Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af §§ 96, 97 och 98 regeringsformen samt §68 riksd agsordningen.

1898-02-28 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 5,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1898:2, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af §§ 96, 97 och 98 regeringsformen samt §68 riksd agsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 1 mars 1898, kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring af §§ 96, 97 och 98 regeringsformen samt §68

riksd agsordningen.

Uti en från Andra Kammaren till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, n:o 154, har herr Ernst Carlson framlagt förslag till ändrad lydelse

af §§ 96, 97 och 98 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen, afseende

att utsträcka justitieombudsmannens embetstid till de tre år, som motsvara

en valperiod för Andra Kammaren.

Förslaget är af följande lydelse:

Regeringsformen

§96. t.-i-} bil

Lagtima Riksdag, som, efter förrättade nya val i hela riket till Andra

Kammaren, först sammanträder, skall förordna en för lagkunskap och utmärkt

redlighet känd man att, under de tre följande åren, intill dess sådant

förordnande ånyo skett, såsom Riksdagens ombud etc.

Bill. till Riksd. Prof. 1898. 3 Sami. 2 Höft. (N:o 2).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

§ 97.

Denne Riksdagens justitieombudsman, som, så länge han embetet

innehafver, skall i alla afseenden anses lika med Konungens justitiekansler,

väljes på sätt riksdagsordningen stadgar; och bör dervid jemväl utses en

man af de egenskaper, som hos denne embetsman erfordras, att honom

efterträda, ifall han, innan nytt val af justitieombudsman blifvit på grund

af 96 § anstäldt, skulle med döden afgå, samt att utöfva embetet under

den tid justitieombudsmannen kan vara af svår sjukdom eller annat laga

förfall derifrån hindrad.

§ 98.

I händelse justitieombudsmannen, under det riksdag är församlad, afsäger

sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, skall Riksdagen,

för den tid, som kan återstå, till dess nytt val af justitieombudsman skall

ega rum, i embetet genast insätta den man, som blifvit till justitieombudsmannens

efterträdare utsedd. Skulle justitieombudsmannens utsedde efterträdare,

under riksdag, afsäga sig det erhållna förtroendet eller i justitieombudsmansembetet

insättas eller med döden afgå, utväljes, på ofvan

stadgade sätt, en annan behörig man i hans ställe, för den tid, som kan

återstå. Inträffar något af dessa fall emellan riksdagarne, skall Riksdagens

rätt härutinnan genom de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken och

fullmägtige i riksgäldskontoret utöfvas.

Riksdagsordningen

68 §.

Till följd af regeringsformens 96 § skall lagtima Riksdag, som efter

förrättade nya val i hela riket till Andra Kammaren först sammanträder,

förordna en för lagkunskap och utmärkt redlighet känd man att, under

de tre följande åren, intill dess sådant förordnande ånyo skett, hafva tillsyn

öfver lagarnes efterlefnad etc. — — — — — — — — —- —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

3

Valmännen höra vid samma tillfälle, då justitieombudsman utses,

och på enahanda sätt välja en man af de egenskaper, som hos denne

embetsman erfordras, för att honom efterträda, ifall han, innan nytt val

af justitieombudsman egt ruin, skulle med döden afgå, samt att utöfva

embetet under deri tid justitieombudsmannen kan vara af svår sjukdom

eller annat laga förfall derifrån hindrad.

I händelse justitieombudsmannen, under det Riksdag är församlad,

afsäger sig förtroendet eller med döden afgår, insätter Riksdagen genast

för den tid, som kan återstå, till dess nytt val af justitieombudsman skall

ega rum, i embetet den man, som blifvit till justitieombudsmannens efterträdare

utsedd. Skulle justitieombudsmannens utsedde efterträdare, under

riksdag, afsåga sig det erhållna förtroendet eller i justitieombudsmansembetet

insättas eller med döden afgå, utväljes, på ofvan stadgade sätt,

en behörig man i hans ställe för den tid, som kan återstå.

