Konstitutionsutskottets Memorial N:o 5
1898-04-15 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1898:5, Konstitutionsutskottets Memorial N:o 5
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 5.
1
N:o 5.
Ank. till Riksd. kansli den 16 april 1898, kl. 12 midd.
Konstitutionsutskottets memorial, angående fullbordad granskning
af de i statsrådet förda protokoll.
Till konstitutionsutskottet hafva, på derom hos vederbörande gjord
framställning, blifvit öfverlemnade de under tiden från och med den
15 januari 1897, till och med den 14 januari 1898 i statsrådet förda
protokoll, nemligen öfver
justitiedepartementsärenden från och med den 16 januari 1897 till
och med den 14 januari 1898;
justitieärenden från och med den 29 januari 1897 till och med den
31 december samma år;
utrikesdepartementsärenden från och med den 29 januari 1897 till
och med den 14 januari 1898;
landtförsvarsärenden från och med den 22 januari 1897 till och
med den 14 januari 1898;
sjöförsvarsärenden från och med den 22 januari 1897 till och med
den 14 januari 1898;
civilärenden från och med den 16 januari 1897 till och med den
14 januari 1898;
finansärenden från och med den 16 januari 1897 till och med den
14 januari 1898; samt
ecklesiastikärenden från och med den 22 januari 1897 till och med
den 14 januari 1898.
Bih. till Riksd. Prof. 1898. 3 Sami.'' 4 Käft. (N:o 5.)
i
2
Konstitutionsutskottet# Memorial N:o 5.
Vid den granskning af dessa protokoll, som, i öfverensstämmelse
med grundlagens föreskrift, blifvit företagen och nu fullbordad, har
utskottet hvarken funnit skäl att emot någon statsrådets ledamot
tillämpa § 106 regeringsformen eller ansett anledning förekomma att
framställa någon anmärkning på grund af § 107 af samma grundlag;
hvilket utskottet får för Riksdagen tillkännagifva.
Stockholm den 15 april 1898.
På utskottets vägnar:
O. BERG1US.
Reservationer: v v,
af herr Ljungman;
af herr Vahlin, som beträffande följande fre ärenden anfört:
»(Protokoll öfver landtförsvarsärenden för den 11 juni 1897, punkt 17.)
Arméförvaltningen har, under förmälan att Wahlqvistska klädesfabriken
i Karlskrona erbjudit sig att till arméns utredningsförråd leverera
10,000 meter mörkblått kommisskläde till ett pris af 8,io kr. pr
meter, hemstält, att, enär berörda pris vore lägre än det vid senaste
upphandling betingade medelpris för samma vara, Kongl. Maj:t täcktes
medgifva, att 8,000 meter af det erbjudna partiet finge till uppgifvet
pris för kronans räkning under hand inköpas.
Till arméförvaltningens hemställan tillstyrkte statsrådet bifall, och
hvad statsrådet tillstyrkte behagade Konungen gilla och bifalla.
Af infordrade handlingarna framgår, att Wahlqvistska klädesfabriken
vid senast^ upphandling af kommisskläde erhållit endast en del af den
utbjudna leveransen eller 4,000 meter, och att firman varit nödsakad
att derutöfver tillverka ett större parti af samma vara för att under
sistförflutna vinter kunna hålla i gång sin endast för fabrikation af
yllevaror för arméns behof inrättade fabrik. Af denna anledning an
-
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 5. 3
håller firman att få ytterligare leverera 10,000 meter af samma klädessort
till ett pris af 8,to kr. pr meter, fivilket pris vore billigare än det
vid senaste upphandling betingade, ehuru råmaterialierna, i synnerhet
indigo, under senaste tiden fördyrats.
Arméförvaltningen å intendentsdepartementet anför, att det af sökanden
begärda priset å ifrågavarande kläde med 15 öre per meter
understiger det vid senaste upphandling ingifna lägsta anbud samt med
19 öre medelpriset för samma slags kläde enligt de kontrakt, som med
de andra erbjudande å varan blifvit afslutade, och hemställer derför, att,
då det synes fördelaktigt att till höjande af de nuvarande förrådsldehållTi
in garn a utaf dylikt kläde uppköpa 8,000 meter af det etbjudna partiet,
Kong!. Maj:t måtte härtill lemna medgifvande.
