Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 5

1898-04-15 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1898:5, Konstitutionsutskottets Memorial N:o 5

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 5.

1

N:o 5.

Ank. till Riksd. kansli den 16 april 1898, kl. 12 midd.

Konstitutionsutskottets memorial, angående fullbordad granskning

af de i statsrådet förda protokoll.

Till konstitutionsutskottet hafva, på derom hos vederbörande gjord

framställning, blifvit öfverlemnade de under tiden från och med den

15 januari 1897, till och med den 14 januari 1898 i statsrådet förda

protokoll, nemligen öfver

justitiedepartementsärenden från och med den 16 januari 1897 till

och med den 14 januari 1898;

justitieärenden från och med den 29 januari 1897 till och med den

31 december samma år;

utrikesdepartementsärenden från och med den 29 januari 1897 till

och med den 14 januari 1898;

landtförsvarsärenden från och med den 22 januari 1897 till och

med den 14 januari 1898;

sjöförsvarsärenden från och med den 22 januari 1897 till och med

den 14 januari 1898;

civilärenden från och med den 16 januari 1897 till och med den

14 januari 1898;

finansärenden från och med den 16 januari 1897 till och med den

14 januari 1898; samt

ecklesiastikärenden från och med den 22 januari 1897 till och med

den 14 januari 1898.

Bih. till Riksd. Prof. 1898. 3 Sami.'' 4 Käft. (N:o 5.)

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottet# Memorial N:o 5.

Vid den granskning af dessa protokoll, som, i öfverensstämmelse

med grundlagens föreskrift, blifvit företagen och nu fullbordad, har

utskottet hvarken funnit skäl att emot någon statsrådets ledamot

tillämpa § 106 regeringsformen eller ansett anledning förekomma att

framställa någon anmärkning på grund af § 107 af samma grundlag;

hvilket utskottet får för Riksdagen tillkännagifva.

Stockholm den 15 april 1898.

På utskottets vägnar:

O. BERG1US.

Reservationer: v v,

af herr Ljungman;

af herr Vahlin, som beträffande följande fre ärenden anfört:

»(Protokoll öfver landtförsvarsärenden för den 11 juni 1897, punkt 17.)

Arméförvaltningen har, under förmälan att Wahlqvistska klädesfabriken

i Karlskrona erbjudit sig att till arméns utredningsförråd leverera

10,000 meter mörkblått kommisskläde till ett pris af 8,io kr. pr

meter, hemstält, att, enär berörda pris vore lägre än det vid senaste

upphandling betingade medelpris för samma vara, Kongl. Maj:t täcktes

medgifva, att 8,000 meter af det erbjudna partiet finge till uppgifvet

pris för kronans räkning under hand inköpas.

Till arméförvaltningens hemställan tillstyrkte statsrådet bifall, och

hvad statsrådet tillstyrkte behagade Konungen gilla och bifalla.

Af infordrade handlingarna framgår, att Wahlqvistska klädesfabriken

vid senast^ upphandling af kommisskläde erhållit endast en del af den

utbjudna leveransen eller 4,000 meter, och att firman varit nödsakad

att derutöfver tillverka ett större parti af samma vara för att under

sistförflutna vinter kunna hålla i gång sin endast för fabrikation af

yllevaror för arméns behof inrättade fabrik. Af denna anledning an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 5. 3

håller firman att få ytterligare leverera 10,000 meter af samma klädessort

till ett pris af 8,to kr. pr meter, fivilket pris vore billigare än det

vid senaste upphandling betingade, ehuru råmaterialierna, i synnerhet

indigo, under senaste tiden fördyrats.

Arméförvaltningen å intendentsdepartementet anför, att det af sökanden

begärda priset å ifrågavarande kläde med 15 öre per meter

understiger det vid senaste upphandling ingifna lägsta anbud samt med

19 öre medelpriset för samma slags kläde enligt de kontrakt, som med

de andra erbjudande å varan blifvit afslutade, och hemställer derför, att,

då det synes fördelaktigt att till höjande af de nuvarande förrådsldehållTi

in garn a utaf dylikt kläde uppköpa 8,000 meter af det etbjudna partiet,

Kong!. Maj:t måtte härtill lemna medgifvande.