Till stöd för sitt förslag har motionären hufvudsakligen anfört:

En ändring i justitieombudsmannens ställning hade inträdt genom

riksdagsperiodens afkortande, i det att den tid, för hvilken justitieombudsmannen

valts, lidit eu motsvarande förknappning. Så länge lagtima Riksdag

enligt grundlagens bud sammanträdde hvart femte år och sedermera

hvart tredje år, var justitieombudsmannens embetstid afsevärdt, längre än

efter 1866, då årliga riksdagar och med dem årliga val af justitieombudsman

infördes. Gifvet vore, att den, som tillträdde ett nytt embete, behöfde

någon tid att sätta sig in i detsamma. Och lika klart vore, att

om den nyvalde skulle kunna uträtta något af vigt, måste han ega en viss,

ej allt för kort tillmätt tid till sitt förfogande för att kunna på ett ändamålsenligt

sätt planlägga sitt arbete och sätta sin plan i verket. Redan

ur denna synpunkt framstode alltså den tid, för hvilken justitieombudsmannen

för närvarande utsåges, såsom allt för kort. Men ej nog härmed.

På senare tider hade upprepade gånger inträffat, att, ehuru Riksdagen förnyat

sitt förtroende till den en gång valde justitieombudsmannen, denne

likväl efter kort tid afsagt sig detsamma,, i de flesta fall för att öfvertaga

en plats i högsta domstolen, dit han af Konungen inkallats. Under de

tretton år, som förflutit sedan år 1884, hade justitieombudsmannens embete

innehafts af 7 personer. Af dessa hade en beklädt embetet i 5 år,

två i 3 år, en 2 år, de öfriga på kortare tid än två år, ja, en endast ett

hälft år och eu knappt sex veckor, innan han blef justitieråd. Detta tydde

uppenbart på ett missförhållande, som på ett eller annat sätt borde afhjelpas,

så mycket mer som vexlingen bland till justitieombudsmannens supp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

leant valde varit, lika snabb som bland de ordinarie. Vid dessas afgång

hade nemligen suppleanterna i regeln insatts på de ordinaries plats, men

blott för att inom kort i de flesta fall öfvertaga ett justitierådsembete.

Naturligen kunde ingen anmärkning med fog göras deremot, att den, som

hedrats med Riksdagens förtroende att vara dess justitieombudsman, inkallades

i högsta domstolen. Ej heller torde Riksdagen ha skäl misstycka,

att den justitieombudsman, som erhållit en sådan kallelse, följde densamma

och sålunda utbytte eu ettårig förtroendepost mot ett bättre afiönadt och

med pensionsrätt utrustadt högt embete. Men från synpunkten af den

värdefulla erfarenhet, en justitieombudsman under en genom Riksdagens

förnyade förtroende utsträckt embetstid borde vara i tillfälle att förvärfva,

och den prestige, en längre tids embetsutöfning förlänade, vore en dylik

tät vexling af embetets innehafvare afgjordt att beklaga. Deraf måste

kontinuitet i uppfattningen af embetets pligter oundvikligen lida, den nye

innehafvare!! af embetet, måtte vara hur framstående som helst. Det af

motionären nu framlagda förslaget till utsträckning af tiden för justitieombudsmannens

embetsutöfning skulle för embetets innehafvare medföra

en mera tryggad ställning och underlätta ett planmessigt fullföljande af

hans arbete. Jemte dessa fördelar, som ej blott skulle blifva justitieombudsmannens,

utan äfven Riksdagens, skulle derigenom äfven vinnas ökad

utsigt, att justitieombudsmannen längre, än på senare tider varit fallet,

kunde förmås att qvarstå vid sitt embete, och sålunda kontinuiteten i ernbetsutöfningen

främjas. Ett visst stöd för den sålunda ifrågasatta ändringen

af grundlagens bud i nämnda afseende torde kunna sökas i den omständigheten,

att stadgandet om årliga val af Riksdagens fullrnägtige i riksbanken

och riksgäldskontor år 1894 ändrades derhän, att dessa val skulle

förrättas för tre år i sänder. Lika litet i fråga om den nu föreslagna ändringen

af justitieombudsmannens val som i fråga om valet af nyssnämnda

fullrnägtige irmebure stadgandet om en treårig valperiod någon nyhet, utan

endast en återgång till hvad som före år 1866 var gällande.