Af hvad här anförts framgår, att Wahlqvistska firman vid föregående
upphandling af kläde icke — måhända beroende af de pris, den
fordrat — erhållit mer än en del af erbjuden leverans, men att firman
vid sådan utgång senare funnit för sig fördelaktigt att till nedsatt pris
söka under hand realisera inneliggande lager. Då emellertid äfven
andra firmor af likartade skäl möjligen kunnat vara villiga att till
samma eller än lägre pris leverera nu inköpta parti kläde, och, ''om detta
icke varit händelsen, Wahlqvistska firman äfven vid fri täflan skolat
erhålla- leveransen, samt då härutöfver intet trängande behof för tillfället
nödvändiggjorde särskild skyndsamhet vid leveransens afsilande
eller fullgörande, har det synts mig, att i detta fall icke tillräckliga
skäl förelegat för frångående af grundsatsen om fri täflan vid upphandling
för statens räkning, och har jag derför ansett, att omnämnda regeringsåtgärd
bort komma till Riksdagens kännedom.»
2:o.)
»(Protokoll öfver civilärenden för den 30 april 1897, punkt 32.)
Komitérade för konstafdelningen af allmänna konst- och industriutställningen
härstädes år 1897 hafva hos Kongl. Maj:t anhållit om
medgifvande af fria jemvägsresor från och till Stöckholm för tvenne
arkitekter, utsedde att deltaga i den jury, som egde att pröfva till
nämnda utställning inlemnade arkitekturritningar m. m.
Vid denna ansökans föredragning tillstyrkte statsrådet, att Kongl.
Maj:t måtte, med anledning af nådiga brefvet af den 8 september 1882,
förordna, att ifrågavarande framställning skulle öfverlémnas till chefens
för civildepartementets afgörande; hvilken tillstyrkan Hans Majestät
Konungen behagade i nåder bifalla.
4
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 5.
Anförda kongl. bref til] jernvägstrafikstyrelsen, hvarigenom
samma styrelse bemyndigades att för vissa angifna fall bevilja nedsättning
i fastställa passagerareafgifter m. m., afslutas med följande bestämmelse
:
»Skolande det åligga eder, derest fråga förekommer om beviljande
af fria resor eller fria transporter i andra än här ofvan nämnda fall,
att derom göra hemställan hos chefen för vårt civildepartement, hvilken
eger att deröfver besluta.»
Denna bestämmelse i det kongl. brefvet finnes icke intagen i
den transsumt deraf, som genom n:o 44 af svensk författningssamling
för år 1882 blifvit allmänt bekantgjord.
1883 års konstitutionsutskott har icke, med anledning af anförda
kongl. bref, vidtagit någon åtgärd.
Den i anförda kongl. bref meddelade bestämmelse, hvarigenom
Kongl. Maj:t för vissa fall till chefen för civildepartementet öfverlåtit
att bestämma om nedsättning i afgifter för begagnande af statens jernvägar,
synes mig icke ega stöd i våra grundlagar, och bar jag derför
ansett, att den tillämpning af samma bestämmelse, för hvilken här ofvan
redogjorts, bort komma till Riksdagens kännedom.»
3:o.)
»(Protokoll öfver ecklesiastikärenden för den 7 maj 1897, punkterna
16 och 17.)
Kammarrätten har, i mål angående från Nyköpings högre allmänna
läroverks biblioteks- och materialkassa under åren 1893 och 1894 gjorda
utbetalningar för ordnande och katalogisering af läroverkets boksamling,
funnit skäligt genom utslag af den 15 oktober 1896 förpligtiga de vederbörande,
som i beslut om dessa utbetalningar deltagit, att till nämnda
kassa återbära för år 1893 kronor 5 2 7,50 och för 1894 kronor 225.
Öfver dessa utslag har klagan förts hos Kongl. Maj:t.
Statsrådet hemstälde i begge fallen, det Kongl. Maj:t med förklarande,
det Kongl. Maj:t väl funne kammarrättens utslag lagligen
grundadt, täcktes, med afseende å förekomna omständigheter, låta vid
den skedda utbetalningen bero; dock med skyldighet för klaganden
att i stadgad ordning gälda det kammarrättens revisionsafdelning tillkommande
anmärkningsarfvode.