Af hvad här anförts framgår, att Wahlqvistska firman vid föregående

upphandling af kläde icke — måhända beroende af de pris, den

fordrat — erhållit mer än en del af erbjuden leverans, men att firman

vid sådan utgång senare funnit för sig fördelaktigt att till nedsatt pris

söka under hand realisera inneliggande lager. Då emellertid äfven

andra firmor af likartade skäl möjligen kunnat vara villiga att till

samma eller än lägre pris leverera nu inköpta parti kläde, och, ''om detta

icke varit händelsen, Wahlqvistska firman äfven vid fri täflan skolat

erhålla- leveransen, samt då härutöfver intet trängande behof för tillfället

nödvändiggjorde särskild skyndsamhet vid leveransens afsilande

eller fullgörande, har det synts mig, att i detta fall icke tillräckliga

skäl förelegat för frångående af grundsatsen om fri täflan vid upphandling

för statens räkning, och har jag derför ansett, att omnämnda regeringsåtgärd

bort komma till Riksdagens kännedom.»

2:o.)

»(Protokoll öfver civilärenden för den 30 april 1897, punkt 32.)

Komitérade för konstafdelningen af allmänna konst- och industriutställningen

härstädes år 1897 hafva hos Kongl. Maj:t anhållit om

medgifvande af fria jemvägsresor från och till Stöckholm för tvenne

arkitekter, utsedde att deltaga i den jury, som egde att pröfva till

nämnda utställning inlemnade arkitekturritningar m. m.

Vid denna ansökans föredragning tillstyrkte statsrådet, att Kongl.

Maj:t måtte, med anledning af nådiga brefvet af den 8 september 1882,

förordna, att ifrågavarande framställning skulle öfverlémnas till chefens

för civildepartementets afgörande; hvilken tillstyrkan Hans Majestät

Konungen behagade i nåder bifalla.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 5.

Anförda kongl. bref til] jernvägstrafikstyrelsen, hvarigenom

samma styrelse bemyndigades att för vissa angifna fall bevilja nedsättning

i fastställa passagerareafgifter m. m., afslutas med följande bestämmelse

:

»Skolande det åligga eder, derest fråga förekommer om beviljande

af fria resor eller fria transporter i andra än här ofvan nämnda fall,

att derom göra hemställan hos chefen för vårt civildepartement, hvilken

eger att deröfver besluta.»

Denna bestämmelse i det kongl. brefvet finnes icke intagen i

den transsumt deraf, som genom n:o 44 af svensk författningssamling

för år 1882 blifvit allmänt bekantgjord.

1883 års konstitutionsutskott har icke, med anledning af anförda

kongl. bref, vidtagit någon åtgärd.

Den i anförda kongl. bref meddelade bestämmelse, hvarigenom

Kongl. Maj:t för vissa fall till chefen för civildepartementet öfverlåtit

att bestämma om nedsättning i afgifter för begagnande af statens jernvägar,

synes mig icke ega stöd i våra grundlagar, och bar jag derför

ansett, att den tillämpning af samma bestämmelse, för hvilken här ofvan

redogjorts, bort komma till Riksdagens kännedom.»

3:o.)

»(Protokoll öfver ecklesiastikärenden för den 7 maj 1897, punkterna

16 och 17.)

Kammarrätten har, i mål angående från Nyköpings högre allmänna

läroverks biblioteks- och materialkassa under åren 1893 och 1894 gjorda

utbetalningar för ordnande och katalogisering af läroverkets boksamling,

funnit skäligt genom utslag af den 15 oktober 1896 förpligtiga de vederbörande,

som i beslut om dessa utbetalningar deltagit, att till nämnda

kassa återbära för år 1893 kronor 5 2 7,50 och för 1894 kronor 225.

Öfver dessa utslag har klagan förts hos Kongl. Maj:t.

Statsrådet hemstälde i begge fallen, det Kongl. Maj:t med förklarande,

det Kongl. Maj:t väl funne kammarrättens utslag lagligen

grundadt, täcktes, med afseende å förekomna omständigheter, låta vid

den skedda utbetalningen bero; dock med skyldighet för klaganden

att i stadgad ordning gälda det kammarrättens revisionsafdelning tillkommande

anmärkningsarfvode.