Slutligen har motionären anhållit, att konstitutionsutskottet måtte i

motionens syfte vidtaga de redaktionella ändringar i paragrafernas ofvan

föreslagna lydelse, som kunde finnas påkallade, äfvensom föreslå de öfvergångsbestäinmelser,

som kunde anses erforderliga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

5

För belysning af den fråga, motionen rör, har utskottet låtit upprätta

och såsom bilaga till detta betänkande fogat en förteckning öfver dé

personel’, hvilka sedan justitieombudsriiansinstitutionens införande år 1809

blifvit valda till justitieombudsman och dennes eventuelle efterträdare, med

angifvande af den tid, de utöfvat einbetet. Af denna förteckning framgår,

att" det sex gånger sedan 1884 inträffat, att innehafvare af justitieombudsmansembetet

afsagt sig detsamma för att tillträda högre embete i statens

tjenst, och såsom synes af motionens motivering, är det detta täta ombyte

af embetets innehafvare, som närmast föranledt det nu väckta förslaget.

För att dettas syfte verkligen skall kunna vinnas är dock den tid, för

hvilken justitieombudsmannen enligt förslaget skulle väljas, uppenbarligen

alldeles för kort, och förändringens betydelse skulle derför egentligen

komma att ligga deri, att den rätt att utse justitieombudsman, som allt

sedan embetets tillkomst har tillhört hvarje Riksdag (sedan 1866 med

undantag af urtima Riksdag), skulle tillhöra endast hvar tredje.

Det är icke första gången, denna inskränkning i Riksdagens rätt

föreslås. Vid 1868 års riksdag väcktes motion derom i Första Kammaren

af herr Säve (motion n:o 9) utan att dock vinna tillslutning vare sig inom

konstitutionsutskottet eller hos kamrarne. Utskottet (utlåtande n:o 4)

anmärkte deremot, bland annat, följande: »Då Riksdagens ställning till

justitieombudsmannen, såsom redan sjelfva namnet angifver, är den en

hufvudman intager till sitt befullmägtigade ombud, torde man ej vilja

bestrida rigtigheten af den grundsats, att Riksdagen bör vara i tillfälle

att hvarje gång den sammanträder utöfva den rättighet att återkalla sin

fullmagt, som allmän lag tillerkänner hvarje hufvudman; och finner utskottet

intet skäl att tillstyrka Riksdagen att afstå en rättighet, som hvilar på en

rigtig grundsats, och hvars missbruk man icke har anledning att befara,

men som någon gång kunde vara af vigt att oförminskad ega i behåll».

Den anmärkning mot förslaget, som innehålles i detta yttrande, eger

enligt utskottets mening fortfarande giltighet. Dess betydelse framträder

till fullo, om man erinrar sig stadgandet i § 42 mom. 2 riksdagsordningen,

enligt hvilket hvarje lagtima Riksdags lagutskott skall granska justitieombudsmannens

embetsförvaltning och med utlåtande deröfver till Riksdagen

inkomma. Afsigten med detta stadgande skulle väsentligen förfelas,

om Riksdagens rätt att välja ny justitieombudsman inskränktes till hvart

tredje år.

Då motionären till stöd för sitt förslag åberopar den förändring i

fråga om fullmägtiges i riksbanken och riksgäldskontor funktionstider,

som genomfördes år 1894, så anser utskottet sig böra anmärka, att de

skäl, som föranledde denna förändring, icke kunna åberopas med afseende

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

på deri nu ifrågasatta, äfvensom att jemförelsen ej heller för öfrigt är fullt

träffande, i det att hvarje lagtima Riksdag fortfarande eger rått att genom

val af ett visst antal fullmägtige utöfva inflytande på sammansättningen af

de ifrågavarande verkens styrelser.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att herr Carlsons förevarande motion icke måtte

föranleda någon Riksdagens vidare åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1898.

