Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till §§ 9 och 19 riksdagsordningen.

1898-04-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1898:7, Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till §§ 9 och 19 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

1

i. :jiy: i'' ’fi :

N:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 18 april 1898, kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

tillägg till §§ 9 och 19 riksdagsordningen.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till konstitutionsutskottet

hänvisad motion, n:o 231, har herr Ola Persson i Rinkaby hemstält, att

Riksdagen ville till hvilande för vidare grundlagsenlig behandling antaga

följande tillägg till §§ 9 och 19 riksdagsordningen.

, Tf i ié.f § >

Till ledamöter — — — — — — — — — — — — — — —

— — frånträde han sin befattning.

Emottager riksdagsman kallelse till ledamot af statsrådet, frånträde

han sin befattning som riksdagsman, men kan omväljas.

§ 19-

Till ledamöter — — — — — — — — — — — — — —

— — — för hvilka de väljas.

Emottager riksdagsman kallelse till ledamot af statsrådet, frånträde

han sin befattning som riksdagsman, men kan omväljas.

Motionären har i detta förslag ej gått så långt som uti en af

honom vid nästlidet års riksdag väckt motion i ämnet. Han hemstälde

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

5

nemligen då om införande i grundlagar^ af bestämdt förbud för ledamot

af statsrådet att vara riksdagsman.

Konstitutionsutskottet, som hade att afgifva yttrande öfver sistnämnda

förslag, afstyrka detta i sitt betänkande n:o 6, under anförande,

bland annat, att utskottet i likhet med hvad konstitutionsutskottet

vid 1887 års riksdag yttrat i sitt utlåtande n:o 15, med anledning af

en motion af liknande innehåll, icke kunde finna något giltigt skäl, på

grund hvaraf ledamot af statsrådet skulle mer än hvarje annan svensk medborgare

vara i saknad af rättighet att kunna till riksdagsman väljas.

Utskottets hemställan blef af båda kamrarne utan votering bifallen.

Då motionären innevarande år inskränkt sig till att föreslå införande

af bestämmelse, att riksdagsman, som emottoge kallelse till ledamot af

statsrådet, skulle underkastas omval, har han emellertid såsom grund

för detta förslag angifvit samma skäl som för sitt förslag nästlidet år,

eller olämpligheten deraf, att Konungens rådgifvare samtidigt vore riksdagsmän,

enär en riksdagsman, som Konungen behagat kalla till sitt

rådsbord, vore upptagen af göromål i regeringsärenden och icke alltid

kunde representera valkretsen så, som valmännen möjligen tänkt sig.

Motionären hade den uppfattningen, att valmännen borde hafva sin

frihet, då det gälde att kora sin representant, men lika bestämdt måste

han fasthålla dervid, att, om Konungen behagade utse en redan vald

riksdagsman till sin rådgifvare, valkretsen skulle lemnas tillfälle att göra

nytt. val. Skulle valkretsen emellertid, efter erhållen kännedom om, att

dess representant emottaga en plats vid Konmfgens rådsbord, det

oaktadt vilja omvälja honom, både ingens rätt derigenom förnärmats.

Motionären har derjemte yttrat, att folkets aktning och förtroende för

regering och Riksdag, som ytterst hvilade derpå, att de båda statsmagterna

kunde, så att säga, kontrollera hvarandra, stärktes derigenom,

att icke samma person fungerade såsom ledamot samtidigt i både regering

och Riksdag.

Hvad motionären sålunda anfört måste för att ega giltighet såsom

skäl för bifall till förslaget hvila på förutsättningen, att den vunna erfarenheten

från de fall, då riksdagsman mottagit kallelse till ledamot

af statsrådet, varit sådan, att en grundlagsändring i motionens syfte

visat sig högst nödig eller nyttig. Men så har enligt utskottets åsigt

ej varit förhållandet. Motionären har ej framlagt något bevis för

olämpligheten af den nu gällande ordningen; och den af motionären

åberopade möjligheten, att en i statsrådet inkallad riksdagsman skulle

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

kunna vara så upptagen af regeringsärenden, att han icke alltid kunde

representera valkretsen så som valmännen tänkt sig, torde icke böra

föranleda införande i vår riksdagsordning af en bestämmelse, som vore

byggd på den derstädes hittills alldeles okända grundsatsen, att vissa

embetens innehafvare skulle vara uteslutna från deltagande i representationen.

Då utskottet således redan vid granskningen af grunden för den

påyrkade förändringen funnit sig icke kunna biträda motionärens förslag,

har utskottet ansett sig icke böra ingå på ett närmare skärskådande

af den föreslagna bestämmelsen i dess tillämpning, i hvilket hänseende

utskottet dock ej kan underlåta påpeka, att densamma, särskildt med

afseende å sättet för Första Kammarens bildande, torde komma att

medföra afsevärda svårigheter.

Utskottet får alltså hemställa,

att herr Ola Perssons förevarande motion icke

måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 april 1898.