Hvad statsrådet hemstält behagade Konungen i nåder gilla och

bifalla.

Då den i § 25 regeringsformen Konungen medgifna benådnings-.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutlcottets Memorial N:o 5.

o

rätt ej inrymmer befogenhet att efterskänka staten på obehörigt sätt

frångångna''medel, har jag ansett anförda beslut böra komma till Riksdagens

kännedom»;

af herrar Dahn, Gyllensvärd, Johnsson, Boström och Sjöberg, hvilka

instämt uti herr Vahlins under l:o här ofvan intagna yttrande;

af herrar Gyllensvärd, Andersson i Malmö och Liljeholm, hvilka instämt

uti herr Vahlins under 2:o här ofvan intagna yttrande;

af herrar Gyllensvärd och Boström, hvilka instämt uti herr Vahlins

under 3:o här ofvan intagna yttrande; samt

af herr Johnsson, som anfört:

»(Protokoll öfver sjöförsvarsärenden den 7 maj 1897, 3:o.)

Med anledning af från marinförvaltningen aflåten skrifvelse den 20

december 1895, deruti förvaltningen anfört, att, på sätt inhemtats af navigationsskolans

i Göteborg insända räkenskaper för nämnda år, en

svensk örlogsflagga för skolans räkning anskaffats och, enligt hvad förvaltningen

inhemtat, vid vissa tillfällen hissades på skolans hus, samt

att marinförvaltningen, som ej hade sig bekant, huruvida rättighet att

å navigationsskolans hus hissa örlogsflagga tillkomme vederbörande direktioner,

funnit sig böra hos chefen för sjöförsvarsdepartementet anmäla

detta förhållande, har chefen för sistnämnda departement i svenskt

statsråd den 7 maj 1897 ansett sig böra fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet

på det allt mera framträdande behofvet af föreskrifter angående

förande af flagga å statens fartyg och byggnader, dervid framhållits,

bland annat, att den tretungade örlogsflaggan, hvars utseende senast

blifvit genom nådiga brefvet den 20 juni 1844 närmare bestämdt, ursprungligen

vant ett utmärkande tecken för flottans fartyg, men sedermera

i en allt vidsträcktare omfattning kommit att, med eller utan särskildt

emblem, användas såväl å andra kronan eller enskilda tillhörige

fartyg som ock å staten tillhörige eller för statens ändamål använda

byggnader å land.

De af departementschefen framhållna omständigheter syntes honom

påkalla meddelande af bestämmelser, hvarigenom dels användningen

af örlogsflaggan strängt begränsades, dels en särskild flagga

faststäldes för sådana staten tillhöriga fartyg och byggnader, å hvilka

örlogsflagga icke finge användas, och dels rätt att i andra fall än de i

författningen angifna begagna den ena eller den andra af nämnda flaggor

gjordes beroende af Kongl. Maj:ts dertill särskild! lemnade tillåtelse.

Med anledning häraf hemstälde föredragande departementschefen,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

KomtUutiotisutélcottets Memorial N:o .5.

deruti öfriga statsrådets ledamöter instämde, att Kongl. Maj:t måtte

utfärda kungörelse angående förande af flagga å statens fartyg och

byggnader; innehållande § 2 af denna kungörelse följande bestämmelse:

»Andra statens fartyg och byggnader än de, som omförmälas i § 1,

skola, när flagga å dem hissas, föra en flagga, lika med örlogsflaggan,

dock utan den gula tungan.

Skall denna flagga---bestämmes.»

Hane Maj:t Konungen beslöt, att förordning skulle utfärdas i enlighet

med det af föredraganden framstälda förslag.