På utskottets vägnar:

O. BERGRIS.

Reservationer:

af herr Säve, som anfört:

»Då antagligt är, att de täta ombyten af justitieombudsmän, som

under de senare åren inträffat, i väsentlig grad föranledts deraf, att val|>erioden

för ombudsmannen med 1866 års riksdagsordning förkortades

från treårig till ettårig; då dessa ombyten måste inverka ofördelaktigt på

sjelfva justitieombudsmannainstitutionen, hvilken, för att kunna förblifva

hvad den varit, förutsätter en större kontinuitet i embetsgöromålens handläggning,

än hvad hädanefter lärer kunna påräknas; och då slutligen ombudsmannen

i följd af sin otrygga ställning måste sakna mycket af den

prestige, hvilken är ett af vilkoren för att han på ett framgångsrikt sätt skall

kunna lösa de många magtpåliggande och grannlaga uppgifter, som i grundlag

och instruktion äro honom förelagda —• har jag ansett, att utskottet

bort tillstyrka bifall till de i motionen föreslagna grundlagsändringarna

med de mindre redaktionella förändringar, som utskottet möjligen kunnat

pröfva nödiga;»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

7

af herrar Vahlin och Liljeholm; samt

af herr Dahn emot viss del af utskottets motivering.

in rf.),. , . .. i''»ii ■>!)!>*,ah:

Herrar Ljungman och Restadius hafva begärt få här antecknadt,

den förstnämnde, att han ej varit närvarande vid detta utlåtandes slutliga

justering, samt den sistnämnde, att han ej öfvervarit ärendets behandling

inom utskottet.

m-1 •,

*>. r1 t i! . i». i

* .VV

ris.i?

t * f*« i • .

|

iiifi i '' i‘\ ,;.i 0? • *''1; v\ \ vVV > .n\\vV>\A

liniovi .’i%\

1.1 i . i

s. 8 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

8

Bilaga.

hane . >»\>i\\.,\ ii-io mVvv ! un !•«> h

11 ■ •it: it''

u/ tull i.

itiisul

Förteckning

öfver personer, utsedde till Riksdagens justitieombudsman och dennes eventuelle efterträdare

åren 1800—1808.

(Förkortningar: It. St. = Rikets ständer; R. = Riksdagen; Fallm. = fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontor;

J.O.M. = justitieombudsman; Efttr = justitieombudsmannens eventuelle efterträdare.)

J ustitieombudsman.

Embetstid såsom

J ustitieombudsmannens

) . Tii Mjölig

Anmärkningar.

justitieombudsman.

eventuelle efterträdare.

1.

Mannerheim, Lars

Aug., frih.,f. d. förste

expeditionssekrete- rare.

6/c 1809—4/s 1823

Förordnad af R. St. Vs 1810; tiden

för innehafvandet af befattningen

skulle räknas från 6/e 1809; ånyo

förordnad »/« 1810, ''7* 1812,1815

och Va 1818.

Petersson, Joll. Hem.,

lagman, advokatfiskal

i kommerskollegium.

Förordnad af R. St. ‘/s 1810; ånyo för- ordnad ls/9 1810 och6/* 1812.

Zenius, Olof, kommerse- råd.

Förordnad af R. St. 1815; ånyo

förordnad s/s 1818.

2.

Ehrenborg, Gasper,

t. f. landshöfding,

förste expeditions- sekreterare.

Förordnad af R. St. n/s 1823; död

kort efter valet.

Richert, Joll. Gabriel,

förste expeditions-

sekreterare, häradshöf- ding.

Förordnad af R. St. ‘Ve 1823; för- klarade sig ej vilja inträda i J.O.M.- embetet, i anledning hvaraf nytt val

anstäldes.