Hvad statsrådet hemstält behagade Konungen i nåder gilla och
bifalla.
Då den i § 25 regeringsformen Konungen medgifna benådnings-.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutlcottets Memorial N:o 5.
o
rätt ej inrymmer befogenhet att efterskänka staten på obehörigt sätt
frångångna''medel, har jag ansett anförda beslut böra komma till Riksdagens
kännedom»;
af herrar Dahn, Gyllensvärd, Johnsson, Boström och Sjöberg, hvilka
instämt uti herr Vahlins under l:o här ofvan intagna yttrande;
af herrar Gyllensvärd, Andersson i Malmö och Liljeholm, hvilka instämt
uti herr Vahlins under 2:o här ofvan intagna yttrande;
af herrar Gyllensvärd och Boström, hvilka instämt uti herr Vahlins
under 3:o här ofvan intagna yttrande; samt
af herr Johnsson, som anfört:
»(Protokoll öfver sjöförsvarsärenden den 7 maj 1897, 3:o.)
Med anledning af från marinförvaltningen aflåten skrifvelse den 20
december 1895, deruti förvaltningen anfört, att, på sätt inhemtats af navigationsskolans
i Göteborg insända räkenskaper för nämnda år, en
svensk örlogsflagga för skolans räkning anskaffats och, enligt hvad förvaltningen
inhemtat, vid vissa tillfällen hissades på skolans hus, samt
att marinförvaltningen, som ej hade sig bekant, huruvida rättighet att
å navigationsskolans hus hissa örlogsflagga tillkomme vederbörande direktioner,
funnit sig böra hos chefen för sjöförsvarsdepartementet anmäla
detta förhållande, har chefen för sistnämnda departement i svenskt
statsråd den 7 maj 1897 ansett sig böra fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet
på det allt mera framträdande behofvet af föreskrifter angående
förande af flagga å statens fartyg och byggnader, dervid framhållits,
bland annat, att den tretungade örlogsflaggan, hvars utseende senast
blifvit genom nådiga brefvet den 20 juni 1844 närmare bestämdt, ursprungligen
vant ett utmärkande tecken för flottans fartyg, men sedermera
i en allt vidsträcktare omfattning kommit att, med eller utan särskildt
emblem, användas såväl å andra kronan eller enskilda tillhörige
fartyg som ock å staten tillhörige eller för statens ändamål använda
byggnader å land.
De af departementschefen framhållna omständigheter syntes honom
påkalla meddelande af bestämmelser, hvarigenom dels användningen
af örlogsflaggan strängt begränsades, dels en särskild flagga
faststäldes för sådana staten tillhöriga fartyg och byggnader, å hvilka
örlogsflagga icke finge användas, och dels rätt att i andra fall än de i
författningen angifna begagna den ena eller den andra af nämnda flaggor
gjordes beroende af Kongl. Maj:ts dertill särskild! lemnade tillåtelse.
Med anledning häraf hemstälde föredragande departementschefen,
6
KomtUutiotisutélcottets Memorial N:o .5.
deruti öfriga statsrådets ledamöter instämde, att Kongl. Maj:t måtte
utfärda kungörelse angående förande af flagga å statens fartyg och
byggnader; innehållande § 2 af denna kungörelse följande bestämmelse:
»Andra statens fartyg och byggnader än de, som omförmälas i § 1,
skola, när flagga å dem hissas, föra en flagga, lika med örlogsflaggan,
dock utan den gula tungan.
Skall denna flagga---bestämmes.»
Hane Maj:t Konungen beslöt, att förordning skulle utfärdas i enlighet
med det af föredraganden framstälda förslag.
