Påböda, hvilken uti en inom Andra

Kammaren väckt och till konstitutionsutskottet hänvisad motion, n:ö 50,

hemstält om införande i grundlagarne af sådana bestämmelser,1 att till

Riksdagens justitieombudsman icke skulle kunna väljas någon Konungens

eller statens embetsman.

Till stöd för detta förslag har motionären hufvudsakligen anfört:

Grundlagens bestämmelser rörande Riksdagens justieombudsrnan visade

tydligt, att syftemålet med denna af 1809 års män införda inrättning

vore att åt folket gifva ökad möjlighet att öfvervaka och kontrollera

Bih. till Rihsd. Prat. 18,98. 3 Sami. 1 Höft. (N:o 1.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

embetsmännens förvaltning i styrelsens olika grenar och framför allt rättskipningen,

att skapa ett ytterligare värn för lagbunden medborgerlig

frihet mot embetsmannavälde, godtycke och möjliga öfvergrepp. Men vore

denna uppfattning^ rigtig, vore det en folklig, ant ibyråkratisk institution,

da strede det också mot dess anda och väsen och innebure en verklig fara,

om befattningen så småningom inkorporerades och gjordes till en länk i

det allmänna embetsmannasystemet, der hvar och en, med eller mot sin

vilja, naturligen maste känna en viss samhörighet. Som det nu tillginge,

syntes motionären, som man vore på god väg just i den antydda rigtningen.

Innehafvare!! valdes af Riksdagen regelbundet bland de aktiva statsembetsmännen,

finge sitta på den ansvarsfulla platsen stundom några

månader, stundom längre, och flyttades derefter af Kongl. Maj:t till någon

plats bland rikets högsta embetsmän. Meningarnc torde väl icke vara

mycket delade om, huruvida ett sådant sakförhållande vore cgnadt att

gifva justitieombudsmannen den fullt sjelfständiga och fria ställning samt

det lefvande intresse för sin uppgift, som vore nödvändiga förutsättningar

för att detta kall skulle svara mot det afsedda ändamålet. Den omständigheten,

att under sistlidet år icke mindre än tre olika personer varit innehafvare

af befattningen, gåfve, enligt motionärens mening, ännu mera styrka

åt krafvel på en reform, som i någon män kunde hindra, att institutionen

förlorade den betydelse, grundlagsstiftarne med densamma afsett. Eu reformåtgärd

vore behöflig, och hvilken den än blefve, borde den afse att så

mycket som möjligt frånskilja justiticombudsmannabefattningen från den

allmänna embetsmannakarriéren och embetsmannaklassen, då den tydligen

i vår författning fått sin plats anvisad som en motvigt till och eu kontrollant

af denna klass.

Motionären har öfverlemnat åt konstitutionsutskottet att, för den händelse

förslaget vunne understöd, föreslå de ändringar i grundlagar^, som

påkallades af ett bifall till förslaget.

Att, såsom motionären föreslagit, från valbarhet till justitieombudsman

utesluta just den klass åt personer, inom hvilken representanter för lagkunskap

ovedersägligen lättast stå att finna, synes utskottet redan i och för

sig vara olämpligt, och då dertill kommer, att verksamheten i statens

tjenst i olika embetsmannaposter obestridligen måste i hög grad vara egnad

att åstadkomma den utvecklade erfarenhet och de vidgade kunskaper, hvilka

kräfvas för utöfningen åt de magtpåliggande och grannlaga göromål, som

tillhöra justitieombudsmannens befattning, anser utskottet motionärens

förslag vara särdeles oklokt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande Ko 1.

3

Den åsigten, att justitieombudsmannen lämpligast bör utväljas ur

embetsmannacorps^!, bär också inom Riksdagen så godt som alltid gjort

sig gällande. Af den vid utskottets utlåtande n:o 2 fogade förteckning

öfver de personer, hvilka sedan justitieombudsmansinstitutionens införande

år 1809 blifvit utsedda till justitieombudsman och dennes eventuelle efterträdare

framgår,att de trettionio personer, hvilka hedrats med detta Riksdagens

förtroende, alla vid deras första väljande varit anstälda i statens

tjenst, med undantag blott af embetets förste innehafvare, friherre Mannerheim,

som då redan lemnat sin anställning såsom förste expeditionssekreterare

vid inrikes civila expeditionen, samt advokatfiskal Fröman,

hvilken dock derförinnan under en tioårig tjenstgöring såsom sekreterare

i justitieombudsmannens expedition hunnit göra sig väl förtrogen med

dennes göromål. Häraf framgår, att Riksdagen genom ett antagande af nu

föreliggande förslag skulle frånsåga sig rättigheten att till justitieombudsman

utvälja någon bland just dem, hvilka Riksdagen hittills genom sina val

betecknat såsom för befattningen särskildt lämpliga.

Motionären bär också sjelf medgifvit, att bland de invändningar, som

kunde göras emot förslaget, den anmärkningen, att man näppeligen utom

embetsinannacorpsen kunde finna personer fullt qvalificerade för den ansvarsfulla

posten, hade betydelse vid frågans afgörande, men i vår tid, då

kunskaper och bildning, äfven juridisk sådan, icke vore inskränkt endast

till statens embetsman, torde icke, förmenar motionären, svårigheter uppstå

att äfven utom deras led erhålla personer med för denna befattning erforderliga

qvalifikationer.

Rörande denna motionärens förmodan finner utskottet något särskildt

yttrande icke erfordras, då utskottet anser, att Riksdagen så mycket mindre

bör frånsåga sig rättigheten att inom de nu bestämda allmänna gränserna

utse lämplig person för det vigtiga uppdraget att vara justitieombudsman,

som de hittills varande justitieombudsmännens embetsförvaltning icke i

ringaste mån gifvit berättigande åt de af motionären uttalade farhågorna,

att institutionen med bibehållande af nuvarande bestämmelser skulle förlora

sin ursprungliga betydelse.

På grund häraf får utskottet hemställa,

att herr A. Peterssons förevarande motion ej måtte

föranleda någon Riksdagens vidare åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1898.

På utskottets vägnar:

O. BERG!US.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

i n

Herrar Ljungm&n och flesta (Hus hafva begärt få här anteeknadt, den

förstnämnde, att han ej varit närvarande vid detta utlåtandes slutliga

justering, samt den sistnämnde, att han ej öfvervaHt ärendets behandling

inom utskottet.

<

;j, i.

Stockholm, Ivar Hwggströms Boktryckeri, 1898.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.