3.

Törnebladh, Carl Pe- ter, hofrättsråd, hä- radshöfding.

15/io 1823—6/91834

Förordnad af R. St. 16/io 1823; ånyo

förordnad “/* 1829. Sedermera en

af rikets herrar, justitiestatsminister

m. m.

Callerholm,Nils, lagman,

häradshöfding och

borgmästare.

Förordnad af R. St. 16/io 1823; afsade

sig uppdraget, i anledning hvaraf

nytt val anstäldes.

Ullberg, Jonas, lagman

och borgmästare, jur.

utr. d:r.

Förordnad af R. St. 17/n 1823; ånyo

förordnad 26/s 1829.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

9

V&-S ^ombudsman.

Embetstid såsom

justitieombudsman.

Justitieombudsmannens

eventuel^ efterträdare.

Anmärkningar. ,

4. Poignant, Pehr Nic- las, revisionssekre- terare.

—

Vald af R. St. •/• 1834: död dagen

derefter, innan förordnande utfär- dats. M''.. ,

5. L an din, Carl Ludvig.

hofrättsråd i Svea

hofrätt.

n/9 1834—1/3 1848

- i

- il

» \ i ’,J .

Bergström, Joll. Jacob,

häradshöfding i Södra

Möre.

Rhodin, Lars Johan,

krigsfiskal, lagman.

Runeberg, Edv. Gabriel,

magistratssekreterare

i Stockht^m, lagman.

V . i> ii

Vald till Efttr. af R. St. 6/» 1834: med

anledning af revisionssekreteraren

Poignants död af R. St. »% 1834

förordnad till J.O.M; ånyo förordnad

13/5 1840 och ®/ii 1844: vice presi- dent 1846.

Förordnad af R. St. 21/io 1834.

Förordnad af R. St. ls/6 1840.

Förordnad af R. St. 9/n 1844.

h. Theorell, Sven Lo- renz, häradshöfding

i Södra Möre, kam- marråd.

■ '' *■ s .

ts-

»o

GO

r-H

IN

■sf ''

1

GO

T*

00

wH

’ • ''</ '' ■ • '' ‘

Mörner, Carl Göran Bet-

Förordnad af R./''st. »Va 1848; ånyo

förordnad V» 1861 och “/a 1854.

-t<. fn, j jo*

Förordnad af R. St. »»/» 1848: ånyo

''>>• .■ ■ - i--i

lof, grefve, hofrätts- råd i Svea hofrätt,

kammarherre.

förordnad 1/s 1851.

• - ''i • ;

. - ■ '' v* - Va

Almqvist. Ludv. Theodor,

häradshöfding i W. och

■ ö. Rekarne m. fl. hä- rad, revisionssekrete- rare.

Förordnad af R. St. “/a 1854.

7. Bergfalk. Pehr Erik,

professor i Upsala,

jnr. utr. d:r.

t »j/i

Förordnad af R. St. Va 1857: afsade

sig uppdraget.

8. Södergren, Joll. Aug.,

revisionssekreterare.

l8/»1857—i7/7 1857

0 Vi

•

fx- ''■>.-! r.tavit

•».Hd hi''/aT

Lagerstråle, Gerhard, hä- radshöfding i Luggude

härad, assessor.

Förordnad af R. St. till Efttr. Va 1857:

med anledning af Professor Berg- falks afsägelse af R. St. 18/a 1857

insatt i J.O.M.-embetet: utnämnd till

justitieråd 1857.

Förordnad af R. St. 28/s 1857.

Bih. till Kiksd. Prot. 181)8. 3 Sami. 2 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

Justitieombudsman.

Embetstid såsom

justitieombudsman.

J ustitieombudsman nens

eventuelle efterträdare.

Anmärkningar.

9. Lagerstråle, Gerhard,

häradshöfding

l Luggude härad,

assessor.