Sedan i sammansatt svenskt-norskt statsråd den 7 mars 1815
Kongl. Maj:t tillkännagifvit, att som, likmätigt § 111 i konungariket
Norges grundlag, örlogsflaggan för Kongl. Maj:ts begge riken borde
blifva en gemensam unionsflagga, och beslut fattats, att uti svenska
örlogsflaggan borde upptagas de norska färgerna, samt unionsflaggan
hädanefter blifva enlig med den vid statsrådsprotokollet fogade ritning,
»som Hans Kongl. Maj:t täcktes med sin höga påskrift förse», har Kongl;
Maj:t funnit nödigt inhemta hvad hos 1844 års unionskomité förekommit
i de till dess handläggning öfverlemnade frågor angående:
l:o) norska riksvapnets anbringande å svenska mynt och svenska
embetsmyndigheters sigill samt antagande af ett för Sverige och Norge
gemensamt unionsvapen, och
2:o) unionsflaggans beskaffenhet,
samt i sådant afseende genom skrifvelse den 14 mars 1844 anbefalt
komitén att till Kongl. Maj:t i underdånighet insända af komitén vid
dittills häfda öfverläggningar i dessa ämnen företedda förslag; hvarefter
komitén under den 19 i samma månad underdånigt yttrande afgifvit.
Uppå Kongl. Maj:ts till dess norska regering gifna befallning att
med utlåtande i ämnet inkomma, hade bemälde regering den 10 derpå
följande april afgifvit underdånigt betänkande, och vid anmälan deraf
i norskt statsråd den 25 i samma månad förordnade Kongl. Maj:t, att
ärendet borde till kongl. svenska civildepartementet öfverlemnas för att
behandlas i sammansatt svenskt-norskt statsråd.
Vid ärendets föredragning i sammansatt svenskt-norskt statsråd
den 20 juni 1844 behagade Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad
statsrådets flesta ledamöter i underdånighet hemstält, besluta och förordna:
»3:o)
att den genom kongl. resolutionen den 7 mars 1815 faststälda,
för båda rikena gemensamma örlogsflagga sålunda förändras, att
den för hvardera riket skall vara lika med dess nuvarande handels
-
Konstitutionsutskottets Memorial N:o 5.
7
flagga, under iakttagande likväl a) att denna unionsflagga skall hafva
stjertar och tunga, och b) att flaggans öfverstå fyrkant närmast stången
skall utgöra ett för båda rikena gemensamt unionstecken, som bildas
genom en lika fördelt sammanställning af de till båda rikenas flagga
hörande färger, såsom statsrådsprotokollet bilagd ritning närmare utvisade;»
»4:o)
att tilljjörlogsgös och till nyttjande för de förenade rikenas
beskickningar och konsuler hos främmande magter skall såsom flagga
användas unionstecknet i örlogsflaggan;»
»5:o) att kungsflaggan eller den som nyttjas af Konungen och den
kongl. familjen skall vara lika med örlogsflaggan, nemligen så att
svenska örlogsflaggan begagnas å svenskt och norska å norskt fartyg,
i bådadera fallet med ofvan fasts tälda unions vapnet anbragt i midten
af flaggan;»
»6:o) att för de båda rikenas handelsflagga äfvensom de flaggor,
som i hvarje rike nyttjas af tull- och postfartyg eller hvar som helst,
der örlogsflagga icke nyttjas, men nationaliteten skall representeras,
modellen sålunda förändras, att med bibehållande för öfrigt af den i
hvartdera riket antagna handelsflaggas utseende, dess öfverstå fyrkant
närmast stången skall bestå af det för örlogsflaggan här ofvan bestämda
unionstecken, börande svenska och norska handelsfartyg för att i utländsk
hamn kunna påräkna skydd och biträde af Kongl. Maj:ts beskickningar
och handelsagenter, från och med nästkommande års början,
denna nya flagga anlägga.»
Då ett rättsförhållande, som angår båda de förenade rikena, genom
beslut i sammansatt statsråd kommit till stånd, lärer hvarje fråga om
ändring i eller upphäfvande af detsamma äfven böra utgöra föremål för sammansatt
statsråds behandling; och då förevarande beslut i svenskt statsråd
af den 7 maj 1897, hvarigenom en ny flagga faststälts att föras
af de statens fartyg, som ej ega rätt använda örlogsflagga, innefattar
en ändring af kongl. förordningen den 20 juni 1844 och således enligt
faststälda konstitutionella grunder bort handläggas i sammansatt statsråd,
har jag ansett att detta regeringsärende bort för Riksdagen anmälas.
»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.