Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad tid för verkställande af val till riksdagsman i Andra Kammaren.
1898-03-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1898:3, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad tid för verkställande af val till riksdagsman i Andra Kammaren.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.
1
N:o 3,
Ank. till Riksd. kansli den 8 mars 1898, kl. 2 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändrad tid för verkställande af val till riksdagsman i Andra
Kammaren.
Uti en inom Andra Kammaren väckt, till konstitutionsutskottet
hänvisad motion, n:o 199, har herr J. Ericsson i Vallsta föreslagit, att
Riksdagen måtte till hvilande i grundlagsenlig ordning antaga den
ändring af riksdagsordningen, att val till riksdagsman i Andra Kammaren
skulle ske under senare hälften af augusti eller förra hälften af
september månad under året näst före de tre år, för hvilka valen
gälla; och har motionären hemstält, att konstitutionsutskottet, för så
vidt det i hufvudsak gillade förslaget, skulle föreslå den närmare formuleringen
af den åsyftade lagförändringen.
Motionären anför, att, ehuru han helst skulle hafva varit med om
att få viss dag bestämd till en för hela riket gemensam valdag för
val af riksdagsman i Andra Kammaren, han dock, enär förslag derom
vid flera föregående tillfällen, och senast vid nästlidet års riksdag, förfallit,
ansett det ej vara skäl att nu åter upptaga dylikt förslag.
Någon begränsning af tidrymden för verkställande af riksdagsmannavalen,
hvilken på grund af ordalydelsen i § 15 riksdagsordningen
kunde omfatta ända till tre å fyra månader, anser motionären emellertid
Bill. till Riksd. Prof. 1898. 3 Sami. 3 Håft. (N:is 3, 4). 1
2
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.
vara nyttig och yttrar, att då af statistiska centralbyråns berättelse om
riksdagsmannavalen under 1896 framginge, att största antalet val till
Andra Kammaren skedde under senare hälften af augusti och förra
hälften af september månad, det torde kunna antagas, att den tiden i
allmänhet ansåges som den lämpligaste.
De hittills framlagda förslagen till förändring af bestämmelserna
angående tiden för anställande af val till riksdagsman i Andra Kammaren
hafva i regel gått ut på att till företagande af dessa val bestämma
’ eu för hela riket gemensam dag. Förslag i detta afseende
hafva vid åtskilliga tillfällen framkommit, och dylika hafva äfven vunnit
konstitutionsutskottets tillstyrkande, såsom senast var fallet vid 1897
års riksdag, men då man ej inom Riksdagen kunnat enas om någon
dag, som skulle befinnas lämplig till valdag för hela riket, hafva förslagen
alltid förfallit. Motionären går nu en medelväg, då han föreslår
att tiden, under hvilken dessa val skola verkställas, inskränkes till
en månad.
Utskottet är visserligen i likhet med motionären af den mening,
att de fördelar, man önskar vinna, bäst skulle ernås, om man toge
steget fullt ut och bestämde en viss dag till gemensam valdag, men
då det synes vara tydligt, att man åtminstone för den närmaste tiden
ej kan komma till enighet om, hvilken dag dertill skulle bestämmas,
samt åtskilliga fördelar otvifvelaktigt skulle vinnas redan genom en
afkortning af den tid, inom hvilken valen nu få ega rum, har utskottet
i likhet med motionären ansett, att denna tid lämpligen borde kunna
inskränkas till en månad. Det allmänna intresset för deltagande i
valen skulle väl stegras och förberedelserna dertill kunna bättre och
ändamålsenligare ordnas, om en viss kort tid sålunda blefve bestämd,
inom hvilken man visste att valen skulle ega rum.
Hvad härefter beträffar frågan, till hvilken del af året denna tidsperiod
skulle förläggas, kan utskottet ej fullt gilla motionärens förslag.
Hans från statistiska centralbyråns berättelse rörande riksdagsmannavalen
1896 hemtade uppgifter äro visserligen rigtiga, men ur samma
källa finner man, att alla valen i städerna, med undantag endast beträffande
tre af mindre städer bestående valkretsar, företagits i september,
samt att i de af en stad bestående valkretsar valen fördelats
nästan lika på första och sista hälften af månaden. Då det derjemte
torde kunna sägas, att i städerna ett större deltagande i valet är att
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.
3
förvänta, om det förlägges till slutet af månaden, samt det ej kan antagas
medföra någon olägenhet för landsbygden att företaga valen i
september, anser utskottet denna månad lämpligast för anställande
af val till Andra Kammaren för hela riket.
På grund häraf får utskottet hemställa,
att Riksdagen måtte i anledning af herr J. Ericssons
förevarande motion antaga följande förslag till ändrad
lydelse af § 15 riksdagsordningen att hvila till vidare
grundlagsenlig behandling:
§ 15.
1. Val till riksdagsmän i Andra Kammaren verkställas
under September månad året näst före början af
de tre år, för hvilka valen gälla.
2. Förordnar Konungen nya val eller afgår eljest
riksdagsman för Andra Kammaren innan den tid, för
hvilken han blifvit vald, tilländalupit, verkställes ofördröjligen
inom den valkrets, som utsett den afgångne,
nytt val för den återstående tiden.
Stockholm den 7 mars 1898.
På utskottets vägnar:
O. Bergius.
Keseryationer:
af herr Bergius, som ansett, att den ifrågasatta inskränkningen i
tiden för val af riksdagsman till Andra Kammaren icke kan medföra någon
fördel, och att utskottet derför bort hemställa, att motionen icke
måtte föranleda någon Riksdagens vidare åtgärd; samt
af herr Berg emot vissa delar af utskottets motivering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.