10. Wester, Carl, hä''

radshöfding i Listers

härad.

»/»1857—1>°/51858

10/5 1858—4/s 1861

11. Fröman, Nils Aug.,

sekreterare i J.O.M.- expeditionen, advo

katfiskals n. h. o. v.

iOvd .

W/b 1861—14/s 1884

d\ SO

Wester, Carl, häradshöfding

i Listers härad.

Fröman, Nils Aug., sekreterare

i J.O.M.- expeditionen, advokatfiskals

n. h. o. v.

Dreijer, Arendt, expedit

tionschef i justitiestatsexpeditionen.

j Bydqvist, Carl Magnus,

advokatfiskal i kommerskollegium.

Huss, Frans Fabian,

expeditionschef i justitiestatsexpeditionen.

Lindhagen, Claes Albert,

revisionssekreterare.

Svedelius, Carl Frithiof,

revisionssekreterare.

Med anledning af J.O.M. Södergrens

utnämning till justitieråd af R. St.

22,7 1857 insatt i J.O.M.-embetet;

statsråd 1858.

Förordnad af R. St. !4/io 1857.

Med anledning af J.O.M. Lagerstråles

kallelse till statsråd af Fullm. 10/5l858

insatt i J.O.M.-embetet; förordnad

af R. St. 8/s 1860; död under embete

resa 4/g 1861.

Förordnad af R. St. 8 s 1860.

Med anledning af J.O.M. Westers död

af Fullm. 16/s 1861 insatt i J.O.M.

embetet; förordnad af R. St. 18 s 1863;

ånyo förordnad af R. St. 14/s 1866

samt af R. 14/s 1867, 4/s 1868, 27/i

1869, V* 1870, 4/s 1871, 21/» 1872,

Va 1873, 20/a 1874, 27/2 1875, 4/a 1876,

28/s 1877, 2/s 1878, 28/ 21879, 28/21880,

22/2 1881, 22/2 1882, 27/2 1883 och27,

1884; afsade sig embetet 1884 och

erhöll pension.

Förordnad af R. St. 18/» 1863; ånyo

förordnad 14/s 1866; utnämnd till

justitiekansler 1866 och till justitieråd

1867.

Förordnad af R. St. 20/e 1866.

Förordnad af R. 14 a 1867; utnämnd

till justitieråd 1869.

Förordnad af R. 4/s 1868; ånyo förordnad

27/2 1869, */» 1870 och */»

1871; utnämnd till justitieråd 1874.

Förordnad af R. 21/2 1872; ånyo förordnad

''/a 1873 och 28/2 1874; utnämnd

till justitieråd 1874.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

11

J ustietieombuds man.

Embetstid Båsom

justitieombudsman.

Justitieombudsmannens

eventuel le efterträdare.

Anmärkningar.

Billbergh, Ture Arvid,

advokatfiskal i Svea

hofrätt.

Lothigius,Lars Wilh. Samtid,

häradshöfding.

12. Lothigius, Lars Wilh.

Samuel,, häradshöfding

i

härad.

M/«1884—!»/10I886

Thomasson, Eskilander,

borgmästare i Lund.

13.

Thomasson, Eskilan-4/''

der, borgmästare i

Lund.

11 1886—21/e 1889

Bergtus, Sebastian Oskär

Gast., häradshöfding i

Rönnebergs m. fl. härad,

f. d. hofrättsassessor.

Huss, Magnus Wilhelm,

revisionssekreterare.

14.

Huss, Magnus Wilhelm,

revisionssekreterare.

ä7/« 1889—1V« 1889

Claeson, Nils Ludv. Alfred,

assessor i Svea

hofrätt.

15.

Claeson, Nils Ludv.

Alfred, assessor i

Svea hofrätt.

15/» 1889—30/91892

Bestadius, Daniel Gottlieb,

häradshöfding i

Yätle m. fl. härad.

Förordnad af R. 27/a 1875; ånyo förordnad

Va 1876, 1877, Va 1878,

26/a 1879, 28/2 1880, 22/a 1881, «/i

1882, «/, 1883.