Sedan i sammansatt svenskt-norskt statsråd den 7 mars 1815

Kongl. Maj:t tillkännagifvit, att som, likmätigt § 111 i konungariket

Norges grundlag, örlogsflaggan för Kongl. Maj:ts begge riken borde

blifva en gemensam unionsflagga, och beslut fattats, att uti svenska

örlogsflaggan borde upptagas de norska färgerna, samt unionsflaggan

hädanefter blifva enlig med den vid statsrådsprotokollet fogade ritning,

»som Hans Kongl. Maj:t täcktes med sin höga påskrift förse», har Kongl;

Maj:t funnit nödigt inhemta hvad hos 1844 års unionskomité förekommit

i de till dess handläggning öfverlemnade frågor angående:

l:o) norska riksvapnets anbringande å svenska mynt och svenska

embetsmyndigheters sigill samt antagande af ett för Sverige och Norge

gemensamt unionsvapen, och

2:o) unionsflaggans beskaffenhet,

samt i sådant afseende genom skrifvelse den 14 mars 1844 anbefalt

komitén att till Kongl. Maj:t i underdånighet insända af komitén vid

dittills häfda öfverläggningar i dessa ämnen företedda förslag; hvarefter

komitén under den 19 i samma månad underdånigt yttrande afgifvit.

Uppå Kongl. Maj:ts till dess norska regering gifna befallning att

med utlåtande i ämnet inkomma, hade bemälde regering den 10 derpå

följande april afgifvit underdånigt betänkande, och vid anmälan deraf

i norskt statsråd den 25 i samma månad förordnade Kongl. Maj:t, att

ärendet borde till kongl. svenska civildepartementet öfverlemnas för att

behandlas i sammansatt svenskt-norskt statsråd.

Vid ärendets föredragning i sammansatt svenskt-norskt statsråd

den 20 juni 1844 behagade Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad

statsrådets flesta ledamöter i underdånighet hemstält, besluta och förordna:
»3:o)

att den genom kongl. resolutionen den 7 mars 1815 faststälda,

för båda rikena gemensamma örlogsflagga sålunda förändras, att

den för hvardera riket skall vara lika med dess nuvarande handels
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 5.

7

flagga, under iakttagande likväl a) att denna unionsflagga skall hafva

stjertar och tunga, och b) att flaggans öfverstå fyrkant närmast stången

skall utgöra ett för båda rikena gemensamt unionstecken, som bildas

genom en lika fördelt sammanställning af de till båda rikenas flagga

hörande färger, såsom statsrådsprotokollet bilagd ritning närmare utvisade;»
»4:o)

att tilljjörlogsgös och till nyttjande för de förenade rikenas

beskickningar och konsuler hos främmande magter skall såsom flagga

användas unionstecknet i örlogsflaggan;»

»5:o) att kungsflaggan eller den som nyttjas af Konungen och den

kongl. familjen skall vara lika med örlogsflaggan, nemligen så att

svenska örlogsflaggan begagnas å svenskt och norska å norskt fartyg,

i bådadera fallet med ofvan fasts tälda unions vapnet anbragt i midten

af flaggan;»

»6:o) att för de båda rikenas handelsflagga äfvensom de flaggor,

som i hvarje rike nyttjas af tull- och postfartyg eller hvar som helst,

der örlogsflagga icke nyttjas, men nationaliteten skall representeras,

modellen sålunda förändras, att med bibehållande för öfrigt af den i

hvartdera riket antagna handelsflaggas utseende, dess öfverstå fyrkant

närmast stången skall bestå af det för örlogsflaggan här ofvan bestämda

unionstecken, börande svenska och norska handelsfartyg för att i utländsk

hamn kunna påräkna skydd och biträde af Kongl. Maj:ts beskickningar

och handelsagenter, från och med nästkommande års början,

denna nya flagga anlägga.»

Då ett rättsförhållande, som angår båda de förenade rikena, genom

beslut i sammansatt statsråd kommit till stånd, lärer hvarje fråga om

ändring i eller upphäfvande af detsamma äfven böra utgöra föremål för sammansatt

statsråds behandling; och då förevarande beslut i svenskt statsråd

af den 7 maj 1897, hvarigenom en ny flagga faststälts att föras

af de statens fartyg, som ej ega rätt använda örlogsflagga, innefattar

en ändring af kongl. förordningen den 20 juni 1844 och således enligt

faststälda konstitutionella grunder bort handläggas i sammansatt statsråd,

har jag ansett att detta regeringsärende bort för Riksdagen anmälas.

»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.