På utskottets vägnar:

O. BERGIUS.

. ■ ,u i i ''

Reservationer:

af herr Ljungrnan, som ansett, att utskottet, med anledning af herr

Ola Perssons förevarande motion, bort hemställa,

att följande förslag till ändrad lydelse af 9, 12 och 21 §§ riksdagsordningen

måtte antagas att hvila till vidare grundlagsenlig behandling:
Riksdagsordningen.

§ 9.

1. Till ledamöter i Första Kammaren kunna endast väljas män,

som uppnått trettiofem års ålder samt ega och minst tre år näst före

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

7

valet egt fastighet till taxeringsvärde, ej understigande åttatiotusen

riksdaler, eller ock till staten skatta samt under tid, som nyss är sagd,

skattat för minst fyra tusen riksdaler årlig inkomst af kapital eller arbete.

Kommer riksdagsman, efter det han vald blifvit, i den ställning,

att han ej längre skulle varit valbar till ledamot i Kammaren, frånträde

han sin befattning.

2. Vill riksdagsman i Första Kammaren befattningen sig afsåga,

eger han det göra vid valtillfället eller sedermera, mellan riksdagar,

hos Konungens Befallningshafvande.

Emottager riksdagsman, efter det han blifvit vald, förtroendesyssla,

hvarom i 35 § regeringsformen förmäles, frånträde han, om lian är vald

af stadsfullmägtige, genast, men, om han är vald af landsting, vid näst

instundande lagtima möte för det landsting, honom utsett, sin befattning som

riksdagsman, men kan återväljas.

§ 12-

Riksdagsman i Första Kammaren eger ej att för denna befattning

något arfvode uppbära.

§ 21.

1. Riksdagsman, som för Andra Kammaren vald blifvit, må ej

denna befattning sig undandraga, med mindre han företer giltiga skäl

för afsägelse. Såsom sådana anses:

1) de hinder allmänna lagen upptager såsom laga förfall;

2) ålder öfver sextio år;

3) att den valde tillförene såsom riksdagsman bevistat tre lagtima

riksdagar.

Afsägelse af riksdagsmannauppdrag, som göres vid valtillfälle,

pröfvas af valförrättaren. Sker afsägelse efteråt, mellan riksdagar, pröfvas

den af Konungens Befallningshafvande.

2. Emottager riksdagsman, efter det han blifvit vald,, förtroendesyssla,

hval om i 35 § regeringsformen förmäles, frånträde han sin befattning som

riksdagsman, men kan återväljas.;

af herrar friherre Barnekow, Dahn, Gyllensvärd, Johnsson, Andersson

i Malmö och Sjöberg, hvilka ansett, att utskottet i anledning af herr Ola

Perssons förevarande motion bort hemställa,

att följande förslag till ändrad lydelse af 9 och 19 §§ riksdagsordningen

måtte antagas att hvila till vidare grundlagsenlig behandling.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

Riksdagsordningen.

''TV,;,;/''i:;§9. .. t.''../

1. Till ledamöter i Första Kammaren kunna endast väljas män,

som uppnått trettiofem års ålder samt ega och minst tre år näst före

valet egt fastighet till taxeringsvärde, ej understigande åttatiotusen riksdaler,

eller ock till staten skatta samt under tid, som nyss är sagd, skattat

för minst fyratusen riksdaler årlig inkomst af kapital eller arbete.

Kommer riksdagsman, efter det han vald blifvit, i den ställning, att han

ej längre skulle varit valbar till ledamot i Kammaren, frånträde han sin

befattning.

2. Emottager riksdagsman, efter det han blifvit vald, kallelse till

ledamot af statsrådet, frånträde han, om han är vald af stadsfullmäqtige,

genast, men, om han är vald af landsting, vid nästinstundande möte för det

landsting, honom utsett, sin befattning som riksdagsman, men kan återväljas.

§ 19.

1. Till ledamöter i Andra Kammaren kunna endast väljas män, som

uppnått tjugofem års ålder samt, enligt 14 §, ega valrätt inom den

kommun eller någon af de kommuner, för hvilka de väljas. i

2. nEmottager riksdagsman, efter det han blifvit vald, kallelse till

ledamot af statsrådet, frånträde han sin befattning som riksdagsman, men

kan återväljas.;

;■<!. . : ''i Vi ; u; £

af herr Vahlin, som yttrat:

»Då de förhållanden, hvilka föranleda att en medlem af regeringen

ej alltid kan med full sjelfständighet utöfva uppdraget att vara ledamot

af Riksdagen, icke skulle förlora sin betydelse derigenom, att lian finge

sitt mandat förnyadt, har jag ansett mig inom utskottet endast kunna

yrka bifall till det förslag, motionären framlade vid senaste riksdag,

eller till »sådana ändringar i gällande grundlagar, att statsråd icke tilllika

får vara riksdagsman».

Herr Restadius har anhållit få bär antecknadt, att lian ej deltagit

i detta ärendes behandling inom utskottet.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1898.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.