Förordnad af R. 2,/a 1884.

Med anledning af J.O.M. Frömans afsägelse

af Fullm. 14/8 1884 insatt i

J.O.M.-embetet; förordnad af R. S1/s

1885 och 23/s 1886; utnämnd till

landshöfding 1886.

Utsedd af Fullm. 14/s 1884; förordnad

af R. 2,/s 1885; ånyo förordnad 28/a

1886.

Med anledning af J.O.M. Lothigius’ utnämning

till landshöfding af Fullm.

4/u 1886 insatt i J.O.M.-embetet;

förordnad af R. !3/2 och 7/7 1887,

28/2 1888 och 23 2 1889; utnämnd

till justitieråd 1,/''e 1889.

Utsedd af Fnllm. 4/u 1886; förordnad

af R. 23/a och 71887.

Förordnad af R. 28/« 1888; ånyo förordnad

23/ 2 1889.

Med anledning af J.O.M. Thomassons

utnämning till justitieråd af Fullm.

27/e 1889 insatt i J.O.M.-embetet;

utnämnd till justitieråd 5/s 1889.

Förordnad af Fullm. 27/« 1889.

Med anledning af J.O.M. Huss’ utnämning

till justitieråd af Fullm.

16/8 1889 insatt i J.O.M.-embetet;

förordnad af R. 21/2 1890, 18/a 1891

och 20/2 1892; utnämnd till justitieråd

30/e 1892.

Förordnad af R. 21/2 1890; ånyo förordnad

18/a 1891.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 2.

J ustitieombudsman.

Embetstid såsom | Justitieombudsmannens

justitieombudsman, j eventuelle efterträdare.

Anmärkningar.

16. Lilienberg, A Ib. Alex.,

häradshöfding i Medelstads

härad.

17.

Thollander. Axel

Ferd., revisionssekreterare.

’/io

1892—V-* 1897

!

Lilienberg, Alb. Alex.,

häradshöfding i Medelstads

härad.

Bohman, Hugo Erik

Maurits, revisionssekreterare.

Förordnad af R. 20/a 1892.

Med anledning af J.O.M. Claesons

nämning till justitieråd af

insatt i J.O.M.-embetet, men

sig uppdraget, i anledning

Eu 11 fn. anstälde nytt val.

Förordnad af Fullm. 6/io 1892 samt

R. 32/2 1893, 17/sf 1894, 23/ä 1895, s*/

1896 och 6/s 1897: utnämnd till ju

stitieråd 3 4 1897.

Utsedd af Fullm. ls/io 1892;

af R. 1893: ånyo förordnad 17!

1894, 23 a 1895, "/> 1896 och «/»1897

18. Bohman, I{ugo Erik

Maurits, revisionssekreterare.

'''' .111'' i

19. Ribbing, Gustaf,

assessor i Svea hofrätt.

biHrl.J ■ 1 ■

: tåtii’*4 nrAiii -lUi

20. Bergér, Ossian, häradshöfding

i norra

Åsbo härad, f. d.

hofrättsassessor.

*% 1897—15/n 1897

10/n 1897—9/21898

»/* 1898-

Med anledning af J.O.M. Thollande

utnämning till justitieråd af R. 30/

1897 insatt i J.O.M.-embetet;

nämnd till justitieråd “/11 1897.

Ribbing, Gustaf, assessor Förordnad af R. ia/s 1897.

i Svea hofrätt.

Leijonmarck, Carl Evald,

konstituerad revisionssekreterare.

Med anledning af J.O.M. Bohmans nt

nämning till justitieråd af Fullm

”7''u 1897 iusatt i J.O.M.-embetet.

10

Utsedd af Fullm. 18/n 1897;

af R. «/, 1898.

■! ■ • U

-1 k >■- -M •••-«•, .»tij.-Å

Förordnad af R. **/* 1898.

Stockholm 1898..

Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.